Vad kan skolan göra för att förbättra ungdomars kost och hälsovanor?

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling

och

ledarskap

Examensarbete

10 poäng

Vad kan skolan göra för att förbättra

ungdomars kost och hälsovanor?

What can school do to improve the diet and health

habits of young people?

Hannah Ragneklint

Allmänt utbildningsområde 60 poäng

Vårterminen 2007

Examinator: Marie Leijon

Handledare: Bengt-Olof Bergfeldt

(2)

(3)

Malmö Högskola

Lärarutbildningen 60 poäng Skolutveckling och ledarskap Vårterminen 2007

SAMMANFATTNING

Ragneklint, Hannah (2007). Vad kan skolan göra för att förbättra ungdomars kost och hälsovanor? What can school do to improve the diet and health habits of young people? Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö Högskola.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka ungdomars kost och hälsovanor som underlag för vad skolan kan och bör göra för att stimulera och motivera ungdomar till bättre

kosthållning.

För att nå syftet har jag använt metoden enkätundersökning och intervjuer. I undersökningen har 40 elever från IV-programmet ingått. Litteraturen som presenteras belyser kunskap och lärande om skolans roll till att förbättra ungdomars kost och hälsovanor.

Resultatet av undersökningen visar att skolan har ett stort ansvar för bättre kosthållning och hälsovanor.

Slutsatsen i min undersökning är att skolan är en viktig arena för att motivera barn och ungdomar till en bra och sund kost och till att förbättra deras hälsovanor.

Förslag till fortsatt forskning skulle vara att undersöka om det skulle bli någon positiv förändring angående kost och hälsovanor om det satsades mer pengar, tid och resurser på ämnet idrott och hälsa.

Nyckelord: Hälsa, kost, skola och ungdomar.

Hannah Ragneklint Handledare: Bengt-Olof Bergfeldt

Västansjögatan 7a

(4)

FÖRORD

Jag vill här tacka min älskade man Matts för

hans support och förståelse under denna tid som

examensarbetet tagit i anspråk. Jag kunde väl

aldrig tro att jag hade en sån händig man,

varken när det gäller matlagning eller

städning.

(Kommer säkert att ge mig på något nytt

examensarbete inom en snar framtid).

Vidare vill jag tacka min kära mor Evelyn för

alla upplyftande ord som kommit mig till del och

även rikta ett tack till mina kära barn som inte

sett mig så många gånger på stranden som de

önskat denna sommar

.

TACK!

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

Sammanfattning

-

Förord

1. Inledning

………..………...……1 1.1 Bakgrund………...1 1.2 Syfte………..……3 1.3 Frågeställningar……….…………3

2. Teoretisk bakgrund

………..……4 2.1 Introduktion………...………4 2.2 Pedagogiska teorier………...…………4

2.3 Skolans roll i hälsofrämjande arbete……….……4

2.4 Vad är hälsa?……….………5

2.5 Vad är motion?………..…………6

2.6 Kostdefinition………6

2.7

Hur definieras fetma?………7

2.8

Orsaker till fetma………..………7

2.9 Ungdomars kostvanor………...………8

2.10 Rekommendationer……….………..…………8

2.11 Kosten i skolan………..………8

2.12 Olika kulturer – olika matvanor………..………10

2.13

Vad kan dåliga kostvanor innebära för ungdomars hälsa?………..………10

3. Metod

……….………11 3.1 Allmänt om metod………..………11 3.2 Metodval……….………11 3.3 Urval………12 3.4 Genomförande/procedur……….………13 3.5 Bearbetning……….………14 3.6 Tillförlitlighet………..………15 3.7 Etiska aspekter………15

4. Resultat

……….………16 4.1 Introduktion………...………..16 4.2 Enkätresultat………16 4.3 Enkätanalys……….21 4.4 Intervjuresultat………22 4.5 Kost……….………22 4.6 Bra mat………..………..22 4.7 Dålig mat………...………..22 4.8 Skollunch………23 4.9 Motion………...………..24 4.10 Hälsa………24 4.11 Intervjuanalys………..………24

(6)

5. Diskussion

………..…………27 5.1 Allmän diskussion………27 5.2 Egna reflektioner………..………27 5.3 Hälsa……….………28 5.4 Kost………..………29 5.5 Motion………..………30

5.6

Motivera ungdomar till bra kostvanor………..…………30

5.7 Motivera ungdomar till fysisk aktivitet………31

5.8 Motivera fysiskt inaktiva elever………...………31

5.9 Vad skolan kan och bör göra………32

5.10 Slutsats……….………33 5.11 Fortsatt forskning……….………34

6. Referensförteckning

………35

7. Bilagor

………37 7.1 Bilaga 1: Enkät……….………37 7.2 Bilaga 2: Intervjufrågor………40

(7)

1. INLEDNING

1.1 BAKGRUND

Att jag valt ämnet ”Vad kan skolan göra för att förbättra ungdomars kost och hälsovanor” till mitt examensarbete beror till största delen på att det skrivs och debatteras så mycket i media och att det troligen kommer att bli en av de största och dyraste folksjukdomarna någonsin. Ämnet är också intressant och relevant för min yrkesroll som lärare på Hotel och restaurang-skolan att kunna lära ut och motivera mina elever till en sundare kosthållning och dess betydelse för hälsan.

En annan aspekt till att jag valt just detta ämne är att jag som lärare ser att övervikt, fetma och ohälsa blir ett allt större och större problem bland våra ungdomar. Detta kan i sin tur leda till dålig självkänsla, utanförskap, mobbing och i värsta fall självmordstankar. Därför anser jag att det är av största vikt att skolan och jag som lärare väcker ett intresse och kunskap om vilken betydelse kosten egentligen har på oss individer och vad skolan kan göra för att förbättra ungdomars kostvanor.

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor är samhällsfrågor av stor betydelse för folk-hälsan i Sverige framöver. Mycket talar för att fysisk aktivitet och matvanor har förändrats i ogynnsam riktning sedan ett par decennier tillbaka. Förekomsten av övervikt och fetma har ökat i alla åldrar, men de långsiktiga konsekvenserna är särskilt allvarliga för barn och ungdomar (Rasmussen, 2004).

I Sverige har antalet överviktiga nästan fördubblats under de senaste 20 åren (SBU, 2004). Nästan 10 % av den vuxna befolkningen har fetma. Det pågår ett flertal studier i Sverige från vilka preliminära data finns tillgängliga och dessa visar att övervikt förekommer hos 18-25 % av barn i tioårsåldern och att 3-4 % av barnen i dessa åldrar har fetma (SBU, 2002).

Intresset för ungdomars kostvanor och fysiska aktivitet i Sverige är stort. Larmrapporterna om överviktiga ungdomar blir allt fler och då infinner sig oron för att skuldbelägga och ge både föräldrar och barn dåligt samvete. I ”Röda alarmrubriker” har uttrycket fetma-epidemi

införlivats i vårt vardagsspråk och begrepp som BMI (Body Mass Index) och GI (Glykemiskt Index) förekommer dagligen i media (Barn och ungdom, 2000).

På statens folkhälsoinstituts hemsida kan man läsa att livsmedelsverket och statens

folkhälsoinstitut på regeringens uppdrag (2006) har tagit fram ett underlag till en handlings-plan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet bland befolkningen. Det finns tydligt formulerade mål, en samlad strategi för att nå målen samt 79 st. konkreta insatser för hur det skall bli enklare att äta bättre och röra sig mer. Att få till stånd bättre matvanor och ökad fysisk aktivitet, speciellt bland barn och ungdomar kräver mobilisering och engagemang på många plan i samhället.

Några exempel från de 79 konkreta insatser som statens folkhälsoinstitut och livsmedelsverket tagit fram.

- För att inspirera till lek, rörelse, idrott och utomhusundervisning ska ett nationellt program upprättas för att inventera, rusta upp och förnya skol- och förskolegårdar.

(8)

- Riktlinjerna för maten i skolorna ska utvecklas och även inkludera frukost, mellanmål, frukt, matmiljön och cafeterior. Dessa riktlinjer ska omfatta förskola, grundskola och gymnasieskolan.

- Man föreslår en rejäl satsning på fortbildning av personal inom bl.a. skolan. Fortbildningen ska gälla betydelsen av goda matvanor och ökad fysisk aktivitet.

En central fråga i diskussionen blir därför våra ungdomars kostvanor och fysiska aktivitet. Enligt min uppfattning blir problemet med dåliga matvanor och undermålig fysisk aktivitet allvarliga när sådana vanor grundläggs tidigt i livet. Den långsiktiga utvecklingen kan inge stor oro, med tecken på en allmän försämring, en ”Amerikanisering” av våra barn och ungdomars hälsa.

