_____________________________________________________
Socionomprogrammet
_____________________________________________________Röster ur arbetslösheten
En kvalitativ studie som belyser arbetslösas situation
Emma Dunsäter & Karolina Fransson
C-uppsats 15 hp Handledare: Ann-Christine Larsson Högskolan i Kalmar Examinator: Ulf Drugge
1
HÖGSKOLAN I KALMAR
Humanvetenskapliga Institutionen
Authors: Emma Dunsäter & Karolina Fransson
Title: Voices out of unemployment. A qualitative study which enlightens the
situation of unemployed individuals.
Supervisor: Ann-Christine Larsson
Assessor: Ulf Drugge
Abstract
The levels of unemployment are unusually high compared to recent years, and the consequences are diligently debated in media. Swedish safety systems regarding people’s welfare have gone through changes lately which affected the situation negatively for many concerned citizens. This study aimed to illustrate individual’s situation of unemployment within their social context. We chose to focus on the respondent’s experiences, influences and managing skills pertaining to the situation of unemployment. Seven interviews with unemployed men and women, aged 21-64, where executed based on a qualitative approach. These interviews resulted in the empirical material which were compiled and analyzed. The theoretical standing point in this study was symbolic interactionism. The empirical material was also analyzed through the concepts of alienation, psychological illness, economical exposure and coping. The result of this study showed that all respondents experienced economical exposure according to their unemployment. This exposure lead to other quandary’s which contributed to development of coping strategies. Earlier research shows that unemployment is related to psychological illness which also was shown in this study. Alienation was nothing the respondents declared experience from according to that unemployment was common in their social contexts. On the contrary indirect alienation appeared in the empirical material based on individual situations.
Keywords: unemployment, alienation, psychological illness, economical exposure, coping, symbolic interactionism
2
Förord
Arbetet med denna uppsats har varit en lärorikt och utvecklande tid, men det har också varit en period som har krävt ett gott samarbete med många skratt. Vi har varit ett oerhört stöd för varandra.
Vi vill rikta ett stort tack till Arbetsförmedlingen som med sina medarbetare förgyllde våra dagar där och som var positiva till vårt arbete. Vi vill också tacka de människor som lät sig intervjuas och berättade om sina erfarenheter kring sin arbetslöshet för oss. Utan er hade denna uppsats inte blivit vad den är idag.
Sist ett varmt tack till Ann-Christine Larsson vår handledare som med sin positiva inställning och kreativitet har inspirerat oss, och som med all sin kunskap och erfarenhet har väglett oss under hela processen.
Tack även till våra familjer som har varit förstående under uppsatsarbetet!
3
Innehållsförteckning
Abstract ... 1 Förord ... 2 Innehållsförteckning ... 3 1. Inledning ... 5 1.1 Bakgrund ... 5 1.2 Problemformulering ... 6 1.3 Syfte ... 7 1.4 Frågeställningar ... 7 1.5 Avgränsningar ... 7 2. Metod ... 8 2.1 Kvalitativa metoder ... 8 2.2 Intervjun ... 9 2.3 Tillvägagångssätt ... 9 2.4 Arbetsfördelning ... 10 2.5 Urval ... 11 2.6 Metoddiskussion ... 112.7 Reliabilitet och validitet ... 12
2.8 Forskningsetiska överväganden ... 13
3. Begreppsförtydligande och tidigare forskning ... 15
3.1 Utanförskap ... 15 3.2 Psykisk ohälsa ... 16 3.3 Ekonomisk utsatthet ... 17 3.4 Coping ... 17 4. Teori ... 20 4.1 Symbolisk interaktionism ... 20 4.2 Teoridiskussion ... 22
5. Empiriska resultat och analys ... 24
5.1 Presentation av respondenterna ... 24
4 5.3 Utanförskap ... 26 5.4 Psykisk ohälsa ... 30 5.5 Ekonomisk utsatthet ... 32 5.6 Coping ... 34 6. Diskussion ... 38 6.1 Slutdiskussion ... 38 Referenslista ... 42 Bilagor ... 44 Bilaga 1: Intervjumanual ... 44 Bilaga 2: Affisch ... 46
5
1. Inledning
Detta kapitel innefattar bakgrundsfakta till ämnesvalet vilket leder fram till problemformulering, syfte och tillhörande frågeställningar samt begrepp.
1.1 Bakgrund
Arbetslösheten låg på närmare 10 procent under juni månad i år enligt Statistiska Centralbyrån (2009). Den ekonomiska krisen under 1990-talet innebar att välfärdsystemet i Sverige genomgick förändringar och åtstramningar. Detsamma ser vi nu igen då många av de statliga organen skärper sina regler och drar åt svångremmen i besparingstider. Detta påverkar människor i hög grad och är en debatterad fråga. Nutidens kris har medfört att en ny grupp tillkommit, de som tidigare haft inkomster och varit arbetsföra men nu står utan arbete och A-kassa eller sjukpenning. Detta på grund av att en stor grupp valde att utträda ur A-kassan då avgiften höjdes markant och
sjukpenningsberättigandet förändrades. Att som enskild individ drabbas av ekonomisk kris samtidigt som välfärdssystemet är mitt uppe i en nedrustning ter sig vara mycket problematiskt och kräver desto mer av den enskilde och dennes egna skyddsnät. Ekonomisk utsatthet och ohälsa är faktorer som samspelar med varandra. Starrin (2001) beskriver i sin studie att omfattningen av de ekonomiska svårigheterna ses i korrelation med ohälsa och psykiska problem.
Trycket på trygghetssystemen i välfärdssamhället ökar drastiskt när de ekonomiska kriserna slår mot befolkningen och många tvingas söka hjälp hos myndigheterna för att kunna försörja sig och sin familj (Socialstyrelsen 2009). Enligt Konjunkturinstitutets (2009) analyser av det ekonomiska läget och dess påverkan kommer sysselsättningen att minska med drygt 260 000 personer år 2009-2011. Den djupa lågkonjunkturen bedöms också leda till att sysselsättningen långsiktigt minskar med nästan 100 000 personer.
Behovet av ekonomiskt bistånd kommer att öka, framförallt beroende på den försämrade
situationen på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens inskrivna utan arbetslöshetsförsäkring har ökat från 2006 års 15 % till 2008 års 32 % (Socialstyrelsen 2009). Därtill kommer de som genom förändringarna i sjukförsäkringssystemet hamnar utan ersättning. Detta medför att allt fler
6
kommer att hamna i ekonomiska problem och kan behöva ta hjälp av de sociala
trygghetssystemen. De kommer då att bli tvungna att göra sig av med tillgångar så som bilar, fritidshus och bankmedel för att kunna få ekonomiskt bistånd (Socialstyrelsen 2009). Situationen kan inte ses endast ur ett materiellt perspektiv, utan kan innebära att man måste lämna det
geografiska bostadsområde man är rotad i och har sitt sociala nätverk. Arbetslösheten är således en viktig aspekt att belysa ur samhällssynpunkt då ekonomisk utsatthet leder till ökad börda för de samhälleliga skyddsnäten samt att konsekvenserna för individen kan bli förödande (Olofsson 2007). Framtidsutsikterna ser inte ljusa ut för de utsatta grupperna i samhället däribland
arbetslösa. Arbetsmarknaden är osäker och det händer mycket och snabbt. Uppdelningen av grupper vilka har stabila anställningsvillkor och de som har en lösare form av anställning riskerar att öka (ibid.). Efter denna kris som vi nu befinner oss i menar forskarna Hjort (2004) och
Olofsson (2007) att det är ett nytt Sverige som kommer framträda i slutet på tunneln.
Utvecklingstendenserna pekar på ökade klyftor mellan samhällsklasser, en ökad individualisering och osäkrare trygghetssystem. Dessa faktorer spelar en oerhört stor roll för de människor som redan är drabbade eller kommer att drabbas av arbetslöshet.
