"Barn gör inte som vuxna säger, barn gör som vuxna gör..." : Skolpersonalens tankar om hälsofrämjande insatser och preventionsarbete - studie av en skola.

54  Download (0)

Full text

(1)

Socionomprogrammet

”Barn gör inte som vuxna säger, barn gör

som vuxna gör…”

Skolpersonalens tankar om hälsofrämjande insatser och

preventionsarbete – studie av en skola

Susanne Svensson

Examensarbete 15 HP Handledare: Tina Mattsson SA3400 Socialt arbete med inriktning Examinator: Jan Petersson

mot forskningsmetodik 30 HP Humanvetenskapliga institutionen

(2)

2

HÖGSKOLAN I KALMAR

Humanvetenskapliga institutionen

Arbetets art: Examensarbete 15 HP Socionomprogrammet

Titel: Barn gör inte som vuxna säger, barn gör som vuxna gör –

Skolpersonalens tankar om hälsofrämjande insatser och preventions- arbete – studie av en skola

Författare: Susanne Svensson Handledare: Tina Mattsson

Abstract

The aim of this study was to investigate how school personnel work with preventive and health promoting efforts to motivate young people to achieve interest in physical activity and nutrition awareness. Further the aim was to describe the possibilities and difficulties that school personnel experience in their work. The research questions were: How do school personnel describe their health promoting work at school? In a health promotion perspective, what efforts do school personnel think is important when it comes to nutrition and physical activity? What possibilities do school personnel experience with health promoting efforts? What difficulties do school personnel experience with health promoting efforts?

The study has a qualitative approach in which seven individual interviews were conducted with personnel at a secondary school. The respondents worked with different aspects which broadened the perspective. One interview was also made with a person who works as a fitness consultant in a non-profit organization. Earlier studies about preventive school interventions and studies about how to achieve increased physical activity and nutrition awareness among children and adolescents were used to interpret the results. The main result shows that the school personnel works according to the World Health Organization’s concept “Health

Promoting Schools” to a certain extent and this made a difference in attitudes among students. The result also shows that the most important aspects to succeed with health promoting efforts seem to be self-esteem, co-operation between school and parents, influence and participation of students, group interaction and theoretical and practical knowledge and education.

Possibilities and difficulties are described from the factors above but also according to the governing documents that school education is framed by.

Keywords: physical activity, nutrition, children, adolescent, school, health promotion, prevention.

(3)

3

Förord

När jag påbörjade min studie och presenterade mitt val av uppsatsämne så fick jag frågan; Vad har fysisk aktivitet och kostvanor med socialt arbete att göra? Mitt svar till dem var att socialt arbete berörs av många olika områden i samhället där du som yrkesverksam arbetar för att stärka människors position och öka deras egen förmåga samt verka för att förhindra och begränsa ohälsa. I dag drabbas många människor av ohälsa just på grund av en fysiskt inaktiv livsstil, förändrade kostvanor och arbetsuppgifter. Det har gått så långt att läkare, forskare och internationella organ bedömer det som ett samhällsproblem och benämner det växande

problemet med övervikt och fetma i termer av en epidemi och nya välfärdssjukdomar. Hälsa är dock ett vidomfattande och svårdefinierbart begrepp eftersom det omfattar många aspekter i en individs livssfär och vidare är det en individuell upplevelse som skiljer sig från individ till individ.

Under den period som jag har arbetat med den här studien har jag många gånger tvivlat på om jag överhuvudtaget skulle kunna slutföra arbetet. Det har varit många lösa trådar som har varit svåra att binda ihop och eftersom komplexiteten kring hälsobegreppet är stor har det ibland varit svårt att behålla fokus. Det har samtidigt varit oerhört roligt och lärorikt och jag anser att jag har fått en ökad kunskap om skolan som arbetsplats och vilka möjligheter och svårigheter som kan finnas med preventiva och hälsofrämjande insatser.

Jag vill rikta ett stort tack till de åtta informanter som har tagit sig tid att träffa mig och som har bidragit med ett mycket intressant material att arbeta med och som har gett tyngd åt resultatet. Utan er hjälp hade jag inte kunnat skriva den här uppsatsen. Jag vill också tacka min handledare, lektor Tina Mattson, för goda råd och den konstruktiva kritik som hon har bidragit med. Avslutningsvis vill jag tacka min familj och då framförallt min sambo, som har stöttat mig genom den här intensiva perioden. Sist men inte minst vill jag tacka vår hund Zindra för all den glädje och tröst som hon har bidragit med när det har varit motigt. En hundpromenad i solskenet är som en lisa för själen!

Kalmar mars 2009 Susanne Svensson

(4)

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 5

1.1 Problemformulering ... 6

1.2 Syfte och frågeställningar ... 7

1.3 Avgränsningar ... 7

1.4 Bakgrund ... 8

1.4.1 Skolans styrdokument och uppdrag ... 8

1.4.2 Definitioner av hälsa och folkhälsa ... 9

1.4.3 Skillnader i prevention och hälsofrämjande insatser ... 10

1.4.4 Hälsofrämjande skola ... 11

1.4.5 Definitioner av fysisk aktivitet ... 12

1.5 Disposition ... 12

2. METOD ... 12

2.1 Urval av respondenter ... 13

2.2 Planering och genomförande av intervjuer ... 13

2.3 Transkribering och bearbetning av empiri ... 14

2.4 Validitet och reliabilitet ... 15

2.5 Etiska överväganden ... 16

3. TIDIGARE FORSKNING ... 17

3.1 Skolbaserade interventioner ... 17

3.2 Bunkefloprojektet ... 23

4. RESULTAT & ANALYS ... 25

4.1 Presentation av respondenterna ... 25

4.2 Den undersökta skolans arbetssätt och vägen mot en hälsofrämjande skola ... 26

4.3 Skolpersonalens tankar om möjligheter och svårigheter i arbetet ... 29

4.3.1 Skolans uppdrag – teoretisk och praktisk kunskap ... 29

4.3.2 Elevinflytande och delaktighet ... 33

4.3.3 Föräldrasamverkan och goda förebilder ... 34

4.3.4 Gruppens betydelse och insatser på gruppnivå ... 37

4.3.5 Självkänsla och insatser på individnivå ... 39

5. SLUTDISKUSSION ... 42

REFERENSER ... 47

(5)

5

1. INLEDNING

Socialt arbete kan beskrivas och förklaras på en mängd olika sätt men den definition som International Federation of Social Workers (IFSW) använder är:

Socialt arbetet verkar för social förändring, problemlösning i mänskliga relationer, för Empowerment1och frigörelse med syfte att främja människors hälsa och välfärd. Med utgångspunkt i teorier om mänskligt beteende och sociala system verkar socialt arbete i de områden där människor samspelar med sin omgivning. Principer om mänskliga rättigheter och social rättvisa är grundläggande för socialt arbete (IFSW 2000).

En vanlig kritik inom det sociala arbetet är att insatser från socialtjänst eller andra

myndigheter sätts in för sent, ofta i ett skede då problemen redan har uppstått. I det läget kan det vara svårt att bryta individens invanda mönster och i vissa fall har ett destruktivt beteende pågått så länge att interventionerna inte hjälper och behandling och rehabilitering blir

kostsamma för samhället. För att hjälpa individer innan problemen uppstår bör också insatserna komma tidigare och det är viktigt att försöka nå förändring i de bakomliggande mekanismer som skapar problem för individen (Goldberg 2000:370–371).

Hälsofrågor och socialt arbete kopplas samman genom att den ohälsa som drabbar många i dagens samhälle kan ses utifrån flerdimensionella faktorer som berör enskilda individers och gruppers såväl fysiska, psykiska som sociala hälsa. Förändringar i samhällsstrukturen och avtraditionalisering från traditioner som tidigare ansågs viktiga för människor gör att många har svårt att finna harmoni och balans i livet. Samhällets övergång från industrisamhälle till ett modernt och kunskapsbaserat konsumtionssamhälle har inneburit att människors livsstil och yrkesvanor har förändrats, den fysiska inaktiviteten har ökat och kostvanorna har blivit sämre. Den enskilda individens frihet har ökat och valmöjligheterna är många vilket också ställer krav på förmågan att forma sitt eget liv (Johansson 2006:210–211). För barn och ungdomar har mycket av den spontana leken utomhus ersatts med aktiviteter framför TV och dator i hemmet. Befolkningen stressar och äter snabbtmat som aldrig förr och nya

välfärdssjukdomar som orsakas av övervikt och fetma blir vanligare. Både den fysiska och psykiska hälsan påverkas och utredningar har visat att ohälsan är kostsam för såväl individen som samhället och därför finns det också starka motiv till att satsa på förebyggande arbete och hälsofrämjande insatser (Hanson 2004:55–56).

1

Empowerment syftar till att hjälpa människor att tillägna sig förmåga (power) att besluta om och agera i sitt eget liv. Det görs genom att reducera faktorer som hindrar individen från att använda sin förmåga, genom att öka kapaciteten och självförtroendet till att utnyttja sin förmåga samt genom att överföra makt från omgivningen till individen (Payne 1997).

(6)

6

1.1 Problemformulering

I dagens samhälle kretsar mycket kring människors kroppsideal och fokus läggs på träning, kostvanor, skönhet och hälsa. I media och på Internet kan vi dagligen läsa artiklar och

annonser om olika metoder för att gå ner i vikt och hur vi når drömvikten på bara åtta veckor. I Tv-program som ”Toppform”, ”Du blir vad du äter”, ”Generation fett” och ”Matakuten” diskuteras ämnen som kost och fysisk aktivitet och hur vi på bästa sätt ska uppnå en mer hälsosam livsstil. En sportig och vältränad kropp har blivit en statussymbol i samhället och det är direkt kopplat till individens självkänsla. Barn och ungdomar dras lätt med i trender och påverkas av reklam och sina idolers förehavanden. Mitt i all denna turbulens uppstår en osäkerhet i att inte duga, att vara för tjock eller smal och alla förväntningar, egna och omgivningens, kan skapa negativa attityder till kost och fysisk aktivitet. I ett allt mer stillasittande samhälle där skräpmat och sockerkonsumtion ökar kryper också övervikt och fetma ner i åldrarna. Den pågående debatten är både livlig och utbredd eftersom åsikterna är många och varierande. Ett exempel på två skilda läger kan läsas i Dagens Nyheter 2007 där idrottsstjärnor i en debattartikel å ena sidan kräver fler idrottstimmar i skolan för att komma tillrätta med barnfetman, medan några forskare å andra sidan, i en annan artikel i samma tidning, sågar kravet på mer skolidrott och menar att det inte finns något belägg för att det skulle räcka för att minska barnfetman (Dagens Nyheter 2007-07-18).

Skolan är Sveriges största arbetsplats och är därmed en central plats för barn och ungdomar där det finns stora möjligheter att skapa grundläggande kunskaper och vanor kring livsstil och hälsotänkande. Det kan på sikt också innebära att problem med övervikt och ohälsa kan förebyggas. Skolan har i uppdrag att fostra barn och ungdomar till att bli goda samhälls-medborgare som tar eget ansvar för sig själva och sin hälsa. I enlighet med de nationella styrdokument som reglerar verksamheten ska alla elever erbjudas fysisk aktivitet under hela skoldagen samt erbjudas en lagad måltid i form av skollunch. Samtidigt har skolan till uppgift att möta de svårigheter som finns med kommuners bristande ekonomiska resurser och med de nedskärningar av ämnet idrott som genomfördes i grundskolan och på gymnasiet i och med att de nya läroplanerna Lpo94 och Lpf94 trädde i kraft 1995. För barn och ungdomar som är fysiskt inaktiva både i skolan och på sin fritid kan det leda till ytterligare marginalisering eftersom undervisande lärare i idrott och hälsa i nuläget har mindre möjlighet att påverka ungdomar till att finna passande aktiviteter (Skolverket 2003:43–44). Kostens betydelse är också viktig i hälsobegreppet och ett omdebatterat ämne är skolluncherna. I skollagen

(7)

7

(1985:1100) anges att varje elev har rätt till en lagad måltid men den anger inte några vidare definitioner om vad den ska innehålla eller vad den får kosta. Skolämnet hem- och

konsumentkunskap är ytterligare ett tillfälle där möjlighet finns att påverka ungdomars hälsovanor men samtidigt är ämnet det som har minst förfogande i timplanerna (Skolverket 2003:41–42).

Trots den kritik som har framförts det senaste decenniet från läkare, forskare, myndigheter och idrottsrörelsen mot nedskärningen av idrottsämnet 1995 så är det fortfarande upp till varje enskild skola att utöka tiden för fysisk aktivitet under skoldagen. Riksidrottsförbundet förde inför valrörelsen 2002 fram förslaget om minst 30 minuter organiserad fysisk aktivitet varje dag i skolan. Förslaget var inte avsett som en ersättning till idrottslektioner utan skulle ses som ett komplement till dessa (Riksidrottsförbundet 2004).

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet är att utifrån skolpersonalens perspektiv beskriva hur den undersökta skolans hälsofrämjande arbete utformas för att motivera barn och ungdomar till vardaglig fysisk aktivitet och kostmedvetenhet samt belysa de möjligheter och svårigheter som skolpersonalen upplever med insatserna.

 Hur beskriver skolpersonalen den egna skolans hälsofrämjande arbete?

 Vilka insatser anser skolpersonalen är betydelsefulla i ett hälsofrämjande perspektivet när det gäller kost och fysisk aktivitet?

 Vilka möjligheter upplever skolpersonalen med ett hälsopreventivt arbete?

 Vilka svårigheter upplever skolpersonalen med ett hälsopreventivt arbete? Jag kommer som framgår att arbeta med både ordet hälsofrämjande och hälsopreventivt arbete och skillnaden tydliggörs i avsnitt 1.4.3.

1.3 Avgränsningar

I uppsatsen beskrivs hur skolpersonalen arbetar med hälsofrämjande insatser för att öka ungdomars intresse för fysisk aktivitet och kostvanor. Undersökningen begränsas till att intervjua personer som arbetar med insatser riktade till barn och ungdomar varför skolpersonal ansågs vara en lämplig målgrupp. På grund av etiska hänsynstaganden har

(8)

8

således intervjuer inte genomförts med den berörda målgruppen barn och ungdomar. Fokus ligger på hälsofrämjande insatser inom ramen för skolan men indirekt berörs också fysisk aktivitet på fritiden.

1.4 Bakgrund

1.4.1 Skolans styrdokument och uppdrag

I Sverige är grundskolan obligatorisk för alla ungdomar mellan sju och sexton år och det innebär att barn och ungdomar har skolplikt. I skollagen (1985:1100) regleras övergripande mål om utbildningen och riktlinjer för skolans undervisning och verksamhet och att det ska ske utifrån en demokratisk värdegrund som omfattar alla på skolan. Här finns också

bestämmelser om kommunernas obligatoriska uppgifter och bestämmelser som är riktade till elever och föräldrar om skolplikt och rätten till utbildning. Skolverket är den myndighet som utvärderar skolans verksamhet och kan påtala brister eller föreslå förbättringar. I läroplanen beskrivs verksamhetens värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för det arbete som bedrivs på skolan. Läroplanen i sin tur kompletteras av kursplaner, där varje enskilt ämnes undervisningsmål anges, samt av timplaner där undervisningstiden för ämnena regleras. Det här är de nationella styrdokumenten som gäller för alla grundskolor i landet. De lokala styrdokumenten upprättas och utformas inom varje enskild kommun där den kommunala skolplanen ska ange arbetssätt för att uppnå de övergripande riksgiltiga målen. Utifrån skolplanen ska varje enskild skola upprätta en lokal arbetsplan kring det arbetssätt och den verksamhet som bedrivs (Skolverket 2008a).

Sedan 1995 finns nya läroplaner, Lpo94 i grundskolan och Lpf94 på gymnasiet, med

ändringar från 2003 (SKOLFS 2003:13). En jämförelse av dagens läroplan kan göras mot en tidigare, Lgr 69. Då var utrymmet för gymnastik 3 timmar per vecka i grundskolan mot de 80 minuter per vecka som är brukligt idag. Det innebär 500 timmars obligatorisk idrott och hälsa under grundskolans nio läsår. I och med ändringarna lades begreppet hälsa till ämnet idrott vilket indikerar en tydligare inriktning mot hälsofrågor. Det innebär att eleven ska utveckla fysisk, psykisk och social förmåga samt förstå den egna livsstilens betydelse för hälsan. Vidare följde ett målinriktat arbetssätt med styrning för verksamheten där eleven ska uppnå vissa bestämda målsättningar för varje kurs:

”… skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Skolan skall eftersträva att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen… Även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas” (Skolverket 2008b).

(9)

9

Problemet är att det i läroplanstexterna inte beskrivs hur mycket tid som bör avsättas per dag och vidare ges ingen definition av vad som avses med fysisk aktivitet. I samband med ändringarna infördes också skolans val och elevens val, där det förstnämnda ger utrymme att omfördela 410 timmar för att stärka en eventuell profilering. Elevens val omfattar 470 timmar och är ett alternativ där eleven kan fördjupa sig i något ämne vilket innebär att idrott och hälsa eller hem- och konsumentkunskap kan väljas som praktiskt moment (Skolverket 2008b).

Hösten 2005 fick Livsmedelsverket i uppdrag av regeringen att utforma råd och riktlinjer för måltider i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Livsmedelsverket anger i de svenska näringsrekommendationerna (SNR) vad en person i genomsnitt behöver av energi och näringsämnen (Johansson 2007:47–48). Fram till 1981 fick skolorna ett statligt bidrag till skollunchen men genom ett riksdagsbeslut upphörde bidragen och sedan dess är det kommunernas angelägenhet. Det innebär i praktiken att alla elever inte kan erbjudas en likvärdig skollunch utan det beror helt på kommunens resurser (Statens folkhälsoinstitut 2005b).

1.4.2 Definitioner av hälsa och folkhälsa

I nationalencyklopedins svenska ordbok definieras hälsa på följande sätt:

”… tillstånd av välbefinnande och fullgoda kroppsfunktioner hos människa (eller djur); såväl om det tillfälliga som om det mer permanenta kroppstillståndet” (Nationalencyklopedin 2008).

I Världshälsoorganisationens definition av hälsa är grundtanken att se begreppet i ett holistiskt perspektiv, att ge en vidare förklaring som innebär mer än bara avsaknad av sjukdom:

”Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom eller svaghet. Åtnjutande av hälsa på högsta nivå är en av de fundamentala rättigheter som tillkommer varje mänsklig varelse utan åtskillnad av ras, religion, politisk åskådning, ekonomiska eller sociala förhållanden (WHO 1948).

I begreppet hälsa ingår såväl fysiska som psykiska och sociala dimensioner vilket innebär att förutom rent kroppsliga och medicinska faktorer så är individens känsla av välmående och välbefinnande viktiga delar. Individens möjlighet att få vara med och bedöma och hantera sin egen hälsa är en styrka och hälsa i sig kan ses som en resurs. När det gäller den sociala dimensionen av hälsa så innefattar den samhällsfaktorer som jämlikhet, ekonomiska resurser och möjlighet till utbildning och kunskap (Hanson 2004: 71-72).

(10)

10

Skillnaden mellan hälsa och folkhälsa kan beskrivas genom, att det tillstånd som rör den enskilda individen är hälsa medan folkhälsa betecknar det allmänna hälsotillståndet hos befolkningen. Den enskilda individens hälsa påverkas av olika faktorer som biologiskt och socialt arv, levnadsvanor, fysisk miljö och omgivning. Hälsa är individuellt och innebär att alla människor definierar hälsa utifrån sina egna upplevelser. Folkhälsa är de övergripande mål som samhället arbetar mot och det folkhälsopolitiska arbetet bedrivs utifrån hälsans bestämningsfaktorer d.v.s. faktorer i samhällsorganisationen och i människors levnads-förhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Folkhälsoperspektivet innefattar fysisk, psykisk och social miljö där påverkansfaktorer kan vara samhällsstrukturer, arbetsliv, miljö, politiska beslut och vårdsystem (Landstinget Kalmar 2008).

1.4.3 Skillnader i prevention och hälsofrämjande insatser

Under de senaste decennierna har förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården vuxit sig allt starkare i samhället. Även inom det sociala fältet har insatserna med preventiv karaktär blivit vanligare i syfte att upptäcka riskbeteende innan de utvecklas till problem och istället läggs fokus på att stärka de positiva faktorerna i individens omgivning. I skolan innefattas preventionsarbete ofta av insatser för att förebygga mobbing, våld, kriminalitet och missbruk. För att hjälpa eleverna att bygga upp handlinsstrategier för att t ex motstå alkohol eller andra droger bör skolan erbjuda metoder som syftar till att öka självkänsla och stärka den sociala och känslomässiga kompetensen. Det kan ske genom om olika program som riktar sig till ungdomar och deras föräldrar i syfte att förebygga alkohol-, narkotika- och tobaksanvändande samt också Anabola Androgena Steroider, s.k. ANT-undervisning. Exempel på några sådana program är Nya Steg och ÖPP (Örebro Preventionsprogram) som båda riktar sig till elever i årskurs 7-9 samt deras föräldrar (Statens Folkhälsoinstitut 2002:31–33).

I dag används också orden hälsofrämjande och promotion (”Health promotion”) i allt större utsträckning för den här typen av förebyggande insatser. Begreppet hälsofrämjande är mycket komplext och vid sökningar i olika databaser återfinns ett stort antal förklaringar. Några vanliga definitioner är: hälsa, helhetssyn, samverkan, coping, empowerment, stödjande miljö samt prevention. Hälsofrämjande verksamhet bör enligt WHO således verka för att förbättra hälsotillståndet och välbefinnandet hos både enskilda individer och hos grupper genom att uppmuntra till beteendeförändring (Medin & Alexanderson 2000:107–108; 120). Vidare används begreppet hälsofrämjande arena i beskrivningar av insatser i skolor och

(11)

11

elevernas förutsättningar är det centrala. Samhället har också möjlighet att påverka den hälsofrämjande arenan med hjälp av insatser i närmiljön där ungdomarnas sociala kompetens och nätverk kan stärkas (ibid.s.137). Förhållandet och gränsdragningen mellan begreppen prevention och hälsofrämjande är i många fall ganska otydlig och används ofta synonymt till varandra. Om hälsa och sjukdom ses som olika dimensioner och prevention syftar till att förebygga sjukdom och skador medan hälsofrämjande kan ses som ett sätt att skydda och öka välbefinnande så får åtgärderna delvis olika inriktning och mål (ibid. s. 140-143).

1.4.4 Hälsofrämjande skola

Sedan 1993 har Sverige varit med i hälsoprojektet Hälsofrämjande skola som startade 1992 genom ett samarbete mellan WHO, Europeiska Unionen (EU) och Europarådet - ” The European Network of Health Promoting Schools” (ENHPS) (Statens Folkhälsoinstitut 1999:6). Grundtanken är att mobilisera och stärka de hälsofrämjande och hälsobaserade undervisningsmetoderna både lokalt, regionalt och nationellt. En hälsofrämjande skola ska långsiktigt satsa på att utifrån ett salutogent perspektiv2 utveckla hela skolan till en stödjande miljö för hälsa, lärande och demokrati. Det innebär att insatserna ska syfta till att etablera och upprätthålla god hälsa hos eleverna och deras familjer, hos skolpersonalen och andra individer i samhället. Eleverna ska vara i centrum för planering och aktiviteter som ska bygga på deras attityder och behov och det ska ske genom elevernas delaktighet i den hälsofrämjande

processen. Att föra in det salutogena begreppet i skolan innebär att istället för att fokusera på faktorer som kan innebära risker så inriktas arbetet på att söka efter orsaker som bidrar till en ökad hälsa. Det är Skolverket som har tagit över det hälsofrämjande arbetet och myndigheten har valt att använda begreppet Hälsofrämjande skolutveckling med ambitionen att utveckla stödjande skolmiljöer samt öka kvaliteten inom kunskapsområdet hälsa. Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdomar, NCFF, ansvarar för de hälsofrämjande insatserna i skolorna3(Statens folkhälsoinstitut 1999:7).

2

Salus är latin och betyder hälsa och att ha ett salutogent perspektiv innebär att söka friskfaktorerna i en människas liv i stället för att fokusera på det sjuka eller riskfaktorer, patogenes. Det salutogena perspektivet innebär att hälsa ses som en helhet och genom att påverka en individs fysiska hälsa så påverkas också den psykiska och sociala aspekten av hälsan (Statens folkhälsoinstitut 1999:7).

3

Regeringen och utbildningsdepartementet inrättade 2003 ett nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdomar. NCFF är placerat vid Örebro universitet och har till uppgift att stödja skolornas hälsofrämjande arbete. Det gör de bl.a. genom att sprida kunskap och erfarenheter om forsknings- och utvecklingsprojekt samt verka för ökad samverkan mellan universitet och högskolor, kommuner och andra myndigheter och olika organisationer (Örebro universitet, NCFF 2008).

(12)

12

1.4.5 Definitioner av fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet definieras som alla rörelser som utförs av skelettmuskulatur och som leder till en energiförbrukning utöver den ämnesomsättning som upprätthåller kroppsfunktionerna. Fysisk aktivitet omfattar alla kroppsrörelser oberoende av syfte och sammanhang såväl som under arbetstid som fritid. Regelbunden fysisk aktivitet är en grundförutsättning för såväl fysiskt som psykiskt välbefinnande (Statens folkhälsoinstitut 2004:21). Däremot behöver inte fysisk aktivitet innebära att motionera i ett träningssyfte utan det kan likaväl utgöras av vardagliga fysiska arbetsmoment eller av olika fritidsaktiviteter där kroppsrörelser

förekommer. Idag har fokus flyttats från ”fitness” till ”physical activity” vilket innebär att måttlig träning är tillräcklig för att nå hälsovinster. Det är fortfarande bra att träna på hög intensitet eftersom det ger ökad styrka och rörlighet men forskning har visat att de positiva hälsovinsterna uppnås redan efter kortare perioder av fysisk aktivitet. Det innebär att alla mindre ansträngande aktiviteter under dagen kan ackumuleras, d.v.s. läggas samman och kan ha betydelse för att förebygga ohälsa och kroniska sjukdomar (Raustorp 2000:57–59).

1.5 Disposition

Uppsatsen är uppdelad i sex avsnitt och varje kapitel inleds med en kort inledning. I det första kapitlet har jag presenterat studiens utgångspunkt med syfte och frågeställningar samt en bakgrund som syftar till att ge en ökad begreppsförståelse och insikt i problemet. I kapitel två redogör jag för den metodansats som har använts och hur jag har gått till väga i arbetet. Kapitel tre ger en överblick av det aktuella forskningsläget, främst med hjälp av

internationella studier och jag tar också upp några skolbaserade insatser som genomförts i Sverige. I det fjärde kapitlet presenteras resultatet från intervjuerna och respondenterna presenteras närmare. Resultat- och analysdelen är indelad i underteman där resultat, empiri och tidigare forskning vävs samman löpande i texten. Det femte och sista kapitlet innehåller en slutdiskussion som knyter ihop uppsatsens delar till en helhet.

2.

METOD

Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats som kännetecknas av att söka förståelse för den intervjuades synsätt. Vidare har det inneburit att ett tolkningsförfarande av det inhämtade materialet har genomförts. Med den kvalitativa forskningsintervjun som metodval vill jag återge det som respondenterna berättar om sitt arbete (Holme & Solvang 1997:92–93). Undersökningen syftar till att ge en redogörelse utifrån skolpersonalens

(13)

13

perspektiv på de hälsofrämjande insatser som införts på deras skola. Utifrån deras erfarenheter vill jag beskriva vilka insatser de anser är viktiga och hur de ser på möjligheter och

svårigheter med det hälsofrämjande arbetet.

2.1 Urval av respondenter

Respondenterna har valts utifrån sina särskilda yrkespositioner i skolan för att de har något speciellt att bidra med när det gäller den kunskap som efterfrågas för att kunna besvara syfte och frågeställningar.

Jag har intervjuat sju personer som arbetar på en högstadieskola i Kalmar kommun. För att få olika perspektiv kring ämnet hälsa har olika yrkesgrupper på skolan valts ut och dessa är idrottslärare, hem- och konsumentkunskapslärare, skolsköterska, skolkurator, rektor, studierektor samt kökschef. Jag har intervjuat ytterligare en person, som tidigare har arbetat som kurator på en högstadieskola men som idag arbetar som friskvårdspedagog inom en ideell organisation. Till hennes arbetsuppgifter hör bl.a. att ordna fysisk aktivitet för barn och

ungdomar i skolorna. I kapitel fyra, där resultatet presenteras, ges en kortfattad presentation av respondenterna och deras bakgrund. Det hade varit intressant att låta ungdomarna komma till tals genom intervjuer men jag har valt bort det på grund av etiska skäl som jag diskuterar vidare i avsnittet om etiska överväganden. Urvalet av informanter har skett genom personliga kontakter vilket innebär att jag har en viss kännedom om verksamheten och mer eller mindre anknytning till de personer som har intervjuats.

2.2 Planering och genomförande av intervjuer

För att skapa struktur och få en löpande tråd genom uppsatsens alla delmoment har Kvales (1997) sju stadier för intervjuundersökning använts som stomme i arbetet. I det inledande stadiet, tematisering, formulerades syfte och frågeställningar och en litteraturgenomgång genomfördes för att inhämta kunskap. Eftersom begrepp som hälsa, fysisk aktivitet, kost, prevention, hälsofrämjande och socialt arbete är mycket komplexa ämnen har det varit viktigt att vara påläst för att kunna ge ett trovärdigt intryck vid intervjusituationen. Nästa steg blev att planera för det fortsatta arbetet och i detta skede skickades ett missivbrev ut till personalen på den skola där intervjuerna skulle genomföras för att de skulle få ta del av undersökningens syfte (ibid. s. 85).

Det tredje stadiet, intervjun, genomfördes i semistrukturerad form då det kändes som ett tillförlitligt sätt att lyfta respondenternas åsikter och tankar. En intervjumanual med olika

(14)

14

teman och underfrågor arbetades fram som hjälp för att skapa struktur men samtidigt ville jag att de själva skulle berätta med egna ord. Alla respondenter fick i stort sett samma frågor men utifrån deras befattning på skolan fick de också svara på specifika frågor med relevans för sina arbetsuppgifter (Kvale 1997:85; Denscombe 2000:132, 161-162).

Intervjuerna spelades in, med respondenternas samtycke, och de ägde rum på den skola där personalen arbetar, antingen i ett konferensrum eller på deras arbetsrum. Det skulle kunna stärka respondenterna att intervjuerna genomfördes i deras naturliga miljö och för mig som intervjuare gav det möjlighet att se den rumsliga kontexten där deras dagliga arbete bedrivs. Samtidig finns det en viss risk med att utföra intervjuer på fältet eftersom den som intervjuar kan tappa kontrollen över situationen, t ex om det förekommer störande moment. Det är viktigt att hitta en lugn plats som skapar en bekväm interaktion mellan respondenten och den som intervjuar (Denscombe 2000:143). Intervjuernas längd varierade mellan 45 – 90 minuter och jag hade i förväg beräknat intervjuernas längd till omkring 60 minuter. Anledningen till att tiden varierade mellan intervjuerna var att vissa av respondenterna inte hade mer tid till sitt förfogande och i vissa andra fall blev intervjuerna längre p.g.a. att de hade mycket intressant att berätta. Tiden har inte spelat någon egentlig roll för innehållet i intervjuerna utan det som var relevant och efterfrågades har framkommit.

Alla respondenter har varit öppna och positiva till att medverka och alla har bidragit med sina tankar och synpunkter på ett ärligt och konkret sätt. Intervjuerna har flutit på bra och samtals- situationerna har känts bekväma och lugna. Jag har också funderat över om jag i intervjuerna har påverkat respondenterna att svara på ett visst sätt, genom att t ex ställa ledande frågor som kan ha styrt dem för mycket åt något håll. Vid något tillfälle under intervjuerna har min roll blivit mer styrande än som var tänkt från början och när jag har uppmärksammat det har jag backat och åter låtit respondenterna tala utifrån sin kunskap. Kvale (1997) menar att det i vissa fall är nödvändigt att ställa ledande frågor för att erhålla information som kan anses vara relevant för undersökningen. Han menar att formuleringen av frågan är viktig men att ledande frågor inte alltid behöver betyda att tillförlitligheten ifrågasätts utan det kan snarare förstärka den genom att svaret blir tydligt och risken för att missa något relevant minskar (ibid. s. 145-146).

2.3 Transkribering och bearbetning av empiri

Det fjärde stadiet, enligt Kvale (1997) är utskriften och jag har valt att själv skriva ut

(15)

15

hummat eller sagt något som ligger utanför ämnet. Genom att lyssna flera gånger på inspelningarna, i arbetet med att överföra talspråket till skriftspråk, har analysarbetet

underlättats. Jag har kunnat erinra mig om situationen när jag har lyssnat på tonfall eller om någon har skrattat. En annan fördel är att svaren registreras mer precist vilket höjer studiens kvalitet i och med att diskussionen blir lättare att tydliggöra. Det är bra att kunna höra hur frågorna har ställts och hur respondenterna har svarat. Exakta citat har också kunnat plockas ur texten som kan styrka resultatet (ibid. s. 152 - 156). Samtidigt är utskrifter inte detsamma som det ursprungliga levande samtalet och det är något som är viktigt att vara medveten om i analysen av texterna (ibid. s.166).

Empirin har bearbetats genom en första genomläsning av utskrifterna där understrykningar och uppdelning av begrepp har gjorts, vilket har gett en mer övergripande struktur i ett mycket omfattande intervjumaterial. Därefter har de begrepp som varit relevanta

sammanställts och formulerats under olika teman i resultatdelen, vilket kan sägas vara en kartläggning för att möjliggöra analysen. Analysen har genomförts med hjälp av tidigare forskning kring preventiva och hälsofrämjande skolbaserade insatser. Utifrån dessa har empirin tolkats och det har inneburit att respondenternas åsikter har lyfts fram samtidigt som mina egna tolkningar har tillfört nya perspektiv i ämnet (Kvale 1997:171). För att tydliggöra innehåll och struktur så har jag valt att presentera resultat, teori och den empiriska analysen i ett sammanhängande avsnitt (ibid. s. 171).

Det sjätte och sjunde steget är verifiering och rapportering och en kvalitetssäkring av

uppsatsen har gjorts genom att företa vissa överväganden inför valet av metod. Det innebär att den metod som anses mest passande för det jag vill undersöka har valts (Kvale 1997:85).

2.4 Validitet och reliabilitet

Att verifiera intervjuresultatens validitet och reliabilitet handlar i kvalitativa studier om att kunna beskriva att det insamlade materialet har skett på ett systematiskt och trovärdigt sätt. För att åter knyta an till Kvales (1997) sju stadier när det gäller begreppet validitet så innebär det att den information som har samlats in är giltig under alla stadier i processen, d.v.s. att det går att följa en röd tråd och att inget nytt tillkommer under arbetets gång. Det innebär att de teoretiska ansatserna ska vara hållbara i tematiseringsstadiet, vilket innebär att teorin ska kunna kopplas till det som problemformulering, syfte och frågeställningar berör. Vidare ska planeringsfasen ha medfört ett minimum av skadliga konsekvenser för intervjupersonerna ur etisk synpunkt och att intervjuer och det resultat som framkommer har kvalitet. Det är viktigt

(16)

16

att utskrifterna är så valida som möjligt och att jag som författare är medveten om riskerna med att översätta tal- till skriftspråk. Vidare stärks validiteten av analysarbetets tillväga-gångssätt och att tolkningarna är hållbara i förhållande till teorin. De avslutande två stegen validering och rapportering handlar just om att bedöma vilka valideringsformer som är relevanta för studien samt om rapporten är en trovärdig redogörelse för undersökningens huvudresultat. Validitet innebär kortfattat, att avgöra om intervjuundersökningen undersöker det som vi avser att undersöka (ibid. s. 214).

Reliabilitet handlar om forskningsresultatens konsistens som hänger ihop med hur representativ den information som samlas in är. Reliabilitet kan diskuteras i relation till intervjuarens skicklighet och huruvida t ex ledande frågor som ställs oavsiktligt kan påverka svaren (ibid. s. 85). Det faktum att jag sedan tidigare kände några av informanterna har tagits i beaktande och jag har funderat över om det på något sätt skulle kunna ha påverkat

undersökningens resultat. Det kan å ena sidan finnas en viss risk för att svaren har påverkats genom att egna tolkningar har gjorts av det som sagts eller att jag utifrån min egna

förförståelse tror mig ha förstått hur de tänker. Å andra sidan kan det ha varit en fördel då intervjusituationen har upplevts trygg för både mig som intervjuare och för dem som

respondenter. Tanken att förhålla mig så fördomsfri som möjligt har funnits med genom hela arbetet för att undvika att dra egna slutsatser. Samtidigt är det omöjligt att förhålla sig helt objektiv till omgivningen eftersom vi tolkar utifrån våra egna subjektiva uppfattningar.

Vidare kan reliabilitet diskuteras i analys och utskriftsstadiet där det har en avgörande betydelse vem det är som tolkar och analyserar materialet, d.v.s. att två olika personer kan tolka och skriva ut exakt samma händelse på olika sätt. Även frågor kring pålitlighet för teknisk utrustning och respondentens påverkan på resultatet kan kopplas samman med reliabilitet. Frågor som rör den s.k. intervjuareffekten kan föras fram som en viktig del då det kan finnas risk för respondenten svarar på ett sätt som denne tror att intervjuaren förväntar sig. Enligt Kvale (1997) är resultatets reliabilitet viktig och det är önskvärt att komma bort från godtycklig subjektivitet men samtidig menar han att en alltför stark tyngdpunkt på

reliabilitet kan leda till att förändring och ett kreativt arbetssätt hämmas (ibid. s. 85; 213-214).

2.5 Etiska överväganden

Enligt de forskningsetiska principer som gäller inom humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning så är det främst fyra huvudkrav som bör uppfyllas för att skydda individen.

(17)

17

detta brev gav jag en kortfattad presentation av mig själv och studiens syfte formulerades. Skolpersonalen informerades också om vilka villkor som gällde och på vilket sätt deras åsikter och uppfattningar var betydelsefulla för studien. Vidare fick de information om praktiska detaljer kring själva intervjun. För att inte röja respondenternas identiteter har hänsyn tagits till konfidentialitetskravet genom att inte ange skolans namn och använda fingerade namn på respondenterna. Samtidigt kan det vara på sin plats att påpeka att det i det här fallet inte rör sig om enskilda privatpersoner utan respondenterna svarar utifrån sin

yrkesroll i ett offentligt sammanhang. Det är inom samhällsvetenskapliga studier alltid viktigt att ställa forskningsfrågan i relation till nyttan för de människor som berörs av

undersökningen. Det innebär ett vetenskapligt ansvar där forskaren måste kunna rättfärdiga beslut om att genomföra undersökningen. I den urvalsprocess som gjordes inför

undersökningen valde jag bort att genomföra intervjuer med eleverna på skolan. Det hade varit intressant att föra fram deras tankar kring kost och fysisk aktivitet men p.g.a. av riskerna med att elevernas fysiska och psykiska hälsa samt familjens sociala och socioekonomiska situation skulle beröras, bedömde jag att det inte vara etiskt försvarbart.

Samtyckesprincipen med informerat samtycke är ytterligare en del i de etiska principerna där deltagarna alltid ska har rätt att bestämma över sin medverkan och de ska ha möjlighet att kunna avbryta deltagandet när de vill. Detta var något som de också fick information om både i missivbrevet samt inför intervjutillfället. Deltagarna informerades också om nyttjandekravet, d.v.s. hur det insamlade materialet ska användas och att det endast kommer att användas i samband med undersökningen (Vetenskapsrådet 2008, Kvale 1997:106–110).

3. TIDIGARE FORSKNING

I det kommande forskningsavsnittet kommer jag presentera ett urval av studier och rapporter som anger det aktuella läget när det gäller preventionsforskning och studier kring

hälsofrämjande arbete. Syftet har varit att belysa hur de preventiva och hälsofrämjande insatserna utformas och således beskriver jag inte effekterna av studierna. De sökord som använts vid sökningar efter studier är främst fysisk aktivitet, kost, barn och ungdomar, prevention och hälsofrämjande insatser.

3.1 Skolbaserade interventioner

En framstående forskare i Norden när det gäller preventiva och hälsofrämjande insatser är norrmannen Terje Ogden. I sin rapport Skolans mål och möjligheter (2005) visar han att

(18)

18

skolan kan vara en lämplig institution för att förmedla information, färdigheter och attityder som kan förhindra eller minska problem som rör missbruk, kriminalitet eller hälsoproblem. En fördel är att skolan har möjlighet att uppmärksamma risk- och beteendeproblem och har därmed också möjlighet att lyfta fram friskfaktorer i barns och ungdomars omgivning. Ytterligare en fördel är att de förebyggande insatserna omfattar alla elever och därmed undviks stigmatisering och utpekande av enskilda individer. Effektiv undervisning och hälsofrämjande miljöåtgärder kan bidra till att elever sköter sin hälsa bättre och att det stärker deras självförtroende och sociala kompetens (ibid. s. 65-66). Skolbaserade program riktar sig till såväl lärare som elever och verkställs i både klassrummet och i den allmänna skolmiljön. De klassrumsbaserade metoderna domineras av grupp- eller klassåtgärder där många program lägger tyngden på träning i sociala färdigheter.

En metod som enligt Ogden (2005) visat sig vara framgångsrik är undervisning i självkontroll och social kompetens med kognitiv beteendeinriktad undervisning. Specifika beteenden följs upp över tid och användandet av beteendemål och positiva och negativa konsekvenser för att förändra beteende har visat sig mer effektiva än vanliga undervisningsmetoder. Samtidigt visar forskning att det finns många områden som behöver förbättras och som har en stor potential att rendera i effektiva insatser, bl.a. när det gäller forskning kring hur miljö och aktiviteter påverkar ungdomarnas inlärningsnivå och beteendeförändringar (ibid. s. 68). Vikten av att föräldrar eller andra vårdnadshavare involveras i interventionerna framhålls också som en viktig del i de hälsopreventiva insatserna. För att metoder och program ska ge ett positivt resultat menar Ogden (2005) att de för det första måste utvärderas och

hälsofrämjande åtgärder måste integreras i undervisningen och genomföras på ett kvalitetssäkert sätt (ibid. s. 99; 107-109). Utbildning, vägledning och stöd till föräldrar återkommer som viktiga komponenter i de lyckade programmen och tyngdpunkten ligger på att främja oberoende, initiativförmåga och självständighet hos barn och föräldrar. Eftersom komplexiteten kring barns och ungdomars problem ofta är ganska stor har det visat sig att flerkomponentsprogram är mest effektiva då insatserna riktas mot familjen, skolan och fritiden (ibid. s. 90-91).

Utifrån Greens (1984) teori om praktisk kunskap som hjälp till att uppnå varaktiga beteendeförändringar menar Bremberg (2004) att hälsoundervisning endast har en

underordnad betydelse och att det i stället är lämpligt att praktiskt träna elever för att uppnå förändring av beteenden och attityder. Vidare påpekar han att det i Sverige inte finns plats för hälsofrågor som eget ämne i skolan vilket innebär att den hälsoundervisning som bedrivs

(19)

19

portioneras ut på andra ämnen som idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap och naturorientering. De undervisningsmetoder som bedrivs är vanligtvis klassrumsundervisning med lärare och gruppinsatser och enskilda samtal som skolsköterska och skolkurator leder (ibid. s. 2004:105–106).

En metod som framhålls i detta sammanhang är Du bestämmer som är ett resultat av ett alkoholpolitiskt program för grundskolan som startade i Linköpings kommun 1983. Metoden utgår från ungdomarnas egna förutsättningar och tankar om hälsa och vad de kan göra för att förbättra sin situation. En svensk undersökning visar att ungdomarna, med hjälp av den aktuella metoden, når goda resultat när det gäller ökat självförtroende och upplevd kontroll över sitt liv. Skolsköterskor, kuratorer, skolläkare, idrottslärare och specialpedagoger är yrkesgrupper som har varit verksamma som hälsovägledare i programmet. Deltagandet är frivilligt och eleverna träffas tre gånger i mindre grupper som varvas med tre enskilda samtal under ett par månader. Hälsovägledarens uppgift är att vägleda och vara behjälplig i att sätta upp mål och handlingsstrategier för eleven. Som arbetsredskap används olika arbetsblad som definierar och åskådliggör faktorer som påverkar hälsan. Det här är ett arbetssätt som

möjliggör att varje elev kan arbeta utifrån sina egna individuella behov och det bidrar till en rad positiva beteendeeffekter som exempelvis ökad fysisk aktivitet och självkänsla. Metoden används i relativt stor utsträckning i Sverige, främst i arbete med ungdomar i 14-16 årsåldern och Statens Folkhälsoinstitut har arbetet fram en fullständig beskrivning av modellen

(Bremberg 2004:134–144).

Bremberg (2004) påtalar också komplexiteten och betydelsen av grupprocesser och som också påverkar den enskilda individen. Utifrån Bernsteins (1975) teori om elevers olika

förhållningssätt till undervisningens innehåll och skolans rådande normer talar Bremberg om att gruppernas värdesystem påverkas av vad som är accepterat beteende inom gruppen. Det innebär att vissa grupper är positiva och engagerade till exempelvis fysisk aktivitet, medan andra grupper är oengagerade och alienerade. Svårigheten är att fånga upp och motivera den grupp som är oengagerad och undviker fysisk aktivitet eftersom det är högst troligt att det förknippas med dåliga erfarenheter. I gruppen förstärks dessa attityder och det blir svårare för den enskilda individen att bryta mönster. Ett sätt att främja individers olikheter men samtidigt tona ner gränserna mellan olika grupperingar är att försöka skapa en öppen dialog mellan skola och föräldrar och mellan lärare och elever för att uppnå delaktighet och inflytande (ibid. s. 40-43).

(20)

20

För att ytterligare definiera gruppens betydelse så skriver också Lalander och Johansson (2007) om gruppens inverkan på ungdomar och hur såväl grupptillhörighet som individualitet påverkar val av livsstil. Tonårstiden präglas av identitetssökande och en strävan efter att finna likasinnade personer i sin omgivning som de delar normer och värderingar med. Lalander och Johansson (2007) menar att gruppsocialisation handlar om en interaktionsprocess där

deltagarna provar olika normer och värderingar snarare än att de blir pådyvlade ett budskap. Gruppen stärker sin sammanhållning genom att ta till sig symboler och attityder som skiljer ut dem från andra grupper, som t ex piercingar, tatueringar, frisyrer eller klädkoder. I det

preventiva förändringsarbetet innebär det att hela gruppens beteende och rutiner måste påverkas för att det ska ha några effekter. De menar också att det inte alltid är grupptrycket eller rädslan att hamna utanför som upprätthåller gruppgemenskap utan istället kan valet att stanna inom en viss grupp vara att stärka identiteten (ibid. s. 55-57).

Quennerstedt (2006) tar i sin avhandling Att lära sig hälsa upp olika perspektiv för den hälsofrämjande undervisningen inom ämnet idrott och hälsa. Avhandlingen består av tre olika studier av lokala styrdokument i skolämnet idrott och hälsa som baseras på en utvärdering genomförd av Örebro Universitet på uppdrag av Skolverket. I urvalet ingick enkäter till skolledning och lärare i ämnet idrott och hälsa och 72 skolor ingår i avhandlingens empiriska underlag. Målsättningen var att ge en översiktlig bild av hur skolor behandlar ämnet idrott och hälsa samt hur lärarna upplever sin situation (ibid. s. 98). Utifrån enkätstudien lyfts framförallt vikten av att erbjuda eleverna möjlighet att prova på olika aktiviteter och bidra till delaktighet för att skapa ett bestående intresse som bidrar till en positiv kroppsuppfattning och ett ökat självförtroende (ibid. s. 30-36).

I förhållande till styrdokumenten beskriver Quennerstedt (2006) idrottens utveckling och hur fokus har flyttats från fysisk prestation till ett mer hälsobaserat och helhetstäckande

perspektiv. I kurs- och läroplaner beskrivs vilka mål som ska uppnås i ämnet idrott och hälsa genom teoretiska och praktiska moment men utöver det ingår också andra hälsofrämjande aspekter som en del i att lära sig hälsa, exempelvis livskunskap och vikten av trygga förebilder. Lärande och praktisk kunskap inom utbildningen kan ses som en resurs för att uppnå attityd- och beteendeförändringar och ämnets innehåll och elevdemokrati kan ses som en del i elevernas meningsskapande process. Läraren kan fungera som en positiv förebild för eleverna och kan således påverka deras förhållningssätt och viljan till att delta i fysisk aktivitet (ibid. s. 210). Ur ett genusperspektiv diskuterar Quennerstedt (2006) också att den

(21)

21

uppdelningen mellan manligt och kvinnligt idrottsutövande som tidigare präglade lektionernas innehåll till viss del fortfarande lever kvar i dagens undervisning. För att främja delaktighet och motivation för fysisk aktivitet bör pojkar och flickors intresse få lika stort utrymme i lektionernas innehåll utan att det för den skull behöver innebära att förutfattade meningar om begränsningar i könsrollerna framhävs (ibid. s. 73-75).

I en internationell randomiserad studie från Chile infördes interventioner med 198 15-åriga elever under ett års tid i syfte att utvärdera effekten av skolbaserade program för fysisk aktivitet när det gäller fysisk och mental hälsa. Ungdomarna var bosatta i socioekonomiskt utsatta områden i Santiago och interventionsgruppen bestod av 98 elever och kontrollgruppen av 100 elever. Programmet utformades och implementerades utifrån elevernas preferenser med hjälp av lärares expertis och lokala resurser. Eleverna i interventionsgrupperna hade tre aktivitetspass á 90 minuter per vecka med obligatorisk närvaro och detta var ett moment som låg utöver de schemalagda idrottslektionerna. Programmet var uppdelat i tre delar där den första fokuserade på lättare fysisk aktivitet och stretchövningar. Del två innefattade något ökad fysisk aktivitet med större muskelrörelser som promenader, löpning och hoppövningar. I den sista fasen fick eleverna ägna sig åt mer krävande sportaktiviteter. Eleverna fick själva bestämma innehållet som sedan utformades med hjälp av en instruktör och det fanns tydliga könsskillnader i valet av aktiviteter. Flickorna ägnades sig oftare åt dans, aerobics och volleyboll medan killarna hellre valde fotboll, basket och löpning. Vidare användes BMI-mätningar4, mätningar av hjärtfrekvens och syreupptagning samt bakgrundsenkäter med hjälp av självskattningsprogram. Delaktighet i planerandet av aktiviteter och hänsynstagande till genusperspektiv bidrog starkt till studiens genomförande och resultat (Bonhauser et al. 2005:113–115).

En studie om föräldrars påverkan för ungdomars möjligheter att vara fysiskt aktiva visar att stödet från föräldrar är viktigt och påverkar både direkt och indirekt på ungdomars självkänsla och självtillit. Interventioner för fysisk aktivitet bör enligt studien vara individuellt anpassade och samhället bör vidare verka för att föräldrar ska ha möjlighet att erbjuda sina barn

fritidsaktiviteter. Urvalet i denna studie bestod av 380 elever i åldern 14-16 år och deras föräldrar. Föräldrarna fick svara på frågor om sina motionsvanor, inställning till fysisk

aktivitet, betydelse av fysisk aktivitet och i vilken omfattning de kände att de kunde stötta sina

4

Body Mass Index, BMI, beräknas genom att dividera vikten (kg) med längden (m) i kvadrat. För barn och ungdomar finns det en internationellt framtagen BMI-kurva som tar hänsyn till såväl ålder och längd och kallas iso BMI. (Övervikt = iso BMI > 25, fetma = iso BMI > 30) (Johansson 2007:259).

(22)

22

barn till att röra på sig. Föräldrarna fick också ange i vilken utsträckning de ägnade sig åt fysisk aktivitet och hushålls- eller trädgårdsarbete och ett poängsystem redovisade vinsterna med aktiviteterna. Vidare skulle föräldrarna motivera och hjälpa sina ungdomar att komma iväg på fysiska aktiviteter t ex genom att skjutsa dem och framhålla de goda effekterna med att röra på sig. Slutligen var också föräldrarnas deltagande tillsammans med barnen en viktig komponent. Ungdomarna fick fylla i vilka aktiviteter de deltagit i de senaste sju dagarna och med hjälp av en självskattningsskala fick eleverna svara på frågor om i vilken utsträckning de kunde överbygga hinder för fysisk aktivitet (Trost, Sallis, Freedson, Taylor & Dowda

2003:277–282).

När det gäller studier om kostens betydelse har resultaten visat att de främsta möjligheterna att påverka barns och ungdomars kostvanor är genom att dels påverka föräldrar och dels att genom att erbjuda lämplig kost i förskola och skola. Enligt de svenska

närings-rekommendationerna (SNR 2005) kan det göras genom ökad tillgång på frukt och grönsaker och minskat intag av socker, som exempelvis minskad tillgång till sötade drycker och godis i skolans cafeteria. Vidare anses enbart teoretisk undervisning om kostvanor inte ha någon effekt på barns och ungdomars kostvanor utan insatser som syftar till att öka kunskapen genom praktisk undervisning anses ha större genomslagskraft (Livsmedelsverket 2005, Statens Folkhälsoinstitut 2005:16–20).

En bra grund för planering av preventiva insatser för goda matvanor och fysisk aktivitet bland barn och ungdomar är studien COMPASS5, (Community-based study of physical activity, life style and self-esteem in Swedish school children) framtagen av Statens Folkhälsoinstitut, Samhällsmedicin och Livsmedelsverket (2004). Studien visar på faktorer som kan utgöra hinder för ungdomars möjligheter att vara fysiskt aktiva och vilka anledningar som finns till bristande kostvanor. De som identifierats är upplevd förmåga och självkänsla, tillgång till fritidsintressen, boende och hemmiljö, etnicitet, socioekonomisk status, föräldrars

utbildningsnivå, kostvanor samt stillasittande aktiviteter (ibid. s. 47-57). Åtgärder som rekommenderas är att erbjuda frukostservering i skolan, något som har visat sig skapa en lugnare miljö och bättre fysisk och psykisk prestationsförmåga. Skolluncherna bör följa Livsmedelsverkets riktlinjer och näringsrekommendationer som finns för skolmåltider. För att öka ungdomars kunskap kan skolorna erbjuda utökad teoretisk och praktisk undervisning om

5

COMPASS-studiens syfte var att kartlägga och analysera relationerna mellan ungdomars fysiska aktivitet och deras matvanor, självkänsla, kroppsstorlek, etnicitet och socioekonomiska förhållanden. Målgruppen bestod av totalt 4188 ungdomar, alla pojkar och flickor som gick i årskurs 8 hösten 2000 eller årskurs 9 hösten 2001, i kommunala skolor i sydvästra Storstockholm (Samhällsmedicin och Statens folkhälsoinstitut 2004:8–11).

(23)

23

matvanor i ämnet hem- och konsumentkunskap och vidare bör kommunen sträva efter att utveckla fysisk aktivitet och hälsa i förskolor och skolor. Informationsarbete bör bedrivas för att öka motivationen hos barn och föräldrar och ungdomarnas egna intressen är av största vikt när det gäller att skapa aktiviteter. Personalen behöver utökad kunskap och medvetenhet om riskerna för övervikt och fetma och hur de kan identifiera elever som behöver extra stöd i komma till rätta med psykiska problem och osunda levnadsvanor. Skolinsatserna ska inte skiljas från insatser på fritiden och här är samverkan mellan skola och föreningsliv av största vikt. Tidig identifikation och motorikträning skulle kunna minska andelen ungdomar som har låg självkänsla och dåliga erfarenheter av fysisk aktivitet och som därmed blir inaktiva i tonåren (Statens Folkhälsoinstitut 2004:154–155; 2005a).

3.2 Bunkefloprojektet

Hösten 1999 startade ett samverkansprojekt mellan skola, idrottsförening och forskning på Ängslättskolan i Bunkeflostrand. Syftet var att försöka hitta strategier för hur skolan skulle kunna leva upp till de intentioner och uppställda mål som anges i skolans nationella

styrdokument samtidigt som tiden för undervisning inom ämnet idrott och hälsa har minskat. Grunderna i programmet blev att arbeta med föräldrasamverkan, elevernas självförtroende och hälsorelaterade frågor i enlighet med WHO:s koncept om hälsofrämjande skola (Malmö stad 2008).

Interventionen i Bunkefloprojektet innebär en förlängning av skoldagen och schemaläggning av en obligatorisk rörelselektion för alla elever varje dag. De ordinarie idrottslärarna har tre idrottslektioner i veckan, varav en av dessa bedrivs utomhus. De övriga två dagarna kommer föreningsledare in och har aktivitetslektioner med olika inriktning. Det innebär 225 minuter fysisk aktivitet i veckan mot de 60-80 minuter som vanligtvis är brukligt. Ett av projektets främsta syften är att stimulera eleverna till en hälsofrämjande livsstil och ökad fysisk aktivitet såväl i skolan och på fritiden som efter avslutad skolgång. De insatser som presenteras inom projektet är fokus på hälsofrämjande undervisning där inslag som t ex avslappning, massage, elevdemokrati, kostaktiviteter och mobbningsförebyggande arbete ingår. Berörda lärare, pedagoger och föreningsledare har fått utbildning i barns sensmotoriska utveckling och praktisk kunskap kring motorisk träning. För att främja föräldrasamverkan bjuds de in till studiebesök och temadagar med fokus på hälsofrämjande insatser för hela familjen.

(24)

24

För att stärka elevernas självförtroende och uppmärksamma eventuella riskfaktorer genomför skolsköterskan hälsosamtal med alla elever varje år. Områden som berörs är skoltrivsel, skolarbete, kost, sömn, livsstilsrelaterade frågor och ANT. Syftet är att få en helhetsbild och ta reda på om eleverna behöver stöd eller hjälp med något. En aktivitetsgrupp har bildats där ungdomar med ett svagt socialt nätverk har möjlighet att träffas och bygga upp relationer och skapa en känsla av samhörighet. Eleverna från årskurs sex och uppåt får lära sig att arbeta med ledarskapsprofiler och tanken är att elever i årskurs åtta och nio ska kunna hjälpa till vid friluftsdagar och leda aktiviteter för de yngre barnen i skolidrottsföreningen. Kostens

betydelse uppmärksammas också och insatser för ökad kostkunskap uppnås genom att eleverna har hem- och konsumentkunskap redan i årskurs fem. Som en del i en

hälsofrämjande skola har utbudet i caféet setts över och sötade livsmedel har plockats bort. På Ängslättskolan och Sundsbroskolan finns också en hälsopromotor anställd, vars roll är att utveckla och driva projektet framåt samt se till att arbetet bedrivs i samförstånd mellan

personal, elever, föräldrar och föreningar. Personalens delaktighet anses vara viktig i projektet och en grupp har bildats för att arbeta fram en enhetlig linje för alla årskurserna där

tyngdpunkten ligger på fysisk aktivitet. Gruppens syfte är också att utveckla och utvärdera verksamheten (Ericsson, Gärdsell, Lindén & Karlsson 2006:5-8).

Som en del i Bunkefloprojektet bedrivs studien Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer där eleverna har följts i årskurs 1, 2 och 3 från projektstarten 1999. Totalt omfattas studien av 251 elever där två årskullar fick en obligatorisk rörelselektion varje dag och en tredje årskull som hade två lektioner idrott i veckan utgjorde studiens kontrollgrupp. Elever i interventionsgruppen erbjöds extra motorisk träning i mindre grupp en gång i veckan i syfte att individanpassa träningen i större utsträckning. För att automatisera grovmotoriska grundrörelser var motorisk utvecklingsnivå en viktig grundförutsättning. Dessutom ingick övningar för att träna samordning av kroppsrörelser och för att stärka individens

aktivitetskontroll ingick samarbets- och koncentrationsövningar. Resultaten kring

motorikobservationer bekräftar hypotesen om att barns grovmotorik förbättras av ökad fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan. Skillnaderna mellan interventionsgrupp och

kontrollgrupp visar på stora skillnader i takt med antal deltagande år i interventionen. Motorikobservationerna genomförs fortlöpande av skolsköterska och klassföreståndare med hjälp ett observationsschema som underlag. Den fysiska och motoriska förmågan hänger ofta samman med självkänsla och möjlighet att delta i aktiviteter och motorikträning blir ett sätt att

(25)

25

förhindra problem som kan uppstå i samband med fysisk aktivitet i sociala kontexter (Ericsson 2003:4-5).

Forskning kring preventiva och hälsofrämjande program och metoder visar att insatserna kan utformas på olika sätt och följande inslag har visat sig vara mest betydelsefulla. Nedan redovisas de fem aspekter som har varit mest förekommande i de rapporter och studier som jag har tagit del av:

 Insatser som stärker ungdomars självkänsla.

 Samverkan mellan skola och föräldrar.

 Elevinflytande och delaktighet.

 Gruppens betydelse.

 Kombination av teoretisk och praktisk undervisning.

I det kommande avsnittet är min avsikt att belysa och undersöka det hälsofrämjande arbetet på den i studien aktuella skolan utifrån dessa huvudsakliga insatser. Utöver dessa fem finns det ytterligare aspekter som anses vara viktiga i förebyggande arbete och som jag till viss del också berör och använder som analysredskap och dessa är vikten av goda förebilder, trygg skolmiljö, elevhälsa och genusperspektiv samt i hur stor utsträckning de nationella

styrdokumenten möjliggör eller försvårar ökad fysisk aktivitet under skoldagen.

4. RESULTAT OCH ANALYS

I resultat- och analysdelen redovisas det resultat som har framkommit under intervjuerna med respondenterna. Först presenteras skolans arbetssätt och de preventiva insatser som vidtagits inom begreppet hälsofrämjande skola. Därefter ger skolpersonalen sina synpunkter på

möjligheter och svårigheter med det hälsofrämjande arbetet. Resultat och analys vävs samman löpande i texten för att ge en tydligare struktur i innehållet. Nedan ges en kortfattad

presentation av respondenterna och deras bakgrund. Namnen är fingerade för att inte avslöja deras identitet men samtidigt är det ett sätt att levandegöra personerna bakom citaten.

4.1 Presentation av respondenterna

Ola – idrottslärare. Lärare sedan 1998 och har jobbat som idrottslärare på två andra skolor innan han började här 2000. Ola har läst påbyggnadsutbildningar, sommar och vinterfriluftsliv och idrottsmedicin.

(26)

26

Carola – hem- och konsumentkunskapslärare. Carola är utbildad hushållslärare genom en treårig eftergymnasial utbildning. Hon har dessutom studerat näringsfysiologi och barn- och ungdomskunskap. Carola har arbetat i skolans värld sedan 1977 och på den nuvarande skolan har hon varit sedan år 2000.

Anna – skolsköterska. Utbildad sjuksköterska med en vidareutbildning i ämnet hälsa mot en inriktning som heter barn och ungdomars hälsa i skolmiljö. Anna har tidigare jobbat inom akutsjukvården och psykiatrin och som skolsköterska sedan 1997 varav de senaste nio åren på nuvarande skola där hon arbetar med årskurs 1-9.

Petra – skolkurator. Är utbildad socionom sedan 1985 och har jobbat som skolkurator sedan 1999. Har tidigare arbetat som fältsekreterare och som socialsekreterare. Petra arbetar med elever i årskurs 7-9 och till stor del består hennes arbete av preventiva insatser.

Sven – rektor. Lärarutbildning i grunden, var klar 1973 och började då arbeta på en skola i Kalmar kommun. Rektor på nuvarande skola har han varit sedan 1990 och han har varit med om att utforma den fullständiga grundskola som idag existerar.

Lars – biträdande rektor. Har ett stort intresse för idrottsrörelsen i stort och är mycket engagerad i hälsofrågor både för vuxna och barn och ungdomar. Biträder rektor med planerings- och utvecklingsuppgifter.

Magnus – kökschef. Har gått en treårig livsmedelsteknisk linje och har jobbat som restaurang- kock i ett antal år. De senaste två åren har han arbetat som kökschef inom storhushåll i

skolbespisning.

Kerstin – friskvårdspedagog. Kerstin har en socionomutbildning i grunden, hon har arbetat inom socialtjänsten och som skolkurator. De senaste två åren har hon läst till

friskvårdskonsulent och arbetar nu som friskvårdskonsulent inom en ideell, rikstäckande förening. Hennes arbete går ut på att bl.a. jobba mot skolorna och aktivera barn och ungdomar till olika fysiska aktiviteter och att tala om kostens betydelse

4.2 Den undersökta skolans arbetssätt och vägen mot en hälsofrämjande skola Skolan var tidig med att anamma konceptet hälsofrämjande skola och har genomfört

förändringar som främjar hälsan på många olika plan för både elever och personal. Några av respondenterna menar att de inte fullt ut kan säga att de har en hälsofrämjande profil eftersom det skulle innebära att hela skoldagen genomsyras av hälsofrämjande insatser och vardaglig

(27)

27

fysisk aktivitet. De flesta anser att målet bör vara att uppnå de 30 minuter fysisk aktivitet varje dag i skolan för alla elever som tillkom genom ett förslag från Riksidrottsförbundet 2002. Vidare poängterar några av respondenterna att hälsofrämjande skola inte bara innebär fokus på fysisk aktivitet utan det innefattar mycket mer i det vida hälsoperspektivet som t ex kostens betydelse, om att tillgodose elevernas behov av trygghet, att verka för elevdemokrati för individens utveckling. Personalen menar att det är viktigt att ha ett holistiskt synsätt och fokusera på helheten runt individen. Det är faktorer som stämmer väl överens med de faktorer som lyfts fram som betydelsefulla inom WHO:s hälsoprojekt (Statens Folkhälsoinstitut 1999:5-7).

För att uppnå en hälsofrämjande skolutveckling har godis och läsk plockats bort från

cafeterian och eleverna bjuds på frukt en dag i veckan. Ytterligare ett led i att etablera sig som hälsofrämjande skola var att anställa en kökschef för att uppfylla kravet på att kunna erbjuda eleverna en näringsriktig skollunch och möta det behov som finns om vällagad och varm mat. För att öka elevernas lust att röra på sig under rasterna så har skolan ett pågående samarbete med Idrottslyftet6 genom den lokala idrottsföreningen. I samarbetet med den lokala idrotts- föreningen är en kille anställd för att hjälpa till med aktiviteter som t ex basketturneringar, hundpromenader och Easy Line, som är ett träningskoncept som erbjuds i områdets lokala gym. En annan del i samarbetet är att erbjuda avslappning och Yoga för alla klasser en gång per termin. För skolpersonalen anordnas personalgympa och andra aktiviteter och

respondenterna berättar att det är något som skapar arbetsglädje och harmoni i gruppen.

Skolan har valt att satsa på friluftsliv vilket respondenterna tycker är ett bra komplement till ämnet Idrott och hälsa. Det kan innefatta aktiviteter som att paddla kanot, vandra, lära sig laga mat utomhus på stormkök och att övernatta i naturen. Utöver det tillkommer de vanliga friluftsdagarna med orientering, brännboll och fotboll samt skidutflykter när vädret tillåter.

”Jag ser när ungarna har varit iväg på sina friluftsliv och kommer tillbaka med senap och ketchup i håret, sotiga och luktar lägereld, många av dem har upptäckt något nytt och de verkar tycka att det har varit himla kul. En känsla av lite äventyr, ansträngning och lite strapatser, det tror jag är bra” (Sven - rektor).

6

Riksidrottsförbundet (RF) har fått 500 miljoner kronor för att kunna satsa på idrottsverksamhet för barn och ungdomar och dessa pengar ska fortlöpande delas ut från och med 1 juli 2007 till 30 juni 2009. Idrottslyftet föregicks av Handslaget där RF mellan åren 2004-2007 fick ta emot 1 miljard kronor av regeringen. Idrottslyftet erbjuder ekonomiska resurser för att de tillsammans ska kunna utveckla kreativa metoder för att aktivera eleverna under skoldagen (Riksidrottsförbundet 2008).

(28)

28

Personalen märker att eleverna tycker att det är ett uppskattat moment och vidare anser de att friluftsdagarna inte bara erbjuder möjlighet till fysisk aktivitet utan de lär sig även att

samarbeta och fungera tillsammans som en klass. Personalen framhåller detta som en viktig grupprocess där eleverna också utvecklar färdigheter som ansvarskänsla och problemlösning. Eleverna förväntas, enligt läroplanen, att utveckla olika kunskaper om friluftsliv och om allemansrätten och det uppfylls bäst genom praktiskt lärande. Quennerstedt (2006) menar att den här typen av kunskap är viktig och genom att lära eleverna hur man orienterar sig i skog och mark skapas positiva naturupplevelser och en ansvarskänsla för miljön utvecklas hos eleverna. Ytterligare fördelar kan, enligt Quennerstedt, vara att den nya kunskapen kan leda till att ett intresse väcks för friluftsverksamhet (ibid. s. 220).

Skolan har valt att införa aktiviteter som förläggs såväl under skoltid som på fritiden och det har varit allt från löpartävlingar till en vandring till Treriksröset. Varje klass fick då samla ihop sträckor genom att promenera på uppmätta slingor, antingen tillsammans med klassen eller på egen hand, och den klass som först nådde fram fick pris. Elevens val, som skolan har fyra till fem gånger per termin, är ett annat sätt att erbjuda tillfällen för fysisk aktivitet och nu har de bestämt att den ena halvan av dagen ska bestå av teoretisk fördjupning och den andra halvan ska vikas åt praktiska moment.

I det förebyggande arbetet ingår också elevhälsans arbete, d.v.s. skolkurator, skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog, skolledning samt i vissa fall berörda lärare, med övergripande insatser på grupp- och individnivå som kan omfatta ärenden rörande skolk, skadegörelse, mobbing, alkoholbruk eller trassliga hemförhållanden. Skolkuratorn och skolsköterskan är de som övervägande arbetar med individanpassade insatser ofta i form av samtalskontakter. De genomför hälsoprofiler och har hälsosamtal med alla elever i årskurs sju i syfte att upptäcka eventuella problem i klassen eller fånga upp faktorer hos enskilda individer som skulle kunna vara eller bli problematiska. Eleverna får svara på en enkät med frågor om kost, motion, trivsel i klass och med kompisar, sömn, datavanor, alkohol, tobak och droger samt självbilder enligt s.k. självskattningsskalor. Därefter kopplas resultatet vidare till klassen och det som inte är så bra följs upp antingen av kurator eller av skolsköterska. Andra preventiva och

hälsofrämjande insatser som skolsköterska och kurator arbetar med på gruppnivå är bl.a. sex och samlevnad och drogförebyggande program som riktar sig till både elever och föräldrar. Enligt Bremberg (2004) är det idag vanligt att elevhälsans personal ansvarar för

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :