Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle
Examensarbete 15 poäng
Gustav Vasa i läroböckerna
- Från 1903 till 2005
Gustav Vasa in the textbooks
From 1903 to 2005
Författare: David Johansson Daniel Törnlycke
Lärarexamen 210 hp Examinator: Thomas Småberg Historievetenskap och lärande
2008-01-18 Handledare: Lena Persson
Sammanfattning
Arbetet handlar om hur bilden av Gustav Vasa förändrats i läroböckerna i historia för folkskola, realskola och grundskola.
Fokus ligger på hur och varför bilden av honom har förändrats. För att få en förståelse för detta har vi även studerat vilken bild styrdokumenten velat förmedla av honom.
Vi har gjort en textanalys, utifrån Stefan Selanders analysmodell, av sju läroböcker i historia och vi har analyserat styrdokumenten utifrån Magnus Hermansson Adlers modell. Vi har kommit fram till att bilden av Gustav Vasa har förändrats och att den har gjort så i takt med den politiska debatten. Vi kan även se att man valt att ta upp samma händelser ur Gustav Vasas liv men att man sedan tolkat dessa utifrån olika motiv.
Innehållsförteckning
sid.1. Inledning
6
1.1 Introduktion till problemområdet 6
1.2 Syfte och frågeställning 6
1.3 Avgränsningar 6
1.4 Forskningsläge 7
2. Metod och materialdiskussion
8
2.1 Material 8
2.2 Metod 8
2.3 Läroboksanalys 10
2.4 Analys av styrdokument 13
2.5 Analys av metod och forskning 14
2.6 Vad skall vi granska? 15
2.7. Källkritiska problem 15
3. Teoretiska perspektiv och begrepp
17
3.1 Historiemedvetande och historiebruk 17
4. Undersökning
21
4.1 1900-1919 Gustav Vasa av Gud sänd 21
4.2 1920-1945 Gustav Vasa, demokrat 26
4.3 1946-1989 Gustav Vasa, folkets fiende 31
4.4 1990-2005 Gustav Vasa, folkets vän och förtryckare 50
5. Analys
54
6. Slutsats
61
1. Inledning
1.1. Introduktion till problemområdet
Under vår praktik har vi kommit i kontakt med en mängd olika läroböcker i historia som alla förmedlat sin bild av historien. Vi har diskuterat hur detta kan komma sig och funderat över om det alltid har varit så här. Under vårterminen 2005 läste vi en intressant artikel om hur Engelbrekt har framställts i läroböckerna i historia och hur bilden av honom har förändrats genom åren1. Vi förstod då att det antagligen fanns bakomliggande, och ofta politiska, orsaker till detta. Genom att göra en deduktiv undersökning vill vi pröva teorin att den politiska debatten påverkar framställningen av historien i läroböckerna.
Vetskapen om att man under hela världshistorien använt det förgångna för att skapa ett klimat som passar makthavarna som t ex Nazitysklands utnyttjande och förvanskning av det förflutna för att skapa sin egen legitimitet, gör att det är viktigt för oss i vår framtida yrkesutövning att vara medvetna om hur historieämnet kan brukas.
Att historieämnet har en sådan uppfostringsroll i skolan gör ämnet farligt om det missbrukas, det blir därför väldigt viktigt som pedagog att kritiskt granska vad staten vill förmedla och vad det står i läroböckerna.
1.2. Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att ge en bild av hur en historisk person, Gustav Vasa, har skildrats i läroböckerna i historia för folkskola, realskola och grundskola samt hur bilden av honom har förändrats. Tidigare forskning har gett en allmän bild av hur historieämnet har förändrats och när den har skildrat en historisk person har detta oftast gjorts mer allmänt. Lärobokens explicita syfte är att förmedla baskunskaper till eleverna, dess implicita kan vara att förmedla värderingar och moraliska ställningstaganden.
Vi ska undersöka hur bilden av Gustav Vasa i läroböckerna har förändrats från 1900-talets början fram till idag (2007).
Vår frågeställning är: Har bilden av Gustav Vasa förändrats i läroböckerna?
1.3. Avgränsningar
Undersökningen kommer att begränsa sig till en analys av texter om Gustav Vasa i ett antal läroböcker i historia från folkskola, realskola och grundskola utgivna mellan 1900 och 2005. De styrdokument som läroböckerna författats utifrån kommer att analyseras..
1
Vi kommer inte att undersöka hur historiemedvetandet påverkas av historiebruket även om sådana resonemang kan förekomma.
1.4. Forskningsläge
Det första svenska verket inom studier i läroböcker är Herbert Tingstens Gud och fosterlandet från 1969. Tingsten ger en bred överblick över hur historia, geografi och kristendomskunskap har använts i skolundervisningen från 1800-talets mitt till början av 1950-talet. Tingsten ger även ett internationellt perspektiv på undervisningen men större delen av hans verk
koncentrerar sig på den svenska skolan.
Ett nyare och mer omfångsrikt verk är Ulf Zanders Fornstora dagar, moderna tider från 2001 som ger en bred och djup bild över hur samtida politiska strömningar påverkat läroböckerna i historia. Zander ger en överblick över hur den politiska debatten har påverkat bland annat kultur och läroböcker i historia. Zanders mål är inte främst att ge en bild över hur
läroböckerna i historia har använts utan han ger en mer generell bild av historiebruket från slutet av 1800-talet fram till idag.
Tingstens undersökning är 50 år gammal och inte uppdaterad. Zanders bok ger en bred överblick över hur historiebruket har använts i det offentliga rummet. I sin analys av
historieämnet ger han en bred överblick och för en allmän diskussion kring hur den politiska debatten påverkat ämnet. Ingen av dem har koncentrerat sig på hur framställningen av en historisk person har förändrats genom åren.
Staffan Selanders Lärobokskunskap från 1988 tillhandahåller de teoretiska verktyg som behövs för att göra en utförlig analys av en lärobok. Visserligen har boken dryga 20 år på nacken men de teoretiska begrepp som Selander tillhandahåller går fortfarande att applicera. Boken är bred och djup och ger många rika exempel på hur en läroboktext kan analyseras. Eftersom boken till sin natur är teoretisk och tänkt som ett verktyg till läroboksanalys når den inga egentliga resultat utan visar snarare på en väg man kan gå i en analys av läroböcker.
2. Metod och materialdiskussion
2.1. Material
Vi har valt tillgänglig och adekvat litteratur från Malmö Högskolas mediotek, eftersom detta mediotek hyser en stor samling pedagogisk litteratur har vi inte funnit det nödvändigt för vår undersökning att vända oss till andra bibliotek.
De läroböcker som vi har valt har använts i folkskola, realskola eller grundskola, undantaget Svenska folket genom tiderna som har använts på Folkskoleseminariet i Lund. Den har vi valt eftersom vi tycker det är intressant att analysera kurslitteratur från en dåtida utbildning motsvarande vår egen. Varje lärobok har vi försökt välja med utgångspunkt från att ett nytt styrdokument har publicerats ett par år innan läroboken har publicerats. Läroböckerna presenteras nedan i kronologisk ordning:
Lärobok i Fäderneslandets Historia av C.T. Odhner från 1903. Detta är den sextonde upplagan av Odhner lärobok och den omfattar 120 sidor och har ett fåtal illustrationer. Innehållet i läroboken sträcker sig från Ansgar predikar i Birka 830 fram till Konst- och industriutställning i Stockholm 1897. Boken behandlar till större del svensk historia och i viss mån nordisk historia. Gustav Vasa omfattar åtta sidor i boken.
Svenska folket genom tiderna red. Ewert Wrangel från 1938. Tredje bandet: Den äldre Vasatiden omfattar 381 sidor och har en mängd illustrationer. Boken har använts på Folkskoleseminariet i Lund. Boken behandlar en mängd aspekter av Vasatiden, allt från hovliv till svenskar i Finland.
Lärobok i Fäderneslandets historia för realskolan författad av Odhner med tillägg av Westman och sedermera Forsell från 1953. Boken omfattar 339 sidor och har en mängd illustrationer. Innehållet sträcker sig från 800-talet fram till efterkrigstiden. Berör nordisk historia i allmänhet och svensk dito i synnerhet. Gustav Vasa omfattar 18 sidor.
Historia för mellanstadiet av Göte Rudvall och Vilhelm Ohrling från 1965 är utarbetade efter Lgr. 62. Boken omfattar 387 sidor och har en mängd illustrationer. Boken tar sin början i
vikingatiden och behandlar fram till sida 358 historien kronologiskt. Sida 359 och framåt behandlar flodkulturerna, Grekland och Rom. Behandlar svensk historia i huvudsak men berör även nordisk och internationell historia. Gustav Vasa omfattar 32 sidor.
