Hot eller möjlighet : Svensk fackföreningsrörelse inför globaliseringen

_____________________________________________________

Statsvetenskap 61-90 hp

_____________________________________________________

Hot eller möjlighet

– Svensk fackföreningsrörelse inför globaliseringen

Johan Jarl

C-uppsats i statsvetenskap, 15 hp Humanvetenvetenskapliga institutionen Högskolan i Kalmar Handledare: Gunnar Hansson

Abstract

University of Kalmar

Departement of humanities and political Science Autumn term 2007 Political science 61-90 hp

B-paper 15 points

Supervisor: Gunnar Hansson Examiner:

Author: Johan Jarl

Title: Threat or possibility – The Swedish trade union movement and globalization

The purpose of this essay is to examine the explanations of globalization and the actions they being taking in answer to it by the three Swedish trade unions Byggnadsarbetarförbundet, IF Metall and Hotell- & Restaurangarbetarförbundet. To answer this three questions have been chosen: what threats and possibilities do the unions see from globalization, what strategy have they chosen against these and how can the choice of strategy be explained. The material used is official publications from the unions. The essay is a qualitative case study and the method is a qualitative text analysis.

To answer the two first questions Jeffrey Harrod’s and Robert O’Brien’s Global Unions? -

Theory and strategies of organized labour in the global political economy was used. This was

complemented by other more specific literature on the trade union movement and globalization. To answer the third question theory on organizational development from Angelo Panebianco’s Political parties: organization and power was used.

All of the unions see globalization mostly as a threat; however they all explain this threat in different ways depending on particular events they have recently had to deal with. Their interpretations can also be linked to the interests of the organizations themselves or important interest groups. They also have different strategies of action which can be related to their explanation of globalization. These actions rarely extend that of the particular interest of each of the organizations.

This can be explained by them being in what Panebianco calls the third phase of organizational development, the interest based phase. According to him this is a phase of decline for an organization. That all examined unions are in this phase can lead to serious consequences for the Swedish trade union movement.

It is also critical that they all have different explanations and actions against globalization since a furthered national cooperation in the trade union movement could potentially strengthen it.

Innehåll

2. Hot eller möjlighet – Svensk fackföreningsrörelse inför globaliseringen…………25

2.1. Byggnads………..25

2.1.1. Globaliseringen – Hot eller möjlighet………...25

2.1.2. Strategi………...28

2.1.3. Förklaring………..31

2.2. IF Metall………...32

2.2.1. Globaliseringen – Hot eller möjlighet………...…32

2.2.2. Strategi………...35

2.2.3. Förklaring………..39

2.3. HRF………..39

2.3.1. Globaliseringen – Hot eller möjlighet………...39

2.3.2. Strategi………..41

2.3.3. Förklaring……….42

3. Slutsatser……….44

3.1. Globaliseringen – Hot eller möjlighet……….45

3.2. Strategi……….46

3.3. Förklaring………46

4. Sammanfattning………..48

Tabeller Tabell 1………..16 Tabell 2………..17 Tabell 3………..19 Tabell 4………..26 Tabell 5………..30 Tabell 6………..33 Tabell 7………..34 Tabell 8………..38 Tabell 9………..40 Tabell 10………... 42

Hot eller möjlighet?

– Svensk fackföreningsrörelse inför globaliseringen

1.1. Inledning

Den 2 november 2004 försattes skolbygget vid Söderfjärdsskolan i Vaxholm i blockad av Byggnadsarbetarförbundet. Det är inte på något sätt ovanligt med konflikter eller tillgripande av stridsåtgärder på den svenska arbetsmarknaden, ändå kom just denna händelse att väcka ett mycket stort intresse och till och med bli en symbol i Sverige för de nya utmaningar som löntagarorganisationer världen över ställs inför.

Bakgrunden till händelsen är det lettiska byggföretaget Laval un Partneri Ltd:s vägran att sluta kollektivavtal med det svenska Byggnadsarbetarförbundet. Detta motiverades med att företaget redan hade ett avtal med det lettiska byggnadsarbetarförbundet och enligt EU:s utstationeringsdirektiv alltså inte var skyldiga att ingå avtal även med det svenska. Efter att kommunstyrelsen i Vaxholm gett uppdraget att bygga den nya skolan till Laval påbörjades förhandlingar den 9 juni 2004 om kollektivavtal mellan företaget och det svenska Byggnadsarbetarförbundet. Förhandlingarna avbröts dock den 15 september samma år efter att Laval istället ingått avtal med det lettiska byggfacket dagen innan. Påstötningar gjordes på företaget och resulterade i att Laval den 7 oktober meddelade att man inte hade för avsikt att teckna något avtal med det svenska fackförbundet.

Den 19 november varslade Byggnads om blockad av alla företagets byggen. Blockaden verkställdes den 2 november men fick till en början få konsekvenser eftersom att Byggnadsarbetarförbundet inte hade några medlemmar på arbetsplatsen som kunde gå ut i strejk. Efter att även Elektrikerförbundet den 23 november varslat om blockad från den 2 december och därmed omöjliggjort nödvändiga elinstallationer blev situationen allvarlig. Elektrikerförbundets sympatiåtgärd höjde dessutom insatsen i konflikten till vad som kunde upplevas som den svenska arbetsmarknadsmodellens vara eller inte vara och kom att följas av uttalanden om stöd från bland annat HTF och LO.1 De borgerliga riksdagspartierna tog istället ställning för det polska företaget och följdes efter en tid av arbetsgivarorganisationen Svenskt

1

Näringsliv. Den 17 december hölls en särskild debatt i Riksdagen kring den svenska kollektivavtalsrätten.2

Vaxholmskonflikten kom också att få ett stort rättsligt efterspel. Laval valde tydligt att ta strid för sitt agerande. Den 7 december lämnade företaget in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen och åberopade utstationeringsdirektivet som stöd för att Byggnadsarbetarförbundets åtgärder var olagliga. Samtidigt ansökte man även om att blockaden skulle avbrytas tills domstolen fattat sitt beslut, något som avslogs den 22 december. Dagen efter överklagade företaget beslutet till Högsta Domstolen och förklarade sig samtidigt vara berett att sluta avtal med det svenska byggfacket, dock enbart med samma villkor som det lettiska avtalet. Dock avslogs deras begäran även här och blockaden fanns samtidigt ha helt stöd i den svenska lagstiftningen.

Arbetsdomstolen valde i april 2005 att begära ett förhandsavgörande av EG-domstolen i frågan. Detta väntades ta ett och ett halvt år och ansågs kunna innebära ett viktigt avgörande för hur frågor kring arbetsrätt kommer att ses av EU. Kritiskt nog för svensk fackföreningsrörelse valde EG-domstolen en mellanväg i beskedet som kom i december 2007. Man bekräftade de svenska fackförbundens rättigheter och underkände Lavals yrkande, samtidigt betonades att de stridsåtgärder som vidtagits varit alltför omfattande och att utstationeringsdirektivet inte innebär en skyldighet för tjänsteföretag att betala de löner som de svenska fackförbunden krävde. Det slutgiltiga avgörandet ligger nu återigen hos den svenska arbetsdomstolen. 3

Trots det stora symbolvärde som Vaxholmskonflikten fått så är det inte enda exemplet på att den svenska arbetsmarknadsmodellen utmanats. I januari 2002 uppmärksammades att polska och lettiska byggnadsarbetare utan arbetsillstånd var verksamma i nordöstra Skåne. De hade försetts med en registrerad firma i hemlandet och en svensk F-skattesedel och kunde därmed ses som enskilda entreprenörer på den öppna europeiska arbetsmarknaden. Kontakten förmedlades av företag som Polenkonsult och Byggbemanning. Som egenföretagare stod de dessutom utanför till exempel regler om arbetstider. Enligt de fackliga ombuden vid

2

Riksdagens protokoll 2004/05:54 § 1

3

Byggfyran i Helsingborg var dock deras arbetsförhållanden desamma som för vanliga anställda och oskyddade arbetsmiljöer och långa arbetstider rapporterades.4

Vaxholmskonflikten är alltså inte en isolerad händelse utan en del i en större tendens. Andra exempel på konflikter med liknande innebörd som uppmärksammats de senaste åren är General Motors som 2004 spelade ut fabrikerna i Trollhättan och Rüsselheim mot varandra för att få till stånd sämre anställningsvillkor i utbyte mot en framtida stororder och även det mer unika fallet med Plymouthbröderna som vägrade teckna kollektivavtal på religiösa grunder. Till detta kan läggas debatten om tjänstedirektivet som skulle öppna den europeiska arbetsmarknaden för en helt fri konkurrens. Det ursprungliga förslaget har idag ersatts av en mjukare kompromisslösning dock utan att debatten slutgiltigt avgjorts.5

Ytterligare en aktuell aspekt på utmaningen av de svenska fackföreningarna har varit outsourcing och offshoring, att företag lägger ut delar av sin verksamhet på underentreprenörer inom eller utom landet eller flyttar hela verksamheten utomlands, i dagligt tal ofta kallat företagsflykt. Fenomenet har varit mycket omskrivet och även använts som ett argument för en uppluckring av den svenska arbetsvillkorsstandarden.6

1.2. Problemformulering

Det är tydligt av ovanstående händelser att fackföreningsrörelsen idag utmanas starkt av de effekter som globaliseringen av ekonomi och arbetsmarknad har. Att en globalisering idag sker på flera områden är en uppfattning som de flesta forskare delar, hur denna ser ut och vilken utsträckning den har är dock en betydligt mera omdiskuterad fråga. Eftersom att denna undersökning inte handlar om vilken utmaning som egentligen sker utan hur den förklaras av ett antal olika organisationer är det inte nödvändigt att här utveckla denna diskurs. Den definition som Världsbanken presenterade 2000 sammanfattar på ett bra sätt de punkter kring vilka en större enighet finns. ”Globalisering kan sammanfattas som det globala flödet av

varor, tjänster och kapital men också av information, idéer och människor.”7

4 Persson, 2005; s. 53ff 5 Spånt, 2006; s. 46 6 Ibid. s. 76 7

Översättning Roland Spånt. Spånt, 2006; s. 9f. Spånt refererar texten till Perrons, Diane: Globalization and Social Change – People and Places in a Divided World (Routledge, 2004)

En viktig utgångspunkt av detta fenomens påverkan på arbetsmarknaden är att av dess tre huvudparter arbetsgivare, löntagarorganisationer och stat, har två börjat verka på arenor och i former som på flera sätt ligger långt utanför den gamla västeuropeiska nationalstaten.8 Företagande och näringsliv förändras av vad som redan idag är en global ekonomi, med allt mer öppna arbetsmarknader och en i stort sett obegränsad investerings- och finansmarknad.9 Så kallade multinationella företag är idag mer inflytelserika än någonsin.10 Nationalstater agerar antingen genom att möjliggöra ytterligare för detta genom avregleringar och privatiseringar11 eller genom att skapa nya former att verka genom.12 Den Europeiska Unionen kan ses som ett exempel på båda dessa uttryck. Till detta kommer en explosiv utveckling inom kommunikationsområdet.13 Fackföreningsrörelsen har däremot fortfarande sin bas och sitt huvudsakliga inflytande på en nationell eller en lokal nivå.14

Samtidigt bör det påpekas att globaliseringen också av många ses som politiskt motiverad och inte som ett naturligt resultat av en ökad ekonomisk frihet.15 Istället möjliggörs och drivs den på av politiska beslut från både stater, företag och nya globala organisationer, utan vilka inget skulle ske.16 Exempel på de sistnämnda är WTO, Världsbanken och IMF. Flera hävdar att dessa ska ses som politiska organisationer med en ideologiskt motiverad agenda.17 Slutligen har det också hävdats att en statlig avreglering eller främjande av laissez-faire också är ett statligt handlande.18

Globaliseringen ses också ibland som ett svepskäl för att genomföra politiska förändringar. En internationellt sett hårdnande konkurrens används ofta som motiv för arbetsmarknadspolitiska förändringar av en nyliberal karaktär, samtidigt som det egentligen finns ytterst lite som

8

Harrod & O’Brien, 2002; s. Xv, 16

9

Stevis & Boswell, 2008; s. 11f; Waddington, 1999; s. 6 ”… the power of private organization, principally but

not exclusively corporations, at the global level has reached levels and scope unknown before in human history.” (Harrod & O’Brien, 2002; s. 4)

10

Harrod & O’Brien, 2002; s. 4; Stevis & Boswell, 2008; s. 114

11

Harrod & O’Brien, 2002; s. xv, 16

12

Se: Sörensen, 2004 och Weiss, 2003

13

Harrod & O’Brien, 2002; s. 4; Waddington, 1999; s. 6

14

Harrod & O’ Brien, 2002; s. 151; Waddington, 1999; s. 7, 12ff

15

” Many analysts have argued that globalization is a ”market-induced not a policy induced process”. The implication is that globalization is the result of a multitude of uncoordinated corporate decisionswith governments merely responding rather than initiating... Underestimating the role of states... in engendering market dynamics is build a wall between “politics” and “economics”...” (Stevis & Boswell, 2008; s. 15)

16

Harrod & O’Brien, 2002; s. 17, 22f, 26, 176; Stevis & Boswell, 2008; s. 15, 18f, 26f; Waddington, 1999; s. 4ff

17

Stevis & Boswell, 2008; s. 15

18

stödjer att globaliseringen har en sådan effekt. En liknande argumentation är vanlig när det gäller den sociala välfärden.19

Ytterligare en myt är att fackföreningsrörelsen idag enbart skulle vara ett nationellt fenomen. Snarare använder många organisationer och förbund flera olika strategier för att påverka och regionala nätverk har vuxit fram i både Europa och Nordamerika.20

Globaliseringen är alltså ett komplext fenomen, dess påverkan på fackföreningsrörelsen framstår också som komplex. En utgångspunkt för att ytterligare förstå hur dess påverkan kan vara är att precisera vad för slags förändringar det egentligen är som sker. Med utgångspunkt från de händelser det talades om i inledningen kan tre förbund som alla påverkas på olika sätt tas som exempel. I Vaxholmsfallet är det en ekonomisk integrering inom EU som har till följd att europeiska företag tar sig in på den svenska arbetsmarknaden. På motsatt sätt påverkas IF Metall. Här är det istället företag som söker sig från Sverige som är grund till utmaningen. Den globalisering som utgör bakgrunden till detta kan definieras på flera olika sätt, i termer av både ekonomi och kommunikationer. Ett tredje sätt kan exemplifieras av Hotellrestaurangarbetarförbundet, där den politiska diskussionen om en ökad integrering av den europeiska arbetsmarknaden har betydelse. Här kan man snarast tala om ett framtida hot.21

Samtidigt är det också alldeles för enkelt att bara se en alltmer globaliserad värld som en utmaning mot fackföreningsrörelsen. Forskning finns som pekar på att de nya förutsättningarna kanske inte alls innebär så pass allvarliga konsekvenser för de nationella fackföreningarna.22 Globaliseringen innebär också att nya möjligheter för fackföreningsrörelsen att påverka och stärka sina positioner åtminstone i teorin har skapats. Det är utan tvekan så att en ökad samhörighet över gränserna bland organisationer och en starkare uppslutning bakom de globala samarbetsorganisationerna skulle göra fackföreningsrörelsen internationellt sett starkare än idag. En global rörelse utan gränser är en

19

Harrod & O’Brien, 2002; s. 11; Kjellberg, 2001; s. 321f; Waddington, 1999; s. 4ff

20

Harrod & O’Brien, 2002: s. 25, 135-139, 142-146, 147-150

21

Samtidigt finns också andra delar av arbetsmarknaden där globaliseringens påverkan inte är lika tydlig. Till exempel den offentliga sektorn påverkas inte av ovannämnda faktorer i samma utsträckning. Dock kan man även här tala om en utmaning genom politiska påtryckningar för minskade offentliga utgifter som ska möjliggöra skattesänkningar. Denna diskussion kan dock till stor del ses som skild från den globalisering som denna uppsats behandlar och kan därför lämnas därhän.

22

av arbetarrörelsens utopier.23 Flera försök har gjorts att göra verklighet av den, dock har samtliga varit utan bestående framgång.24 Att dess ”motståndare” idag börjat verka globalt skulle kanske kunna utgöra motivering för att skapa starka globala organisationer.

Det finns nog ingen som idag skulle hävda att fackföreningsrörelsen är något annat än högst marginaliserad på den globala arenan, samtidigt kan man på samma sätt som i detta kapitels inledning även lyfta fram flera olika exempel på nutida händelser som inneburit att de faktiskt stärkt sitt inflytande åtminstone på ett formellt sätt. 2006 antog till exempel International Finance Corporations, en undersektion till Världsbanken, en klausul om arbetsrättsliga krav hos sina låntagare.25 Sociala klausuler hos multinationella företag gällande inom hela deras verksamhet oavsett geografisk placering är ett annat exempel på något som inträffat flertalet gånger.26 Det finns även exempel på framgångsrika aktioner mot multinationella företag.27 Det finns idag tydliga tendenser till både en ökning av verksamheten inom traditionella områden och ett sökande efter nya arbetsmetoder.28 Samtidigt kan det knappast hävdas att dessa har kommit längre än att de bildligt talat lämnat startgroparna.29

Det finns också de som hävdar att globaliseringen i sig innebär möjligheter för fackföreningar att påverka utan att överge sin traditionella nationella och lokala bas. I den hårdare internationella konkurrensen är multinationella företag alltmer känsliga för lokala konflikter som kan störa deras verksamhet. En störning i vad som är en extremt tidskänslig produktionskedja kan få stora konsekvenser för ett helt företag.30 Detta kan förstärkas om företagets organisation redan är fullt sysselsatt i produktionen och att hantera konflikter

23

Harrod & O’Brien, 2002; s. 4f, 6, 21; Waddington, 1999; s. 192

24

Det mest betydelsefulla genom en internationell struktur av internationella fackorganisationer. Dessa kan delas in i framförallt tre kategorier: De internationella konfederationerna, av vilka ICFTU (International Confederation of Free Trade Unions) är den i särklass mest betydande, de globala branschorganisationerna sedan 2002 kallade GUFs (Global Union Federations), tidigare ITSs (International Trade Secretariats) och de regionala

organisationer som vuxit fram ibland annat Europa och Nordamerika. (Stevis & Boswell, 2008; s. 45f; Harrod & O’Brien, 2002; s. 237-243) Harrod och O’Brien räknar även in den internationella verksamheten hos nationella och lokala fackföreningar som en tredje respektive fjärde kategori. (Harrod & O’Brien, 2002; s. 4f).

