Programmet för medieproduktion och journalistik
Vi efterlyser representation
En jämförelse av den etniska representationen i programmet Efterlyst mellan 1998 och 2006
Examensarbete 15 hp Handledare: Ylva Brune
Journalistik (c-nivå) Institutionen för medievetenskap och journalistik
Höstterminen 2007 Högskolan i Kalmar
Authors: Kristoffer Elmqvist and Staffan Haukland
Title: Wanted: Representation – a comparison of the ethnic representation in a Swedish televised
wanted show between 1998 and 2006
Level: BA thesis in journalism Location: University of Kalmar Number of pages:
Keywords: Media, Crime, “Efterlyst”, TV, Television, TV3, Brott, Stereotype
Abstract
The purpose of this study is to compare the representation of criminals in the Swedish television show “Efterlyst” regarding ethnical background between the year 1998 and the year 2006. The aim is to determine if and how the representation of ethnicity have changed over the examined years. We have then examined 13 shows from each year and categorized the criminals by
ethnicity, type of crime and length of each segment. We have come to a conclusion that the show has a noticeable overrepresentation of criminals with non-Swedish ethnical background. We have also concluded that the show delivers better and more precise descriptions of the criminals in the episodes from 2006 compared to those from 1998, making it easier to determine the suspects’ ethnicity. We believe that ”Efterlyst”, together with other media, contributes to how we, in Sweden, look upon criminality and criminals in terms of ethnical background. With that said we believe the show, as well as other media, has a responsibility not to over represent any ethnical group.
Innehållsförteckning
Abstract...2
Innehållsförteckning...3
1. Inledning...5
1.2 Syfte och frågeställningar ...5
1.3 Avgränsningar ...5
2. Bakgrund...6
2.1 TV3 ...6
2.2 Efterlyst ...6
2.4 Tidigare forskning ...8
2.4.1 The construction of gender in reality crime TV...8
2.4.2 The world of crime according to Cops ...9
3. Teorier...10 3.1 Normativ teori ...10 3.2 Medielogiken...11 3.3 Stereotyper ...12 4. Metod...14 4.1 Urval ...14 4.2 Karakterisering av gärningsmännen ...14 4.2.1 Svensk ...15
4.2.2 Svensk med utländsk bakgrund...15
4.2.3 Utlänning ...16
4.2.4 Oidentifierad och Inga misstänkta...16
4.2.5 Exempel på tillämpning ...17 4.3 Analysschema ...18 4.3.1 Etnicitet ...18 4.3.3 Brottstyp ...19 4.3.4 Inslagslängd ...19 4.4 Metodkritik...19
5. Resultat och analys ...20
5.2 Brottstyp ...22 5.3 Inslagens längd ...29 5.4 Sammanfattning av resultat...34 5.4.1 Etnicitet ...34 5.4.2 Brottstyp ...35 5.4.3 Inslagens längd...35
6. Sammanfattning och diskussion...37
6.1 Förslag till vidare forskning...38
7. Referenser...39
7.1 Litteratur...39
7.3 Programmen av Efterlyst som vi har undersökt ...39
7.4 Internetlänkar...41
8. Bilagor...42
8.1 Kort sammanfattning av programmen av Efterlyst ...42
8.2 Analysschema, Etnicitet ...78
8.3 Analysschema, Brottstyp ...79
1. Inledning
När vi inledde denna uppsats hade vi en förutfattad mening om att programmet Efterlyst på TV3 har en överrepresentation av kriminella med annan etnisk bakgrund än svensk. Vi vill med denna uppsats undersöka om våra fördomar stämmer. Vi vill även undersöka om det går att se skillnader i representationen mellan tidiga och sena avsnitt. Därför har vi valt att studera några av de senaste programmen och några av de tidigaste som gjorts. Syftet med detta är att se hur representationen av kriminella med annan etnisk bakgrund än svensk i programmet Efterlyst ser ut och har
förändrats. Vi tror att Efterlyst, tillsammans med andra medier, bidrar till bilden av hur kriminalitet uppfattas i Sverige.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur Efterlysts representation av etnicitet i samband med kriminalitet ser ut. Vi har formulerat dessa frågeställningar:
1. Hur ser den etniska representationen av gärningsmännen ut i programmet Efterlyst under 1998 och 2006?
2. Har representationen av gärningsmännens etnicitet förändrats mellan dessa år?
1.3 Avgränsningar
Vi har valt två säsonger med åtta års mellanrum, det har vi gjort för att kunna uttala oss om hur representationen av etnicitet har förändras mellan dessa år. Vi har undersökt 13 avsnitt från vardera säsong, vilket vi anser kan ge en rättvis bild av hela säsongen. Vi jämför sedan dessa i en kvantitativ analys.
2. Bakgrund
I detta kapitel tar vi upp bakgrundsfakta som vi anser är relevant för vår uppsats. Programmet Efterlyst, som har en ganska seriös profil, sänds i underhållningskanalen TV3 som vi presenterar närmare. Därefter presenterar vi programmet Efterlyst och liknande utländska program.
2.1 TV3
TV3 är en reklamfinansierad satellit-TV-kanal som ingår i koncernen MTG, Modern Times Group AB. Den grundades 1987 och var den första reklamkanalen som sände till Sverige.
Ursprungligen var kanalen enbart mottagbar via kabel eller sattelitplattform, men sedan Sveriges TV-nät digitaliserades blev kanalen tillgänglig i marknätet. TV3 utmärkte sig snabbt genom att införskaffa ensamrätter på stora sportevenemang, sända annorlunda och ibland utmanande program, samt att rekrytera populära programledare från andra kanaler. Kanalen erbjuder i huvudsak amerikanska TV-serier - cirka 80 procent av utbudet 2006 var producerat i USA jämfört med ca 13 procent som var svenskproducerat. Kanalen sänds även utanför Norden. 1997 etablerades TV3 i Estland och Litauen och 1998 även i Lettland samt i Ungern och Ryska federationen under ett annat namn.1
2.2 Efterlyst
Efterlyst startade 1990 och har sedan dess tagit på sig uppgiften att med allmänhetens hjälp hjälpa den svenska polisen med att lösa brott varje torsdagskväll klockan nio. Programmet, som bygger på ett samarbete mellan den svenska polisen och TV3, går ut på att visa upp övervakningsbilder och rekonstruktioner av brott så att allmänheten sedan kan ringa in och tipsa ifall de känt igen någonting. Programmet sänds från Stockholm och leds av Hasse Aro. Med i studion finns även upp till 20 polisaspiranter som tar emot tips samt två till tre poliser från rikskriminalpolisen som sammanställer tipsen. Polisaspiranterna läser sista året på polishögskolan utanför Solna i
Stockholm. För de flesta aspiranterna är Efterlyst den första kontakten de får med den verklighet
1
de senare kommer att arbeta med.2
Programmet tar emot mellan 150 och 200 samtal vid varje sändningstillfälle. Av dessa blir oftast runt 75 samtal nertecknade av polisaspiranterna som sitter vid telefonerna och ett par av tipsen kan vara så bra att det hjälper en utredning framåt. Enligt en undersökning så blir ungefär 25 procent av alla de brott som tas upp i Efterlyst lösta genom de tips som kommer in till programmet.3
Programmet har även kommentatorer som kommenterar de inslag som sänds i programmet. När Efterlyst startade 1990 så var den före detta länsåklagaren Brynolf Wendt med som kommentator, men sedan han hoppade av 1998 för att bli partiledare i SPI (Svenska pensionärers intresseparti) så har Leif G W Persson tagit över rollen. Leif G W Persson tog dock en paus under vårsäsongen 2006 av personliga skäl och istället tog bland andra advokaten Hanna Lindblom över rollen.4
Ett vanligt avsnitt av programmet Efterlyst innehåller cirka tio till 15 inslag och telegram och varar i allt från 53 till 58 minuter med reklampauser inräknade. Inslagen varar mellan 50 sekunder och fem minuter och i vissa fall förekommer inslagsserier på upp till tio till tolv
minuter. Programmet inleds alltid med ett löp (löp är en kort sammanfattning av vad som tas upp i programmet) av Hasse Aro. Poliser redogör för tips som tagits emot och hur de följs upp.
Programmet har en ansvarig utredare från polisen som har möjlighet att gå igenom alla inslag innan de sänds. Lennart Gustafsson, projekt- och budgetansvarig för programmet, säger på TV3s hemsida att det måste göras en avvägning av vad som sänds ut.
Det är ansvarig utredare som får ta ett beslut om han eller hon tycker att ett fall ska tas upp. Som regel är det också så att ju högre man lägger ribban, desto mer får man tillbaka. Samtidigt måste man vara försiktig så att man inte saboterar utredningen.5
Det finns liknande program i andra länder som förmodligen har inspirerat till Efterlysts 2 http://efterlyst.tv3.se/default.asp?menuItem=52&subMenuItem=72 2007-12-18 3 http://efterlyst.tv3.se/default.asp?menuItem=52&subMenuItem=72 2007-12-18 4 http://sv.wikipedia.org/wiki/Efterlyst_%28TV-program%29 2007-12-18
programidé. Redan 1967 började det tyska programmet Aktenzeichen XY sändas i tysk TV och programmet sänds fortfarande. Programmets första programledare, Eduard Zimmerman, fick många tittarbrev när han ledde programmet Vorsicht, Falle! (översättning: Varning, fälla!). Publiken skickade ofta in signalement på de bedragare han beskrev där och det gav Zimmerman idén att, i ett nytt program, börja samarbeta med polisen för att lösa brott.6
Ett annat välkänt program som bygger på samma koncept är det amerikanska America’s most wanted. Det började sändas 1988 och programmet har i skrivande stund, 2008, bidragit till att fånga 973 brottslingar i USA.7
2.4 Tidigare forskning
Vi har valt att ta upp två amerikanska studier som vi tycker är relevanta.
2.4.1 The construction of gender in reality crime TV
Den här studien skrevs 1999 I USA av tre författare vid namn Gray Cavender (Arizona State University), Lisa Bond-Maupin (New Mexico State University) och Nancy C. Jurik (Arizona State University). Den fokuserar på den sociala konstruktionen av genus i det amerikanska reality-crime programmet America’s Most Wanted. Författarna jämförde program från 88-89 och program från 95-96 för att se hur kvinnor presenterades i dessa program. De kom fram till att kvinnorna presenterades som svaga, känsliga och utsatta för våld från främmande och brutala män. Samtidigt visade studien att det var manlig expertis och auktoritet som var kvinnornas skydd mot detta våld. Kvinnorna porträtterades ofta som vita, unga, utsatta och de hade ofta typiskt ”kvinnliga” jobb. Författarna menade att risken för att kvinnor skulle bli utsatta för våld var överdrivna i programmet8. Vi anser att denna studie är intressant för att den visar att reality-crime program som dessa inte nödvändigtvis speglar verkligheten, utan den verklighet som säljer bäst. 5 http://efterlyst.tv3.se/default.asp?menuItem=52&subMenuItem=72 2007-12-18 6 http://en.wikipedia.org/wiki/Aktenzeichen_XY_%E2%80%A6_ungel%C3%B6st 2008-01-21 7 http://www.amw.com/about_amw/amw_history.cfm 2008-01-21
2.4.2 The world of crime according to Cops
Paul G. Koostra, John S Mahoney och Saundra D. Westervelt har gjort en studie av den amerikanska TV-showen Cops, eller närmare bestämt representationen av gärningsmän i programmet. Representationen som de fokuserar mest på rör etnisk bakgrund hos
gärningsmännen, vilket gör denna studie väldigt intressant för vår undersökning.
Författarna har gjort en kvantitativ analys av löpen (Löp är en kort sammanfattning av det viktigaste som finns i en medieprodukt som t.ex. tidningar, radioprogram och tv-program) och reklamlöpen (reklamlöp berättar vad som kommer att behandlas efter reklamen i en
medieprodukt innehållande reklam som tv-program och radioprogram) i 42 stycken
halvtimmesprogram, totalt 135 löp. De kommer fram till att vad de kallar icke-vita (nonwhites), bland annat latinamerikaner och afroamerikaner, är överrepresenterade som misstänkta
gärningsmän eller åtminstone högt representerade när de jämför med ”verkligheten”. De så kallade vita personerna förekommer främst som offer eller poliser. Författarna skriver i sin sammanfattning att, eftersom icke-vita gärningsmän är väldigt högt representerade medför det att de negativa etniska stereotyperna förstärks. De skriver också att nyhetsmedia är mycket mer försiktiga gällande etniska minoriteter jämfört med reality-crime program som Cops. 9
8 http://gas.sagepub.com/cgi/content/abstract/13/5/643 2008-01-30 9 http://books.google.com/books?hl=sv&lr=&id=GOxHAHnH1BkC&oi=fnd&pg=PA141&dq=media+crime+represen tation+television+wanted&ots=tPzDFp19Bp&sig=4l8ziio3-rEt73LVcoHV8zcvw5w#PPA144,M1 2008-01-30
3. Teorier
3.1 Normativ teori
Dennis McQuail beskriver normativ teori i sin bok Mass Communication Theory (2005, s 161-166). Han beskriver det som de teorier som bestämmer vad medierna borde göra istället för vad de faktiskt gör. Detta appliceras speciellt på mediernas agerande och definierar vad allmänheten förväntar sig av mediernas struktur, beteende och deras prestationer. Enligt McQuail kan dessa förväntningar skilja sig från land till land.
Normativ teori är subjektiv enligt sin natur och den är begränsad till överenskommelser mellan olika parter i en aktuell fråga. I det här fallet vad media bör eller inte bör göra. Exempelvis är överenskommelse troligast att nås gällande vad media inte bör göra, till exempel att sprida felaktig information och uppmana till brott och våld. De normativa idéerna inkluderar både mediernas och samhällets idéer på hur normerna borde se ut, men mestadels det senare. Medierna är dock vanligtvis inte speciellt förtjusta i att bli tillsagda om vad de borde göra och därför kan det då vara svårare att nå överenskommelse gällande normer. De huvudsakliga normativa förväntningarna från typiska västerländska demokratier är:
• Pressfrihet. Det är allmänt vedertaget att media ska vara fri från statlig och andra
inflytelserika intressenters påverkan, tillräckligt för att tillåta dem att rapportera fritt och självständigt för att möta publikens krav. Detta består i grund och botten av frånvaron av censur och bestraffning för publikationer som annars inte faller utanför lagens gränser. Detta innebär också att folket ska vara fria att ta del av det medium de själva föredrar. • Mångfald i ägandet av media. Den grundläggande idén är att media inte ska vara
monopoliserat eller styrt av ett fåtal intressenter och att det ska finnas olika medier för olika intressen och övertygelser. Olika typer av medium, till exempel TV och skriven media, bör inte vara under samma ledning.
• Mångfald av information, åsikter och kultur. Det är eftersträvansvärt att media skapar en bild som till högsta möjliga grad reflekterar samhällets mångfald, speciellt inom
minoriteter en bra möjlighet att ta del av dessa kanaler. (McQuail, 2005, s 166)
Vår studie utgår främst från den sista av dessa punkter, Mångfald av information, åsikter och
kultur. Vi menar att utifrån denna normativa föreställning har programmet Efterlyst, som
medieprodukt, ett ansvar gentemot samhället att visa upp en rimlig representation av etnicitet och kulturella skillnader (inte minst i samband med brott).
3.2 Medielogiken
Det var medie- och sociologiforskarna Peter Altheide och Robert Snow som först använde sig av begreppet medielogik (media logic) för att beskriva mediers inneboende logik, det vill säga mer eller mindre uttalade grundregler för hur man ska arbeta med allt innehåll i ett visst medium. McQuail utgår från Altheide och Snow i sin beskrivning av mediernas logik.
The processing of media raw material requires a form of cultural standardization. It has already been suggested that media are constrained by their ‘definitions’ and associated expectations as to what they are ‘good for’ in general and what sort of content they can best offer and in what form. (McQuail, 2005, s 331)
Medielogiken säger att nyheter påverkas av arbetsvillkoren på en redaktion. Den säger också att vålds- och sensationsnyheter har ett högt nyhetsvärde. Håkan Hvitfelt, professor från JMK vid Stockholms universitet och Gunnar Nygren, universitetslektor från JMK vid Stockholms universitet beskriver TV-mediets logik som ett förenklat uttryck av underhållningens eftersom TV berättar med bilder. De menar att bilder sällan beskriver djup så som bakgrund, orsak och konsekvens. Bilder har istället en förmåga att leverera känslor. Problemet med detta är att eftersom publiken är vana vid att få sin underhållning levererad enligt denna
underhållningsmodell tenderar denna modell att smitta av sig på allt annat innehåll i mediet, så som de mer informativa och faktaförmedlande programmen.
För TV:s nyhetsförmedling innebär den dominerande logiken redan idag att enkla och dramatiska händelser prioriteras. Dessa dramatiseras dessutom ytterligare när de presenteras, exempelvis genom mer eller mindre verklighetstrogna rekonstruktioner och tecknade bilder.
Vi tror att programmet Efterlyst följer medielogiken då det huvudsakligen tar upp brott från kategorierna gatubrott (street crime10), egendomsbrott (property crime) och våldsbrott (violent crime11) eftersom dessa kategorier har högt nyhetsvärde.
3.3 Stereotyper
Med begreppet stereotyp menas en förenklad bild av en särskild företeelse. Människor använder ofta begreppet stereotyp för att placera människor, framför allt från andra kulturer, i fack för att lättare kunna förhålla sig till dem. Redan 1922 introducerade journalisten Walter Lippman begreppet i boken Public Opinion. Han menade att det är sällan människor ser en händelse först och sedan definierar den, utan i regel definierar den först och ser sedan.12
När vi började titta på avsnitten av Efterlyst lade vi snabbt märke till att många av inslagen och telegrammen skilde sig både till form och till karaktär. Det gavs ibland väldigt suddiga
signalement på gärningsmännen, vilket kan betraktas som självklart ur polisens
utredningssynpunkt. Men vi anser att de signalement som getts, oftast kan tolkas av en åskådare huruvida gärningsmannen är av svensk eller av annat etniskt ursprung. Därför bestämde vi oss att med hjälp av begreppet stereotyp upprätta mallar för att bestämma hur programmet implicit anger härkomst hos den eller de utpekade gärningsmännen i inslagen.
För att bygga dessa mallar har vi tagit hjälp av Ylva Brunes ”Nyheter från Gränsen” (Brune, 2004) där Brune beskriver begreppet invandrare.
Begreppet ”invandrare” för samman olika individer och individuella handlingar, skilda etniska grupper, religioner och språk, olika musiktraditioner och matkulturer under ett gemensamt tak – men vilket? Ett statistiskt och administrativt tak först och främst, där ”invandrare” skiljs ut som en kategori som föranleder undersökningar och åtgärder på statlig och kommunal nivå. Det som definierar kategorin är att de som ingår i den inte är födda i Sverige.
(Brune, 2004, s 214) 10 http://en.wikipedia.org/wiki/Street_crime 2008-02-06 11 http://www.ojp.usdoj.gov/bjs/cvict_v.htm 2008-02-06 12 http://xroads.virginia.edu/~Hyper/Lippman/ch06.html 08-01-07
Brune förklarar vidare att sedan nyhetsmedierna adopterat begreppet invandrare har innebörden av ordet ändrat mening. Nu räknas även andra och tredje generationens invandrare som
invandrare trots att de är födda i Sverige och i många fall är integrerade både språkligt och kulturellt. Detta har vi haft i åtanke när vi analyserat signalementen i inslagen. Ibland nämns nationaliteten hos gärningsmannen, vilket gör identifieringen av personen uppenbar. Men ibland kan det vara relativt luddiga kännetecken, så som ”mörkt hår” och ”stor näsa”. Kännetecken som dessa anser vi inte tillräckliga för att kunna bestämma om gärningsmannen i fråga är svensk eller icke-svensk, eftersom även en svensk kan ha mörkt hår och stor näsa.
Med hjälp av våra två karakteriseringsmallar (se 4.2 nedan), ett verbalt och ett visuellt, kan vi bestämma hur vi ska förhålla oss till sådana signalement. Vi har varit försiktiga med att peka ut etnicitet enbart utifrån utseende. Vissa inslag visar bara övervakningsbilder och polisens bilder och ibland är dessa bilder alldeles för otydliga och därför har vi en kategori för oidentifierade gärningsmän. Men när signalementet säger att gärningsmannen till exempel talar svenska med brytning har vi placerat denne i kategorin ”svenskar med utländsk bakgrund” och likaså en gärningsman som talar ren svenska placeras i kategorin ”svensk”.
4. Metod
4.1 Urval
Vi ville veta hur representationen av kriminella såg ut i TV, men vi ville inte ha en studie av nyhetsprogram eftersom vi anser det vara ett ganska vanligt ämne för undersökningar. Så vi har istället valt att undersöka aktualitetsprogrammet Efterlyst i TV3, eftersom det är ett av få aktualitetsprogram utom nyheterna som handlar om gärningsmän och brott, för att se hur den etniska representationen ser ut och om den förändrats i programmet mellan 1998 och 2006.
Vi bestämde oss för att se en säsong av både gamla och nya program för att se om
representationen har förändrats mellan dessa år. Helst ville vi ha program ur två säsonger med tio års mellanrum, men på grund av restriktioner i tillgängligheten hos Statens Ljud & Bildarkiv har vi blivit begränsade till program från säsongerna 1998 och 2006.
För att få ett så rättvisande resultat som möjligt har vi valt att se på 26 avsnitt från dessa två säsonger, det vill säga 13 avsnitt från 1998 och 13 avsnitt från 2006. Vi har tagit det första avsnittet från varje månad samt det avsnitt som legat närmast varje månads mitt, för att få inslag spridda över tid.
4.2 Karakterisering av gärningsmännen
Våra mallar bygger på visuella och verbala intryck, det vill säga det vi faktiskt sett och hört i programmen. De verbala intrycken baseras på de signalement som ges av polisen och
Efterlystredaktionen. Eftersom det handlar om polissignalement och eftersom polisen inte vill förstöra sin utredning så ges ibland inte fullständiga signalement ut.
Vi har satt upp ett par punkter för att lättare kunna kategorisera gärningsmännen. Beroende på omständigheterna har det i vissa fall inte varit tillräckligt med enbart en punkt uppfylld och gärningsmannen har då hamnat under kategorin oidentifierad. Som man kan se i mallarna nedan
så är det vissa punkter som inte ensamma kan styrka en stereotypisering, som till exempel ”gärningsmannen är ej ljushyad” under kategorin svensk med utländsk bakgrund eller ”gärningsmannen har utländskt namn” under kategorin utländsk. Det skedde ytterst sällan i programmet Efterlyst att en person enbart gavs ett epitet som ej ljushyad. Det var ofta i
kombination med andra kännetecken. Vi har inte bedömt en persons etniska bakgrund enbart på grund av hudfärg eller namn.
4.2.1 Svensk
För att vi ska klassa en gärningsman som svensk ska personen uppfylla minst en av nedanstående punkter, gärna flera.
Verbal karakterisering
• Gärningsmannen presenteras som svensk av Efterlyst • Gärningsmannen talar ren svenska
• Gärningsmannen har ett svenskt namn
Visuell karakterisering
• Gärningsmannen har svenskt utseende, så som ljushyad, blåa ögon,
4.2.2 Svensk med utländsk bakgrund
För att en gärningsman ska klassas som svensk med utländsk bakgrund krävs att personen uppfyller minst en av nedanstående punkter.
Verbal karakterisering
• Gärningsmannen presenteras som invandrare av Efterlyst • Gärningsmannen talar svenska med brytning
• Gärningsmannen är ej ljushyad
Visuell karakterisering
• Gärningsmannen har utländska drag, så som tjockt mörkt hår, buskiga ögonbryn, mörka ögon
• Gärningsmannen är ej ljushyad
4.2.3 Utlänning
För att vi ska klassa en gärningsman som utländsk ska personen uppfylla en eller flera av nedanstående punkter.
Verbal karakterisering
• Gärningsmannen presenteras som utlänning av Efterlyst • Gärningsmannen talade på något utländskt språk
• Gärningsmannen är ej ljushyad
• Gärningsmannen har ett utländskt namn • Gärningsmannen är asylsökande
• Gärningsmannen är inte bosatt i Sverige
• Gärningsmannens fordon har utländska registreringsskyltar
Visuell karakterisering
• Gärningsmannen har utländska drag, så som tjockt mörkt hår, buskiga ögonbryn, mörka ögon
• Gärningsmannen är ej ljushyad
4.2.4 Oidentifierad och Inga misstänkta
• Gärningsmän som inte uppfyller tillräckligt med punkter i föregående mallar placeras under kategorin oidentifierad.
misstänkta.
Bilder på gärningsmännen förekommer inte i varje inslag men i väldigt många. Kvalitén på bilderna varierar. Vi har dragit slutsatser gällande gärningsmännens etniska bakgrunder med hjälp av båda våra karakteriseringsmallar. Eftersom den visuella mallen baseras mer på våra egna intryck än vad som faktiskt sägs i programmen, har vi bara använt oss av denna för att bekräfta vad vi redan tror oss ha fastställt med hjälp av den verbala mallen.
4.2.5 Exempel på tillämpning
Svensk
Kjell Martinsson betalar en torped för att misshandla sin rival Per Mikael Svensson. Tre personer åtalade för inblandning, alla var svenskar.
Detta exempel var ganska självklart. Efterlyst sa att samtliga inblandade var svenskar samt de har vanliga svenska namn. Alltså har vi gett gärningsmännen i detta inslag epitetet svensk.
Svensk med utländsk bakgrund
Två killar, 15-16 år, mörkhyade och talade svenska med brytning, rånade tvillingar på Fruängens T-banestation.
Detta exempel är inte lika självklart. Men vi ges ganska detaljerade signalement, för att komma från Efterlyst. Gärningsmännen var mörkhyade och talade svenska med brytning. Därav har vi valt att kategorisera dessa gärningsmän som svenskar med utländsk bakgrund. Dessutom har vi inte fått några anledningar att tro att gärningsmännen är bosatta i utlandet då de är minderåriga och vi drar slutsatsen att personerna bor i Sverige.
Utländsk
Polisen har tagit in en finskregistrerad bil, och en misstänkt gärningsman grips i Finland.
I detta exempel har vi dragit slutsatsen av att gärningsmannen är utlänning. Dels var hans bil finskregistrerad och dels greps gärningsmannen i Finland vilket pekar på att han inte är bosatt i Sverige. Vi kan inte veta detta med säkerhet, men utifrån den information som getts är detta det
mest troliga. Vi anser att vi fått tillräckligt med information för att inte placera gärningsmannen i kategorin oidentifierad.
Oidentifierad
Två maskerade män, inga andra signalement.
Här ges för lite signalement för att vi ska kunna placera in gärningsmännen i någon av de ovanstående kategorierna.
Ingen misstänkt
Person försvunnen.
Ingen gärningsman anges, alltså har vi ingen anledning att tro att brott begåtts.
4.3 Analysschema
Vi har gjort tre analysscheman för att sammanställa informationen vi tagit fram med våra stereotypmallar i vår undersökning - ett för etnicitet, ett för brottstyp och ett för inslagslängd. Analysscheman för brottstyp och inslagslängd samt förklaringar till analysschemat för etnicitet finns i bilagorna på sidorna 78, 79 samt 80.
4.3.1 Etnicitet
1.1 Svensk
1.2 Svensk med utländsk bakgrund
1.3 Utländsk utan svenskt medborgarskap och ej bosatt i Sverige 1.4 Inget signalement/Ej definierbart
4.3.3 Brottstyp
Här har vi delat upp de olika inslagen i brottstyper för att kunna se vilka slags brott som tas upp i programmet. Uppenbarligen finns det andra brott än de som nämns nedan, men vi har tagit upp de mest frekventa brotten som tas upp av Efterlyst. Fullständigt schema återfinns på sidan 78.
4.3.4 Inslagslängd
Slutligen har vi en variabel för inslagens längd. Syftet med detta är att se hur stor exponering gärningsmän av olika etnicitet får i programmet Efterlyst. Vi har delat upp inslagen i 30-sekundersintervaller för att göra det lite mera överskådligt, men eftersom det inte finns några inslag under 30 sekunder har vi satt det första intervallet till under 60 sekunder. Fullständigt schema återfinns på sidan 79.
4.4 Metodkritik
När vi började med vår undersökning insåg vi snabbt att en kvalitativ analys var för svår att genomföra utifrån våra rådande förutsättningar. Signalementen är väldigt neutrala och ibland väldigt intetsägande eftersom polisen inte kan ”hänga ut” gärningsmän hur som helst. För att fastställa ursprunget på gärningsmännen i inslagen har vi arbetat med tre stereotypa kategorier. Det var dock inte alltid så lätt att kategorisera gärningsmännen i inslagen.
5. Resultat och analys
I detta kapitel kommer vi att presentera vår analys av de 26 avsnitten av programmet Efterlyst som vi har valt att undersöka. Vi har delat in gärningsmännen i tre stereotyper i etniskt avseende. Sedan har vi fört in dem i kategorierna brottstyp och inslagslängd.
5.1 Etnicitet
I vår undersökning har vi valt att dela in gärningsmännen i fem kategorier: svensk, svensk med utländsk bakgrund, utländsk, inget signalement/ej definierbart samt inga misstänkta. I inslagen och telegrammen har kvaliteten på signalementen varierat. Detta gäller särskilt i de äldre programmen från 1998.
Tabell 1. Gärningsmännens etnicitet i programmet Efterlyst, enligt signalement och per person
Signalement 1998 2006
1.1 Svensk 28 43
1.2 Svensk med utländsk bakgrund 42 63
1.3 Utländsk 5 16
1.4 Inget signalement/Ej definierbart 162 96
1.5 Inga misstänkta 19 38
N= 271 256
Per person - anger det totala antalet gärningsmän i programmen (1998 samt 2006). Varje enskild gärningsman räknas.
Som tabellen visar stod invandrare, svenskar med utländsk bakgrund samt utländska gärningsmän, för cirka 63 procent av de gärningsmän med signalement, alltså enbart de gärningsmän vars etnicitet kunnat fastställas, som visades i programmet Efterlyst under 1998. Vilket naturligtvis innebär att andelen svenskar som visades var 37 procent. Och totalt stod invandrarna för drygt 16 procent av de personer som visades i Efterlyst, det vill säga när även
kategorin oidentifierade gärningsmän samt kategorin inga misstänkta var inräknade. Svenska gärningsmän stod för knappt elva procent. Värt att poängtera i denna tabell är det stora antalet gärningsmän utan signalement som uppgår till drygt 63 procent av den totala mängden
gärningsmän.
Under 2006 stod invandrarna för drygt 65 procent av de gärningsmän som getts signalement. Vilket i sin tur innebär att 35 procent var svenskar. Totalt sett så är cirka 31 procent av
gärningsmännen i inslagen och telegrammen invandrare eller svenskar med invandrarbakgrund. Andelen svenska gärningsmän uppgår till 17 procent. Här kan även noteras att andelen
oidentifierade gärningsmän inte är lika stor som under 1998.
Tabell 2. Gärningsmännens etnicitet i programmet Efterlyst, enligt signalement och per inslag
Signalement 1998 2006
1.1 Svensk 19 32
1.2 Svensk med utländsk bakgrund 21 35
1.3 Utländsk 4 10
1.4 Inget signalement/Ej definierbart 98 65
1.5 Inga misstänkta 19 38
N= 161 180
Per inslag - anger den etniska fördelningen av gärningsmannen/männen i varje inslag (1998 samt 2006). Det vill säga alltså inte mängden gärningsmän utan antalet inslag där gärningsmän med en specifik etnisk bakgrund förekommit. Om de misstänkta är av flera olika etniska bakgrunder så kommer dem att räknas i alla berörda kategorier
Om man ser till hur många inslag som invandrare, alltså svenskar med utländsk bakgrund samt utländska gärningsmän, respektive svenskar förekommer i under 1998, så förekommer invandrare i ungefär 15.5 procent av inslagen jämfört med svenskar som förekommer i drygt 12 procent av inslagen. 2006 ser man att invandrare förekommer i ungefär 25 procent av inslagen jämfört med svenskar som förekommer i knappt 18 procent.
5.2 Brottstyp
I denna kategori delar vi in de misstänkta gärningsmännen efter typen på de brott de begått. Anledningen till detta är att programmet Efterlyst, medvetet eller ej i de program vi tittat på, mestadels fokuserar på brottskategorier så som gatubrott13, egendomsbrott och våldsbrott14. Ifall det är så att gärningsmän med annan etnisk bakgrund än svensk förekommer oftare än svenskar inom någon av dessa brottskategorier, skulle detta kunna förklara varför gärningsmän med annan etnisk bakgrund än svensk har en så pass hög representation i programmet. Kategorin ”Övrigt” innehåller brott som bara förekommit en gång, så som smitning, häleri och falsk tillvitelse.
Tabell 2. Brottstyp fördelat på den etniska bakgrunden av de misstänkta gärningsmännen i programmet Efterlyst 1998 per inslag/telegram
Brottstyp Svensk Svensk m utl. bakgrund Utländsk Ej angivet/ej definierbart Inga misstänkta
2.1.1 Mord/dråp 4 1 1 16 3 2.1.1.1 Mordförsök 1 2 2.1.2 Misshandel 1 1 10 2.1.3 Knivdåd/skjutning 2 5 2.1.4 Mordbrand/pyromani 1 1 2.2.1 Rån 5 7 3 41 2.2.2 Stöld/inbrott 1 7 8 2.2.3 Bedrägeri 4 2 7 2.3 Våldtäkt 1 1 12 1 2.3.1 Våldtäktsförsök 1 1 2.4 Sprängdåd/bombdåd 1 1 2.5 Övrigt 3 1 1 9 22 N= 17 20 10 74 68
I denna tabell visas vilken typ av brott som tagits upp mest och vilken etnisk bakgrund gärningsmannen/männen haft under de 13 undersökta avsnitten från programmet Efterlyst
säsongen 1998. Som tabellen visar står invandrarna, alltså svenskar med utländsk bakgrund, samt utlänningar för de största andelarna identifierade gärningsmän inom brottstyperna rån, stöld och inbrott. Värt att notera är att det sammanlagda antal brott med identifierade gärningsmän uppgår
13
1998 0 2 4 6 8 10 12 Mo rd/dr åp Mord försö k Missh and el Kniv dåd /skj utnin g Mordb rand/ pyro mani Rån Stöld /inbr ott Bedr äger i Våld täkt Vål dtäk tsför sök Sprä ngdå d/b ombd åd Övr igt Svensk
Svensk m utl. Bakgrund + Utländsk
till endast 47 av totalt 189 fall som togs upp i avsnitten från 1998. Som figur 1.2 visar så är det proportionella förhållandet mellan brott med identifierade samt oidentifierade gärningsmän ändå relativt lika.
Figur 1.1. Identifierade gärningsmän fördelat på etnisk bakgrund i Efterlyst under 13 avsnitt från 1998.
14
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Mord/ drå p Mord försö k Missh ande l Knivd åd/skj utnin g Mord bran d/pyrom ani Rån Stö ld/in brott Bedrä geri Våld täkt Våld täkt sförsök Sprä ngdå d/b omb dåd Övrig t Identifierade gärningsmän Oidentifierade gärningsmän
Tabell 3. Brottstyp fördelat på den etniska bakgrunden av de misstänkta gärningsmännen i programmet Efterlyst 2006 per inslag/telegram
Brottstyp Svensk Svensk m utl. bakgrund Utländsk Ej angivet/ej definierbart Inga misstänkta
2.1.1 Mord/dråp 9 6 12 1 2.1.1.1 Mordförsök 1 2 2.1.2 Misshandel 2 1 8 2.1.3 Knivdåd/skjutning 1 4 1 4 2.1.4 Mordbrand/pyromani 2 2.2.1 Rån 2 8 2 19 2.2.2 Stöld/inbrott 6 7 2 6 29 2.2.3 Bedrägeri 7 6 3 5 1 2.3 Våldtäkt 4 6 4 2.3.1 Våldtäktsförsök 1 2.4 Sprängdåd/bombdåd 1 4 2.5 Övrigt 5 3 2 10 4 N= 35 43 11 77 35
I denna tabell visas vilken typ av brott som tagits upp mest och vilken etnisk bakgrund gärningsmannen/männen haft under de 13 undersökta avsnitten av programmet Efterlyst
säsongen 2006. Som tabellen visar toppar svenskar tabellen när det kommer till grova brott som mord och dråp, medan svenskar med utländsk bakgrund och utlänningar ligger högre på brott som rån, stöld, inbrott och bedrägeri. Dessutom står de för merparten av de övriga våldsbrotten så som misshandel, knivdåd och skjutningar. I figur 2.1 nedanför visas en jämförelse mellan
svenska gärningsmän och svenskar med utländsk bakgrund samt utlänningar. Även i säsongen 2006 av Efterlyst är majoriteten brott som tas upp i programmet begångna av oidentifierade gärningsmän. Värt att notera är, förutom den höga siffran för rån utan identifierade gärningsmän, det stora antalet stölder och inbrott där det inte finns någon misstänkt gärningsman. Dessa siffror beror till stor del på att många korta telegram om bil- och båtstölder, där polisen enbart letar efter vittnen, förekommer i programmet.
2006 0 2 4 6 8 10 12 Mord /drå p Mord förs ök Miss hand el Knivdå d/sk jutn ing Mord bra nd/p yro man i Rån Stöl d/in brot t Bed räge ri Våld täkt Våld täktsfö rsök Sprä ngd åd/b ombd åd Övri gt Svensk
Svensk m utl. Bakgrund + Utländsk
Figur 2.1. Identifierade gärningsmän fördelat på etnisk bakgrund i Efterlyst under 13 avsnitt från 2006.
Figur 2.2 visar en jämförelse mellan de identifierade och de oidentifierade gärningsmännen i Efterlysts inslag i de undersökta avsnitten 2006. Även detta diagram har ett tämligen jämnt förhållande mellan identifierade och oidentifierade gärningsmän utom på ett par punkter. Bland annat ser vi fler identifierade gärningsmän inom kategorier som mord och dråp, bedrägerier och våldtäkter.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 Mord /dråp Mord förs ök Miss hand el Kniv dåd/ skju tnin g Mordb rand/ pyro mani Rå n Stöl d/inb rott Bedr ägeri Våld täkt Våld täkt sför sök Sprän gdå d/bom bdåd Övr igt Identifierade gärningsmän Oidentifierade gärningsmän
Figur 2.2. En jämförelse mellan identifierade och oidentifierade gärningsmän i Efterlyst under 13 avsnitt från 2006.
När vi i figur 3.1 jämför de brott begångna av svenska gärningsmän från 1998 med de från 2006 märker vi en ökning i ett flertal kategorier, men även en avtoning av andra kategorier. De två kategorier som vi ser de mest framstående ökningarna i är mord och dråp samt stöld och inbrott.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Mo rd/dr åp Mor dför sök Miss handel Kni vdåd/ skju tnin g Mord brand /pyroma ni Rån Stö ld/inb rott Bed räge ri Våld täkt Vål dtäk tsfö rsök Spr ängd åd/b ombd åd Övrig t 1998 2006
Figur 3.1. En jämförelse mellan identifierade svenska gärningsmän i de 26 avsnitt av Efterlyst 1998 och 2006
I figur 3.2 jämför vi andelen svenska gärningsmän med utländsk bakgrund och utländska gärningsmän från 1998 med dem från 2006. Här kan vi se en ökning av förekommande brott i nästan alla brottstyper, framför allt våldtäkter och bedrägerier. Rent generellt har Efterlyst varit mer generösa med signalement på både de svenska gärningsmännen och gärningsmän med utländsk bakgrund i säsongen 2006 än i den 1998.
0 2 4 6 8 10 12 Mor d/dr åp Mo rdfö rsök Miss handel Kniv dåd/skju tning Mord brand/p yroma ni Rån Stöld/in brott Bedr äger i Våld täkt Våld täkts förs ök Sprä ngdå d/b ombd åd Övr igt 1998 2006
Figur 4.2. Antal identifierade gärningsmän med utländsk bakgrund inom olika brottstyper i de 26 avsnitt av Efterlyst 1998 och 2006.
5.3 Inslagens längd
I denna del av analysen tittar vi på exponeringen av gärningsmännen, det vill säga hur mycket faktisk tid inslagen där svenskar, svenskar med utländsk bakgrund samt utlänningar tar upp i programmet Efterlyst. Vi tittar först på 1998 sedan på 2006 och gör till sist en jämförelse mellan åren för att se om det finns eventuella skillnader.
Tabell 4. Exponeringen av identifierade gärningsmän indelade i etnicitet under 1998.
Inslagets längd svensk svensk med utländsk bakgrund utländsk
3.1.1 <60 s 1 1 3.1.2 61-90 s 1 1 3.1.3 91-120 s (<2min) 1 3.1.4 121-150 s 1 3 3.1.5 151-180 s (<3min) 1 1 3.1.6 181-210 s 1 3.1.7 211-240 s (<4min) 2 3 3.1.8 241-270 s 1 3.1.9 271-300 s (<5min) 1 3.1.10 301-330 s 1 1 3.1.11 331-360 s (<6min) 3.1.12 361-390 s 3.1.13 391-420 s (<7min) 3.1.14 421-450 s 3.1.15 451-480 s (<8min) 3.1.16 481-510 s 3.1.17 511-540 s (<9min) 1 3.1.18 541-570 s 3.1.19 571-600 s (<10min) 3.1.20 >601 s 1 3.2 Telegram 10 10 1
Den mest förekommande kategorin 1998 består av telegram. De uppgår till hela 21 stycken av totalt 44 inslag och telegram där etniskt ursprung har kunnat fastställas på gärningsmännen. Denna del av undersökningen fokuserar i huvudsak på inslagen. Om man gör en jämförelse mellan den tid då svenska respektive utländska gärningsmän, alltså svenskar med utländsk
bakgrund och utlänningar exponeras, märker man att inslagen där gärningsmannen är svensk med utländsk bakgrund eller utlänning tar de upp fler minuter av programtiden än vad inslagen med de svenska gärningsmännen gör. Enligt tabell 5, här nedanför, så tar exponeringen av svenskar med utländsk bakgrund samt utlänningar upp över 17 minuter mer av inslagstiden jämfört med exponeringen av svenska gärningsmän. Värt att notera är att det inslag som tog över tio minuter där svenska gärningsmän visades var i själva verket flera inslag om samma ämne. Vi ansåg att inslagen var snarlika och valde att hantera dem som ett. Samma sak gäller det inslag på knappt nio minuter under kolumnen svensk med utländsk bakgrund. Inslagen i programmet Efterlyst är i
allmänhet relativt korta bortsett från ett fåtal undantag vilka vi kommer att gå in på närmare senare i analysen.
Tabell 5. Exakt tid på inslagen 1998 sorterat efter gärningsmännens etnicitet.
svensk svensk m utl. bakgrund utländsk 1.12 5.17 1.14 10.21 8.57 4.33 2.27 3.55 0.44 3.32 3.47 3.00 4.20 0.43 3.55 1.56 2.14 3.40 2.32 5.23 3.16 2.30 2.09 32.14 42.52 6.31 Totalt (minuter)
Under 2006 ÄR Efterlyst lite mer generösa med signalement. Som vi ser i tabell 6 har vi 77 inslag och telegram varav 34 är telegram. Svenska gärningsmän porträtteras i 18 inslag och 14 telegram, medan svenska gärningsmän med utländsk bakgrund och utländska gärningsmän syns i 25 inslag och 20 telegram. Vi ser åter igen fler inslag där gärningsmannen framställs som att ha invandrarbakgrund eller vara utlänning.
Tabell 6. Exponeringen av identifierade gärningsmän efter etnicitet under 2006.
Inslagets längd svensk svensk med utländsk bakgrund utländsk
3.1.1 <60 s 1 3.1.2 61-90 s 2 3.1.3 91-120 s (<2min) 1 2 1 3.1.4 121-150 s 6 3.1.5 151-180 s (<3min) 2 3.1.6 181-210 s 2 1 3.1.7 211-240 s (<4min) 3 1 3.1.8 241-270 s 4 1 2 3.1.9 271-300 s (<5min) 1 1 3.1.10 301-330 s 1 3.1.11 331-360 s (<6min) 1 1 1 3.1.12 361-390 s 1 1 3.1.13 391-420 s (<7min) 1 3.1.14 421-450 s 3.1.15 451-480 s (<8min) 1 3.1.16 481-510 s 3.1.17 511-540 s (<9min) 1 3.1.18 541-570 s 1 3.1.19 571-600 s (<10min) 3.1.20 >601 s 1 1 3.2 Telegram 14 16 4
Att utländska gärningsmän förekommer oftare än svenska gärningsmän bekräftas ytterligare när man tittar på tabell 7. Den totala tiden där svenska gärningsmän exponeras uppnår 70 minuter och 35 sekunder, medan svenskar med utländsk bakgrund samt utländska gärningsmän exponeras hela 98 minuter och 32 sekunder.
Vi har gjort ett undantag då ett helt program (Efterlyst, 2006-05-18) ägnades åt den så kallade Hagamannen i Umeå. Eftersom Hagamannen är av svenskt ursprung så hamnar han självklart under den svenska kolumnen, men eftersom det var ett specialprogram som inte höll Efterlysts vanliga programstandard har vi valt att sätta det i en parentes vid sidan om. Detta för att det skulle bli ett missvisande resultat om det hade blivit inräknat. Detta inslag står inom parentes i tabellen.
Tabell 7. Exakt tid på inslagen 2006 sorterat efter etnisk härkomst. svensk svensk m utl. bakgrund utländsk 8.47 1.31 4.31 3.45 10.27 4.09 6.46 0.55 7.55 5.31 2.45 5.34 1.13 9.19 1.52 4.21 2.01 4.29 4.19 2.19 4.02 5.56 4.54 3.40 1.16 6.26 4.10 2.09 3.04 3.16 3.17 2.03 (57.00) 4.07 3.32 1.35 6.23 2.57 1.34 2.19 3.41 5.02 2.15 70.35 (127.35) 70.02 28.30 Totalt (minuter)
Andra långa inslag som kan noteras är ytterligare ett inslag om Hagamannen (8.47), ett inslag om en kvinna från Ryssland som drivit en bordell i Stockholm (10.27) och ett inslag om en utländsk man, dömd för ett perverst mord på ett ungt par.
Om vi jämför den totala inslagstiden från 1998 med den från 2006 ser vi först och främst åter igen att Efterlyst numera ger fler och tydligare signalement än vad de gjorde innan. Den totala inslagstiden 1998 där det gick att urskilja en gärningsman med en viss etnisk bakgrund låg på 81 minuter och 37 sekunder. 2006 har denna siffra stigit till hela 169 minuter och 7 sekunder vilket är en ökning till mer än det dubbla. Om vi jämför förhållandet mellan exponeringen av svenska
gärningsmän respektive gärningsmän av annan etnisk härkomst än svensk så kan man se att det var 39,5 procent respektive 60,5 procent 1998 och 42 procent respektive 58 procent 2006. (I beräkningen har vi som sagt bortsett från det program som helt var ägnat åt Hagamannen, vilket innebär att det här enbart är tolv program från 2006 som är medräknade. Men eftersom vi har räknat proportionellt så kan det antas att procentsatserna inte skulle förändras nämnvärt, ifall vi haft 13 program från 2006 av normal standard för programmet Efterlyst.)
5.4 Sammanfattning av resultat
5.4.1 Etnicitet
I Efterlyst 1998 stod de svenska gärningsmännen med utländsk bakgrund samt de utländska gärningsmännen för 16 procent av det totala antalet gärningsmän som porträtterats i inslagen och telegrammen. Porträtterade svenska gärningsmän utgjorde 11 procent. Andelen inslag där
gärningsmannen/männen var av utländsk härkomst var 15,5 procent. De svenska gärningsmännen förekom i 12 procent av inslagen och telegrammen.
I de undersökta programmen från 2006 skiljer sig siffrorna. Svenska gärningsmän med utländsk härkomst samt utlänningar tog upp hela 31 procent av den totala mängden gärningsmän som förekom i Efterlyst medan svenska gärningsmän tog upp 17 procent. I programmen förekom gärningsmännen med utländsk härkomst i 25 procent av den totala mängden inslag samt gärningsmän med svensk härkomst i 18 procent.
Ökningen av identifierade gärningsmän säsongen 2006 jämfört med den 1998 uppgår till nästan det dubbla, vilket kan förklaras med att Efterlyst gett ut fler och tydligare signalement under säsongen 2006. Detta bekräftas ytterligare när man ser till det minskade antalet oidentifierade gärningsmän. Under 1998 visades 181 inslag där gärningsmannen/männen var oidentifierbara jämfört med 2006 där siffran sjunkit till 117.
.
5.4.2 Brottstyp
1998 var den absolut vanligaste förekommande brottstypen i Efterlyst rån. Andra vanligt förekommande brott var mord och dråp, stöld och inbrott samt bedrägerier. 2006 var de vanligaste förekommande brottstyperna mord och dråp, stöld och inbrott samt bedrägerier.
I Efterlyst 1998 så var de typer av brott som begicks av svenska gärningsmän huvudsakligen mord och dråp, rån och bedrägerier. 2006 var de huvudsakliga brottstyperna som begicks av svenska gärningsmän fortfarande mord och dråp och bedrägerier, men även stölder och inbrott samt våldtäkter ökade märkbart (se diagram 4.1).
Svenska gärningsmän med utländsk bakgrund samt utländska gärningsmän återfanns 1998 i programmet Efterlyst huvudsakligen i inslag som gällde rån samt stöld och inbrott. Under 2006 tillkom även mord och dråp, bedrägerier och våldtäkter bland de stora posterna (se diagram 4.2).
5.4.3 Inslagens längd
Under 1998 kan man se att svenska gärningsmän förekommer i något färre inslag än gärningsmän med utländsk bakgrund, det vill säga svenskar med utländsk bakgrund samt utlänningar, och att dessa är relativt jämnt utspridda mellan 30 sekunder och fem och en halv minut. Gärningsmän med utländsk bakgrund är dock mer koncentrerade mellan två och fyra minuter.
Även 2006 förekommer svenska gärningsmän mer sällan än gärningsmän med utländsk
bakgrund, men inslagstiderna är mindre utspridda än under 1998. De hopar sig mellan tre till fyra och en halv minut. Inslagstiderna med gärningsmän med utländsk bakgrund är under 2006 mer utspridda, men har en topp runt två till två och en halv minut.
Ser vi till de hopräknade tiderna under 1998 tog svenska gärningsmän upp 32 minuter och 14 sekunder av inslagstiden medan gärningsmännen med utländsk bakgrund visades i 49 minuter och 23 sekunder. Tack vare de ökade signalementen ökar inslagstiden för svenska gärningsmän under 2006 till 70 minuter och 35 sekunder medan gärningsmän med utländsk bakgrund visas 98 minuter och 32 sekunder. Här har vi exkluderat det avsnitt som handlade om Hagamannen. Rent procentuellt kan man se en liten minskning av invandrarnas representation, jämfört med
svenskarnas, av de inslagen med identifierade gärningsmän från 60.5 procentenheter 1998 till 58 procentenheter under 2006.
6. Sammanfattning och diskussion
När vi inledde denna studie hade vi en föreställning om att programmet Efterlyst hade en
överrepresentation av personer med invandrar- och utländsk bakgrund i sina inslag och telegram. Vi kom fram till att detta stämde väl med vårt resultat. Vi tittade på 26 avsnitt från säsongerna 1998 och 2006 och applicerade stereotypmallar på gärningsmännen i inslagen för att kunna
placera dem i etniska kategorier. Sedan jämförde vi kategorierna med varandra från respektive år.
Av brotten Efterlyst tagit upp begick svenska gärningsmän, under båda säsongerna, färre antal brott än svenskarna med utländsk bakgrund och utlänningarna. Om man då antar att de
oidentifierade gärningsmännen i programmen hade samma procentuella sammansättning som de identifierade, skulle gärningsmän med utländsk bakgrund samt utlänningar stå för 65 procent av de, av Efterlyst, belysta brotten under 1998 samt 63 procent under 2006. Det kan verka vara en förhastad slutsats, men vi menar att som utomstående tittare är det de identifierade
gärningsmännen som man kommer ihåg och de representerar hela innehållet. Man applicerar de ansikten som syns på dem som inte finns.
På det sättet som vi tolkat vårt resultat anser vi att programmet Efterlyst inte följer den västerländska normen för mångfald av information, åsikter och kultur inom normativ teori eftersom de har en överrepresentation av minoriteter i brottssammanhang. Så vad kan detta bero på? Vi menar att programmet Efterlyst följer medielogiken gällande valen av brottstyper de tar upp i programmet vare sig de är medvetna om det eller inte. Vi nämnde tidigare i uppsatsen att programmet i de avsnitt vi tittat på i huvudsak fokuserar på vissa typer av brottstyper, till
exempel gatubrott, för att dessa har högt nyhetsvärde. Och enligt vår undersökning av brottstyper är svenskar med utländsk bakgrund och utlänningar högt representerade i just dessa genrer. Om Efterlyst visat ett bredare spektrum av brottsligheten i samhället, och även visat till exempel ekonomisk brottslighet, tror vi att resultatet hade blivit annorlunda.
6.1 Förslag till vidare forskning
Det finns många saker vi känner att vi skulle vilja utveckla och gå in närmare på. Framför allt känner vi att intervjuer med Efterlystredaktionen skulle vara ett intressant komplement till studien, och det skulle eventuellt kunna hjälpa till att besvara våra frågeställningar på ett mer tillfredsställande sätt. Dessutom skulle en kvalitativ studie av ett antal program från varje säsong ge en fördjupad bild av Efterlysts skildring av gärningsmän som svenskar, invandrare och utlänningar. Eftersom vi märkt att det är svårt att urskilja identiteten på många gärningsmän i inslagen skulle det dessutom vara intressant att göra en receptionsstudie på ett antal program för att se ifall våra hypoteser om stereotyper faktiskt stämmer. Även semiotiska analyser skulle vara intressanta av samma anledning.
Men mest av allt skulle vi tycka att det var intressant att se flera studier av precis samma typ som vår för att kunna testa validiteten i vår egen studie.
7. Referenser
7.1 Litteratur
Brune Ylva, Nyheter Från Gränsen, Grafikerna Livréna Kungälv, 2004
Brune Ylva, Stereotyper i förvandling – Svensk nyhetsjournalistik om invandrare och flyktingar, Nordstedts Tryckeri AB, 2000
Hadenius Stig; Weibull Lennart, Massmedier – En bok om press, radio & TV, Albert Bonniers Förlag, 2003
Hultén Britt, Journalistikanalys - En introduktion, Studentlitteratur Lund, 2000
Hvitfelt Håkan; Nygren Gunnar (Red.), På väg mot medievärlden 2020 – Journalistik, teknik, marknad, Studentlitteratur Lund, 2007
McQuail Denis, Mass communication Theory, SAGE publications Ltd. London, 2005
Strömbäck Jesper, Makt och medier, Studentlitteratur Lund, 2000
Thurén Torsten, Vetenskapsteori för nybörjare, Liber AB Malmö, 2006
7.3 Programmen av Efterlyst som vi har undersökt
Statens ljud- och bildarkiv, Efterlyst, Skiva BD-1364: 1998-04-16 21:00
1998-09-03 21:00 1998-09-17 21:00
1998-04-02 21:00 1998-03-19 21:00 1998-03-05 21:00
Statens ljud- och bildarkiv, Efterlyst, Skiva BD-1365: 1998-02-05 21:00
1998-02-19 21:00 1998-10-01 21:00 2006-03-02 21:00
Statens ljud- och bildarkiv, Efterlyst, Skiva D-1378: 2006-03-16 21:00 2006-04-06 21:00 2006-04-13 21:00 2006-04-20 21:00 2006-05-11 21:00 2006-05-18 21:00
Statens ljud- och bildarkiv, Efterlyst, Skiva D-1379: 2006-01-19 21:00
2006-01-26 21:00 2006-02-02 21:00 2006-02-16 21:00 2006-02-23 21:00
Statens ljud- och bildarkiv, Efterlyst, Skiva D-1380: 1998-10-15 21:00
1998-11-05 21:00 1998-11-19 21:00 1998-12-03 21:00
Statens ljud- och bildarkiv, Efterlyst, Skiva BD-1390: 2006-05-08 01:20 (r)
7.4 Internetlänkar
http://efterlyst.tv3.se/default.asp?menuItem=52&subMenuItem=72
http://www.efterlyst.tv3.se/index.php?option=com_content&view=article&id=5&Itemid=30
http://sv.wikipedia.org/wiki/Efterlyst_%28TV-program%29 (sv.wikipedia.org, sökord: Efterlyst + TV-program)
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=333537&i_word=tv3 (www.ne.se, sökord: tv3) http://www.bra.se/extra/pod/?module_instance=15&action=pod_show&id=61
http://xroads.virginia.edu/~Hyper/Lippman/ch06.html
http://en.wikipedia.org/wiki/Aktenzeichen_XY_%E2%80%A6_ungel%C3%B6st (en.wikipedia.org, sökord: Aktenzeichen XY)
http://www.amw.com/about_amw/amw_history.cfm
http://gas.sagepub.com/cgi/content/abstract/13/5/643 [2008-01-30] (inloggning krävs för att läsa studien)
http://www.ojp.usdoj.gov/bjs/cvict_v.htm [2008-02-06] http://en.wikipedia.org/wiki/Street_crime [2008-02-06]
8. Bilagor
8.1 Kort sammanfattning av programmen av Efterlyst
Program (1998-03-19) BD 1364 1. Inslag
Mord: Mord på en 24-åring på skeppsbron i Stockholm 1.29-2.43 (1.14)
En man har blivit ihjälskjuten i en bil på skeppsbron i Stockholm. Två män sprang ifrån platsen. Mordet skedde den 8 mars 1998. Polisen har två misstänkta varav en är anhållen i sin frånvaro. 2. Inslag
Rån: Klockmästerrån 3.25-5.00 (1.35)
Gärningsmannen krossade montrarna i en klockbutik i globen och flydde sedan från platsen i en Chrysler. Bilen var sedan med i en olycka på Essingeleden ett par dagar senare efter en biljakt med poliser. Polisen misstänker att samma man kan ha begått två andra rån eftersom dessa begåtts på liknande sätt.
3. Telegram Mord: Golvjanne
En man som blivit dömd för mord 1991 har rymt. 4. Telegram
Rån: Maskerade män rånar snabbköp
Det finns bilder från övervakningskameror som visar tre maskerade gärningsmän. 5. Telegram
Rån: Postrån
Polisen vill ha tag i en tipsare som gav bra tips. 6. Inslag
Mord: 7.56-11.38 (3.42)
En taxichaufför har blivit skjuten i sin taxibil med ett hagelgevär. Plånboken hittades i skogen av polisens hundar, ensam gärningsman.
7. Inslag
Grov misshandel/Knivdåd: Ung man oprovocerat nerhuggen i Malmö 19.35-24-53 (5.18)
En ung man kallad Johnny blev knivhuggen i Malmö på vägen hem från en inflyttningsfest. Gärningsmannen är enligt polisens signalement ungefär 23 år, 1.74cm lång, kort stubbat
blonderat hår, mörka ögon, stor näsa, svarta skor och en svart skinnjacka. Han ska dessutom vara väldigt lik sångaren i det brittiska pop/rockbandet OMD.
8. Inslag
Narkotika: Kokaintillslag 27.16-32.39 (5.23)
Ett stort tullbeslag av kokain värt 45 miljoner kronor har gjorts i Trelleborg. Mottagaren är okänd och polisen vill ha tips om vem som kan tänkas kunna ta emot så mycket knark.
9. Inslag
Bedrägeri: Computer Team Järfälla AB 38.37-39.48 (1.11)
Ca 90 Privatkonton i Stockholmstrakten har blivit länsade. En man har blivit anhållen efter att ha använt sitt ID-kort vid en transaktion. Pengarna är dock borta och polisen misstänker att mannen bara är en del av en hel liga.
10. Telegram
Bedrägeri: Kvinna med stulet ID-kort
Polisen söker en kvinna som med stulet ID-kort och körkort har försökt ta ut pengar från andra personers konton.
11. Telegram
Väpnat rån: OK-mack i Norrtälje
Två omaskerade män har rånat en OK-mack i Norrtälje. Saknas dock signalement. Personalen misshandlades och låstes fast med handbojor. Gärningsmännen var svartklädda och mellan 16-20 år gamla.
12. Inslag
Mord: Kvinna strypt i sömnen i Södertälje 40.37-46.35 (5.58)
Gärningsmannen tros ha besökt lägenheten två gånger efter mordet. Polisen tror att
gärningsmannen eventuellt kan ha haft en extranyckel för att komma in i lägenheten eftersom dörren inte blivit uppbruten.
13. Inslag
Väpnat rån/Misshandel: Gammalt par övermannade i sitt hem 46.57-48.46 (1.49)
Gärningsmännen, två till antalet, ska ha väntat på det gamla paret, slagit ner dem och sedan lindat in deras huvuden i tejp. Gärningsmännen tog nycklarna till parets gemensamma klockbutik, men när de väl kom dit beslöt de sig för att inte stjäla något. Det enda spåret polisen har är en
tyskregistrerad BMW som setts utanför butiken vid upprepade tillfällen. 14. Inslag
Mord: Kändisfrisören 49.05-51.30 (1.25)
Offret tros ha blivit mördat av något i sin umgängeskrets eftersom mördaren uppenbarligen hade nyckel till offrets lägenhet.
Program (1998-03-05) 1. Inslag
Mord: Kvinna mördad på hotell 4.28-5.40 (1.12)
En amerikansk kvinna hittas mördad på ett hotell i Stockholm. Mycket tyder på att det är den svenska mannen som var i sällskap med kvinnan som begått mordet. Mannen är tidigare känd hos polisen. Mannen angav sig själv strax innan programmet sändes.
2. Telegram
Rån: Posten i Gustavsberg rånas
Tre män med identiska kläder, mörkblå långa rockar med luva, jeans och nya vita gymnastikskor. Männen flydde i en mörk (blå eller grå) Jeep mot Farstaviken.
”Detta är Fittja en förort till Stockholm där helt andra normer och värderingar än de vi är vana vid styr vardagen som gör händelsen lite mer komplicerad.” Hasse Aro, Efterlyst (1998). 3. Inslag
Skottdrama: Vakt blir skjuten i ett köpcenter 7.09-12.26 (5.17)
Eyeyas Rhawi, gärningsmannen, häktad efter att han angett sig själv. Han sköt väktaren, en bekant till honom, i benet till synes oprovocerat. Gärningsmannen är med i ett ungdomsgäng som är kriminellt.
4. Telegram
Saknad: eftersökt person
Johan Du Puy Grönqvist är dömd till psykiatriskvård för tre rån och våld mot tjänsteman. Betraktas som våldsam. Söks efter att ha rymt från sjukhuset.
5. Telegram
Stöld: liga som härjar i Hässleholm
Samma tillvägagångssätt vilket tyder på att det är samma personer som gjort stölderna. Av bilderna som visas kan man se att de två männen är av utländsk bakgrund (syd europeiskt eller arabiskt utseende)
6. Telegram
Saknad: kvinna saknas
Annika Fransson. Ingen antydan till brott. 7. Inslag
Mord: polis mord från 1992 21.36-24.25 (2.49)
Polisen vill ha hjälp med de sista pusselbitarna. 8. Inslag
24.55-27.40 (2.45)
Tre rånare. Agerar planerat och målmedvetet. Lila overaller, svarta rånarluvor, ca 1.80 cm långa, atletiskt byggda, 20 -25 år gamla.
9. Inslag
Rån: väpnat rån mot obs! i Fittja 27.47-28.40 (0.53)
Tre misstänkta. Ingen nationalitet angivet. Gammalt rån, ville ha tag i tipsare från tidigare program.
10. Inslag
Våldsdåd: Kvinna blir våldtagen, knivhuggen och avslängd från ett tåg 29.01-34.24 (5.23)
Afrikansk kvinna på besök i Sverige blir våldtagen, knivhuggen och avslängd från ett tåg. Hon uppfattar att gärningsmannen är tågets konduktör. Signalement: 40-50år, lite över medellängd och hade på sig en mörkblå uniform.
11. Telegram Olycka: drunkning
Gävle. Drunkningsolycka för tre år sedan, men polisen vill klara ut en oklarhet. 12. Telegram
Bedrägeri
Stockholm. En kvinna länsar konton. Har polskt eller österländskt utseende. 13. Telegram
Upphittat stöldgods Videokamera med band i. 14. Inslag Rån: Postrånliga i Bålsta 46.27-47.39 (1.12) 15. Inslag Rån: bankrån i Skåne 50.59-52.08 (1.09)
De två rånarna var maskerade 16. Telegram
Telegram 6 igen
Program (98-09-17) 1. Telegram
2. Inslag Våldtäkt
2.31-5.20 (2.49)
Man väntade på motionsspår efter ett offer i Upplands Väsby. Gärningsmannen är 20-25 år, 170-185 cm, normal kroppsbyggnad, mörkjogging overall, kort ljust hår med högt hårfäste.
3. Telegram Stöld: stöld i affärslager i Sickla 3 oidentifierade gärningsmän 4. Inslag Dödsfall 6.55-11.40 (4.45)
Oklart om det är mord eller olycka. Drunknat i centrala Stockholm. 3 gärningsmän 5. Telegram
Rån: bankrån
Oidentifierade 2 gärningsmän 6. Telegram
Rån: Shell i Bandhagen i södra Stockholm Svenskt utseende pratade stockholmska 7. Inslag
Droghärva och bedrägerier
25.34-28.05 [-34.32][-35.55] (10.21)
Kemist som hjälpte knark/bedrägeri liga att designa ett lagligt amfetamin. Kemisten kommer från Sverige och det var åtminstone 2 oidentifierade ”medhjälpare”/beställare.
8. Telegram
Rån: av hotell i Hägersten
Två män rånar ett hotell i Hägersten. Den ena mannen var mörk och talade svenska med brytning, den andra mannen fick inget signalement.
9. Inslag
Mord: drive-by shooting 46.15-47.44 (1.29)
Brödraskapets president blir skjuten i sin bil från en annan bil. Gärningsmännen är oidentifierade både till utseende och antal
10. Inslag Våldtäkt
48.15-50.46 (2.31)
Inget signalement på gärningsmannen (porträtterad som en svart man av efterlyst i rekonstruktionen)
Inbrott
Männen har svenskt utseende (övervakningskamerans bilder). Tre män.
Program (98-04-02) 1. Inslag
Våldtäkt/grov misshandel 2.00-5.57 (3.57)
Likheter med våldtäkt i Tullinge. Krossande ansiktet med sten. Inget signalement. ”svensk” man i rekonstruktionen ”brutalitet”.
2. Telegram
Drog/bedrägeri: liga ”kok & blås” 11.17-13.45 (2.28)
7 personer häktade. Polisen letar efter fler. 3. Inslag
Misshandel
14.25-17.34 (3.09)
(tre invandrare i inslaget).
Jonas hade enligt dem ”golat”, men tiger nu efteråt om vad det gällde. 4. Telegram
Postrån
Maskerade män, två stycken. 5. Telegram
Stöldliga
Fyra gärningsmän. Talade både svenska och finska. 6. Telegram
Kvinna saknas efter kryssning. Förmodad drunkning. 7. Inslag trafikolycka 25.21-27.19 (1.58) 8. Inslag Bedrägeri/stöld: norrland 28.03-32.57 [33.15-37.00] (8.57)
Ett tiotal personer kvinnorna var 20-35 männen 20-55. De hade mörkt hår och bröt på finska. 9. Telegram
Dansk man faller från fjärde våningen, ex flickvän finns i lägenheten och dansken har inga ”fall” skador, så det är misstänkt brott, men inga misstänkta finns.
10. Telegram
Död man hittad. Polisen misstänker att han kan vara ryss. 11. Telegram
Rån: livsmedelsbutik
Polisen söker tips. Tre gärningsmän. 12. Inslag
Skunk, manipulerad marijuana. Inga misstänkta bara ”samhällsupplysning".
Program (98-04-16) 1. Inslag
Rån:
02.01-07.03 (5.02)
Två rån, ett bank- och ett postrån i södra Sverige. Gärningsmannen var i tjugo till trettioårsåldern, hade normal kroppsbyggnad, mörkt hår och gråsvarta polisonger. Han bar även rånarluva. (…) 2. Inslag
Överfall/Mordförsök i Upplands Väsby. 07.26-08.52 (1.26)
Gärningsmannen såg ut som en raggare, han hade flottigt hår. Inget övrigt signalement. 3. Inslag
Mord utan offer 09.19-16.36 (7.17)
Tjugofemårig man, kallad ”David” av Efterlyst. Påstår att han ca tio år tidigare mördade en hälare tillsammans med två kumpaner. Polisen har inte hittat något offer, men berättelsen är detaljerad och trovärdig. Inget signalement på någon av brottslingarna, men rekonstruktionen porträtterar dem allihop som svenskar.
4. Inslag
Mord/Man död efter fall 26.26-32.20 (5.54)
Se tidigare telegram om dansk man som föll från fönster. 5. Inslag
Värdetransportsrån i Bro 32.30-34.02 (1.32)
Tre maskerade gärningsmän. Inget övrigt signalement. 6. Inslag
Gatulangningsgruppen, ”Samhällsupplysning” 34.25-41.39 (7.14)
Knarkaffär/distribution 52.21-53.35 (1.14)
Afrikansk man fångad på film vid genomförande av en knarkaffär. Mannen har blivit utvisad. Den egentliga langaren var med bredvid på bild men ansiktet var utsuddat i sändningen. Hans händer visade dock att han var mörkhyad.
8. Telegram
Tavlor saknar ägare Ingen misstänkt.
Program (98-09-03) 1. Inslag
Mord/Våldtäkt på 4-årige Kevin. 02.11-35.32 (33.21)
Inslagsserie om Kevins fall. Man tror att mordet har utförts av ett annat barn, men ingen är misstänkt.
2. Telegram Våldtäkt
”Motsionsspårsmannen”, se tidigare inslag. 3. Inslag
Våldtäktsförsök 36.39-39.06 (2.27)
Våldtäktsförsök i gröndalsområdet. Våldtäktsmannen ”Johnny” var 25-30 år gammal, nästan flintskallig, och Svensk.
4. Telegram Rån
En estländsk rånare tros befinna sig i Sverige. 32 år gammal. Mongoliska drag, mörkhårig och ca 1.60 lång
5. Inslag Mord/Våldtäkt 40.48-52.10 (11.22)
En gärningsman utan signalement.
1998-02-05 BD 1365 1. Inslag
Avrättning på Solvalla travbana 02.49-03.32 (0.43)
från södra Stockholm. 2. Telegram
Bedrägeri
Gärningsmannen antas vara svensk från övervakningsbilderna. 3. Telegram
Husrannsakan
Inga gärningsmän identifierade. 4. Inslag
Svarttaxi – våldtäkt 11.26-15.21 (3.55)
Gärningsmannen talar svenska med utländsk brytning. Han var i 30års åldern och hade svart rakt kortklippt hår.
5. Inslag
Svarttaxi – fler våldtäkter 24.55-29.05 (4.10)
Många gärningsmän men inga identifierade. 6. Inslag
Efterlyst följer med en spaningspatrull 30.41-31.36 (0.55)
7. Telegram
Mord på Karin Söderling
Gärningsmannen är en misstänkt libanes. 8. Inslag
Mord
34.24-38.18 (3.54)
Gärningsmannen går in i kvinnans bostad mitt på dagen när hon ber och slår ihjäl och tänder eld på henne. Inga spår efter gärningsmannen.
9. Telegram
Försvunnen taxichaufför 10. Telegram
Stöld
Liga stjäl resecheckar. En kvinna syns på övervakningsfoton men hon är svåridentifierad. 11. Inslag
Mord – Öland 47.05-49.01 (1.56)
12. Inslag
Knivdåd – En knuff är allt som behövs 49.38-53.12 (3.34)
Gärningsmannen hade kort brunt hår. Inga övriga signalement.
1998-02-19 1. Inslag
Mord på Anna Rassiri 01.37-02.24 (0.47)
Efterlyst uppmanar ett vittne att höra av sig till programmet. 2. Inslag
Våldtäkt
04.26-08.27 (4.01)
Gärningsmannen är muskulös, bär en guldkedja och har ett kraftigt ärr över ena ögonbrynet. 3. Inslag
Forts. Våldtäkt 09.18-11.06 (1.48)
Våldtäktsmannen krossade huvudet på sitt offer med en sten. Han var mellan 20-30år gammal, vältränad med blond stubbat hår.
4. Telegram Bedrägeri
Gärningsmannen försökte växla stulna pengar. Han var blond med bakåtkammat hår och finnig hy.
5. Telegram Husrannsakan Inga signalement 6. Inslag
Mord men inslag av ockultism 16.29-17.45 (1.16)
Inget signalement på gärningsmannen ges. 7. Inslag
Kokainbeslag 23.32-26.36 (3.04)
Polisen vet inte vem knarket är till. 8. Inslag
26.55-28.25 (1.30) Kokain forts.