Utvecklingen kan gestaltas på olika sätt: Bilden av ungdomar som lever på skräpmat och läsk, och som spenderar den mesta av sin lediga tid stillasittande vid datorn eller i form av hård fakta som redovisar ett försämrat tillstånd beträffande ungdomars vikt, fysiska aktivitet och kosthållning (Socialstyrelsen, 2005).

Jag anser att skolan som mötesplats har en oerhört stor betydelse för eleverna. Alla elever behöver stimulans, men också ro för eftertanke. Skolan skall lära för livet och de olika läroämnena i skolan är bara medel för att nå detta mål. Enligt Piaget ansåg man allmänt förr i världen att skolans enda uppgift var att lära barnen läsa, skriva och räkna. Men man kommer bara till en viss gräns med böcker och lektions-undervisning. Ungdomar lär sig bättre genom att verkligen uppleva de saker man ska studera (Imsen, 2000).

Nilsson (2003) skriver att läroplanerna med sina ”mål att sträva mot” är som ramverk för hälsoområdet. Det handlar om ett synsätt på lärande. Hälsoarbetet bör sträva efter elevers inflytande, att tid skall ges för reflektion, att det skall finnas glädje och lust i lärandet och att hälsoarbetet skall vara sammanhangsskapande och sättas i relation till elevernas egen vardag. Arbetet skall genomsyras av läroplanernas värdegrund – med allas lika värde, jämställdhet mellan könen etc. Nilsson skriver vidare att i dagens samhälle finns ett stort utbud av

information t.ex. via tidningar, tv, video och Internet, så skolan konkurrerar med krafter som har oändligt mycket mer pengar. Men det skolan kan erbjuda är att vara en mötesplats för reflektion och fördjupande samtal.

För att få en inblick i skolans ansvarsområden beträffande kost och hälsa, så finns det mycket att ta del av i olika styrdokument. I läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf-94) kan man läsa att skolans viktigaste uppgift är att skapa förutsättningar för att eleverna på ett så bra sätt som möjligt ska ta till sig och utveckla nya kunskaper. Detta är ett övergripande synsätt som skall prägla skolans alla ämnen. Skolans uppdrag är att främja lärandet och att individen stimuleras att inhämta kunskaper. Undervisningen ska anpassas till varje elevs behov och förutsättningar. Eleven ska även ges möjlighet att pröva så många uttrycksformer som möjligt. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo-94), står det att eleverna skall under skoltiden få de kunskaper som de behöver för att kunna bibehålla en god hälsa resten av livet genom bland annat fysisk aktivitet och kunskaper om sunda kostvanor. Ett av skolans stora mål är att sträva mot att varje elev tar personligt ansvar för sina studier. Förutsättningen för att kunna uppnå detta mål är att eleverna har en god hälsa. Kursplanen för idrott och hälsa tar också upp kännedom angående hälsan, som eleven bör ha efter avslutad kurs. Eftersom idrott, friluftsliv och olika former av motion, har en stor betydelse för hälsan behöver ungdomar utveckla sina kunskaper om hur kroppen fungerar. Eleverna kommer att se och märka att det finns ett samband mellan livsstil, livsmiljö, hälsa, livskvalitet och motion. Det är

(9)

också viktigt att ungdomar lär sig hur vanor och regelbunden fysisk aktivitet förhåller sig till ett fysiskt och psykiskt välbefinnande

1.2 SYFTE

Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka ungdomars kost och hälsovanor som underlag för vad skolan kan och bör göra för att stimulera och motivera ungdomar till bättre kosthållning.

1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR

Jag undersöker här vad ungdomar tycker och tänker kring kost, kostvanor och om hälsan som hänger ihop med vår kost.

Mina frågeställningar blir därför följande:

1. Hur ser matvanorna ut i en grupp elever på gymnasieskolans IV-program och vilken inställning och kunskaper har de om mat, motion och hälsa?

(10)

2. TEORETISK BAKGRUND

2.1 INTRODUKTION

I dagens samhälle är ungdomars kost och hälsovanor i alla aspekter ett aktuellt och omdebatterat ämne. I den teoretiska bakgrunden behandlar jag ungdomars kost och hälsovanor, skolans roll i hälsofrämjande arbete. Jag lyfter här också upp skolans roll i att förbättra ungdomars kost och hälsovanor, öka ungdomars medvetande om kostens betydelse för god hälsa samt att uppmuntra och genomföra fysiska aktiviteter under skoldagen.

2.2 PEDAGOGISKA TEORIER

Ungdomars hälsa har på många olika sätt genom tiderna haft stor betydelse för pedagoger, men sätten och synen på hälsan och kostens betydelse har varierat en del. Jag vill här ta upp några av de pedagogiska filosofer som har anknytning till mitt arbete om kosten och

hälsobegreppet i dagens skola. Först vill jag ta upp pedagog Abraham Maslows behovshieraki där han menar att primärbehoven är viktiga att tillfredställa för att människan skall fungera i vardagen. Efter att våra primära behov är tillfredställda då först kan man skapa sig nya vanor.

Imsen anser att enligt Maslows behovshieraki är det nödvändigt att tillgodose de fysiologiska behoven som finns hos varje människa för att kunna ta sig vidare högre upp i hierarkin. I Maslows behovshierarki ligger det 1- fysiologiska behoven till grund för att vidare kunna tillgodose, 2- behovet av trygghet och säkerhet, 3- behovet av kärlek och social anknytning, 4- behovet av uppskattning och positiv självuppfattning, 5- behovet av självförverkligande. Hos varje människa måste först behovet av hunger och törst tillfredställas innan man kan hitta motivationen för att kunna göra något annat. ”Ett hungrigt barn är upptaget av att tänka på mat, inte av att lära sig att räkna eller att läsa samhällskunskap” (Imsen, 2000, sid. 281).

Olesen (2004) skriver att en av pedagog Pierre Bourdieus ambitioner var att presentera en sociologisk analys och förstå varför uppfostran och inlärning utvecklar sig som det gör. Bourdieu försökte förklara sambandet mellan den sociala verkligheten och det pedagogiska arbete som sker. Han menar att pedagogik i verkligheten grundar sig i sociala och kulturella maktförhållanden. Skolan som institution besitter en makt att påverka eleverna och då inte bara genom det som sägs utan skolmiljön i sig. Den maktstruktur som skolan ännu

representerar är inte en makt främst i form av språk och ord utan som institution menar Bourdieus.

Ingen skola, inget utbildningscentrum eller utbildning i näringslivet eller vad namn det må ha kan existera utan skickliga lärare. Inga förändringar i utbildningssammanhang blir

framgångsrika utan betoning på lärarutbildning och fortbildning (Dryden & Vos, 1994).

2.3 SKOLANS ROLL I HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE

Skolans hälsofrämjande möjlighet ligger i att utveckla individernas kompetenser. Skolan kan också direkt erbjuda vissa resurser, utöver undervisning, exempelvis i form av skolmat och en säker miljö. Det är viktiga frågor som dock inte berör skolans huvuduppgift, att utveckla elevernas kompetenser (Bremberg, 2004).

(11)

Skolverkets syn på hälsoarbete i skolan kan uttryckas som två huvudspår. Det ena spåret handlar om hela skolan, om skolklimatet och relationerna mellan barn, ungdomar och vuxna. Det handlar om skolans lärande miljö, om inflytande och ansvar, om betydelsen av att bli sedd och få bra återkoppling på det man gör, dvs. att i grunden känna sig värdefull. Det andra spåret rör kunskapsområdet hälsa med betoning på att stärka hälsan. Det innebär en

fördjupning inom olika hälsoområden, men inte på ett fragmentariserat sätt utan snarare där de gemensamma trådarna i olika hälsoområden binds samman till ett gemensamt

kunskapsområde (Nilsson, 2003).

Barn och ungdomar tillbringar 20 000 timmar i skolan. Skolan förefaller därför ha stora möjligheter till att kunna förbättra folkhälsan. Det finns också tecken som tyder på att skolan spelar en sådan roll, och skolan har också utmärkta förutsättningar att påverka ungdomars hälsovanor – men det är oklart om den hälsoundervisning som bedrivs idag har någon sådan effekt (Bremberg, 2004).

Enligt Nilsson (2003) har olika hälsoområden mycket gemensamt, men också det som är specifikt. Relationer finns som en röd tråd i nästan allt som rör hälsan. Värdegrundsfrågor som demokrati, jämställdhet, allas lika värde, kön, etnicitet är viktiga utgångspunkter när vi arbetar med hälsa.

Lahti-Nordström (2004) skriver att förutom pedagogerna så bör också övrig skolpersonal ta ansvar för elevernas hälsa. Som exempel nämns skolsköterskorna som en viktig grupp. Rektorerna är nyckelfigurer när det gäller att höja statusen för kosten i skolan och att etablera kosten som en självklar del inom hälsobegreppet. Vidare måste en rektor driva och se till att alla pedagoger hänger med i arbetet med hälsofrågorna. En annan viktig yrkesgrupp i skolan är skolmåltidspersonalen. Skolmåltidsbiträdenas bemötande gentemot eleverna är jätteviktigt för hur eleverna ser på både maten i skolan och på yrkesgruppen. Skolans uppgift är att förmedla budskapet om vikten av idrott, rörelse och hälsa och detta på ett sätt utan att påtvinga någon något som de tycker illa om. Skolans ansvar är att alla elever ska få en tillräckligt hög aktivitetsnivå för att de ska bygga upp ett starkt skelett och få andra positiva effekter. Exempel är att under lektionstid kan lärare uppmuntra eleverna till aktiviteter som stimulerar till rörelse på raster och fritid. Lärare måste också stimulera eleverna till fysisk aktivitet inom alla ämnen, inte bara på idrottslektionerna.

I Lpo-94 kan vi läsa att i skolarbetet skall de intellektuella, estetiska, praktiska och sinnliga aspekterna såväl som hälso- och livsstilsfrågor uppmärksammas.

I statens offentliga utredningar (2 000:19) anser Lindström att skolor ska kunna arbeta mycket mer hälsofrämjande. För att arbeta mer hälsofrämjande bör skolan utgå från elevernas egna kunskaper och erfarenheter, men också ta hänsyn till ungdomars olika sätt att förstå och inhämta nya kunskaper.

Hälsofrämjande arbete handlar om att förbättra hälsotillståndet för såväl enskilda individer som grupper. Komponenter som: att stödja människor att förbättra sin hälsa och skaffa sig bättre kontroll över den, är själva kärnan i det hälsofrämjande arbetets mål och metod (Ewels & Simnett, 2005).

2.4 VAD ÄR HÄLSA?

(12)

På Social och hälsovårdsministeriet hemsida kan man läsa att hälsan föds, säkerställs och försämras till följd av människors vardagsförhållanden, internaktion, livsstil och val. De biologiska, kemiska, fysikaliska och sociala faktorerna i vardagsmiljön – till exempel

aktiviteter i hemmen, på bostadsområden, i trafiken, i skolor, på arbetsplatser och på fritiden – påverkar hälsan. Hälsan påverkas också av människors inbördes sociala stöd, samhörighet och omsorg samt livskompetens.

I hälsofrämjandet betonas alla samhällets sektorers betydelse då det gäller att producera och upprätthålla hälsa. De hälsofrämjande aspekterna skall beaktas i allt samhälleligt besluts-fattande och i all politik. Enbart med de medel som hälso och sjukvården kan tillhandahålla kan man inte i tillräcklig grad påverka hälsan (www.stm.fi).

Med den här definitionen kan det verka svårt att kunna uppnå verklig hälsa. Och enligt min uppfattning är kanske det viktigaste att den visar på mängden av faktorer som påverkar hälsan och vårt välbefinnande. Våra matvanor och vår livsstil (rökning, alkohol, motion m.m.) har otroligt stor betydelse för vår hälsa. Även fysisk och psykisk hälsa påverkar både matvanor och livsstilen. Det varierar också mycket mellan människor hur man upplever hälsa och det är beroende på förutsättningar, resurser, inställningar och grundsyn.

Brülde & Tengland (2003) skriver att begreppet hälsa kännetecknas av ett helhetstänkande som innebär mer än bara sjukdomsfrånvaro. De menar att hälsan är ett tillstånd av fysisk, psykisk, och socialt välbefinnande. Författarna beskriver att fysisk hälsa berör kroppens mekaniska funktioner och att psykisk hälsa är att man är i balans och att man har förmåga till klart och sammanhängande tänkande. De skriver också att social hälsa är gemenskap med andra personer och samspel med den sociala omgivningen.

2.5 VAD ÄR MOTION?

Motion ärkroppsrörelser och ett samlingsnamn på fysiska aktiviteter, men det är också ett medel för att uppnå bättre hälsa och välbefinnande. Regelbunden motion har stor betydelse för vår kondition och hur mycket vi orkar med. Konditionen bidrar till att vi mår bättre och att vi klarar vardagens arbete lättare. Det är viktigt att finna en lämplig form av aktivitet som passar den enskilde individen.

För att fysisk aktivitet skall ge önskat resultat bör man välja en motionsform som passar en bäst. Man måste börja försiktigt så att man inte skadar sig eller att man anstränger sig för mycket och sedan ökar man i intensitet undan för undan. Det är också viktigt att motionen är regelbunden, hellre 15 till 20 minuter varje dag än 60 till 90 minuter en gång i veckan. Motion kan förhindra hjärtkärlsjukdomar, benskörhet, ökar energin och minskar depressioner

(Rydqvist & Winroth, 2002).

2.6 KOSTDEFINITION

Kost är en blandning av olika livsmedel som vi intar dagligen för att täcka vårt näringsbehov. Kosten är den viktigaste miljöfaktorn för vår kropp. Den fodrar kunskap, tid och intresse för att vi och inte annonskampanjer, tv-reklam, extrapriser, impulsköp ska styra vår kropp. I hög grad bestämmer kosten om vi skall må bra eller dåligt – och det gäller både nu och senare i livet (Bonniers Lexikon, 1995).

(13)

Kosten intar en särställning bland livsstilsfaktorer på så sätt att man har fullständig kontroll över den, eller åtminstone att det finns en möjlighet till det. Man kan inte förändra sina gener, bestämma kvaliteten på den luft man andas in eller att undvika vardagens stressmoment, men man kan styra över vad man äter och inte äter.

Kosten är endast en del av livsstilen, och livsstilen är i sin tur endast en grupp variabler i hela mönstret (Weil, 2001).

2.7 HUR DEFINIERAS FETMA?

Övervikt och fetma är ett problem i hela västvärlden och det är inte bara vuxna som drabbas. Allt fler barn och ungdomar drabbas av övervikt och fetma. Fetma-forskarna varnar för att antalet feta barn i Sverige troligen kommer att ha fyrdubblats på bara några år. Detta är mycket alarmerande eftersom kraftig övervikt och fetma kan leda till flera olika hälsoproblem och allvarliga sjukdomar (Christenson & Sundling, 2000).

Därför anser jag att vi behöver öka medvetenheten kring frågorna som rör övervikt och fetma. Människor måste också få veta vilka konsekvenser olika konsumtions val eller motionsvanor får. Fetman måste angripas på flera fronter om den uppåtgående trenden skall kunna brytas och där tror jag skolan kommer att spela en stor roll, men då med åtskilligt mycket större resurser än idag.

2.8 ORSAKER TILL FETMA

Det finns ett talesätt som säger ”Vi är vad vi äter”. Även om vi varken kommer att likna kor om vi dricker mjölk eller likna sparrisar om vi äter grönsaker så finns det en symbolisk sanning i uttrycket.

Fetma är en sjukdom där både ärftlig benägenhet och omgivningsfaktorer inverkar för att den ska kunna utvecklas. Tendensen att bedriva eller inte bedriva spontan fysisk aktivitet kan vara en viktig faktor som påverkar viktregleringen vid för stort intag av kalorier. Vi ärver ögonfärg av våra föräldrar och på samma sätt ärver vi förmågan att spara maten på kroppen

(Danielsson, 2003).

Människors gener är gamla och de förändras oerhört långsamt. Det är våra nya rörelsevanor och matvanor som gör att den med ärftlig benägenhet att bli fet också blir det. Den som har stark ärftlighet för fetma blir fet så fort det finns någorlunda mycket mat. De här människorna är inte så många och de har alltid funnits och de blir överviktiga tidigt i livet. De har svårt att gå ner i vikt och dom behöver livslång behandling. De måste alltid tänka på vad de äter för att inte gå upp i vikt. Sina gener kan man inte ändra på men man kan ändra sin livsföring för att slippa bli fet (Weil, 2001).

Vikten är bara en av alla de saker som kroppen gärna vill kontrollera. En viss roll spelar också olika reaktioner på stress som förefaller kunna leda till att vissa personer reagerar med att gå upp i vikt, medan andra istället går ner i vikt. En annan orsak är att vi äter allt mer oregel-bundet och oplanerat och alla som bor i större städer kan lätt få tag på mat under alla dygnets timmar. Vårt bekväma samhälle där det dagliga livet kräver allt mindre arbete har en stor betydelse. Vi sitter också betydligt mer än vi går och står, vilket både leder till minskat energibehov och en försämrad fettförbränning (Johansson, 2004).

(14)

2.9 UNGDOMARS KOSTVANOR

Ett stort problem är att våra ungdomar inte får i sig tillräckligt med energi och livsviktiga näringsämnen på morgonen. Resultatet blir då att hungern och tröttheten kommer tidigt på dagen med koncentrationssvårigheter som följd vilket då i sin tur påverkar skolprestationerna negativt (Nordlund, 1997).