25

Stevis & Boswell, 2008; s. 79f

26

Stevis & Boswell, 2008; s. 111-114, 117ff

27

Harrod & O’Brien, 2002; s. 89-96; Se även: Bronfenbrenner, Kate (red.): Global Unions: Challenging Transnational Capital Through Cross-Border Campaigns; ILR Press; 2007; Bieler, Andreas; Lindberg, Ingmar; Pillay, Devin (red.): Labour and the Challenges of Globalization: What Prospects for Transnational Solidarity?; Pluto Press; 2008

28

Stevis & Boswell, 2008; s. 1ff

29

Detta kan kontrasteras med den ekonomiska och statliga globaliseringen, internationaliseringen och regionaliseringen som i många avseenden är väl utvecklad och har pågått under en lång tidsperiod.

30

således ytterligare anstränger den.31 Sådana konflikter kan även ytterligare förstärkas genom de ökade möjligheterna till snabba kommunikationer. Konflikter eller information om de kan spridas mycket snabbt till andra delar av företagets verksamhet eller andra delar av världen. De nya kommunikationsmöjligheterna kan även användas till att bygga upp mer permanenta nätverk, något som kan ytterligare motiveras av den stora geografiska spridning företags verksamhet kan ha.32 Arbetare i olika delar av världen kan förenas av en gemensam arbetssituation och påverkas på samma sätt av problem och konflikter.33

Ytterligare en anledning till att de nationella och lokala nivåerna kan bli mer betydelsefulla är att globaliseringen också förefaller ha lett till ett stärkande av lokala och nationella identiteter. Dessa kan dock även ta sig uttryck i form av främlingsfientlighet och även rasism om de kombineras med en strävan efter att skydda arbeten från yttre konkurrens.34

Slutligen finns även en kritisk syn på globaliseringen som säger att den kanske inte alls leder till så stora förändringar att det är en allvarlig utmaning mot fackföreningsrörelsen. Åtminstone inte så pass stor som det ofta hävdas. Omfattningen av de tendenser som ofta nämns som hot är i själva verket inte alls så stora och betydligt mer mångtydiga.35

De förändringar som sker innebär fortfarande också att förutsättningarna och spelreglerna ändras.36 Det är idag ytterst osäkert hur fackföreningar i olika länder reagerar på detta. För svensk del är denna problematik intressant av flera skäl. Dels har den svenska fackföreningsrörelsen tidigare varit mycket stabil. Den svenska modellen luckrades till stor del upp under 1980- och 90-talet, men fackföreningarna har fortsatt ha ett stort inflytande.37 Även rent organisatoriskt har det länge funnits en stor stabilitet, med den högsta organisationsgraden av arbetskraften i hela världen38 och med förbund som i många fall är äldre än hundra år.39 De svenska fackföreningarna är en stark nationell maktfaktor40 och

31

Harrod & O’Brien, 2002; s. 88

32 Ibid. s. 22 33 Ibid. s. 97 34 Ibid s. 97, 168, 169f; 35 Waddington, 1999; s. 4 36 Ibid. s. 5 37

Bieler & Lindberg, 2006; s.14; Svensson & Öberg, 2003; 5f, 10f, 15f, 47

38

Bieler & Lindberg, 2006; s. 13f; Harrod & O’Brien, 2002; s. xv; Kjellberg, 2001; s. 25

39

Det sistnämnda kan även sägas om den internationella och globala fackföreningsrörelsen, där åldern på organisationerna är utan motstycke bland sociala rörelser. (Stevis & Boswell, 2008; s. 2

40

åtminstone i ett formellt avseende även en viktig internationell sådan i den utveckling som sker. På få ställen borde också de förändringar som sker vara lika tydliga som i Sverige.

Globaliseringens påverkan på den svenska fackföreningsrörelsen är också intressant att studera utifrån ett nationellt perspektiv. Organisationerna har varit avgörande i hur den svenska arbetsmarknadsmodellen vuxit fram och även för upprätthållandet av den. Deras agerande är alltså avgörande för hur man kan vänta sig att den svenska arbetsmarknaden kommer se ut i framtiden. Slutligen är fackförbunden i sig så pass stora och inflytelserika organisationer att de är motiverade att studera av enbart detta skäl.

För att göra detta syfte användbart behöver det dock operationaliseras. Även vad som egentligen är uppsatsens undersökningsobjekt behöver preciseras.

1.3. Frågeställningar

Den övergripande frågeställningen för denna uppsats är:

• Hur förhåller sig de tre fackförbunden IF Metall, Byggnadsarbetarförbundet och Hotellrestaurangarbetarförbundet till globaliseringen?

Utifrån denna har jag valt att formulera tre specifika frågeställningar:

1. Vilka hot och möjligheter anser de tre förbunden att globaliseringen innebär?

2. Vilken strategi har de valt i ljuset av dessa?

3. Hur kan valet av strategi förklaras?

En första utgångspunkt jag har valt är fokusera på de tre förbund som nämndes ovan. Det är nödvändigt för att undersökningen ska bli möjlig att genomföra inom ramen för en C-uppsats att den begränsas så att materialet blir hanterligt. Globaliseringens påverkan på fackföreningsrörelsen är ett så pass omfattande ämne att avgränsningar är oundvikliga. Att förlägga undersökningen på förbundsnivå istället för att till exempel göra en studie av centralorganisationen LO är att föredra dels därför att förbunden är mycket självständiga som organisationer. Att välja just dessa tre förbund har för mig varit relativt naturligt eftersom att

de samtliga har varit centrala i diskussionen kring globaliseringens påverkan på arbetsmarknaden. Vart och ett av de är också i sig intressanta som undersökningsobjekt tack vare sin betydelse för den svenska arbetsmarknaden. Sammantagna ger de också en tydlig fingervisning om var svensk fackföreningsrörelse står under 2000-talet i förhållande till globaliseringen.41

Nästa avgränsning som gjorts är på vilket sätt förbunden ska analyseras. Inom detta är tre nivåer tänkbara, vilka ställningstaganden organisationen gör och hur de argumenterar för dessa utåt, hur samma argumentation ser ut inom organisationen och det verkliga agerandet bortom dessa ställningstaganden. Det är långt ifrån säkert att dessa i detalj överensstämmer med varandra. Denna undersökning fokuserar på den förstnämnda, det officiella ställningstagandet. Detta har valts därför att av de tre är det den som ensamt ger det bästa resultatet och dessutom är bäst lämpat utifrån materialsynpunkt för en uppsats på C-nivå.

Den tredje avgränsningen som bör göras är vilken tidsperiod undersökningen ska omfatta. Jag har här enbart gjort bedömningen att det är betydelsefullt att använda ett så aktuellt material som möjligt. Detta eftersom att det är var förbunden står idag som är syftet med undersökningen och en längre period ofrånkomligt skulle föra in ett historiskt perspektiv. Eftersom att materialsituationen varierade mellan de olika förbunden drog jag slutsatsen att det var bättre att inte dra någon formell gräns för vilken tid som behandlades eftersom att en sådan hade tvingat fram användandet av ett jämförbart material.

1.4. Teori

Den första frågeställningen rör globaliseringen och vilka effekter denna kan uppfattas ha. Det finns som nämnts ingen mer grundläggande konsensus om detta. I fallet med dess påverkan på fackföreningsrörelsen anger dock de brittiska respektive kanadensiska professorerna Jeffrey Harrod och Robert O’Brien tre huvudsakliga tendenser. Dessa har blivit närmare presenterade i problemformuleringen. En systematisk uppställning av dem ser ut så här:

41

Ett problem med detta förfarande är självklart att studien inte blir lika heltäckande som en mer komplett studie. Det behöver dock inte ses som begränsande i egentlig mening eftersom att, som nämnts, förbunden är starkt självständiga och dessutom var och en är mycket intressanta som undersökningsobjekt eftersom att de är involverade i aktuella skeenden.

1. Globaliseringen innebär en allvarlig utmaning mot fackföreningsrörelsen

Vid en ytlig anblick kan globaliseringen tolkas som att utgöra ett mycket stort hot mot fackföreningsrörelsen. Detta är även den bild som ofta framställs i media och som således är mest välbekant för många människor. Globaliseringen framställs som ostoppbar och på ett närmast deterministiskt sätt ses den innebära en alltför stor utmaning mot fackföreningsrörelser och även välfärdsstater.42 Utan att köpa detta resonemang finns det trots det mycket fog för att tala om globaliseringen som en stark utmaning.

Man kan dela in dessa efter flera olika nivåer. För det första är det tydligt att globaliseringen utmanar genom flera olika tendenser. Dessa relaterar till varandra på olika sätt och är inte nödvändigtvis tydligt åtskilda. Den mest uppenbara är en större internationell/global nivå genom en på många sätt alltmer sammanflätad värld. Både Harrod och O’Brien och Stevis & Boswell nämner även en stark regionalism, för svensk del genom EU som är det mest långtgångna regionaliseringsprojektet i världen.43 Slutligen får globaliseringen även konsekvenser på det lokala/nationella planet, det hävdas ofta till och med att det är här ursprunget och drivkraften till den ska finnas.44

Globaliseringen utmanar även fackföreningsrörelsen på flera olika sätt. Det första är genom de sysselsättningsstrukturer som fackföreningsrörelsen byggt sin bas på. På ett lokalt plan blir arbetsmarknaden blir alltmer informaliserad, bland annat genom ett skifte till en post-fordistisk produktionsmodell där de fasta arbetena får allt mindre betydelse. Detta är en global tendens och leder för svensk del till en lägre grad av facklig anslutning eftersom att fackförbunden är organiserade efter gamla principer och således inte är anpassade efter dessa nya grupper.45 På ett regionalt genom en fri rörlighet för företag inom EU. Efter östutvidgningen aktualiserades detta ytterligare genom de stora skillnaderna i löner och arbetsvillkor mellan de östeuropeiska länderna och de skandinaviska. Utmaningen har här sin grund bland annat i det så kallade utstationeringsdirektivet och har därmed även politisk och ideologisk del. Den närmast obegränsade rörligheten för företag påverkar på en internationell/global nivå. Här sägs konkurrensen leda till ett race to the bottom i form av

42

Harrod & O’Brien, 2002; s. 167; Waddington, 1999; s. 4

43

Harrod & O’Brien, 2002; s. 21, 131-135, 139-142, 151-157; Stevis & Boswell, 2008; s. 19

44

Harrod & O’Brien, 2002; s. 11, 17, 22f, 26, 176; Kjellberg, 2001; s. 321f; Stevis & Boswell, 2008; s. 15, 18f, 26f; Waddington, 1999; s. 4ff

45

löner och arbetsvillkor och även att en utpressningssituation kan skapas mellan olika arbetare för att behålla eller skapa nya jobb.46

Nästa del som påverkas är de arbetsvillkor som fackföreningar har som sin uppgift att skydda. På ett lokalt plan kan här skönjas en utmaning genom krav på att sänka standarder för att öka den internationella konkurrenskraften.47 Även en mer allmän ideologisk påverkan färgad av globaliseringen som hävdar att arbetsrätt och fackföreningar är dömda att misslyckas gentemot de nya utmaningarna.48 På ett regionalt är en öppen arbetsmarknad inom EU en stark påverkan genom att det nationella kollektivavtalets styrka och betydelse utmanas. Detta förstärks av en oro skapad av den ännu inte helt avgjorda debatten kring tjänstedirektivet.49 Även här finns en politisk och ideologisk dimension bland annat genom krav på ytterligare integrering den europeiska arbetsmarknaden.50 Däremot finns ingen tydlig global påverkan, kanske främst därför att ingen global arbetsmarknad finns idag.51

Ett tredje perspektiv handlar om den maktförskjutning som skett mellan arbetsgivare och fackföreningar främst genom att finans- och investeringsmarknaderna i det närmaste är gränslösa52, de multinationella företagen och globala organisationer som WTO, IMF och Världsbanken är mäktigare än någonsin53 och företagsledningar alltmer hamnar utomlands och därmed gamla samarbetsformer och förståelser utmanas eller försvinner54.

46

Bieler & Lindberg, 2006; s. 15; Harrod & O’Brien, 2002; s. 14; 85; Spånt, 2006; s. 75f; Waddington, 1999; s. 8

47

Addison & Schnabel, 2003; s. 472f

48

Bieler & Lindberg, 2006; s. 15; Kjellberg, 2001; s. 321; Waddington, 1999; s. 4

49

Addison & Schnabel, 2003; s. 472f; Spånt, 2006; s. 46f, 94

50

Kjellberg, 2001; s. 321

51

Harrod & O’Brien, 2002; s. 13f

52

Bieler & Lindberg, 2006; s. 15, 16; Harrod & O’Brien, 2002; s. 13

53

Bieler & Lindberg, 2006; s. 15; Harrod & O’Brien, 2002; s. 4; Kjellberg, 2001; s 319; Stevis & Boswell, 2008; s. 18f, 114ff

54

Dessa tendenser illustreras med följande tabell:55

Lokal/Nationell Regional Internationell/Global

Sysselsättning

• Växande

informalisering av arbetsmarknaden (relaterat till post-fordism)56

• Fri rörlighet inom EU

• Fri rörlighet, outsourcing och off-shoring57 Arbetsvillkor • Öka den internationella konkurrenskraften (race to the bottom)58 • Ideologisk 59 påverkan • Fri rörlighet • Politiska krav60 Maktperspektiv lla ch slös finans- -marknad • Utländskt ägande – motståndarna längre bort.61 • Multinatione företag o globala organisationer har ett större inflytande än någonsin.62 • Grän och investerings 63

Tabell 1. Globaliseringens påverkan på svensk fackföreningsrörelse

55

De kan även ta sig många olika uttryck och variera stort. Denna tabell innehåller alltså bara huvudkategorier för de olika utmaningarna.

56

Bieler & Lindberg, 2006; s. 15; Harrod & O’Brien, 2002; s. 10f; Kjellberg, 2001; s. 19

57

Bieler & Lindberg, 2006; s. 15; Harrod & O’Brien, 2002; s. 14; 85; Spånt, 2006; s. 75f; Waddington, 1999; s. 8

58

Addison & Schnabel, 2003; s. 472f

59

Bieler & Lindberg, 2006; s. 15; Kjellberg, 2001; s. 321; Waddington, 1999; s. 4

60

Addison & Schnabel, 2003; s. 472f; Spånt, 2006; s. 46f, 94

61

Bieler & Lindberg, 2006; s. 9

62

Bieler & Lindberg, 2006; s. 15; Harrod & O’Brien, 2002; s. 4; Kjellberg, 2001; s. 319

63

2. Globaliseringen innebär nya möjligheter för fackföreningsrörelsen att öka sitt inflytande

Det andra synsättet definierar globaliseringen i termer av möjligheter istället. Harrod & O’Brien delar in dessa i två delar: Organizaing globally och Organizing locally.64 Den första innebär de nya möjligheter till ett stärkande av de internationella och regionala samarbetsorganisationerna, den andra stärkandet av den lokala/nationella nivån. Vilka dessa

ar redan presenterats i problemformuleringen men de kan systematiseras på följande sätt:

okal/Nationell h L Regional Internationell/Global Organizing globally isati oner sationer (GUFs; ITSs) • Stärkande av regionala organ • Stärkande av nella internatio organisationer • Centrala organisationer (ICFTU) • Branschorgani Organizing locally tion65 , h nationella identiteter • Strateigic localiza (De multinationella företagens strukturer öj

m liggör effektiva lokala strejker)

• Bildande av nätverk både tillfälliga och permanenta

• Stärkande av lokala oc

Tabell 2. Globaliseringens positiva effekter för den internationella fackföreningsrörelsen

e finns något större behov av förändrade arbetsformer. Denna

• Ett framhävande av det traditionella arbetssättets fortsatta betydelse.66

3. Globaliseringen innebär ingen allvarlig förändring

Slutligen finns en tendens där man påpekar att globaliseringen inte innebär någon allvarlig förändring och det således int

innehåller vanligen två delar:

• Ett ifrågasättande av globaliseringens betydelse och effekter.

64

Harrod & O’Brien; s. 20

65

Harrod & O’Brien; s. 20

66

Den andra frågeställningen behandlar vilken strategi de svenska fackförbunden valt i ljuset av deras syn på globaliseringen. Harrod och O’Brien nämner tre olika arenor som fackföreningar kan använda för att agera gentemot globaliseringens effekter: de politiska, ekonomiska och sociala arenorna.67 Utifrån dessa kan fyra olika strategier formuleras: Social Movement Union, Business Union, Political Union68 och Internationellt agerande. Alla utom den tredje innebär påverkan via företag och marknad, det vill säga det som Harrod och O’Brien kallar den ekonomiska arenan. De tre första är hämtade från Harrod och O’Brien, men återfinns också åtminstone till formen i annan litteratur. Den sistnämnda är till viss del en egen skapelse byggd på den litteratur jag använt. Samtliga böcker innehöll stora delar kring internationellt fackligt arbete. Dock kunde ingen av de strategier som namngavs sägas innefatta detta. Eftersom att internationellt arbete trots det definitivt är ett möjligt arbetssätt för att agera inom denna fråga och ett mycket viktigt sådant valde jag att skapa en ny strategi. Dess innehåll är helt enkelt de exempel på ett internationellt agerande som förekom i den

tteratur jag använt.

li

67

Harrod & O’Brien, 2002; s. 19

68

En systematisk uppställning av dessa fyra strategier skulle se ut så här:

Social Movement Union å

rekt koppling

av samhälleliga Tabell 3. Strategier för fackligt agerande gentemot globaliseringen

• Ett bredare ideologiskt perspektiv p globaliseringen och dess effekter.69 • Långsiktig samverkan med andra

organisationer utan di till arbetsmarknaden.70

• Massorganisering syftande större förändring

förhållanden.71

Business Union72 • Anpassning till krav från företag och arbetsgivare.

• Företagslojalitet

Political Union73 tatliga eller statliga

samverkan med ett politiskt • Verkan via inoms

politiska nätverk. • Nära parti. Internationellt agerande ationer och ns med andra länders fackföreningar. • Verkan på en internationell arena.74 • Sociala klausuler inom regelverk och

avtal för globala organis multinationella företag.75

• Internationella solidaritetsaktioner.76 • Multilaterala aktioner tillsamma

69

Bieler & Lindberg, 2006; s. 34f

70

Harrod & O’Brien, 2002; s. 197; Bieler & Lindber, 2006; s. 38ff

71

Harrod & O’Brien, 2002; s. 197

72

Harrod & O’Brien, 2002; s. 187f, 194; Bieler & Lindberg, 2006; s. 26f, 42

73

Harrod & O’Brien, 2002; 195f

74

Bieler & Lindberg, 2006; s. 52

75

Harrod & O’Brien, 2002; s. 221ff; Stevis & Boswell, 2008; s. 99ff

76

Den tredje frågeställningen behandlar hur förbundens val av strategi kan förklaras. För att göra detta har jag valt att relatera till Angelo Panebiancos teorier kring politiska partier. Fackförbund kan ses som politiska partier eftersom att de liksom sådana strävar efter att öka sitt inflytande. Med det problemområde som denna uppsats behandlar är ett sådant perspektiv definitivt relevant. Globaliseringens utmaning kan betecknas som en yttre påtryckning på fackförbundens ställning och inflytande. De förklaringar som Panebianco anger till politiska

artiers agerande kan därför även appliceras på dessa.

sin makt. En defensiv, rigid strategi tyder på motsatsen, en organisation narare på nedgång.

anebiancos modell ser ut som följer:77

:

m. Skillnaden är

p

Av Panebiancos teorier jag valt att fokusera på är hans förklaring av organisationers utveckling. Jag har valt denna eftersom att en organisations karakteristik är relevant för att förklara vilket agerande de väljer. Förutom att flera av kännetecknen för de modeller jag tidigare presenterat återfinns i Panebiancos kategorier så tyder också en offensiv strategi på en organisation som återfinns i ett stadium till och med Institutionaliseringen. En defensiv strategi tyder däremot på motsatsen. Detta är även relevant för att förutsäga var den svenska fackföreningsrörelsen står inför globaliseringen i framtiden. En offensiv, kreativ strategi tyder på en revitaliserad rörelse som kommer vara en maktfaktor även i framtiden och söker nya former för att utöka

s

P

Organisatorisk utveckling

Fas 1: Solidariskt system:

• Rational model: Ideologi betydelsefull, målet är förverkligandet av det gemensamma målet. Organisationen är främst ett instrument för att åstadkomma detta.78 Panebianco säger dock att ideologi även kan förekomma i ett intressebaserat syste

då att den används som ett svepskäl för att dölja de riktiga motiven.79

• Kollektiva incitament dominerar (social movement deltagande). Dessa kan karaktäriseras som belöningar eller framtida belöningar som måste fördelas jämlikt mellan sina medlemmar. Exempel är: Identitet, man deltar för att man identifierar sig

77 Panebianco, 1988; s. 20 78 Ibid. s. 6f, 20 79 Ibid. s. 7f, 19

med organisationen; Solidaritet, man deltar för att man delar politiska eller samhälleliga mål som eftersträvas av de andra deltagarna; Ideologi, man deltar

a, dess mål och medel, inre struktur samt dess relationer till

möjligheter med antingen en anpassnings- eller en domineringsstrategi.)82

av

s – hög grad av

låg grad av interdependens innebär att krisen begränsas till den sektor som är påverkad.83

sig. Det enda gemensamma mål som organisationens aktörer har är dess överlevnad.84

eftersom man identifierar sig med organisationens mål.80

• Stor handlingsfrihet för ledare. Ledare har stor frihet att fatta beslut om hur organisationen ska ager

andra organisationer.81

• Dominans av miljön-strategi. (Val av strategi beror på: 1. Miljöns karaktäristik 2. Miljön som en sammanfattande beteckning för de olika miljöer som organisationen rör sig i. 3. Risker och

Fas 2: Institutionalisering

Kan mätas efter två skalor:

1. Organisationens autonomi gentemot dess miljö (hög autonomi – hög grad institutionalisering etc.) Definieras i termer av beroende respektive inte beroende. 2. Graden av interdependens hos dess interna sektorer (hög interdependen

institutionalisering) Definieras i termer av självständighet för sektorer.

De två faktorerna samspelar, låg grad av interdependens tyder ofta på även en låg grad av autonomi från miljön. En organisation med hög grad av institutionalisering kan svara på utmaningar från sin miljö på fler sätt eftersom att dess instrument är koncentrerade hos den centrala delen av organisationen. Samtidigt är en sådan organisation mer sårbar genom att kriser i en del av organisationen får effekter i hela organisationen. En

Fas 3: Intressebaserat system

• Natural Systems model: Målet är organisationens överlevnad och ett balanserande av krav från olika intressenter. Organisationen svarar på och anpassar sig till krav från flera olika intressenter och strävar efter en balans mellan dessa krav. De officiella målen för en organisation är enbart en fasad bakom vilka de egentliga gömmer

80 Ibid. s. 9, 20 81 Panebianco, 1988; s. 14, 20 82 Ibid. s. 11f, 20 83 Ibid. s. 20, 55-58 84 Ibid. s. 7f, 20

• Selektiva incitament dominerar (professionellt deltagande). Karaktäriseras som

belöningar eller framtida belöningar som fördelas olika stort till delar av organisationen. Exempel är: makt, status och materiella belöningar.85

• Begränsad handlingsfrihet för ledare. Till följd av organisationen. Ledare rör sig inom tydligt definierade ramar beroende på organisationens ”behov”, natur och miljö.86 • Anpassningsstrategi. (Val av strategi beror på: 1. Miljöns karaktäristik 2. Miljön är en

sammanfattande beteckning för de olika miljöer som organisationen rör sig i. 3. Risker och möjligheter med antingen en anpassnings- eller en domineringsstrategi.)87

1.5. Metod

Denna uppsats är första hand en kvalitativ studie.88 Den söker att svara på frågan hur den svenska fackföreningsrörelsen ställer sig inför den globalisering som idag sker på flera områden. Som utgångspunkt till detta används tre exempel: IF Metall, Byggnads och HRF. I detta ingår hur förbunden definierar globaliseringens påverkan på dem, hur de väljer att agera i ljuset av den och hur de motiverar valet av strategi. Eftersom att detta till stor del är en idébaserad analys anser jag att en kvalitativ metod är det bästa. En fara med denna är att undersökningen enbart får ett beskrivande resultat. De teorival jag har gjort anser jag dock vara fullt funktionerliga för att sätta in resultaten i en större kontext.

Den metod som används vid själva undersökningen är en kvalitativ textanalys.89 Rent praktiskt har denna gått till så att de tre frågeställningarna besvarats utifrån det material jag använt. Först har jag letat efter förbundens syn på globaliseringen och hur de förklarar den och därefter vilken sorts agerande de valt. Efter detta har resultaten placerats in i de tabeller jag formulerat. Slutligen förklaras dessa resultat genom Panebiancos organisationsteori. 85 Ibid. s. 9f, 20 86 Panebianco, 1988; s. 14, 20 87 Ibid. s. 11f, 20 88

Det bör dock påpekas att det sällan finns några tydliga absoluta avgränsningar mellan olika metodval. Denna uppsats kan även ses som en komparativ studie eftersom den innehåller ett visst mått av jämförelse mellan de olika förbunden. Det är dock främst idéerna som står i centrum och den komparation som sker är inte heller formulerad i frågeställningarna varför den inte kan sägas vara central för undersökningen.

89

Det hade även varit tänkbart att använda andra kvalitativa metoder. Det absolut bästa hade sannolikt varit att kombinera flera av dessa för att på så sätt åstadkomma en mer djuplodande fallstudie. På detta sätt hade frågeställningarna även kunna besvaras utifrån hur förbundens val motiveras även inom organisationen och framförallt hur de verkligen agerar för att möta de utmaningar som de uppfattar att de står inför från den ökande globaliseringen. I förhållande till den nivå som frågeställningarna besvaras utifrån anser jag dock att det metodval jag gjort är fullt funktionerligt, särskilt med hänsyn till den storlek undersökningen har.

1.6. Material

Som nämnts går det problem som uppsatsen behandlar att analysera på främst tre tänkbara nivåer. Vilken eller vilka av dessa man väljer har självklart betydelse för vilket material som används. Inomorganisatoriskt är till exempel en mer djuplodande fallstudie med intervjuer, observationer eller analyser av interna dokument att rekommendera. Eftersom att denna undersökning istället behandlar organisationernas offentliga ställningstaganden så har jag främst valt att använda offentliga publikationer. Exempel på sådana är kongressprotokoll, centralt publicerade skrifter, verksamhetsberättelser samt ledare och debattartiklar författade av förbundens respektive ordförande. Jag har valt att avgränsa mig till förbundsordföranden för att undvika det källkritiska problemet att de åsikter som uttrycks inte är representativa för förbundens ställningstaganden.

Ytterligare ett källkritiskt problem är att de flesta av de källor jag använt enbart är tillgängliga via Internet. Dock anser jag att det i det här fallet är mindre problematiskt eftersom jag enbart använt sådant som är tillgängligt via förbundens officiella hemsidor. Förbunden själva använder dessa för att göra material tillgängligt för sina lokalavdelningar. Mycket litet finns därför i tryckt format. De källkritiska problem som gäller för min undersökning gäller alltså även för förbunden själva i sitt arbete.

Ett problem med kongressprotokollen var att dessa ursprungligen enbart fanns i några få tryckta exemplar som skickats ut till avdelningarna och vissa enskilda aktiva inom förbunden. Väl ute på avdelningarna försvann även dessa protokoll iväg eftersom att enskilda tog hem de. Detta gällde framförallt HRF och Metall. Jag har dock i de fall jag inte lyckats spåra några protokoll istället undersökt vad dagordningen innehöll. HRF:s dagordning från 2005 nämnde varken globalisering eller internationellt arbete som någon punkt. Metall har jag valt bort eftersom att förbundet IF Metall inte kan sägas vara samma organisation och därför är inte deras protokoll lika aktuellt.

Jag är medveten om att medlemstidningarna och kongressprotokollen inte nödvändigtvis faller inom kategorin av officiellt ställningstagande. Dock kan båda definitivt betraktas som

sådana eftersom att de är offentliga publikationer och således kan läsas av alla. Protokollen anser jag även vara betydelsefulla eftersom att kongresserna är där man formellt fattar beslut kring ställningstaganden och agerande.

Till min teoridel har jag främst använt Harrod och O’Brien, som var den bästa bok som behandlade teoretisering kring problematiken, samt i något mindre utsträckning Stevis & Boswell. Ytterligare några mer aktuella verk finns, dock tyckte jag de jag valde presenterade en bättre översikt och således var mer användbara. För att anpassa teorin till svenska förhållanden har jag valt att använda två skrifter utgivna via förlaget Premiss. Dessa är inte i första hand vetenskaplig litteratur, dock var de det bästa jag kunde hitta och även skrivna av etablerade forskare i ämnet.

Slutligen är organisationsteorin hämtad från Angelo Panebianco. Jag är medveten om att det kan finnas problem att använda denna, dels på grund av dess ålder och dels på grund av att den behandlar politiska partier. Jag anser dock att den fortfarande har bäring och att dess maktperspektiv i högsta grad är aktuellt för de organisationer och frågeställningar denna undersökning behandlar.

1.7. Disposition

Uppsatsen är upplagd på följande sätt. I kapitel två redovisas resultatet av empirin för de tre förbunden. Detta går till som så att de tre frågeställningarna besvaras för vart och ett av förbunden i tur och ordning. Därefter redovisas slutsatserna av undersökningen för var och en av frågeställningarna i kapitel tre. Slutligen sammanfattas uppsatsen i det fjärde kapitlet.

2. Hot eller möjlighet – svensk fackföreningsrörelse

inför globaliseringen

2.1. Byggnads

2.1.1. Globalisering - Hot eller möjlighet

Globalisering definieras av Byggnads som en av de största utmaningar förbundet idag står inför. Det främsta hotet ses komma från Östeuropa och sammankopplas med EU, alltså den utmaning som Laval-strejken är ett exempel på. De främsta motståndarna är ”oseriösa företagare”90, arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv91 och svenska och europeiska högerpolitiker.92 Nyliberalismen sägs vara den ideologiska fienden.93 EU ses som dominerat av starka nyliberala krafter. Även de baltiska regeringarna nämns särskilt som exempel på detta. Dessa hotar den svenska arbetsmarknadsmodellen och arbetsvillkoren genom att skapa en lönekonkurrenssituation.94 Detta ses som något organiserat. I en debattartikel publicerad i Dagens Industri den 26 oktober 2006 skriver förbundsordförande Hans Tilly: ”Affärsidén är

att konkurrera med lägre löner, sämre villkor i övrigt och radikalt sämre arbetsmiljö än i svenska företag.”95 I Framtidsrapporten från 2006 påpekas också särskilt att hotet mot kollektivavtalet även är ett allvarligt hot mot organisationsgraden och därmed förbundets styrka.96

Ett argument som är vanligt förekommande är de dåliga arbetsvillkoren arbetarna i de utländska företagen har.97 De exempel som ges syftar delvis till att bygga upp en hotbild av vad som kan bli framtiden om det nuvarande systemet skulle avskaffas.

90

Tilly, 2006 (a); Tilly, 2007 (c); s. 1

91

Tilly, 2005 (a); Tilly, 2005 (b); Tilly, 2005 (c); Tilly, 2005 (d); Tilly, 2006 (b); Tilly, 2007 (a); s. 1; Tilly, 2007 (b); s. 1; Tilly, 2008 (a); s. 1; Tilly, 2008 (d); s. 1

92

Tilly, 2005 (b); Tilly, 2005 (c); Tilly, 2005 (d); Tilly, 2006 (b); Tilly, 2006 (c); Tilly 2008 (a); s. 1; Tilly 2008 (b); s. 1; Tilly, 2008 (d); s. 1

93

Tilly, 2006 (c)

94

Tilly, 2008 (b); s. 1; Tilly, 2008 (c); s. 1; Tilly, 2008 (e); s. 1

95

Tilly, 2006 (a)

96

Vi bygger för livet – en framtidsrapport till Byggnads kongress 2006, s. 55f

97

Kongressprotokoll 2006, s. 192; Vi bygger för livet – en framtidsrapport till Byggnads kongress 2006, s. 54; Tilly, 2005 (b); Tilly, 2005 (d); Tilly, 2007 (d); s. 1

En argumentation baserad på solidaritet med hela fackföreningsrörelsen finns framförallt i insändarna, dock i betydligt mindre grad i de övriga källorna. Denna handlar främst om kollektivavtalets betydelse.98 Även ideologi är betydelsefullt då hotet mot kollektivavtalen nämns som en del i en större politisk utmaning mot den svenska välfärden.99 EU ses här delvis som ett redskap för detta.100 Som tidigare nämnts har Byggnads ett stort intresse för internationella arbetsrättsfrågor. I de källor där detta kan ses finns dock ingen enhetlig förklaring av vad utmaningarna mot fackföreningsrörelsen världen över beror på.

Om man sätter in förbundet i tabellen över utmaningar orsakade av globaliseringen så ser det ut på följande sätt:

Lokal/Nationell Regional Internationell/Global

Sysselsättning • Fri rörlighet inom

EU

Arbetsvillkor

• Öka den internationella konkurrenskraften (race to the bottom) • Ideologisk påverkan

• Fri rörlighet • Politiska krav

Maktperspektiv

Tabell 4. Byggnads syn på globaliseringens utmaningar

Den utmaning som tydligast framgår hos Byggnads är den fria rörligheten för sysselsättning inom EU. Denna ses i sin tur ha ett antal konsekvenser. På ett nationellt plan finns en ideologisk åskådning som drastiskt vill förändra den svenska arbetsrätten, något som uppfattas kunna leda till ett arbetsrättsligt och lönemässigt race-to-the-bottom. Det regionala planet innefattar till största delen EU och de baltiska länderna. Även här består utmaningen av en slags race-to-the-bottom samt en ideologisk utmaning. Det sägs finnas starka politiska krafter på en europeisk nivå som vill avskaffa den svenska arbetsrätten genom att införa en öppen arbetsmarknad utan att ta hänsyn till nationella regler. Detta menar man skulle resultera

98

Tilly et al, 2004; Tilly, 2005 (a); Tilly, 2005 (b); Tilly, 2005 (c); Tilly, 2005 (b); Tilly, 2005 (d); Tilly, 2006 (a); Tilly, 2006 (b); Tilly, 2008 (e); s. 1

99

Tilly, 2005 (c); Tilly, 2006 (a)

100

Vi bygger för livet – en framtidsrapport till Byggnads kongress 2006, s. 49f, 55f, 58f; Tilly, 2005 (c); Tilly, 2008 (b); s. 1

i ett arbetsrättsligt race-to-the-bottom. De baltiska länderna sägs också vara fientligt inställda till fackföreningsrörelsen av ideologiska skäl.

Globaliseringen ses dock trots detta i stort som något gott. Man nämner ingen direkt positiv påverkan på fackföreningsrörelsen; det positiva är istället att handeln och de öppna marknaderna skapar välstånd som kommer de svenska byggnadsarbetarna till del. Totalt sett ses inte globaliseringen heller som någon stor utmaning för Sverige; det betonas istället att vi sedan länge varit haft en öppen ekonomi och tjänat mycket på att skapa förutsättningar för en exportbetonad industri.101 Globaliseringen ses till stor del som företagsdriven. Företag har ett behov av att arbeta på större marknader, både nationella och internationella, delvis av ekonomiska skäl men också för att bli mindre sårbara av hemmamarknader och konjunkturcyklar. Detta gäller för såväl svenska som utländska företag och innebär alltså ingen exklusiv hotbild. Inte heller sägs det vara något nytt eftersom att byggföretag länge deltagit i internationella projekt.102 Även en ökad arbetskraftsrörlighet omtalas, inte heller denna sägs egentligen vara något nytt. Dock sägs Sveriges inträde i EU ha inneburit en ökning.103

En ökad rörlighet av företag och personal sägs också vara något positivt. Den stora faran beror istället på företag som inte vill följa de svenska reglerna, och de politiska intressen som utmanar den svenska arbetsrätten.104 Förbundet är mycket kritiskt mot ursprungslandsprincipen.105 Dock sägs EU även innebära möjligheter att stärka fackförbunden i framförallt Östeuropa eftersom att de nya kontakterna innebär att människor får upp ögonen för andra länders system.106

Varken ”Organizing Globally” eller ”Organizing Locally” nämns av Byggnads som istället definierar globalisering som något positivt för sina medlemmar eftersom den sägs skapa välstånd. Däremot finns ett ifrågasättande av globaliseringens effekter eftersom att de

101

Kongressprotokoll 2006, s. 191; Vi bygger för livet – en framtidsrapport till Byggnads kongress 2006, s. 45

102

För svensk del omtalas särskilt Skanska, NCC och PEAB som att ha en varierande grad av internationell verksamhet. I särklass sägs Skanska vara. Företaget är aktivt över hela världen och särskilt på den amerikanska marknaden. NCC och PEAB deltar å sin sida i nordiska byggprojekt i varierande grad. Det sägs att svenska byggföretag sammanfattningsvis har ett betydligt större ägande utomlands än utländska företag i Sverige. Även nordiska företag på den svenska marknaden nämns. (Vi bygger för livet – en framtidsrapport till Byggnads kongress 2006, s. 48) 103 Kongressprotokoll 2006, s. 191 104 Tilly, 2005 (a) 105

Vi bygger för livet – en framtidsrapport till Byggnads kongress 2006, s.47ff

106

egentligen inte innebär något nytt och inte drastiskt har försämrat Sveriges fortsatta internationella konkurrenskraft.107

2.1.2. Strategi

Byggnads strategier fokuserar på globaliseringen som en utmaning. Liksom tidigare väljer förbundet att verka främst på det lokala/nationella planet med traditionella arbetsmetoder.108 Den mest konkreta är arbetsplatsövervakning, som är ett traditionellt mycket viktig arbetssätt. Dock är det svårare gentemot utländska byggföretag eftersom förbundet ofta inte har några medlemmar på arbetsplatsen eller ens blir informerade om att ett bygge startats.109 Förbundet har även skapat ett tillfälligt medlemskap för gästarbetare.110 Man sluter dessutom ett stort antal så kallade ”hängavtal”, det vill säga tillfälliga avtal med utländska företag,111

Bland de lokala/nationella arbetsmetoderna finns också ett ökat samarbete med de traditionella svenska arbetsgivarna för att förhindra att de anammar de utländska företagens arbetssätt. Istället vill man att de ska värna om yrkesskickligheten som bas för den svenska byggarbetsmarknaden.112 För att underlätta detta i ljuset av den ökande arbetskraftsinvandringen vill förbundet införa ett valideringssystem av kunskap för att hålla uppe hög kunskapsnivå.113

På ett ideologiskt plan vill man svara genom att initiera forskning som inte följer den nyliberala tolkningen av globaliseringen.114 Förbundet är generellt skeptiskt till politiska förändringar för att skydda kollektivavtalen och arbetstagarna. Man underkänner minimilöner eftersom de tar makten från fackföreningarna. Allmängiltigförklaring av kollektivavtal ses dock eventuellt som ett alternativ inför framtiden eftersom detta system fortfarande kräver starka fackföreningar men avtalen fortfarande måste lydas även av företag utan kollektivavtal. Framtidsrapporten råder förbundet att fortsätta inhämta erfarenheter av denna typ av avtal från andra länder.115 107 Kongressprotokoll 2006; s. 191 108 Tilly, 2006 (b) 109

Kongressprotokoll 2006, s. 191; Vi bygger för livet – en framtidsrapport till Byggnads kongress 2006, s. 62

110

Ibid. s. 45f; 56

111

Tilly, 2006 (c)

112

Vi bygger för livet – en framtidsrapport till Byggnads kongress 2006, s. 52f

113

Kongressprotokoll 2006, s. 191; Vi bygger för livet – en framtidsrapport till Byggnads kongress 2006; s. 55

114

Kongressprotokoll 2006, s. 195f

115

Vi bygger för livet – en framtidsrapport till Byggnads kongress 2006, s. 56f Stycket om allmängiltiga kollektivavtal avslutas med de något kryptiska meningarna ”Byggnads bör fortsätta att skaffa kunskap om olika länders erfarenheter av allmängiltigförklaring av kollektivavtal. Detta behövs för att vi med goda argument ska kunna värna kollektivavtalen och arbeta för ett ökande välstånd.”

Regionalt agerar man främst på tre sätt: politiskt gentemot EU:s beslutsfattande organ, med mer traditionella fackliga metoder gentemot Östeuropa och med ett samarbete med nordiska och europeiska fackförbund. Det förstnämnda innehåller politisk påverkan i samband med Laval-konflikten, lobbying enskilt om den svenska modellen och tillsammans med Europeiska Byggnads och Träarbetarfederationen om tjänstedirektivet.116 Gentemot Östeuropa arbetar man främst med tecknande av europeiska företagsrådsavtal117, ett ökat fackligt solidaritetsarbete samt att man tillsammans med Nordiska Byggnads- och Träarbetarförbundet försöker värva medlemmar i Polen och Baltstaterna samt stötta baltiska fackförbund.118 Östeuropa är på det hela taget ett prioriterat område.119 Samarbetet med utländska fackförbund innefattar bilaterala samarbetsavtal med de nordiska och östeuropeiska fackförbunden. Man verkar även genom det Nordiska Byggnads- och Träarbetarförbundet där Hans Tilly är ordförande.120

Det finns uppenbarligen en stark diskussion om att verka för att Sverige lämnar EU inom förbundet. Denna åsikt delas dock inte av förbundsledningen som gång på gång påpekar medlemskapets fördelar. Samtidigt säger de sig dela den EU-kritik som framförs och deras argumentation påminner snarast om att man försöker hålla sams med både EU-motståndarna bland medlemmarna och de intressen som förespråkar en positiv inställning.121

På det globala planet har internationellt fackligt arbete ökat i betydelse anser Byggnads. Detta är en del av det traditionella fackliga arbetet men har nu fått ytterligare en dimension genom att även ett egenintresse tillkommit. Om arbetare i andra länder kan förbättra sina löner och arbetsvillkor så minskar detta hotet mot de svenska fackförbunden och löntagarna.122 Det främsta skälet sägs dock vara att man vill förbättra för de utländska arbetarna. ILO:s konventioner och rekommendationer, samt internationella ramavtal med uppförandekoder med multinationella företags stöds därför. Inget sägs dock om huruvida förbundet själva arbetar för att främja detta.123 Byggnads arbetar i globala organisationer genom

116

Internationellt engagemang – nu viktigare än någonsin, 2006; s. 3; Tilly et al, 2004; Verksamhetsberättelse 2006, s. 4, 15; Tilly, 2007 (a); s. 1

117 Verksamhetsberättelse 2006; s. 15 118 Kongressprotokoll 2006, s. 193f; Verksamhetsberättelse; s. 14 119 Kongressprotokoll 2006, s. 193f 120

Internationellt engagemang – nu viktigare än någonsin, 2006; s. 3; Verksamhetsberättelse 2006, s. 14

121

Kongressprotokoll 2006, s. 197f, 201; Tilly, 2008 (d); s. 1; Tilly, 2008 (e); s. 1

122

Vi bygger för livet – en framtidsrapport till Byggnads kongress 2006, s. 57

123

utvecklingsprojekt i Byggnads- och träarbetarinternationalen och genom att förbundsordföranden Hans Tilly är medlem i dettas styrelser Världsstyrelsen och Världsrådet.124 Förbundet har även en solidaritetsfond för fackliga utvecklingsprojekt i andra länder. Genom detta stödjer man ett stort antal fackliga organisationer i hela världen. De flesta av dessa projekt drivs i samarbete med Byggnads- och träarbetarinternationalen och/eller SIDA.125

I figuren över fackliga strategier ser Byggnads agerande ut så här:

Social Movement Union • Ett bredare ideologiskt perspektiv på globaliseringen och dess effekter. Business Union • Företagslojalitet

Political Union

Internationellt agerande • Verkan på en internationell arena. • Internationella solidaritetsaktioner. • Multilaterala aktioner tillsammans

med andra länders fackföreningar.

Tabell 5. Byggnads val av strategi

Förbundet har som främsta svar på globaliseringen fortsatt verkan på den nationella/lokala nivån och ett förlitande på traditionella arbetsmetoder.126 Dessa anpassas dock till att överensstämma med de krav som den nya situationen uppfattas ställa på det fackliga arbetet. Utav de strategier som uppgavs i den litteratur jag använt så kan tre spåras: Social movement union, Political union och Internationellt agerande. Beslutet att initiera forskning med en annan syn på globalisering än den nyliberala får ses som ”Ett bredare ideologiskt perspektiv på globaliseringen och dess effekter”. Förbundet ”verkar på en internationell arena” genom samarbetsavtal med de östeuropeiska fackförbunden, ett ökat samarbete med europeiska fackförbund. De politiska påtryckningarna på de europeiska beslutsnivåerna tillsammans med andra europeiska fackförbund är slutligen ett exempel på ”multilaterala aktioner tillsammans

124

Verksamhetsberättelse 2006, s. 15; Internationellt engagemang – nu viktigare än någonsin, 2006; s. 3

125

Ibid. s. 3, 11

126

Detta motiveras i Framtidsrapporten med att det ”är något vi har kompetens och resurser för”. (Vi bygger för livet – en framtidsrapport till Byggnads kongress 2006, s. 56)

med andra länders fackföreningar”. Även spår av företagslojalitet kan ses i hur globaliseringen även kan anses som positiv för svenska byggnadsarbetare eftersom att det gynnar deras arbetsgivare.

2.1.3. Förklaring

Om man tillämpar Panebiancos modell på Byggnads agerande så är det dominerande faktorer som kan relateras till den tredje fasen, det intressebaserade systemet. En stor del av argumentationen är defensiv och handlar om förbundet och den svenska modellens överlevnad. Det är tydligt att förbundsledningen balanserar krav från olika intressenter i sitt beslutsfattande. För det första från förbundets medlemmar som är motståndare till EU eller kräver hårda aktioner, för det andra från politiska intressen som vill framhäva globalisering och en öppnare ekonomi som något i grunden positivt och därmed även är positiva till EU och för det tredje från arbetsgivare där förbundsledningen hävdar att det är av godo för alla om de svenska byggföretagen är framgångsrika och även framhäver det goda samarbete man traditionellt haft med företagen.127 Vilken slags incitament som styr beslutsfattandet går inte att säga utifrån materialet, men det är tydligt att förbundets ledare har en begränsad handlingsfrihet. Allra tydligast syns detta i kritiken mot EU där ordföranden tvingas balansera mellan att vara positiv och negativ och även luta mer åt det sistnämnda efter EG-domstolens dom i Laval-fallet.128 Byggnads får även sägas ha en strategi som främst handlar om anpassning.

Panebiancos första fas, det solidariska systemet kan spåras genom användandet av ideologi för att motivera förbundets val av strategi. För det första nämns den fackliga solidariteten, för det andra arbetarrörelsens internationalistiska idétradition129 och för det tredje bevarandet av den svenska modellen. Dock skriver Panebianco att detta även kan finnas i en intressebaserad modell, fast då istället som svepskäl för organisationens verkliga mål. Om så är fallet här går dock inte att avgöra utifrån det material jag använt.

127

Kongressprotokoll 2006, s. 191; Vi bygger för livet – en framtidsrapport till Byggnads kongress 2006, s. 45, 52f

128

Kongressprotokoll 2006, s. 197f, 201; Tilly, 2008 (d); s. 1; Tilly, 2008 (e); s. 1

129

2.2. IF Metall

2.2.1. Globalisering - Hot eller möjlighet

Globaliseringen ses av IF Metall främst som en utmaning. Konkurrensen på världsmarknaden anses ha ökat. Detta sägs tillsammans med utvecklingen inom teknik och kommunikationer och en ekonomisk och finansiell avreglering ha lett till att företag med verksamhet i länder med höga löner börjat konkurrera alltmer med företag i länder med låga löner. För att bemöta detta flyttar företag sin tillverkning eller omstrukturerar den för att minska beroendet av fast anställda. Arbetsmarknaderna världen över blir därför allt mer informaliserade genom att allt fler arbeten görs av visstids- eller kontraktsanställda eller bemanningsföretag. Detta leder till att existerande arbetsrättsliga system utmanas eftersom deras traditionella bas försvinner.130

Ytterligare en mycket allvarlig utmaning som har sin grund i konkurrensen är att företag alltmer spelar ut arbetstagare i olika länder mot varandra för att få till stånd arbetsrättsliga försämringar. Det vill säga det som Trollhättan-Rüsselheim är ett exempel på.131 Även från ett maktperspektiv får företagens internationalisering konsekvenser. Andra länders fackliga traditioner och regler förändrar de formaliserade påverkansmöjligheterna samtidigt som avstånd samt språkliga och kulturella skillnader gör det svårare att få information om företagets verksamhet och att ha kontakter med ledningen.132

Förbundet definierar sina motståndare som främst företag och nyliberala politiker världen över. Till viss del nämns en ideologisk sida av globaliseringen.133

130

IF Metalls internationella arbete – rapport från förbundsstyrelsens internationella initiativ, 2008; s. 4, 9, 15f, 18, 26; Internationellt fackligt arbete, 2008; s. 3; Alla vi industriarbetare, 2006; s. 10-13, 122

131

IF Metalls internationella arbete – rapport från förbundsstyrelsens internationella initiativ, 2008; s. 30f; Internationellt fackligt arbete, 2008; s. 5

132

IF Metalls internationella arbete – rapport från förbundsstyrelsens internationella initiativ, 2008; s. 26f

133

Om man sätter in förbundet i tabellen över utmaningar orsakade av globaliseringen så ser det ut på följande sätt:

Lokal/Nationell Regional Internationell/Global

Sysselsättning

• Växande

informalisering av arbetsmarknaden (relaterat till post-fordism) • Fri rörlighet, outsourcing och off-shoring Arbetsvillkor • Öka den internationella konkurrenskraften (race to the bottom) • Ideologisk påverkan • Politiska krav Maktperspektiv • Utländskt ägande – motståndarna längre bort.

Tabell 6. IF Metalls syn på globaliseringens utmaningar

Metall ser två utmaningar genom sysselsättningen; för det första blir arbetsmarknaden på en lokal/nationell nivå alltmer informaliserad genom att företag vill ha en mer flexibel arbetsstyrka och för det andra blir den på en internationell/global nivå mer osäker genom att företag väljer att förlägga hela eller delar av sin verksamhet på olika platser i världen. Genom arbetsvillkor ser Metall tre stora utmaningar; på en lokal/nationell nivå vill politiska krafter försämra arbetsrätten för att öka Sveriges internationella konkurrenskraft, på samma nivå finns även ett allmänt ideologiskt synsätt som hävdar att globaliseringen gjort arbetsrätten omodern och på en regional nivå finns politiska krafter som vill öka integreringen inom den europeiska arbetsmarknaden och därför ser den svenska arbetsrätten som ett hinder. I ett maktperspektiv ser man en utmaning på en internationell/global nivå genom att det ökade utländska ägandet av företag gör att förbundets motståndare blir alltmer oåtkomliga.

Globaliseringen ses dock av förbundet som i huvudsak positiv eftersom att den skapar välstånd.134 Man ser även att den kan vara positiv för fackföreningsrörelsen genom att bidra

134

IF Metalls internationella arbete – rapport från förbundsstyrelsens internationella initiativ, 2008; s. 5, 6, 10f; Industrifacket Metall – Ett nytt fackförbund; Programförklaring; 2005, s. 8; Internationellt fackligt arbete, 2008; s. 4