Modersmåls inverkan för att väcka elevers intresse för inlärning

1

Examensarbete

15 högskolepoäng

Modersmåls inverkan för att väcka elevers intresse för

inlärning

Mother tongue influence to awaken students' interest in learning

Bawath Sabeh Mezel

Lärarexamen

Lärarutbildning 90hp

Slutseminarium 2016-08-16

Examinator: Helen Hasslöf

Handledare: Nanny Hartsmar Lärande och samhälle

2

Förord

Detta examensarbete är ett självständigt arbete inom grundlärarutbildningen F-6. Arbetet innefattar en undersökning i hur modersmålen påverkar elevernas inlärning. Jag vill först och främst tacka min handledare Nanny Hartsmar som har bidragit med sin hjälp och kunskap i det område jag hade min undersökning i. Jag vill även tacka mina intervjupersoner för deras värdefulla information. Jag tackar också min man för sitt stöd när jag jobbade med detta arbete. Sist vill tacka min syster Anhaar och min dotter Reem för all hjälp jag fick gällande språket och grammatiken i arbetet.

10-08-2016 Bawath Mezel

3

Abstract

Föreliggande studie är mitt examensarbete inom grundlärarutbildningen F-6. Syftet med arbetet är att undersöka lärares initiativ till att stimulera och motivera elever med olika bakgrunder att utveckla sin förmåga att behärska det svenska språket och vilken betydelse modersmålet har i denna utveckling. Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa

intervjuer med sju grundskollärare i de tidigare åren för att besvara studiens frågeställningar. Undersökningen genomfördes på olika grundskolor i en ort nära Malmö. Resultatet av studien visade att de intervjuade lärarna ser att modersmålet har en positiv och stor inverkan på inlärningen för elever med olika bakgrunder och för nyanlända elever. Det underlättar undervisningen i andra språk i det svenska språket för dessa elever.

5

Innehåll

1. Inledning ...7

2. Syfte och frågeställningar ...8

3. Grundläggande begrepp...9

4. Skolverkets organisation ... 10

5. Språkutveckling och de kognitiva teorierna ... 11

6. Rapporter och tidigare forskning ... 12

6.1 Modersmålets betydelse för lärande ... 12

6.2 Nyanländas språkutveckling ... 14

6.3 Språk och identitetsutveckling ... 15

6.4 Skolverkets undersökningar ... 16

6.5 Motivationens effekt på lärande... 17

7. Metod och genomförande ... 18

7.1 Informanter... 18

7.2 Reliabilitet och urval ... 20

7.3 Etiska aspekter ... 20

7.4 Analysmetod ... 21

8. Resultat ... 22

8.1 Vilka initiativ tas av lärarna för att stimulera och motivera elever med olika bakgrunder till att utveckla sina förmågor att behärska det svenska språket? ... 22

8.2 Vilken betydelse har modersmål för att eleverna ska kunna utveckla sina färdigheter och kunskaper i det svenska språket? ... 24

9. Diskussion ... 27 9.1 Motivationens betydelse ... 27 9.2 Modersmålets betydelse ... 29 10. Slutsats ... 31 Referenser ... 33 Bilaga A ... 35 Bilaga B ...36-43

7

1. Inledning

Språket är människans verktyg att lära sig och kommunicera med och genom det utveckla sin identitet. Ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i samhället, där kulturer och språk möts (Skolverket 2011).

Modersmålet har stor inverkan på lärande, speciellt för nyanlända elever enligt många forskare bland annat Cummins (1996), Hyltenstam & Tuomela (1996), Thomas och Collier (1997), Ladberg (2003), Hartsmar & Sandström (2008) och Svensson (2012). Nyanlända elever behöver stöd i språket för att snabbare kunna utveckla sina kunskaper och färdigheter i skolämnen. Modersmålet är viktigt för dessa elever eftersom det förenklar och möjliggör för dem att behärska och utvecklas inom det svenska språket (Hartsmar & Sandström 2008). Lärarens strategi på att väcka elevernas intresse att ha lust till att utveckla sina kunskaper i alla skolämnen är viktig. Det krävs en gynnsam undervisning som innehåller språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för flerspråkiga elever så att de samtidigt utveckla kunskaper i det svenska språket och i skolans olika ämnen (Skolverket, 2010). Motivation och lust är också viktiga faktorer för att inspirera och väcka intresse hos elever att lära sig de olika skolämnena. Därför utgår detta arbete från att undersöka på vilket sätt lärare kan ta initiativ till att stimulera elever med olika bakgrunder att ha lust och motivation för att lära sig och utveckla sina förmågor i det svenska språket i grundskolan samt modersmålets inverkan på deras inlärning.

8

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka lärares initiativ att stimulera och motivera elever med olika bakgrunder till att utveckla sina förmågor att behärska det svenska språket samt vikten av modersmål i deras inlärning och utveckling av det svenska språket.

- Vilka initiativ tas av lärarna för att stimulera och motivera elever med olika bakgrunder till att utveckla sina förmågor att behärska det svenska språket?

- Vilken betydelse har modersmål för att eleverna ska kunna utveckla sina färdigheter och kunskaper i det svenska språket?

9

3. Grundläggande begrepp

Modersmål och modersmålsundervisning

Modersmål betyder det språk som ett barn lär sig först (förstaspråk) enligt Allmänna råd för

utbildning av nyanlända elever (Skolverket, 2008). Modersmålsundervisning innebär att

elever får undervisning på sitt modersmål i skolan om de talar ett annat språk än svenska och använder det som umgängesspråk med minst en förälder. Modersmålsundervisning är frivillig för eleverna men skolan har skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning (Skolverket, 2002, s.22). I enlighet med kursplanen syftar modersmålsundervisning i grundskolan bland annat till att eleverna ska få möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt modersmål men även till att utveckla deras kulturella identitet och bli flerspråkiga (Skolverket, 2011, s.87). Skolan ska främja människors förståelse och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten (Ibid, s.7).

Studiehandledning på modersmål

Skolan är skyldig att erbjuda stöd på elevernas modersmål för de elever som behöver detta för att de på ett effektivt sätt ska fortsätta sitt lärande i de olika skolämnena. Skolan har

skyldighet att ge eleven studiehandledning på sitt modersmål om hon eller han behöver det. Studiehandledning och ämnesundervisning på modersmålet är ett stöd för elevernas

kunskapsutveckling. Det är av stor vikt att tillvarata elevens tidigare kunskaper i

undervisningen enligt Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008). ”Studiehandledning syftar till att stödja ämnesundervisningen via det språk som eleven talar” (Ibid s.15). Om en elev före sin ankomst till Sverige har undervisats på annat språk än sitt modersmål får han eller hon ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet (Skolverket, 2002, s.22).

Andraspråksundervisning

Andraspråksundervisning innebär en undervisning i exempelvis svenska eller svenska som andra språk för eleven som har ett annat modersmål.

10

4. Skolverkets organisation

I Skolverkets rapport (2002) Flera språk - fler möjligheter - utveckling av modersmålsstödet

och modersmålsundervisningen påpekas att modersmålstödformer kan organiseras på olika

sätt. Den vanligaste modellen är att en lärare kommer till förskolan en eller ett par gånger i veckan och arbetar med barnet/barngruppen. En annan form är att anställa flerspråkig personal i den ordinarie verksamheten i förskolegrupperna för att stödja barnens språk- och identitetsutveckling som även underlättar samarbetet med föräldrarna. För de elever som har begränsade kunskaper i svenska kan modersmålsundervisning eller tidigare skolspråk

innebära att de får möjlighet att vidareutveckla sina kunskaper i olika ämnen samtidigt som de lär sig svenska. Modersmålsundervisning i grundskolan anordnas som språkval eller elevens val inom ramen för skolans val och utanför timplanebunden tid som extra ämne utöver annan undervisning i skolan (Skolverket 2002, s.24-25). Modersmålsundervisningen och

studiehandledningen bör bli mer omfattande, som en flexibel och naturlig del av den dagliga verksamheten så att kunskapsinhämtande av modersmål (som innehåller även användning av IT och lärmiljöer av olika slag) blir en del av olika ämnen under skoldagen (Ibid, s.60).

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper (Lgr 11 s. 8).

Det behövs en gynnsam undervisning som innehåller språk- och kunskapsutvecklande

arbetssätt för de flerspråkiga eleverna så att de kan klara av utmaningen att samtidigt utveckla kunskaper i det svenska språket och i skolans olika ämnen. Det behövs arbetsformer i såväl förskolans verksamhet som i skolans undervisning som ger stöd för barnens språk och kunskapsutveckling. Ämnesundervisningen ska knyta an till vardagsliv och vardagliga ord och uttryck så att eleven få möjlighet att utveckla förståelse. I skolarbetet, parallellt med svenskan, ska eleven fortsätta att utveckla och använda det språk de kan bäst annars hamnar de efter i sin kunskapsutveckling (Skolverket, 2010, s.10-11).

Om barnen ska ha optimala förutsättningar att både utveckla en flerspråkighet och sin identitet och självkänsla är det viktigt att utveckla modersmålet parallellt med det svenska språket (Skolverket, 2010, s.12).

11

5. Språkutveckling och de kognitiva teorierna

De kognitiva teorierna bygger på människans tankeprocesser. Fokus ligger på hur dessa är uppbyggda, hur de utvecklas, hur de påverkar uppfattningen av omvärlden och slutligen hur de påverkar beteendet hos en människa enligt Hwang & Nilsson (2011). Intelligens enligt Piaget är ett mått på hur väl man har förstått omvärlden och vad som händer i den och att människan anpassar sitt gamla tänkande till ny information och nya erfarenheter för att uppnå jämvikten (Hwang & Nilsson 2011, s. 64). Lev Vygotskij fokuserar på den sociala miljön och menar att barnets utveckling är helt beroende av vilken kulturell situation man växer upp i och att det inte går att skilja på barnets utveckling och dess lärande. Tankar, talförmåga,

handlingar och andra kognitiva processer integreras med varandra och bildar en helhet (Claesson 2006). Vygotskijs teori om den närmaste zonen av utveckling, omfattar samspelet mellan barns utvecklingsnivå och de sociala rum de deltar i. Både barn och vuxna måste behärska den kommunikativa koden som dominerar klassrummet för att uppnå kompetens eller skicklighet (Hartsmar & Sandström, 2008, s.77).

Genom att använda språket socialt i interaktion med andra, har barn de största potentialerna att utvecklas. Genom att delta i samtal med andra och lyssna på många röster utvecklas barns förmåga att tala. Detta sker i familjekretsen, tillsammans med vänner och från de första försöken på att läsa eller då barnet för första gången plockar upp en penna för att skriva ner något man vill uttrycka (Hartsmar & Sandström 2008, s.48).

Dysthe (1996) förklarar en konstruktivistisk syn på kunskap som innebär att kunskapen skapas på nytt av varje enskild individ och varierar beroende på vem det är som lär sig. Det spelar även roll vilken erfarenhet den individen har och vad den har lärt sig tidigare.

Talet har en avgörande betydelse i skolan särskilt i de tidiga åren menar Åsa Wedin (2010). ”Talet är centralt för lärande i skolan, vi lär och lär ut genom talet” skriver Wedin (2010, s.213). Alltså spelar den muntliga kommunikationen mellan lärare och elever en stor roll för barnens byggande av kunskap. En katederundervisning stöttar inte språklig utveckling vad det gäller andraspråkselevernas språkutveckling enligt Lindberg (2004). Katederundervisning kan istället hämma språkutveckling p.g.a. att den inte ger tillräckligt utrymme för språkligt utflöde för eleverna.

12

6. Rapporter och tidigare forskning

Jag beskriver Skolverkets aspekter på modersmålets betydelse för lärande och även samband mellan språk och utveckling enligt olika forskare under delrubriken; Modersmålets betydelse för lärande. Jag hänvisar till tidigare forskning i modersmålens betydelse för inlärning av en studie som utfördes av Hartsmar & Sandström (2008) under delrubriken; Nyanländas språkutveckling. Språk och identitetsutveckling hänvisar jag enligt Ladberg (2003). Jag hänvisar till Skolverkets undersökningar om modersmålsundervisning i skolan enligt Skolverkets studierapport ”Med annat modersmål: Elever i grundskolan och skolans

verksamhet” (2008). Samt motivationens effekt på lärandet är sista delrubriker som jag

hänvisar enligt flera olika författare.

6.1 Modersmålets betydelse för lärande

Skolverket (2002) beskrev tre aspekter på modersmål som redogör för olika syften med modersmålsstödet och modersmålsundervisningen i skolan. Den första aspekten

”Modersmålets betydelse för identitetsutvecklingen” är en grundförutsättning för en positiv utveckling och trygg identitet för eleven. Den andra aspekten ”Modersmålet som ett av de flerspråkiga elevernas språk” handlar om att kunskaper i flera språk är önskvärt i olika sammanhang både i Sverige och internationellt. Att få stöd för att stärka individens

modersmål är viktigt för att gå vidare med språkutvecklingen. Då ökar möjligheterna att delta i ett mångkulturellt samhälle och i ett samhälle med internationella kontakter. Den tredje aspekten är ”Modersmålet som ett verktyg för lärande” som handlar om att

kunskapsutvecklingen kan ske på olika språk. För de elever som har ett annat modersmål än svenska innebär det att de måste nå motsvarande nivå i svenska (som majoritetseleverna har förvärvat både före skolstarten och vidareutvecklar under hela skoltiden), samt inhämta nya kunskaper i olika ämnen på ett språk där deras språkbehärskning är begränsad (Skolverket 2002, s.15-16).

Barn och elever med annat modersmål än svenska har särskilda förutsättningar att utveckla flerspråkighet på en hög nivå. Om detta ska lyckas beror i stor utsträckning på hur förskolan och skolan bemöter dessa barn och elever och om de ges

förutsättningar och stimulans till att vilja utveckla sina olika språk (Skolverket 2002, S.75).

13

Vi lär oss bäst på ett språk som vi förstår enligt Skolinspektionens rapport (2010:16). Det är svårt att utveckla kunskaper utan att förstå det språk som läraren talar eller det språk som läromedlen är skrivna på om inte eleverna behärskar det. Elever med ett annat modersmål än svenska kommer att ha sämre förutsättningar än elever med svenska som modersmål så länge de inte behärskar det svenska språket (Ibid, s.10).

Hyltenstam menar att barnets språk och begreppsutveckling sker parallellt och stödjer varandra. Alltså ”att inlärning av svenskan, andraspråket, underlättas om barnet redan har en kvalificerad utveckling av sitt förstaspråk” (Hyltenstam, 1996, s.40). Barnen utvecklar successivt och uppnår språkliga och begreppsliga nivåer som är effektiva för kommunikation och tänkande menar Hyltenstam vidare. När en utveckling avstannat i ett språk då betyder det ett avbrott i begreppsutvecklingen i detta språk. Det tar lång tid för det nya språket att fungera i den fortsatta begreppsutvecklingen. Då har barnet som byter språk inget effektivt redskap vare sig för kommunikation eller för sitt eget tänkande (Ibid).

Om ett barn har utvecklat sitt begreppsförråd på ett språk, så innebär andraspråks inlärning i stor utsträckning att sätta nya språkliga etiketter på kända begrepp. På motsvarande sätt innebär andraspråksinlärning för ett barn vars språkliga och begreppsliga utveckling stannat av i det första språket att det genom det nya språket måste lära sig både begreppen och etiketterna samtidigt. Detta är en betydligt tuffare uppgift, eftersom det nya språket inte på lång tid fungerar effektivt som stöd för minnet eller tänkandet. De nya begreppen blir svåra att fånga, och förhållandet mellan ordformen och ordets begreppsinnehåll kan bli suddigt. Om man alltså vill underlätta inlärningen av svenskan är det viktigt att barnets förstaspråk får en allsidig utveckling (Hyltenstam, 1996, s.40).

”Flerspråkiga barn behöver ha ett åldersadekvat ordförråd på svenska vid skolstarten för att kunna delta på samma villkor som kamraterna i undervisningen, men många har ett mindre ordförråd på svenska än på sitt modersmål” (Svensson, 2012, s.31). Thomas och Collier (2002) fann att läraren som hade en positiv synsätt till elevers modersmål och tyckte flersprå-kigheten en fördel i undervisningen, fick sina flerspråkiga elever bättre skolresultat än elever som inte fick utnyttja sin tvåspråkighet i skolan (Ibid, s.31).

14

Enligt Cummins (1996) tar det fem–åtta år och enligt Thomas och Collier (1997) tar det sju–tio år för barn som ska lära sig ett nytt språk efter att modersmålet utvecklats och innan åtta års ålder eftersom dessa barn inte hunnit ta till sig det

kun-skapsrelaterade skolspråket på sitt förstaspråk. Det innebär att skolan måste ha en stor beredskap att möta barn som har ett bristande ordförråd på undervisningsspråket då denna brist i många fall kommer att kvarstå under de första grundskoleåren (Svensson, 2012, s.35).

”Lärarna behöver ha god kompetens när det gäller barns språkutveckling, både vad avser tal och skrift och enspråkiga och flerspråkiga barn” menade Wedin (2010, s.113). Detta kräver att lärarutbildningarna får tillräckliga resurser för kompetensutveckling och forskning. Det krävs att modersmålslärarna erbjuds relevant utbildning för att kunna involveras i arbetet och att modersmålsämnets status uppvärderas (Ibid).

6.2 Nyanländas språkutveckling

Under denna rubrik hänvisas till tidigare svensk forskning inom områdetjag hade min undersökning i, genom att studera ett attraktivt, spännande, kreativt och problemlösande tekniskt ämne som uppmuntrar elever inom områdena vetenskap, teknik och lärande. Studien utfördes av Hartsmar & Sandström och har publicerats i artikeln: ”The right of all to inclusion in the learning process: Second language learners working in a technology workshop” i

Educare (2008:3).

Hartsmar & Sandström betonar vikten av undervisning i modersmål och svenska som andraspråk i sin studie. Studien visar betydelsen av modersmålet gällande nyanlända elevers tillgång till undervisning i skolämnen och deras utveckling av andra språk i ett tidigt stadium. Projektet har finansierats av Malmö högskola under 2006-2007 där två förberedande klasser i Malmö (grupp A och B) bjöds in till arbetspass med problemlösningsuppgifter i teknisk workshop för lärande. I varje grupp fanns tio elever i åldrarna 8-12 år, förutom en elev som var 15 år gammal. De flesta barn kom från icke-europeiska länder som Afghanistan, Irak, Iran, Kurdistan, Palestina, Filippinerna, Bosnien, Polen, Serbien och Somalia. Läraren i förberedelseklass A var närvarande vid alla möten, medan eleverna från grupp B kom utan sin lärare (Hartsmar & Sandström, 2008, s.54).

15

Studien visar elevernas initiativ till samtal och till problemlösning. Syftet var att belysa och diskutera vikten av modersmålet som ett stöd för en framgångsrik utveckling av språk och kunskapsinhämtning i skolämnen och att diskutera villkor som gäller för nyanlända elever (Ibid s.42-43).

Projektet innehöll fem olika teman: fartygsbyggnad, styrka/broar, el, fordon/Lego och fallskärmar. Utgångspunkten är att nyanlända elever måste få tänka och uttrycka sig på sitt modersmål för att få möjlighet att utvecklas. Alla uppgifter utformades enligtHartsmar & Sandström för att stimulera elevernas kreativa färdigheter. Det verbala språkbruket stimuleras genom användning av både modersmålet och det svenska språket under arbetet. Det krävde ett samarbete med modersmålslärare för att kunna förstå hur eleverna förstod vad de har gjort och hjälpa dem att fördjupa sina kunskaper menade Hartsmar & Sandström vidare.

The project has shown clearly the need of didactic cooperation with the mother tongue teachers, partly so that the work with newly-arrived pupils with very modest command of Swedish does not remain as formalized second language training, and partly so that the work becomes a link in the chain of knowledge development that starts in the mother tongue (Ibid s.77).

Författarna drar slutsatsen att det är nödvändigt att använda modersmålet som ett kommunikativt verktyg i den tekniska verkstaden och att modersmålet fungerar som främjande för utvecklingen av andra språk i det förberedande klassrummet (Hartsmar & Sandström 2008).

6.3 Språk och identitetsutveckling

Uttrycket ”Mitt språk är min hud” präglades av författaren Antti Jalava, när identiteten för enspråkiga människor blir knuten till just ett språk. Han jämför andra språk med klädesplagg som kan passa mer eller mindre bra, men de kan bytas ut, enligtLadberg (2003). Språk och identitet är fast förbundna och identiteten bildas tidigt menade Ladberg. Det kan ofta hända att barn skäms för det de är menade Ladberg vidare. När barn tvekar att tala sitt språk kan det vara början till en negativ känsla för språket och när de vägrar är det fara, inte bara för språket utan också för barnet självkänsla och identitet. Då behöver de inte alltid språkligt stöd utan stöd för sin identitet. När ett barn känner att hans/hennes identitet inte är accepterad kan det

16

svara med motstånd om man försöker övertyga det att tala sitt språk. Självförtroende är en viktig del i en stark identitet som skapas av positiva gensvar av höga förväntningar från omgivningen. Om de vuxna omkring tror att någon kommer att lyckas så införlivar man detta som en tilltro till egen förmåga. När man tror på sig själv då vågar man och vill anstränga dig och chansen blir stor att man kommer att lyckas (Ladberg, 2003).

6.4 Skolverkets undersökningar

Skolverkets studierapport ”Med annat modersmål: Elever i grundskolan och skolans

verksamhet” (2008) visar tydliga skillnader i genomsnittligt meritvärde med avseende på elevers deltagande i modersmålsundervisning och/eller i undervisning i svenska som

andraspråk. Elever som deltog i modersmålsundervisning oavsett utländsk bakgrund (men inte med svenska som andraspråk) hade högst genomsnittligt meritvärde, medan elever som deltog i svenska som andraspråk (och inte i modersmålsundervisning) hade lägst genomsnittligt meritvärde. Analysen redovisar att det som spelar roll när det gäller det höga meritvärdet för elever som deltog i modersmålsundervisningen är att elever hade flera antal år i

modersmålsundervisningen och att de har familjer med eftergymnasial utbildning. Det som spelar roll när det gäller det låga meritvärdet för elever som deltagit i undervisningen i svenska som andraspråk är att eleverna har familjer med en lägre utbildningsnivå och en svagare position på arbetsmarknaden samt att ämnet svenska som andraspråk sågs och bedrevs i högre utsträckning ute på skolor som stödundervisning för svagpresterande elever

(Ibid, s.71-72). Alltså är vägen till att behärska det svenska språket bättre via modersmålet och det är nödvändigt att stärka både undervisning i modersmålet och i Svenska som andraspråk.

17

6.5 Motivationens effekt på lärande

Studiehandledning på modersmålet och modersmålsundervisning är viktig för elevers språk- och kunskapsutveckling enligt Skolverkets Allmänna råd (2016). ”När eleven får visa sina kunskaper på sitt starkaste språk, vilka annars inte kan uttryckas fullt ut på grund av otillräcklig svenska, stärker det självförtroendet och studiemotivationen” (Ibid, s.29).

Motivation är en drivkraft till handling i en viss riktning (mot bestämda mål) samt att en person är motiverad när ett behov eller önskemål påverkar handlandet i en viss riktning enligt Ahlfors, Carlqvist, Nilsson och Sandsten (2007).Det finns skillnad på inre och yttre

motivationsfaktorer. Den inre motivationen är när man finner en lust att lära. Yttre

motivationen uppstår när andra människor ger en belöningar, incitament, straff eller sociala normer (Ibid, s. 2-3). Den djupare inre motivationen kan uppkomma efter en tillämplig av kortare tids yttre motivationsfaktorer enligt Ahlfors, Carlqvist, Nilsson och Sandsten (2007).

Genom att uppmuntra och berömma skapar man en positiv lärandesituation som i sin tur skapar just den atmosfär av erkännande och känslan av att åstadkomma något själv som utmärker inre drivkrafter. Ibland kan väldigt enkla och näst intill

”barnsliga” medel såsom guldstjärnor räcka för att åstadkomma förändringen (Ibid, s. 3).

Genom att skapa en bra miljö för lärande utifrån elevers behov är ett sätt. Att möta studentens behov handlar i mångt och mycket om att skapa ett aktivt lärande som upplevs motiverande (Ibid, s. 5).

Motivation är ett antagande för kunskapsbildande i skolan och för att kunna uppnå ett bra resultat i undervisningen. Man kan vara motiverad när man har viljan för att nå ett

handlingsmål. Om elever anstränger sig strävar de efter att nå motivationens syfte enligt Magne (1998). Giota (2002) förklarar motivation som ett flerdimensionellt begrepp som påverkas av den enskildes uppfattningar om den egna kompetensen, känslor och attityder och även de multipla målen (s. 281).

18

7. Metod och genomförande

Syftet med studien är att undersöka lärares initiativ till att stimulera elever med olika bakgrunder till att utveckla sin förmåga att behärska det svenska språket, och vikten av modersmål i deras inlärning och utveckling.

Här beskriver jag metoden som används i studien och varför, och även hur genomförandet har skett. För att göra detta använde jag mig av kvalitativa intervjuer.

”Kvalitativa intervjuer utmärks bland annat av att man ställer enkla och raka frågor och på dessa enkla frågor får man komplexa, innehållsrika svar” enligt Trost (2005, s. 7). Man använder kvalitativa studier t.ex. för att försöka förstå människors sätt att resonera eller reagera, eller för att särskilja eller urskilja varierande handlingsmönster (Ibid).

Kvale (1997) skriver att forskningsintervjun är som ett mänskligt samtal. Vid vardagslivets spontana samtal siktas uppmärksamheten på samtalsämnet medan samtalets syfte och struktur betyder mindre. Medan den professionella intervjun karakteriseras av ”metodologisk

medvetenhet om frågeformer, fokusering på det dynamiska samspelet som utvecklas mellan intervjuare och intervjuad och en kritisk uppmärksamhet på det som sägs” (s. 26). Syftet är att försöka förstå ämnen från livsvärlden ur den intervjuades eget perspektiv. ”Även om

forskningsintervjun till sin struktur liknar ett vardagligt samtal, utnyttjar den som professionell intervju ett angreppssätt och en frågeteknik av arteget slag” (s. 32). Den kvalitativa intervjun är då halvstrukturerad, den är varken ett öppet samtal eller strängt strukturerat frågeformulär.

Eftersom jag var intresserad av lärarnas insikter och perspektiv fann jag denna metod lämpligt för min undersökning. Jag genomförde mina kvalitativa intervjuer med sju grundskollärare i de tidiga åren. Jag genomförde muntliga intervjuer med ett antal huvudfrågor – en

intervjuguide (se bilaga A) som jag använde mig av och utgick från. Guidefrågor fungerade som underlag men svaren var det som ledde till följdfrågor. Jag följde upp vad den

intervjuade sa med sitt synsätt och hoppade över frågor i guiden som redan besvarades i en tidigare fråga.

19

7.1 Informanter

Jag genomförde mina intervjuer med sju grundskollärare i de tidigare åren. En av de lärarna har mer en tjugo års erfarenhet av arbete med nyanlända elever (Lärare 1). En annan lärare är modersmåls- och studiehandlärare i arabiska och har arbetat i trettio år (Lärare 2). Den tredje läraren är grundskollärare i lågstadiet och har arbetat som klasslärare nästan fem år och hade dessförinnan jobbat som förskollärare i flera år (Lärare 3). En lärare är matematiklärare och har jobbat i 14 år med olika elever i mellan- och högstadiet och med barn med olika bakgrund (Lärare 4).

En informant är en F-6 lärare med tjugo års erfarenhet och har arbetat som fritidspedagog i flera år och har stor erfarenheter med utländska elever (Lärare 5). De två andra lärarna är grundskollärare 1-6 och har båda arbetat mer än 15 år med elever med olika utländsk

bakgrund och nyanlända samt svenskfödda (Lärare 6 och 7). Varje intervju tog ca 30 minuter att genomföra. Intervjuerna med lärarna valde jag att göra muntligt med fortlöpande

anteckningar under intervjuns gång med minnesanteckningar efter intervjuns slut. Detta urval är därmed ett bekvämlighetsurval (Trost, 2005, s.120). Vissa intervjuer var inspelade för att förkorta tiden av intervjun och med samtycke av lärarna. Intervjuerna ägde rum på lärarnas arbetsplats i lugna och inte stressande situationer.

En kvalitativ forskningsintervju kan vara en positiv och berikande upplevelse för den

intervjuande. Det sker inte varje dag att en annan person visar lyhördhet för och intresserar sig för upplevelser av och uppfattning om ett ämne. Kvale (1997) betonar vikten av att man som intervjuare bör ställa tydliga, enkla, lätta och korta frågor. Att man är vänlig, låter

intervjupersonen tänka och prata i sin egen takt och att lyssna aktivt till vad som sägs (s.138). Eftersom jag jobbar i en skola, praktiserade i en annan skola och jag har även barn som går i andra skolor, har jag många kontakter med olika skolor och lärare. Därför var det lätt att utföra mina kvalitativa intervjuer med samtycke.

20

7.2 Reliabilitet och urval

Reliabilitet betyder enligt Trost (2005) ”att en mätning är så att säga stabil och inte utsatt för t.ex. slumpinflytelser, alla intervjuare skall fråga på samma sätt, situationen skall vara likadan för alla etc.” (s. 111). Den kvalitativa intervjun kräver låg grad av standardisering.

Intervjuaren ska vara lyhörda och ska uppmärksamma inte bara tonfall utan också

ansiktsskiftningar, andra kroppsrörelser och ställningar. ”Självfallet skall ändå intervjuer och annan datainsamling ske så att data blir trovärdiga, adekvata, relevanta etc.” (s. 113).

Trovärdighet betyder att kunna visa eller göra trovärdigt att data är insamlade på ett sätt att de är seriösa och relevanta för den aktuella problemställningen menar Trost. Vid kvalitativa studier vill man få en så stor variation i datainsamlingen som möjligt och inte ett antal likartade. ”Urvalet skall vara heterogent inom en given ram; där skall finnas variation men inte så att mer än någon enstaka person är extrem eller ”avvikande”. Urvalet skall helst vara heterogent inom den givna homogeniteten” (Trost, 2005, s. 117).

7.3 Etiska aspekter

”Etiska koder för forskning om människor och filosofiska moralteorier är bakgrunden för de specifika etiska avgöranden som forskaren ställs inför” (Kvale, 1997, s. 106). Privata data som identifierar personerna i undersökning ska inte redovisas. Däremot går det bra att förändra undersökningspersonernas namn och identifierande drag för att skydda deras privatliv och anonymitet. ”Om det i en undersökning blir aktuellt att publicera information som potentiellt kan kännas igen av andra, måste undersökningspersonerna godkänna att denna information lämnas” (Ibid, s. 109).

Enligt Kvale (1997) uppmärksammas moraliska kvaliteterna i en intervju enligt etiska riktlinjerna om informerat samtycke, Konfidentialitet och Konsekvenser. Informerat samtycke betyder att berörda personer ska informeras om syftet med studien. De ska också frivilligt delta och att de när som helst får avbryta sitt deltagande. Konfidentialitet betyder att uppgifter som identifierar deltagarna ska förvaras och inte redovisas. Konsekvenser måste uppmärksammas vad gäller den möjliga skadan för deltagarna och de förväntade fördelarna med att delta i undersökningen. Det betyder ”att tänka igenom de möjliga konsekvenserna inte bara för de personer som deltar i undersökningen utan även för den större grupp som dessa representerar” (Ibid. s. 110).

21

Med hänsyn till dessa krav informerade jag alla mina deltagare om studiens syfte och att det är helt frivilligt att delta i undersökningen, samt att de när som helst under studien gång kan välja att avbryta sitt deltagande. Alla deltagande har tagit del av informationen enligt

Konfidentialitet utgångspunkten, att allt insamlat material förvaras och inte användas för annan undersökning och att alla bör ge sitt muntliga samtycke. Med hänsyn till detta krav har både skolor och lärare i denna studie avidentifierats.

7.4 Analysmetod

Jag har under arbetets gång påbörjat min analys för att få ett ”levande” förhållande till mitt arbete. Jag skrev ner intervjusamtalen efter intervjun. Jag har valt att sortera ut frågorna i två à priori kategorier. En kategori innehåller svar på frågor som tillhör motivationens betydelse för elevernas inlärning och den andra kategorin innehåller svar på frågor som tillhör

modersmålets betydelse för elevernas inlärning (se bilaga B). Jag har sammanfattat och renskrivit lärarnas uttalanden var för sig enligt de två kategorierna ovan och enligt frågorna i varje del (se bilaga A). Inom ramen för de två kategorierna har svaren grupperat utifrån likheter och olikheter i materialet, som jag sedan kunde relatera till undersökningens syfte. I avsnitt 9, Diskussion återkopplar jag intervjusvaren till de teoretiska perspektiv jag tidigare lyft i texten.

22

8. Resultat

Efter att jag gjort analys av intervjuerna kan jag se stora likheter mellan lärarnas insikter i hur de arbetar med elever för en pedagogisk språkutveckling. Samtliga intervjupersoner ansåg att modersmålet hade en stor påverkan på det övriga lärandet. Jag valde att sortera ut frågorna i två kategorier, motivations- och modersmålsbetydelse i elevernas inlärning. I resultatdelen har jag lyft upp likheterna och skillnaderna i lärarnas åsikter inom de övernämnda kategorierna. I resultatdelen besvarar jag mina forskningsfrågor:

- Vilka initiativ tas av lärarna för att stimulera och motivera elever med olika bakgrunder till att utveckla sina förmågor att behärska det svenska språket?

- Vilken betydelse har modersmål för att eleverna ska kunna utveckla sina färdigheter och kunskaper i det svenska språket?

8.1 Vilka initiativ tas av lärarna för att stimulera och motivera

elever med olika bakgrunder till att utveckla sina förmågor att

behärska det svenska språket?

Lärarna gav olika förslag för att stimulera och motivera eleverna till att lära sig samt utveckla sina förmågor att behärska det svenska språket.

· Lärarnas förslag till inlärning

Lärarnas förslag för att elever med annat modersmål än svenska kan lära sig det svenska språket är lite varierade. Eleverna med annat modersmål än svenska enligt lärarnas förslag kan lära sig det svenska språket genom t.ex. att lyssna på de andra kamraterna i klassen, försöka läsa mera svenska och låna och läsa enkla böcker, göra läxan, titta på tv, umgås med svenskar, och att våga ställa frågor, lyssna på musik med mera. För de nyanlända eleverna enligt lärare 1, så är det bra att låta dem komma ut i en vanlig klass istället för en

23

förberedelseklass, ganska tidigt i ämnen som de klarar av t.ex. bild, musik, slöjd, så att de får kontakt med svensktalande ungdomar.

Eleverna når målen genom tydliga mål och delmål. Arbetsmetoderna varieras utifrån

elevernas förkunskaper och intressen som eleverna har enligt (Lärare 7). Eleven ges möjlighet att visa sina kunskaper på flera olika sätt genom att använda olika uttrycksmedel ex. skriftliga redovisningar, bildspel, drama, film, bildberättelser osv. ”Genom att ge eleven möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar kommer elevens tilltro till sin egen förmåga för inlärning stärkas” (Lärare 7).

· Upplevelse av skolämne

Eleverna upplever skolämne olika enligt dem flesta lärare. Vissa ämnen kan det vara lättare hos några elever medan är dem svåra hos dem andra. Samma ämne kan upplevas olika också. För vissa nyanlända elever kan det vara en repetition, men dem behöver ändå kunna de nya orden på svenska enligt lärare 1.

Det är en individuell upplevelse, om man t.ex. kommer från krig och har en traumatisk upplevelse bakom sig så är det tufft. Då behöver man några månader att landa för att känna sig trygg menar lärare 1 vidare. Om föräldrarna mår dåligt, då mår eleverna också dåligt. När barnen mår dåligt psykiskt då tappar de motivationen för lärandet. Familjeproblem eller någon relation som inte är bra kan påverka elevernas inlärning negativt menar lärare 1 och 3.

”När föräldrarna mår dåligt då det är svårt för dem att hjälpa barnet. Då lägger vi extra tid och resurser för att försöka stötta eleverna och föräldrarna så gott det går. Jag kopplar in social tjänsten som kan göra hembesök och stödsamtal med föräldrarna. Samtal kan vara mycket!” (Lärare 1).

· Lust och motivation

Lust och motivation är en fördel för att eleverna lär sig, det går lättare för dem om dem själva vill lära sig. Förståelsen spelar roll, om eleverna har förstått skolämnen så föds motivationen och lusten till att lära sig. Förståelsen i skolämnen gör att eleverna kan känna lusten inför ämnen annars blir det jobbigt och svår. Om eleverna har förstått skolämnen då lyckas föds motivationen och lusten till att lära sig. Det är viktigt att eleverna förstår skolämne och intresserar av dem, annars blir det svårt att ta till sig nya kunskaper. Att försöka hitta deras intresse och bygga vidare på det i undervisningen enligt lärare 2,3,5 och 7.

24

”Förståelsen i skolämnen gör att eleverna kan känna lust inför ämnen annars blir det jobbigt och för svårt” (Lärare 3).

Det kan vara brist på skolmaterial som gör att eleverna känner tråkigt inför ämnet och därmed tappar dem lusten till att lära sig påpekade lärare 2,3 och 6. Eleverna behöver vara delaktiga i sitt lärande och kunna påverka sitt eget lärande och planering av arbetet för att känna att de är motiverade till att lära sig enligt lärare 7, så att deras ansvar ökar för den egna utbildningen.

Att undervisa på olika sätt och blanda teoretiska och praktiska uppgifter och att ge eleven utmanade uppgifter som passar deras nivå (inte för svåra/lätta uppgifter) annars tappar dem lusten och motivationen till att lära sig.

Att arbeta med samarbetsövningar är även viktigt och försöka skapa tillåtande klimat i klassen så att alla vågar delta enligt lärare 4 och 2. Ett varierat arbetssätt (med lektionsvarianter bl.a. lek, spel, skapande och utomhuslektioner) är en stor gynnande faktor till att eleverna känner glädje i all skollektionerna menar lärare 5, 6 och 7.

8.2 Vilken betydelse har modersmål för att eleverna ska kunna

utveckla sina färdigheter och kunskaper i det svenska språket?

Utifrån mina muntliga intervjuer med lärarna och utifrån en analys av deras svar om

modersmålens betydelse i elevernas utveckling (se bilaga B) så var det en gemensam insikt av lärarna att modersmålsundervisningen/studiehandledningen är oerhört viktig för

andraspråksinlärningen. Detta eftersom den hjälper eleverna att tidigare utveckla sina kunskaper och färdigheter i sitt modersmål och i det andra språket, i detta fall svenskan, annars går utvecklingen mycket långsammare.

Genom modersmålsundervisningen/studiehandledningen får eleven förklaring på sina

funderingar snabbt och därför behärskar eleven det nya språket snabbare samtidigt som eleven utvecklar sina förmågor, sitt självförtroende, sin identitet och lärande. Viktigt att eleverna känner sig trygga i sig själva och att de har en stark identitet annars blir det svårt för dem att fokusera på sitt lärande.

25

· Modersmålsundervisningen/studiehandledningen

Modersmålsundervisningen/studiehandledningen stärker elevens egna språk och gör att eleven får lättare att lära sig enligt lärarna. Där spelar modersmålsläraren en viktig roll för att förklara och översätta ämnets ord och begrepp. Därmed underlättar det för eleverna, särskilt för nyanlända elever, att hänga med och känner sig trygga och bekväma och inte främmande i en annan värld. Samarbete med modersmålsläraren är också viktigt enligt lärarna eftersom hon eller han är närmaste kontakt med eleven och kan veta exakt elevens nivå genom språket som genomsyras mellan dem menar lärare 6. Med detta får eleven rätt uppgifter på rätt nivå genom studiehandledningen enligt lärare 2. ”Jag får uppgifter av lärarna som rör de ämnen som eleven inte kan eller inte förstår på svenska, sedan när jag har studiehandledning förklarar jag lektionerna på arabiska, efteråt märker jag av ett positivt resultat efter handledningen” (Lärare 2).

Modersmålslärare har en stor roll för att förklara ämnets ord och begrepp särskilt för de nyanlända eleverna var lärarna överens om. Modersmålsläraren kan översätta det centrala och berätta om ämnet på sitt modersmål. Det underlättar därför för eleverna att förstå sig på ämnet enligt lärare 6, och eleverna kan hänga med dem andra och känna sig säkra på sin sak.

Eleverna sitter i små grupper med sin modersmålslärare och går igenom uppgifterna enligt lärare 1 och 2. Därför får eleven förklaring på sina funderingar snabbt och därför behärskar eleven det nya språket snabbare. Man måste planera individuellt för varje elevs nivå enligt lärare 1, och därför är det viktigt att modersmålsläraren får planeringen i god tid.

Elever som redan kan läsa och skriva på sitt modersmål har lättare och snabbare att ta till sig ett nytt språk en gemensam åsikt av lärarna. Det finns barn som har goda kunskaper i sitt modersmål enligt lärarna och därför underlättar det för modersmålsläraren att förklara

begreppens betydelse eller översätta de ord som eleverna inte kan. Medan för de elever som är svaga på sitt modersmål om dem inte har bra kunskaper på sitt modersmål så försvåras arbetet för både ämneslärare och modersmålslärare enligt lärare 7, eftersom eleverna kräver stöd i både språk för att lära sig två språk.

För barnen som har modersmålens starka kunskapsbas underlättar det för

modersmålsläraren att förklara begreppens betydelse och syfte eller översätta de ord som eleverna inte kan. Medan för de elever som är svaga på sitt modersmål

försvåras arbetet för oss och modersmålsläraren eftersom eleverna kräver stöd i båda språk (Lärare 7).

26

· Identiteten

Även identiteten är väldigt viktig för elevernas utveckling och dess lärande enligt lärarna. Det är viktigt att eleverna känner sig trygga i sig själva och att de har en stark identitet enligt lärare 2 och 6. Det blir svårt för eleverna att koncentrera sig på sitt lärande om dem känner av en kulturkrock som medför att dem inte vet vad dem skall plocka från de olika kulturerna för att i slutändan kunna känna sig trygga i sig själva. Därför är det viktigt att stärka eleverna och berätta att det inte är negativt att vara mångkulturell, utan att detta kan leda till många positiva saker.

Elever som har svag identitet har svårt att få studie ro eller att se det roliga genom att lära sig nytt menar lärare 5. Om man inte har något språk som man behärskar så är det svårt att fokusera på sitt lärande, utan mycket av energin går till att förstå och översätta för sig själv. Eleverna koncentrerar sig på hur man blir uppfattad av andra och observerar hur andra gör istället.

Elever som har ett sämre självförtroende och identitet har svårt att få studiero eller att se det roliga genom att lära sig nytt, man har fullt upp med att tänka på hur man blir uppfattad av andra och att observera hur andra gör. Jag tror att det är viktigt att man har ett språk som sitt eget, ett tanke-språk. Oavsett om det är sitt modersmål eller svenskan. Har man inte något språk som man behärskar så tror jag att det är svårt att fokusera på sitt lärande. Då läggs ju inte all kapacitet på just det lärandet, utan mycket av energin går till att förstå och kanske översätta för sig

själv[…](Lärare 5).

Identitetsutvecklingen kommer mycket via språket med andra berättar lärare 7. Svårt att vara sig själv, känna sig trygg och lugn om man känner att man blir missförstådd och även

missuppfattar. Därför är så viktigt att ge barnet en stark identitet för att kunna känna sig trygg i sig själva. Redskapen till detta är svårt om man inte har ett samarbete med modersmålslärare och vårdnadshavare menar lärarna.

27

9. Diskussion

9.1 Motivationens betydelse

Man kan lära sig det svenska språket genom t.ex. lyssna på de andra kamraterna i klassen och ställa frågor när man inte förstår det dem säger. Att låta eleverna komma ut från

förberedelseklasserna tidigt och låta dem ta del av ämnen som de klarar av t.ex. bild, musik, slöjd, så att de får kontakt med svensktalande ungdomar, och även låta de gå på fritids på eftermiddagen så att de får träffa svensktalande barn. Detta stämmer med Hartsmar & Sandström åsikt som menar att man genom att använda språket socialt i interaktion med andra, har man de största potentialerna att utvecklas. Genom att delta i samtal med andra och lyssna på många röster utvecklas barns förmåga att tala. Detta sker i familjekretsen,

tillsammans med vänner och från de första försöken på att läsa eller när man för första gången plockat upp en penna för att skriva ner något man vill uttrycka (Hartsmar & Sandström 2008, s.48). Vygotskij enligt Claesson (2006) menar att barnets utveckling är helt beroende av vilken kulturell situation man växer upp i och att det inte går att skilja på barnets utveckling och dess lärande. Tankar, talförmåga, handlingar och andra kognitiva processer integreras med varandra och bildar en helhet.

Det är av stor vikt att ha lust till lektioner i alla skolämnen tyckte alla lärare som jag

intervjuade. Det är viktigt att skapa och behålla lusten och motivationen inför skolämnen, om det inte finns lust till skolämnena så engagerar inte eleverna sig i det lärande som de gör vid en förhöjd lustkänsla och vilja enligt lärarna. Det är viktigt att eleverna förstår skolämnena och intresseras av dessa, annars blir det svårt för eleverna att ta till sig nya kunskaperna. Förståelsen i skolämnena gör att eleverna känner lust inför ämnet och därmed kan lära sig och utvecklas så mycket som möjligt annars blir ämnet jobbigt och svår. Därför måste eleverna få uppgifter som passar deras nivå. Det gäller då att en elev med bristande motivation placeras inför enkla uppgifter, medan mer komplicerade och kreativt utmanande uppgifter kräver mer inre motivation av eleven. När elever får för svåra/lätta uppgifter tappar de lusten och

motivationen till att lära sig (en sammanfattning av lärarnas meningar).

Enligt Ahlfors, Carlqvist, Nilsson och Sandsten (2007) så är motivation en drivkraft till handling i en viss riktning mot bestämda mål. En person är motiverad när ett behov eller önskemål påverkar handlandet i en viss riktning. Den inre motivationen är när man finner en

28

lust att lära eller när inhämtande av kunskap kännas stärka den egna utvecklingen. Yttre motivationen uppstår när andra människor ger en såsom belöningar, incitament, straff eller sociala normer. Den djupare inre motivationen kan uppkomma efter en tillämplig av kortare tids yttre motivationsfaktorer (Ibid, s. 2-3).

Genom att uppmuntra och berömma skapar man en positiv lärandesituation som i sin tur skapar just den atmosfär av erkännande och känslan av att åstadkomma något själv som utmärker inre drivkrafter. Ibland kan väldigt enkla och näst intill

”barnsliga” medel såsom guldstjärnor räcka för att åstadkomma förändringen (Ibid, s. 3).

Giota (2002) förklarar motivation som ett flerdimensionellt begrepp som påverkas av den enskildes uppfattningar om den egna kompetensen, känslor och attityder och även de multipla målen (s. 281).

Samtliga lärare var överens om att det är av stor betydelse att genomföra ett varierat arbetssätt såsom lek, spel, skapande och utomhuspedagogik för att eleverna inte skall tappa lusten och motivationen till skolämnen och som gynnar eleverna att känna glädje under lektionstid. Bristen på roliga material kan leda till att eleverna tappar lusten till inlärningen. Att undervisa på olika sätt och blanda teoretiska och praktiska uppgifter och ge eleven utmanade uppgifter som passar deras nivå och försöka möjligskapa klimat i klassen så att alla vågar delta. Detta stämmer med Ahlfors, Carlqvist, Nilsson och Sandsten (2007, s.5) som menar att ”Genom att skapa en bra miljö för lärande utifrån elevers behov är ett sätt. Att möta studentens behov handlar i mångt och mycket om att skapa ett aktivt lärande som upplevs motiverande”. Enligt Magne (1998) motivation är ett antagande för kunskapsbildande i skolan och för att kunna uppnå ett bra resultat i undervisningen. Man kan vara motiverad när man har viljan för att nå ett handlingsmål och om elever anstränger sig då strävar de efter att nå motivationens syfte.

29

9.2 Modersmålets betydelse

Utifrån resultatet ansåg lärarna att modersmålsundervisningen eller studiehandledning är oerhört viktigt för andraspråksinlärningen eftersom den hjälper eleverna att tidigare utveckla sina kunskaper och färdigheter även i det andra språket. När eleverna förstår språket som ämnet tar upp, med alla ord och begrepp och vad ämnet handlar om, då ägnar de sig åt att lösa uppgifterna. Där spelar modersmålsläraren en viktig och stor roll för att förklara och översätta ämnets ord och begrepp. Därmed underlättar det för eleverna, särskilt för nyanlända elever, att hänga med och känner sig trygga och bekväma och inte främmande i en annan värld. Det stämmer med Hartsmar & Sandström (2008) som menar att det är nödvändigt att använda modersmålet som ett kommunikativt verktyg i det förberedelse klassrummet eftersom det kräver en förståelse av arbetets process för att kunna t.ex. återberätta samtal eller att skriva autentiska texter. Modersmålet fungerar som en främjare för utvecklingen av andra språk i det förberedande klassrummet (Ibid).

Samarbete med modersmålsläraren är också viktigt, var alla lärare överens om, eftersom hon eller han är närmaste kontakten med eleven och kan utifrån att kommunicera med eleven, veta vilken svårighetsgrad som krävs för uppgifterna som eleven får. Detta underlättar för ämnets lärare att ha kontakt med eleven och att utvärdera elevernas nivå. Modersmålslärare har en stor roll för att förklara ämnets innebörd med olika ord, begrepp och synonymer på sitt modersmål samtidigt som det förklarar samma sak på svenska. Detta bidrar till att det blir lättare för eleverna att förstå ämnet och som medför på sin tur till att eleven snabbare kan behärska det nya språket och även utveckla sina förmågor, självförtroende, identitet och lärande i kommunikation med modersmålsläraren. Det krävde ett samarbete med

modersmålslärare menade Hartsmar & Sandström (2008) för att kunna förstå hur eleverna förstod vad de har gjort och hjälpa dem att fördjupa sina kunskaper. Språkbruket stimuleras genom användning av både modersmålet och det svenska språket under arbetet. Det kräver även en personal som är medveten på arbetsmetoderna med eleverna och på det som stöder utvecklingen av individen (Ibid).

Skolverkets studierapport ”Med annat modersmål: Elever i grundskolan och skolans

verksamhet” (2008) visar också att vägen till att behärska det svenska språket är bättre via

modersmålet och det är nödvändigt att stärka både undervisning i modersmålet och i Svenska som andraspråk.

30

Resultatet av intervjufrågorna visade att elevernas tidigare kunskaper i sitt modersmål påverkar också deras andraspråks inlärning. Enligt Dysthe (1996) kunskapen skapas på nytt av varje enskild individ och varierar beroende på vem det är som lär sig. Det spelar även roll vilken erfarenhet individen har och vad den har lärt sig tidigare. Intelligens enligt Hwang & Nilsson (2011, s.64) är ett mått på hur väl man har förstått omvärlden och hur människan anpassar sitt gamla tänkande till ny information och nya erfarenheter för att uppnå jämvikten.

Lärarna påstod att eleverna som har modersmålets starka kunskapsbas, underlättar för modersmålsläraren att översätta och förklara nya begrepps betydelse eller översätta de ord som eleverna inte behärskar. Medan för de elever som är svaga och inte har bra kunskaper på sitt modersmål, så försvåras arbetet för lärarna, eftersom eleverna kräver stöd i båda språk. Alltså språket har en stor betydelse för att man kan utveckla sina kunskaper. Vi lär oss bäst på ett språk som vi förstår enligt Skolinspektionens rapport (2010:16). Det stämmer överens att är svårt att utveckla kunskaper utan att förstå det språk som läraren talar eller det språk som läromedlen är skrivna på om inte eleverna behärskar det (Ibid, s.10). Elever med annat modersmål än svenska måste nå motsvarande nivå i svenska som majoritetseleverna har förvärvat före skolstarten och som vidareutvecklar under hela skoltiden. Dessa elever måste under många år inhämta nya kunskaper i olika ämnen på ett språk som de behärskar i begränsad mängd (Skolverket, 2002, s.76).

Identitetsutvecklingen kommer till via språket menade lärarna. Identiteten påverkar elevernas lärande. Det är viktigt att ge barnen en stark identitet och att de ska kunna känna sig trygga i sig själva. Det är svårt att ge dem redskapen till detta om man inte har ett samarbete med modersmålslärare och vårdnadshavare (menade tre av intervjuade lärare). ”Har man inte något språk som man behärskar så tror jag att det är svårt att fokusera på sitt lärande. Då läggs ju inte all kapacitet på just det lärandet, utan mycket av energin går till att förstå och kanske översätta för sig själv” enligt en lärare. Vidare menade läraren att studiehandledning på modersmålet visar en tydlig skillnad i elevernas förståelse och hur mycket kunskap de kan ta till sig. Genom modersmålsundervisning och i vissa fall studiehandledning, men även genom extra resurser i svenska stödjer man elevernas språk och kunskapsutveckling.

Om barnen ska ha optimala förutsättningar att både utveckla en flerspråkighet och sin identitet och självkänsla är det viktigt att utveckla modersmålet parallellt med det svenska språket (Skolverket, 2010, s.12).

31

10. Slutsats

Utifrån resultatet är det svårt att utveckla kunskaper utan att förstå det språk som läraren talar eller det språk som läromedlen är skrivna på om inte eleverna behärskar det språket. Därför har språket vikten på att utveckla elevers kunskaper eftersom det gör att eleverna förstår ämnets budskap och därmed underlättar lärandet och utvecklingen. Samt underlättar det för eleverna att hänga med och känna sig trygga och bekväma. Därför är det nödvändigt för de nyanlända eleverna med olika bakgrunder att använda modersmålet som ett kommunikativt verktyg. Modersmålsundervisningen eller studiehandledning är enormt viktigt för

andraspråksinlärningen eftersom den hjälper eleverna att tidigare utveckla sina kunskaper och färdigheter även i det andra språket.

Det verbala språkbruket stimuleras genom användning av både modersmålet och det andra språket under arbetet. Därför är tillgång till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet är exempel på stöd som eleven behöver för att kunna fortsätta sitt lärande i det svenska språket.

Utifrån resultatet så kräver det ett samarbete med modersmålsläraren och ämnesläraren som leder till att eleven snabbare kan behärska det nya språket och även utvecklas personligt. För att eleverna verkligen ska ha lust att lära sig och utvecklas så är det mycket viktigt att få stöd inom modersmålet eller studiehandledningen. Modersmålet fungerar som en främjare för utvecklingen av andra språk särskilt i det förberedande klassrummet.

En förutsättning för att kunna ta emot och undervisa flerspråkiga elever eller nyanlända elever är att skolan har en personal som är kunnig och medveten på arbetsmetoderna med eleverna och har kompetens i vad det innebär för eleven att lära på sitt andraspråk och kan stöda utvecklingen av individen.

Det behövs även en gynnsam undervisning som innehåller språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för de flerspråkiga eleverna så att de kan utveckla sina kunskaper i det svenska språket och i skolans samtliga ämnen. Att eleverna får arbeta med det språk de behärskar bäst är det mest optimala sätt att gå tillväga i skolarbetet, då de annars kan hamna efter i sin kunskapsutveckling.

32

Trots att Sverige i dagsläget har en positiv syn på skolan så måste lärarna ta hänsyn till olika elevgruppers sätt att agera i skolan och försöka förbättra deras egen motivation att lära och utvecklas över tid. Det krävs att sätta barnet i centrum och sätta ljuset på sitt lärande samt låta barnens röst komma till uttryck. Om läraren lyckas få eleverna tillräckligt motiverade, så kommer hela lärprocessen bidra till en positiv återkopplingsspiral genom att driva elevernas lust att lära sig mer vidare. Därmed får de möjlighet att finna intresse till inlärning. Studien visade att modersmålet hade en positiv och stor inverkan på inlärningen för elever med olika bakgrunder och för de nyanlända elever. Det underlättar undervisningen i andra språk i alla skolämnen för dessa elever. Därför fungerar modersmålet som ett viktigt rör som länkar språket med förmågan att utvecklas.

Studiens betydelse för min roll som lärare

Jag har genom dessa intervjuer med lärarna fått en uppfattning i hur pedagoger arbetar med elever med olika bakgrunder och även med de nyanlända. Jag har även fått ta del av de svårigheter som kan möta de eleverna eller deras föräldrar och som på sin tur kan påverka elevernas inlärning och utveckling. Jag har fått inblick på hur identiteten kan vara viktig orsak till inlärning. Det är viktigt att ge eleverna en stark identitet för att kunna känna sig trygga i sig själva. Svårt att vara sig själv, känna sig lugn om man känner att man blir missförstådd och även missuppfattar. Därför är det viktigt att hjälpa eleverna att utveckla sitt språk vad det gäller svenskan och även deras modersmål. Identitetsutvecklingen kommer genom språket med andra och detta kräver ett samarbete med modersmålslärarna och eller studiehandledarna.

Fortsatt forskning

Utifrån detta arbete och till fortsatt forskning har jag kommit fram till att det skulle vara intressant att få se elevernas perspektiv. Hur upplever elever med olika bakgrunder/nyanlända undervisningen med modersmålslärare/studiehandledare? Vilka initiativ tas av

modersmålslärare/studiehandledare för att stimulera elever med olika bakgrunder till att utveckla sina förmågor att behärska det svenska språket?

Att genomföra observationer skulle vara gynnsamt då man får en klarare och konkretare anblick av undervisningen.

33

Referenser

Ahlfors, Ulf, Carlqvist, Ola, Nilsson, Fredrik & Sandsten, Maria(2007). Motivationsskapande

undervisning och lärande. LTH. [Hämtad 2016-02-10]. http://lup.lub.lu.se/record/1718622

Claesson, Silwa (2006). Spår av teorier i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Cummins, Jim (1996). Negotiating identities: Education for empowerment in a diverse society. California Association for Bilingual Education. I Svensson, Ann-Katrin (2012). Med alla barn i fokus: om förskolans roll i flerspråkiga barns språkutveckling. Paideia, nr 4, 29-37 s.

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Giota, Joanna (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. En litteraturöversikt. I: Pedagogisk Forskning i Sverige 2002 årg. 7 nr 4 s 279–305

http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/giota.pdf

Hartsmar, Nanny & Sandström, Maria (2008). The right of all to inclusion in the learning process: Second language learners working in a technology workshop. Educare, nummer 3,

(2008). http://hdl.handle.net/2043/8202

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi 3:e utg. Stockholm: Natur & Kultur.

Hyltenstam Kenneth & Tuomela Veli (1996). Hemspråksundervisningen som stöd för inlärning av svenska. I Kenneth Hyltenstam (red), Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar-

och minoritetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, Steinar (1997). Den Kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Ladberg, Gunilla (2003). Barn med flera språk -tvåspråkighet och flerspråkighet i familj,

förskola, skola och samhälle. Stockholm: Liber

Lindberg, Inger (2004). Samtal och interaktion – ett andraspråksperspektiv. I Wedin, Åsa. Bedöma eller döma?: Språkbedömning och lästest i grundskolans tidigare år. Pedagogisk

forskning i Sverige (2010) Volym 15, Nummer 2/3.

34

Skolverket (2002). Flera språk - fler möjligheter - utveckling av modersmålsstödet och

modersmålsundervisningen. [Hämtad 2013-02-19]. www.skolverket.se/publikationer?id=1019

Skolverket (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. [Hämtad 2016-08-27]. malmo.se/.../Allmänna%2Bråd%2Bför%2Butbildning%2Bav%2Bnyanlända%2Beleve

Skolverket (2008). Med annat modersmål: Elever i grundskolan och skolans verksamhet. Rapport 321. Stockholm: Skolverket. [Hämtad 2016-08-27].

www.skolverket.se/publikationer?id=2116

Skolverket (2010). Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål

än svenska. Stockholm: Skolinspektionen. [Hämtad 2016-08-27].

https://www.skolinspektionen.se/.../Sprak--och-kunskapsutveckling-for-barn-och-elev.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr

11). [Hämtad 2016-08-27]. www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Skolverkets allmänna råd med kommentarer (2016): Utbildning för nyanlända elever.

Svensson, Ann-Katrin (2012). Med alla barn i fokus: om förskolans roll i flerspråkiga barns språkutveckling. Paideia, nr 4, 29-37 s.

Thomas, Wayne och Collier, Virginia (1997). School effectiveness for language minority students. NCBE Resource Collection Series No. 9. National Clearinghouse for Bilingual Education. I Svensson, Ann-Katrin (2012). Med alla barn i fokus: om förskolans roll i flerspråkiga barns språkutveckling. Paideia, nr 4, 29-37 s.

Thomas, Wayne och Collier, Virginia (2002). A national study of school effectiveness for language minority students’ long-term academic achievement. Center for Research on

Education, Diversity & Excellence. http://www. crede.ucsc.edu/research/llaa/1.1_final.html. I Svensson, Ann-Katrin (2012). Med alla barn i fokus: om förskolans roll i flerspråkiga barns språkutveckling. Paideia, nr 4, 29-37 s.

Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Wedin, Åsa (2010). Bedöma eller döma?: Språkbedömning och lästest i grundskolans tidigare

35

Bilaga A

Intervjufrågor med lärarna:

Angående motivationens betydelse

1- Hur lär sig eleverna med annat modersmål än svenska det svenska språket tycker du? 2- Hur upplever elever med olika bakgrunder/nyanlända elever skolämnen?

3- Hur tappar eleverna lusten respektive hittar glädjen till skolämne tycker du? 4- Vad gör du som lärare för att behålla lusten hos dina elever att lära sig svenska

språket?

Angående modersmåls betydelse

1- Hur anser du vikten av modersmålsundervisningen/ studiehandledning för andraspråksinlärningen och kunskapsutveckling?

2- Hur elevernas tidigare kunskaper i sitt modersmål påverkar deras andraspråksinlärning och kunskapsutveckling?

36

Bilaga B

Presentation av lärarnas svar

Intervjuerna angående motivationens betydelse

Hur lär sig eleverna som har ett annat modersmål än svenska, det svenska språket? Det finns olika förslag från lärarna som blivit intervjuade kring denna fråga. Här under sammanfattar jag ned alla förslag som lärarna angett på hur eleverna kan lära sig svenskan, exempelvis:

· Lyssna på de andra kamraterna i klassen.

· Försöka läsa mer svenska genom att låna och läsa lättlästa böcker till att börja med. · Göra sin hemläxa.

· Titta på tv.

· Att umgås med svensktalande-individer, och att våga ställa frågor när man ej förstår ord och meningar.

· Lyssna på musik med svenska låtar.

· För de nyanlända eleverna (enligt lärare 1) är det bra att låta de komma ut från förberedelseklasserna och in i de vanliga så tidigt som möjligt. Detta genom att få in dem i diverse ämnen som de klarar av. Detta skulle kunna vara bild, musik och sy-alternativt-träslöjd så att de får kontakt med svensktalande ungdomar. Det är bra att de går på fritids på eftermiddagen så att de får träffa svensktalande barn. Detta bidrar till att man ständigt får höra det svenska språket och man anpassar sig fort till det.

När det var frågor om motivationens betydelse, om hur eleverna upplever skolämnen, varför de hittar/tappar lusten till skolämnen och hur läraren gör för att behålla lusten hos sina elever så ges nedanstående exempel:

Lärare 1: För vissa elever kan det vara en repetition. Om man är runt 10 år och redan har gått igenom dessa ämnen i sitt hemland, så behöver man endast de nya orden på svenska berättar lärare 1. Förståelsen över ämnet har alltså redan tagit plats och det blir en repetition av det när man skall få ned ämnet på svenska istället. Det blir alltså enklare för eleven att lära sig och det

37

Bilaga B

motiverar dem att fortsätta sitt lärande då det inte känns som om man börjar om helt från början berättar läraren vidare. Om eleven däremot kommer från en plats med krig och har en traumatisk upplevelse bakom sig så är det tufft. Då behöver man några månader att landa för att känna sig trygg. Det är individuellt med den upplevelsen menar läraren.

”De flesta elever upplever jag är motiverade och vill verkligen lära sig svenska. När man kommer till mig kan man inte ett ord på svenska och sedan efter 3 månader så kan man kommunicera. Det är fantastiskt” (Lärare 1).

De elever som har föräldrar som mår dåligt (där psykiska problem, sociala problem eller problem inom äktenskapet, är inkluderade) då mår eleverna självfallet också dåligt. När barnen mår psykiskt dåligt så tappar de motivationen för lärandet, för dem har en alldeles för orolig situation hemma och då får dem istället rätt stöd hemma genom olika tjänster, såsom exempelvis olika socialtjänster.

”Jag gör så gott jag kan”, berättar läraren vidare. ”När föräldrarna mår dåligt då det är svårt för dem att hjälpa barnet. Då lägger vi extra tid och resurser för att försöka stötta eleverna och föräldrarna så gott det går. Jag kopplar in social tjänsten som kan göra hembesök och

stödsamtal med föräldrarna. Samtal kan vara mycket!”.

Lärare 2: Inlärning medför olika upplevelse för olika barn. Oftast brist på roliga material gör att barn tycker att lektionerna är tråkiga. Förståelsen spelar roll, om eleverna har förstått och lyckats med uppgifter så föds motivationen och lusten till att lära sig. När elever får för svåra/lätta uppgifter tappar dem lusten och motivationen till att lära sig.

Lärare 3: De verkar ha en positiv syn på skolan i Sverige. Lust och motivation är en fördel för att eleverna ska lära sig, det går lättare för dem om de vill lära sig. Det kan även ha med det sociala att göra, familjeproblem eller någon relation som inte är bra medför en mindre motivation till lärandet för elevernas del. Förståelsen i skolämnen gör också att eleverna kan känna lust inför ämnen annars blir det jobbigt och för svårt. Det kan även vara bristen på roliga material kan leda till att eleverna känner att det är tråkigt och därmed tappar lusten till inlärningen. Jag försöker hitta deras intresse och bygga vidare på det i undervisningen. Jag försöker även genomföra varierade lektioner bl.a. utomhuspedagogik, lek och spel, på så sätt behåller de lusten för lärande.