Vilken sorts mat våra ungdomar äter har en enorm betydelse. Bra mat ger barnen energi medan skräpmat gör barnen både rastlösa och trötta på samma gång. Bra mat ökar också barnets motståndskraft mot sjukdomar. Skräpmat och matslarv är däremot uppenbara risk-faktorer för begynnande hälsoproblem av olika slag både på kortare och längre sikt. Skräpmat och dåliga matvanor kan också ge upphov till t.ex. magont, huvudvärk, illamående och till allt sämre betyg (Jansson & Danielsson, 2003).

Idag finns det också ett stort utbud av mycket raffinerade produkter så kallade ”Junkfood” (snabbmat och skräpmat med mycket fett, socker och näringsfattigt innehåll) och ungdomar är idag en stor konsumentgrupp av snabbmat. Som mycket riktigt Rössner (1996) skriver,

övertar vi på både gott och ont mycket av den amerikanska livsstilen. Han anser också att snabbmaten medföljt bekvämlighet och att den uppfyller våra nedärvda smaker för fett, animaliskt protein, socker och salt.

2.10 REKOMMENDATIONER

Rekommendationer bör användas för planering av kost för grupper, och som stöd för under-visning och upplysning till underlag för livsmedels- och nutritionspolitik och som grund vid värdering av kostintag (Livsmedelsverket, 2001).

Att komponera en bra skolmatsedel utifrån de mycket knappa resurser som skolan har är en svår uppgift. Rekommendationer är bara ett hjälpmedel till lämpliga mängder av de olika livsmedel som ingår i måltiderna. Rekommendationer innehåller också råd och tips på hur man på olika sätt kan öka förutsättningarna för att skollunchen blir både god, hälsosam och lustfylld.

I Livsmedelsverket rekommendationer om energi och näring i skolluncher kan man läsa att skollunchen är en huvudmåltid och är därför viktig för konsumtionen av till exempel kött, fisk och grönsaker. Av detta skäl ställs högre krav på måltidens innehåll av vissa näringsämnen, som oftast finns i dessa livsmedel. Dessutom är skollunchen för många elever den enda lagade måltiden under dagen (Livsmedelsverket, 2005).

2.11 KOSTEN I SKOLAN

Kost innefattar allt vi väljer att äta och dricka. Kost kan inte ses som enbart näringsämnen vilka kan brytas ned och tas upp i kroppen. Det handlar om hela matsituationen som helhet och som är en av våra viktigaste socialiseringsarenor. Bra matvanor är en förutsättning för att må bra, växa, utvecklas, orka arbeta och att gå i skolan. Elever som äter en tillräcklig lunch kan också koncentrera sig under lektionerna. Skolluncherna är därför en mycket viktig resurs i skolarbetet. Idealet skulle vara att skollunchen är så tilltalande att varken elever eller den vuxna personalen väljer andra alternativ till lunch och då blir också skolrestaurangen en positiv mötesplats för hela skolan (Livsmedelsverket, 2001).

(15)

För en stor grupp ungdomar är skollunchen dagens enda lagade måltid och då kan jag inte förstå varför inte skolan (kommunen) kan lägga tillräckliga resurser på maten. Jag är säker på att det vi snålar in idag på våra ungdomar kommer vi att få betala tillbaks mångfalt i form av försämrad hälsa och livsstil. I dagens moderna samhälle har skollunchen en allt större

betydelse både ur närings och även socialpedagogiska perspektiv men även för att lägga grunden till framtida sunda vanor. Viktiga faktorer är naturligtvis att maten ska smaka bra och att skolmatsalens lokal är trevlig och inbjudande vilket förhöjer trivseln och upplevelsen.

Lunchmåltiden är en mycket viktig källa för bland annat C-vitamin, D-vitamin, folat (ett B-vitamin), järn och zink. Mängden vitaminer och mineralämnen bör vara mellan 25 och 30 procent av det rekommenderade dagsintaget enl. SNR (Svenska näringsrekommendationer).

En måltid innehållande fett, mättat fett, protein och kolhydrater ger en mycket bra uppfattning om hur välbalanserad måltiden är. Lunchmåltiden kan dock vara både något fetare och mer proteinrik än de rekommendationer som finns för hela kosten. Detta uppvägs av att måltider som frukost och mellanmål i allmänhet är magrare och innehäller mer kolhydrater

(Livsmedelsverket, 2001).

Det är nödvändigt att kunna servera fullgoda alternativ till dem som av olika skäl – etiska, medicinska, etniska, religiösa – inte kan äta alla rätter. De mest vanliga skälen är religiös övertygelse, lakto-ovo-vegeterianer, laktovegetarianer, veganer och laktosintolerans (Christenson & Sundling, 2000).

Skolmaten skall tillgodose en tredjedel av dagsbehovet av näring. Skolmaten ska erbjuda stora möjligheter till att vänja eleverna vid hälsosammare matvanor och här kommer

tallriks-modellen till bra hjälp för balanserade måltider. Tallrikstallriks-modellen har den egenskapen att den visar på hur en bra sammansatt måltid ska se ut (Bremberg, 2004).

På det minsta utrymmet (1/4 av volymen) läggs den proteinrika mat som kött, fisk, ägg, ost, baljväxter, sojaprodukter och/eller nötter. Resterande utrymme delas i två ungefär lika stora delar. Den ena fylls med kolhydratisk mat som potatis, ris, pasta och/eller bröd. Den andra delen fylls med grönsaker, rotfrukter, frukt och/eller bär som ger kostfibrer, vitaminer och mineraler (Christenson & Sundling, 2000).

En bra skollunch bör se ut så här:

1. Lunchen bör schemaläggas på ett sådant sätt att alla elever får en möjlighet att äta sin lunch i lugn och ro. Lunchen bör serveras ungefär mitt i elevernas arbetsdag, men inte tidigare än klockan 11.00.

2. Skolmatsalen bör och ska inredas så att den erbjuder en stimulerande och trivsam miljö och då ökar också chansen för att eleverna ska få i sig den mat och näring de behöver.

3. För att öka konsumtionen av grönsaker ska eleverna först ta del av salladsbordet (Livsmedelsverket, 2001).

Alla måltider ser inte ut som tallriksmodellen. Oftast är komponenterna blandade på något vis som i sallader, soppor och grytor. Men tallriksmodellen kan ändå användas som vägledning.

(16)

2.12 OLIKA KULTURER – OLIKA MATVANOR

Livsmedelsverket (2001) skriver att i dagens skola finns det många elever som har en annan mattradition än den svenska. På grund av olika religiösa eller kulturella matregler kan de inte alltid äta den mat som serveras i skolan. Här visar svenska skolor förståelse och försöker tillmötesgå deras önskningar så långt det är möjligt.

2.13 VAD KAN DÅLIGA KOSTVANOR INNEBÄRA FÖR UNGDOMARS

HÄLSA?

Ungdomars småätande av godis, glass, kakor etc. och ett stort intag av läsk leder till ökad risk för ohälsa och för övervikt. Som förälder kan man knappast hindra sina barn från att äta godis, kakor, glass etc. Vad föräldrar däremot kan göra är att framhålla vikten av att äta en allsidig kost.

Christenson & Sundling (2000) skriver att det dagliga energiintaget bör fördelas på tre

huvudmål och eventuellt ett till två mellanmål. Till frukost rekommenderar författaren att man bör äta en tredjedel av det totala dagsbehovet men att även de två övriga måltiderna

rekommenderas vara en tredjedel. Enligt min mening (vilket också min undersökning visar) hoppar ungdomar ofta över någon av huvudmåltiderna och ersätter det med godis och kakor. Detta medför att inte mättnadskänslan infinner sig vilket gör att man stoppar i sig snabba kolhydrater. Konsekvensen blir att hungerkänslan försvinner en kort stund och sedan snabbt kommer tillbaka. Jag anser att många ungdomar inte har någon som helst ordning på sina måltider, de vet inte ens vad de skall kalla dem. Äter ofta samma mat vid alla dagens måltider och har knappast den struktur i sitt ätande som man önskat. Dåliga kostvanor har ju den effekten som alla vet eller borde veta, att koncentrationsförmågan sjunker och att humöret påverkas negativt.

(17)

3. METOD

3.1 ALLMÄNT OM METOD

I det här kapitlet har jag för avsikt att beskriva hur studien planerats och genomförts. Tanken är också att läsaren ska kunna följa arbetsprocessen, vilka vetenskapliga metoder som studien baserats på och hur det empiriska arbetet genomförts.Jag inleder med en beskrivning om ”vad är metod”, för att sen gå vidare till att presentera den metod som jag valt för mitt arbete.

Det gäller att hitta ett bra metodval för att kunna skaffa sig så relevant data som möjligt och som sedan kan leda till de bästa svaren på syfte och frågeställningar (Backman, 1999).

Jag har i min undersökning använt ett kvalitativt angreppssätt. Jag har ansett att denna metod mest gynnat mitt syfte och mina frågeställningar. Som Holme & Solvang (1997) skriver är det vilket problemområde som undersökningen behandlar som avgör vilken metod som är bäst lämpad. Både den kvalitativa och den kvantitativa metoden har sina för- respektive nackdelar.

I min undersökning har jag också använt mig av en enkätundersökning, främst som underlag för mig att få ett bättre grepp om ungdomars kunskap om kost och hälsovanor, men även för att få eleverna komfortabla och i lugn och ro kunna begrunda frågorna och överväga sina svarsalternativ. Denna metod skulle senare visa sig värdefull vid mina intervjuer då eleverna kände sig mer hemma med frågeställningarna och jag i egenskap av intervjuare hade i förtid fått veta lite mer av ungdomarnas inställning och hållning.

Med den kvalitativa metoden ville jag fördjupa mig i ungdomars tankar kring kost och hälsa. En av fördelarna med att använda intervjun som undersökningsmetod är att man till skillnad från en enkät, lättare får tillträde till intervjupersonens egna tankar och erfarenheter (Kvale, 1997).

3.2 METODVAL

Valet av metod spelar en avgörande roll för arbetets utformning. Ett bra metodval gör att man kan skaffa sig så relevant data som möjligt som kan leda fram till de bästa svaren på syfte och frågeställningar (Backman, 1999).

Av intresse om ungdomars kost, kostkunskaper och hälsa valde jag att genomföra mina undersökningar genom kvalitativ metod. Enligt Patel och Davidson (2003) kan en studie betecknas som kvalitativ eller kvantitativ, beroende på hur man väljer att bearbeta och analysera den information man har samlat in. Denna studie kommer inte att bedrivas som en kvantitativ studie eftersom man i sådan forskning använder sig av statistiska bearbetnings- och analysmetoder.

Enkätundersökning används i syfte att få en bred ytlig och kartläggande studie. Intervjuer görs för att få ett ökat djup samt en ökad förståelse av området, vilket i sin tur kan ge en mer kvalitativ studie (Johansson & Svender, 2004).

(18)

Enkätundersökning är den bästa metoden om undersökningen ska genomföras i en större undersökningsgrupp (Ejlertsson, 1996).

Intervjuer dvs. den kvalitativa metoden använde jag för att få mer kompletterande

information, vilket skulle visa sig vara ett smidigt och praktiskt sätt. Kvale (1997) skriver att en fördel med intervjuer är att om man vill så kan man utveckla intervjufrågorna allt eftersom intervjun fortlöper. Vidare skriver författaren att en annan fördel är att man genom ett samtal som styrs av intervjuarens syfte och frågeställning får ta del av personens kunskaper och åsikter.

Grundtanken med en intervju är att vara så objektiv som möjligt och återge en objektiv verklighet. En intervju kan genomföras på olika sätt och kan ha olika grader av öppenhet eller struktur. En intervju kan utföras i grupp eller individuellt, ansikte mot ansikte eller via andra kommunikationsmedel. Den intervjutyp som passar bäst är den öppna intervjun som kan anpassas till respondenten.

Exempel på bra följdfrågor under intervjun är: När?, var?, hur?, hur ofta?, ge exempel, och frågor där man ber den intervjuade förtydliga sig eller utveckla något man som intervjuare inte riktigt förstår, dessa följdfrågor gör att den intervjuade inte har möjlighet att svara endast ja eller nej (Johansson & Svender, 2004).

Fördelen med intervjuer är att intervjuaren som ställer frågorna ger utrymme för intervjupersonen att svara med egna ord (Patel & Davidson, 2003).

Nackdelen kan vara att det ställs stora krav på den som genomför intervjun eftersom avläsningen av svaret är en tolkning av den som gör intervjun (Backman, 1999).

Enligt Kvale bidrar en kvalitativ metod till en bättre förståelse för vissa faktorer som är inriktade på ett mera djupgående studium av personens upplevelser. Författaren anser också att en kvalitativ metod bidrar till en bättre förståelse mellan intervjuaren och respondenten (Kvale, 1997).

Metoden är öppen och forskaren skall undvika att styra den information som samlas in och istället strukturera denna efter att informationen samlats in (Jacobsen, 2002).

Jag anser att i min studie var det både en för och nackdel med intervjuer. Fördelen var att blandningen av frågor och påståenden i intervjufrågorna, gjorde att ungdomarna fick tänka efter inför varje fråga. Nackdelen var att det fanns risk att varje följdfråga riskerar att styra upp den intervjuade, och på så sätt föra bort från ursprungsfrågans avsikt. Dock tycker jag att i min studie har fördelarna klart vägt upp nackdelarna.

3.3 URVAL

Undersökningen i min studie har varit en urvalsundersökning enligt Hartman (2004). För att göra en mer grundlig studie i ungdomars tankar kring kost och hälsa har jag valt den

kvalitativa metoden med enkätundersökning som komplement. Enkäterna har jag delat ut till 40 elever i åldrarna 16-19 år (22 flickor och 18 pojkar) som går på IV-programmet Hotel och restaurang. Alla intervjuer har ägt rum på elevernas skola.

(19)

Ungdomar i denna ålder är en oftast lättpåverkad grupp och befinner sig i en period i livet då de börjar fatta sina egna beslut, därför tyckte jag att denna grupp var intressant att undersöka. Fördelen med att intervjua endast 22 elever, har varit att det funnits mer tid för en bredare och noggrannare behandling av allt material som bör bearbetas med hög precision och tolkning. Nackdelen däremot är att en liten grupp blir mindre representativt för landets alla ungdomar. Patel & Davidsson (2003) menar att en stor nackdel med kvalitativ undersökning är att det är både tids och arbetskrävande.

3.4 GENOMFÖRANDE/PROCEDUR

Innan jag började min undersökning studerade jag litteratur kring kost och skolelevers kostvanor. Jagupptäckte under resans gång med mitt arbete att det inte alltid var så lätt att få tag på all den litteratur som jag från början tänkt till mitt arbete. Men genom att slå på sökord som ungdomar, skola, obesitas och andra närliggande ord upptäckte jag att det fanns en uppsjö med böcker i ämnet. Genom de sökord som jag använde mig av fick jag också fram åtskilliga artiklar som jag kunde använda mig av. Problemet med artiklar är att man måste vara mycket observant då artiklar lätt blir inaktuella. Arbetet består av intervjuer och en enkät. Jag började med att konstruera en enkät och sen att slipa på min intervjuteknik.

Vid konstruktionen av enkäten har jag taget hänsyn till litteraturens synpunkter gällande frågeformulär. Enkäten måste vara grundligt genomarbetad innan den skickas ut. Den får inte vara omfattande. I allmänhet gäller regeln, att ju fler frågor man ställer, desto färre svar får man. Därför skall man inte fråga om sådant man kan samla in på annat vis. Ledande frågor får inte förekomma. Oklara, konstiga eller helt banala frågor är värdelösa att bearbeta (Ejvegård, 2003).

Utformningen av enkätfrågorna har jag konstruerat på egen hand. Enkäten var strukturerad utan fasta svarsalternativ, med hög standardisering och den bestod av 19 frågor (Se bilaga 1). Till min enkät valde jag enkla och lättbegripliga frågor.

Hög standardisering innebär att alla elever får samma frågor och att situationen är densamma för alla (Patel & Davidsson, 2003).

Innan eleverna besvarade enkäten gick jag muntligen igenom enkätfrågorna, samtidigt som jag uppmuntrade till diskussion kring såväl frågan som svaren. För att göra undersökningar om elevernas kostvanor, hälsa och vad skolan kan göra valde jag att skilja på flickor och pojkar, eftersom jag bedömde att de ofta har olika uppfattningar betr. kost och hälsa. Min ambition var att kunna få tydliga redogörelser av hur ungdomar tänker angående sin kost-hållning och sin hälsa, vilket jag också tyckte jag fick. Intervjuerna genomfördes med 22 av de 40 deltagande eleverna, naturligtvis på frivillig basis.

Varje elev har svarat på enkäten enskilt och anonymt i klassrummet. Efter varje inlämnad enkät kontrollerade jag att de inte hade glömt att svara på någon fråga. De elever som hade glömt att svara på någon fråga fick tillbaka enkäten för att besvara de glömda frågorna. Även om enkäten var ställd till ungdomar i 16-19 års ålder så valde jag att konstruera frågorna på ett lättförståeligt sätt, för att inte riskera att eleverna inte skulle förstå. Utifrån svaren på enkäten valde jag att göra intervjuer med 22 elever (hälften pojkar, hälften flickor). Intervjuerna är genomförda i klassrummet på skolan och detta är också av vikt, då platsen påverkar markant både respondenten och intervjuaren.

(20)

När jag utformade mina intervjufrågor var min tanke att formulera dessa så innehållsrikt som möjligt, för att få fram så många potentiella aspekter på respons av mina frågeställningar, som skulle leda till att jag uppnådde mitt syfte. Jag ställde också mer detaljerade frågor utifrån enkätfrågorna samt nya frågor som inte var omnämnda i enkäten. Jag har ansträngt mig mycket för att försöka få intervjugenomförandet så lika varandra som möjligt, bl.a. med hjälp av frågeformuläret (se bilaga 2).

Alla intervjuerna genomfördes i princip på samma sätt. Tidsmässigt har intervjuerna varierat, allt från 20 minuter till 60 minuter.

Tillvägagångssättet har varit att jag först introducerat arbetet, och för att inte eleverna skulle missförstå enkäten har jag genomgått den noga innan jag delade ut enkäten med ett följebrev. Frågorna har utformats som ett underlag för vad skolan kan och bör göra för att förbättra ungdomarnas kost och hälsovanor. Jag var närvarande vid tillfället då ungdomarna fyllde i enkäten. Detta för att kunna vara behjälplig på eventuella frågor och förtydliga dessa om så skulle behövas. Denna metod kallas för enkät under ledning (Patel & Davidsson, 2003).

I denna uppsats har jag endast undersökt kostens påverkan på ungdomar och deras kunskap om kostvanor och hälsa. Detta innebär att undersökningen gäller endast för just kost, hälsa och motion. Undersökningen har också en början och ett slut vilket får till följd att giltigheten av undersökningen begränsas i den bemärkelsen att resultaten endast kan sägas gälla för den period då undersökningen utfördes.

3.5 BEARBETNING

När enkätundersökningen var klar sammanställde jag dem och kunde sedan räkna fram olika medelvärden på ungdomarnas synpunkter. Den kvalitativa delen baserades på intervjuer där eleverna tillfrågades om sina personliga åsikter. Jag strukturerade upp min enkät och mina intervjuer genom att läsa svaren från enkäten flera gånger parallellt med anteckningarna från mina intervjuer. Intervjusvaren bearbetades först genom renskrivning av all information. Jag har antecknat nyckelord ifrån varje intervju och min enkät för att lättare hitta samband och likheter. Jag har sen sökt efter mönster som passade in på mina teoretiska utgångspunkter mellan enkäten kontra intervjuerna. Jag har också gjort tolkningar av innehållen för att se om jag kunde finna några övergripande resultat.

Enligt Trost (1997) finns det inga direkta regler att följa som anger hur bearbetning och tolkning av intervjuer ska gå till. Författaren menar dock att det är viktigt att man håller sig till etiska regler, anger källor och att man är ärlig och objektiv. Dessa regler har jag haft i minne när jag har bearbetat enkäter och intervjuer. Under mina genomläsningar och anteckningar av materialet, dök det upp åtskilliga tankar och idéer om hur resultatet skall tolkas och presenteras. Anteckningarna från intervjuerna och min enkät var till bra hjälp i diskussionen där jag kopplar resultatet till mitt syfte. Forskaren kan till exempelvis först läsa igenom intervjuerna för att få ett allmänt intryck, därefter gå tillbaka till vissa avsnitt och göra vissa kvantifieringar till exempel räkna yttranden, göra djupare tolkningar av vissa yttranden eller omvandla delar av intervjun till berättelser. Genom denna metod kan man upptäcka förbindelser och strukturer som får betydelse för undersökningen (Kvale, 1997).

Vid bearbetningen av textmaterialet utgick jag från en beskrivning av kvalitativ innehålls-analys. En kvalitativ metod kan användas för att beskriva mänskliga egenskaper som erfarenheter, upplevelser, tankar, förväntningar, motiv och attityder.

(21)

3.6 TILLFÖRLITLIGHET

Med reliabilitet menas instrumentens tillförlitlighet och i vilken grad olika faktorer kan ha påverkat resultatet. Reliabilitet eller tillförligheten i mätningen kan aldrig vara hundra-procentig, det är alltid något som inverkar på mätrapporten. Reliabilitet handlar alltså om frånvaron av slumpmässiga mätfelsfrekvenser i ett empiriskt mått (Patel & Davidson, 2003).

När det gäller reliabiliteten i mitt arbete är jag fullt medveten om att resultatet hade kunnat vara lite annorlunda om jag gjort fler intervjuer med fler skolklasser eftersom jag då hade haft ännu mer material att basera mitt arbete på. Jag anser mig trots allt vara nöjd med graden av reliabilitet i mitt arbete och jag anser också att tillvägagångssättet med enkäter och intervjuer har varit den bästa, för att få ett så rättvisande resultat som möjligt. Validitet är ett begrepp som står för giltighet och är en viktig del när det gäller trovärdigheten i en undersökning. För att en undersökning ska vara trovärdig måste det som sägs undersökas och stämma överens med det som faktiskt undersökts. Det är viktigt att frågorna i en enkät är utformade på ett sätt så att de mäter det de avser att mäta (Patel & Davidson, 2003).

För att uppnå en hög validitet har jag valt att noggrant redovisa syftet med min uppsats och utifrån det anpassa mina intervjufrågor. För att det inte skulle uppkomma missförstånd under intervjuerna har en tvåvägskommunikation hållits igång. Jag har också haft enkäten som underlag i mitt arbete, vilket var bra för att kunna göra mer fördjupning i intervjufrågorna. Intervjufrågorna har täckt mitt syfte på ett bra och avgränsat sätt och jag tyckte mig få svar på de frågor som jag ansåg vara väsentliga för mitt arbete.

3.7 ETISKA ASPEKTER

Examensarbetet måste bygga på respekt för de människor som deltar. Deltagarna får inte föras bakom ljuset beträffande undersökningens syfte. De skall också ha fått tillfälle att ge ett informerat samtycke till sin medverkan och de skall när som helst kunna avbryta sitt del-tagande, utan att behöva oroa sig för några negativa konsekvenser (Johansson & Svedner, 2004).

För mig handlar etik om moraliska frågor och värderingar. Det innebär bland annat att man respekterar människor och visar hänsyn. Något som man alltid bör tänka på är att undvika ord och uttryck som kan uppfattas som nedlåtande. För att få den intervjuade att öppna sig och få honom att våga säga allt han vet, så kan man försäkra honom att materialet kommer att behandlas konfidentiellt. Det innebär att hans namn inte kommer att lämnas ut utan hans samtycke och att anonymiteten garanteras (Ejvegård, 2003).

De intervjuade blev informerade om att avrapporteringen av materialet kommer att ske genom en färdig rapport samt publicering. Jag bad de intervjuade ungdomarna i anslutning av

intervjun att inte föra vidare något som sagts under intervjun. Jag upplyste också de intervjuade ungdomarna att jag endast skulle behålla informationsmaterialet tills mitt pågående examensarbete var bedömt och godkänt och därefter skulle materialet förstöras.

(22)

4. RESULTAT

4.1 INTRODUKTION

Undersökningsresultatet är uppdelat i två delar. I första delen redovisas resultatet från

enkätundersökningen och i den andra delen redovisas resultatet av intervjun. Undersökningen av enkät visas i tabeller där det låter sig göras. Tabellerna är konstruerade så att det ska vara enkelt och snabbt att avläsa dem. Enkätundersökningen är baserad på 40 st. elever (22 flickor och 18 pojkar). Efter sammanställning av elevernas svar, redovisas intervjudelen i kategori-rubriker. Intervjuerna är gjorda med 22 st. elever (11 flickor och 11 pojkar).

4.2 ENKÄTRESULTAT

Enkätfråga 1. Är du kille eller tjej?

På frågan svarade 40 elever. 18 killar och 22 tjejer.

Enkätfråga 2. Äter du frukost på morgonen?

Tabell 1.

Svarsalternativ Flickor Pojkar Varje dag 6 11 5-6 dagar i veckan 3 5 3-4 dagar i veckan 3 2 1-2 dagar i veckan 7 0 Aldrig 3 0

Tabell 1, visar hur många ungdomar som äter frukost på morgonen.

Resultatet visar att 17 av ungdomarna äter frukost hemma innan de går till skolan. 8

ungdomar (3 flickor och 5 pojkar) äter frukost 5-6 dagar i veckan. 3 flickor och 2 pojkar äter frukost 3-4 dagar i veckan. 7 flickor äter endast frukost 1-2 dagar i veckan, emedan 3 flickor aldrig äter frukost.

Enkätfråga 3. Om svaret är ja på fråga 2. Vad äter du till frukost?

De flesta ungdomars frukost består av mjölk, smörgås med pålägg, yoghurt, flingor eller fil och müsli.

Enkätfråga 4. Vad dricker du till din frukost? Juice, te, kaffe, mjölk, mjölkchoklad eller annan dryck?

Den vanligaste drycken till frukost hemma är mjölk och mjölkchoklad (18 st), juice (10 st), te (7 st) och kaffe (5 st). Pojkarna dricker mjölk i större utsträckning än vad flickorna gör, men flickorna dricker mer kaffe.

(23)

I frukostkategorin delade jag även upp ungdomarna i två grupper. Dels den grupp som ofta åt frukost (25 st) dels den grupp ungdomar som sällan eller aldrig åt frukost (15 st). Här kom jag fram till att det mest är flickorna som inte äter frukost då de inte är hungriga eller helt enkelt inte har tid till att äta. De ungdomar som inte äter frukost är oftast också de som hoppar över skollunchen.

Enkätfråga 5. Hur ofta äter du mellanmål på förmiddagen? Varje dag?

Tabell 2.

Tabell 2, visar hur många flickor respektive pojkar som äter mellanmål på förmiddagen.

Resultatet visar att de flesta eleverna i undersökningen, 8 st av flickorna och 6 st av pojkarna äter mellanmål i alla fall 3-4 gånger i veckan. Totalt av samtliga elever är det 19 st som aldrig äter mellanmål. Enkäten visar också att mellanmålet inte premieras alls. Nästan tre av fyra elever äter sällan eller aldrig någonting under förmiddagen i skolan och skulle de äta blir det vanligtvis godis, kaka eller frukt i nämnd ordning.

Enkätfråga 6. Hur många gånger i veckan äter du skollunch?

Tabell 3.

Svarsalternativ Flickor Pojkar 5 dagar i veckan 0 0 3-4 dagar i veckan 10 14 1-2 dagar i veckan 10 2 Aldrig 2 2

Tabell 3, visar hur många dagar i veckan flickor respektive pojkar äter sin skollunch.

Resultatet visar att ingen av eleverna äter skollunch varje dag. 24 elever (10 flickor och 14 pojkar) äter 3-4 dagar i veckan. 12 elever äter skollunch 1-2 dagar i veckan. 4 elever äter aldrig sin skollunch.

(24)

Ungdomarnas anledning till utebliven skollunch berodde till största delen på den dåliga variationen och på skolmatens dåliga kvalité. Även bullrig och stökig miljö i skolmatsalen spelade in.

Enkätfråga 7. De dagar du inte äter skollunch, vad äter du då istället?

Resultatet på ungdomarnas svar var att de då åt godis, chips, frukt, pizza eller hamburgare.

Enkätfråga 8. Vad dricker du oftast som måltidsdryck till din skollunch?

21 av eleverna svarade mjölk (7 flickor och 14 pojkar), 15 av tjejerna svarade att de drack vatten och 4 pojkar svarade att de drack juice.

Enkätfråga 9. Hur ofta äter du middag hemma? Varje dag?

Tabell 4.

Tabell 4, visar hur ofta ungdomar äter middag hemma.

Resultatet visar att alla ungdomarna äter middag hemma någon dag i veckan. 12 flickor och 13 pojkar äter middag hemma varje dag. 3 flickor och 4 pojkar äter hemma 5-6 dagar i veckan. 1 flicka och 1 pojke äter middag hemma 3-4 dagar i veckan emedan 6 flickor bara äter middag hemma 1-2 dagar i veckan.

Enkätfråga 10. Hur ofta äter du ett sent kvällsmål?

Tabell 5.

Svarsalternativ Flickor Pojkar Varje dag 2 5 5-6 dagar i veckan 3 8 3-4 dagar i veckan 12 3 1-2 dagar i veckan 4 2 Aldrig 1 0 Svarsalternativ Flickor Pojkar Varje dag 12 13 5-6 dagar i veckan 3 4 3-4 dagar i veckan 1 1 1-2 dagar i veckan 6 0 Aldrig 0 0

(25)

Tabell 5, visar hur många dagar i veckan som ungdomar äter ett sent kvällsmål.

2 flickor och 5 pojkar äter ett sent kvällsmål varje dag. 3 flickor och 8 pojkar äter sent kvällsmål 5-6 dagar i veckan. 12 flickor och 3 pojkar äter ett sent kvällsmål 3-4 dagar i

veckan. 4 flickor och 2 pojkar äter 1-2 dagar i veckan ett sent kvällsmål, och en flicka svarade att hon aldrig äter ett sent kvällsmål.

Enkätfråga 11. Hur ofta dricker du läsk? Varje dag? En gång i veckan?

Tabell 6.

Tabell 6, visar hur många gånger i veckan som ungdomar dricker läsk.

Resultatet är att ingen av de tillfrågade drack läsk varje dag, men 8 elever (3 flickor och 5 pojkar) drack läsk 5-6 gånger i veckan. 12 elever svarade att de drack läsk 3-4 gånger i veckan medan 20 elever svarade att de drack 1-2 gånger i veckan. Av de tillfrågade eleverna var det ingen som aldrig drack läsk.

Enkätfråga 12. Hur ofta äter du mejeriprodukter (t.ex. fil, yoghurt, ost)?

Tabell 7.

Tabell 7, visar hur många dagar i veckan som ungdomar äter mejeriprodukter som t.ex. fil, yoghurt och ost.

Enkätfråga 13. Vad är tallriksmodellen?

Samtliga 40 elever svarade att det är ett sätt att planera måltiderna, så att man får allt vad kroppen behöver.

(26)

Enkätfråga 14. Hur många delar har tallriksmodellen?

33 elever svarade 3 delar emedan 7 elever svarade 4 eller fler.

Enkätfråga 15. Varför är det viktigt att äta från alla delar av tallriksmodellen? Eleverna svarade:

- Då får man i sig tillräckligt med vitaminer och fibrer. - Man får bra energi.

- Man blir mätt länge.

- Man får rätt proportioner av allt.

- Man kan känna sig säker på att få rätt kostblandning för kroppen.

- Då behöver man inte vara orolig för att kroppen inte skall få allt den behöver.

Enkätfråga 16. Hur ofta äter du snabbmat?

Tabell 8.

Tabell 8, visar resultatet hur ofta flickor respektive pojkar äter snabbmat under en vecka.

Resultatet visar att 34 ungdomar äter snabbmat 1-2 dagar i veckan och att 6 ungdomar äter snabbmat 3-4 dagar i veckan. Den vanligaste snabbmaten som ungdomar äter är pizza och hamburgare.

Enkätfråga 17. Hur ofta äter du frukt respektive grönsaker?

Tabell 9.

(27)

Tabell 9, visar hur många dagar i veckan ungdomar äter frukt och grönsaker.

Resultatet visar att 22 elever (15 flickor och 7 pojkar) äter frukt och grönsaker varje dag. 12 elever äter frukt och grönsaker 5-6 dagar i veckan. 1 pojke äter frukt och grönsaker 3-4 dagar i veckan samt 3 flickor och 2 pojkar äter frukt och grönsaker 1-2 dagar i veckan. Ingen i enkätundersökningen svarade att de aldrig äter frukt och grönsaker.

Enkätfråga 18. Vad menas med bra kostvanor? Eleverna svarade:

- Bra mat är väl sån mat som man kan leva på hela dagen.

- Bra kost är tallriksmodellen med lite kött och massor av grönsaker. - Att man inte slarvar med att äta frukost, lunch och middag.

- Bra mat är potatis, grönsaker, bröd och frukt. - Bra kost är mat som ger energi hela dagen.

- Bra kostvanor är att äta en nyttig sammanställd kost.

Enkätfråga 19. Hur tycker du att man skulle kunna förbättra ungdomars kostvanor? Eleverna svarade:

- Att vi kan vara med och planera veckans skolmatsedel. - Bättre utbud av frukt, inte bara äpple och apelsin.

- Att matsalen ser trevligare ut, då kommer fler att äta sin skollunch. - Förbättra utseendet på maten. Maten ser bara grå ut.

- Låta oss vara mer delaktiga i planering och inköp av mat. - Det är ofta bullrigt och stökigt i vår skolmatsal.

4.3 ENKÄTANALYS

Enkätundersökningen visar ungdomars attityder till kost och hälsa. I undersökningen såg jag att många ungdomar tycker att kunskap om sin kost är viktiga. En intressant aspekt är att så många ungdomar struntar i skollunchen trots sina goda kunskaper om kosten. Studien visade att det var stor skillnad i gruppen, t.ex. var det dubbelt så många flickor som pojkar som inte åt frukost. Över hälften av ungdomarna åt frukt och grönsaker dagligen och man får förmoda att de då uppfyller Livsmedelsverkets (2005) näringsrekommendationer med 500 g frukt och grönt per dag. Hälften av ungdomarna dricker mjölk till sin skollunch och här skiljer det sig väsentligt mellan pojkar och flickor, 14 st av pojkarna väljer mjölk medan bara 7 st av flickorna. Många av flickorna väljer istället att dricka vatten. Orsaken till att flickorna väljer vatten är att de föredrar de magrare mjölk- sorterna som lätt och minimjölk, vilka är dyrare och därför inte serveras i skolrestaurangerna.

När ungdomarna kommer hem efter skolan kan man tydligt se ett varierat måltidsmönster och då kan man se ytterligare en gång att flickorna uppbär ett sämre mönster än våra pojkar. Flickorna som i gruppen sällan eller aldrig äter frukost äter heller oftast ingen middag efter skolan, inte heller under kvällen. Men 25 st av våra ungdomar äter i alla fall någon gång efter skolans slut en lagad middag och/eller ett mindre mål på kvällen. Många ungdomar kan klara sig hela dagen genom att ersätta riktiga måltider med läskedrycker, cigaretter och kaffe. Det ger dem den lilla kick som behövs för att de skall klara sig genom dagen utan att äta någon riktig måltid. Detta är naturligtvis förödande för kroppen, men för att få eleverna att äta lunch i större utsträckning måste man ställa upp klara mål. En utmaning är att öka matglädjen så

(28)

pass mycket att eleverna är positivt inställda till skolmaten och ser lunchpausen som ett naturligt och välkommet inslag. Analysen av enkätfrågorna väcker många frågor och tankar om hur man kan arbeta vidare på skolan för att göra det än bättre för våra ungdomar så att de trivs och mår bra.

4.4 INTERVJURESULTAT

De individuella intervjuerna har jag genomfört efter enkätundersökningen. Svaren från ungdomarnas intervjuer har jag kategoriserat i rubriker. Alla namn är fingerade (enl. kap. 3.7 Etiska aspekter).

4.5 KOST

Ungdomar funderar inte så mycket och så ofta om maten som de äter är nyttig eller ej, men ”Nyttig mat behöver innehålla stor variation av olika sorters grönsaker, rotfrukter och frukter” menar Julia. Julia är vegetarian och har många funderingar om nyttig mat bl.a. ”Alla som äter kött varierar oftast mellan olika köttslag, och det samma gäller för dem som äter fisk.” Julia säger också att ”Jag som är vegetarian varierar mellan olika sorters baljväxter, nötter och spannmål”. Julia menar att vegetarianer funderar och tänker mycket på sin kost. Ungdomar tycker att det är viktigt vad man stoppar i sig, men funderar inte så mycket på det. Sebastian uttrycker sig så här ”Jag tycker att maten är viktig, för äter man riktigt blir man inte så trött, men jag tänker inte ofta om den är nyttig”. Några elever svarade att ”Någon gång tänker jag på om maten är nyttig, andra gånger bryr jag mig inte”.

På frågan, vad tänker du på när du hör ordet mat eller kost? Ansåg de flesta att det är en blandning av olika livsmedel som intas dagligen för att täcka en persons näringsbehov. Flera elever förknippade ordet kost med något trendigt och hälsosamt. Johan som tränar mycket tänkte genast på energi för kroppen.

4.6 BRA MAT

Frågorna om vad som kännetecknar bra mat och vad är bra mat? blev till en diskussion. De flesta ungdomarna kännetecknar bra mat så här ”Bra mat ökar kroppens motståndskraft mot sjukdomar” och med detta menar de att äter man nyttig mat som frukt och grönsaker så finns det mindre risk för att bli sjuk. Adam menade att ”För mig är bra mat kött, grönsaker och frukt”. Andra ungdomar tyckte att bra mat hjälper till att prestera bättre i skolan, genom att bidra till ökad ork och koncentrationsförmåga. Marie tyckte ”Att det skulle vara mycket med energi men fettsnålt”. Ungdomars sätt att tolka och förklara bra mat, är att bra mat ska innehålla lagom mycket fett och att fettet ska vara av bra kvalitet som t.ex. omättat fett. Flera av eleverna svarade att ”Bra mat är också mat efter tallriksmodellen”. Ungdomar vill med detta ha sagt att förutom att äta mat från alla livsmedelsgrupperna är det också praktiskt att planera måltiderna så att de innehåller lagom proportioner mellan dem. Tallriksmodellen har den egenskapen att den visar på hur en bra sammansatt måltid ska se ut eller som Julia mycket riktigt sa ”Tallriksmodellen visar lagom proportioner mellan olika komponenter i en måltid”.

4.7 DÅLIG MAT

Ungdomarna var ense om att ”Dålig mat oftast är god mat”. Några menade att det inte är så farligt att äta skräpmat om man motionerar ofta. Julius t.ex. menar att ”Skräpmat ska man inte

(29)

äta varje dag, men om man gör det då och då är det inte så farligt”. På frågan vad tycker du om snabbmat (skräpmat)? tänkte de flesta tjejerna först och främst på fett. Marie säger att ”Skräpmat innehåller mycket fett och äter man fett blir man fet”. En annan elev sa ”Dålig mat och dåliga kostvanor kan göra att man får magont, huvudvärk och illamående”. Ungdomarna fastnade i diskussionen om småätandet vilket sedan resulterade i svaret att ”Om man äter rejält och bra mat så blir man inte så snabbt hungrig igen och då blir det inte så mycket små-ätande”. Eller som Adam uttryckte sig ”Efter man ätit skräpmat blir man sötsugen och mättnadskänslan blir kortare än när man äter riktig mat”.

Ungdomarna ville också komma fram till att fett kanske är det mest missförstådda närings-ämnet. De flesta ungdomar är rädda för fett och tror att allt fett är dåligt. Så är det ju inte alls, i själva verket är fett livsnödvändigt och behövs för en rad viktiga funktioner i kroppen. De allra flesta ungdomar är helt överens med att småätande som godis, glass, kakor och läsk leder till dålig fysik och övervikt.

I frågan om sin frukostsitaution hemma och det viktiga med att äta frukost, kom många ungdomar fram till att frukosten är ett mål som man gärna fuskar med om man har lite bråttom. Flickorna är de som slarvar mest. Orsaken är som de säger att de har inte tid, eller som Marie sa ”Jag hinner aldrig äta frukost med någon av min familj, man har så mycket att göra på morgonen”. Lisa sa ”Jag äter alltid ensam eftersom mina föräldrar går till sina jobb tidigt”. För det mesta när ungdomar äter sin frukost själva består frukosten endast av mackor. Julia anser att ”Frukosten är viktig för att kunna koncentrera oss och må bra, den påverkar också mina skolprestationer”. De gånger pojkar slarvar med frukosten beror det i första hand på, som de säger, pgr av att de helt enkelt inte orkar. Sebastian säger att ”Om jag inte försover mig, hinner jag äta frukost med min familj”. Ungdomarna är ändå helt på det klara med att frukosten är en viktig start på morgonen.

4.8 SKOLLUNCH

Många ungdomar var väldigt besvikna på sin skollunch som t.ex. när de hade sent lunchpass så var ofta den godaste rätten slut. Ungdomarna var däremot mycket positivt inställda till sin salladsbuffé men som Gitte sa ”Det är ofta slut på salladen om man kommer i de senare matpassen och det är dåligt av mattanterna att inte kunna räkna ut hur mycket som går åt”.

Ungdomarna saknar också större och bättre variation och finare uppläggning av maten. Julia efterlyser som hon sa ”Ett bättre urval av frukt, så att man kan ta med sig som mellanmål”. En stor skillnad som framkom mellan pojkar och flickor var att pojkar åt mycket större portioner än flickor och framförallt åt mycket fortare. Tjejerna är mer kräsna på skolmaten än killar eller som Emil sa ”Tjejerna petar i maten och klagar på fett”. Adam uttryckte det så här ”Tjejerna säger hela tiden att det kan jag inte äta och det kan jag inte äta, då blir jag fet”. Detta var kommentarer från killarna och som tyvärr stämmer väl överens med verkligheten.

Det var mycket diskussion om matsalens miljö. Att gå till matsalen kändes inte så bra för de flesta elever och som Lisa sa ”Alltid trängsel och alla skriker, ingen ro när man skall äta”. Julius sa ”Miljön i matsalen är dålig, ingen luft och tråkiga färger på väggarna”. Ungdomarna förmedlade också i intervjun ett missnöje med skolmatsalens miljö, som t.ex. är köerna för långa, ljudnivån för hög, det skräpas ned och lunchrasten är för kort. Detta innebär i dagsläget en stressad situation för både elever och lärare som vill äta sin skollunch. Johan ville också ta upp bemötandet av skolmatsalspersonalen i sin intervju som något negativt, han säger