Nordic Statistical Yearbook 2008 : Nordisk statistisk årsbok 2008

(1)

(2)

Nordic Statistical

Yearbook 2008

Nordisk statistisk årsbok 2008

Volume 46

Edited by

Ulla Agerskov

Statistics Denmark

Nord 2008:001

(3)

Pages 9, 12, 14, 15, 16, 19, 20, 37, 55, 70, 77, 82, 87, 88, 91, 95, 103, 113, 129: Johannes Jansson/norden.org

Pages 28, 29, 39, 59, 61, 62, 68, 74: Karin Beate Nøsterud Pages 84, 93, 126: Magnus Fröderberg/norden.org Pages 17, 46, 123: Lennart Perlenhem/norden.org Pages 50, 98, 104, 111, 119, 124: Ingram Page 11: Mats Holmström/norden.org Page 10: Thierry Lauzun/lcontec.com Page 13: visitaland.com

Photos Nordic Statistical Yearbook 2008

Nordisk statistisk årsbok 2008 ISBN 978-92-893-1753-5 ISSN 1398-0017

Nord 2008:001 ISSN 0903-7004

Design: Jette Koefoed, Nordic Council of Ministers, Copenhagen Print: Arco Grafisk A/S, Skive, Denmark

Copies: 2 500

Nordic Statistical Yearbook web-site: www.norden.org

Main suppliers of data: The Nordic national statistical institutes. Editor: Ulla Agerskov, uag@dst.dk, Statistics Denmark. Secretariat: Leila L. Hjulgaard, llh@dst.dk, Statistics Denmark. Maps: LIBER KARTOR, Stockholm.

Printed in Denmark

Nordic Council of Ministers Nordic Council

Store Strandstræde 18 Store Strandstræde 18

DK-1255 Copenhagen K DK-1255 Copenhagen K

Phone (+45) 3396 0200 Phone (+45) 3396 0400

Fax (+45) 3396 0202 Fax (+45) 3311 1870

www.norden.org

Nordic cooperation has firm traditions in politics, the economy, and culture. It plays an important role in European and international col-laboration, and aims at creating a strong Nordic community in a strong Europe.

Nordic cooperation seeks to safeguard Nordic and regional interests and principles in the global community. Common Nordic values help the region solidify its position as one of the world’s most innovative and competitive.

Nordic cooperation is one of the world’s most extensive forms of re-gional collaboration, involving Denmark, Finland, Iceland, Norway, Sweden, and three autonomous areas: the Faroe Islands, Greenland, and Åland.

(4)

Preface

The Nordic countries have much in common – their way of life, history, language and social structure. Many of these common features and the results of their joint efforts may be described by statistics. This is why the Nordic Council of Ministers pub-lishes the Nordic Statistical Yearbook.

Our ambition is to provide comparable statistics on the life in the Nordic countries – to shed light on the similarities and the differences. Against the background of globalization, data on conditions in the Nordic in relation to other Western European countries are also provided in a number of areas. The empha-sis has been on making the data easy to understand and rele-vant to the way we live, and thus useful in many contexts. To pursue this ambition further Nordic Statistical Yearbook has this year undergone a wide range of improvements. The book is published in a new design and a more user-friendly and coherent structure.

Another new feature is free access to a databank including thousands of figures describing the Nordic region. The data-bank can be found at the Nordic Council of Ministers website, www.norden.org. Data for the Yearbook are extracted from this databank.

If errors are detected after the publishing deadline, corrections to the page in question will be available at www.norden.org. Enjoy your reading!

Copenhagen, October 2008

Halldór Ásgrímsson Generalsekreterare Nordiska ministerrådet

(5)

Förord

De nordiska länderna har mycket gemensamt – livsstil, histo-ria, språk och samhällsstruktur. Detta lägger grunden för en unik tradition av att samarbeta. Mycket av detta kan beskrivas med statistik, vilket är anledningen till att Nordiska minister-rådet ger ut Nordisk statistisk årsbok.

Ambitionen är att presentera jämförbar statistik om livet och livsvillkoren i de nordiska länderna – att belysa likheterna och skillnaderna. I ljuset av globaliseringen anges också de nor-diska ländernas förhållande till det övriga Västeuropa på en rad områden. Stor vikt har lagts på att göra uppgifterna lätta att förstå och relevanta för det sätt på vilket vi lever. På så vis kan boken få många användningsområden.

För att fullfölja denna ambition vidare har Nordisk statistisk årsbok i år blivit bättre genom ett stort antal punkter. Boken är utgiven i en ny design och med en mera användarvänlig och sammanhängande struktur.

En annan nyhet är fri tillgång till en databas med tusentals siffror omkring Norden - Nordic Statistics, som ger otaliga möjligheter till intressanta analyser. Databasen finns på Nor-diska ministerrådets webbplats www.norden.org. Uppgifterna i årsboken kommer från denna databas.

Om det finns något fel i boken, rättelser till sidan i fråga, kommer att finnas tillgängliga på www.norden.org. Mycket nöje med läsningen!

Köpenhamn i oktober 2008

Halldór Ásgrímsson Generalsekreterare Nordiska ministerrådet

(6)

Denmark: Greenland: Åland: Norway:

Faroe Islands: Finland: Iceland: Sweden:

To describe the different countries in the figures following colours are used:

Throughout the book the following symbols and country codes are used:

Symbols Country codes

Nil

Less than half Not applicable Data not available

- 0 . .. Denmark: DK Faroe Islands: FO Greenland: GL Finland: FI Åland: AX Iceland: IS Norway: NO Sweden: SE Appendix 2: Geonomenclature... 134

Appendix 1: User guide ... 130

Subject index – English ... 135

Subject index – Swedish ... 139

Labour market ... 121

Activity rates, commuting, employment, unemployment Public finance and prices ... 107

Government aid to developing countries, government deficit and debt, prices, public expenditures, taxes Preface ... 3

Contents... 5

Facts about the Nordic countries ... 8

Quality of life ... 54

Health and causes of death, income, leisure, social protection Globalisation ... 97

Import, export and trade Science and technology ... 46

ICT, research and development Environment and energy ... 17

Emissions, energy use and supply, global warming and land use Economic trends ... 79

Balance of payments,economic structure, national accounts and economic growth Population... 28

Abortions, family structure, migration, population projections, popula-tion size and changes Education ... 70 Enrolment and graduates, level of education, student financial aid,

studying abroad

Innehåll

Förord ... 3

Innehåll ... 5

Fakta om de nordiska länderna ... 8

Miljö och energi ... 17

Utsläpp, energiproduktion och -användning, global uppvärmning, och markanvändning Befolkning ... 28

Aborter, familjestruktur, migration, befolkningsprognoser, befolkningsutveckling Vetenskap och teknologi ... 46

IT, forskning och utveckling Livskvalitet ... 54

Hälsa och dödsorsaker, inkomst, fritid och social trygghet Utbildning... 70

Inskrivna och examinerade, utbildningsnivå, studiestöd, utomlands studerande Ekonomiska tendenser ... 79

Betalningsbalans, ekonomisk struktur, nationalräkenskaperna och ekonomisk tillväkst Globalisation ... 97

Import, eksport och handel Offentlig ekonomi och priser ... 107

Statligt internationellt bistånd, offentliga sektorns underskott och skuld, priser, offentliga uttgifter, skatter Arbetsmarknad... 121

Relativa arbetskraftstal, arbetspendling, sysselsättning, arbetslöshet Bilaga 1: Användarhandledning ... 130

Bilaga 2: Geonomenklatur ... 134

Sakregister – engelska ... 135

Sakregister – svenska ... 139

Följande symboler och landskoder används genomgående i boken:

Symboler Landskoder Noll Mindre än hälften Inte tillämpligt Uppgift saknas - 0 . .. Danmark: DK Färöarna: FO Grönland: GL Finland: FI Åland: AX Island: IS Norge: NO Sverige: SE

Följande färger används för att beskriva de olika länderna i figurerna:

Danmark: Grönland: Åland: Norge: Färöarna: Finland: Island: Sverige:

(8)

Fertilitet (2006)

BNP, miljarder euro

2007 The Nordic region in an international context – key figures

Norden i ett internationellt sammanhang – nyckeltal

2007 Norden Euro-area United States Japan

Total area, 1 000 sq km 3 428 2 600 9 631 378 Total areal, 1 000 km2

Land area, 1 000 sq km 1 561 2 568 9 162 375 Landareal, 1 000 km2

Arable land, per cent of land area 18.8 24.7 18.0 11.6 Åkermark, procent av landarealen

Population, million 25 320 302 128 Folkmängd , miljoner

Inhabitants per sq km 16 125 33 341 Invånare per km2

Fertility rate (2006) 1.9 1.6 2.1 1.3

Part of population, 0–14 years, per cent 17.7 15,6 20,3 13,6 Andel invånare, 0-14 år i procent

Part of population, 65+ years, per cent 16.2 17.9 12.5 21.3 Andel invånare , 65+ år, procent

Life expectancy (2006): men, years women, years 77 82 77 83 75 80 79 86 Medellivslängd (2006): År, män År, kvinnor

Production of energy, 1000 tons oil equiv.(2006) 306 500 451 680 1 654 230 101 070 Energiproduktion, 1000 ton oljeekvivalenter (2006)

Consumption of energy per person, kg oil equiv. (2006) 5 571 3 931 7 740 4 130 Konsumtion av energi per person (2006)

Emission of greenhouse gases, tons CO2 equiv., per person (2006) 11.1 8.4 23.3 10.5 Utsläpp av växthus- gaser, CO2-ekvivalenter, ton per person (2006)

GDP, billion euro 1 040 8 921 10 075 3 197

GDP per capita, PPP-euro 33 396 27 300 38 500 28 200 BNP per person, i PPP euro

Balance of payments, current account surplus, per cent of GDP 7.0 0.3 -5.4 4.9 Betalningsbalans överskott , i procent av BNP

General government debt ult. per cent of GDP 37.7 66,4 60,8 195,5 Off. sektorns skulder, procent. av BNP

General govern. public surplus per cent of GDP 7.1 -0.6 -2,5 -3,4 Offentliga sektorns överskott, procent av BNP

Arbetslöshet, procent Relativa arbetskraftsta (2006), män kvinnor

Skatt på personlig inkomst, procent av BNP (2006) Skattetryck, procent (2006) 85.2 61.9 3.9 27.4 5.0

Note: Where statistics do not give figures for total Norden, figures are calculated as weight averages, using population as weighing basis. Norden comprises Denmark, Finland, Iceland, Norway, Sweden and the three autonomous areas of the Faroe Islands, Greenland and Åland. Euro-area is the 15 countries that have euro as their common currency. Land area is the ice-free area.

Not: I de fall där siffrorna inte anger samlad statistik för Norden, har de framräknats som ett viktat genomsnitt med utgångspunkt från folkmängden. Norden inkluderar Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige samt de tre självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. Euro-area avser de 15 länder som har infört euron som gemensam valuta. Landytan avser den yta som inte är täckt av landis eller vatten.

Sources: The World Bank. Eurostat. OECD, Revenue Statistics 1965-2006, 2007 Edition. United Nations. IEA, Key World Energy Statistics, 2008. US Sensus bureau. International Monetary Fund, World Economic Outlook Database, April 2008. UNFCCC. Nordic Statistic. e-Stat Portal Site of Official Statistics of Japan. WHO, Core Health Indicators.

81.7 69.1 4.6 27.3 9.6 78.7 63.4 7.4 39.7 10.7 47.8 81.1 75.7 5.1 16.2 Tax burden, total taxes as per cent of GDP (2006)

Labour force participation rate, per cent (2006), men

women

Tax on personal income, per cent of GDP (2006) Unemployment rate, per cent

(9)

The Nordic countries

Total area (1 000 sq km) 3 428 sq km Arable land and gardens

(% of land area, 2007)

25.3

Largest lake Vänern – 5 490 sq km

Highest point Gunbjørns Fjeld – 3 693 m

(Greenland) Population 1 January 2008 25 141 797 Life expectancy (2006): men, years women, years 77 82 Fertility rate (2006) 1.9 Part of population, 0–14

years, per cent 17.7

Part of population, 65+ years,

per cent 16.2

GDP, billion euro 1 040

GDP per capita, PPP-euro 33 396

Balance of payments, current account surplus, per cent of

GDP 7.0

General government debt ult.

per cent of GDP 37.7

General govern. public

surplus per cent of GDP 7.1 Labour force participation

rate, per cent (2006), men

women

81.1 75.7 Unemployment rate, per cent 6.6

(10)

Denmark

Total area 43 561 sq km

Lakes and streams 671 sq km

Land area 42 890 sq km

Arable land and gardens 25 329 sq km

Forests 5 294 sq km

Largest lake Arresø – 39.5 sq km

Highest point Yding Skovhøj – 172.5 m

Coastline 7 314 km

Population 1 January 2008 5 475 791

Population per sq km land area

1 January 2008 127.6

Capital area population 1 645 825 (Copenhagen (incl. suburbs)

National holiday 5 June (Constitution Day 5 June 1849)

Form of government Constitutional monarchy

Parliament Folketinget (179 seats)

Membership of EU Yes, from 1 January 1973

Membership of NATO Yes, from 4 April 1949

Head of state Queen Margrethe II

Head of government Prime Minister Anders Fogh Rasmussen

(Liberal Democratic Party)

Currency Danish krone (DKK)

(11)

Faroe Island

Highest point Slættaratindur 882 m

Coastline 1 289 km

Population 1 January 2008 48 433

Population per square km

total area, 1 January 2008 34.7

Capital area population Tórshavn (municipality) 19 429

National holiday 29 July (Olaifest)

Form of government Home rule - within the kingdom of

Denmark

Parliament Lagtinget (33 seats)

Membership of EU No

Membership of NATO Yes

Head of government Prime Minister Jóannes Eidesgaard

(Social Democratic Party)

(12)

Greenland

Total area 2 166 086 sq km

Icecap and glaciers 1 755 637 sq km

Icefree area 410 449 sq km

Highest point Gunnbjørns Fjeld 3 693 m

Coastline 39 330 km

Population per square km

ice-free land area, 1 January 2008 0.14

National holiday 21 June (longest day)

Capital area population 15 047 (Nuuk municipality)

Form of government Home rule – within the kingdom of

Denmark

Parliament Landstinget (31 seats)

Membership of EU From 1 January 1973 to 1 February 1985

Membership of NATO Since 1949 (due to the Danish

membership)

Premier Hans Enoksen

(Siumut, Social Democratic Party)

(13)

Finland

Lakes and streams 34 519 sq km

Forests 229 170 sq km

Largest lake Saimaa 1 377 sq km

Highest point Halti, Halditjåkko (Haldefjäll) 1 324 m

Coastline 1 250 km

Population per square km land area

1 January 2008 17.4

Capital area population 1 007 611 (Helsinki incl suburbs1

)

National holiday 6 December (Independence Day)

Form of government Republic

Parliament Riksdag (200 seats)

Membership of NATO No

Head of state President Tarja Halonen

Head of government Prime Minister Matti Vanhanen

(Center Party)

Currency Euro

Official website www.finland.fi

1)

(14)

Total area (6 757 islands) 1 552 sq km

Lakes and streams 25 sq km

Arable land and gardens 139 sq km

Forests 890 sq km

Largest lake Östra och Västra Kyrksundet 2.6 sq km

Highest point Orrdalsklint 129 m

Population per square km land area

1 January 2008 17.8

Capital area population 10 902 (Mariehamn municipality)

National holiday 9 June

Form of government Home rule – within

the Republic of Finland

Parliament Lagtinget (30 seats)

Head of state President Tarja Halonen

Head of Government Lantrådet Viveka Eriksson

(Åland Liberals)

Currency Euro

Official website www.aland.ax

(15)

Iceland

Total area 103 300 sq km Glaciers 11 000 sq km

Ice-free land area 89 600 sq km

Forests 1 524 sq km

Largest lake Þingvallavatn 82 sq km

Coastline 4 970 km

Highest point Hvannadalshnúkur 2 110 m

Population per square km ice-free

land area, 1 January 2008 3.5

Capital area population 196 564 Reykjavik (incl. suburbs)

