Sociala mediers påverkan på samhällskunskapsundervisningen

(1)

SAMHÄLLE-KULTUR-IDENTITET

Självständigt arbete i fördjupningsämnet

Samhällskunskap och Lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Sociala mediers påverkan på

samhällskunskapsundervisningen

The impact of social media on social studies education

Rasmus Björkqvist

Maja Sandberg

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300 högskolepoäng

Självständigt arbete i fördjupningsämnet, 15 HP Datum för slutseminarium: 2021-01-11

Examinator: Emma Lundin Handledare: Martin Flower

(2)

Förord

Samhällskunskapsämnet är ett ämne där man både som lärare och elev ständigt måste hålla sig uppdaterad om vad som sker ute i samhället. Sociala medier har, med en ständigt ökad

digitalisering av världen, fått en allt större roll i var skoleleverna hämtar sin information ifrån. Nyheter och information är nu mer lättillgängligt än någonsin och att läsa samma information utifrån flera olika perspektiv är inte heller en orimlighet. Denna mängd perspektiv är vid första anblick positiv utifrån samhällskunskapsämnets mål om att eleverna ska uppnå ett nyanserat förhållningssätt. Vår erfarenhet är dock att så ofta inte är fallet. När vi som VFU-studenter har varit ute på våra skolor har vi istället märkt av en ensidighet i var eleverna hämtar sin information ifrån och att det inte blir tillräckligt nyanserat som det hade kunnat bli. Istället för att hämta information och förklaringar genom traditionell nyhetsmedia tas “första bästa” källa från internet och där är eleverna nöjda. Vi upplever att en källkritisk syn många gånger saknas. Hur ska vi som samhällslärare tackla det?

Då vi befinner oss i den dystra situationen med en pandemi utanför dörren har större delen av kunskapsöversikten skrivits bakom två datorer på två skilda platser. Arbetet har varit likvärdigt fördelat mellan författarna och har skett i Google Drive då båda har varit på plats. Sökprocessen och all inläsning av material har gjorts separat, för att sedan sammanställas och diskuteras tillsammans.

Vi vill även här ta tillfället i akt och tacka vår handledare Martin Flower för all hjälp med denna kunskapsöversikt. Vi vill också tacka samtliga studiekamrater som läst våra utkast och kommit med tips under resans gång.

(3)

Sammandrag

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och redogöra för vad forskningen säger om hur samhällskunskapsämnet påverkas av sociala medier. Med en frågeställning som lyder:

”Vad säger tidigare forskning om hur undervisningen i samhällskunskap påverkas av sociala medier?”

Processen där materialet som har använts har framkommit utifrån en systematisk

sökningsprocess. Sökningarna har huvudsakligen gjorts i tre olika databaser, vilka är ERIC via EBSCO, ERC och LIBsearch.

Resultatet visar att samhällskunskapen påverkas en hel del av sociala medier. Eleverna läser sina nyheter till en allt högre grad på sociala medier, vilket kräver en ökad aktivitet av lärarna kring ämnen som källkritik, medie- och informationskunnighet samt att elevernas demokratiska deltagande måste byggas på rätt grunder. Kunskapsöversiktens slutsats säger detsamma. Även ungdomars politiska delaktighet kommer fram, om hur sociala medier påverkar

samhällskunskapsämnet.

(4)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 5 1.1CENTRALA BEGREPP ... 6 1.1.1 Sociala medier ... 6 1.1.2 Fake news ... 7 1.1.3 Media literacy ... 7 1.1.4 Filterbubblor ... 7 1.2AVGRÄNSNINGAR ... 8

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 9

3. METOD ... 10

3.1LITTERATURSÖKNINGAR ... 10

3.1.1 Val av databaser ... 11

3.2SÖKNINGSPROCESS I ERIC VI EBSCO,ERC OCH LIBSEARCH ... 11

3.3ÖVRIGA KÄLLOR ... 12

4. RESULTAT ... 13

4.1UNGDOMARS KONSUMTION AV NYHETER ... 13

4.1.1 Var läses nyheterna? ... 13

4.1.2 Vilka sorts nyheter läses? ... 14

4.2KRITIK MOT NYHETSKONSUMTIONEN PÅ SOCIALA MEDIER ... 15

4.3UNGDOMARS POLITISKA DELTAGANDE ... 16

4.3.1 Sociala mediers roll ... 16

4.4SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN ... 17

4.4.1 Lärarens roll ... 18

4.4.2 Elevens roll ... 19

5. SLUTSATS OCH DISKUSSION ... 21

5.1SLUTSATS ... 21

5.2DISKUSSION ... 22

5.3BRISTER MED KUNSKAPSÖVERSIKTEN ... 23

5.4FRAMTIDA FORSKNING ... 23

(5)

5

1. Inledning

För svenska ungdomar som går på gymnasiet har internet blivit en allt större del att av var de hämtar in fakta om vad som händer i världen. Nyheter hämtas idag oftast inte från klassiska papperstidningar, utan istället från andra medier (Statens Medieråd, 2015, s. 12). Möjligheten för ungdomar att använda sociala medier har ökat snabbt i och med att mobiltelefonens utveckling, så kallade smartphones har kommit att bli en självklarhet. Enligt siffror från statens medieråd framkommer det att 2015 använde 90% av de 16-åringar internet på sin mobil, fem år tidigare var siffran endast 7% (Statens Medieråd, 2015, ss. 20–21). Den vanligaste aktiviteten som ungdomar utför på internet är att använda sig utav sociala medier (Statens Medieråd, 2015, s. 12).

Utvecklingen av sociala medier har under de senaste decennierna gått väldigt snabbt vilket har lett till att nyheter sprids allt snabbare. Det har lett till att vikten av att läsa nyheter med hög

sanningshalt på ett källkritiskt sätt är viktigare än någonsin. Thomas Nygren, Fredrik Brounéus och Göran Svensson (2019) menar att läsa nyheter, hjälper eleverna att få perspektiv, synvinklar och framförallt kunskap om händelser, som därmed blir byggstenarna i deras roll som aktiva medborgare i vårt demokratiska samhälle (Nygren, Brounéus, & Svensson, 2019, s. 89).