Genom tiderna mellanstadiet B från 1974 är utarbetad i enlighet med LGR69 och författad av Alf Kahnberg, Gösta Lindeberg och Einar Andersson. Boken omfattar 168 sidor, rik på illustrationer. Behandlar svensk och nordisk historia. Det avslutande kapitlet behandlar de västeuropeiska ländernas historia. Gustav Vasa omfattar 16 sidor.
Nya Ur folkens liv, del 2, av Torsten Eklund, Karl-Gustav Thorén och Alf Åberg från 1988 omfattar 123 sidor och är mycket rik på illustrationer. Behandlar både svensk och
västvärldens historia. Gustav Vasa omfattar 18 sidor.
Grundbok i historia – från vikingar till Gustaf III från 2005 av Göran Körner omfattar 191 sidor. Den är rikt illustrerad och sträcker sig från vikingatiden fram till Gustav III:s död. Boken behandlar i huvudsak svensk historia men viss nordisk historia förekommer. Gustav Vasa omfattar 10 sidor.
Följande styrdokument har vi använt oss av:
Normalplan för undervisning i folkskolor 1900 1919 års undervisningsplan för folkskolan Lgr. 62 Lgr. 69 Lgr. 80 Lpo 94 2.2. Metod
För att undersökningen skall bli hanterbar har vi valt att granska en historisk person som är en nyckelsymbol2
för Sverige. Under de senaste 200 åren har denne person lyfts fram i nationella
2
identitetsbyggen och han har kommit att förknippas med vissa ideal. Personen vi har valt att studera närmare är Gustav Eriksson Vasa.
Valet av regent är medvetet valt utifrån vår förmåga att kunna tolka hans gärningar i historien ur flera synvinklar, allt beroende på vad vi vill förmedla
Ur Gustav Vasas liv har vi sedan valt en rad ”nyckelhändelse” som vi kommer att granska. Anledningen till detta är att det på så sätt blir lättare att göra en komparativ jämförelse mellan läroböckerna. Händelserna är följande:
- Kristian II och skildringen av Stockholms blodbad - Vägen fram till Gustav Vasas kröning
- Reformationen - Bondeupproren
Där vi så finner lämpligt kommer även andra saker att lyftas som vi kan tolka som uttryck för den tidsanda böckerna författats i.
Vidare kommer vi att dela upp arbetet i fyra tidsperioder för att tydliggöra de förändringar i framställningen av Gustav Vasa som gjorts. Läroböckerna är valda utefter att nytt
styrdokument presenterats ett par år innan läroboken publicerats. Perioderna är valda utifrån att världen har förändrats radikalt vid deras inom dessa tidsperioder. Perioderna är följande: 1900-1919
1920-1945 1946-1989 1990-2007
2.3. Läroboksanalys
Enligt Selander utgör den pedagogiska texten en egen genre, grundidén för den är att återskapa eller reproducera befintlig kunskap. Författaren måste göra ett urval och en rad avgränsningar för det som ska återges, vidare måste texten struktureras utifrån vissa pedagogiska krav. Selander menar att eftersom texten är producerade för en bestämd
institutionaliserad användning och läroboksförfattaren därmed måste ta rådande styrdokument i beaktning är läroboken en verkan av politiska och pedagogiska strömningar.3
3
Detta stämmer väl överens med Niklas Ammerts åsikter, han menar att man kan studera läroboken från två olika synvinklar. Dels kan studien utgå från att läroboken är en del av en socialisationsprocess där människors syn på dåtid, nutid och framtid skapas. Dels kan läroboken ses som en verkan av något, exempelvis de politiska, pedagogiska och vetenskapliga strömningar och krav som påverkar den.4
Selander berör knapphändigt lärobokens roll i förvärvandet av ett historiemedvetande, visserligen diskuterar han vem som är det handlande objektet, är det staten/konungen eller individen. Enligt Ammert bör läroböckerna uppvisa ett dubbelt perspektiv där människan både är historieskapad och historieskapande för att eleverna ska kunna förvärva ett historiemedvetande, koppar boken exempelvis samman då, nu och framtiden?5 Målet för
några av de olika historiebruk som Karlsson skildrar är att påverka historiemedvetandet i en viss riktning, därmed blir det även viktigt i analysen att uppmärksamma vilka perspektiv läroboken har.
Selanders och Ammerts analysmodeller är snarlika. Båda menar att läroboken kan studeras som en del i en process i ett yttre och inre sammanhang, de menar även att läroboken påverkas av den tidsanda den skrivs i och de behandlar båda två dess funktion. Selanders modell är dock mer genomarbetad och passar i det här faller undersökningsområdet bättre. Ammert presenterar tre olika sätt att studera lärobokens funktion i en historiekulturell kommunikationskedja. Han menar att den dels kan studeras som en del i en process där läroboken påverkas av läroplan, läromedelsgranskning och författarens historiesyn och bakgrund. Dels kan man studera hur läroboken påverkas av den tidsanda den skrivs i, hur påverkas innehåll och perspektiv av styrdokument, marknadskrav, politiskt klimat, vetenskapliga rön och paradigm? Slutligen kan även lärobokens funktion analyseras, hur används den och vilket innehåll och perspektiv har den?6
Selanders analysmodell ger oss redskap att nå en förståelse om vilka historiebruk som
4
Ammer, Niklas, ”Finns då (och) nu (och) sedan?” i Karlsson Klas-Göran & Zander Ulf, Historien är nu, Lund, Studentlitteratur, 2004, s. 275
5
Ammer, Niklas, ”Finns då (och) nu (och) sedan?” i Karlsson Klas-Göran & Zander Ulf, Historien är nu, Lund, Studentlitteratur, 2004, s. 275
6
Ammer, Niklas, ”Finns då (och) nu (och) sedan?” i Karlsson Klas-Göran & Zander Ulf, Historien är nu, Lund, Studentlitteratur, 2004, s. 276-277
påverkat boken eftersom Selander även ger oss fler verktyg att analysera läroboken. Enligt Selander kan man studera tre aspekter av läroboken.
– Samhällssystem, skolform, författare och deras intentioner
– Lärobokens analysdata, d.v.s. dess text och bild med avseende på urval, stil, kognem och förklaringar. Genom att studera detta får vi även en uppfattning om vad som förändrats i avseende på urval, stil, kognem och förklaringar.
– Viktiga drag i kunskapssynen och den grundläggande tankefiguren bakom de sätt att skriva historia i läroböcker. 7
För att få en god uppfattning om ovanstående aspekter bör man enligt Selander studera följande8:
Kognem och förklaringar: Kognem är den minsta, meningsfullt kunskapsbärande enheten, till exempel Skåne blev svenskt 1658. Förklaringen svarar på frågan varför Skåne blev svenskt men den lämnar även utrymme för olika slags fokus och tolkningar.
Det blir därför meningsfullt att studera hur kognem och förklaringar har strukturerats och vilka urval man har gjort.
Strukturering av stoffet: Texterna är strukturerade på olika sätt. En lärobok är fasett-ordnad eftersom den tar upp olika teman men behandlar varje tema på ett likartat sätt. Dock följer fokus vissa pedagogiska konventioner.
Nivågrupperad: Läroboken är skriven för en viss åldersgrupp eller ett visst skolår.
Anpassad till förkunskaper: Läroböcker är konstruerade att utgå från vissa baskunskaper och texterna i dessa ska hjälpa eleverna vidare till nästa nivå.
Sluten: Läroboken förutsätter vanligen inte någon ytterliggare text, den söker sig inte utåt utan stannar i klassrummet.
Ikuggad: Texten är fri från ironi.
Realreferenser: Texten beskriver verkliga personer, händelser, tidpunkter och platser. Instruktioner till texten: Texten ska användas på ett speciellt sätt. Till exempel ska den användas till att besvara vissa instuderingsfrågor. Enligt Selander kan vi även få ledtrådar till vad som anses centralt i texten genom att studera de frågor som finns i anslutning till denna. Det blir även intressant att studera om dessa är av kognem-typ eller förklarings-typ.
Syften: Lärobokens explicita syfte är att förmedla baskunskaper till eleverna, dess implicita
7
Selander, Staffan, Lärobokskunskap, Studentlitteratur, Lund, 1988 s.45
8
kan vara att förmedla värderingar och moraliska ställningstaganden.
Selanders analysmodell kommer att ligga till grund för undersökningen, den torde ge en god grund att stå på. Selander menar att man bör koncentrera sig på urval, berättarstil, kognem och förklaringar vilket vi kommer att göra9. Vi kommer även att uppmärksamma realreferenser och syften med texten. Vi kommer även, som Ammert menar, studera hur tidsandan påverkat läroboken.
Vid analysen av författare kommer vi att nöja oss med att analysera dennes syfte med texten d.v.s. hur denne brukar historien. Författarens historiebruk kommer att bli tydligt när man analyserar vem tonvikten ligger på, ligger den på regenten eller ligger den på folket? Vad har författaren tagit med och vad har han/hon valt att lämna utanför? Det är även viktigt att
analysera utifrån vilka motiv personen handlar. Beroende på vad författaren har valt att betona och hur denne har framlagt texten torde man få en tämligen god bild av hur denne brukar historien.
