Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar
391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad - uppsats 15hp
Samband mellan fysisk aktivitet och
bröstcancerincidens hos kvinnor
Ida Ingelsson, Johanna Krafft
Handledare: Liselott Svensson Ej avsett för publikation
Justerat och godkänt
Datum
……….. Examinator: Margaretha Hagberg
Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar
391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad – uppsats 15 hp
Samband mellan fysisk aktivitet och bröstcancerincidens hos kvinnor.
Ida Ingelsson & Johanna Krafft
SAMMANFATTNING
Bröstcancer är en sjukdom som ofta bringar lidande och är viktig att förebygga. Utövande av fysisk aktivitet har i tidigare studier visat sig ge en minskad risk för att få bröstcancer. Litteraturstudiens syfte var att skapa en översikt över sambandet mellan fysisk aktivitet och bröstcancer hos kvinnor. Sökning, urval och granskning av artiklar har utförts. Resultatet visade att fysisk aktivitet hade ett starkt samband med minskad risk för att få bröstcancer för både pre- och postmenopausala kvinnor. Ökad intensitet, frekvens och duration av den fysiska aktiviteten gav ytterligare minskning av risken för att få
bröstcancer. Sambandet gällde yrkes- hushålls- och fritidsaktivitet och en minskad risk för bröstcancer återfanns både hos kvinnor som utövat fysisk aktivitet kortare tid än ett år och hos kvinnor som rapporterat ett livslångt utövande. Det ingår i sjuksköterskans roll att förebygga ohälsa vilket gör att sådan här information hade kunnat användas i det praktiska arbetet. Slutsats som dragits ur presenterat resultat är att minskningen av risken för att få bröstcancer varierar beroende på utförandet av den fysiska aktiviteten samt kvinnans menopausstadium. Dock finns behovet av ytterligare forskning inom ämnet kvar.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 1
2. Bakgrund ... 2
2.1 Bröstcancer: Symtom, diagnos och behandling ... 2
2.1.1 Omvårdnad ... 3
2.2 Fysisk aktivitet ger hälsovinster ... 3
2.3 Fysiologiska faktorer ... 4 2.4 Sjuksköterskans ansvar ... 4 2.5 Definitioner ... 5 2.6 Problemformulering ... 6 2.7 Syfte ... 6 2.7.1 Frågeställningar ... 6 3 Metod ... 7
3.1 Inklusions- och exklusionskriterier ... 7
3.2 Sökningsförfarande och urval ... 7
3.3 Kvalitetsgranskning ... 9
3.4 Databearbetning och analys ... 9
3.5 Etiska aspekter ...10
4 Resultat ...11
4.1 Samband mellan fysisk aktivitet och bröstcancer ...12
4.1.1 Pre- och postmenopausalt stadium ...12
4.1.2 Utövandet av aktiviteten: intensitet, frekvens, duration ...12
5 Diskussion...15
5.1 Metoddiskussion ...15
5.2 Resultatdiskussion ...18
5.2.1 Centrala delar i resultatet ...19
5.2.2 Omvårdnadsperspektiv...21
5.2.3 Tillämpning av forskning i kliniskt arbete ...21
6 Konklusion ...22
7 Tillkännagivande ...23
8 Referenslista ...24
Bilaga 1: Sökschema för alla artiklarna. ... 1
Bilaga 2: Checklista för kvantitativ studie (Willman & Stoltz, 2002) ... 1
1. Introduktion
Den vanligaste tumörsjukdomen hos kvinnor är bröstcancer. Cirka 6500 nya fall om året får diagnosen bröstcancer i Sverige (Ingvar, 2004; EPGBC, 2008). Det betyder att var nionde kvinna kommer att diagnostiseras med bröstcancer (EPGBC, 2008). Bröstcancerincidensen ökar varje år med 1,4 % (EPGBC, 2008). Incidensen innebär antalet personer som insjuknar i en viss sjukdom under en viss tid, exempelvis 30 personer/år (FASS, 2007). Cirka 1500 kvinnor dör årligen i bröstcancer men antalet dödsfall håller sig dock konstant utan ökning (Ingvar, 2004).
Det är ovanligt att drabbas av bröstcancer före 35 års ålder, men sjukdomen förekommer även hos 20- åriga kvinnor (Hagenfeldt, 2002).
Ju fler i släkten som diagnostiserats av bröstcancer och ju tidigare de insjuknat desto mer ökar risken för ärftlighet i sjukdomen (Ingvar, 2004). Ungefär 10 % av bröstcancerfallen är ärftliga (Hagenfeldt, 2002). Vetskapen om att det finns bröstcancer i släkten ger en naturlig oro för kvinnor att drabbas av sjukdomen. Det största hotet mot kvinnors hälsa och liv upplevs just vara bröstcancer (Hagenfeldt, 2002).
En studie gjord på 19000 unga män och kvinnor studerande vid universitet, i 23 länder i fyra världsdelar (Amerika, Asien, Afrika och Europa) visade att nära en tredjedel av deltagarna var omedvetna om någon av de riskfaktorer som påverkar bröstcancerincidensen. Den riskfaktor som flest deltagare kände till var ärftligheten. Livsstilsfaktorer med påverkan på bröstcancerincidensen (alkohol, fysisk aktivitet, fet kost, kostfiber och övervikt) var bara kända hos 8 % av deltagarna. Överlag var kännedomen om dessa livsstilsfaktorer låg hos deltagare från alla medverkande länder (Peacey, Steptoe, Davídsdottír, Baban, Wardle, 2006).
2. Bakgrund
2.1 Bröstcancer: Symtom, diagnos och behandling
Bröstcancer är en sjukdom karakteriserad av okontrollerad celltillväxt och reproduktion vilket resulterar i kompression, invasion och nedbrytning av intilliggande frisk bröstkörtelvävnad (Diemo, 2003).
Symtom som kan vara tecken på cancer är knölar i bröst eller i armhåla, indragen bröstvårta, blodblandad eller klar vätska som kommer från bröstvårtan samt apelsinhud. Även asymmetri i storlek/kontur och lokalt stickande känsla eller obehag som är nyupptäckt, är symtom som kan tyda på bröstcancer. För att kvinnor själva ska kunna märka tidig uppkomst av förändringar på brösten kan de självundersöka sig. En gång i månaden, helst efter menstruation, är rekommendationen för hur ofta vuxna kvinnor ska undersöka sina bröst (Almås & Sorensen, 2004). Om en förändring märks i brösten ska kvinnan kontakta läkare för att utreda om början till tumörväxt finns. Prognosen för att bota bröstcancer är bättre ju snabbare tecken på bröstcancer upptäcks och kan behandlas (Almås & Sorensen, 2004). Som komplement till självundersökning screenas kvinnor mellan 40-74 år med hjälp av mammografi för att tidigt upptäcka cellförändring och minska dödligheten (SBU, 2000). Mammografi är en röntgenundersökning som kan finna tumörer som är mindre än 5 mm i omkrets. Diagnostisering av bröstcancer ska göras med hjälp trippeldiagnostik, det vill säga att kvinnor får genomgå en klinisk undersökning av brösten, mammografi samt att cellprov tas (Almås & Sorensen, 2004).
Den viktigaste behandlingen är kirurgi om inte tumören har spridit sig till flera organ. I dagens sjukvård finns bröstbevarande kirurgi, operation där hela bröstet avlägsnas (mastektomi), axillutrymning och en ny metod där kirurgen undersöker portvaktslymfkörteln för att se om cancern har spridit sig. Strålbehandling används som tillägg när bröstbevarande kirurgi görs för att minska risken för recidiv. Cytostatikabehandlingar erbjuds till patienter med ökad risk för recidiv och som tilläggsbehandling vid sidan av kirurgi och strålbehandling (Ingvar, 2004).
Sorensen, 2004).
2.1.1 Omvårdnad
Det innebär för många lidande att drabbas av sjukdom. Många kvinnor besväras av oro och ångest och många upplever kontrollförlust och en osäkerhet inför framtiden. Ett cancerbesked kan även leda till att den drabbade drar sig undan omgivningen eller att familjemedlemmar inte vet hur de ska handskas med situationen. Bröstcancer är en sjukdom som kan få dödlig utgång och tankar kring meningen med livet och skuldkänslor inför den egna situationen uppkommer ofta. (Socialstyrelsen, 2007). Omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson menar att lidande drabbar människor på grund av sjukdom, effekter av sjukdomsbehandlingar, situationer relaterat till vård och omsorg samt livslidande. Uppgiften för alla som bedriver professionell omvårdnad består i att eliminera onödigt lidande samt att lindra redan befintligt sådant (Kirkevold, 2000).
2.2 Fysisk aktivitet ger hälsovinster
Fysisk aktivitet innefattar all kroppsrörelse som är ett resultat av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning (FYSS, 2003). En människa behöver rörelse och kroppen behöver aktiveras för att fungera på bästa sätt under hela människans liv. Ett alltför inaktivt liv ger i förlängningen en negativ påverkan på hälsa och välbefinnande vilket även medför sjukdomar och sjukskrivningar. Det finns ett folkhälsomål för att hela Sveriges befolkning ska öka den fysiska aktiviteten, och därmed höja livskvaliteten (Schäfer Elinder & Faskunger, 2006).
Fysisk aktivitet har visat sig ha en mängd olika positiva hälsoeffekter och sjukdomspreventiva konsekvenser. Ökat immunförsvar, minskade hjärt- och kärlsjukdomar, förbättrad psykisk hälsa och minskad uppkomst av cancer är några stora hälsoområden som påverkas i positiv riktning av fysisk aktivitet (Schäfer Elinder & Faskunger, 2006). Flertalet studier har analyserat vikten av fysisk träning och bevis har framkommit gällande en minskad risk för drabbas av bröst- och tarmcancer för de som regelbundet ägnar sig åt fysisk aktivitet (FYSS, 2003). Studier har visat att kvinnor som är fysiskt aktiva löper mindre risk för att få bröstcancer (Bardia et al., 2006; Lahmann et
al., 2007; Thune, Brenn, Lund, Gaard, 1997).
Enligt Schäfer Elinder & Faskunger (2006) minskar också fysisk aktivitet risken för bröstcancer för kvinnor efter klimakteriet. Vidare har det framkommit att fysisk aktivitet under tonåren har ett samband med en reducerad risk att drabbas av bröstcancer senare i livet.
2.3 Fysiologiska faktorer
Fysisk aktivitet inverkar på kvinnors risk att få bröstcancer genom att påverka omsättningen av könshormonerna östrogen och progesteron i kroppen. Detta innebär att dessa könshormoners metabolism, produktion och utsöndring förändras (Thune, 2008). Kvinnor med förhöjda östrogen- och progesteronhalter har en ökad risk för att få bröstcancer. Fysisk aktivitet sänker den totala halten östrogen en kvinna har under livet genom att påverka på flera sätt. Ålder för menstruationsdebut höjs, hormonbilden under menstruationscykeln andras, produktionen av östrogen hos postmenopausala kvinnor minskas och det verkar skydda brösten mot cancerframkallande ämnen under exempelvis puberteten som är en tid när brösten när brösten är extra sårbara. Innan klimakteriet produceras östrogen i kvinnans äggstockar. Efter klimakteriet produceras istället östrogenet i kvinnans fettvävnad (Sand, Sjaastad & Haug, 2004).
2.4 Sjuksköterskans ansvar
Att ge god omvårdnad till sjuka patienter ingår i sjuksköterskans uppgifter (Almås & Sorensen, 2004). Ovårdnadsteoretikern Dorothea Orem betonar vikten av patientens egenvård där sjuksköterskans uppgift och omvårdnadens mål är att få patienten så självständig så att hon/han klarar att sköta egenvårds aktiviteter. Dorothea menar att ett av de åtta universella egenvårdsbehoven är att förebygga fara för mänskligt liv, välbefinnande och funktion. Ett av Orems tre omvårdnadssystem är det stödjande och undervisande systemet som anses vara nödvändigt för att individers egenvårdskrav ska tillgodoses. Ett av hennes mål med omvårdnad är att främja normal utveckling och låta människor behålla sin funktionella integritet och sitt välbefinnande genom en livslång hälsa (Kirkevold, 2000).
förebygga ohälsa. Den som vänder sig till sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada (Raadu, 2008). I Socialstyrelsens (2005) ”Kompetensbeskrivning för Legitimerad Sjuksköterska” betonas i ett av kompetensområdena vikten av att motivera till förändrade livsstilsfaktorer. Sjuksköterskan ska ta till vara på patientens resurser till egenvård samt undervisa och stödja patienter för att främja hälsa och förebygga ohälsa, vilket Orems omvårdnadsteori betonar (Kirkevold, 2000).
Hälsofrämjande arbete är ett sammanfattande begrepp på aktiviteter som syftar till att ge människor möjligheter att öka kontrollen över och förbättra sin hälsa (Ewles & Simnett, 2005).
Enligt WHO (World Health Organisation) är syftet med hälsofrämjande arbete att stödja personlig utveckling och förbättra hälsotillståndet hos allmänheten. Detta kan bland annat göras genom att tillhandahålla information, kunskap och utbildning som ger individen ökad möjlighet att öka kontrollen över sin egen hälsa (Socialstyrelsen, 2005).
Ett kompetensområde som en sjuksköterska ska behärska är forskning och utveckling. Sjuksköterskan ska bedriva omvårdnad i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet genom till exempel söka, analysera och kritiskt granska relevant litteratur/information samt verka för införande av ny kunskap (Socialstyrelsen, 2005).
2.5 Definitioner
Risken för bröstcancerincidens omnämns i denna litteraturstudie som risken för att få bröstcancer.
MET: En metabolisk ekvivalent (MET) är den energimängd som förbrukas i vila (cirka 1 kcal/kg kroppsvikt/timme). För att beräkna energiförbrukningen per timme i kalorier måste MET-värdet multipliceras med personens kroppsvikt (Schäfer Elinder & Faskunger, 2006).
MET- timmar/vecka räknas ut genom att multiplicera ett MET- värde för en aktivitet med antal timmar/vecka den utförts. Exempel: MET- värde (2) x timmar av aktivitet/v (3)= 6METtimmar/v (John, Horn-Ross, Koo., 2003).
Menopaus definieras som den sista regelbundna menstruationen en kvinna har. Den kommer under klimakteriet då kvinnan oftast är runt 50 år (FASS, 2008).
Kvinnor som i litteraturstudien omnämns som postmenopausala var de som inte haft menstruation på minst ett år, var 50 år eller äldre och inte hade opererat bort livmoder och/eller båda äggstockarna. Kvinnorna hade även slutat använda hormonersättningsmediciner. Kvinnor som inte genomgått menopausen räknades som premenopausala (Friedenreich et al., 2001; John et al., 2003).
2.6 Problemformulering
Det finns metoder för att tidigt upptäcka och diagnostisera bröstcancer (Almås & Sorensen, 2004). Enligt Schäfer Elinder & Faskunger (2006) finns ett samband mellan fysisk aktivitet och risken för bröstcancer hos kvinnor efter klimakteriet. Dock nämner samma författare inget om vilken intensitet, duration och frekvens den fysiska aktiviteten bör ha för att minska risken för bröstcancer.
Peacey et al. (2006) fastställde att endast 4 % av 19000 unga män och kvinnor var medvetna om att fysisk aktivitet kunde ha påverkan på bröstcancerincidensen. Detta tyder på ett informationsbehov hos unga människor.
Denna litteraturstudie eftersträvar att skapa en översikt över sambandet mellan fysisk aktivitet och bröstcancer så att sjuksköterskan i sitt arbete kan tillämpa denna kunskap. Det är viktigt att motivera kvinnor till att utöva fysisk aktivitet och på detta sätt ge dem möjlighet att påverka sin framtida hälsa.
Det ingår i sjuksköterskans yrkesprofession att stimulera arbetsplatsen till att bedriva, sprida och använda forskning som är relaterad till omvårdnad och hälsa (Socialstyrelsen, 2005).
2.7 Syfte
Syftet är att skapa en översikt över sambandet mellan fysisk aktivitet och bröstcancer hos kvinnor.
2.7.1 Frågeställningar
Påverkas sambandet av om kvinnorna befinner sig i pre- eller postmenopausalt stadium? Vilken betydelse har den fysiska aktivitetens intensitet, frekvens och duration för risken för att få bröstcancer?
3 Metod
Metoden är en litteraturstudie. En litteraturstudie bygger på att från en tydlig problemformulering kunna ge systematiska svar genom att identifiera, värdera och analysera forskning som är relevant (Forsberg & Wengström, 2003).
3.1 Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna innefattade artiklar som handlade om samband mellan fysisk aktivitet och bröstcancerincidens hos kvinnor i åldern 18 år och uppåt, artiklar som var skrivna på engelska samt artiklar publicerade inom en 10 års period. Alla artiklarna skulle vara baserade på empirisk forskning och vara av mellan eller hög kvalitet. De skulle även vara godkända av en etisk kommitté som omnämnts antingen i artikeln eller på tidskriftens hemsida.
Exklusionskriterierna innefattade artiklar som var reviews eller studier som hade undersökt fysisk aktivitet i samband med bröstcancerrecidiv eller andra cancersjukdomar. Inte heller artiklar vars kvalitet bedömdes som låg vid kvalitetsgranskning togs med i denna litteraturstudie.
3.2 Sökningsförfarande och urval
Det första steget i urvalsprocessen är att identifiera intresseområde och definiera sökord (Forsberg och Wengström, 2003).
Litteratursökningen inleddes med en övergripande sökning över valt område. Denna sökning utgjorde sedan grunden för arbetet, se bilaga 1. Sökningarna gjordes med sökorden: breast cancer, breast neoplasms, incident/ incidence/,risk, physical activity, exercise, prevent, prevention, leisure time, Sweden. Sökordet Sweden användes för att se om det fanns svensk eller nordisk forskning som matchade syftet. För att hitta de korrekta termerna för sökorden kontrollerades orden från fritextsökningen i databasernas
ämnesordlistor . I Cinahl kontrollerades sökord i Cinahl headings och inför sökning i Pubmed kontrollerades vilka ord som var MeSH-termer i Medical Subjekt Headings sökverktyg. Sökorden användes i olika kombinationer tillsammans med booleska sökorden AND för att begränsa sökningarna och för att ge dessa ett precisare resultat, OR för att ge fler alternativ och NOT för att utesluta patienter med bröstcancerrecidiv. Sökning i respektive databas gjordes med ett sökord i taget. Både Tesaurusord och fritextord kombinerades sedan.
Steg två och tre i urvalsprocessen är att bestämma kriterier för studierna som ska väljas samt att utföra sökningar i lämpliga databaser ( Forsberg & Wengström, 2003). Kriterierna för denna litteraturstudie går att läsa ovan under rubrik 3.1.
Databaser som användes vid sökningarna var PubMed som är inriktat på både medicin och omvårdnad och Cinahl som är inriktat på omvårdnadsforskning. Enligt Forsberg & Wengström (2003) är PubMed och Cinahl två databaser som ofta används för att hitta forskning inom omvårdnad. ELIN@kalmar användes för att hitta en artikel i fulltext som inte gick att öppna i Cinahl. En av valda artiklar hittades genom manuell sökning i högskolan i Kalmars bibliotek. Vid jämförelse mellan databassökningarna i PubMed och Cinahl upptäcktes att vissa artiklar kom upp i båda databaserna vilket också förekom databaserna inombördes, se bilaga 1. Sökningen utfördes under januari och februari 2008. Steg fyra i urvalsprocessen är att söka efter pågående forskning som ej publicerats. ( Forsberg & Wengström, 2003). Det har ej gjorts. Istället genomfördes steg fem och sex som innebär att välja ut relevanta titlar och läsa abstracts och sedan att läsa och granska artiklar efter denna första gallring (Forsberg & Wengström, 2003). Titlarna på artiklarna som kom upp vid sökningarna lästes när dessa gav 100 träffar eller mindre vilket de också gjorde vid de kombinerade sökningarna, se bilaga 1. Av de titlar som verkade stämma överens med denna litteraturstudies syfte lästes även artiklarnas abstrakt. Tjugotvå artiklar som var av intresse för att jämföra med studiens syfte hittades. En artikel gick inte att få fram i Pubmed, Cinahl eller i ELIN@kalmar, den exkluderades. Två artiklar hittades i Elin@Kalmar men inte i Pubmed eller Cinahl. De artiklarna exkluderades beroende på att sökning inte kan återupprepas någon annanstans än i Kalmar.
3.3 Kvalitetsgranskning
Granskningen började med att artiklarna lästes igenom i sin helhet av författarna var för sig. En gemensam kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes med hjälp av Willman & Stoltz (2002) granskningsmall för kvanitiativa studier, se bilaga 2.
Varje artikel gavs betyget dålig, medel respektive bra kvalitet enligt granskningsmallen.
Betygen bra, medel och dålig byttes ut mot gradering I till III. Gradering I motsvarade bra kvalitet, gradering II motsvarade medelmåttlig kvalitet och gradering III motsvarade dålig kvalitet på artikeln, se bilaga 3. Enligt Forsberg & Wengström (2003) skall artiklar med betyget låg inte tas med i systematiska litteraturstudier. Sex artiklar föll under betyget låg och exkluderades. Studiedesignen för de artiklar som inkluderades var antingen retrospektiv (9) eller prospektiv (4). Retrospektiva studier är undersökningar som undersöker hur något sett ut tidigare i deltagarnas liv. Ofta jämförs fallgruppen (kvinnor med bröstcancer) med en kontrollgrupp (friska kvinnor). Prospektiva studier följer deltagare över tid och funktionsförmågan före och efter en åtgärd mäts (Forsberg & Wengström, 2003) . Slutligen inkluderades13 artiklar som ansågs svara på syfte och frågeställningar och som var av måttlig till hög kvalitet.
3.4 Databearbetning och analys
Resultat lästes först igenom i sin helhet för att ge en uppfattning om vilken information som var relevant för litteraturstudies syfte. Gemensamt analyserades sedan artiklarna genom att resultatdelar som verkade intressanta för att svara på frågeställningarna sammanfattades och översattes till svenska. Sedan gjordes en noggrann uppdelning av det i artiklarnas resultat som eventuellt kunde bli teman. För att bättre synliggöra om resultat liknade eller skiljde sig åt färgades meningar i olika färger. Det första resultatet blev för detaljerat med för många teman och subteman. Författarna fick med andra glasögon leta efter teman och insåg vitsen med en översiktstabell och en mer generell resultattext för att underlätta förståelsen av resultatet för läsaren. Ett övergripande tema och två subteman framträdde, Samband mellan fysisk aktivitet och bröstcancer samt Pre- och postmenopausalt stadium och Utövandet av aktiviteten: intensitet, frekvens och duration.
Författarna upptäckte under kvalitetsgranskningen av artiklarna att olika instrument använts för att mäta den fysiska aktivitetens påverkan på risken för att få bröstcancer. De 13 artiklar som inkluderats i studien delades i dataanalysen in i grupper utifrån vilket bedömningsinstrument de använt för att mäta fysisk aktivitet. Nio artiklar använde sig av samma bedömningsinstrument. Detta gjorde att man kunde sammanställa samtliga aktiviteters intensitetsnivå i artiklarna och därför nå ett mer generellt resultat. Dessa artiklars resultat presenteras i tabell 3. De resterande fyra artiklarna använde sig samtliga av olika bedömningsinstrument för att mäta den fysiska aktivitetens påverkan på risken för att få bröstcancer. Resultat från dessa artiklar presenteras i löpande text och är inte inkluderade i tabell 3.
Tabell 3 gjordes möjlig genom att författarna undersökte referensen till artiklarnas bedömningsinstrument för att mäta fysisk aktivitet vilken visade sig vara densamma för samtliga nio artiklar som inkluderats.
3.5 Etiska aspekter
Litteraturstudiens etiska aspekter innefattar att inte fuska eller plagiera text (Forsberg & Wengström, 2003).
Forsberg & Wengström (2003) beskriver vikten av att inte undanhålla resultat. Artiklarna har valts ut efter kvalitet och inte efter vad resultatet visat.
De studier vars metod inte innehöll någon etisk aspekt kontrollerades noga genom att författarna gick in på tidskrifternas hemsidor eller läste publikationsuppgifter för forskare. Om de trots detta fortfarande inte gick att finna något etiskt resonemang undersöktes det om tidskrifterna var medlemmar i organisationerna www.wame.org eller www.publicationethics.org.uk/guidelines. Alla tidskrifter som är knutna till dessa organisationer ska finnas i deras system där allt inskickat material skall ha blivit granskat ur etisk synpunkt. Där hittades bestämmelser innefattande kravet att forskaren måste ha sin studie etiskt granskad samt att detta borde omnämnas i artikeln för att få publicera den.
4 Resultat
De artiklar som inkluderats i litteraturstudien har samtliga visat att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och bröstcancer hos kvinnor (Bernstein et al., 2005; Dorn et al., 2003; Friedenreich et al., 2001; Gilliland, Li, Baumgartner, Crumley, Samet., 2001; John et al., 2003; et al., 2005; Mc Tiernan et al., 2003; Moradi et al., 1999; Moradi et al., 2000; Rockhill et al., 1999; Steindorf et al., 2002; Verloop, Rookus, Van der Kooy, Van Leeuwen., 2000; Yang et al., 2003). Sambandet har varierat beroende på aktivitetens intensitet, duration och/ eller frekvens samt vilket menopausstadium kvinnorna befunnit sig i,se tabell 3.
I de retrospektiva studierna har friska kvinnors aktivitetshistorik jämförts med bröstcancersjuka kvinnors (Bernstein et al., 2005; Dorn et al., 2003; Friedenreich et al., 2001; Gilliland, Li, Baumgartner, Crumley, Samet., 2001; John et al., 2003; Moradi et al., 2000; Steindorf et al., 2002; Verloop et al., 2000; Yang et al., 2003). I de prospektiva studierna registrerades vid studiens början kvinnornas aktivitetshistorik samt deras aktuella aktivitetsvanor. Under studiens gång dokumenterades antalet kvinnor som insjuknande i bröstcancer. Aktivitetsvanor hos de bröstcancersjuka kvinnorna jämfördes sedan med de friska kvinnornas (Margolis et al., 2005; Mc Tiernan et al., 2003; Moradi et al., 1999; Rockhill et al., 1999).
Studierna har gjorts i USA, Canada, Tyskland, Sverige, Norge och Nederländerna. Aktiviteter som innefattades i begreppet fysisk aktivitet åskådliggörs i Tabell 1.
Tabell 1. Fysiska aktiviteter som angivits i artiklarna
Aerobic Baseboll Basket Bergsklättring Bowling Cykling Dans Fruktplockning Fönsterputsning Golf Gräsklippning Grävning Gymnastik Gymträning Gårdsarbete Löpning Promenad Rodd Simning Skidåkning Skurning av golv Städning Squash Tennis Trädgårdsarbete Vedhuggning Vollyboll
4.1 Samband mellan fysisk aktivitet och bröstcancer
Ett inaktivt liv har visat sig en ökad risk för bröstcancer hos kvinnor. Inaktiva kvinnor löpte en tre gånger så stor risk för att få bröstcancer jämfört med aktiva kvinnor, p-värde 0.002 (Moradi et al., 2000). Fysisk aktivitet minskade risken för att få bröstcancer. Yrkes- hushålls- och fritidsaktivitet är de aktivitetskategorier som i studierna visat sig ha ett samband med bröstcancer (Bernstein et al., 2005; Dorn et al., 2002; Friedenreich et al., 2001; Gilliland et al., 2001; John et al., 2003; Margolis et al., 2005; McTiernan et al. 2003; Moradi et al., 1999; Moradi et al., 2000; Rockhill et al., 1999; Steindorf et al. 2002; Verloop et al., 2000; Yang et al., 2003).
4.1.1 Pre- och postmenopausalt stadium
Kvinnor i premenopausalt stadium fastställdes få en minskad risk för att få bröstcancer vid utövande av fysisk aktivitet (Steindorf et al., 2003; Verloop et al., 2000). I fyra studier återfanns sambandet mellan fysisk aktivitet och bröstcancer istället hos kvinnor i postmenopausalt stadium (Friedenreich et al., 2001; Margolis et al., 2005; Mc Tiernan et al., 2003; Moradi et al., 2000).
Majoriteten av studierna fastställde dock att sambandet mellan fysisk aktivitet och bröstcancer gällde för kvinnor både i pre- och postmenopausalt stadium vilka fick en minskad risk för bröstcancer vid utövande av fysisk aktivitet (Bernstein et al., 2005; Dorn, Vena, Brasure, Freudenheim, Graham., 2003; Gilliland et al., 2001; John et al., 2003; Moradi et al., 1999; Rockhill et al., 1999; Yang et al., 2003).
4.1.2 Utövandet av aktiviteten: intensitet, frekvens, duration
Fysisk aktivitet mättes i nio studier med hjälp av en metabolisk ekvivalent (MET), ett värde som klassificerade aktivitetens intensitet under kategorierna lätt, måttlig eller ansträngande.
Tabell 2. Klassifikation av intensitet vid fysisk aktivitet med hjälp av metabolisk ekvivalent.
Intensitet MET
Måttlig 3-6 Ansträngande >6
(Bernstein et al., 2005; Friedenreich et al., 2001; Gilliland et al., 2001; John et al., 2003; Mc Tiernan., 2003; Rockhill et al., 1999; Steindorf et al., 2003; Verloop et al., 2000; Yang et al., 2003).
< Betyder i tabell 2 mindre än ett angivet värde ( exempelvis <3 MET). > Betyder i tabell 2 mer än ett angivet värde (exempelvis >6 MET ).
Tabell 3 presenterar resultat från artiklar som använt metabolisk ekvivalent för att mäta fysisk aktivitet. Den första kolumnen visar aktivitetens intensitet. Aktiviteten delas in i lätt, måttlig och hög vilket för varje artikel redovisats genom att den lägsta intensitetsnivån som krävts för att få en minskning av risken för att få bröstcancer angivits. Kolumn två visar den fysiska aktivitetens frekvens som mätts i antal timmar/ vecka som aktiviteten utövats. Kolumn tre visar den fysiska aktivitetens duration mätt i antal månader eller år som aktiviteten utförts. Risk för bröstcancer visas i kolumn fyra. Kolumn fem visar om det är pre- eller postmenopausala kvinnor eller båda grupper som fått minskning av risken för att få bröstcancer. Sista kolumnen anger från vilken studie det är hämtat.
Tabell 3. Översikt över sambandet mellan fysisk aktivitet och bröstcancer hos kvinnor. Intensitet Frekvens Antal timmar/vecka av utförd aktivitet Duration Antal månader eller år av utförd aktivitet Risk för bröstcancer Pre- och postmenopausal a kvinnor ≥Lätt - Livslångt utövande
Minskad* Postmenopausala (Friedenreich et al., 2001).
≥Måttlig ≥0.5 timmar Livslångt utövande
Minskad* Båda (Bernstein et al., 2005).
≥Måttlig ≥5 timmar ≥6månader Minskad* Båda (Gilliland et al., 2001).
≥Måttlig ≥1.5 timmar ≥20 år Minskad* Båda (Yang et al.,
2003)
≥Måttlig - 18 år Minskad* Premenopausala (Steindorf et al., 2003).
≥Måttlig ≥7 timmar 16 år Minskad Båda (Rockhill et al.,
1999). Måttlig ≥9timmar Livslångt
utövande
Minskad Båda (John et al.,
2003). ≥Måttlig 1.25-2.5
timmar
1 år Minskad Postmenopausala (Mc Tiernan et al., 2003).
Måttlig - ≥6månader Minskad Premenopausala (Verloop et al.,
2000). - betyder i tabell 3 att data ej redovisats i artikeln.
≥ betyder i tabell 3 mer än eller lika med ett angivet värde (exempelvis ≥0.5 timmar) . * betyder i tabell 3 att studien funnit minskad risk samt att risken fortsatte att minska med ökande aktivitetsnivåer.
Flertalet studier fastställde att aktivitetens intensitet var av betydelse för minskningen av risken för att få bröstcancer (Bernstein et al., 2005; Friedenreich et al., 2001; Gilliland et al., 2001; John et al., 2003; Mc Tiernan et al., 2003; Rockhill et al., 1999; Steindorf et al., 2003; Verloop et al., 2000; Yang et al., 2003). Kvinnor fick ytterligare minskning av risken för att få bröstcancer ju intensivare aktiviteten utövats (Bernstein et al., 2005; Friedenreich et al., 2001; Gilliland et al., 2001; Mc Tiernan et al., 2003; Rockhill et al., 1999; Steindorf et al., 2003; Yang et al., 2003).
Steindorf et al., (2003) fastställde dock, i kontrast till resten av studierna, att en specifik aktivitet (promenad) i måttligt tempo istället ökade risken för att få bröstcancer, p- värde 0.67.
Aktivitetens frekvens har fastställts ha ett samband med bröstcancer. När antalet aktivitetstimmar ökade så ökade även den minskande effekten på risken för att få bröstcancer (Bernstein et al., 2005; Gilliland et al., 2001; John et al., 2003; McTiernan et al. 2003; Moradi et al., 2000; Rockhill et al., 1999; Yang et al., 2003).
Aktivitetens duration har visat sig betydelsefull för att kvinnor ska få en minskning av risken för att få bröstcancer. Fysisk aktivitet utförd under lång tid (16 år eller mer) minskade risken för bröstcancer, lägsta p- värde <0.001 (Bernstein et al., 2005; Friedenreich et al., 2001; John et al., 2003; Steindorf et al., 2003; Yang et al., 2003). Fysisk aktivitet utövad under kort tid (6 till 12 månader) visade sig också minska risken för bröstcancer, lägsta p-värde 0.005 (Gilliland et al., 2001; Mc Tiernan et al., 2003; Moradi et al., 2000; Verloop et al., 2000).
Sambandet mellan fysisk aktivitet och bröstcancer stärktes vid ökande nivåer av aktivitetens intensitet, frekvens och duration. Ju högre nivåer av aktivitet desto mindre risk för att få bröstcancer, lägsta p- värde < 0.001 (Bernstein et al., 2005; Gilliland et al., 2001; Yang et al., 2003).
5 Diskussion
5.1 Metoddiskussion
Datainsamlingen genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Pubmed täcker områdena medicin och omvårdnad. Cinahl är specialiserad på omvårdnadsforskning
(Forsberg & Wengström, 2003). Kombinationen av dessa betraktades av författarna som tillräcklig för att ge ett omfattande underlag för denna litteraturstudie och sågs därför som en styrka i arbetet. Två artiklar exkluderades eftersom de endast hittades i ELIN@Kalmar och inte i Cinahl eller PubMed. I efterhand insåg författarna värdet av att försöka hitta dessa två artiklar genom manuell sökning vilket inte gjordes. Relevanta artiklar kan därför ha missats. En systematisk litteraturstudie ska enligt Forsberg & Wengström (2003) inkludera alla artiklar som stämma överens med syftet.
Under tiden databassökningen gjordes begränsades artikelantalet genom att författarna använde sig av ett 10-års intervall. Detta gjordes med motiveringen att forskningen skulle vara aktuell samt att det största utbudet av artiklar fanns mellan åren 1999 och 2006. Mycket material upptäcktes inom denna tidsram.
För preciseringen av databassökningen användes booleska sökord (Forsberg & Wengström, 2003). Författarna använde NOT som booleskt sökord, som nämnts tidigare, för att utesluta artiklar innefattande patienter som utfört fysisk aktivitet för att inte få recidiv efter att tidigare ha drabbats av bröstcancer. Denna minimering gjordes efter att tidigare sökningar utan denna begränsning gett många missvisande artiklar som syftat till bröstcancerrecidiv istället för incidens. Författarna valde under arbetets gång att ersätta uttrycket ”risken för bröstcancerincidens” till ”risken för att få bröstcancer” för att underlätta för läsaren och förtydliga vad litteraturstudien ville lyfta fram då bröstcancerincidens, av författarna, uppfattades som ett invecklat ord att läsa upprepade gånger.
Det kom under mitten av arbetets gång upp en diskussion gällande huruvida det räckte med att bara ha incidens som sökord istället för att ha både incident och incidens. En av författarna ansåg att incident som betyder plötslig händelse var lite missvisande. Eftersom författarna ändå ville ha med artiklarna från sökningen med ordet incident bestämde författarna att sökordet skulle vara kvar.
Denna litteraturstudie har metodologiska brister då sökningsförfarandet i databaserna inte är systematiskt utformat. Enligt Friberg (2006) ska strukturen i sökningen vara uppbyggd så att sökorden byggs på ett i taget. Vid sökningen för denna litteraturstudie har detta inte följts. Flera ord har kombinerats samtidigt utan en strukturerad påbyggnad av sökord
vilket gör att författarna valt att kalla detta arbete för en litteraturstudie och inte en systematisk sådan. Trovärdigheten för denna litteraturstudie kan ha minskat på grund av att samtliga sökord inte har använts med samma kombinationer i båda databaserna samt att fritextord ibland använts istället för tesaurusord. I PubMed användes endast ordet Breast cancer istället för MeSH- termen Breast neoplasms. Anledningen till att ordet Breast cancer användes var att det gav fler relevanta artiklar vid sökningarna än Breast neoplasms. Andra intressanta artiklar för syftet kan ha missats när inte Breast neoplasms använts och författarna inser att det booleska sökordet OR för att kombinera fritextord och tesaurusord som hade samma innebörd hade gjort att sökningsresultaten inkluderat resultaten från de båda sökorden.
Enligt Forsberg & Wengström (2003) påverkas en studies trovärdighet genom hur mycket tid som ägnats åt arbetet och hur mycket författarna kunnat arbeta tillsammans. Mycket tid har lagts på att analysera och sammanställa artiklarnas resultat.
Tillförlitlighet innebär enligt Forsberg & Wengström (2003) innebär frånvaro av slumpmässiga fel. Författarna ser brister i tillförlitligheten i denna litteraturstudie då möjligheten finns att det vid en upprepning av studien kan ge annorlunda resultat. Bristen kan bero på att frågorna i granskningsmallen inte var poängsatta samt att poängnivåer för dålig, medel och bra därför inte redovisats. Hade författarna poängsatt kvalitetsgranskningen hade tillförlitligheten ökat eftersom möjligheten till upprepbarhet hade underlättats. Grad av generaliserbarhet för en studie är beroende av hur representativt urvalet är i förhållande till populationen (Forsberg & Wengström, 2003). Kvinnor från de artiklar som inkluderats i litteraturstudien representerade ett brett åldersintervall och kom från olika nationaliteter, vilket anses ha ökat resultatets generaliserbarhet och ses därför som en styrka. En möjlighet är att resultatet kan överföras på andra cancerformer. Tjocktarms- och prostatacancer har också visats sig ha en möjlig effekt av fysisk aktivitet (SBU, 2007). Enligt Thune (2008) kan även livmodercancer minska vid utövande av fysisk aktivitet.
Varje sökning gav ett relativt stort antal artiklar och endast ett fåtal abstrakts lästes. Detta berodde på den spridning av innehåll i vetenskapliga artiklar som kom upp. Många var missvisande gällande att svara på syfte och frågeställningar trots de snäva begränsningar
som gjorts. Därför hittades bara få intressanta artiklar från varje sökning. De studier som hittades men som ingick i annan större studie visade på brister i sin metod då det skulle bli tvunget att finna och läsa originalstudien för att vara säkra på vilken kvalitet studien hade. Delstudieartiklar inkluderades för att deras kvalitet varit god trots att originalstudien inte granskats. För att författarna till fullo skulle förstå innehållet i artiklarna, som var skrivna på engelska, användes engelsk ordbok och Internetsidan www.tyda.se.
I resultatdelen har p- värden angivits för att visa mer exakt hur starka sambanden som redovisats varit. Lägsta p- värde har angivits där fler än en studie visat samma samband. Tabell 3 var tänkt att ge en översikt över sambandet mellan fysisk aktivitet och bröstcancer för att göra det mer lättförståeligt för läsaren. Tabell 3 presenterar endast de artiklar som använt MET- värden som bedömningsinstrument och som även använt samma referens som grund för detta. Det ses som ytterligare en styrka i arbetet att författarna noga kontrollerat varje artikels referens till sina respektive MET- värden. Dessa har sedan omvandlats till intensitetsnivåerna lätt, måttlig och ansträngande, i förenlighet med referenskällan Ainsworth et al., (2000) värden, för att underlätta för läsaren.
En svaghet med tabell 3 är att den inte innefattar alla artiklar i litteraturstudien. I efterhand inser författarna värdet utav att endast inkludera artiklar med samma mätinstrument för att bedöma fysisk aktivitet.
5.2 Resultatdiskussion
Resultaten har mestadels visat positiva effekter i form av att ökad fysisk aktivitetsnivå eller den totala aktiviteten visat en minskning av risken för att få bröstcancer. Artiklarna har tagit med intensitet, frekvens och duration av den fysiska aktiviteten när resultat framställdes. De aktivitetstyper som undersöktes var hushålls-, fritids- och yrkesaktivitet. Studierna fastställde att fysisk aktivitet gav minskad risk för både premenopausala och postmenopausala kvinnor. Resultat fastställde att aktiviteterna skulle utövats mellan 0.5- 26 timmar per vecka eller mer (Bernstein et al., 2005; Gilliland et al., 2001: John et al., 2003; Mc Tiernan., 2003; Rockhill et al., 1999; Steindorf et al., 2003; Yang et al., 2003).
bröstcancer (Bernstein et al., 2005; Gilliland et al., 2001: John et al., 2003; Mc Tiernan, 2003; Rockhill et al., 1999; Steindorf et al., 2003; Verloop et al., 2000; Yang et al., 2003) Det fanns skillnader gällande hur länge kvinnor kvinnor skulle utövat fysisk aktivitet för att få en minskning av risken för att få bröstcancer. Både fysisk aktivitet utfört mellan 6-12 månader (Gilliland et al., 2001; Mc Tiernan et al., 2003; Moradi et al., 2000; Verloop et al., 2000). och ett livslångt utövande (Bernstein et al., 2005; Friedenreich et al., 2001; John et al., 2003; Steindorf et al., 2003; Yang et al., 2003) gav en minskning av risken för att få bröstcancer. Två studiers resultat tydde på att de kvinnor som drabbats av bröstcancer varit inaktiva eller mindre aktiva än kvinnor i jämförelsegrupperna (Gilliland et al., 2001; Yang et al., 2003). Stöd för detta återfanns i ytterligare en studie (Lahmann et al., 2007) som gjorts i tio Europeiska länder som också visade på en högre inaktivitet hos de bröstcancersjuka kvinnorna. En annan studie visade dock att kvinnor med eller utan bröstcancer hade liknande aktivitetshistorik aktivitetens intensitet samt hur många timmar per vecka och år den utförts (Freidenrich et al., 2001).
5.2.1 Centrala delar i resultatet
I presenterat resultat upptäcktes att kombinationen mellan den fysiska aktivitetens intensitet och frekvens var en viktig faktor för att minska risken för bröstcancer. Forskare fann att ett samband rådde mellan aktivitetsnivå och hur stor minskningen av risken för att få bröstcancer blev. Ju intensivare kvinnorna utövat den fysiska aktiviteten och ju oftare den utförts desto större effekt (Bernstein et al., 2005; Gilliland et al., 2001; Yang et al., 2003). Som ett stöd för detta fann Tehard et al. (2006) ett samband mellan både intensitet och frekvensens och risken för att få bröstcancer genom att risken minskade för de kvinnor som utövade aktivitet fem gånger i veckan eller mer och att risken blev mindre ju intensivare aktiviteten utfördes. Drake (2001) fann inget samband mellan vare sig intensitet eller duration utan fann däremot att frekvensen, det vill säga antal timmar per vecka, hade betydelse. Hirose et al. (2003) kom också fram till att frekvensen hade betydelse. Två gånger i veckan eller mer skulle aktiviteten utövas och ju fler tillfällen i veckan desto större blev minskningen av risken för att få bröstcancer. Några studier var mer konkreta än andra gällande vilka exakta värden som gav minskning av risken för att få bröstcancer. Två studier visade sig likna varandra gällande intensitet och hur stort antal timmar aktiviteten borde utföras. En av studierna kom fram till att 1.5h eller mer av
måttligt intensiv aktivitet gav en minskning av risken för bröstcancer (Yang et al., 2003). Den andra fann minskning av risken för att få bröstcancer inom intervallet 1.25-2.5 timmar/vecka av måttligt intensiv aktivitet (McTiernan et al. 2003). Detta är motsägelsefulla resultat rörande samma ämne och spekulationer kan göras i varför studierna kom fram till olika resultat. Studiernas metoddelar jämfördes och analyserades. Deltagarantalet i inkluderade studier rörde sig i nio av dem om tusental (Bernstein et al., 2005; Dorn et al.,2002 Friedenreich et al., 2001; Gilliland et al., 2001; John et al., 2003; Moradi et al., 2000;; Steindorf et al., 2002; Verloop et al., 2000; Yang et al., 2003) medan fyra stycken passerade gränsen för tiotusental (Margolis et al., 2005; Mc tiernan et al., 2003; Moradi et al., 1999; Rockhill et al., 1999). Deltagarantalet gav inget stöd för att resultaten liknat varandra eller skiljt sig åt. De två största studierna var av prospektiv design. Dock var deltagarna i Margolis et al., (2005) studie i åldern 30- 49 år och endast 6,9 % av dessa var postmenopausala vid studiens början. I studien av Moradi et al., (1999) delades kvinnorna upp i åldersintervaller där det lägsta var 40 år eller mindre och det högsta var 85 år eller äldre. Huruvida kvinnorna i studierna befann sig i pre- eller postmenopausalt stadium såväl som i vilken mån det gav påverkan på resultatet undersöktes. Enligt Schäfer Elinder & Faskunger (2006) har fysisk aktivitet ett samband med bröstcancer endast när det handlat om kvinnor efter klimakteriet. Friedenreich et al. (2001) fann exempelvis endast resultat för de postmenopausala kvinnorna. Detta kompletteras av ytterligare studier som gjorts och som fastställt en minskning av risken för att få bröstcancer hos postmenopausala kvinnor (Bardia et al., 2006; Lahmann et al. 2007). En tidigare studie som gjorts på premenopausala kvinnor visade ingen minskning av risken för att få bröstcancer (Gammon et al., 1998). Motsägelsefullt fann istället en studie en minskning av risken för att få bröstcancer hos de premenopausala kvinnorna (Dorn et al., 2002). Fler faktorer verkar ha spelat in och samverkat än endast menopausstadium men att denna faktor dock kan ha en betydande roll. En studie undersökte sambandet mellan fysisk aktivitet och bröstcancer genom att använda sig av kvinnornas hormonreceptorstatus som bedömningsinstrument och fastställde att de kvinnor med högst östrogenhalt fick lägst minskning av risken för att få bröstcancer vid utövande av fysisk aktivitet (Bardia et al., 2006). De kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron är två betydande faktorer vid utveckling av bröstcancer (Thune, 2008).
En minskning av östrogen och progesteron skulle kunna leda till en minskning av risken för att få bröstcancer. Östrogen tillverkas efter klimakteriet i fettvävnad (Sand, Sjaastad & Haug, 2004). Genom att utöva fysisk aktivitet påverkas östrogenhalten i kroppen genom att fettvävnad minskar. Detta innebär en minskning av yta för hormonet att bildas i och i och med detta minskar då risken för bröstcancer.
5.2.2 Omvårdnadsperspektiv
Denna litteraturstudie har gjorts i hopp om att finna konkret fakta om hur kvinnor kan utöva fysisk aktivitet för att minska risken för framtida sjukdom. Omvårdnaden syftar till att sjuksköterskan ger kvinnan möjlighet att själv påverka sin hälsa genom att sjuksköterskan ger information, stöd och undervisning för egenvård. Genom denna form av arbete kan uppkomsten av sjukdomen minskas och därigenom också lidandet. Detta är förenligt med vad Dorothea Orem menar när hon belyser att patientens behov inte ligger i vården utan i den friska människans behov av information om och möjlighet till att verka för en fortsatt god hälsa (Kirkevold, 2000). En sådan teori är bra att ha i ryggen vid hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i den kommande yrkesprofessionen. 5.2.3 Tillämpning av forskning i kliniskt arbete
Som tidigare nämnts har unga kvinnors bristande kunskap om riskfaktorer för bröstcancer tydliggjorts (Peacey et al., 2006 ). Det finns flera förslag på åtgärder för hur sjuksköterskan kan använda resultatet kliniskt. Genom hälsosamtal på distriktssjuksköterskemottagning/vårdcentral eller i samband med mammografiundersökningar av kvinnor över 40 år kan sjuksköterskan sprida denna kunskap. Även skolsköterskan kan göra en stor insats och ha nytta av denna information och kan vara en stor spridare av denna hälsofrämjande aspekt. Sjuksköterskan på ungdomsmottagningen eller på företagshälsan är andra resurspersoner med möjlighet till hälsopreventivt arbete. Viktigt är att information ges till patienter både skriftligt och muntligt (Fagermoen, 2004). En broschyr utarbetad av sjukskötersketeamet runt bröstcancerpatienten är en annan metod att nå ut till allmänheten. Denna broschyr skulle kunna vara tillgänglig för människor vid varje form av vårdkontakt. Skriftlig information till patienter ska vara lättläst, lätt att förstå och inte för lång och den ska innehålla telefonnummer som patienten kan använda när oklarheter uppstår (Fagermoen, 2004).
Likaså kan sjuksköterskan informera anhöriga runt den cancersjuke för att undervisa dessa och därigenom sprida denna information vidare. När väl forskningen presenterat ett resultat som kan användas för att utarbeta kliniska riktlinjer är detta viktigt att föra fram. I det övriga samhället kan skolor ha hälsokampanjer och arbetsplatser skulle kunna sätta upp montrar, för att nämna några spridningsvägar (Ewles & Simnett, 2005).
En företagssjuksköterskas roll hade kunnat ligga i undervisning av arbetsgivare/företag gällande det aktuella ämnet samt föreslå motionstid under arbetstid. Sjuksköterskan behöver inte stå ensam i det här utan kan istället samverka med andra yrkesprofessioner i den mån det behövs för att möjliggöra fysisk aktivitet. Sjukgymnast kan till exempel hjälpa kvinnor med fysiska funktionshinder, arbetsterapeut kan prova ut hjälpmedel. Läkare skriver numera också ut fysisk aktivitet på recept (Börjesson, Stråhle & Strandell, 2003).
6 Konklusion
Mätmetoderna för fysisk aktivitet har varierat mellan studierna. Det optimala hade varit att artiklarna använt sig av samma mätmetod för att ge ett mer tillförlitligt resultat. Slutsats som dragits ur presenterat resultat är att minskningen av risken för att få bröstcancer varierar beroende på utförandet av den fysiska aktiviteten och kvinnans menopausstadium. För att få en bättre bild över sambandet mellan fysisk aktivitet och bröstcancer behövs en systematisk litteraturstudie med ett bredare material. Behovet av forskning inom ämnet återstår då riktlinjer för hur kvinnor bör utöva fysisk aktivitet för att minska risken för bröstcancer inte finns i tillräcklig omfattning. Forskningen skulle kunna ge ett bättre underlag i arbetet för att förebygga bröstcancer i samband med fysisk aktivitet.
7
Tillkännagivande
Författarna vill ägna stort tack till alla som hjälpt till under arbetsprocessens gång och gjort det möjligt för oss att genomföra vår C-uppsats. Tack till vår handledare Liselott Svensson som läst arbetet gång på gång, hjälpt oss där vi kommit till korta och svarat på frågor vi haft. Hon har bidragit med värdefull kunskap och viktiga synpunkter som varit väsentliga för vår C-uppsats. Tack till vännen Therese Elgh för det engagemang de har visat oss genom att läsa och kommentera oklarheter i förståelsen av arbetet. Tack till Urban Ingelsson som gett oss hjälpsamma kommentarer. Ett slutligt tack till Olle Nordlander som för den hjälp han gett oss med layouten och övriga tips.
8 Referenslista
Ainsworth, B.E., Haskell, W.L., Whitt, M.C., Irwin, M.L., Swartz., A.M., Strath, S.J., O´Brien, W.L., Bassett, D.R., Schmitz, K.H., Emplaincourt, P.O., Jacobs, D.R ., Leon, A.S. (2000).Compendium of physical activities: an update of activity codes and MET intensities. Medicine and science in sports and exercise. 35 (9) 498-516
Almås, H. & Sorensen. M. H. (2004). Omvårdnad vid bröstcancer (pp.271-283) I Almås, H. (Red.) (2004). Klinisk omvårdnad 1. Stockholm: Liber.
Bardia, A., Hartmann, L.C., Vachon, C.M., Vierkant, R.A., Wang, A.H., Olson, J.E., Sellers, T.A. & Cerhan J.R. (2006). Recreational physical activity and risk of
postmenopausal breast cancer based on hormone receptor status. Arch Intern Medicin 166, 2478-2483. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://archinte.amaassn.org/cgi/content/full/166/22/2478 [2008-01-31]
*Bernstein, L., Patel, A.V., Ursin, G., Sullivan-Halley, J., Press, F., Deapen, D., Berlin, A.J., Daling, J.R., Mc Donald, J.A., Norman, S.A., Malone, K.E.,Strom, B.L., Liff, J., Folger, S.G., Simon, M.S., Burkman, R.T., Marchbanks, P.A., Weiss, L.K & Spirtas, R. (2005). Lifetime recreational exercise activity and breast cancer among black and white women. Journal of the National Cancer Institute. 97, 1671-1679. [Elektronisk]
Tillgänglig:
http://proxy.hik.se:2611/pubmed/16288120?ordinalpos=3&itool=EntrezSystem2.PEntrez .Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_RVDocSum [2008-02-15]
Blair, S. (1997). Ökad fysisk aktivitet – prevention av hjärt–kärlsjukdom, cancer och Sockersjuka. (pp 89-96) I Jonsson, E. Stockholm: SB Offset AB.
[Elektronisk]Tillgänglig:http://sbu.se/upload/Publikationer/Content0/2/Langre_liv_battre _halsa.pdf [2008-01-28]
Börjesson, M., Stråhle, A., & Strandell, A. (2003). Fysisk aktivitet på recept. (pp 33-43) I FYSS, (2003). Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.
[Elektronisk] Tillgänglig: www.fhi.se/shop/material_pdf/fyssen.pdf [2008-01-25] Diemo, F. C. (2003). Cancer. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.svenskidrottsmedicin.se/fyss/artiklar/cancer.html#Definition
*Dorn, J.,Vena, J., Brasure, J., Freudenheim, J., Graham, S.(2002). Lifetime physical activity and breast cancer risk in pre- and postmenopausal women. Medicine in science in sports and exercise. 35 (2), 278-285.
Drake, D. (2001). A Longitudinal study of physical acyivity and breast cancer prediction. Cancer nursing 24 (5) .371-377.
EPGBC (2008) European parliamentary Group of Breast Cancer . [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.epgbc.org/BreastCancerFact.asp [2008-03-05].
Ewles, L & Simnett, I (2005). Hälsoarbete. Lund: Studentlitteratur.
Fagermoen, M. S. (2004). Patientundervisning. (pp.13-30). I Almås, H. (Red.) (2004). Klinisk omvårdnad 1. Stockholm: Liber AB.
FASS (2007).Ordlista. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.fass.se/LIF/lakarbok/ordlista.jsp?doSearch=I [2008-01-30]
Forsberg, C., Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur.
Forsman, B. (1997). Forskningsetik – en introduktion. Lund: Studentlitteratur. *Friedenreich, C. M. Bryant, H. E. & Courneya, K. S. (2001). Case-control study of lifetime physical activity and breast cancer risk. American journal of Epidemiology. 154, 336-347. [Elektronisk] Tillgänglig:
FYSS, (2003). Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. [Elektronisk] Tillgänglig: www.fhi.se/shop/material_pdf/fyssen.pdf [2008-01-25]. Gammon, M.D., Schoenberg, J.B., Britton, J.A., Kelsey, J.L., Coates, R.J, Brogan, D., Potischman, N., SwansonC.A., Daling, J.R., Stanford, J.L & Brinton, L.A (1998). Recreational physical ctivity and breast cancer risk among women under age 45 years. American Journal of Epidemiology. 147 (3) 273-280. [Elektronisk] Tillgänglig: http://aje.oxfordjournals.org/cgi/reprint/147/3/273.pdf [2008-02-23].
*Gilliland, F.D., Li, Y-F., Baumgartner,K., Crumley, D., Samet, J.M. (2001). Physical activity and breast cancer risk in hispanic and non- Hispanic white women. American journal of Epidemiology.154 (5), 442-450. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://proxy.hik.se:2436/cgi/content/abstract/154/5/442 [2008-02-15].
Hagenfeldt, K. (2002). Dina Bröst. (pp.146-155). I Houvatta, O. & Landrgren, B-M. (2002). Kvinna. Din hälsa din kropp ditt välbefinnande. Stockholm: Bonniers Förlag. Hirose, K., Hamajima, N., Takezaki, T., Miura, S., Tajima, K. (2003). Physical exercise reduces risk of breast cancer in japanese women. Cancer Science 94 (2) 193-199.
Ingvar, C. (2004). Bröstkirurgi. (pp. 186-201). I Andersson, R. Jeppsson, B. Lindholm, C. Rydholm, A. Ulander, K. (2004). Kirurgiska sjukdomar- patofysiologi, behandling, specifik omvårdnad. Lund: Studentlitteratur
*John, E.M., Horn-Ross, P:L., Koo, J.(2003). Lifetime physical activity and breast cancer risk in a multiethnic population: The San Fransisco Bay Area Breast cancer study.
Cancer epidemiology, biomarkers and prevention. 12, 1143-1152. [Elektronisk]
Tillgänglig: http://cebp.aacrjournals.org/cgi/content/abstract/12/11/1143?etoc [2008-02-12].
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier- analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Lahmann, P.H., Friedenreich, C., Schuit, A.J., Salvini, S., Allen, N.E., Key, T.J., Khaw, K.T., Bingham, S., Peeters, P.H.M., Monninkhof1, E., Bueno-de-Mesquita, H.B., Wirfält, E., Manjer, J., Gonzales, C.A., Ardanaz, E., Amiano, P., Quirós, J.R., Navarro, C., Martinez, C., Berrino, F., Palli, D., Tumino, R., Panico, S., Vineis, P., Trichopoulou, A., Bamia, C., Trichopoulos, D., Boeing, H., Schulz, M., Linseisen, J., Chang-Claude, J., Clavel Chapelon, F., Fournier, A., Boutron-Ruault, M.C., Tjønneland, A., Føns Johnson, N., Overvad, K., Kaaks& Ri, E. (2007). Physical Activity and Breast Cancer Risk: The European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition. Cancer epidemiology biomarkers and prevention. 16 (1) 36-42. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://cebp.aacrjournals.org/cgi/reprint/16/1/36 [2008-02-01].
Lindskog, B. (2004). Medicinsk mini ordbok.Norstedts Akademiska Förlag.
*Margolis, K. L., Mucci, L., Braaten, T., Kumle, M., Lagerros, Y. T., Adami, H-O., Lund, E. & Weiderpass, E. (2005). Physical activity in different periods of life and the risk of breast cancer: The Norwegian- Swedish Women´s lifestyle and health cohort study. Cancer Epidemiology, Biomarkers & Prevention. 14 (1), 27-32. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://proxy.hik.se:2611/pubmed/15668472?ordinalpos=7&itool=EntrezSystem2.PEntrez .Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_RVDocSum [2008-02-14].
*McTiernan, A., Kooperberg, C., White, E., Wilcox, S., Coates, R., Adams-Campell, L. L., Woods, N. & Ockene, J. (2003). Recreational physical activity and the risk of breast cancer in postmenopausal women. The women´s health initative cohort study. Journal of American Medical Association. 290 (10), 1331-1336. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://proxy.hik.se:2611/pubmed/12966124?ordinalpos=9&itool=EntrezSystem2.PEntrez .Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_RVDocSum [2008-02-14].
*Moradi, T., Adami, H-O., Bergström, R., Gridley, G., Wolk, A., Gerhardsson, M., Dosemeci, M. & Nyrén, O.(1999). Occupational physical activity and risk for breast cancer in a nationwide cohort study in Sweden. Cancer Causes and Control. (10),
423-430. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.springerlink.com/content/kh81t8p574764837/ [2008-02-13].
*Moradi, T., Nyrén, O., Zack, M. Magnusson, C., Persson, I. & Adami, H-O. (2000). Breast cancer risk and lifetime leisure-time and occupational physical activity (Sweden). Cancer Causes and Control. 11, 523-531. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.sprhttp://www.springerlink.com/content/k6706p50722k62u4/ [2008-02-14]. Peacey, V., Steptoe, A., Davidsdottír, S., Baban, A., Wardle, J. (2006). Low level of breast cancer risk awareness in young women: an international survey. European Journal of cancer, 42, 2585-2589.[Elektronisk] Tillgänglig:
http://web.ebscohost.com/ehost/detail?vid=55&hid=5&sid=c0300da1-df30-4519-b035-6bea1a3850ae%40sessionmgr106 [2008-02-13].
Raadu, G (2008). Författningshandbok- för personal inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Liber AB.
*Rockhill, B., Willett, W. C., Hunter, D. J., Manson, J. E., Hankinson, S. E. & Colditz, G. A. (1999). A prospective study of recreational physical activity and breast cancer risk. Arch Intern Medicine. 159, 2290-2296. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://proxy.hik.se:2611/pubmed/10547168?ordinalpos=26&itool=EntrezSystem2.PEntre z.Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_RVDocSum [2008-02-14].
Sand, O., Sjaastad, O.V. & Haug, E (2004). Människans fysiologi. Stockholm :Liber AB. SBU (2007). Metoder för att främja fysisk aktivitet. En systematisk litteraturöversikt. Elanders Mölnycke: Infologistics Väst AB.
SBU (2000). Vetenskap och praxis, att upptäcka ärftlig bröstcancer innan det ger symtom. [Elektronisk] Tillgänglig:
Schäfer Elinder, L., & Faskunger, J. (Red.). (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Stockholm: Folkhälsoinstitutet. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.fhi.se/upload/ar2006/Rapporter/R200613_Fysisk_aktivitet_0701.pdf. [2008-01-28].
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Allmänna råd från Socialstyrelsen. Stockholm: Socialstyrelsen. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/33C8D178-0CDC-420A-B8B4-2AAF01FCDFD9/3113/20051052.pdf [2008-02-14].
Socialstyrelsen, (2005). ICN:S etiska kod för sjuksköterskor [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.icn.ch/icncodeswedish.pdf [2008-02-06].
Socialstyrelsen (2007). Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Beslutsstöd för prioriteringar. Bergslagens Grafiska: Lindesberg.
[Elektronisk] Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/93FBE4B3-F64B-402B-918A-88513909BE76/7346/rev_20071029.pdf [2008-03-06]
*Steindorf, K. Schmidt, M., Kropp, S. & Chang-Claude, J. (2002). Case-control study of physical activity and breast cancer risk among premenopausal women in Germany. American journal of Epidemiology. 157, 121-130. [Elektronisk] Tillgänglig: http://aje.oxfordjournals.org/cgi/content/abstract/157/2/121 [2008-02-14].
Tehard, B., Friedenreich, C.M,. Opert, J.M. & Clavel-Chaelon, F. (2006). Effect of physical activity on women at increased risk of breast cancer: Results from the E3N cohort study. Cancer epidemiology biomarkers and prevention 15(1) 57-64. [Elektronisk] Tillgänglig: http://cebp.aacrjournals.org/cgi/reprint/15/1/57 [2008-01-28]
Thune, I. (2008). Cancer. (pp. 242-255). I Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.(FYSS). (2008). Elektronisk Tillgänglig:
http://www.svenskidrottsmedicin.se/fyss/pdf/19_Cancer.pdf
Thune, I., Brenn, T., Lund, E., Gaard, M., (1997). Physical activity and the risk of breast cancer. The New England Journal of Medicine 18 (336). 1269-1275.
*Verloop, J. Rookus, M. A., Van der Kooy, K. & Van Leeuwen, F. E. (2000). Physical activity and breast cancer risk in women aged 20-54 years. Journal of the National Cancer Institute. 92 (2) 128-135. [ Elektronisk] Tillgänglig:
http://proxy.hik.se:2611/pubmed/10639514?ordinalpos=25&itool=EntrezSystem2.PEntre z.Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_RVDocSum [2008-02-15]
Willman.A. & Stoltz, P. (2002). Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. *Yang, D. Bernstein, L.& Wu, A. H. (2003). Physical activity and breast cancer risk among Asian-American women in Los Angeles. American Cancer Society. 97, 2565-2575. [Elektronisk] Tillgänglig:
Bilaga 1: Sökschema för alla artiklarna.
Fritextsökning i Cinahl och PubMed
Databas Datum Sökning Antal
Cinahl* & Pubmed 2008-02-11 Breast Cancer 2592 / 167912
Cinahl* & Pubmed 2008-02-11 Incident 1274/ 21789
Cinahl* & Pubmed 2008-02-11 Prevent 2836/ 172486
Cinahl* & Pubmed **2008-02-11 Prevention 14121/ 14602 Cinahl* & Pubmed 2008-02-11 Physical Activity 3502/ 95161
Cinahl* & Pubmed 2008-02-11 Risk 44721/ 954790
Sökning med MeSH- termer, Cinahl Headings och ord från fritextsökning
Databas Datum Sökord Antal
träffar Lästa abstrakt Urval 1 Urval 2 Valda artiklar
Cinahl* 2008-02-11 Breast Neoplasms 2785 - -
-Cinahl * 2008-02-11 Incidence 7251 - -
-Cinahl* 2008-02-11 Exercise 7598 - - -
Pubmed** 2008-02-11 Breast Neoplasms 51680
Pubmed ** 2008-02-11 Incidence 47351 - - -
Pubmed ** 2008-02-11 Exercise 5036 - -
Cinahl* 2008- 02-11 Breast Neoplasms ORBreast Cancer
3148 - - -
Cinahl* 2008-02-11 Breast Neoplasms OR Breast Cancer AND Physical Activity AND Risk
43 3 $ 3 1
Cinahl* 2008-02-11 Breast Neoplasms OR Breast Cancer AND Exercise AND Risk NOT Survivors 29 2 $ 2 1
Cinahl* 2008-02-11 Breast Neoplasms OR Breast Cancer AND Incident AND Physical Activity
7 3 3 2
PubMed** 2008-02-11 Breast Cancer AND Risk AND Exercise AND Prevention
31 6 $ 3 2
PubMed** 2008-02-11 Breast Cancer AND
Incident AND Physical Activity
17 7 $ 3 3
AND Risk AND Physical Activity AND Prevent PubMed** 2008-02-11 Breast Cancer
AND Risk AND Leisure time
6 2 2 1
PubMed** 2008-02-11 Breast Cancer AND Exercise AND Sweden
12 3 $ 2 2
$ =Det hittades dubblett av artiklarna i sökningarna.
* = Limits/ begränsningar: alla Abstrakt; År 1998-2008; peer review; Språk: Engelska; Kön: Kvinna; alla vuxna.
** = Limits/ begränsningar: publicerade de senaste 10 åren, länk till fulltext; Språk: Engelska eller Svenska; Människor; Kön: Kvinna; Vuxen ålder 19-44 år, medelålder; 45-65 år.
Bilaga 2: Checklista för kvantitativ studie
(Willman & Stoltz, 2002)
Beskrivning av studien
Forskningsmetod □RCT □ CCT (ej randomiserad)
□ Multicenter, antal center ………. □ Kontrollgrupp/er
Patientkarakteristika Antal……… Ålder………
Man/Kvinna………. Kriterier för exkludering
Adekvata exklusioner □ Ja □ Nej
Interventioner……… ……… Vad avsåg studien att studera?
Dvs. vad var dess primära resp. sekundära effektmått……… ………
Urvalsförfarandet beskrivet? □ Ja □ Nej
Representativt urval? □ Ja □ Nej
Randomiseringsförfarandet beskrivet? □ Ja □ Nej □ Vet ej
Likvärdiga grupper vid start? □ Ja □ Nej □ Vet ej
Analyserade i den grupp de randomiserades till? □ Ja □ Nej □ Vet ej
Blindning av patienter? □ Ja □ Nej □ Vet ej
Blindning av vårdare? □ Ja □ Nej □ Vet ej
Blindning av forskare? □ Ja □ Nej □ Vet ej
Bortfall
Bortfallsanalysen beskriven? □ Ja □ Nej
Bortfallsstorleken beskriven? □ Ja □ Nej
Adekvat statisktisk metod? □ Ja □ Nej
Hur tillförlitligt är resultatet?
Är instrumenten valida? □ Ja □ Nej
Är instrumenten reliabla? □ Ja □ Nej
Är resultatet generaliserbart? □ Ja □ Nej
Huvudfynd (Hur stor var effekten?, hur beräknades effekten?, NNT, konfidensintervall, statistisk signifikans, klinisk signifikans, power-beräkning)
……… ……… ……… Sammanfattande bedömning av kvalitet
□ Bra □ Medel □ Dålig
Bilaga 3: Artikelmatris
Författare, År, Land
Titel Syfte Metod n=Deltagare
(bortfall) Huvudresultat Gradering (Kvalitet) Bernstein, L., Patel, A.V., Ursin, G., Sullivan-Halley, J., Press, F., Deapen,D., Berlin, A.J., Daling.J.R, Mc Donald,J.A., Norman, S:A., Malone, K:E., Strom, B:L., Liff, J., Folger, S:G., Simon, M:S., Burkman, R:T., Marchbanks, P:A, Weiss, L:K & Spirtas, R. (2005) USA ”Lifetime Recreational Exercise Activity and Breast Cancer Risk Among Black Women and White Woman” Att undersöka sambandet mellan risken för att få bröstcancer och fysiska fritidsaktivitete r ur ett livslångt och åldersspecifikt perpektiv hos vita och svarta kvinnor.
Folkmängdsbaserad fall- kontrollstudie (retrospektiv). Kvinnor inkluderade i studien var antingen vita eller svarta, engelsktalande, födda i USA, mellan 35-64 år och utan tidigare
bröstcancerhistorik. Kvinnorna delades in ålderskategorier utifrån ett
femårsintervall samt efter hudfärg. Kontrollgruppen valdes slumpmässigt ut i samma regioner som kvinnorna i fallgruppen tillhörde. Alla episoder av fysisk aktivitet som kvinnorna utövat under sin livstid fram till studiens början registrerades. Data gällande aktivitetstyp, år för start och stoppdatum av aktiviteten, antal månader per år som de deltagit i aktiviteten samt
medelvärdet av deltagande i aktiviteten per vecka. Den genomsnittliga fysiska aktiviteten för alla grupper redovisades med MET timmar/vecka och år eller bara timmar/vecka och år. Vid statistisk analys av data användes logistisk regressionsmodell. 95%-igt konfidensintervall uträknat.
n= 9 187 (2 058)
Resultatet visade ett starkt samband mellan fysisk aktivitet och risken för att få bröstcancer. Ju högre intensitetsnivåer av livslång fysisk aktivitet desto tydligare minskning av risken för att få bröstcancer hos kvinnor.