1.2 Problemformulering
Arbetslöshet medför ofta utanförskap både från arbetsrelaterade relationer och övriga sociala nätverk samt känslan av att inte ha en yrkesidentitet. Utifrån den sociala konstruktion människor lever i är det viktigt att upprätthålla en identitet, exempelvis genom konsumtion. Därigenom kan man som arbetslös drabbas av ekonomisk utsatthet då inkomsterna förändras. När individer tvingas in i en ny livssituation medför detta stora förändringar och omgivningens uppfattning har en betydande roll för hur individer hanterar situationen, i detta fall arbetslöshet. Att belysa arbetslöshet genom det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism, vilket bygger på att människan är en social varelse som interagerar utifrån sin definition av situationen med andra och sig själv, ser vi som intressant utifrån socialt arbete. Denna undersökning om hur arbetslösa individer idag upplever, påverkas av och hanterar sin tillvaro skulle kunna möjliggöra ett socialt arbete som innebär bättre förståelse av arbetslöshet och i bästa fall mer individuella och
verkningsfulla insatser om copingstrategier från arbetslösas sida visar sig effektiva. Många människor upplever att de hamnar i ett utanförskap och blir stigmatiserande genom att bli av med sitt arbete och stå utanför den gemenskap det innebär. Goffman (1963) menar att genom att
7
figurera i sammanhang där man känner gemenskap och inte har en avvikande roll får individen att fungera på bästa sätt utifrån interaktion med andra, men är även gynnande för den individuella utvecklingen. Den psykiska hälsan påverkas således av arbetslöshet och individers sociala
interaktioner. Forskning visar att den sociala samvaron med arbetskamrater har en stor betydelse för upplevd hälsa (Oksanen et al. 2008). I en situation av arbetslöshet förändras individens sociala kontext drastiskt, då denne ställs utanför en arbetsplats med bestämda tider och rutiner och utanför den sociala samvaron med arbetskamrater (ibid.). Med kunskap om den problematik det kan innebära att ställas utanför arbetsmarknaden kan den professionella hjälpen från
inblandade myndigheter och arbetsförmedlare utformas på ett sätt som gynnar drabbade arbetslösa med individuella lösningar då människor upplever, påverkas av och hanterar
arbetslöshet helt olika utifrån den sociala situation denne befinner sig i. Med utgångspunkt i vårt intresse för arbetslösas individuella erfarenheter valde vi att utveckla vårt syfte och tillhörande frågeställningar.
1.3 Syfte
Syftet är att belysa hur individen i sin sociala kontext beskriver sin situation av arbetslöshet.
1.4 Frågeställningar
Hur upplever individer sin arbetslöshet? Hur påverkas individer av arbetslöshet?
Hur hanterar individer en situation av arbetslöshet?
För att belysa frågeställningarna används begreppen utanförskap, psykisk ohälsa, ekonomisk utsatthet och coping.
1.5 Avgränsningar
Uppsatsen undersöker gruppen arbetslösa som är aktivt arbetssökande och 18-64 år. Personer som är arbetssökande men arbetar deltid eller mer är inte aktuella för studien.
8
2. Metod
I metodkapitlet redogör vi för uppsatsens metodval, det vill säga kvalitativ metod innefattande intervjun som insamlingsmetod av empiriskt material. Därefter beskrivs vårt tillvägagångssätt och vår arbetsfördelning i uppsatsarbetet. I kapitlet redogörs även för urval, metoddiskussion, reliabilitet och validitet samt forskningsetiska överväganden.
2.1 Kvalitativa metoder
Denna uppsats ämnar belysa arbetslöshet utifrån de av oss valda begreppen utanförskap, psykiskt ohälsa, ekonomisk utsatthet samt coping eftersom dessa begrepp belyser vårt intresseområde. Tolkningar av materialet görs utifrån en hermeneutisk ansats vilket innebär att forskaren studerar, tolkar och försöker förstå det material forskningen ger. Hermeneutiker använder sin förförståelse i forskningsarbetet och ser förförståelsen och sina känslor som en tillgång i arbetet med att tolka och förstå objektet i forskningen, samt ser forskningsobjektet i sin helhet. Valet av hermeneutiskt ansats görs i relation till forskningens syfte och vad undersökningen ämnar erhålla för kunskap. Hermeneutik kan med fördel användas när forskningen gäller människor då förståelse samt tolkning av deras upplevelser och erfarenheter är forskningens syfte (ibid.). Kvalitativ forskning är ett samlingsnamn på forskning som utförs inom flertalet olika discipliner. Bakom den
kvalitativa forskningen ligger ett intresse för människor och människors upplevelser. Bakgrunden finns i intresset för betydelser och människors sätt att förstå den tillvaro de befinner sig i samt ett intresse för beteendemönster hos människor i grupp. Kvalitativ forskning innebär precis som kvantitativ forskning att det har sitt speciella sätt att samla in information på (Denscombe 2000). Kvalitativa data består i huvudsak i ord och författarens roll i forskningen har stor betydelse och kan inte borträknas i analyserandet (ibid.). Denna uppsats samlar sitt empiriska material genom kvalitativ metod, i detta fall genom intervjuer. Kvalitativa intervjuer är den metod som lämpligast får fram svar på frågeställningarna i uppsatsen eftersom vi vill ta del av de arbetslösas
9
2.2 Intervjun
Intervjusituationen är ofta mycket krävande både för forskaren och informanten. Samtalet är inte en maktsymmetrisk situation då det är forskaren som har tolkningsföreträde, definierar
situationen samt leder samtalet. En medvetenhet om detta från forskaren är en förutsättning för att informanten inte ska uppleva att denna känner sig kränkt eller förbisedd i situationen (Holme & Solvang 1997; Kvale 1997). Som forskare finns i förväg en uppfattning om vad som är
intressanta och viktiga faktorer för studien. För att inte missa viktig information och för att täcka de områden som är förutbestämda rekommenderas av exempelvis Holme & Solvang (1997), att använda en intervjumanual. Denna är inte tänkt att slaviskt följas utan fungerar som ett stöd för forskaren under intervjun (ibid.). Målsättningen är att få fram respondenternas synpunkter och egna uppfattningar, därav tanken att respondenterna själva ska komma att ha stor påverkan på styrningen och således utvecklingen av intervjun. Detta sätt kräver att forskaren är insatt i ämnet som behandlas för att kunna följa upp viktiga trådar och på så sätt få fram intressanta och
essentiella fakta (ibid.). Denscombe (2000) betonar fördelen med att arbeta med
semistrukturerade alternativt ostrukturerade intervjuer. Vid semistrukturerade intervjuer använder forskaren sig av en manual med ämnen som ska beröras i intervjuerna men forskaren förhåller sig ändå öppen för andra infallsvinklar och respondentens utvecklingar av svaren. Ostrukturerade intervjuer innebär att forskaren öppnar upp ännu mer för respondentens tankegångar och utvecklingar av de teman som forskaren introducerar i intervjun. Dessa tekniker inbjuder till att respondenten talar fritt och med egna ord, vilket hjälper forskaren att förstå och förklara
komplexa frågor (Denscombe 2000).
2.3 Tillvägagångssätt
Arbetsförmedlingen är den plats som ligger till grund för informationsinhämtning. Vi kontaktade verksamhetsansvarig på Arbetsförmedlingen i en mindre stad och hon godkände att intervjuerna med arbetslösa arbetssökande genomfördes på arbetsförmedlingen. Ansvarig bistod även med lokal för intervjuerna, vilket var en avskild del i de allmänna utrymmena. Efter betänksamhet över lokalens eventuella påverkan utifrån maktperspektiv på respondenternas svar valde vi ändå att använda arbetsförmedlingens lokal. Maktaspekten var vi väl medvetna om och reflekterade kring under bearbetningen av det empiriska materialet. Enligt överenskommelse med
10
arbetsförmedlingen satte vi i förväg upp en affisch (se bilaga 2) med allmän information kring intervjuerna och uppsatsen samt våra kontaktuppgifter för att väcka respondenters intresse. Uppsatsens omfattning gjorde att cirka 6-7 intervjuer planerades att genomföras och antogs utgöra material i tillräckligt omfång. Intervjuerna genomfördes på arbetsförmedlingen den 2-3/11 2009. Dessa dagar valdes ur lämplighetssynpunkt i skrivprocessen av uppsatsen men
rekommenderades även av handläggare på arbetsförmedlingen då de första vardagarna i varje månad innebär många människor i omlopp på arbetsförmedlingen på grund av exempelvis nyinskrivningar, utbildningar eller uppföljningar. På arbetsförmedlingen placerades ett bord intill entrédörren med en skål med karameller och informationsblad liknande affischen. Vi satt vid bordet och respondenterna fick själva kontakta oss för sin frivilliga medverkan, men blev även tillfrågade av oss att medverka. I slutet av sista intervjudagen tillfrågade receptionisten på
arbetsförmedlingen arbetslösa om de ville ställa upp som respondenter under tiden de väntade på sin tur att möta sin handläggare. Sju intervjuer, vilka vi delade upp oss emellan, genomfördes utifrån en intervjumanual (se bilaga 1). En av oss intervjuade medan den andra fanns tillgänglig för andra intresserade.
Intervjuerna, vilka var inspelade med ljudupptagning, transkriberades av den person som
genomfört intervjun. Därefter tog vi del av varandras transkriberade versioner. Det material som framkommit kategoriserades in efter de tidigare valda begreppen utanförskap, psykisk ohälsa, ekonomisk utsatthet och coping, för att sedan analyseras utifrån symboliskt interaktionism och tidigare forskning. Valet av begrepp grundades i materialet av tidigare forskning då dessa faktorer har stor inverkan på individer och vi ville undersöka arbetslösas upplevelser, påverkan och hantering av dessa begrepps innebörd.
2.4 Arbetsfördelning
Uppsatsens olika delar har gemensamt producerats eller efter individuell bearbetning tillsammans redigerats till färdig text. Intervjuerna utfördes enskilt samt transkriberades av densamme som utfört intervjun. Därefter tog vi del av varandras transkriberade version för att gemensamt kunna analysera det empiriska materialet. Arbetsfördelningen och delaktighet i uppsatsens olika delar har fördelats jämt emellan oss. Vi ansvarar gemensamt fullt ut för den färdigställda uppsatsen.
11
2.5 Urval
De grundläggande kriterierna som användes vid urvalet var arbetslösa arbetssökande mellan 18-64 år. Förhoppningen var att antalet respondenter skulle vara så omfattande att möjlighet skulle finnas att välja ut respondenter utifrån kriterierna kön, ålder och etnicitet och att dessa skulle kunna ligga till grund för ett strategiskt urval för att få största möjliga variation på informanter (Holme & Solvang 1997). Urval efter nämnda kriterier blev ej möjligt då vi stötte på svårigheter att finna respondenter och kriterierna blev aldrig aktuella som urvalsprocess. För att få ett så stort informationsinnehåll som möjligt, då människor upplever sin arbetslöshet på olikartade sätt utifrån den kontext de lever i, valde vi att vända oss till människor mellan 18-64 år med den gemensamma nämnaren att de är arbetslösa samt arbetssökande. I urvalet lades ej någon vikt vid hur länge respondenten hade varit arbetslös. Däremot tas denna faktor i beaktning under analysen då tidsfaktorn enligt forskning (jfr Cole et al. 2008) har betydelse för individer i arbetslöshet.
2.6 Metoddiskussion
För att finna respondenter hade vi i förväg kontaktat verksamhetsansvarig på arbetsförmedlingen och bestämt att vi skulle vara i deras lokaler under två heldagar. För att informera om detta hade vi i förväg hängt upp en affisch med våra kontaktuppgifter på om någon ville boka in en intervju. Det var det ingen som gjorde så vi fann samtliga respondenter under dessa två dagar på plats. Vi valde att stå i anslutningen till ingången vid ett bord där vi hade informationsblad om vårt syfte och undersökningen. Det var svårigheter att finna informanter, vilket innebar att vi fick använda oss av flera olika strategier. Till att börja med gick vi fram och frågade om vederbörande var intresserad att vara med. Samtliga personer nekade vid detta tillvägagångssätt. Så vi valde då att vara aktiva om någon visade intresse och kom fram. Detta var en mer effektiv strategi och resulterade i de sju intervjuerna i studien. De arbetssökande som uppmanades att vara med av personal på arbetsförmedlingen valde vi att inte intervjua då en av dessa arbetade deltid i relativ stor omfattning och några egentligen inte ville ställa upp. Utifrån etiska aspekter såg vi detta förfarande problematiskt då deltagandet ej hade byggt på frivillighet. Vi är medvetna om att urvalet inte är representativt som kategori för arbetslösa personer i generell mening vilket således också resulterar i att de uttalande och åsikter som framkommer i intervjuerna inte heller kan tolkas som generaliserbara. Anledning till att vi valde att genomföra intervjuerna enskilt var för
12
att respondenterna inte skulle uppleva en ojämn maktbalans och att situationen skulle upplevas hämmande. Vi är fullt medvetna om att maktaspekten ändå är central och upplevde att den var tydlig utifrån vår roll som forskare i våra intervjuer, trots att detta inte sades av respondenterna. Vi upplevde exempelvis maktaspekten genom de redogörelser respondenterna gav då vi kunde få motsägelsefulla svar som styrts till att vara ”korrekta”. Motsägelserna kommer fram när vi ställer följdfrågor kring området. Att genomföra intervjuerna i arbetsförmedlingens lokaler var inte optimalt då denna miljö inte underlättar för ett öppet samtal. De arbetslösa är inte enbart där för att finna arbete utan också för att uppvisa vad de har presterat och på så sätt bli berättigade till olika typer av ersättning. Vi var mycket tydliga med att vi inte representerade
Arbetsförmedlingen utan var studenter från högskolan i Kalmar som höll på med det avslutande arbetet, i form av en C-uppsats och att respondenterna inte på något vis skulle behöva oroa sig för att den information som kom fram under intervjuerna i sin helhet skulle komma till
arbetsförmedlarnas kännedom.
Intervjuerna transkriberades av samma person som genomfört intervjun och därefter tog vi del av varandras transkriberade versioner. Transkriberingarna kan medföra att information som
framkom i ljudupptagningen kan tolkats på annat sätt i skriftlig form med tanke på betoning och syftningar med mera. Detta är något vi varit medvetna om och resonerat kring vid analysen då citaten framlyfts. Analysen är genomförd gemensamt för att i mesta möjliga mån undvika enskilda personliga tolkningar då vi är två personer som problematiserar och vill gemensamt kunna stå för uppsatsens innehåll. De personliga tolkningarna är ändå något vi tagit hänsyn till och resonerat kring eftersom vår förförståelse inverkar på vårt sätt att analysera det empiriska materialet.
2.7 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet i undersökningar innebär att undersökningen är tillförlitlig, att resultaten skulle bli liknande om undersökningen gjordes om på nytt. Inom kvantitativ forskning talas om ett mått är stabilt eller ej. Reliabilitet påvisar om undersökningen påverkats av tillfälliga betingelser eller andra slumpartade påverkansfaktorer. Emellanåt vill forskare upprepa en undersökning, replikera, för att undersöka resultaten i undersökningen. Då måste undersökningen vara replikerbar, det vill säga möjlig att göra om. För att kunna upprepa en undersökning krävs att undersökningens
13
tillvägagångssätt tydligt beskrivits (Bryman 2002). Tillfälligheter kan dock påverka resultatet eftersom det är personliga upplevelser som framkommer och dessa kan vara föränderliga om samma grupp undersöks igen.
Validitet är ett annat viktigt kriterium inom forskningen vilket innebär att slutsatserna i en undersökning verkligen syftar till det som undersökts. De arbetslösa i undersökningen kan återberätta upplevelser och erfarenheter vilka uppsatsskrivarna tolkar utifrån vad som önskas framkomma av studien, vilket kan göra att viss information inte uppmärksammas (jfr Patel & Davidsson 1994). Det är alltså viktigt att det sätt analysen genomförs säkerställer validiteten, att forskarna faktiskt undersöker det de ämnar undersöka (ibid.) De kategorier vilka svaren i
undersökningen indelas i granskas med kritiska överväganden. Undersökningen kan både stärka eller motsäga forskningsfrågan. Generaliserbarhet är ett annat grundläggande begrepp inom forskning vilket refererar till om en undersökning kan generaliseras utanför
undersökningsgruppen (Robson 2002). Inom kvalitativ forskning ifrågasätts ibland vikten av reliabilitet och validitet då forskningen ej syftar till att finna mätbara eller generaliserbara
resultat. Det anses även svårt att kunna replikera en kvalitativ studie då resultaten enbart talar för dem som deltagit i studien och pekar på unikheterna i svaren (Bryman 2002). Den kvalitativa undersökning denna uppsats innefattar är av sådan liten skala att generaliserbarhet ej kan fastställas. Detta var ej heller syftet med undersökningen då den ämnade undersöka personliga erfarenheter av arbetslösheten.
2.8 Forskningsetiska överväganden
Inför uppsatsskrivandet måste hänsyn tas till de etiska dilemman undersökningen kan föra med sig. Vetenskapsrådet (2009) har satt upp kriterier inom humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning vilken innefattar de fyra huvudkraven; informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa krav är av stor vikt i utförande av forskning då kunskapen som förväntas av undersökningen måste ha ett större värde än den skada den kan medföra för undersökningsgruppen eller tredje person. De forskningsetiska principerna används då en avvägning ska göras mellan forskningskravet och individskyddskravet (ibid.).
För att respondenterna lätt skulle kunna ta kontakt med uppsatsskrivarna och veta vad
intervjuerna fyllde för funktion, det vill säga en C-uppsats angående arbetslöshet, sattes affischer upp på arbetsförmedlingens anslagstavla några veckor innan intervjuerna skulle äga rum.
14
Affischen innehöll sammanfattningsvis syftet med uppsatsen så att informanterna skulle
förberedas på vad frågorna kunde komma att handla om enligt informationskravet. Affischen och själva intervjun inleddes med information om att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas
närhelst utan någon påtryckning. Respondenterna kontaktade själva eller tillfrågades av
uppsatsskrivarna för sitt frivilliga deltagande och detta förfarande fyller således samtyckeskravet då de hade all rätt att avböja. Respondenterna informerades om att deltagandet är anonymt och ej kommer att kunna härledas till person. Etiskt känslig information kan komma fram under
intervjuer och respondenten kan komma att känna sig utlämnad, vilket är viktigt för intervjuarna att ta hänsyn till och anonymisera respondenterna för att uppfylla konfidentialitetskravet.