Det är inte bara författaren som brukar historien utan även staten som genom målen för historieämnet strävar efter att påverka det i en viss riktning. Den politiska dimensionen kommer därför att diskuterar i analysen av läroböckerna och genom en kortare analys av styrdokumenten. Styrdokumenten kommer vi att analysera utifrån Hermansson Adlers modell10. Dock kommer vi endast att undersöka vilka värderingar och ideologier som ligger
bakom dem. Att undersöka hur de har utvecklats i text hade gjort vår undersökning allt för omfattande och tidskrävande. Av uppenbara skäl kan vi inte undersöka hur undervisningen påverkats av styrdokumenten eftersom vår undersökning spänner över ett spektrum från 1900-2007. Däremot kan vi undersöka hur styrdokumenten påverkat läroböckerna i historia.
2.4. Analys av styrdokument
Enligt Magnus Hermansson Adler kan man studera den politiska dimensionen i styrdokumenten på tre nivåer.
Till att börja med kan man studera vilka värderingar och ideologier som ligger bakom
innehållet därefter kan man studera hur läroboken har utvecklats i text och slutligen kan man
9
Selander, Staffan, Lärobokskunskap, Studentlitteratur, Lund, 1988
10
studera hur läroplanen påverkar undervisningen. Den pedagogiska ideologin verkar således inom ramen för styrdokumenten.11 De styrdokument som kommer bli aktuella är läroplaner
och kursplaner. Styrdokumenten som vi kommer att analysera är: -Normalplan för undervisning i folkskolor 1900
1919 års undervisningsplan för folkskolan
Allmänna anvisningar för undervisning och fostran för skolans högre stadier Lgr. 62
Lgr. 69 Lgr. 80 Lpo 94
2.5. Analys av metod och forskning
Då vi vill forska om hur framställningen av Gustav Vasa i läroböckerna förändrats så kommer resultat självklart att påverkas av de metoder vi väljer. Vi kommer enbart att göra
läroboksanalys och en analys av styrdokument. Man kan inrikta sig på att undersöka en text, t ex en kursplan eller ett läromedel, ur olika aspekter: vad har tagits med, vad har uteslutits, vad betonas och vad tonas ned.12 Detta kommer vi att göra utifrån Selanders analysmodell.
Selander menar att det underlättar den kommande analysen om man koncentrerar sig på ett tema eller en händelse i läroboken vilket vi har tagit fasta på.
Denna metod kallar Johansson & Svedner för en monografisk studie av en didaktisk text. Tar man med flera texter i undersökningen blir aspekterna färre men samtidigt öppnas möjligheter till jämförelse mellan dem. Resultat blir en komparativ undersökning.13
Förutom att ta ställning vilken av metoderna vi skall använda måste vi även tänka över hur vårt val av historisk person som vi ska undersöka påverkar ett slutresultat. Vi har valt Gustav Vasa utifrån vår möjlighet att tolka hans gärningar så att det passar vår egen uppfattning i både negativ och positiv riktning, därför tror vi att vi kommer att finna förändringar under det dryga sekel som vi ska forska i. Våra indelningar i tidsperioder har vi valt då det händer stora saker i den stora historien som då självklart påverkar samhället.
11
Hermansson Adler Magnus, Historieundervisningens byggstenar, Liber AB, Lund, 2004, s.38-44
12
Johansson Bo & Svedner Per Olov, Examensarbetet i lärarutbildningenKunskapsföretaget AB, Uppsala, 2001, s.35.
13
Johansson Bo & Svedner Per Olov, Examensarbetet i lärarutbildningenKunskapsföretaget AB, Uppsala, 2001, s.35
2.6. Vad skall vi granska?
Historiebruket blir en kärnfråga i vår uppsats eftersom vi skall undersöka läroboksförfattarnas bruk av historia i skolan samt den politiska påverkan av vad som skall förmedlas. Vi finner detta extra intressant i dagens samhälle som förändras i snabb takt.
Vi kommer kanske att finna politiska orsaker till förändringarna och då spelar vår egen politiska uppfattning en stor roll i bedömningen av dessa. Beslutsfattarna är för oss politiskt intresserade av användandet av historia i skolan, målet för det politiska historiebruket är att ställa angelägna politiska frågor i vår egen tid under debatt genom direkta jämförelser med företeelser i det förflutna. Tanken är att historien är relevant i sökandet efter vägledning för politiska beslut eller efter redskap för att vinna politiska fördelar.14 Vår granskning måste då börja med att granska vad makthavarna vill med historieundervisningen. Här kommer våra källor vara att läsa och tolka kursplaner och läroplaner, i enlighet med den analysmodell som Hermansson Adler har tagit fram (se 2.4) Vi kommer att koncentrera oss på den första nivån eftersom den andra och tredje nivån inte är relevanta för vår undersökning.
Vi kommer att granska läroplaner från hela förra seklet för att få kunskap om den politiska dimensionen på ämnet. Vi är övertygade om denna realitet, att det är staten som styrt ämnet med läroplaner. Detta i kombination med att det inte var förrän i början av 1990-talet som den statliga läromedelsgranskningen upphörde15 gör att det går att finna direkta kopplingar mellan förändringar i läromedlen till den politiska verkligheten som rådde vid tidpunkten.
Vidare kommer vi inte att undersöka alla läroböcker som har producerats, vi kommer att välja en eller ett par representativa läroböcker från varje tidsperiod. Med representativ avser vi de som vi tror har varit vanliga i skolan. Kriteriet för böckerna är att de varit aktuella för folkskola, realskola, enhetsskolan samt grundskolan och att de använts för elever i åldern 10-12 år.
2.7. Källkritiska problem
Eftersom vi kommer att lyfta fram vissa målande formuleringar från läroböckerna blir det av vikt att vi i valet av dessa inte lyfter formuleringar som vi kan utnyttja för att gynna vår
14
Karlsson Klas-Göran & Zander Ulf, Historien är nu, Studentlitteratur, Lund, 2004, s.55.
15
målsättning på ett sådant sätt att de inte stämmer överens med lärobokens syften. Vi har strävat efter att inte läsa läroböckerna som ”fan läser bibeln”. För att kringgå detta problem har vi försökt att analysera böckerna utifrån sin tid och vårt mål är inte att döma
läroboksförfattarna utifrån våra värderingar.
Hur skall vi förhålla oss till våra privata åsikter? Eftersom läroboken ofta ska visa på det goda i vårt demokratiska samhälle, kan vi säga att läroboken befinner sig mellan vetenskap och propaganda.16 Hur kommer vår egen politiska övertygelse att påverka slutresultatet på
forskningen. Missar vi en del propaganda då vi inte upplever det som propaganda eftersom det överensstämmer så väl med vår egen politiska ideologi, kommer vi att se det som ett bruk av historien som det kanske inte är? Vi finner denna risk som stor och att den kan påverka en del resultat i undersökningen men vi lutar oss emot den hermeneutiska modellen som menar att det inte finns neutrala fakta och att en enhet råder mellan vetenskap och personlighet.17 Men den vetskap att våra personligheter kommer att påverka vår slutsats men att det ändå är vetenskap, vetenskap präglat av vår person, finner vi väldigt sympatiskt.
Det blir alltså läsaren av uppsatsen som får tränga in i avsikten, målet och motivet i vårt arbete, allt enligt den hermeneutiska modellen.
16
Hermansson Adler Magnus, Historieundervisningens byggstenar, Liber AB, Lund, 2004, s.51.
17
3 Teoretiska perspektiv och begrepp
Vi kommer att arbeta deduktivt och kommer nedan att presentera de teorier och begrepp som kommer att ligga till grund för vår undersökning. Genom att analysera läroböcker kommer vi att få en uppfattning om hur författaren har brukat historien, genom att analysera
styrdokumenten kommer vi sedan att få en uppfattning av hur dessa har påverkat läroböckerna. Vi kommer att analyseras läroboken processuellt eftersom historien i läroböckerna inte har presenterats på samma sätt och av samma skäl.
För att kunna göra en fullgod analys måste även det samhälle som läroboken producerats i analyseras.
3.1 Historiemedvetande och historiebruk
Enligt Klas-Göran Karlsson är historiemedvetande den mentala process genom vilken vi orienterar oss i samhället. Genom historiska erfarenheter reflekterar och integrerar vi historien i vår identitetsbildning och förbereder oss därmed för en specifik framtida utveckling. 18 Detta
är dock inte klart definierat, enligt Peter Aronson är historiemedvetande de uppfattningar av sambandet mellan dåtid, nutid, och framtid som styr, etableras och reproduceras i
historiebruket.19 Magnus Hermansson Adler menar istället att vi ska tala om en tudelad
historisk identitet som dels består av en självuppfattning som förklarar vem vi är och dels består av en kognitiv förmåga att identifiera samband i vår egen historia för att förstå och påverka den20. Gemensamt för de alla är att de menar att historien på ett eller annat sätt
påverkar vår identitet och hur vi uppfattar vår omvärld.
Vi tolkar det som att Karlsson menar att vi genom vårt historiemedvetande både förbereder oss för framtiden och hanterar den utefter våra erfarenheter medan Aronson menar att vi enbart förhåller oss till samtiden genom dåtiden och är beredda på framtiden. Aronsson skriver att kunskap om det förflutna skapar ett erfarenhetsrum med möjligheter för vissa föreställningar om framtiden.21. Karlssons definition förutsätter en aktivare individ, (än vad
Aronsson gör), som genom sina erfarenheter förbereder sig för framtiden. Aronssons
18
Karlsson Klas-Göran & Zander Ulf, Historien är nu, Lund, Studentlitteratur, 2004, s.44
19
Aronsson Peter, Historiebruk - att använda det förflutna, Studentlitteratur, Lund, 2004, s.17.
20
Hermansson Adler Magnus, Historieundervisningens byggstenar, Liber AB, Lund, 2004, s.26-37
21
definition förutsätter en individ som kan förbereda sig för framtiden men inte alltid gör det. Hermansson Adler å sin sida ligger nära Karlsson i sin definition men han för bara en knaper dialog om hur man brukar historien. Adler har identifierat fem, mer eller mindre, politiska bruk av historieämnet i skolan22. Även dessa ligger nära Karlsson men Hermansson Adler har
inte med en definition av det politiskt-pedagogiska bruket vilket vi tror är nödvändigt vid en analys.
Med utgång från ovan förda resonemang finner vi därför Klas-Göran Karlssons definition av historiemedvetande för det som vi själva håller för troligt. I det fortsatta arbetet är det därför Karlssons definition av historiemedvetande som åsyftas om inte något annat anges.
Enligt Karlsson använder vi berättelsen för att organisera vår verklighet. Här kan vi både tala om den genetiska historien och den genealogiska historien. Eftersom forna tiders läromedel i historia har förmedlat andra berättelser ur den genetiska historien än samtida läroböcker torde elevernas historiemedvetande ha sett annorlunda ut. Karlsson menar att man vänder sig till, reflekterar och integrerar historien i den egna identitetsbildningen. 23 Eftersom bruket av
historia ser olika ut beroende på vilket syfte man har med den torde historien, beroende på hur den brukats, påverka vår identitetsbildning och därmed påverka våra värderingar. Enligt Karlsson använder vi historien för att tillgodose behov och intressen i vår samtid och historiebruket blir därför ett sätt att dra slutsatser av berättelser om historien.
Historien kan brukas på flera olika sätt, olika grupper brukar den på olika sätt för olika syften, därmed fyller historien även olika funktioner. Det de olika bruken har gemensamt är sökandet efter mening och sammanhang i tillvaron. Hur historien brukas kan se olika ut, enligt Staffan Selander kan man se att den svenska socialdemokratin har medfört en satsning på en jämlik skola24 , politiken påverkar således skolan och detta torde även vara tydligt i läroböckerna som
enligt Selander torde förmedla en jämlik historiebild.
Vi är alla brukare av historien och som sådana har vi olika syften med den. Historien kan skapa mening, skänka legitimitet och hantera förändringar. Historiebruket påverkar naturligt historiemedvetandet eftersom de olika bruken ger oss olika verktyg att hantera olika
22
Aronsson Peter, Historiebruk - att använda det förflutna, Studentlitteratur, Lund, 2004, s.49-55
23
Karlsson Klas-Göran & Zander Ulf, Historien är nu, Lund, Studentlitteratur, 2004, s.42
24
situationer. Flera av bruken kan aktualiseras samtidigt och därmed förstärka varandra. Klas-Göran Karlsson redogör för ett antal olika historiebruk. Vi kommer nedan att redogöra för de olika bruk som Karlsson presenterar25, de kommer sedan att ligga till grund i den fortsatta
undersökningen eftersom det är troligt att några av dessa bruk kommer att figurera i läroböckerna.
Det vetenskapliga bruket kännetecknas av att det försöker förse oss med relevanta,
historiska fakta, vilket är ofrånkomligt för ett ämne inriktat på att begripliggöra variation i tid och rum. Det vetenskapliga bruket ger oss även verktyg för kritiska och realistiska frågor om hur det kunde ha varit och om alternativa historiska förklaringar.
Det existentiella bruket är enligt Karlsson ett högst personligt bruk som syftar till att fylla ett behov av att minnas eller glömma så att man kan orientera sig eller känna stabilitet i ett samhälle statt i snabb förändring eller satt under stark press. Enligt Karlsson är en
förutsättning för det existentiella bruket i vårt samhälle att historien har mist sin offentliga funktion som redskap för staten. Dock torde man kunna se spår av ett existentiellt bruk i läroböcker kring slutet av 1800-talet och kring det förra sekelskiftet eftersom samhället då stod under snabb förändring och stor press.
Det moraliska bruket hänger samman med maktutövning och indignation över hur makten har utövats. Man vill genom det moraliska bruket nå en uppgörelse med det förflutna.
Indignationen kan till exempel bottna i att staten har bedrivit ett icke-bruk av historien och att man nu kräver upprättelse. Ett icke-bruk kännetecknas av en medveten strategi från grupper med makt eller intellektuella som försöker förtränga eller ignorera en historisk aspekt. Även i det ideologiska bruket är det grupper med makt eller intellektuella som är huvudaktörer. Med historien som redskap vill dessa grupper legitimera sin maktposition. Historien ska ge oss ett mål och verklighetsbeskrivningar som ska vägleda oss i vårt
handlande så att vi når dit. En ideologisk historieskrivning kännetecknas av tillrättaläggningar och banaliseringar av historien för att befästa en maktposition. Absoluta kronologier, tydliga periodiseringar, svart-vita analyser och personteckningar samt föga problematiserade
framstegsperspektiv är det ideologiska brukets signum. Detta är framförallt tydligt under slutet av 1800-talet då läroböckerna kretsade kring en moralisk treenighet: Gud, konung och
25
fosterland26. Dock borde den demokratiska vinkel som samtidens läroböcker har falla under
denna kategori. En överdriven form av det ideologiska bruket är ett politisk-pedagogiskt bruk, det är ett metaforiskt, symboliskt och jämförande bruk där förhållanden mellan då och nu förenklas. Det försöker även legitimera rådande samhällsform genom att hänvisa till historien.
Slutligen finns det även ett kommersiellt bruk av historien, det vill säga det bruk av historia som möter oss i TV, reklam, skönlitteratur och så vidare.
26
4. Undersökningen
Namnen på följande stycken i undersökningen tillkom efter analysen och är tänkta att summera de övergripande värderingar som vi tycker oss ana i läroböckerna. Innan varje stycke kommer vi kort att redogöra för den tidsanda som läroboken är författad i.
4.1. 1900-1919 Gustav Vasa av Gud sänd
I den tid som Odhner författade sin lärobok var en positiv inställning till stormaktstiden viktig för att nå framgång på läroboksmarknaden.27 Man ansåg att regenterna var särskilt väl
lämpade för skolundervisningen eftersom den historiska sanningen och objektiviteten likställdes med en hög värdering av den egna nationen.28 Eftersom Sverige var etniskt homogen ifrågasattes inte en enande statsnationalistisk historieförmedling och undervisning. Trots att det var en politiskt orolig tid, med bland annat rösträttsstrejker, var den svenska enheten fast förankrad. Man kunde ha olika åsikter om vad som var svenskt men enheten ifrågasattes inte.29 Årtiondena innan den allmänna rösträtten infördes var rösträttsrörelsen den starkaste politiska kraften utanför riksdagen. Skiljelinjen i politiken gick mellan liberaler och socialdemokrater å ena sidan och högern å den andra. I riksdagen hade Karl Staaf, liberal, och Hjalmar Branting, socialdemokrat, förenats i kampen för rösträtt och parlamentarism30.
Vi har valt att analysera C.T. Odhners Lärobok i Fäderneslandets historia för folkskolan från 1903. I inledning till läroboken kan man läsa att en tillökning har gjorts på sådana viktigare skeden af vår historia som Gustaf I:s […] regeringstid31.
Enligt normalplanen för undervisningen i folkskolorna:
[…]har man i historia inskränkt den mera sammanhängande framställningen till nyare tidens historia och ansett kännedom om forntidens och medeltidens mera enkla förhållanden kunna på ett för barnasinnet tilltalande sätt meddelas under form af valda berättelser och tidsskildringar. 32
27
Zander, Ulf, Fornstora dagar, moderna tider, Nordic Academic Press, Falun, 2001, s.84
28
Zander, Ulf, Fornstora dagar, moderna tider, Nordic Academic Press, Falun, 2001, s.106
29
Zander, Ulf, Fornstora dagar, moderna tider, Nordic Academic Press, Falun, 2001, s.165
30
Hadenius, Stig, Sveriges politiska historia från 1866 till våra dagar, Hjalmarsson och Högberg, Stockholm, 2007, s. 36
31
Odhner, Lärobok i fäderneslandets historia, 1903, s.1
32
Undervisningsplanen ger inga djupare förklaringar till varför man ska undervisa i historia eller hur den ska framställas. Vidare har man preciserat vilka personer ur historien som man läraren ska undervisa om vilket tyder på att man ansett det vara de ”stora” personerna som fört utvecklingen framåt.
Läroboken genomsyras på flera ställen av en ogenerad nationalism, vilket var helt i tidens anda. Svenskarna tillskrivs mycket goda egenskaper. När Odhner skildrar Stockholms blodbad och dess följder skriver han:
Nu trodde konungen att han hade kväst de styfsinnta svenskarne33.
Nationalismen återkommer regelbundet i boken, till exempel försöker Odhner beskriva Gustavs känslor inför den förestående danska invasionen av Sverige.
Gustaf intogs då af en oemotståndlig längtan att få komma hem och kämpa för det älskade fäderneslandet.34
Den danske kungen Kristian II:s mindre goda egenskaper framhålls medan Gustav Vasas mindre goda egenskaper tonas ned, ibland tillskrivs även de båda regenterna egenskaper som de inte alls besuttit.
Han(Kristian II) visade sig nådig mot alla, men i sitt sinne tänkte han blott på våld och svek. Denna hemska tilldragelse har fått namn af Stockholms blodbad, och den grymme konungen har alltifrån den tiden blifvit kallad Kristian Tyrann.35
Man nämner inte att vissa svenskar var på Kristians sida eller att han av vissa kallades för Kristian Folkkär. Det nationalistiskt-ideologiska historiebruket kommer till uttryck på många platser i boken. Exempelvis ville svenskarna ha fred och det var först när utlänningarna var fördrivna som den kunde uppnås.
De utländska fienderna voro nu fördrifna, och freden var återställd.36
33
Odhner, Lärobok i fäderneslandets historia, 1903, s.26
34
Odhner, Lärobok i fäderneslandets historia, 1903, s.34
35
Man ska ha i åtanke att Sverige var i union med Danmark och Norge vid slutet av medeltiden och att de ”utländska fienderna” i själva verket var unionsbröder.
Odhner låter läsaren förstå att
[…]Gud uppväckte åter en ädel hjälte till Sveriges räddning. Denne man var Gustaf Eriksson Vasa.37
Odhner fortsätter att beskriva hur högre makter kommer till Gustavs undsättning, om hans äventyr i Dalarna skriver han att:
Danska spejare lurade på honom öfverallt, och ofta räddades han liksom genom underverk ur deras händer.38
De katolska biskoparna och prästerna beskrivs som snåla och uppvigland.:
[…] katolska präster och munkar predikade däremot och uppgviglade folket mot konungen, för det han gynnade lutheranerna. Till och med dalkarlarne förleddes den ena gången efter den andra att göra uppror mot sin konung.39
Det är även intressant att dalkarlarna ”förleddes”, de hade således blivit lurade av katolikerna att göra uppror mot Gustav Vasa.
Odhners beskrivning av Västerås riksdag 1527 sammanfaller väl med ovan nämnda tendenser.
[…]Gustaf återkallades, och ständerna beviljade allt vad han begärde. De beslut som nu fattades, innehöllo följande punkter. Kyrkans öfverflödiga egendom skulle användas för rikets allmänna bästa, Guds ord skulle rent och oförfalskat predikas samt konungen istället för påfven vara kyrkans öfverhufvud. Härigenom var kyrkoförbättringen grundlagd i vårt land och prästernas öfvermakt var bruten.40
36
Odhner, Lärobok i fäderneslandets historia, 1903, s.37
37
Odhner, Lärobok i fäderneslandets historia, 1903, s.26
38
Odhner, Lärobok i fäderneslandets historia, 1903, s.35
39
Odhner, Lärobok i fäderneslandets historia, 1903, s.38
40
De förklaringsmodeller som Odhner ställer fram är i många fall bristfälliga eller starkt färgade av den tid han levde i.
Om hur Gustav fick stöd från Svealand i Befrielsekriget skriver Odhner som följer.
Nu kunde Gustaf med 15,000 man inrycka i Västmanland och i närheten af Västerås blef den danska hären ånyo slagen. Efter denna framgång öfvergick större delen af Svealand på Gustafs sida […]41
De centrala kognemen är att Gustav, med 15000 man, slog den danska hären i närheten av Västerås och därefter fick han större delen av Svealand på sin sida. En närmre förklaring till varför större delen av Svealand gick över på Gustavs sida ges inte vilket gör att texten upplevs som torftig och ointressant.
Som en av de bakomliggande anledningarna till reformationen ger Odhner följande förklaring.
[…] genom denne (Laurentius Andreae) blef konung Gustaf bekant med Luthers läror, hvilka gjorde ett djupt intryck på hans sinne.42
De centrala kognemen i stycket är att Gustav genom Laurentius Andreae blev bekant med Luthers läror. Dessa gjorde så stort intryck på honom att han beslutade sig för att gå över till protestantismen, vad det var som gjorde så stort intryck på honom anser sig Odhner inte nödgad att precisera.
Att protestantismen vid den här tiden stod stark i Sverige märker man inte minst i följande stycke.
På det enhvar skulle kunna af skriften döma, huruvida Luthers lära vore sann eller falsk, lät konungen utgifva nya testamentet i svensk öfversättning; och många blefvo härigenom öfvertygade om den nya lärans sanning.43
Som förklaring till att många människor gick över till protestantismen ger Odhner att den översattes till svenska och att de då blev övertygade om dess sanning.
41
Odhner, Lärobok i fäderneslandets historia, 1903, s.36
42
Odhner, Lärobok i fäderneslandets historia, 1903, s.38
43
Följande förklaring ger Odhner till Dackefejden.
Allmogen hade svårt att finna sig i den stränga ordning, som konungen införde, och harmade öfver de ändringar han gjorde i gudstjänsten. Därför rådde oro och missnöje i flera landskap, i synnerhet i Småland Där utbröt ett uppror under ledning af bonden Nils Dacke, efter hvilken det kallades Dackefejden. Dacke samlade de missnöjda bönderna och drog omkring med dem i landet, mördade fogdar och adelsmän samt brände och plundrade deras gårdar.[…] Dacke flydde genom skogarna till Bleking[sic] men blef upphunnen och ihjälskjuten med pilar.
44
Förklaringen till Dackefejden består i att bönderna hade svårt att finna sig i ”den stränga ordningen” och att de ”harmades” över förändringarna i gudstjänsten. ”Den stränga ordningen” preciseras inte närmre och varför bönderna ”harmades” definieras inte heller närmre, det är utifrån dessa motiv som Odhners Dacke handlade när han
samlade de missnöjda bönderna och drog omkring med dem i landet, mördade fogdar och adelsmän samt brände och plundrade deras gårdar.45
Fogdarna och adelsmännen framställs av Odhner som offer.
De förklaringar som ges till olika händelser är på ett eller annat sätt av religiös karaktär. Som vi tidigare sett sändes Gustav till svenska folkets räddning av Gud och det var självklart för Gustav att gå över till den protestantiska tron och genomdriva reformationen. När det inte är religionen som ges som förklaring är det goda eller dåliga karaktärsdrag som gör det. Stockholms blodbad kunde genomföras eftersom Kristian blott tänkte på våld och svek och svenskarna knäcktes inte av detta eftersom de var styvsinta. Som ett annat exempel kan man framföra hur Gustav räddades från Arent Persson på Ornäs.
Arent var i hjärtat en förrädare. Men hans redliga hustru, Barbro Stigsdotter anade oråd […]46
44
Odhner, Lärobok i fäderneslandets historia, 1903, s.40
45
Odhner, Lärobok i fäderneslandets historia, 1903, s.40
46
4.2 1920-1945 Gustav Vasa, demokrat
Efter första världskriget börjar nationalismen ifrågasättas mer och mer. De dramatiska omkastningarna i Sveriges närhet ledde även till diskussioner om nationell identitet.47 Efter kriget började röster höjas för en omredigering av läroböckerna i historia. Ecklesiastikminister Värner Rydén (S.) hyste en förhoppning att den framtida undervisningen skulle ägnas mindre åt konungarna och mer åt folkets historia.48 År 1919 hade man fattat beslut om lika och allmän rösträtt i Sverige och det är först nu man kan slå fast att demokratin har fått fäste i Sverige. Detta ledde till att man började söka efter personer som verkat i fredens tecken och att man försökte applicera de demokratiska perspektiven på den svenska historien.49 I detta sammanhang är det även värt att nämna att Lauritz Weibull tillträdde som professor i historia vid Lund Universitet 1916. Nu var de första stegen från en nationalistisk vetenskap tagna till en objektivistisk vetenskap.50 Efter valet 1932 inleddes socialdemokraternas långa
regeringsinnehav som varade i 44 år, men dock ej i egen regering under perioden.51
Verket som kommer att analyseras är Svenska folket genom tiderna från1938 som
redigerades av Evert Wrangel. Som tidigare nämnts är detta ingen lärobok för folkskola utan kurslitteratur för folkskoleseminariet i Lund. Vi har valt denna eftersom vi tycker det är intressant att studera hur en lärobok för den tidens lärarstudenter förmedlar bilden av Gustav Vasa.