För oss som medborgare krävs det en förmåga att identifiera och analysera det som vi läser på internet. Det går att nå genom utbildning (Nygren, Brounéus, & Svensson, 2019, s. 88). Därför är samhällskunskapen ett viktigt ämne i jakten på denna kunskap.

Ett av de mest självklara syftena med ämnet, som Skolverket formulerar under rubriken “Samhällskunskap – Ämnets syfte” är just att eleverna, med hjälp av undervisningen, ska få möjligheten att på ett aktivt sätt vara deltagare och kunna bidra i samhällslivet (Skolverket, 2011). Under samma rubrik följer:

Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen (Skolverket, 2011).

Eleverna kan idag sitta bakom en skärm och få tillgång till i stort sett vad som helst. Får de där inte hjälp att tolka och kritisera kan de lätt leda till en felaktig tolkning.

Samhällskunskapen får därmed en otroligt viktig roll att hjälpa till att forma elevernas synsätt. Det visas i det centrala innehållet för kurserna i samhällskunskap (Skolverket, 2011). I samhällskunskap 1B, 2 och 3 står följande punkter:

(6)

6

- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

- Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system (Skolverket, 2011).

1.1 Centrala begrepp

För att på bästa sätt kunna besvara vår frågeställning har vi valt att förtydliga begrepp som är centrala i kunskapsöversikten. Detta görs eftersom vi på ett så tydligt sätt som möjligt ska kunna ge läsaren en förståelse för vad vi menar.

1.1.1 Sociala medier

Nationalencyklopedins definition av sociala medier är ”kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud” (Nationalencyklopedin, 2020). Det är användarna själv som väljer vad det är som läggs ut.

Utifrån de vetenskapliga texter som vi har läst utgår författarna från “de största” sociala

medierna, det vill säga Facebook, Instagram och Twitter. Även sökmotorn Google diskuteras på det sättet att eleverna söker på vad de vill ha reda på och tar första bästa resultat oavsett källa (McGlinn Manfra & Holmes, 2018, s. 91; Nygren, Brounéus, & Svensson, 2019 s. 90). Vi är medvetna om att de sociala medier som anses som “de största” kan, och har, förändrats över tid och ser olika ut för vilken åldersgrupp som studeras. De ovan nämnda sociala

medieplattformarna är de som nämnts mest frekvent för den målgrupp vi har valt, det vill säga, elever i gymnasieålder.

(7)

7

1.1.2 Fake news

Även här har vi valt att använda oss utav Nationalencyklopedins förklaring av vad fake news är. De förklarar det som “fabricerad information som liknar vanliga nyheter till innehåll och form men som skapats i vilseledande syfte. Uppgifterna presenteras som nyheter för att få människor att tro på osanningar och misstro fakta.” (Nationalencyklopedin, 2020).

1.1.3 Media literacy

På svenska översatt till medie- och informationskunnighet. Den svenska översättningen kommer konsekvent att användas i denna kunskapsöversikt.

I dagens överflöd av information är det viktigare än någonsin att alla har förmågan att ta till sig information, sätta den i ett sammanhang samt avgöra om den är korrekt. Att förstå nyhetsflödet och kunna anpassa sig efter aktuella händelser utgör kärnan i yttrande- och informationsfriheten. Därmed bidrar medie- och informationskunnighet till ökad förståelse för mediernas roll, och således höjs kvalitén, vilket bidrar till en fri och oberoende media (Unesco, 2019).

Att man som lärare jobbar med medie- och informationskunnighet kan hjälpa eleverna att utvärdera och analysera den information som de läser på internet (McGlinn Manfra & Holmes, 2018 s. 92).

1.1.4 Filterbubblor

Filterbubblor är ett centralt begrepp i några av de vetenskapliga artiklarna som vi har läst under arbetets gång. Filterbubblor innebär att vi på våra sociala medier får information och ser nyheter som baseras på sådant innehåll vi tidigare konsumerat och sökningar vi gjort. Det skapar en bubbla där värderingar och intressen förstärks eftersom andra perspektiv utelämnas (Cambridge Dictionary, 2020). Huruvida filterbubblor överhuvudtaget existerar och hur pass stor påverkan de i så fall har råder det delade meningar om. Axel Bruns (2019) skriver i artikeln “Filter bubble” om den kritik som riktats mot begreppet. Kritik som bland annat pekar på bristerna i definitionen av begreppet, där en tydlig och gemensam definition saknas. Bruns menar också att Eli Pariser, som introducerade begreppet, bygger sin teori om filterbubblor på anekdoter och att tillräcklig

vetenskaplig grund saknas. Bruns kritiserar det utrymme som filterbubblor har fått i förhållande till ett vad han menar är, ett svagt vetenskapligt underlag (Bruns, 2019, s. 2). Vi är medvetna om att det i forskningen saknas konsensus kring begreppets legitimitet men väljer att använda det i vår kunskapsöversikt då det bidrar med en intressant infallsvinkel till vårt ämne. Den tidigare

(8)

8

forskning vi presenterar angående filterbubblor är peer-rewieved och vi anser därmed att vetenskapligt stöd trots allt finns, även om det råder oenighet.

1.2 Avgränsningar

Vi fokuserar på sociala mediers direkta påverkan på samhällskunskapen i skolan och hur det påverkar elevernas kunskaper och hur eleverna sedan agerar utifrån dessa kunskaper. Vi

utelämnar den indirekta påverkan som sociala medier kan ha generellt på elevers utbildning, som t.ex. påverkan på elevers psykiska hälsa och den minskade studiero som sociala medier eventuellt kan orsaka. Vi väljer också att avgränsa oss inom ämnet samhällskunskap och elever i

gymnasieålder då det är den inriktningen och åldern som vi utbildar oss till att undervisa i. Kunskapsöversikten grundar sig i vetenskapliga texter publicerade 2015 eller senare vilket ger en översikt där samtliga källor är relativt samtida och kan anses vara aktuella. Sociala medier

förändras oerhört snabbt och vi valde därför att avgränsa våra sökningar till endast fem år tillbaka.

(9)

9

2. Syfte och frågeställning

Syftet med vår kunskapsöversikt är att undersöka och redogöra för vad forskningen säger om hur samhällskunskapen, som ämne och undervisningen i detta ämne, påverkas av sociala medier.

Frågeställningen i denna kunskapsöversikt är:

Vad säger tidigare forskning om hur undervisningen i samhällskunskap påverkas av sociala medier?

(10)

10

3. Metod

Vår frågeställning “Vad säger tidigare forskning om hur undervisningen i samhällskunskap påverkas av sociala medier?” besvarar vi genom en kunskapsöversikt på tidigare forskning inom ämnet. Metoden vi har använt oss av är en systematisk sökprocess där data hämtats från olika databaser, vilka presenteras nedan.

3.1 Litteratursökningar

Vi har i vår litteratursökning använt databaserna ERIC via EBSCO, Education Research Complete (ERC) och LIBsearch. Rutan “Peer-Review” var alltid ikryssad när sökningarna

gjordes. Vi är medvetna om att urvalet av källor begränsas när Peer-review är aktiverat, men detta gjordes för att få en så tillförlitlig litteraturöversikt som möjligt. Sökningarna ser ut på följande sätt:

Datum Databas Sökord Begränsningar _träffarAntal _artiklarValda

20-11-11 ERIC (“Social studies”) AND (Fake news) AND (Education) Peer-Review 10 1 20-11-19 ERC (Social science education) AND (Social media) AND (Sweden) Peer-Review 7 2

20-11-24 ERIC (Media literacy) (Civics) and

and (Fake news) Peer-Review 8 1

20-11-25 ERIC AND (Teaching) (Social media) AND (Civics)

Peer-Review ₁₉ ₅

20-11-27 LIBsearch (Sociala medier) _{AND (Unga)} Peer-Review 13 2

20-12-11 LIBsearch (Filter bubble) AND (Social media) AND (Evidence) Peer-Review 11 1

(11)

11

3.1.1 Val av databaser

I datainsamlingen till vår kunskapsöversikt valde vi att använda oss främst av databaserna ERIC via EBSCO och ERC. I båda databaserna kan man hitta ”internationell forskning inom

pedagogik, ämnesdidaktik och utbildningsvetenskap” (Malmö Universitet, 2020)

Utöver de två tidigare nämnda databaserna användes också LIBsearch, som är Malmö

Universitetsbibliotek egna söktjänst. Även här kan man hitta artiklar och vetenskapligt material (Malmö Universitet, 2020).

3.2 Sökningsprocess i ERIC vi EBSCO, ERC och

LIBsearch

Vi började med att diskutera relevanta sökord för vårt ämne. De sökord som ansågs vara relevanta för kunskapsöversikten ses i följande tabell:

Nyckelord Samhällskunskap Undervisning Sociala medier Målgrupp Synonymer/ Översättningar (Engelska) Social studies, Social science education, Civics Education, Teaching, Media literacy, Evidence Sociala medier, Social Media, Fake news, Filter bubble Sweden, Unga

Figur 2: Nyckelord – Figuren visar vilka nyckelord vi ansett vara viktiga för att sökningsprocessen skulle få bästa resultat. Tabellen har fyllts på efterhand.

Urvalet gjordes tillsammans. De fyra nyckelorden som valdes var samhällskunskap, undervisning, sociala medier och målgrupp.

- Samhällskunskap valdes eftersom det är inom det ämnet vi utbildar oss i och även det ämnet som kunskapsöversikten handlar om. I denna kategori valdes främst att översätta “samhällskunskap” till engelska och fick fram orden Social studies, Social science

education och Civics. Detta gjordes eftersom det krävdes i de internationella databaserna ERIC och ERC, där vi trodde att vi skulle få flest sökresultat.

- Undervisning valdes eftersom det är inom det området undersökningen görs. Även här översattes sökorden till engelska av samma anledning som tidigare. Förutom “education”,

(12)

12

“teaching” och “evidence”, som är raka översättningar, så valdes även “Media literacy” som begrepp.

- Sociala medier valdes eftersom det är inom det ämnet frågeställningen grundas på. Här söktes både på svenska och den direkta översättningen på engelska, men också på

begreppet “fake news” som vi fastnade för när vi gjorde en översikt om vad vi ville skriva vår kunskapsöversikt om. Begreppet “Filter bubble” (filterbubbla) var likt “fake news också ett begrepp som vi fastnade för.

- Målgrupp. Under denna rubrik valdes de målgrupper som vi ansåg var till hjälp för att besvara vår frågeställning. Ordet “Sweden” valdes, eftersom vi ville veta vad som fanns skrivet om elever i Sverige och ordet “unga” valdes eftersom det är den målgrupp det fokuseras på i denna kunskapsöversikt.

Allt eftersom genomfördes sedan sökningarna enskilt genom att på olika sätt kombinera de valda sökorden. För att få fram de mest relevanta resultaten och undvika den oöverskådliga mängd resultat som breda sökningar resulterade i specificerade vi sökningen mer, genom att byta ut eller lägga till något sökord. Sedan delade vi med oss av den forskning vi läst till varandra och

sammanfattat enskilt för att sedan diskutera dess relevans, samt på vilket sätt den kan användas i kunskapsöversikten. Urvalet skedde först genom att läsa alla sökresultatens abstract. Ytterligare urval skedde när vi läste igenom och sammanfattade källorna.

3.3 Övriga källor

För att få en så bra helhet som möjligt i kunskapsöversikten valdes några källor som ej är vetenskapliga. Dessa har enbart används i början av texten för att till exempel förklara centrala begrepp eller för att förklara varför de databaser som använts valdes. De har således inte använts i resultatet. Det urvalet gjordes för att texten ska bli så vetenskaplig som möjligt.

(13)

13

4. Resultat

För att lyckas med att svara på vår frågeställning så kommer resultatet att delas in i underrubriker. Först kommer ungdomars konsumtion av nyheter att introduceras. Därefter kommer kritik mot sociala medier att framföras. Det hela kommer leda till hur man som lärare och elev kan använda sig utav sociala medier i samhällskunskapsämnet på gymnasiet. Vi anser också att ungdomars politiska engagemang är viktigt att ta upp eftersom det är en viktig del att jobba med som

samhällskunskapslärare. Vi har därför en del om hur ungdomars politiska deltagande ser ut, både via sociala medier men även i traditionell mening såsom valdeltagande.