National holiday 17 June (Independence Day 17 June 1944)

Form of Government Republic

Parliament Alþingi or Althingi (63 seats)

Membership of EU No, but member of EEA from 1 Jan. 1994

Head of state Ólafur Ragnar Grímsson

Head of Government Prime Minister Geir H. Haarde

(Independence Party)

Currency Icelandic krona (ISK)

(16)

Norway

1)

Excluding Svalbard and Jan Mayen. Total area1

323 782 sq km

Land area1

(incl. icecap area) 305 470 sq km Icecap area

Arable land and gardens

3 170 8 584 sq km

Largest lake Mjøsa 362 sq km

Highest point Galdhøpiggen 2 469 m

Coastline, mainland 25 148 km

Population per square km land area1

1 January 2008 15.6

Capital area population 1 079 051 (Oslo, incl suburbs)

National holiday 17 May (Constitution Day 17 May 1814)

Parliament Stortinget (169 seats)

Membership of EU No, but member of EEA from 1 Jan. 1994

Head of state King Harald V

Head of government Prime Minister Jens Stoltenberg

(Social Democratic Party)

Currency Norwegian krone (NOK)

Official website www.norway.no

(17)

Sweden

Total area1

450 295 sq km

Land area (incl. icecap area) 410 335 sq km Icecap area

Arable land and gardens

283 sq km 26 480 sq km

Largest lake Vänern 5 490 sq km

Highest point Kebnekaise 2 111 m

Coastline, mainland 11 500 km

Population per square km land area (incl. icecap area) 1 January 2008 22.4

Capital area population 1 949 516 (Stockholm incl. suburbs)

National holiday 6 June (Swedish flag)

Parliament Riksdagen (349 seats)

Membership of NATO No

Head of state King Carl XVI Gustaf

Head of government Prime Minister Fredrik Reinfeldt

(Moderate Party)

Currency Swedish krona (SEK)

Official website www.sweden.se

1)

Incl. the greater lakes but excl. the area from the coastline to the territorial border, 81 502 km2

(18)

Sustainable development

A set of indicators has been developed – Focus on sustainable development – Nordic indicators. The indicators focus on the three dimensions of sustainable development: integration of environmental, social and economic factors. The indicators are attached to the Nordic strategy Sustainable Development – New Bearings for the Nordic Countries, see also www.norden. org/baeredygtig_udvikling/sk.

The strategy describes the development in a number of areas in the Nordic countries. There are both key indicators and more area specific indicators for production and consumption, the social dimension, transport, energy, the sea, chemicals, food security and health, climate and air quality, biological diversity – nature and cultural environment, agriculture, and finally fishing and fish farming. A great number of the indicators are based on the information in the Nordic Statistical Yearbook and can be found here in the relevant parts of the book.

Hållbar utveckling

De nordiska länderna har utvecklat en grupp indikatorer – Fokus på hållbar utveckling – Nordiska indikatorer. Indikato-rerna fokuserar på de tre dimensionerna av hållbar utveckling: integration av miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer. Indikatorerna är knytna till den nordiska strategin Hållbar utveckling – En ny kurs för Norden, se på www.norden.org/ baeredygtig_udvikling/sk.

Indikatorerna beskriver utvecklingen på en rad olika områden i Norden. Det handlar om både centrala och mer områdesspeci-fika indikatorer för produktion och konsumtion, den sociala dimensionen, transport, energi, hav, kemikalier, livsmedels-kvalitet och hälsa, klimat och luftlivsmedels-kvalitet, biologisk mångfald, natur- och kulturmiljö, lant- och skogsbruk samt fiske och fiskodling. En stor del av indikatorerna baserar sig på uppgif-ter i Nordisk Statistisk årsbok och åuppgif-terfinns i de relevanta avsnitten i boken.

(19)

Land use

The Nordic countries comprise a total area of 3.5 million sq km. Even without Greenland and the Norwegian islands of Svalbard and Jan Mayen, the remaining part of the Nordic countries covers a vast area of 1.2 million sq km. This area is the size of Germany, France and Italy together. The Nordic region stretches over five time zones. To the east, the region borders on Russia, and in fair weather one can just make out the Canadian coastline to the west. To the south, its neighbours are Germany and Poland, and to the north: the Arctic Ocean.

However, with a population of only 25 million, the region has one of the lowest population densities in the world. The low density is partly due to the fact that large parts of the Nordic countries are marginal areas, where nature puts limitations on settlement.

Denmark (excluding the Faroe Islands and Greenland) has the highest population density in the Nordic countries with 127 people per sq km and, thus, differs significantly from the other Nordic countries in this respect. In both Norway and Denmark 30–40 per cent of the population is to be found in the vicinity of the respective capitals. In Iceland it is more than 60 per cent. Climatic conditions and quality of land determine how the land is used. In densely populated Denmark there is hardly any wild nature left. Most of the scarce forests are plantations, and 65 per cent of Denmark’s total area is cultivated or zoned as gar-dens or parks. In the other Nordic countries, it is less than

10 per cent of the area. Around 17 per cent of the land area in Iceland is used for permanent meadows and pastures. Both Finland and Sweden have large forest areas. Almost 70 per cent of the total area of Finland and 50 per cent of the total area of Sweden is covered by forest.

Total area in the Nordic countries. 2008 Figur 1.1 Total areal i Norden

1% 64% 10% 0% 3% 9% 13% 0% Denmark - 1% Faroe Islands - 0% Greenland - 64% Finland - 10% Åland - 0% Iceland - 3% Norway - 9% Sweden - 13%  Area02

Source: National statistical institutes and National Land Survey of Finland.

Markanvändning

De nordiska länderna täcker en total areal av 3,5 miljoner km2

. Även utan Grönland, Svalbard och Jan Mayen utgör den reste-rande delen av Norden ett enormt område, nämligen 1,2 miljo-ner kvadratkilometer. Det är en yta av samma storlek som

Tyskland, Frankrike och Italien tillsammans. Norden sträcker sig över fem tidszoner. I öster gränsar Norden mot Ryssland, och i väster kan man skymta Kanadas kust i klart väder. I söder är Norden granne till Tyskland och Polen och i norr gränsar Norden till Ishavet.

Med en befolkning på endast 25 miljoner är emellertid regio-nen en av de minst tätbefolkade i världen. Detta beror huvud-sakligen på att de nordiska länderna är områden där naturen sätter gränser för bosättning.

Danmark (exklusive Färöarna och Grönland) har den högsta befolkningstätheten i de nordiska länderna med 127 personer per km2

och skiljer sig alltså väsentligt från de övriga nordiska länderna i detta avseende. I både Norge och Danmark finns 30–40 procent av befolkningen i närheten av huvudstaden. När det gäller Island är det mer än 60 procent.

Klimatförhållandena och jordmånen avgör hur marken an-vänds. I det tätbefolkade Danmark finns nästan ingen ur-sprunglig natur kvar. Det mesta av den sparsamt förekom-mande skogen är planterad, och 65 procent av hela Danmarks areal är uppodlad eller använd till trädgårdar och parker. I de andra nordiska länderna gäller detta mindre än 10 procent av arealen. Omkring 17 procent av landarealen på Island används till permanent ängsmark och betesmark. Både Finland och Sverige har stora skogsarealer. I Finland är nästan 70 procent och i Sverige 50 procent av den totala landarealen täckt av skog.

(20)

Land use Table 1.1

Markanvändning

2007 Denmark Faroe Islands Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden 2007

Total area, sq km 43 561 1 396 2 166 086 338 419 1 552 103 300 323 782 450 295 Total areal, km2

Per cent Procent

Total area 100.0 .. 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Total areal

Arable land and gardens 58.1 .. .. 6.8 9.0 1.3 2.7 5.9 Åkermark och trädgårdar

Meadows and pastures 8.2 .. 0.0 0.1 3.9 17.0 0.5 1.1 Ängsmark och betesmark

Forests 12.2 .. 0.0 67.7 57.4 1.5 37.1 51.2 Skog

Other land area 20.0 .. 18.9 15.3 28.2 67.1 52.7 32.9 Övrig landareal

Lakes 1.5 .. .. 10.2 1.6 2.6 6.0 8.9 Sjöar

Icecap area .. .. 81.1 - . 10.7 1.0 0.1 Glaciärer

 Area02

Source: National statistical institutes, Finnish Forest Research Institute and Information Centre of the Ministry of Agriculture and Forestry, Finland. Note: Finland: Includes Åland.

Not: Finland: Inkluderar Åland.

• Did you know that … Finland has 188 000

lakes and 180 000 islands.

• Visste du att ... Finland har 188 000 sjöar

(21)

Population density. 2008 Figure 1.2 Befolkningstäthet 0 20 40 60 80 100 120 140 DK FO GL FI AX IS NO SE Euro-area Inhabitants per sq km  Dens01

Source: National statistical institutes, National Land Survey of Finland and Eurostat.

Area and population Table 1.2

Areal och folkmängd

2008 Denmark Faroe Islands Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden 2008

Total area, sq km 43 561 1 396 2 166 086 338 419 1 552 103 300 323 782 450 295 Total areal, km2

Water and icecap area, sq km 671 .. 1 755 637 34 519 25 13 700 22 692 40 243 Vatten och glaciärer, km2

Land area, sq km 42 890 .. 410 449 303 901 1 527 89 600 301 090 410 052 Landareal, km2

Population Folkmängd

1 January 5 475 791 48 433 56 462 5 300 484 27 153 313 376 4 737 171 9 182 927 1 januari

Inhabitants per sq km land area 127.6 34.7 0.1 17.4 17.8 3.1 15.6 22.4 Invånare per km2

landareal

 Area02, Dens01 and Popu01

Source: National statistical institutes and National Land Survey of Finland. Note: Finland: Includes Åland.

(22)

Energy

Energy production and energy use have a major environmental impact. The environmental problem is not so much the produc-tion or use of energy per se as the fact that most of the energy use in the world stems from fossil fuels, which results in the emission of CO2, contributing to the greenhouse effect.

How-ever, electricity based on hydropower does not give rise to the emission of CO2, and especially Norway and Iceland, but also

Sweden, have a significant production of electricity based on hydropower.

Geothermal energy production, which is the most important source in Iceland, and nuclear power, which is a major source of energy in Finland and particularly in Sweden, does not give rise to the emission of CO2. Except in Denmark, the energy

production generated in the Nordic countries results in only moderate emissions of greenhouse gases compared to other developed countries of similar size.

Indigenous energy production. 2006 Figure 1.3 Inhemsk energiproduktion 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Denmark Finland Iceland Norway Sweden EU-15

Renewable Gas Nuclear energy Coal Oil

Per cent

 Ener06

Source: Eurostat.

Energi

Energiproduktion och energianvändning har stor inverkan på miljön. Miljöproblemet är inte så mycket produktionen eller användningen av energi i sig som det faktum att huvuddelen av den energi som används i världen kommer från fossila bränslen som ger utsläpp av CO₂ (koldioxid), vilket bidrar till växthuseffekten. Elektricitet baserad på vattenkraft genererar emellertid inga utsläpp av CO2 och särskilt Norge och Island,

men även Sverige har en betydande elproduktion baserad på just vattenkraft.

Energiproduktion från geotermisk energi, som är dominerande på Island, samt kärnkraft, som spelar en betydande roll i Finland och särskilt Sverige, ger inte heller några utsläpp av CO2. Med

undantag av Danmark medför de nordiska ländernas energipro-duktion endast ringa utsläpp av växthusgaser jämfört med andra industrialiserade länder av motsvarande storlek.

Final consumption of energy. 2006 Table 1.3

Slutlig energiförbrukning

Tonnes oil equivalents per person Denmark Finland Iceland Norway Sweden Ekvivalenta oljeton per person

Total 2.9 5.1 7.4 3.9 3.7 Totalt

Industry 0.5 2.5 2.6 1.3 1.4 Industri

Transport 1.0 0.9 1.2 1.1 0.9 Transporter

Households, trades, services, etc. 1.4 1.6 3.6 1.5 1.3 Hushåll, handel, service m.m.

 Ener10

Source: Eurostat.

• Did you know that … Iceland consumes

most energy per person, and Denmark least

compared to the other Nordic countries.

• Visste du att ... Island förbrukar mest

en-ergi per person, och Danmark minst jämfört

med övriga nordiska länder.

(23)

Energy sources

The most important energy sources in the Nordic countries measured in terms of energy supply in million toe (tonnes oil equivalent) are in order of importance: oil, solid fuels (e.g. coal and wood), nuclear power, hydro-, geothermal and solar en-ergy, and gas. Hydro- and geothermal power are major sources of energy in the Nordic countries, as compared, for example, to other OECD countries. Particularly in Iceland and Norway, hydro- and geothermal power constitute a major share of the overall energy supply. Denmark depends almost entirely on thermal power generated from coal, oil and gas. Iceland ob-tains a substantial part of its energy for heating from geother-mal energy and depends almost entirely upon hydropower resources for its production of electricity.

The indigenous production of energy in the Nordic countries has risen considerably over the last couple of decades – espe-cially in Denmark and Norway. Nuclear power is not produced in Denmark, Iceland and Norway. However, it is Sweden's most important source of energy and constitutes 34 per cent of its energy supply. In Finland, it provides 16 per cent of the energy supply. With their oil fields in the North Sea, Denmark and especially Norway have a very large production of oil and gas.

Energikällor

De viktigaste energikällorna i de nordiska länderna räknat i energitillskott i miljoner toe (tonnes oil equivalent, ekvivalenta oljeton) är i storleksordning: olja, fasta bränslen (exempelvis kol och ved), kärnkraft, vattenkraft, jordvärmeenergi, solkraft och gas. Vattenkraft och jordvärmeenergi är mer betydande kraftkällor i de nordiska länderna än i exempelvis andra OECD-länder. Särskilt på Island och i Norge utgör vattenkraft och jordvärmeenergi den största andelen av den totala energi-försörjningen. Danmark är nästan uteslutande beroende av termisk kraft genererad från kol, olja och gas. Island utvinner en väsentlig del av sin energi för uppvärmning från geotermisk

energi och är nästan helt beroende av vattenkraftkällor för sin produktion av elektricitet.

Den inhemska produktionen av energi i de nordiska länderna har ökat väsentligt under de senaste årtiondena – särskilt i Danmark och Norge. Kärnkraft produceras inte i Danmark, Norge eller på Island. Det är emellertid Sveriges viktigaste energikälla och utgör omkring 34 procent av dess energi-till-gång. I Finland utgör kärnkraften 16 procent av energitill-gången. Med sina oljefält i Nordsjön har Danmark och i syn-nerhet Norge en mycket stor produktion av olja och gas.

Energy supply by source. 2006 Figure 1.4

Energitillgång per bränsleslag

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Denmark Finland Iceland Norway Sweden EU-15

Renewable energy Gas Nuclear power Coal Oil

Per cent

 Ener05

(24)

Global warming

Carbon dioxide is the greenhouse gas with the greatest overall impact on the earth's energy balance. According to the Kyoto Protocol, which forms the basis for an international agreement on greenhouse gas emissions, the industrial countries are to ensure either individually or jointly that, during the period from 2008–2012, the overall emission of greenhouse gases is reduced to at least 5 per cent below 1990 levels. The EU na-tions have agreed to cut emissions to at least 20 per cent below 1990 levels by 2020. Some countries have agreed to reduce emissions even further. In Iceland, Finland, Norway and Denmark the emission of greenhouse gases in 2006 is above 1990-level, while the emission is below 1990-level in Sweden.

Global uppvärmning

Koldioxid är den växthusgas som har störst total effekt på jordens energibalans. Enligt Kyotoprotokollet, som utgör ba-sen för ett internationellt avtal om utsläpp av växthusgaser, skall industriländerna, antingen individuellt eller gemensamt, svara för att de totala utsläppen av växthusgaser i världen minskas till minst 5 procent under 1990 års nivåer under tiden 2008–2012. EU-länderna har samtyckt till att minska utsläp-pen till minst 20 procent under 1990 års nivåer till 2020. Vissa länder har samtyckt till att minska utsläppen ännu mer. På Island, i Finland, Norge och Danmark var utsläppen av väx-thusgaser 2006 högre än nivån år 1990 medan utsläppen i Sverige var under 1990 års nivå.

Emissions of greenhouse gases. 2006 Table 1.4

Utsläpp av växthusgaser

1 000 tonnes CO2 equivalents Denmark Finland Iceland Norway Sweden CO2-ekvivalenter, 1 000 ton

Total greenhouse gases 70 471 80 291 4 234 53 512 65 749 Växthusgaser totalt

CO2 (carbon dioxide) 57 551 68 098 3 035 43 259 51 515 CO2 (koldioxid)

CH4 (methane) 5 516 4 536 461 4 408 5 509 CH4 (metan)

N2O (nitrous oxide) 6 518 6 853 335 4 372 7 546 N2O (dikväveoxid)

HFC (hydrofluorocarbons) 835 748 64 518 823 HFC (fluorkolväte)

PFC (perfluorocarbons) 16 15 333 742 245 PFC (perfluor-kol)

SF6 (sulphur hexafluoride) 36 40 5 212 111 SF6 (svavel hexafluorid)

 Emis11

Source: UNFCCC and Statistics Iceland.

Note: Iceland: Preliminary data for 2004. Sweden: Revised data for 2000–2003. Not. Island: Prelimenäre uppgifter 2004. Sverige: Reviderade uppgifter 2000–2003.

Emissions of greenhouse gases (CO2 equivalents) Figure 1.5

Utsläpp av växthusgaser (CO2-ekvivalenter)

90 95 100 105 110 115 120 125 130 135 1990 1991 1992 1993 Index 1990=100 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Denmark Iceland Norway Sweden Finland EU  Emis11

(25)

Acidification

The acidification of water and soil results from the emission of sulphur oxides (SO2), nitrogen oxides (NOx), and ammonia

(NH3). Emissions of these compounds stem primarily from the

combustion of fossil fuels and emissions from farms with animals. Acidification can lead to forest dieback and harm to animals and vegetation in water areas. Acidification can also damage buildings and monuments. The quality of soil and vegetation determines the magnitude of the impact, as the presence of lime, in particular, may reduce or neutralise the impact of acidification.

The emission of sulphur oxides has been heavily reduced in most of the Nordic countries from the early 1980s to the end of the 1990s. There has also been a reduction in the emission of nitrogen oxides but not to the same degree. There is a great presence of lime in soil and in water areas in Denmark, which neutralises the effect of acidification. The critical load is not exceeded anywhere in Iceland and acidification is not a prob-lem. The Swedish and Norwegian nature, which is lime-deficient, is to a different extent vulnerable to acidification of soil, lakes and watercourses. In relation to the land area Den-mark has by far the highest emission of acidifying substances.

Emissions of acidifying substances. 2006 Figure 1.6 Utsläpp av försurande ämnen

0 20 40 60 80 100 120 140

Denmark Finland Iceland Norway Sweden

SO NOx NH

Kg PAE per sq km

2 3

 Emis12

Source: UNFCCC and national statistical institutes.

Försurning

Försurningen av vatten och jord beror på utsläpp av svaveloxi-der (SO2), kväveoxider (NOx) och ammoniak (NH3). Utsläppen

av dessa föreningar härrör i första hand från

förbränningen av fossila bränslen och utsläpp från jordbruk med boskap. Försurningen kan leda till att skogen dör och att djur och vegetation i vattenområden skadas, liksom byggnader och monument. Jordmånen och vegetationens egenskaper är avgörande för skadornas omfattning, eftersom förekomsten av i synnerhet kalk kan minska eller neutralisera effekten av försurningen.

Utsläppen av svaveloxid har minskat kraftigt i de flesta nord-iska länderna från början av 80-talet till slutet av 90-talet. Även utsläppen av kväveoxider har minskat men inte i samma utsträckning. I Danmark finns mycket kalk i jorden och vattnet vilket motverkar försurning. Den kritiska belastningen över-skrids inte någonstans på Island, och försurning är inte ett problem. Den kalkfattiga svenska och norska naturen är sårbar på ett helt annat sätt genom försurningen av jord, sjöar och vattendrag. I förhållande till landarealens storlek har Danmark de klart största utsläppen av försurande ämnen.

(26)

Fertilizers

Animal and crop production in the agricultural sector involves the use of both manure and commercial fertilizers. This adds nitrogen (N), phosphorus (P) and potassium (K), which are the main ingredients in commercial fertilizers, to the soil. Parts of nitrogen and phosphorus and, to a lesser extent, potassium are not absorbed by plants but are washed out of the soil and taken to the sea by water runoffs. In particular, the release of nitrogen can lead to an unwanted algae growth, which is harm-ful to the marine environment. The following measures are taken to limit the runoff of soil nutrients: better management of the use of fertilizers, better cultivation systems, and techni-cal facilities.

Gödningsmedel

• Did you know that … the consumption of commercial

fertilizers affecting the environment has generally

declined over the last ten years.

Boskapsuppfödning och produktion av grödor i jordbrukssek-torn innefattar användning av både naturgödsel och konstgöd-sel. Detta tillför jorden kväve (N), fosfor (P) och kalium (K), som är de aktiva huvudingredienserna i konstgödsel. En del av kvävet och kaliumet och en mindre del av fosforn absorberas inte av växterna utan urlakas ur jorden och förs via vattendra-gen till havet. Särskilt utsläppen av kväve kan leda till oönskad algtillväxt, som är skadlig för den marina miljön. Följande åtgärder har vidtagits för att begränsa avrinningen av närings-ämnen i jorden: mer effektiv användning av gödsel, bättre odlingsmetoder samt tekniska åtgärder.

• Visste du att ... användningen av konstgödsel med

miljöeffekter har allmänt sett minskat under de senaste

tio åren.

Consumption of commercial fertilizers. 2006/2007 Table 1.5

Användning av handelsgödsel

1 000 tonnes Denmark Finland Åland Iceland Norway Sweden 1 000 ton

Nitrogen (N) 194.6 147.8 0.8 13.8 104.1 166.5 Kväve (N)

Phosphorus (P) 13.9 16.0 0.1 6.0 12.4 14.2 Fosfor (P)

Potassium (K) 58.5 49.8 0.4 4.5 45.4 31.2 Kalium (K)

Kg per ha arable land Kg per ha åkermark

Nitrogen (N) 76.9 64.2 57.3 102.8 119.1 62.9 Kväve (N)

Phosphorus (P) 5.5 7.0 7.2 44.7 14.2 5.4 Fosfor (P)

Potassium (K) 23.1 21.6 28.6 33.5 51.9 11.8 Kalium (K)

 Fert01

Source: National statistical institutes and Information Centre of the Ministry of Agriculture and Forestry, Finland. Note: Norway: 2005/2006 data. Finland: Excl. forest fertilizers.

(27)

Pesticides

Pesticides are chemical products used primarily in the agricul-tural sector to fight weeds, fungi and insects. Pesticides can harm environmental conditions for wild animals, plants and insects but are not harmful to the plant they are intended to protect. Pesticides also accumulate in lakes and water streams, causing pollution.

Pesticides are divided into three different groups: herbicides against weeds, fungicides against fungi, and insecticides against unwanted insects. In addition, growth regulators are used, for example, to control the length of the straw in grain. There are major year-to-year variations in pesticide applica-tion, based on weather and other factors – for example, changes in what is cultivated.

The total amount of pesticides used in the Nordic countries has been cut almost in half since 1985. Since the 1980s, inorganic fungicidal compounds with application rates of several tens of kilograms per hectare have been replaced by more active organic compounds with application rates of a few kilograms per hectare.

Bekämpningsmedel

Bekämpningsmedel är kemisk-tekniska produkter som huvud-sakligen används inom jordbruket för att bekämpa ogräs, svamp och insekter. Bekämpningsmedel kan ha skadlig inver-kan på levnadsvillkoren för vilda djur, växter och insekter, men skadar inte de odlade växter som de är avsedda att skydda. Medlen kan också ackumuleras i och förorena sjöar och vat-tendrag.

Bekämpningsmedel kan indelas i tre olika grupper: ogräsme-del mot ogräs, svampmeogräsme-del mot svamp och insektsmeogräsme-del mot skadeinsekter. Dessutom används tillväxtreglerande medel, exempelvis för att kontrollera stjälkens längd på spannmål. Det finns stora skillnader i förbrukningen av bekämpningsme-del mellan olika år beroende på väder och andra faktorer, exempelvis förändringar beträffande de grödor man odlar. Den totala förbrukningen av bekämpningsmedel i de nordiska länderna har nästan halverats sedan 1985. Sedan 80-talet har oorganiska svampmedel med förbrukningstal på åtskilliga tiotals kilo per hektar nu ersatts av organiska föreningar som är mer aktivt biologiska med förbrukningstal på några kilo per hektar.

Consumption of pesticides Figure 1.7

Total förbrukning av bekämpningsmedel

30 50 70 90 110 130 150 170 190 210 230 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Denmark Finland Norway Sweden Index 1995=100  Fert02

(28)

Basic tables Grundtabeller

Area02 Land use, sq km, by reporting country, use and time.

Markanvändning, km2

, efter rapporterande land, an-vändning och tid.

Dens01 Inhabitants per sq km, 1 January, by reporting country and time.

Invånare per km2

1 januari ,efter rapporterande land och tid.

Emis11 Emissions of carbon dioxide (C02), 1 000 tonnes, by country, source and time.

Utsläpp av koldioxid (CO2), 1 000 ton, efter land, källa

och tid.

Emis12 Emissions of acidifying substances, 1 000 tonnes PAE.

Utsläpp av försurande ämnen, 1 000 ton PAE.

Ener02 Indigenous energy production, million toe, by reporting country and time.

Inhemsk energiproduktion, miljoner toe, efter rappor-terande land och tid.

Ener05 Energy supply, thousand toe, by primary source, time and reporting country.

Energitillgång, tusind toe, efter primär källa, tid och rapporterande land.

Ener06 Indigenous production of energy, 1 000 toe.

Inhemsk energiproduktion, 1 000 toe.

Ener10 Final consumption of energy by reporting country, sector and time.

Slutlig energiförbrukning efter rapporterande land, bransch och tid.

Envi01 Major protected areas by reporting country, time and area.

Större naturskyddsområden efter rapporterande land, tid och areal.

Fert01 Consumption of fertilizers, 1 000 tonnes, by country, fertilizer and time.

Användning av gödsel, 1 000 ton, efter land, gödsel och tid.

Fert02 Consumption of pesticides, tonnes active ingredients, by country, kind and time.

Användning av bekämpningsmedel, ton aktiva sub-stanser efter land, typ och tid.

Popu01 Population, 1 January, by reporting country, age, time and sex.

Folkmängd, 1 januari, efter rapporterande land, ålder, tid och kön.

(29)

The Nordic population

In the beginning of the 1900 almost 12 mio. people lived in the Nordic countries. Today the population has increased to over 25 mio. people – more than a doubling. But not only is the number of people increased – the age composition of the population has also changed. The strongest growth is seen in Greenland, where the population has multiplied by almost five. That of Iceland has multiplied by almost four, and the popula-tion on the Faroe Islands has tripled.

Since 1990 the total population in the Nordic countries has in-creased by almost 1.8 mio. people (8 per cent) – most in Ice-land (22 per cent) and Norway (12 per cent). Certain regions in Sweden, Norway and Finland have experienced a decline in the population, but at the national level, all the countries have experienced an increase.

Den nordiska befolkningen

I början av 1900-talet bodde nästan 12 milj. människor i de nordiska länderna. I dag har befolkningen ökat till 25 milj. människor – mer än en fördubbling. Men det är inte bara anta-let människor som har ökat – befolkningens åldersstruktur har också förändrats. Den snabbaste tillväxten har skett på Grön-land, där befolkningen nästan har femdubblats, på IsGrön-land, där befolkningen ökat fyra gånger samt på Färöarna, där befolk-ningen ökat till det tredubbla.

Sedan 1990 har den totala folkmängden i de nordiska länder-na ökat med omkring 1,8 milj. invåländer-nare (8 procent) – mest på Island (22 procent) och i Norge (12 procent). Vissa regioner i Sverige, Norge och Finland har upplevt en befolkningsminsk-ning, men på nationell nivå har det skett en ökning i alla län-derna.

(30)

Population Table 2.1

Folkmängd

1 January Denmark Faroe Islands Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden Nordic total 1 januari

1 000 persons 1 000 personer 1850 1 417 8 .. 1 637 16 59 1 384 3 483 7 988 1850 1900 2 418 15 12 2 656 .. 78 2 218 5 136 12 533 1900 1950 4 252 32 24 4 030 22 144 3 250 7 042 18 774 1950 1990 5 135 48 56 4 998 25 256 4 233 8 591 23 317 1990 2000 5 330 45 56 5 181 26 283 4 478 8 883 24 256 2000 2005 5 411 48 57 5 237 27 294 4 606 9 011 24 664 2005 2006 5 427 48 57 5 255 27 300 4 640 9 048 24 775 2006 2007 5 447 48 57 5 277 27 308 4 681 9 113 24 931 2007 2008 5 476 48 56 5 300 27 313 4 737 9 182 25 112 2008  Popu08

Source: National statistical institutes.

Note: Finland: Includes Åland. Not: Finland: Inkluderar Åland. Life expectancy at birth Table 2.2

Förväntad medellivslängd för nyfödda

Denmark Faroe Is. Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden

Men Män 1990 72.0 72.3 60.7 70.9 74.7 75.0 73.4 74.8 1990 1995 72.6 73.5 62.3 72.8 75.1 76.5 74.8 76.2 1995 2000 74.3 75.1 62.8 74.1 78.5 77.6 76.0 77.4 2000 2005 75.6 76.9 65.5 75.5 77.6 79.2 77.7 78.4 2005 2006 75.9 76.5 65.7 75.8 78.0 79.4 78.1 78.7 2006 2007 76.0 76.5 .. 75.8 .. 79.4 78.2 78.9 2007 Women Kvinnor 1990 77.7 79.4 68.4 78.9 82.8 80.1 79.8 80.4 1990 1995 77.8 80.5 68.3 80.2 81.1 80.6 80.8 81.5 1995 2000 79.0 81.4 68.0 81.0 81.5 81.4 81.4 82.0 2000 2005 80.2 81.4 70.9 82.3 83.6 83.1 82.5 82.8 2005 2006 80.4 81.3 71.0 82.8 83.5 83.0 82.7 82.9 2006 2007 80.5 82.0 .. 82.9 .. 82.9 82.7 83.0 2007  Life01

Source: National statistical institutes. Note: Finland: Includes Åland. Not: Finland: Inkluderar Åland.

(31)

The population is getting older

The share of population 80 years or older has increased from 1990 to 2008. As of the year 2008, the percentage is highest in Sweden – over 5 per cent are 80 years old or more. The increase in the share of people above the age of 80 over the last 10 years is partly due to the fact that the death rate has fallen for almost all age groups and partly that the number of births has been low during the same period.

According to the population projection for the Nordic countries as a whole, the share of population above the age of 80 will reach approximately 12 per cent in 2040, as compared to the current 4–5 per cent.

Dependency ratio

In the next 25 years, the demographic dependency ratio will have the strongest growth in Finland and Åland. Today those older than 65 years make up more than 25 per cent of the population of working age, i.e. the 20–64-year-olds. In 2030, this proportion of elderly people will have increased to over 50 per cent according to the most recent population forecast in Finland and Åland.

Sweden, which has the highest proportion of elderly people today, can look forward to a relatively modest increase in the next decades. Iceland seems to maintain its position with the lowest proportion of elderly people in the Nordic countries.

Befolkningen blir allt äldre

Andelen av befolkningen som är 80 år eller äldre har ökat från 1990 till 2008. I början av 2008 var procentandelen högst i Sverige – över 5 procent var 80 år eller äldre. Ökningen av andelen invånare över 80 år under den senaste 10-årsperioden beror delvis på att dödstalen har sjunkit i nästan alla ålders-grupper och delvis på att antalet födslar har varit lågt under samma period.

Enligt befolkningsprognoserna för de nordiska länderna som helhet kommer den andel av befolkningen som är över 80 år att uppgå till omkring 12 procent under år 2040, jämfört med nuvarande 4–5 procent.

Försörjningsbördan

De kommande 25 åren växer den demografiska försörjnings-bördan kraftigast i Finland och på Åland. I dag utgör antalet personer över 65 år mer än 25 procent av befolkningen i ar-betsför ålder, 20–64 år. År 2030 kommer denna andel perso-ner över 65 år enligt Finlands och Ålands senaste befolk-ningsprognos att ha ökat till över 50 procent.

I Sverige, där andelen äldre personer i dag är den högsta i Norden, finns utsikt till en relativt moderat ökning under de kommande decennierna. Island ser ut att hålla fast vid sin position med Nordens lägsta andel äldre personer.

Population 65+ years as per cent of population 20–64 years Figure 2.1 Åldersgruppen 65+ år i procent av åldersgruppen 20–64 år

15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 2008 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 Denmark Finland Åland Iceland Norway Sweden Per cent  Popu06

(32)

Population changes

Population changes during 2007 Table 2.3

Befolkningsförändringar under 2007

The population increase in the Nordic countries during recent years is partly the result of a natural increase (live births minus deaths) and partly a positive net migration (immigration minus emigration). A positive net migration means that more people enter the country than leave. Net migration has in 2007 had the greatest impact on the population increase in Sweden. That was also the case with Denmark, Iceland, Norway, Finland and Åland. Only in Faroe Islands it is the natural population increase which had the greatest impact on the population increase.

Denmark Faroe Is. Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden

Number of persons Antal personer

Population 1 January 2007 5 444 242 48 327 56 901 5 276 955 26 923 307 672 4 681 134 9 113 257 Folkmängd 1 januari 2007

Live births 64 082 672 842 58 729 286 4 560 58 459 107 421 Levande födda

Deaths 55 604 380 440 49 077 249 1 942 41 954 91 729 Döda Natural population increase 8 478 292 402 9 652 37 2 618 16 505 15 692 Naturlig folkökning Immigration 64 656 1 472 2 404 26 029 .. 10 434 61 774 99 485 Invandring Emigration 41 566 1 658 3 048 12 443 .. 7 337 22 121 45 418 Utvandring

Net migration 23 090 -186 -644 13 586 177 3 097 39 653 54 067 Nettomigration

Population increase 31 568 106 -242 23 238 214 5 715 56 158 69 759 Folkökning

Corrections -19 0 -11 291 16 11 -121 -89 Avvikelse

Befolkningsutvecklingen

Population 1 January 2008 5 475 791 48 433 56 648 5 300 484 27 153 313 376 4 737 171 9 182 927 Folkmängd 1 januari 2008

Befolkningsökningen i de nordiska länderna under senare år är delvis ett resultat av en naturlig ökning (antalet födda minskat med antalet döda) och delvis av en positiv nettomigration (invandring minskat med utvandring). En positiv nettomigra-tion betyder att det är fler människor som kommer in i landet än som lämnar det. Nettomigrationen har år 2007 haft störst inverkan på befolkningsutvecklingen i Sverige. Detta gäller också Danmark, Island, Norge, Finland och Åland. Bara på Färöarna var den naturliga befolkningsökningen av störst betydelse.

Popu07

Note: Greenland: 2006 data. Finland: Includes Åland. Not: Grönland: 2006 års uppgifter. Finland: Inkluderar Åland.

• Did you know that … the most popular names to

new born babies are:

• Visste du att … de mest populära namnen

för nyfödda är:

Mikkel and Mathilde in Denmark,

Mikkel och Mathilde i Danmark,

Markus and Anna in Faroe Islands,

Markus och Anna på Färöarna,

Malik and Pipaluk in Greenland,

Malik och Pipaluk på Grönland,

Veeti and Ella in Finland,

Veeti och Ella i Finland,

Albin and Julia in Åland,

Albin och Julia på Åland,

Jón and Sara in Iceland,

Jón och Sara på Island,

Mathias and Sara in Norway and

Mathias och Sara i Norge och

(33)

Population projections

The fastest increase in the population figure is seen in the western part of the region, where the youngest population live. According to the latest population projections, the population figure is, during the next 25 years, expected to increase by 23 per cent in both Iceland and Norway. In Åland the increase is expected to be 16 per cent.

The population figure for Denmark and Finland is expected to increase by a few per cent until 2030. Subsequently, the popula-tion figure will begin to decrease if developments follow the most recent population projections. However, an increase in the population of about 10 per cent is expected in Sweden during the next 25 years. The population projections are based on assumptions relating to fertility, mortality and immigration and emigration in the future, which are naturally subject to uncer-tainty. The most certain projections concern the development in the number of elderly, because they are already born.

Befolkningsprognoser

Befolkningen växer snabbast i den västra delen av regionen, som också har den yngsta befolkningen. Enligt de senaste befolkningstillväxtprognoserna förväntas befolkningen inom de närmaste 25 åren att växa med dryga 23 procent både på Island och i Norge. På Åland förväntas ökningen bli 16 procent. I Danmark och Finland kommer befolkningen endast att växa med några enstaka procent fram till 2030. Därefter kommer befolkningen att minska, förutsatt att utvecklingen följer de senaste prognoserna. Sverige, däremot, kan se fram emot en befolkningsökning på 10 procent de närmaste 25 åren. Dessa befolkningsprognoser utgår ifrån ett antal antaganden om framtida fertilitet, dödstal, samt in- och utvandring, som själv-klart är osäkra. De mest tillförlitliga siffrorna är de som anger utvecklingen av antalet äldre, eftersom de redan är födda.

Population trends according to latest population projections Figure 2.2 Befolkningen enligt de senaste befolkningsprognoserna

100 105 110 115 120 125 130 135 140 145 150 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 Index 2005=100 Denmark Sweden Greenland Åland Iceland Norway Finland  Popu06

• Did you know that … the average age in the Nordic

countries is 40.3 years. Finland and Sweden have the

oldest population with an average age of 40.9 years.

• Visste du att ... medelåldern i de nordiska länderna

är 40,3 år. Finland och Sverige har den äldsta

befolk-ningen med en medelålder på 40,9 år.

(34)

Fertility

The number of births depends, among other things, on the number of women in the child-bearing age group – normally defined as the ages of 15–49 – and the pattern of pregnancies and birth frequency in the various age groups. A measure for calculating this is the total fertility rate, which is the average number of live births per 1 000 women in the child-bearing age. Thus, the total fertility rate is comparable, despite differ-ences in the demographic structure in different countries. In recent years, the fertility rate has increased slightly in all five Nordic countries, where women already give birth to a relatively high number of children, compared to the other European countries. The Faroe Islands, Greenland and Iceland have the highest fertility rates, and the lowest rates are seen in Finland and Denmark.

Fruktsamhet

Antalet födslar beror bland annat på antalet kvinnor i barnafö-dande ålder – normalt definierad som 15–49 år – och på frukt-samheten i olika åldersgrupper. Ett mått på fruktfrukt-samheten är det summerade fruktsamhetstalet, beräknat som ett ge-nomsnitt av antalet levande födda per 1 000 kvinnor i barnafö-dande ålder. Detta mått på fruktsamheten är oberoende av demografisk struktur och kan därför användas för jämförelser mellan olika länder.

Under de senaste åren har fertiliteten ökat i samtliga nordiska länder, som redan tidigare hade ett relativt högt födelsetal jämfört med övriga Europa. Högst fertilitet har Färöarna, Grön-land och IsGrön-land, lägst har FinGrön-land och Danmark.

Total fertility rate Figure 2.3

Summerade fruktsamhetstal 1.4 1.6 1.8 2.0 2.2 2.4 2.6 2.8 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Denmark Faroe Islands Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden Number of children per woman

Chil02

Source: National statistical institutes and Eurostat.

Fertility rate by mother's age Table 2.4

Fruktsamhet efter moderns ålder

2007 Denmark Faroe Is. Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden 2007

Live births, 1 000 women Levande födda, 1 000 kvinnor Total fertility rate 1 846.4 2 527.7 2 330.0 1 829.0 1 867.0 2 102.0 1 901.0 1 879.1 Summerade fruktsamhetstal –19 years 5.9 12.7 65.3 9.1 6.2 7.9 9.1 6.1 –19 år 20–24 years 42.4 84.9 143.7 58.8 42.5 63.5 60.5 50.0 20–24 år 25–29 years 125.4 161.2 116.7 114.9 121.0 127.1 122.3 112.4 25–29 år 30–34 years 131.0 154.9 91.5 117.1 127.3 127.7 123.2 132.2 30–34 år 35–39 years 55.3 79.7 39.8 53.8 61.0 76.6 54.1 62.4 35–39 år 40–44 years 9.0 12.2 7.3 11.4 14.6 16.0 9.7 12.1 40–44 år 45+ years 0.3 0.0 0.9 0.5 1.0 1.7 0.4 0.6 45+ år Chil02

(35)

Abortions

Since the middle of the 1970s, induced abortions have been available in most of the Nordic countries. In Denmark, Greenland, Norway and Sweden, it is entirely up to the preg-nant woman in the early stages of pregnancy to determine whether to have an abortion. In the Faroe Islands, Finland, Åland and Iceland, leave is required, based on social and/or medical criteria.

Greenland has the highest rate of abortions with a rate of 1 030 abortions per 1 000 live births. Sweden has the second highest with a rate of 340. The Faroe Islands has the lowest with 61 abortions per 1 000 live births. Since 1990 the abor-tion rate has risen in Greenland, Iceland, Åland and Sweden and fallen in Denmark and Norway.

In Iceland and Sweden, abortions occur among mothers who are fairly young – below the age of 25. In Denmark and Finland, women who choose an abortion tend to be slightly older.

Total number of induced abortions Figure 2.4 Totalt antal utförda aborter

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000 1 100 Denmark Faroe Islands

Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden

1990 2006

Per 1 000 live births

 Heal15

Source: NOMESCO.

Aborter

Sedan mitten på 1970-talet har det varit möjligt att få abort i flertalet nordiska länder. I Danmark, på Grönland, i Norge och Sverige är det den gravida kvinnan som tidigt i graviditeten kan bestämma om hon vill ha abort. På Färöarna, i Finland, på Åland och Island krävs tillstånd som grundas på sociala och/eller medicinska kriterier.

Grönland har den högsta abortfrekvensen med 1 030 aborter per 1 000 levande födda. Sverige har den näst högsta frekven-sen med 340 aborter per 1 000 levande födda. Färöarna har den lägsta med 61 aborter. Antalet aborter har sedan 1990 ökat på Grönland, Island, Åland samt i Sverige och gått ner i Danmark och Norge.

När det gäller Island och Sverige görs aborter ofta av mödrar som är ganska unga – under 25 år. I Danmark och Finland tenderar de kvinnor som väljer abort att vara lite äldre.

(36)

Families

A family consists either of one person or several persons re-lated to each other. Most families correspond to a household. A household includes all people, related or not, living at the same address, sharing a house or a flat. Households might, therefore, include more than one family. About 24 per cent of all families in the Nordic countries have children. Of these families, most – around 80 per cent – consist of married or cohabiting couples.

Familjer

En familj består antingen av en person eller av flera personer som är släkt med varandra. De flesta familjer motsvarar ett hushåll. Ett hushåll inbegriper alla personer som bor på sam-ma adress och delar bostad – vare sig de är släkt eller inte. Ett hushåll kan därför omfatta mer än en familj. Runt 24 procent av alla familjer i de nordiska länderna har barn. Av dessa famil-jer består flertalet – omkring 80 procent – av gifta eller sam-boende par.

Families with and without children Table 2.5

Familjer med och utan barn

2007 Denmark Finland Åland Iceland Norway Sweden 2007

1 000 families

with children 756 588 3 46 609 1 108

1 000 familjer med barn

Total 100 100 100 100 100 100 Totalt

Married couples 62 62 54 53 56 78 Gifta par

Cohabiting couples 17 18 27 20 22 .. Sammanboende par

Single people 21 20 19 27 21 22 Ensamstående

1 000 families

without children 2 012 2 023 9 124 1 527 4 176

1 000 familjer utan barn

Total 100 100 100 100 100 100 Totalt

Married couples 28 26 31 22 32 29 Gifta par

Cohabiting couples 9 9 10 3 6 .. Sammanboende par

Single people 64 66 60 76 62 71 Ensamstående

 Fami02

Source: NOSOSCO.

Note: Children aged 0–17. Denmark: From 2007, children aged 0–24. Åland: 2002 data. Norway: Cohabiting couples without natural and adopted children are included in Single people. Sweden: Married couples include cohabiting couples.

Not: Barn i åldern 0–17 år. Danmark: Från 2007, barn i åldern 0–24 år. Åland: 2002 års uppgifter. Norge: Sammanboende par utan gemensamma barn ingår i Ensamstå ende. Sverige: Gifta par inbegriper sammanboende par.

(37)

Marriages and divorces

The number of marriages and divorces only comprehends so-called legal partnerships. Couples living together without being legally married make up a large share of the partner-ships in the Nordic countries. Consequently, the number of marriages and divorces does not give the complete picture of people entering partnerships or dissolution rates.

The number of marriages has increased in all the Nordic coun-tries since 1990, except in Norway and Åland. Iceland is the only Nordic country who has a decline in the divorce rate since 1990. In relation to the total number of marriages Finland had most divorces in 2007, the highest divorce rate.

Giftermål och äktenskapsskillnader

Antalet giftermål och äktenskapsskillnader omfattar här en-dast relationer i juridisk mening. Många par i de nordiska länderna bor tillsammans utan att vara lagligen gifta. Följaktli-gen ger antalet giftermål och äktenskapsskillnader inte en fullständig bild av det antal invånare som flyttar ihop eller flyttar isär.

Bortsett ifrån Norge och Åland har antalet ingångna äktenskap i de nordiska länderna ökat sedan 1990, men med variationer mellan de olika länderna. Island är det enda nordiska landet som har haft en minskning i antalet skilsmässor sedan 1990. I förhållande till antalet äktenskap hade Finland 2007 flest skilsmässor. Divorces Figure 2.7 Äktenskapsskillnader 0 1 2 3 4 5 6 7 Denmark Faroe Islands

Finland Åland Iceland Norway Sweden

1990 2007

Divorces per 1 000 marriages

Popu03 and Popu04

Note: Finland includes Åland. Not: Finland inkluderar Åland.

Marital status. People aged 15 and more Table 2.6

Civilstånd. Personer 15 år och äldre

1 January 2008 Denmark Faroe Is. Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden 1 januari 2008

1 000s 1 000-tal

Total 4 465.9 37.7 43.1 4 405.9 22.5 247.6 3 829.8 7 641.2 Totalt

Unmarried 1 542.8 14.9 22.4 1 613.0 9.1 112.8 1 454.4 3 152.4 Ogifta

Married and separated 2 169.6 18.9 15.3 1 991.3 9.8 105.3 1 765.4 3 129.6 Gifta och separerade

Divorced 427.2 1.5 3.3 498.9 2.0 18.3 349.3 859.0 Skilda

Registered partnerships 7.4 .. .. 2.4 .. 0.4 3.8 4.6 Registrerade partnerskap

Dissolved partnerships 1.6 .. .. 0.3 .. .. 0.6 1.0 Avregistrerade partnerskap

Widow/widowers 316.8 2.4 2.0 300.0 1.6 11.3 256.2 494.5 Änklingar/änkor

Popu03

Note: Finland: Includes Åland. Norway: Divorced: Including divorced partners. Married and separated: Including registered partners and separated partners. Widows/widowers: Including surviving partners.