Enligt 1919 års undervisningsplan för folkskolan ska:
[…] historieundervisningen i folkskolan ha till uppgift att giva barnen en efter deras ålder och utveckling avpassad framställning av vårt folks historia, att därvid särskilt göra dem förtrogna med betydelsefulla personligheter, händelser och tidsföreteelser, som bidragit till kulturens höjande eller äro av större betydelse för förstående av vår egen tids samfunds liv och sociala förhållanden, samt såmedelts hos barnen lägga grund för sund fosterlandskänsla och god samfundsanda.52
47
Zander, Ulf, Fornstora dagar, moderna tider, Nordic Academic Press, Falun, 2001, s.166
48
Zander, Ulf, Fornstora dagar, moderna tider, Nordic Academic Press, Falun, 2001, s.191
49
Zander, Ulf, Fornstora dagar, moderna tider, Nordic Academic Press, Falun, 2001, s.193
50
Zander, Ulf, Fornstora dagar, moderna tider, Nordic Academic Press, Falun, 2001, s. 204
51
Berggren, Lars & Greiff, Mats, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, Lund, s. 257
52
Bilden av Kristian II har sedan 1903 förändrats oerhört, han benämns inte här som Kristian Tyrann. Gustav Vasas roll som riksbyggmästare har tonats ned och man menar att hans gärningar som regent har influerats av Sturarna. Kristian II:s politik betonas här på bekostnad av Stockholms blodbad som knappt omnämns.
Här tänkte han [Kristian II] sig, liksom i sina andra riken, genomföra en politik, som var avog mot adel, kyrka och främmande köpmän samt välvillig mot borgarna och högst intresserade av bergslagarna.53
Även historiebruket har förändrats från ett nationalistiskt-ideologiskt perspektiv till det mer objektivt-vetenskapliga som Weibull företrädde eftersom man nu är mer källkritisk dock tolkar man historien ut efter sina behov. Till skillnad från Odhner ifrågasätter man här Gustav Vasas äventyr i Dalarna.
Under tidernas lopp har ett epos, hjältesaga, vuxit upp kring Gustavs äventyr i Dalarna, och den utgör en svensk motsvarighet till de sagor som andra folk skapat kring sina hjältar. Vad som är sant däri, är ovisst. Men den unge förklädde
flyktingen i sin rundkulligga hatt och i sina bondekläder har blivit en av vår tids historias mest populära gestalter.54
Även följande citat anser vi knyter an till Weibulls tankar om källkritik.
Vad han än nu upplevde här uppe, en sak är säker: inom kort uppstod omkring honom en resning, som riktade sig mot Kristian II:s välde.55
I enlighet med folkskolans undervisningsplan strävar man i läroboken att skapa en god
fosterlandskänsla genom att peka på att utländskt inflytande över Sveriges styrelse inte är bra.
Men befrielsen hade måst köpas dyrt – rent penningmässigt ”köpas”. Ty det var pengar, trupper och skepp från Gustavs mäktige bundsförvant Lübeck som gjort
53
Wrangel, Svenska folket genom tiderna, 3.e bandet, 1938, s.12
54
Wrangel, Svenska folket genom tiderna, 3.e bandet, 1938, s.14
55
det möjligt att driva Kristian II:s anhängare bort. Med köpmännens hjälp hade Gustav Vasa vunnit riket. Men detta var också svagheten i hans maktställning.56
Författarna väljer att blunda för det faktum att Gustavs bundsförvant hade stora egenintressen i ett försvagat Danmark, vidare kom Gustav i beroendeställning till Tyskland vilket var svagheten i hans maktposition. En skillnad jämfört med Odhner är att det nu är ”Kristian II:s anhängare” som drivs bort, det tyder på att det fanns svenskar på Kristian II:s sida.
Vidare tycks boken vilja förmedla att de skrupelfria tendenserna i Gustavs maktutövning inte enbart var hans eget påhitt utan att han influerats av utländska rådgivare.
Då Gustav Vasa vid slutet av 1530-talet skaffade sig politiskt sakkunniga rådgivare utifrån, voro dessa väl förtrogna med idéerna om en absolut
centralmakt, i den form de levde särskilt i de tyska småstaterna; likaså kände de väl till den art av luthersk statskyrka som där utbildats.57
Som förklaring till hur Gustav skulle ha blivit så påverkad av utländska rådgivare ges en synnerligen märklig förklaring:
En svår sjukdom, som kungen vid denna tid genomgick, gjorde väl sitt till att dessa män så snabbt vunno inflytande.58
Försöker man här i jakten på demokratiska förebilder ikläda Gustav Vasa en skrud som han ej bar?
De religiösa förespeglingar till reformationen som tidigare getts minskar och de ekonomiska aspekterna lyfts fram.
Frågan var vem som skulle betala uppgörelsen (med Lübeck). Det fanns endast en korporation inom landet, som var rik nog att göra detta, och det var kyrkan. Riksdagsbesluten i Västerås lade grunden till en kyrklig beskattning, som saknat
56
Wrangel, Svenska folket genom tiderna, 3.e bandet, 1938, s.18
57
Wrangel, Svenska folket genom tiderna, 3.e bandet, 1938, s.24
58
motstycke under medeltiden, och i sinom tid kunde Gustav Vasa låta denna beskattning övergå till en verklig reduktion59.
Det är även intressant att notera att man refererar till kyrkan som en ”korporation”.
I Svenska folket genom tiderna är förklaringarna till Gustavs agerande utförligare.
Som påtryckningsmedel mot en bångstyrig allmoge hade han ofta använt det hotet, att han ej längre ville vara deras konung; men i grunden var han aldrig betänkt på att ge sig. Han hade redan vuxit samman med sitt oregerliga rike och började betrakta det som sitt arv och eget. 60
Man försöker genom spekulationer nå en förståelse för hur han egentligen tänkt och man tar lätt på hans hot att han inte längre ville vara Sveriges konung. Man försöker påskina en aning mer demokrati genom att påstå att allmogen hade en reell möjlighet att avsätta honom. Odhners religiösa ideal har försvunnit och ersatts av demokratiska. Man kan även nu skönja en annan förståelse för allmogens situation då en utförlig förklaring till Dackefejden ges:
Och överallt göres den kungliga makten gällande, på alla områden av livet griper den in.[…]Allt skall nu bestämmas genom kungens försorg.[…]Han proklamerar kronans obetingade överhöghet över skattebönderna. Och staten ingriper
reglerande på all handel inom riket och med utlandet på ett strängare sätt, än vad förut skett. Sedan länge hade det drivits export, särskilt av boskap, över de danska kusthamnarna, som voro naturliga utförselorter för de södra svenska landskapen; Gustav Vasa hade alltid sökt sätta stopp för denna export – utan framgång -, men nu skulle förbudet göras effektivt.61
Samtidigt framställs statens inblandning i det dagliga livet som allt annat än negativ. Med tanke på de demokratiska värderingar vi funnit tidigare finner vi det anmärkningsvärt att man inte framhåller Vasas ”totalitära” hållning som negativ eftersom den överensstämmer med den
59
Wrangel, Svenska folket genom tiderna, 3.e bandet, 1938, s.21
60
Wrangel, Svenska folket genom tiderna, 3.e bandet, 1938, s.23
61
extrema vänstern/högern som måste ha påverkat det politiska debattklimatet med tanke på exempelvis Stalin och Hitler.
Liksom att Odhner inte tagit upp att Gustav Vasa kunde vara svekfull läggs skulden här på bönderna.
Propaganda sattes igång, och trupper sändes till Småland, eftergifter med avseende på de nya bestämmelserna tillstades. Men allt förgäves. 62
Här ges som en förklaring till Gustav Vasas hårda framfart under Dackeupproret att bönderna inte ville gå med på de eftergifter han gjort. Man låter även påskina att Gustav Vasa lyssnade på sin befolkning och att han försökte förhandla med dem men allt var förgäves. Kungen hade lyssnat på bönderna och ville på ett mer demokratiskt sätt medla fred men de var inte
intresserade:
Initiativet till det nya årets ”fälttåg” hade dock tagits av de upproriska […]63
Läroboken nämner även att Gustav Vasa skrev de andra landskapen för att söka stöd men de väljer att inte ta upp Gustavs lögn i dessa att dalkarlarna var på hans sida.
Läroboken, i jämförelse med andra böcker, är betydligt rikare i sitt omfång vilket gör att den innehar en myckenhet av kognem och förklaringar vilket gör den en smula svåråtkomlig När författarna inte kan hitta politiskt korrekta förklaringar tenderar de att bli en aning torftigare:
Segrarna foro hårt fram i upprorsbygden, och efter hand funno smålänningarna det lämpligt att söka nåd.64
Man antyder att smålänningarna helt enkelt gav upp eftersom soldaterna for hårt fram.
62
Wrangel, Svenska folket genom tiderna, 3.e bandet, 1938, s.28
63
Wrangel, Svenska folket genom tiderna, 3.e bandet, 1938, s.32
64
4.3. 1946-1989 Gustav Vasa, folkets fiende
På grund av att följande period är så lång är det svårt att visa på speciella tendenser för tiden eftersom varje årtionde har sitt speciella karakteristikum. Fram till 1976 hade
socialdemokraterna suttit i maktställning och detta torde ha påverkat den allmänna historieskrivningen och historiebruket.
Efter kriget avtog intresset för den nationella historien mer och mer och övergick så småningom till ett internationellt intresse. Den svenska utrikespolitiken formulerades i tre punkter. För det första skulle Sverige inte delta i något av de politiska blocken kring USA eller Sovjetunionen, för det andra skulle Sverige verka för internationell säkerhet genom FN och för det tredje skulle samarbetet mellan de nordiska länderna främjas och utvecklas. 1948 presenterade skolkommissionen sitt betänkande om en obligatorisk nioårig enhetsskola som skulle tillvarata såväl teoretiskt som praktiskt begåvade barns intressen.65
Den förskjutning mot demokratisk fostran som hade tagit sin början på 1940-talet hade under 1960-talet lett till att sambandet mellan historia och legitimitet hade blivit allt otydligare då ämnet nu ägnades åt globala förhållanden. Ämnet hade därmed förlorat sin centrala
medborgarfostrande roll, det hade visat sig mindre gångbart att använda sig av historien när demokratin skulle förmedlas eftersom den moderna demokratin inte har några egentliga föregångare.66
Den politiska radikaliseringen på 1960-70-talet ledde till ett ökat moraliskt bruk.
Folkliga skiften ger historien olika betydelse vid olika tider. 1968 och
regeringsskiftet 1976 var tidpunkter i svenskt samhällsliv då politiska värderingar och frågeställningar på kort tid ifrågasattes och omvärderades67.
Läroboken Lärobok för fäderneslandets historia av Odhner, Westman och Forsell bygger på Odhners lärobok från 1903 som Westman och sedermera Forsell har bearbetat. Utgåvan som vi skall studera är från 1953. Undervisningsplanen från folkskolan ligger till grund men man ska även rätta sig efter Allmänna anvisningar för undervisning och fostran på skolans högre stadier.
De ger läraren större friheter och säger bland annat:
65
Berggren, Lars & Greiff, Mats, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, Lund, s. 277-303
66
Zander, Ulf, Fornstora dagar, moderna tider, Nordic Academic Press, Falun, 2001, s.330
67
Den enskilde läraren ska utforma kursen och välja arbetsmetoder på ett sätt som motsvarar hans läggning och intressen och ger hans undervisning en personlig prägel.68
I den här läroboken har bilden av Kristian II förändrats och han nu får dras med epitetet tyrann återigen. Mycket av det som Odhner skrev 1903 finns kvar men det är inte lika uttalat nationalistiskt längre.
Kristian var som gosse hård och ostyrig. Som vuxen genomdrev han sin vilja med alla medel. Han var en folklig man som var rikt begåvad. Han ville återförena Norden och göra slut på Hansestädernas makt.69
Bilden av Kristian har nyanserats något men den är långt ifrån positiv. De urval och
grundläggande förklaringsmönster som Odhner gav i sin lärobok från 1903 finns fortfarande kvar men Westman och Forsell har utvidgat dem något:
[…] fången på Kalö slott i Jylland. Men då han hörde talas om danskarnas rustningar för deras nya härtåg mot Sverige(1520), förlorade han, berättas det, matlust och sömn av längtan att få komma hem och kämpa för fosterlandet.70
Man kan konstatera att Weibull har gjort intryck på de senare författarna då de skriver:
Gustav begav sig genast på väg till Dalarna för att liksom Engelbrekt och Sturarna förmå dalkarlarna till resning .71 Vad som hände honom, är blott känt genom senare berättelser.
Man är dock inte tillräckligt källkritisk eftersom man inte påtalar hur sena berättelserna är, vidare diskuterar man inte sanningshalten i Gustavs äventyr i Dalarna. Det är anmärkningsvärt att Odhners åsikter om reformationen och den katolska kyrkan så sent som 1953 fortfarande får stå oemotsagda i en lärobok:
68
www.itis.gov.se/.../target/pdf1450.pdf%3Fk%3D1450
69
Odhner-Westman-Forssell, Lärobok i fäderneslandets historia för realskolan, 1953, s.76
70
Odhner-Westman-Forssell, Lärobok i fäderneslandets historia för realskolan, 1953, s.97
71
De katolska prästerna ville icke i nödens stund hålla samman med övriga folket. De sade att de lydde under påven och icke behövde lyda kungen72.
Man problematiserar inte Gustav Vasas roll i reformationen, till exempel nämner man inte att han personligen tjänade på denna genom att tillägna sig en rad gods och gårdar.
Sedan biskoparnas motstånd brutits, bemäktade sig kronan under de följande åren allt flera av kyrkans gods. Men samtidigt återfick adelsmännen många av de gods, som de tidigare skänkt kyrkan. Det var lönen för att de hjälpt Gustav att
genomdriva besluten på Västerås riksdag.73
Som tidigare nämnts är de förklaringar som man ger alltjämt bristfälliga. Följande är ett ganska talande exempel på hur Odhner, Westman och Forsell söker förklara och
problematisera Kristian II och Gustav Vasa:
Blodsutgjutelsen var ej slut därmed: den fortsattes i landsorten. Det var på grund av dessa dåd, som den danske kungen i Sverige fick öknamnet Kristian Tyrann. Nu ansåg Kristian II, att han injagat skräck hos Sveriges styvsinta folk och för alltid kväst dess upprorsanda. Men hans grymhet verkade raka motsatsen till vad han tänkte.
Genom skogarna skyndade en man upp till Dalarna för att liksom Engelbrekt kalla dalkarlarna till vapen och rädda Sverige. Den mannen var Gustav Eriksson
Vasa.74
Blodsutgjutelsen som åsyftas i inledningen är Stockholms blodbad. Den blodsutgjutelse som sedan fortsatte på landsbygden och de dåd som begicks där får ingen närmre förklaringen. Inte heller får man någon förklaring på vilket sätt Kristian II:s gärningar verkade raka motsatsen till vad han tänkt men det gjorde dem enligt författarna. 1903 var det Gud som uppväckt en hjälte till svenska folkets räddning, 1953 dyker denne hjälte upp från ingenstans för att kalla dalkarlarna till vapen. Vidare är det svenska folket, precis som det var 1903,
72
Odhner-Westman-Forssell, Lärobok i fäderneslandets historia för realskolan, 1953, s.101
73
Odhner-Westman-Forssell, Lärobok i fäderneslandets historia för realskolan, 1953, s.106
74
fortfarande styvsint. Förklaringarna kring de motgångar och uppror som mötte Gustav Vasa är genomgående sparsamma i boken.
Riksrådet Ture Jönsson Tre Rosor, som var lagman i Västergötland, biskopen och andra herrar gjorde uppror. De sammankallade allmogen i Västergötland till Larvs hed och uppmanade den att göra slut på Gustavs tyranni. Men förgäves! Herr Ture rymde ur riket och slöt sig till kung Kristian. 75
Här ges ingen förklaring till varför Ture Jönsson Tre Rosor och hans anhängare gjorde uppror eller varför de misslyckades i sitt uppsåt. Författarna nöjer sig med att redogöra för deras resning och konstatera att den var förgäves. Samtliga förklaringar som ges är tämligen
svart/vita. Man mildrar Gustavs eget ansvar och lägger över det på andra aktörer, om man inte kan lägga skulden på Gustavs motståndare läggs den på mindre goda rådgivare i hans närhet.
I stället för svenska tog nu Gustav utländska män till förtrogna, och efter deras råd utfärdade han stränga påbud till allmogen. Han betraktade, kan man säga, riket som en förrådskammare, där så mycket varor som möjligt bör finnas till hands. Därför bestämde han, att bönderna icke fick sälja sina hästar och oxar till utlandet. Många av allmogen vredgades därjämte på kungen, därför att han avskaffade den katolska gudstjänsten och för kronans räkning tog gårdar och kyrksilver, som deras förfäder skänkt till sockenkyrkan. 76
Här ges också en förklaring till bondeupproren men författarna försöker påskina att det inte är Gustavs fel att de behandlas illa utan de utländska rådgivarnas. Dackefejden skildras på ett allt annat än objektivt sätt.