4.1 Ungdomars konsumtion av nyheter

Meghan McGinn Manfra och Casey Holmes (2018) skriver, utifrån en amerikansk kontext, i sin artikel “Media Literacy and Fake News in the Social Studies” att det i dagens samhälle ges allt större och större plats för tekniken. Där utvecklingen går allt snabbare och blir bättre för var dag som går. (McGlinn Manfra & Holmes, 2018, s. 91). McGlinn Manfra & Holmes (2018) menar att dagens ungdomar är väl medvetna om denna utveckling och samtidigt är väldigt duktiga på att följa med i den och de skriver att det i dagens samhälle är framför datorerna som ungdomarna finner och tar del av nyheter (McGlinn Manfra & Holmes, 2018 s. 91). Maria Jervelycke Belfrage och Annika Bergström (2017) för samma resonemang då de via en undersökning gjord av Statens medieråd, år 2015, kunde se att 70% av 17–18 åringar i Sverige läste nyheter på nätet minst en gång i veckan (Jervelycke Belfrage & Bergström, 2017, s. 304). I sin artikel presenterar de också att antalet unga som ser nyheter som spännande nästan har fördubblats från 2005 till 2014. Samtidigt har det skett en stor minskning i samma grupp som istället är ointresserade av nyheter (Jervelycke Belfrage & Bergström, 2017, s. 304). Unga mellan 16–29 år är de största

konsumenterna av nyheter på sociala medier. 62% tar del av nyheter på sociala medier minst fem dagar i veckan, i samtliga åldersgrupper (undersökningen avser människor mellan 16–85 år) är siffran endast 32% (Jervelycke Belfrage & Bergström, 2017, s. 307).

4.1.1 Var läses nyheterna?

Även Nygren, Brounéus och Svensson (2019) kommer fram till i sin artikel “Diversity and credibility in young people's news feeds: A foundation for teaching and learning citizenship in a digital era”att större delen av svenska ungdomar läser sina nyheter på sociala medier (Nygren, Brounéus, & Svensson, 2019, s. 94). Vad författarna märkte i sin undersökning var dock att om

(14)

14

ungdomarna fick tydliga direktiv att bara gå in att läsa nyheter, så gick de först och främst in på nyhetssidor. Jämförelsen gjordes därmed mellan vad de hittade på sociala medier och på

nyhetssidorna och resultatet blev att ca 60% av det som återfanns på de sociala medierna, också fanns på nyhetssidorna (Nygren, Brounéus, & Svensson, 2019, s. 95). Trots att över hälften av exakt samma nyheter återfanns på både sociala medier och riktiga nyhetssidor så läser ungdomar nyheter mer frekvent på sociala medier än på nyhetssidor (Nygren, Brounéus, & Svensson, 2019, s. 94). Jervelycke Belfrage och Bergström (2017) hävdar att traditionella nyhetsorganisationer fortfarande står för majoriteten av de nyheter som sprids. Vidare i artikeln nämner dock författarna sociala mediers växande roll som distributör av nyheter (Jervelycke Belfrage &

Bergström, 2017, ss. 301–302). Jervelycke Belfrage och Bergström (2017) menar också att sociala medier skapar oavsiktlig nyhetskonsumtion. Det innebär att användare går in på sociala medier med ett annat syfte men sedan tar del av nyheter ändå, även om inte det var avsikten. Enligt studien visade det sig 50% av Facebook-användarna tar del av nyheter på det här sättet

(Jervelycke Belfrage & Bergström, 2017, s. 303). Författarna kommenterar studien med att även om konsumtionen är oavsiktlig så bidrar sociala medier till nyhetskonsumtion. Forskning visar att unga själva anser sig bli upplysta angående vad som händer i världen på det här sättet (Jervelycke Belfrage & Bergström, 2017, s. 304).

4.1.2 Vilka sorts nyheter läses?

Nygren, Brounéus och Svensson (2019) har i sin undersökning kommit fram till att svenska ungdomar läser en hel del olika nyheter på internet (Nygren, Brounéus, & Svensson, 2019, s. 95). Det områden som sticker ut lite mer är nyheter som handlar om politik och händelser i samhället samt de som handlar om brott eller olyckor. Författarna kommer också fram till att det i

ungdomarnas nyhetsflöden främst finns nyheter från respekterade nyhetssidor (Nygren,

Brounéus, & Svensson, 2019, s. 97). Författarna skriver även att nyheter som läses på andra sidor än sociala medier anses vara mer trovärdiga än de nyheter som delas via sociala nyheter, även fast nyheten är exakt den samma (Nygren, Brounéus, & Svensson, 2019, s. 100).

(15)

15

4.2 Kritik mot nyhetskonsumtionen på sociala medier

Ellen Middaugh (2018) lyfter i sin artikel“Civic Media Literacy in a Transmedia World: Balancing Personal Experience, Factual Accuracy and Emotional Appeal as Media Consumers and

Circulators”, en oro över den ökande andelen med ”fake news” i samhället. I dagens samhälle menar hon att det finns en möjlighet att sprida tankar och idéer på sociala medier som

nödvändigtvis inte är sanna (Middaugh, 2018, s. 34). Hon anser att skolan och framförallt

samhällskunskapen har en viktig roll för att stoppa detta. De elever som läser samhällskunskap på gymnasiet (eller motsvarande nivå) börjar komma upp i åldern där man får vara med att

bestämma och tycka till i samhället, och därför måste de också inse att med de rättigheterna följer ansvar. Elevernas aktioner spelar inte bara roll för dem själva utan också för alla andra i samhället (Middaugh, 2018, s. 33)

Då antalet ”fake news” ökar är det därför viktigt att eleverna, i sin utbildning, får medie- och informationskunskap (Middaugh, 2018, s. 33). Detta krävs då hon i en amerikansk undersökning gjord av Common Sense Media (2017) tagit del av en del oroande resultat. Av de ungdomar som deltog så var det inte ens hälften (44%) som kunde se om nyheten de läste var korrekt eller falsk (Middaugh, 2018, s. 34).