Intervjuerna spelades in med ljudupptagning för att sedan transkriberas. Respondenterna informerades om att det inspelade materialet transkriberas och därefter förstörs den inspelade versionen. Den transkriberade versionen sparas men är avidentifierad. Respondenterna
informerades även om att deras information endast kommer att användas till aktuell C-uppsats och inte kommer att spridas vidare enligt nyttjandekravet. Respondenterna informerades tydligt och inledningsvis att intervjuerna ej används i arbetsförmedlingens arbete eller att
uppsatsskrivarna på något sätt är involverade i arbetsförmedlingens arbete då detta kan påverka respondenternas svar eller vilja att delta i undersökningen.
15
3. Begreppsförtydligande och tidigare
forskning
I detta kapitel beskrivs tidigare forskning utifrån de tidigare valda begreppen utanförskap, psykisk ohälsa, ekonomisk utsatthet och coping, vilka syftar till att belysa uppsatsens
frågeställningar. Att befinna sig utanför arbetsmarknaden kan ofta leda till en mer utsatt situation, både socialt och ekonomiskt, vilket kan påverka den psykiska hälsan. Hur individer hanterar (coping) situationen ser olika ut beroende dels på vilka förutsättningar individen har och dels på vilket stöd individen har i sin sociala kontext.
3.1 Utanförskap
Begreppet utanförskap kommer ursprungligen från engelskans social exclusion och är ett relativt nytt begrepp i Sverige. För femton år sedan användes knappt begreppet men har ökat markant fram tills idag (Fahlgren 2009). Användningen av begreppet utanförskap ökade stort när alliansen 2006 använde valmottot ”återupprätta arbetslinjen och bekämpa utanförskapet på
arbetsmarknaden” (Fahlgren 2009:14). Detta begrepp har sedermera fått kritik av Riksrevisionen, vilka anser att detta begrepp är alltför otydligt för att kunna uppfylla kriterier för fastställda mål (ibid.).
I Sverige är stödet för den gemensamma välfärden stort så länge som det kontrakt som finns mellan stat och medborgare följs, det vill säga inget fusk och tydliga regler. Det finns inga större skillnader i attityden till att behöva försörja andra vid en undersökning av de som står innanför och utanför arbetsmarknaden. Synen på gruppen som lever i utanförskap ses av både de som har arbete och som tillhör gruppen arbetslösa som att de har haft otur. Dock finns en stor
misstänksamhet mot att folk snyltar eller fuskar för att få del av välfärdssystemet (Fahlgren 2009).För att kunna förklara socialt utanförskap måste även socialt innanförskap förklaras. Det ena är beroende av det andra. Ett exempel som kan belysa detta är om människor blir utestängda från arbetsmarknaden, arbetslösa, räknas de som har anställning som innanför (Stigendal 2003). Men känsla av utanförskap och att inte känna sig delaktig är inte det detsamma som att faktiskt vara det. Man kan vara delaktig utan att faktiskt uppleva sig som det, exempelvis när någon tar
16
beslut över ens huvud. Likaså går det att känna sig innanför, känna delaktighet utan att det är så i realiteten. Ett exempel är att känna sig som en arbetare utan att ha ett arbete. Starkast blir
innanförskapet då känslan av detta och den faktiska delaktigheten sammanfaller (ibid.). Det enligt rapporter mest allmänna kännetecknet för utanförskap menar Stigendal (2003) är
långtidsarbetslöshet. Långvarigt beroende av- och otillräcklig inkomst ses som en risk för socialt utanförskap men innebär inte att det faktisk är det. Det är underordnat långtidsarbetslöshet.
3.2 Psykisk ohälsa
Arbetslöshet och hur det relateras till människors hälsa är ett väl studerat område. Det finns åtskilliga longitudinella undersökningar som studerar effekterna av arbetslöshet och hälsa och vilka entydigt kommer fram till i sitt resultat att arbetslösa människor i jämförelse med dem som har arbete i större grad upplever psykisk ohälsa (Cole, Daly & Mak, 2008). Studier visar att arbetslöshet och de finansiella problem det medför orsakar sämre hälsa bland drabbade. Oftast handlar hälsoproblemen om skamkänslor, dåligt självförtroende, motivationsbrist och tappad livsgnista. Detta i sin tur påverkar hur, vilka och i vilken utsträckning de drabbade arbetslösa söker arbete på nytt, som en ond cirkel. Det kan leda till att färre arbeten söks eller att man söker och tar arbeten som egentligen inte möter ens egna önskemål (Malenfant, LaRue & Vézina 2007). Symptomen på ohälsa förvärras i korrelation med tiden, dvs. ju längre tid av arbetslöshet ju större risk för psykisk ohälsa och även ökad sådan. Undersökningar visar också på att
tillfrisknandet tar längre tid efter en längre tids arbetslöshet (Cole et al.2008).
I Fahlgrens (2009) studie intervjuas diskrimineringsombudsmannen Katri Linna. Hon menar att personer som inte kan försörja sig själv förlorar familjestatus och människovärde. Detta i sin tur bidrar till större ohälsorisk och ökad risk för våld i hemmet. Linna menar också att problemet ligger i arbetsmarknadens diskriminering och gäller generellt, inte bara speciella grupper. Arbetslösa som känner att de står utanför arbetsmarknaden och upplever avsaknad av kompetens för att ta sig in på arbetsmarknaden lever under större negativ påfrestning. De ser sitt arbetslösa tillstånd som normalt och drabbas av ytterligare svårigheter då arbetssökandet ej blir
högprioriterat och en känsla av kontrollförlust ökar påfrestningarna (Herman 1999 se Malenfant et al. 2007). Även tillfälliga anställningar kan påverka hälsan i negativ bemärkelse. Det ger individen en obestämd status, en oberäknelig lön, sämre arbetsförhållanden och individen tvingas
17
till fortsatta försök att söka sig tillbaka till den fasta arbetsmarknaden med fast anställning. En stor bidragande faktor till att uppleva stress och hälsoproblem är oron över den ekonomiska situationen som en osäker inkomst medför. Vissa upplever dock den tillfälliga anställningen som positiv då pressen att utföra sitt yttersta på arbetsplatsen skapar kreativitet och utökar ens lärande inom yrket (Malenfant et al. 2007).
3.3 Ekonomisk utsatthet
Att leva som ekonomiskt utsatt i dagens konsumtionssamhälle med mindre resurser än flertalet andra upplevs som ett starkt stigma för många människor. Konsumtion används på olika sätt med hänsyn till vilken social kontext vi befinner oss i. Utifrån ett socialt och kulturellt perspektiv blir konsumtionen en komplex företeelser som inte enbart handlar om ekonomi. Genom att
konsumera sådant som allmänt uppfattas som vanligt och inte är utmärkande undviks marginalisering. Man köper sig en icke-avvikande roll genom att upprätthålla den rådande normen, vad gäller exempelvis kläder, biobesök, mobiltelefoni (Hjort 2004). Konsumtionen bidrar på detta sätt till en delaktighet i sociala miljöer och visar på normalitet. Hjort (2004) diskuterar i sin avhandling hur konsumtionen av social nödvändighet många gånger prioriteras framför materiell nödvändighet då man inte vill verka avvikande.
Den ekonomiska utsattheten kan även beskrivas med begreppet fattigdom (ibid.). Begreppet fattigdom används i Sverige men kan ses problematiskt i relation till fattigdom i exempelvis tredje världen. Fattigdom kan delas in i två mått, absolut och relativ. Absolut fattigdom är att ha mindre tillgångar än ett visst belopp. Relativ fattigdom är att ha mindre tillgångar än vad andra har. Till detta kan tidsaspekten läggas in, att vara fattig en månad är inte det samma som att ständigt ha för lite pengar (Dahlberg et al. 2008). Starrin & Kalander Blomqvist (2001) diskuterar i sin arbetsrapport om relativ fattigdom och att den kan ses som ett större skamalstrande för individen än den absoluta fattigdomen som faktiskt ofta är direkt livshotande.
3.4 Coping
Coping kan enklast förklaras med hur man upplever och hanterar situationer man ställs inför. Detta kan kallas bemästringsförmåga, men även coping. Coping handlar om att kunna hantera inre och yttre stress eller krav (Brattberg 2008). Coping ses ibland som något enbart positivt, hur
18
människor klarar av situationer. Andra ser coping som sättet en person hanterar en situation, oavsett om det görs på ett positivt eller negativt sätt (Theorell, Westerlund & Oxenstierna 2005). Vissa människor saknar verktyg att kunna hantera motgångar och har således svårare att hantera den nya situation de befinner sig i. Hur människor hanterar livet grundas i dennes referensram, det vill säga bakgrund, erfarenheter och livstolkning (Brattberg 2008). Copingförmågan människor besitter grundläggs således i barndomen. Efter att denna grundläggande förmåga skapats förhåller den sig relativt stabil under hela livet om inte arbete sker med sin
copingförmåga. Människor som har god copingförmåga klarar sig genom situationer bättre än andra och tillvaratar den erfarenhet de får med sig in i framtiden. Även om situationen de ställs inför är ny så kan de använda en verktygslåda av erfarenheter för att lösa problemet. Man anpassar sig till sin situation och har på vägen utvecklat sin copingförmåga. Människor som har sämre copingförmåga mår ofta sämre och känner att de inte duger. Individer med god
copingförmåga tenderar att se mer positivt på sig själva, omgivningen och har en väl fungerande problemlösningsförmåga (ibid.). För att människor ska må bra behövs en väl avvägd mängd av rimliga krav och utmaningar. Därtill att ha inflytande och kontroll över sin situation gör att motivationsnivån och inlärningsförmågan ökar. Detta kan i förlängningen ses grundläggande för välmående då hantering av påfrestningar utvecklar copingförmågan (ibid.)
Brattberg (2008) menar att alla människor mår bra över att ha kontroll över sina liv. Genom att se händelser som sker positivt och med försoning över det som har skett gör att man förbereds och rustas inför kommande situationer. Tron i att ha kontroll är viktig för att inte drabbas av
hjälplöshet. Kontroll kan beskrivas som att kunna påverka det man kan och acceptera om det är något som ligger utanför ens kontroll att påverka. Kontroll över en situation och kontroll i en situation är skilda saker. Det går att ha kontroll över den specifika situation man befinner sig i även om det inte går att kontrollera hela situationen. Det krävs strategier för att kunna bemästra situationer eller kompensera det man inte kan kontrollera. En strategi är att söka stöd och
gemenskap med andra. Gemenskap, grupptillhörighet och samverkan är exempel på sätt att klara ut det som kan tyckas vara övermäktigt (Brattberg 2008). Det finns två typer av coping, aktiv och passiv coping. Passiv coping sker omedvetet, som en försvarsmekanism. Aktiv coping är
konstruktiv i sitt sätt och arbetar problemlösande och verklighetsanpassat. Aktiv coping kan vara att planera och aktivt söka den hjälp som behövs. Passiv coping kan visa sig som dagdrömmeri,
19
önsketänkande, återupprepande av sin situation eller självanklagande (ibid.). Coping kan visa sig som undvikande beteende eller som att man inte vill göra något åt sitt problem eller den situation man befinner sig i. Det kan handla om att man inte ser möjligheterna eller känner rädsla inför förändringar (Theorell, Westerlund & Oxenstierna 2005).
Med hjälp av att se utmaningar i det man ställs inför utvecklas fler copingstrategier som
exempelvis problemlösning, humor, uthållighet och rationellt handlande. Coping handlar om att hantera det som händer runt omkring samtidigt som man hanterar det som pågår inom en. De flesta människor har en förmåga att hantera och bemästra kriser och samtidigt utvecklas av situationen. Vid en lyckad förmåga att genom coping hantera situationer ökar individers självtillit och problemlösningsförmåga i framtiden. Vid otillräckliga copingresurser drabbas i västa fall individen av dåligt psykiskt mående och lidande (Brattberg 2008). Coping kan ses som en individuell egenskap men påverkas i själva verket av den omgivning individen befinner sig i. Individens samspel med omgivningen kan delas in i tre nivåer, omgivningen med stressorer och fysisk påfrestning, individens coping samt reaktionerna med antigen nyttig eller skadlig stress eller aktivering. Dessa nivåer förklarar att individens copingförmåga ständigt är föränderlig och förändras i samband med omgivningen. Copingprocesser kan starta både innan, under och efter en händelse (Theorell, Westerlund & Oxenstierna 2005).
20
4. Teori
Symbolisk interaktionism är ett omfattande perspektiv. Teorikapitlet beskriver de delar av
symbolisk interaktionism, vilka vi har valt att analysera det empiriska materialet utifrån. Därefter kommer en diskussion, vilken beskriver anledningen till vårt val samt ett resonemang kring symbolisk interaktionisms styrkor och svagheter. Här redogörs även för de teoretiska
utgångspunkter som är mest förekommande inom arbetslöshetsforskning och varför vi inte valde att ta utgångspunkt i något av dessa.
4.1 Symbolisk interaktionism
Symbolisk interaktionism ser människan som aktiv och föränderlig i samspelet med andra och är ett centralt perspektiv inom socialpsykologin (Trost & Levin 1999). Detta perspektiv innehåller grundläggande föreställningar om vekligheten och utifrån dessa kan vi analysera och förstå skeenden i den sociala realiteten. Symbolisk interaktionism används med fördel då mänskligt beteende och mänskliga känslor ska förstås både individuellt och i grupp. Inom detta perspektiv läggs fokus på våra beteende som sociala varelser och att vi är föränderliga samt att vi speglar oss i andra människors föreställningar om oss och införlivar dessa (Mead 1934).
För att förstå och förklara detta perspektiv har Trost & Levin (2004) valt att lyfta fram dessa fem element vilka de ser som grundläggande.
Definition av situationen Människan är aktiv Vi befinner oss i nuet All interaktion är social
Vi interagerar med hjälp av symboler
Utifrån hur individen definierar situationen kommer denne även att agera, och definitionen blir alltså avgörande för beteendet. Likaså kommer vi att ändra vårt agerande utefter att situationen omtolkas eller förändras. I konversationer med andra förändrar vi hela tiden vårt handlande
21
beroende på vilken respons vi får (Mead 1934). Verkligheten är en alltigenom pågående process vilket medför att vi omdefinierar situationer kontinuerligt och därmed förändrar beteenden. Men detta innebär inte att vi enbart replikerar på andra människors handlande utan istället handlar utifrån vad vi tror är den andres avsikt och intention (Trost & Levin 2004). Interaktion kräver att vi kan empatisera med andra, att vi verkligen kan sätta oss in i hur den andre känner och tänker, Mead (1934) uttrycker att det krävs att vi har förmågan att ta varandras roller. Förutsättningen för att vi ska kunna empatisera fullständigt är att vi på ett rimligt sätt kan förutse andra individers respons, eller handlande (Trost & Levin 2004). Meads (1934) definition av jaget ses som
symboliskt ur detta perspektiv och utvecklas som en process under livets gång. Jaget är en social konstruktion som är i ständig förändring och bygger på de erfarenheter vi får med oss på både det sociala som det individuella planet under livets gång (Trost & Levin 1999). Jaget är inte beroende av kroppen men kan ändå ta in kroppen som en del i jaget. Jaget kan se både jaget och kroppen objektivt (Mead 1934). Fördelen med att se sig själv objektivt är att det möjliggör resonemang inom det egna jaget. Man kan således förändra tankar om sig själv och påverka sitt eget
handlande och självuppfattning. Cooley (1902/1922 se Trost & Levin 1999) använder begreppet spegeljag för att beskriva hur människan införlivar andras bild om sig själva som sin egen. Genom att se sig själv genom andras uppfattningar om oss som i en spegel formas och förändras våra jag.
Mead (1934) benämner det organiserade samhället eller den sociala grupp vilken individen tillhör och påverkas av som den generaliserade andra vilken ger individen sitt jag. Vi tillhör olika
grupper och identifierar oss utifrån detta medlemskap. Men vi strävar också efter medlemskap i grupper som vi vill tillhöra. För att få tillträde till dessa försöker vi efterlikna dess medlemmar i deras beteende som ses eller tros vara signifikativa drag för denna grupps medlemmar (Trost & Levin 1999). Utifrån vilka grupper vi tillhör kommer vi att internalisera de normer som finns i vår sociala miljö men också det språk och kroppsbruk som används. Denna föreställningsvärld upprätthåller och anpassar oss till det förändringssamhälle vi lever i vilket kan jämföras med Goffmans (ibid.) dramaturgiska perspektiv som genom metaforer av teaterföreställningar
beskriver hur vi människor intar olika roller i samspel med andra. Genom tänkandet analyserar vi hela tiden det som sker runt omkring oss och drar slutsatser och utarbetar utifrån denna
22
individens närhet som denne lyssnar till och bryr sig om som signifikanta andra. Dessa personer har således en stor betydelse för individens uppbyggnad av det egna jaget (ibid.). Utifrån
symbolisk interaktionistiskt perspektiv sker interaktionen med hjälp av symboler. De mest uppenbara och vanligaste symboler vi har är språket. Men detta förutsätter att vår närmaste omgivning definierar och lägger samma mening i ordets betydelse för att de ska fungera som symboler. Detsamma gäller minspel och andra inlärda mönster. Mead (1934) menar att språket ligger bakom att människor går från att vara en biologisk individ till att vara en medveten organism. Språket är en förutsättning för samhällens existens tillsammans med den fysiologiska förmågan hos individer. Gester är symboler och visar vad de menar, vill och orsakar handling. Till gester ingår objekt, så som händer gör i ett handslag (ibid.). Gester kan dock betyda olika för olika individer beroende på hur dessa tolkas. Som signifikant symbol nämns den vokala gesten, vi hör oss själv tala och det påverkar oss själva likadant som andra vilka hör oss tala och blir påverkade, men den vi talar med ser även våra ansiktsuttryck. Den vokala gesten är den sanna källan till språket och symbolism vilket påverkar vårt medvetande. Språket är även det som ligger bakom möjliggörandet av jaget. Vi kan se oss själva som objekt (ibid.).
4.2 Teoridiskussion
Det symboliska interaktionistiska perspektivet är ett bra verktyg då människan och dennes beteende ska studeras och förstås i relation till sig själv och olika grupper, som delar i samhället. Detta perspektiv ser till att den sociala verkligheten ständigt är föränderlig vilket är oerhört relevant för att förstå arbetslösas situation vilka ofta upplever stora förändringar på flera plan. Symbolisk interaktionism har kritiserats för metodologiskt vaghet och att den bortser från omedvetna och känslomässiga komponenter. Traditionellt sett ska en teori kunna förklara och förutsäga beteenden och skeenden, vilket symboliskt interaktionism inte gör och kan ses som en svaghet (Trost & Levin 2004). Den är även kritiserad för negligering av de sociala strukturernas inverkan i samhället samt maktskillnader (Augustsson 2005). Arbetslöshet påverkas i högsta grad av strukturer i samhället och är sällan ett resultat av individuella faktorer. Detta har vi en
medvetenhet kring och valet av perspektiv ska endast ses som ett verktyg att analysera utifrån människans interaktion med sig själv och andra. Att perspektivet har denna utgångspunkt har vi kompenserat genom att analysera utifrån den tidigare forskning som inbegriper resonemang och vetskap kring sociala strukturer och maktaspekter.
23
Efter genomgång av tidigare forskning visade det sig att stora delar av forskning kring
arbetslöshet har teoretiska utgångspunkter i framförallt Jahodas (1907-2001) deprivationsteori, vilken ser till konsekvenserna av arbetslöshet ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Jahoda menar att arbete fyller ett antal viktiga funktioner i en människas liv och att arbete sett som en social institution vid avsaknad leder till deprivation, därav namnet på teorin. Jahodas utarbetade modell har kritiserats för att utgå från medelklassens värderingar och att den i viss mån romantiserar lönearbetet (Rantakeisu 2002). Även Antonovsky (1923-1994) som teoretiker används frekvent i studier gällande arbetslöshet, då med utgångspunkt i det salutogena perspektivet, vilket fokuserar på det friska hos människor samt hans underliggande begrepp KASAM (känsla av sammanhang) och dess betydelse för hälsan (Antonovsky 2005). Vi valde dock inte dessa då vi framför allt var intresserade av hur människor interagerade i sin sociala kontext vid arbetslöshet.
24
5. Empiriska resultat och analys
I detta kapitel integrerar vi empiriskt material med analys utifrån symboliskt interaktionism och tidigare forskning. Kapitlet är även uppdelat och rubricerat efter de begrepp som tidigare använts för att belysa frågeställningarna samt i beskrivningen av tidigare forskning. Samtliga teman i intervjumanualen (se bilaga 1) berörs således inte.
5.1 Presentation av respondenterna
Respondenterna som intervjuades var mellan 21-64 år. Det var fyra män och tre kvinnor. De hade olika utbildningsnivåer varav en hade högskola/universitet utbildning. Ingen hade försörjningsansvar av minderåriga barn. En av respondenterna var sambo och resterande var singlar. Respondenterna som ställde upp på intervju gjorde detta utan presentation av sitt namn. De namn som används är fingerade och sorterade utefter ålder och alfabetisk ordning. Detta för att minimera risken att värderingar skall förknippas med namnvalen. Det kan dock ej garanteras att de fingerade namnen ej sammanfaller med de riktiga namnen.
Anders är 21 år och bor hemma hos sin mamma. Han har ingen avslutad utbildning då han har hoppat av gymnasiet. Han har ingen A-kassa eller försörjningsstöd, utan försörjs av mamman och dennes sambo. Anders har varit arbetslös sedan tre och ett halvt år tillbaka. Han har haft ett kortare semestervikariat samt gått några kurser via Arbetsförmedlingen.
Björn är 24 år och har nyligen flyttat hem till sin mamma efter svårigheter med sin försörjning. Han betalar ingen hyra eller matpengar, men försöker betala för de andra egna utgifterna. Han har gymnasiell utbildning samt en påbyggnadsutbildning. Björn har varit arbetslös till och från i tre år, men är helt arbetslös sedan en månad tillbaka.
Cecilia är 28 år, singel och lever ensam i en hyresrätt. Cecilia hade vid intervjutillfället varit arbetslös i cirka tre månader. Hon har utbildning på kandidatnivå som lärare. Innan Cecilia blev arbetslös arbetade hon som lärare med vikariatsanställningar på flera olika skolor. Cecilia försörjer sig med hjälp av sparade pengar.
25
David är 37 år och bosatt i en bostadsrätt. Han är singel. David har gymnasiell utbildning och har varit arbetslös sedan sju månader tillbaka efter att ha varit fast anställd på samma företag i tio år med undantag för en kort period 2004.
Erik är 39 år och bosatt i en hyresrätt. Han har två barn sedan tidigare vilka han inte har försörjningsansvar för mer än att han har underhållsskyldighet. Erik har två olika
yrkesutbildningar. Han har varit arbetslös i snart ett år efter att ha varit fast anställd. Erik har i nuläget problem att klara sin försörjning.
Fanny är 50 år och lever tillsammans med sin sambo, som även han är arbetslös, i ett mindre hus utanför samhället. Fanny har fyra barn som är vuxna med eget boende. Som utbildning har Fanny grundskole- och gymnasieutbildning. Hon har varit arbetslös sedan 2006 och försörjer sig genom sjukpenning. Fanny har nu börjat arbetsträna inom vården i hopp om att kunna arbeta igen. Tidigare arbetade Fanny som städerska men sade upp sig i samband med en konflikt på arbetsplatsen.
Gun är 64 år och lever ensam. Hon har vuxna barn som försörjer sig själva. Gun hade varit arbetslös sedan februari 2009, det vill säga i ca nio månader vid intervjutillfället. Tidigare arbetade Gun med telemarketing men blev uppsagd gemensamt med cirka fyrtio andra på grund av dålig lönsamhet i företaget. Hon har även tidigare i livet varit långtidsarbetslös och däremellan arbetat inom olika yrken.
5.2 Arbetsförmedlingens påverkan
Arbetsförmedlingens lokal består av ett väntrum med grupper av sittplatser samt arbetsplatser med datorer för inskrivning och arbetssökande. Receptionen finns i anslutning till väntrummet och nummerlappssystem används. Lokalen går i diskreta färger och det finns en cafédel vid en avskild del av lokalen där det finns möjlighet att värma mat och få kaffe. På ena sidan av väntrummet finns en passage in till vissa arbetsförmedlares arbetsplatser. Även på den andra sidan av väntrummet finns en dörr vilken leder in till fler arbetsförmedlare. Denna dörr är låst och kräver att arbetsförmedlarna hämtar och låser upp dörren för besökande. På arbetsförmedlingen är ljudnivån mycket låg. Flera arbetssökande vittnar om att stämningen är påtagligt nedslående.
26
Få av de arbetssökande tar ögonkontakt, varken med andra eller med oss. Vid förfrågan om att ställa upp på intervju var det flera som först tackade ja men som senare valde att avböja. Det vanligaste skälet uppgavs vara tidsaspekten. Däremot ansåg man sig ha tid att tala informellt med oss. Vissa av deras tankar och resonemang som framkom under dessa samtal kommer att tas i beaktning i resultat och analys trots att de ej formellt ställt upp på intervju. En förklaring till den nedslående stämningen var att ingen frivilligt befinner sig på arbetsförmedlingen:
Här inne är det varmt om fötterna. Människor vill inte stanna här längre än nödvändigt.
Enligt symbolisk interaktionism är medlemskap i grupper väsentligt för människan och dennes agerande. Att tillhöra gruppen arbetslösa kan för många vara ett ofrivilligt medlemskap vilket gör att man inte vill skapa en samhörighet med övriga tillhörande denna grupp (jfr Trost & Levin 1999). Detta skulle kunna vara en bidragande orsak till att man inte söker kontakt med övriga i lokalen samt att många lämnar arbetsförmedlingen så fort som möjligt efter avslutat ärende. Utifrån detta resonemang skulle vi även få förklaring till varför många inte ville låta sig intervjuas.
Observationer uppvisade att det inne på arbetsförmedlingen visades få känsloyttringar av de arbetssökande förutom efter besök hos arbetsförmedlare då missnöje, frustration och aggression kunde uppmärksammas och då framför allt berodde på den ekonomiska situationen vilket framkom av de informella samtal vi hade samt observationer.
5.3 Utanförskap
Att vara arbetslös i mötet med andra berättar Gun kan leda till jobbiga situationer:
Förr, en längre tid så undvek man att träffa folk för att det var ungefär som att det stod på pannan, arbetslös. Så börjar dom att, ja, sök där, så gör man inte det… för man vet att det är meningslöst att fråga just där eller där. Och då tycker de att man är, bryr sig inte om det de säger, ens eget fel att vara arbetslös… när man känner mycket folk så drog man undan faktiskt.
27
Utifrån symbolisk interaktionism formas den egna uppfattningen om jaget i sampel med andra och utifrån föreställningar om vad andra anser om mig som individ (jfr Trost& Levin 1999). Med utgångspunkt i detta kan utanförskap upplevas. Gun visar tydligt att hon upplever utanförskap när hon speglar sig i sin föreställning om vad andra människor anser om henne. Att ha ett arbete är rådande norm i dagens samhälle. Gun uttrycker sitt utanförskap i att just vara arbetslös och att på så sätt vara avvikande. Genom att ta till sig normer, uppfattningar och åsikter från samhället, vilket benämns den generaliserade andra utifrån detta perspektiv, varseblir Gun hur hon ska vara och införlivar detta i sina grundläggande åsikter (jfr Trost& Levin 1999).
Fanny tycker att det är jätteviktigt med umgänget på arbetet och att ha kollegor på arbetsplatsen, medan Cecilia tycker att det viktiga är att man inte är som hund och katt. Cecilia ser det som en bonus om man träffar nya vänner på arbetsplatsen. Fanny, som ej bor i tätort, menar att hon nu under arbetslösheten inte träffar så mycket folk och att hon mest umgås med sina barn.
Fanny berättar att i hennes omgivning är det mest hennes mamma som reagerat på att hon är arbetslös. Mamman tycker att Fanny är så gammal att hon borde ha ett jobb. Fannys barn är även de arbetslösa och Fanny berättar att det inte är någon annan förutom mamman som reagerat när hon berättat att hon är arbetslös. Hon säger att familjerelationen har förbättrats sedan de blivit arbetslösa:
Nej, det är nog mer att vi kommit närmare varandra, liksom att vi ställer upp och hjälper varandra. Och… min äldsta dotter hon har verkligen fått kämpa och säger att, det är ju inte meningen att man ska ha socialbidrag. Det har hon fått i två år.
Fannys mamma är en signifikant annan vilket betyder att mamman är en viktig person för Fanny. Mammans åsikt blir därför betydande för Fanny och påverkar hennes jag. Denna negativa
påverkan kan dock kompenseras av att andra signifikanta andra för Fanny, vilka hennes barn är, har kommit henne närmare på grund av arbetslösheten (Trost & Levin 1999).
28
Flertalet av respondenterna vittnar om att de inte tycker att det är svårt att berätta för andra om sin arbetslöshet. De menar att det är så många som är arbetslösa i dag och att många är i samma situation. Överlag var respondenternas sociala kontext liknande. De hade alla umgänge eller familjer där arbetslösheten var utbredd. Att vara arbetslös var inget som någon sa sig uppleva som skamligt då det var vanligt i deras sociala miljö.
Upplevelsen av hur individen ser sin arbetslöshet som exempelvis skamfylld eller ej påverkas starkt av den sociala kontext denne befinner sig i. Umgås man med andra som är arbetslösa ses ej arbetslösheten så skamlig som den gör i sällskap med arbetsverksamma människor. Goffman (1963) menar att individer fungerar bäst i kontexter då de ej har en avvikande roll. Detta kan förklara varför flera av respondenterna inte sade sig uppleva arbetslöshet som något skamligt trots att vara arbetslös i allmänhet ses som en form av socialt utanförskap (Stigendal 2003).
Respondenterna ser olika på hur det är att befinna sig i nya sammanhang så som fester och möten. Cecilia, som har en lärarutbildning, titulerar sig som lärare och ser inga problem i att presentera sig som detta trots sin arbetslöshet. Svårare blir det för kvinnorna utan högre
utbildning som snarare försöker undvika presentationer eller menar att man struntar i om andra skulle påtala att man är arbetslös. En av respondenterna såg möjligheter med att vara öppen med sin arbetslöshet. Genom att berätta för fler om sin arbetslöshet, tänkte hon att chanserna att få ett arbete skulle öka.
Cecilia berättar om det hon saknar mest med att vara arbetslös:
Det sociala, liksom att, att ha någonstans att gå varje morgon liksom. Att veta var man ska ta vägen.
Det blir således en subjektiv känsla av utanförskap att inte ha någonstans att gå på morgonen. Denna form att utanförskap finns i flera olika samhälleliga sammanhang utöver arbetslöshet så som i skola eller på arbetsplatser när individen inte känner en känsla av tillhörighet. Eftersom människan är en social varelse blir känslan av utanförskap stark om grupptillhörighet saknas (Fahlgren 2009).
29
Gun menar också att det krävs så mycket av individer för att ha möjlighet till ett arbete:
Det krävs så otroligt mycket utbildning på alla fronter och kanter. Inte som förr att man kunde, det fanns mycket jobb som man kunde utan utbildning
Även Fanny menar att hon saknar utbildning och det står i vägen för att hon ska få ett arbete. Vid frågan om hur respondenterna upplever mötet och hjälpinsatserna från myndigheternas sida varierar svaren. Flera menar att det är mycket beroende på vem man träffar hur mötet blir. Vissa uppfattas som väldigt byråkratiska och stela medan andra upplevdes som lättare att ha att göra med. Sammantaget var det ingen av respondenterna som uppgav att de tyckte att kraven från arbetsförmedlarnas sida var för höga. På frågan om man ansåg att myndigheterna gjorde sitt yttersta för att hjälpa arbetslösa var svaret från alla respondenterna att man inte upplevde det så. Utan det låg istället ett stort eget ansvar på individen och att det var upp till den enskilde att ta sig vidare. En respondent uttrycker myndigheternas insatser som hjälp till självhjälp:
Om jag behöver hjälp brukar jag få det, om jag ringer men inte så att det sker kontinuerligt och automatiskt, inte så… Utan då ska jag vara här på något möte och då bara tipsar dom om någonting. Ofta brukar det inte leda någonvart. Varje möte här tar typ tio minuter, liksom hej och hejdå (Björn).
Anders har andra upplevelser och berättar att han har känt sig nedvärderad i mötet med
myndighetspersoner. Det möte han nämner är där han ensam har deltagit tillsammans med två tjänstemän för att diskutera sin framtid och vilka åtgärder som skulle användas. Den symboliska interaktionismen utgår ifrån att vi interagerar med hjälp av symboler som innehar samma
betydelse för samtliga parter. Detta var inte fallet i denna situation och upplevdes av Anders som att han inte blev förstådd. I Trost & Levin (1999) diskuteras svårigheterna som kan infinna sig när kommunikativa språksvårigheter finns. Utifrån det Anders beskriver ”talade” han och de övriga inte samma språk utifrån symbolernas innebörd. Han beskriver att han inte kände sig förstådd och att de nedvärderade honom i hans beslut att inte vilja börja studera. Att bli
30
sig som mindre värd då han införlivade tjänstemännens synsätt av honom (jfr Trost & Levin 1999).
5.4 Psykisk ohälsa
Arbetslösheten ses av samtliga respondenter som en börda vilken yttrar sig på olika vis.
Arbetslösheten blir som ”en stor ryggsäck” att bära med sig. Gun förklarar att hon sedan tidigare vet att längre tids arbetslöshet gör att man avtar i aktivitet. Hon menar att arbetslösheten tär i en inifrån och gör att ens förmåga att ta tag i saker och ting avtar och leder till depression, vilket Gun berättar att hon drabbats av tidigare under perioder av arbetslöshet. Erik beskriver att hans psykiska hälsa har påverkats negativt av att han är arbetslös. Han säger att han inte är lika glad längre och att han känner att han inte duger till i samhället. På frågan hur det fungerar att hålla motivationen uppe svarar han:
Man dalar rätt snabbt.
På frågan om upplevelsen av hur måendet förändras med tiden svarar en av respondenterna att det förvärras med tiden.
Jag mår sämre ju längre tiden går… det är både fysiskt och psykiskt (Anders).
Enligt Cole et al (2008) sker en försämring av den psykiska hälsan efter cirka två månader i en situation av arbetslöshet. Symptomen ökar sedan under tid och fortsätter så upp till ett år. Samma studie visar också på att de individer som får ett arbete inom fyra månader upplever ett avsevärt skyndsammare återhämtande. Anders som beskriver att han upplever att hans hälsa försämras både fysiskt och psykiskt varefter tiden går har varit arbetslös till och från ända sedan han
hoppade av gymnasiet. Att han upplever och beskriver sin situation på detta vis styrks även av att han inte har kompetens att ta sig in på arbetsmarknaden vilket ses som ännu en faktor av negativ påfrestning enligt (Herman 1999 se Malenfant et al. 2007).
31
Björn beskriver att han tyckte att det var värre att bli arbetslös första gången och att han vid denna tidpunkt upplevde att hans hälsa försämrades i högre grad men att han nu har vant sig vid situationen:
Nä, men jag känner mig mer van vid det. Men första gången jag blev arbetslös, då kände man sig riktigt nere och man gick från jobb till jobb och fick en massa negativa svar. Då kände man sig bara mer och mer nere. Nu känner man sig bara van. Så det är bara att gå vidare.
Att genomgå kriser och uppleva att man kan hantera dessa medför att självtilliten ökar hos individen. Även problemlösningsförmågan ökar inför framtida kriser vid tidigare lyckade
copingstrategier (jfr Brattberg 2008). Björn som upplevde det mycket värre vid första tillfället av arbetslöshet lyckades sedan att få ett arbete och visade på så sätt för sig själv att han kunde ta sig ur sin situation och att det var han själv som påverkade utgången.
Fanny resonerar kring hur det är att vara arbetslös och kommer fram till att det jobbigaste med att vara arbetslös är sökandet efter något att göra eller att arbeta med:
… så problemet är nog för oss att vi har detta sökande, vad ska man göra, hela tiden… Det här söka, söka, det är det jobbigaste.
Samtliga manliga respondenter uppger att de har svårt att sova på nätterna och att det är lätt att dygnsrytmen blir rubbad. En respondent berättar att det blir värre och värre för var natt som går då det är på natten tankarna kommer om den egna situationen:
Man ligger vaken och sådana grejer, det blir svårare att somna för att man ligger och funderar hela tiden (Anders).
Utifrån tanken att individer kan se objektivt på sitt eget jag förutsätter således att man kan
förändra tankarna kring sin egen självuppfattning. Anders beskriver att det är under nätterna som han ligger vaken och grubblar över sin problematiska situation. Detta skulle med grund i
32
symbolisk interaktionism kunna ses som han på detta sätt påverkar sin psykiska hälsa i negativ riktning då han vidhåller och eskalerar sin föreställning kring sig själv som avvikande.
5.5 Ekonomisk utsatthet
Den ekonomiska utsattheten är tydlig hos alla respondenter då alla respondenterna vittnar om den ekonomiska förändringen som arbetslösheten har inneburit för dem. Restaurangbesök och dylikt är i närmaste obefintligt och svårigheter att även utöva fritidsintressen förekommer då det inte är möjligt på grund av ekonomin. En av respondenterna säger även att han har avstått läkarbesök och tandläkarbesök utifrån av att han inte ansåg sig ha råd trots att behov förelåg. Samma respondent uppger också att han har varit tvungen att låna pengar av familj och vänner för att kunna klara sin försörjning och de grundläggande behoven. Gun berättar att hon har det svårt med ekonomin nu. Hon måste eventuellt göra sig av med bilen. Gun berättar vidare att hon passar på att storhandla på Lidl medan hon ändå är i närheten. Hon berättar att hon har mycket att pyssla med på fritiden men med tanke på hennes lilla kommande ålderspension skulle hon behöva arbeta lite till enligt henne själv. Björn fick flytta tillbaka hem till sin mamma efter en tids inneboende hos en kompis och försörjs nu av henne. Han beskriver sin ekonomiska situation så här:
Från att varit, ja det varierade men från 12000 i månaden till ja, 2000 i månaden… från det ena till att gå till 137 kronor om dagen. Det är så patetiskt lite så man bara vill skicka tillbaks dom och bara strunta i det.
Upplevelsen av att vara fattig kan vara väldigt skamalstrande (Starrin & Blomqvist 2001). Vi befarar att individer vilka erhåller en låg summa för sin livshållning således kan uppleva en ökad känsla av skam. Utifrån symbolisk interaktionism kan denna ekonomiska summa ses som en symbol och dess innebörd blir olika beroende på vem som tolkar symbolen. I detta fall tolkar Björn sin ersättning som en symbol över vad han anses vara värd i arbetslivet, det vill säga ”patetiskt liten”. Björn nedgraderar utefter sin tolkning sitt eget värde. Människors känslor styrs således även av hur man tolkar sin ekonomiska situation (jfr Mead 1934). Genom ekonomisk utsatthet påverkas respondenternas konsumtionsmönster och detta kan utgöra en grund för att uppleva marginalisering. Att inte känna att man kan leva som andra, vilket respondenterna till
33
viss del inte gör då de ej kan gå på bio, restaurang etcetera. Detta utgör och drabbar respondenterna som ett stigma (jfr Goffman 1963; Hjort 2004).
David har klarat sin försörjning hittills på grund av att han fick ett engångsbelopp från företaget där han varit anställd på som han har drygat ut sin A-kassa med. Han oroar sig för hur det ska gå nu när dessa pengar snart är slut, då han menar att det kommer att bli mycket kärvt i framtiden ekonomiskt. På frågan om han har någon strategi för detta säger David att han inte har någon direkt plan men att han har funderat kring olika lösningar:
… tankarna har ju funnits att göra sig av med bilen och eventuellt sätta sig i en mindre lägenhet men när man sitter i en bostadsrätt då ska man sälja den först och främst och sätter man sig då i en hyresrätt då får man bra mycket högre hyra.
Fanny berättar att hennes ekonomi har påverkats med några tusenlappar mindre i månaden efter att hon blivit arbetslös och nu sjukskriven. Hennes sambo, som har sitt företag vilande, är även han arbetslös och de har fått en stor skatteskuld att betala av inom kort. Detta har lett till att de nyligen fått sälja bilen för att klara att betala av på denna skuld. Fanny säger att det var ett tufft beslut att fatta och numera tänker hon på varenda krona hon gör av med. Hon berättar vidare att hennes sambo, som tidigare inte reflekterade över priser, även han har blivit prismedveten.
Cecilia som varken har A-kassa eller annan ersättning lever på sparade pengar. Hon tycker att den ekonomiska situationen gjort att hon inte kan göra allt hon vill, sådant som hon spontant kunde göra tidigare då hon arbetade, exempelvis gå på bio.
En kvinna som samtalade med oss kring sin situation uttryckte en vånda för hur hennes liv skulle påverkas då hon snart stod inför arbetslöshet:
De ekonomiska aspekterna slår ju ut livskvalitén… Man kan ju inte köpa en konsertbiljett, restaurangbesök...
34
Hon resonerade vidare att hennes liv stod inför förändring och att hennes konsumtionsmönster skulle bli tvunget att förändras avsevärt. Som tidigare forskning påvisar drabbar ekonomisk utsatthet individer hårt. Att inte kunna konsumera så att man passar in i samhällsnormen gör att människor upplever stigmatisering (Hjort 2004). Genom att drabbas av arbetslöshet och inte kunna leva efter samhällsnormen gör situationen komplex. Det är inte enbart konsumtionen i sig som är av betydelse utan den bild man via konsumtion kan projicera av sig själv som förändras. Kvinnan på arbetsförmedlingen är tydligt bekymrad och oroar sig över förändringen av sin livskvalitet. Hon kan således inte leva som hon upplever att den rådande samhällsnormen förutsätter, det vill säga som sina generaliserade andra. Likaså påvisar hon rädsla för att en konflikt gentemot hennes signifikanta andra kommer att uppstå (jfr Mead 1934).
5.6 Coping
Hur de olika respondenterna förhöll sig till sin arbetslöshet och vilka strategier de använde för att hantera situationen yttrade sig olika. Anders som bodde hemma upplevde att människor runt omkring honom klandrade honom för att han inte hade något arbete och således inte klarade av sin försörjning på egen hand. Då han fick frågan hur han hanterade det sa han:
Nu har jag lärt mig att stänga bort det. Det blir lättare så, gå därifrån.
Det empiriska materialet visar på att Anders upplever att interaktionen med andra människor gör hans arbetslösa situation påfrestande och hans copingstrategi byggs upp därefter. Det kan handla om en rädsla inför situationen eller hur relationen förändras gentemot andra. Ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv ser Anders sig själv utifrån hur andra ser på honom eller bemöter honom. De personer som står Anders nära är signifikanta andra och deras åsikter har stor
inverkan på honom. Då Anders omgivning klandrar honom blir upplevelsen att arbetslösheten är hans fel och att han har sig själv att skylla (jfr Trost & Levin 1999). Copingprocessen kan då bli ett undvikande genom att inte göra något åt situationen då handling i sin tur skulle kunna påverka omgivningen (Brattberg 2008). Ur symbolisk interaktionistisk synvinkel eftersträvar normalt sett människor efter att införliva andras förväntningar och ändrar sitt beteende därefter (Trost & Levin 1999).