Bönderna glömde bort olyckorna under medeltiden. […]Nils Dacke, en bonde, som dödat en av kungens fogdar och därför måst fly till skogarna, samlade omkring sig ett följe av fredlösa och andra brottslingar, drog med dem omkring i bygden, förmådde allmogen att göra uppror och slog ihjäl fogdar och adelsmän.77
75
Odhner-Westman-Forssell, Lärobok i fäderneslandets historia för realskolan, 1953, s.106
76
Odhner-Westman-Forssell, Lärobok i fäderneslandets historia för realskolan, 1953, s.108
77
Ordvalet ”förmådde” antyder att bönderna missleddes att göra uppror mot Vasa dock har man nu tonat ned Odhners hätska ordval från 1903. Nu ”mördade” man inte fogdar och adelsmän utan ”slog ihjäl” dem istället. Förklaringen till bondeupproren är inte lika svart/vit som den var 1903 eftersom man nu kan ana en viss förståelse för allmogen men skulden läggs helt klart på allmogen ändå. Gustav var förståndig som såg riket som en förrådskammare där så mycket som möjligt borde finnas till hands och bönderna var otacksamma som hade glömt olyckorna från medeltiden.
Till de senare författarnas försvar måste man säga att de beskriver vissa händelser utförligare. Till exempel beskrivs segern vid Brunbäcksfärja och varför man slöt sig till Gustav utförligare nu än vad Odhner gjorde 1903.
Efter denna framgång övergick större delen av Svealand på Gustavs sida. Även rikets stormän anslöt sig till Gustav, som genom sin härkomst tillhörde deras krets.78
Även verkningarna av reformationen har nyanserats.
[…] Men däremot upphörde också den nyttiga verksamhet, som munkar och nunnor bedrivit.79
1962 kommer en ny läroplan för grundskolan och läroboken Historia för mellanstadiet av Rudvall och Ohrling från 1965 är utarbetade på grundval av den läroplanen. Läroplanen från 1962 säger:
Historieundervisningen har till uppgift att genom en grundläggande orientering och mera betydelsefulla händelser, tidsföreteelser och personlighet i nordisk och allmän historia ge eleverna en föreställning om det liv, som gångna generationer levat och om innebörden av det arv, som de efterlämnat. Undervisningen skall belysa den kulturella, sociala, ekonomiska, rättsliga och politiska utvecklingen. Ett väsentligt utrymme bör därvid ägnas åt vår egen tid. Undervisningen skall
78
Odhner-Westman-Forssell, Lärobok i fäderneslandets historia för realskolan, 1953, s.100
79
söka skapa förståelse för varje tid och dess gestalter bör bedömas utifrån dess egna förutsättningar. 80
Bilden av Kristian II är alltjämt mycket negativ och han beskrivs som svekfull och en lögnare:
Att Kristian II kunnat inta Stockholm berodde på att han lyckades övertala stockholmarna att släppa in honom. Han gav dem löften, som han inte tänkte hålla81. Man skriver även: […]hur svekfullt kung Kristian kan uppträda. 82
I Rudvall och Ohrlings bok benämns inte Kristian II som Kristian Tyrann. Vidare ställer man sig fortfarande tvivlande till Gustav Vasas äventyr i Dalarna genom att vara källkritisk till dessa:
Det finns många gamla sägner om vad som hände Gustav Vasa i Dalarna. Hur mycket av detta, som är sant vet vi inte.83
I enlighet med läroplanen försöker man skapa en förståelse för tiden genom att involvera känslor.
Tänk dig hur det skulle vara att vara kung i Gustav Vasas ställe!
Det hade varit inbördeskrig gång på gång under de sista hundra åren. […] Kriget hade kostat mycket. Särskilt dyra hade fartygen och knektarna varit, som kungen hyrt av Lübeck. Denna skuld måste snart betalas. Hur skulle Gustav få pengar? Det var egentligen bara kyrkan som hade det gott ställt i Sverige. Den hade genom århundraden samlat oerhörda rikedomar. Men över kyrkan bestämde påven ensam. Påven var säkert inte villigt att offra kyrkans rikedomar för att hjälpa Gustav Vasa.[…] Kanske den nya lära, som just börjat predikas i Tyskland, kunde komma honom till hjälp? Den hade visat att man kunde tro på Gud utan att behöva lyda påven. 84
80
1962 års skollag, skolstadgar och läroplan för grundskolan, Stockholm, 1962, PA Norstedt och söner, sid. 1339
81
Ohrling & Rudvall, Historia för mellanstadiet, 1965, s.129
82
Ohrling & Rudvall, Historia för mellanstadiet, 1965, s.128
83
Ohrling & Rudvall, Historia för mellanstadiet, 1965, s.128
84
Man försöker på ett tämligen partiskt sätt levandegöra Gustav Vasa och hans tid för eleverna. Dock är texten så oerhört vinklad att det blir svårt för eleven att skapa en egen uppfattning om Gustav Vasa och hans gärningar. Man återkommer gång på gång till Gustav Vasas känslor och försöker genom dessa skapa en förståelse för honom hos eleven. Följande är hämtat från ett stycke om de många bondeupproren:
Inte att undra på att Gustav Vasa blev trött på regerandet ibland. 85
Genom följande stycke försöker man visa på hur viktigt det är för ett land att ha en stark ledare som kan skänka landet lugn. Vi anar att det långa socialdemokratiska styret har haft inverkan på hur Gustav beskrivs som landsfader här. Gustav Vasa skänkte Sverige lugn och välstånd efter en orolig tid Vi tolkar det som en referens till Per-Albin Hanssons
folkhemsbygge, en tid av trygghet och välstånd.
När Gustav Vasa lade sitt trötta huvud till vila, blev det slutet på lugnet i Sverige. Det blev strid inbördes mellan sönerna, och det blev krig med alla grannländerna. Därför kom folket att se särskilt längtansfullt tillbaka på den tid, då den gode landsfadern, Gustav Vasa, styrde dem, och man mindes bara att det då rådde trygghet och välstånd. Man glömde allt missnöje och alla uppror, som hade varit i början av hans regering. Också i vår tid tycker man att Gustav Vasa var en av de största och dugligaste regenter vi haft i vår historia.86
Eleven får inte själv ta ställning till om Gustav Vasa var en ”god” landsfader, den värderingen får eleven genom författaren i stället.
I takt med att religionen får en mindre roll i samhället och möjligen också det faktum att de socialdemokratiska värderingarna är utbredda i samhället 1965 behandlar man reformationen ur en mer ekonomisk synvinkel.
Han (Gustav Vasa) förstod nämligen mycket snart vilken nytta han kunde ha av Luthers lära, när det gällde att klara Sverige ur den penningknipa, som landet
85
Ohrling & Rudvall, Historia för mellanstadiet, 1965, s.136
86
råkat i.[…] En del tog han själv hand om, en del användes till att betala rikets skuld med.87
Det bruk av historien som används i ett socialdemokratiskt samhälle gör att förklaringar som man ger till olika händelser får en annan vinkel. Tidigare har man haft ett uppifrån-perspektiv på bondeupproren men nu intar man istället ett nedifrån-perspektiv. Man visar på en förståelse för böndernas situation på ett sätt som man kanske inte gjort tidigare och de får en mer
framträdande roll i historien.
Bönderna hade hjälpt Gustav Vasa i hopp om att få det bättre än vad de haft under unionskungens fogdar men så blev det bara värre.88
Man målar upp en bild av att Gustav Vasa sviker bönderna som hjälpt honom till makten.
Man får här reda på den utlösande orsaken till Dackefejden:
Särskilt förbittrade blev de(bönderna), när kungen bestämde att de inte fick sälja sina oxar till danska köpmän i Blekinge, utan måste sälja dem i Sverige.[…] Där de inte alls kunde få lika mycket betalt för dem. 89
Man nämner att det var många uppror men man specificerar dem inte dock framhåller man Dackefejden något mer. I jämförelse med tidigare läroböcker uppviglar Dacke inte bönderna utan de sluter sig till honom på grund av ett jäsande missnöje.
Bonden Nils Dacke som hade måst rymma till skogs därför att han hade varit med och slagit ihjäl fogdar, ställde sig i spetsen för de missnöjda. Allt fler slöt sig till honom, och kungens trupper led nederlag. Gustav Vasa måste till och med sluta stillestånd med Dacke som med en främmande furste.90
Här ges inga närmre förklaringar till varför kungens trupper led nederlag eller varför Dacke slagit ihjäl fogdar, tolkningsutrymmet är därmed stort.
87
Ohrling & Rudvall, Historia för mellanstadiet, 1965, s.135
88
Ohrling & Rudvall, Historia för mellanstadiet, 1965, s.135
89
Ohrling & Rudvall, Historia för mellanstadiet, 1965, s.136
90