McGinn Manfra och Holmes (2018) håller med om att ”fake news” idag är ett stort problem för både lärare och elever (McGinn Manfra & Holmes, 2018, s. 92). De menar att man som lärare kan anta att ens elever dagligen läser fake news, eftersom de kan anta att de i de flesta fall har svårt att identifiera tillförlitligheten i vad de läser (McGinn Manfra & Holmes, 2018, s.92) De menar också att fake news ökar svårigheten i det politiska spel som finns i vår vardag. Eleverna ska kunna delta i samhällsdebatten på rätt grunder, vilket fake news försvårar (McGinn Manfra & Holmes, 2018, s. 94). Men de ser också ens ljusglimt i det hela. Enligt dem finns det en ökad uppmärksamhet kring av att fake news existerar och det har lett till en ökad granskning av vad som läses på internet. Även intresset för tryckta nyhetskällor ser de är på uppsving, vilket kan leda till att samhällsdebatten också kan genomföras på ett säkrare och bättre sätt (McGinn Manfra & Holmes, 2018, s. 94).

Ett annat stort problem som eleverna kan stöta på är filterbubblor. Filterbubblor är ett omstritt begrepp, vilket Nils Gustafsson, Malena Rosén Sundström och Elin Fjellman (2018) skriver om i sin artikel “Ungas politiska (icke-) deltagande på sociala medier – hellre offline?”. De menar att begreppet existerar och att det finns skäl att se en oro kring filterbubblor (Gustafsson, Rosén

(16)

16

Sundström, & Fjellman, 2018, s. 300). Dock är så inte fallet för alla forskare. Axel Bruns (2019) menar istället att begreppet helt saknar vetenskaplig grund (Bruns, 2019, s. 2). Gustafsson, Rosén Sundström och Fjellman (2018) fortsätter, trots kritiken mot begreppet, att mena att filterbubblor riskerar att avskräcka från politiskt deltagande och politiska diskussioner då de medför en ökad polarisering på sociala medier där radikala åsikter bekräftas istället för att ifrågasättas. Det riskerar att leda till en högre konfliktnivå inte bara på sociala medier utan även generellt i samhället. En annan effekt av filterbubblor är den så kallade bandwagoneffekten uppstår (Gustafsson, Rosén Sundström, & Fjellman, 2018, s. 300). Det innebär att en människa som upplever att en stor majoritet har en viss åsikt själva kan känna press att ansluta sig till majoriteten. Någon som upplever sig vara i minoritet kan istället byta åsikt för att vara i majoritet eller välja att inte uttrycka sig i ämnet. Författarna redogör för belägg som stödjer att bandwagoneffekten finns på digitala medier (Gustafsson, Rosén Sundström, & Fjellman, 2018, s. 300).

4.3 Ungdomars politiska deltagande

Keith R Heggart och Rick Flowers (2019) beskriver i deras artikel “Educating for Social Justice: A Case for Teaching Civil Disobedience in Preparing Students to be Effective Activists. A Response to “Justice Citizens, Active Citizenship, and Critical Pedagogy: Reinvigorating Citizenship Education”svårigheterna i att jämföra politiskt engagemang över tid. Att

medlemstalen i politiska ungdomsförbund i Australien sjunker betyder nödvändigtvis inte att ungdomar är mindre engagerade eller tycker att politik är mindre viktigt än tidigare generationer. Författarna pekar istället på förändringar i hur engagemanget yttrar sig. Ungdomar tycks engagera sig mer i vissa specifika frågor snarare än det breda engagemang som politiska partier organiserar (Heggart & Flowers, 2019, s. 3). Joshua L Kenna och Matthew L Hensley (2019) skriver om amerikanska ungdomar, men har samma syn på vilken typ av engagemang som blir vanligare hos ungdomar. De framför att politiska grupper som arbetar för specifika frågor som “Black lives matter” och “LGBTQ+” har ökande medlemsantal (Kenna & Hensley, 2019, s. 87).

4.3.1 Sociala mediers roll

Kenna och Hensley (2019) skriver i artikeln “Utilizing Social Media to Promote Civic

Engagement in the Social Studies Classroom” utifrån en amerikansk kontext om medborgerligt deltagande och hur det har förändrats över tid. I artikeln redogör Kenna och Hensley för tidigare forskning som har kommit fram till att valdeltagandet i de amerikanska valen har sedan 1970-talet, fram till valet 2016, sjunkit i åldersgruppen 18–29 år (Kenna & Hensley, 2019, s. 86).

(17)

17

Barbara A Peterson (2019) menar i sin artikel “Educating for Social Justice: A Case for Teaching Civil Disobedience in Preparing Students to be Effective Activists” att sociala medier på ett positivt sätt kan få elever att engagera sig i den politiska debatten i samhället (Peterson, 2019, s. 1). Sociala medier har enligt henne gjort att det politiska engagemanget bland ungdomar är på väg upp igen, vilket skiljer sig ifrån vad Kenna och Henlsey menar (Peterson, 2019, s. 1; Kenna & Hensley, 2019, s. 86). Sociala medier ger enligt Peterson (2019) nya utvecklingssätt för ungdomar som vill utveckla sitt medborgardeltagande (Peterson, 2019, s. 2). Hon menar att det är i skolans värld som eleverna bör få lära sig att kritiskt få både undersöka och utvärdera orsakerna till hur det politiska samhället ser ut, för att därefter se lösningar på de problem som finns (Peterson, 2019, s. 2).

Kenna och Hensley (2019) har samma syn på saken. Sociala medier öppnar upp för ungdomar som ännu inte får rösta att delta i politiska debatter. Sociala medier kan alltså öka elevers möjlighet att delta i den politiska sfären, något som även kan gynna deras kunskaper i samhällskunskapsämnet (Kenna & Hensley, 2019, s. 87).

4.4 Sociala medier i undervisningen

På grund av den ökade användningen av sociala medier inom den svenska skolan, och framförallt i samhällskunskapsklassrummet, ser Erik Andersson (2016) i sin artikel “Producing and

Consuming the Controversial - A Social Media Perspective on Political Conversations in the Social Science Classroom”idag en ökad svårighet att driva kontroversiella politiska diskussioner (Andersson, 2016, s. 6). Andersson menar att sociala medier ständigt försvårar detta genom att dela nyheter med olika perspektiv som inte nödvändigtvis alltid är sanna (Andersson, 2016, s. 6)

Ett av syftena för samhällskunskapen i den svenska gymnasieskolan, som Skolverket har formulerat, är att eleverna, med hjälp av undervisningen, ska få möjligheten att på ett aktivt sätt vara deltagare och kunna bidra i samhällslivet (Skolverket, 2020). Så som det svenska samhället ser ut idag, med en stor kulturell mångfald, uttrycker Andersson (2016) ett problem med att lyckas med det här syftet (Andersson, 2016, s. 7). Elever med olika värderingar och traditioner samlas i skolan, där de utefter sin bakgrund har olika åsikter och inställningar till hur det är att vara en aktiv medborgare i det svenska samhällslivet. Han anser därför att det är viktigt att man som lärare klarar av att föra kontroversiella samtal i sin undervisning (Andersson, 2016, s. 7). Sociala medier kan enligt honom därför vara ett hjälpmedel för att eleverna ska få en möjlighet att delta aktivt som samhällsmedborgare (Andersson, 2016, s. 7). Eftersom eleverna idag är ständigt

(18)

18

uppkopplade krävs det som lärare att man kan bemöta det stoff och lärdomar som eleverna kommer med (Andersson, 2016, s. 7).

Även Heggart och Flowers (2019) ser i sin artikel “Justice Citizens, Active Citizenship, and Critical Pedagogy: Reinvigorating Citizenship Education”att sociala medier som ett hjälpmedel då eleverna, på dessa medier, kan uttrycka vad de tycker och tänker (Heggart & Flowers, 2019, s. 4). McGinn Manfra och Holmes (2018) spinner vidare på det i sin artikel. De skriver att en brist i det källkritiska tänkandet hos eleverna kan direkt skada deras demokratiska kunskaper och därmed också deras chans att delta i det demokratiska samhället (McGinn Manfra & Holmes, 2018 s. 92).

4.4.1 Lärarens roll

McGinn och Manfra (2018) diskuterar i sin artikel olika strategier som man som lärare kan arbeta med för att eleverna ska kunna förstå och hantera sociala medier i undervisningen. Författarna anser att som lärare enbart jobba utifrån ett källkritiskt perspektiv för att bekämpa ”fake news” oftast inte hjälper. Man behöver också ge eleverna kunskap i medie- och informationskunnighet (McGinn Manfra & Holmes, 2018, s. 92).

En strategi som författarna anser vara till hjälp för eleverna är att ”ställa frågor” till den text som de läser (McGinn Manfra & Holmes, 2018, s. 92). Vem är författaren till texten, var är den publicerad och är innehållet sponsrat från något håll, är några viktiga frågor som eleven kan ta med sig när de läser. Särskilt den sista frågan kan ha stor betydelse, eftersom eleverna kan ha svårt att identifiera om innehållet är sponsrat eller inte McGinn Manfra & Holmes, 2018 s. 92). Som lärare i samhällskunskap har vi enligt McGinn och Manfra (2018) en stor möjlighet att utveckla de färdigheter hos eleverna som krävs för att de ska kunna navigera i det nyhetsstoff som finns på sociala medier (McGinn & Manfra, 2018, s. 95). Även Heggart och Flowers (2019) skriver i sin artikel att undervisning om sociala medier. De för tesen om att den är bristfällig. Undervisningen handlar enligt dem till största del om säkerhet online och utelämnar möjligheten till politiskt deltagande (Heggart & Flowers, 2019, s. 2).

Kenna och Hensley (2019) framhåller att lärare har en viktig roll i att öka ungdomars samhällsengagemang igen och att sociala medier kan vara ett verktyg i det arbetet. Särskilt samhällskunskapslärare anses ha en viktig roll i att möjliggöra en sådan utveckling genom att aktivt fostra engagerade samhällsmedborgare (Kenna & Hensley, 2019, s. 87). Vidare redovisas en

(19)

19

studie med college-studenter i USA där studenter uppmanades till att öka sitt medborgerliga engagemang online, t.ex. genom att läsa om politik och skriva inlägg om politik. Det ökade engagemanget spred sig till studenternas liv utanför sociala medier då även detta ökade, t.ex. genom att de i högre grad deltog i demonstrationer. Förändringen var inte bara tillfällig utan det ökade engagemanget höll sig över tid, även när lärarna inte längre uppmanade till det (Kenna & Hensley, 2019, s. 89).

4.4.2 Elevens roll

”Tillitsfulla relationer mellan lärare och elever ökar elevernas trygghet och motivation” (Skolverket, 2020).

Relationen mellan lärare är som Skolverket skriver, en viktig del i skolans värld. Att öka

tryggheten och motivationen kan leda till bättre resultat för eleverna men också att eleverna ser fördelar med att komma till skolan (Skolverket, 2020).

Som lärare är de också viktigt att ge eleverna färdigheter för att kunna hantera det som de ska lära sig, som till exempel medie- och informationskunnighet (McGinn Manfra & Holmes,

2018 s. 92).

Samhällskunskapsämnet ska också ge eleverna en möjlighet att aktivt delta i vårt demokratiska samhälle (Skolverket, 2011). Benjamin Gleason och Sam von Gillern (2018) ger i sin artikel “Digital Citizenship with Social Media: Participatory Practices of Teaching and Learning in Secondary Education” exempel utifrån en amerikansk kontext på hur man som elev, tillsammans med läraren, kan arbeta med digitala medier och öka chansen för att själva bli mer delaktiga i samhället (Gleason & von Gillern, 2018, s. 202).

Gleason och von Gillern (2018) anser att sociala medier har öppnat upp för att öka

samhällsengagemanget bland elever och ger som tidigare nämnts exempel på olika strategier för att förbättra detta. (Gleason & von Gillern, 2018, s. 202). I en av strategierna får eleverna arbeta med en uppgift som berör samhällsfrågor. Uppgiften sker digitalt där de ska undersöka olika medier digitalt för att se vad som skrivs om den händelse de valt ut. Läsa nyheter se på sociala medier vad som skrivs, för att sedan jämföra dessa och förhoppningsvis komma fram till att det som sprids kanske inte överensstämmer (Gleason & von Gillern, 2018, s. 201). Då tränas medie- och informationskunnighet vilket är viktigt för att eleverna ska kunna analyser och utvärdera det

(20)

20

som läses (McgGinn Manfra & Holmes s. 91). Även Gleason och von Gillern anser detta vara av vikt, då det stärker elevernas kritiska tänkande och möjlighet att påverka samhället utanför skolans värld (Gleason & von Gillern, 2018, s. 202).

(21)

21

5. Slutsats och diskussion

Under denna rubrik så kommer vi att presentera kunskapsöversiktens slutsats kopplat till syfte och frågeställning. Det kommer även att ske en avslutande diskussion om vad vi har kommit fram till. Avslutningsvis kommer diskussionen att leda till förslag om vidare forskning.

5.1 Slutsats

Syftet med vår kunskapsöversikt är att undersöka och redogöra för vad forskningen säger om hur samhällskunskapen påverkas av sociala medier vilket ledde till vår frågeställning,

”Vad säger tidigare forskning om hur undervisningen i samhällskunskap påverkas av sociala medier?”

Resultatet visar att dagens ungdomar som befinner sig i åldern för att gå på gymnasiet spenderar mer och mer tid uppkopplade på nätet. Det märks också i hur deras politiska engagemang yttrar sig, då sociala medier har blivit en plats för politiska diskussioner som är tillgänglig för ungdomar. Det är bakom sina skärmar, och framförallt på sociala medier, som ungdomar läser större delen av sina nyheter och får reda på information om vad som sker i samhället. Det direkta problemet är inte att nyheterna läses på sociala medier utan att det som läses där inte faktakollas eller läses källkritiskt. Ungdomarna saknar en medie- och informationskunnighet för att ta till sig allt de läser på ett kritiskt sätt. Därför kommer vi som samhällskunskapslärare få en mycket viktig uppgift i att förbättra elevers kunskaper i källkritik samt hur de kan läsa nyheter på sociala medier och själva kunna identifiera nyheter som inte är trovärdiga.

Vi har sett under arbetets gång att sociala medier har en stor påverkan på samhällskunskapen. Vi gick in med tanken om att det enbart handlade om var eleverna hittar sin information, vilket delvis stämmer, men vi har också fått lära oss en hel del mer. På grund av sociala mediers påverkan på samhällskunskapen så krävs det som lärare att man lägger ner stora mängder tid på källkritik och att lära dem om källor, samt vad det innebär att läsa nyheter på nätet. Att få eleverna delaktiga i det demokratiska samhället blir också väldigt viktigt. Där kan sociala medier vara en tillgång, det framkom att ungdomars intresse för nyheter har ökat något som kan hänga samman med deras nyhetskonsumtion som i hög grad sker via sociala medier. Resultatet visade även att ökat politiskt engagemang på sociala medier också leder till ökat politiskt engagemang

(22)

22

utanför sociala medier. Sociala medier medför utmaningar såväl som möjligheter i samhällskunskapsämnet.

5.2 Diskussion

I vårt resultat framkom en ökad polarisering och en ökad konfliktnivå i samhället till följd av sociala medier och filterbubblor. I samhällskunskapsundervisningen är detta något som kan orsaka problem då politik är en viktig del av samhällskunskapsämnet utifrån skolverkets

styrdokument (Skolverket 2011). Det kan vara en utmaning för läraren att behandla ämnen som det finns starka åsikter kring men vi tror också att det är en viktig del av vårt arbete. Skolan kan vara en motvikt till sociala medier i det här avseendet, en plats där elever får diskutera ämnen utifrån flera perspektiv. Istället för att som enligt teorin om filterbubblor matas med information som bekräftar ens åsikt och ökar avståndet mellan människor.

Sociala medier är en stor del av ungdomars liv och i den här kunskapsöversikten har vi sett en hel del positiva effekter sociala medier kan ha på ungdomars politiska engagemang. För att lärare ska kunna ta vara på det på bästa sätt behövs mer kunskap om olika strategier kring användning av sociala medier i undervisningen. Det är ett nytt sätt att undervisa genom men något som vi utifrån flera av våra källor ser kan vara framgångsrikt. Kanske bör det vara en del i

lärarutbildningens metodikundervisning, att lärarstudenter får lära sig hur sociala medier kan integreras i samhällskunskapsundervisningen. Det hade i så fall också kunnat innebära förändringar i styrdokumenten för samhällskunskapsämnet i gymnasieskolan för att stärka möjligheten för lärare att använda sociala medier i undervisningen.

Samtidigt som det läggs mycket fokus på lärare och elevens roll i denna litteraturöversikt så anser vi att det också krävs en insats av andra aktörer kopplade till skolan. Föräldrarna till eleverna har också en viktig roll i det stora hela, genom att se till vad deras barn läser och tar till sig på sociala medier. Det kan dock visa sig vara ett problem om man ser det genom ett klassperspektiv då alla elever inte har samma stöd hemifrån. Elever med föräldrar som saknar utbildning eller som inte har tid att hjälpa sina barn med skolarbetet kan ha en större chans att söka information och hjälp på andra ställen, till exempel sociala medier, vilket kan leda till problem då de, som tidigare nämnts saknar förmågan att sortera i innehållet.

(23)

23

5.3 Brister med kunskapsöversikten

I vår undersökning är vi medvetna om att fokus har legat en hel del kring tankar och begrepp som till exempel källkritik och samhällskunskapens syfte om att få eleverna delaktiga i det demokratiska samhället. Ingen fokus har lagts på praktiska tankar, som till exempel hur mycket tid sociala medier tar av eleverna istället för att de är fokuserade på vad som händer i

klassrummet.

En annan brist är den oenighet som råder kring teorin om filterbubblor. Vissa forskare anser att det saknas tillräcklig vetenskaplig grund för begreppet att vila på och även att det inte finns någon direkt tydlig definition av begreppet. Filterbubblor är alltså en omstridd teori, det finns forskare som står bakom det såväl som forskare som är kritiska mot det. Vi har byggt vår

kunskapsöversikt på vetenskapliga artiklar som är peer-reviewed och anser därmed att det vi har skrivit om filterbubblor har vetenskapligt stöd. Däremot kan vi konstatera att kunskapen om filterbubblor är otillräcklig och att mer forskning behövs för att vidare utreda dess påverkan och betydelse.

Sociala medier förändras snabbt och våra vanor kring användningen av sociala medier likaså. Kunskapsöversikten gynnas av den anledningen av att ha nya källor för att forskningen som presenteras ska vara så korrekt som möjligt utifrån samtiden, vilket också har varit vår ambition. Vi har därför valt ut källor där den äldsta är från 2015, men är medvetna om den brist som det medför då stora förändringar kan ha skett även under dessa år.

5.4 Framtida forskning

Vi har tyckt att detta ämne har varit väldigt intressant att undersöka, men vi ser också hur man i framtida forskning, eller för vår del i ett examensarbete, kan få fram bättre resultat. Under processens gång av det här arbetet har vi känt att vi tappat elevernas synpunkter kring vad de tycker och tänker om sociala medier och dess roll i skolan. För ett framtida examensarbete hade det varit intressant att komma ut i skolorna och ta del av vad eleverna själva tycker om hur sociala medier påverkar deras kunskaper i samhällskunskapsämnet. För att få svar på det hade

exempelvis kvalitativa intervjuer med elever i gymnasieskolan kunnat genomföras, möjligen i en kombination av enkäter för ett bredare underlag.

(24)

24

Även hur mycket tid och plats sociala medier tar i samhällskunskapsklassrummet hade varit intressant att komma ut och ta reda på. Mer specifikt utifrån forskningsfrågor som:

- Hur stort utrymme tar sociala medier i lärarens undervisning?

- Hur fördelas undervisningen i sociala medier utifrån det centrala innehållet? Är det någon del som sticker ut?

(25)

25

6. Källförteckning

Andersson, E. (Våren 2016). Producing and Consuming the Controversial - A Social Media Perspective on Political Conversations in the Social Science Classroom. Social Science

Education, 15(1), ss. 6–16.

Bruns, A. (2019). Filter bubble. Internet Policy Review, 8(4), ss. 1–14.

Cambridge Dictionary. (2020). Filter bubble. Hämtat från Dictionary.cambridge.org: https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/filter-bubble [Hämtad 24 November 2020]

Gleason, B., & von Gillern, S. (2018). Digital Citizenship with Social Media: Participatory Practices of Teaching and Learning in Secondary Education. Educational Technology &

Society, 21(1), ss. 200–212.

Gustafsson, N., Rosén Sundström, M., & Fjellman, E. (2018). Ungas politiska (icke-)deltagande på sociala medier – hellre offline? Sociologisk Forskning, 55(2–3), ss. 293–316.

Heggart, K. R., & Flowers, R. (2019). Justice Citizens, Active Citizenship, and Critical Pedagogy: Reinvigorating Citizenship Education. Democracy & Education, 27(1).

Jervelycke Belfrage, M., & Bergström, A. (2017). Sociala medier: en nyhetsdistributör att räkna med. i U. Andersson, J. Ohlsson, H. Oscarsson, & M. Oskarson, Larmar och gör sig till (ss. 301–316). Göteborg: SOM-institutet.

Kenna, J. L., & Hensley, M. L. (2019). Utilizing Social Media to Promote Civic Engagement in the Social Studies Classroom. Social Studies, 110(2), ss. 86–94.

Malmö Universitet. (2020). Libsearch - bibliotekets böcker och artiklar. Hämtat från Mau.se/bibliotek: https://mau.se/bibliotek/soka-och-bestalla/soktjanster/#accordion-11664 [Hämtad 3 December 2020]

Malmö Universitet. (den 12 November 2020). Sökguide till Självständigt arbete på grundnivå (SAG) i

lärarutbildning - Vilka databaser ska ni välja? Hämtat från Libguides.mau.se:

https://libguides.mau.se/c.php?g=674932&p=4802972 [Hämtad 3 December 2020] McGlinn Manfra, M., & Holmes, C. (Mars - April 2018). Media Literacy and Fake News in the

Social Studies. Social Education, 82(2), ss. 91–92 & 94–95.

Middaugh, E. (2018). Civic Media Literacy in a Transmedia World: Balancing Personal Experience, Factual Accuracy and Emotional Appeal as Media Consumers and Circulators. Journal of Media Literacy Education, 10(2), ss. 33–52.

(26)

26

Nationalencyklopedin. (2020). Fejkade nyheter. Hämtat från NE.se:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fejkade-nyheter [Hämtad 26 November 2020]

Nationalencyklopedin. (2020). Sociala medier. Hämtat från NE.se:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sociala-medier [Hämtad 26 November 2020]

Nygren, T., Brounéus, F., & Svensson, G. (den 11 Mars 2019). Diversity and credibility in young people’s news feeds: A foundation for teaching and learning citizenship in a digital era.

Journal of Social Science Education, 18, ss. 87–109.

Peterson, B. A. (2019). Educating for Social Justice: A Case for Teaching Civil Disobedience in Preparing Students to Be Effective Activists. A Response to "Justice Citizens, Active Citizenship, and Critical Pedagogy: Reinvigorating Citizenship Education". Democracy &

Education, 27(2).

Skolverket. (2011). Samhällskunskap - Ämnets syfte. Hämtat från Skolverket.se:

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-

i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2 Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSAM%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv. url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3 [Hämtad 19 November 2020]

Skolverket. (2011). Samhällskunskap 1B - Centralt innehåll. Hämtat från Skolverket.se:

Skolverket. (2011). Samhällskunskap 2 - Centralt innehåll. Hämtat från Skolverket.se:

Skolverket. (2011). Samhällskunskap 3 - Centralt innehåll. Hämtat från Skolverket.se:

(27)

i-27

gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2 Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSAM%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv. url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3 [Hämtad 19 November 2020]

Skolverket. (den 13 Oktober 2020). Tillitsfulla relationer mellan lärare och elever är viktigt för studiero. Hämtat från Skolverket.se: https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och- stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pa-studiero/tillitsfulla-relationer-mellan-larare-och-elever-ar-viktigt-for-studiero [Hämtad 15 December 2020]

Statens Medieråd. (2015). Ungar & medier 2015: Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av

medier. Stockholm: Statens Medieråd.

Unesco. (den 24 September 2019). Medie- och Informationskunnighet. Hämtat från Unesco.se: