Gymnasieelever och mobbning

(1)

Rapportarbete 15 hp Handledare: Claes Evenäs Högskolan i Kalmar Humanvetenskapliga institutionen

Höstterminen 2007

Lärarprogrammet

____________________________________________

Gymnasieelever och mobbning

(2)

Högskolan i Kalmar

Humanvetenskapliga institutionen

Arbetets art: Examensarbete 15 hp

Lärarprogrammet

Titel: Gymnasieelever och mobbning

Författare: Peter Modin

Handledare: Claes Evenäs

Sammandrag

Det huvudsakliga syftet med min undersökning var att studera gymnasieelevers erfarenheter av mobbning samt studera deras attityder till denna företeelse. Genom att dela ut en enkät till fyra olika program på en gymnasieskola kunde skillnader och likheter påvisas mellan dessa. Resultat som

enkätundersökningen visar är till exempel att förekomsten av mobbning var som störst på ett studieförberedande program och som minst på ett

yrkesförberedande program. Ett annat resultat är att elever på ett kvinnligt dominerat program är mer benägna att ingripa vid mobbningssituationer jämfört med elever på ett manligt dominerat program.

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning 3

2 Syfte och frågeställningar 4

3 Bakgrund 5

3.1 Begreppet mobbnings historia 5

3.2 Definition av begreppet mobbning i forskningen 5

3.3 Definition av begreppet mobbning i lagen 6

3.4 Teori och litteratur 7

4 Metod 10

4.1 Den kvantitativa metoden 10

4.2 Instrument 10

4.3 Modell 11

4.4 Urval 12

5 Resultat 13

5.1 Förekomst av mobbning på ett kvinnligt dominerat

program respektive ett manligt dominerat program 13

5.2 Förekomst av mobbning på ett yrkesförberedande

program respektive ett studieförberedande program 15 5.3 Attityder till mobbning på ett kvinnligt dominerat

program respektive ett manligt dominerat program 17

5.4 Attityder till mobbning på ett yrkesförberedande

program respektive ett studieförberedande program 21

6 Diskussion 25 6.1 Bortfall 26 6.2 Slutord 27 Referenslista 28 Bilaga 1 29 Bilaga 2 30

(4)

1 Inledning

Under min tid på lärarutbildningen på Högskolan i Kalmar har jag efterhand fått känslan av att mobbning är ett fenomen och problem som hör grundskolan och i synnerhet högstadiet till. I början av utbildningen hölls föreläsningar om ämnet mobbning med tillhörande övningar som studenterna skulle genomföra. Både föreläsningarna och övningarna var anpassade till grundskolan trots att minst 30 blivande gymnasielärare var närvarande och deltagande. Tankar som slog mig då var att mobbning kanske är ett så pass litet problem på gymnasiet att det inte ens tas upp på en lärarutbildning, samtidigt som jag kommer ihåg att det pågick mobbning under min gymnasietid.

Min verksamhetsförlagda utbildning har ägt rum både på högstadiet och på gymnasiet. På det förstnämnda diskuterades förekomsten av mobbning bland skolpersonalen. På det sistnämnda förekom diskussioner om mobbning i avsevärt mindre utsträckning och jag började se ett samband med föreläsningarna. Kanske var det så att utbildarna på lärarhögskolan var rätt ute som inte tog upp förekomst av mobbning på gymnasiet eftersom det inte ens diskuteras på gymnasieskolorna.

Ju längre tiden har gått under min utbildning på Högskolan i Kalmar desto mer växte min nyfikenhet på hur tillståndet verkligen är på gymnasiet och förekomsten av mobbning där. Kan det verkligen vara så enkelt att problemen upphör i samband med att eleverna slutar högstadiet och börjar gymnasiet? För många kan det säkert vara så, att de genom aktiva programval kan komma ifrån sina plågoandar och göra en nystart i en ny klass. De som mobbade på högstadiet kanske dock fortsätter att mobba andra på gymnasiet?

Eftersom min lärarexamen riktar sig mot grundskolans senare år samt gymnasiet är chanserna stora att min arbetsplats mycket väl kan vara en gymnasieskola i framtiden. Då ser jag det som en skyldighet att vara uppmärksam på de problem som existerar där.

Gällande den litteratur och forskning som jag har gått igenom i samband med detta examensarbete har den i stort sett enbart behandlat mobbning på grundskolan. Även här verkar gymnasiet glömmas bort i frågan om förekomst av mobbning. Kanske finns det ett tomrum i forskning och litteratur som behövs fyllas igen?

(5)

2 Syfte och frågeställningar

Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasieelevers erfarenheter av mobbning samt undersöka deras attityder till detta fenomen. Frågor som jag vill ha svar på är följande: * Hur pass omfattande är förekomsten av mobbning?

* Finns det några skillnader gällande uppfattningen om förekomsten av mobbning hos elever på manligt dominerade program jämfört med elever på kvinnligt dominerade program? Vilka är de i sådana fall

* Finns det några skillnader gällande uppfattningen om förekomsten av mobbning hos elever på studieförberedande program jämfört med elever på yrkesförberedande program? Vilka är de i sådana fall?

* Finns det några skillnader mellan dessa program om elevernas attityder till mobbning? Vilka är i sådana fall dessa?

(6)

3 Bakgrund

3:1 Begreppet mobbnings historia

Enligt pedagogen Gunilla O. Björk (1999) introducerade läkaren Peter-Paul Heinemann begreppet mobbning på den svenska arenan i början av 1970-talet. Heinemann utgick då, enligt Björk från etologin och jämförde mobbning med beteenden från djurvärlden där t. ex flera djur angriper ett ensamt djur. Det svenska ordet mobbning har sitt ursprung i vardagsengelskan och i ordet mobbing som betyder ”pöbla” eller ”bråka i gäng eller grupper” (Heinemann 1987). Anledningen till att begreppet mobbing användes till att börja med var att någon godtagbar svensk benämning inte fanns. Heinemann menar att t. ex ”pöbla” inte var tillfredsställande som svensk motsvarighet till mobbning. Han hänvisar därför till Torsten Steinby som i Svenska modeord skriver att substantivet mobbning bör avledas från verbet

mobba (Panelius & Steinby 1970) . Heinemann för en kritisk diskussion över varför han

bidrar till att frambringa ett nytt ord för fenomen som är gamla och välkända. Igen menar han att ”pöbel” och ”pöbla” är begrepp som spelat ut sin roll och mer för tankarna till klassförakt. Anmärkningsvärt är att trots att innebörden av mobbning är välkänd och ses som en gammal företeelse så fanns inget begrepp för företeelsen i Sverige vid denna tid. Frågan som dyker upp är hur pass stor medvetenheten var om problemet i Sverige innan 1970 då begreppet mobbning blev modeord (Heinemann 1987).

Ett viktigt beslut fattades 1958 då skolagan förbjöds (Fors 1995). I samband med detta beslut började man således intressera sig för kränkningar mellan eleverna och enligt Fors var detta osannolikt så länge agan var tillåten och att det ingick i ett barns uppfostran att bli kränkt och få många av sina behov otillfredsställda.

3:2 Definition av begreppet mobbning i forskningen

Utifrån Heinemanns introduktion av begreppet mobbning har en rad andra forskare givit sin definition. En definition som tidigt accepterades var Dan Olweus definition från 1986: ”Det är mobbning när en eller flera individer, upprepade gånger och över en tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer” (Olweus, 1986 s 8). Olweus ser det nödvändigt att utveckla uttrycket ”negativa handlingar” och han skiljer på tre olika typer av negativa handlingar.

Det första är negativa handlingar utförda med ord enligt Olweus, alltså verbala negativa handlingar i form av hot eller hån. Den andra typen innebär negativa handlingar i form av fysisk kontakt genom t. ex slag, knuffar, sparkar. Den tredje formen av negativa handlingar kan utföras genom grimaser, gester eller att vända ryggen mot någon. Här används alltså varken ord eller fysisk kontakt. Dessa tre former av negativa handlingar kan klassas som

direkt mobbning alltså öppna angrepp. Därför lyfter Olweus också fram begreppet indirekt mobbning. Indirekt mobbning kan vara social isolering och utfrysning alltså inga öppna

angrepp men ändå aktiva negativa handlingar. Utifrån dessa definitioner gjorde Dan Olweus en uppmärksammad undersökning 1983/84 där över 150 000 svenska elever genom en enkätundersökning tillfrågades om förekomst av mobbning. Resultatet han kom fram till var att 10 % av eleverna i grundskolan var utsatta för mobbning. Intressant är, att enligt Thornberg (2006) är denna siffra oförändrad gällande förekomsten av mobbning idag. Anmärkningsvärt är också att förekomst av mobbning på gymnasiet inte nämns i Olweus forskning. Även Olweus definition från 1986 förblir i stort sett oförändrad, 2004 skriver han

(7)

enligt Thornberg (2006) om mobbning på följande sätt: ”Upprepat negativt eller ondsinnat beteende från en eller flera personer som riktar sig mot en person som har svårt att försvara sig.” Vidare går den moderna forskningen på Olweus linje om att det krävs upprepade tillfällen för att företeelsen ska kunna klassas som mobbning.

Även Sharp och Smith (1996) är av den uppfattningen att mobbning innebär ett upprepat beteende. Sharp och Smith delar upp mobbningen i tre olika kategorier fysisk, verbal och indirekt mobbning. Fysisk mobbning innebär för Sharp och Smith sparkar, slag, stöld och vandalisering, de kallar även denna typ av mobbning för kroppslig mobbning. Verbal mobbning innebär att mobbningen sker med ord såsom öknamn, förolämpningar och rasistiska kommentarer, medan indirekt mobbning innebär ryktesspridning, uteslutning och utstötning (Sharp & Smith 1996).

2002 gav Skolverket ut en omfattande forskningsöversikt kring mobbningen i skolan. Syftet var att sammanställa vad forskningen dittills hade kommit fram till. Forskningsöversikten gjordes av fyra stycken anställda vid Örebro Universitet som gick igenom och utvärderade 116 stycken vetenskapliga artiklar om mobbning. Utifrån genomgången forskning stipulerar författarna en utgångspunkt för definition av mobbning. De menar att mobbning innebär att en förövare utför negativa handlingar mot en utsatt person. De menar också att dessa negativa handlingar måste vara upprepade och pågå under en längre tid. Hur ofta eller över hur lång tid som handlingarna måste begås för att få benämningen mobbning fastslår inte författarna eftersom de inte ser detta som nödvändigt. Vidare definierar författarna mobbning som något som pågår mellan elever och att det äger rum i en s.k. skolkontext. Vad de menar med detta är att mobbningen måste äga rum i skolans lokaler, på rasten eller på vägen till och från skolan (Skolverket 2002). Utifrån dessa avgränsningar kommer inte detta examensarbete att behandla någon form av mobbning mellan lärare och elever. Inte heller den s.k. e-mobbningen kommer att tas upp där mobbningen sker via sms, mms, chat eller mail, alltså mobbning via digital media. Eftersom detta kan ske när som helst på dygnet hade det blivit problematiskt att ta reda på vad som skett på skoltid och inte. Dock anser jag att detta fenomen är minst lika allvarlig som den ”klassiska” mobbningen.

3:3 Definition av begreppet mobbning i lagen

Barn och elevskyddslagens (Skolverket 2007) uppgift är att främja likabehandling av elever

samt att förhindra kränkande behandling i skolan. Lagen ska också syfta till att förhindra diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder. Av Skolverket definieras mobbning som ”annan kränkande behandling” och går därmed under Barn och elevskyddslagen. Vad som anses vara annan kränkande behandling är: ”Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier kränker ett barns eller en elevs värdighet, exempelvis våld, hot och utfrysning” (Skolverket 2007).

När en elev då känner sig utsatt för kränkande behandling t. ex mobbning inträder den så kallade handlingsplikten som innebär utredningsskyldighet och en åtgärdsskyldighet. Här fordrar lagen att en utredning påbörjas för att förhindra fortsatt mobbning, detta gäller både om en elev kränks av personal eller kränkning elever emellan. Om lagen inte följs är huvudmannen för skolverksamheten ytterst ansvarig och kan därmed bli skadeståndskyldig. Den mobbade kan alltså blir ersatt om skolan misslyckats eller underlåtit att vidtaga åtgärder mot den kränkande behandlingen. I en eventuell rättslig process företräds den mobbade av Barn- och elevombudet eller diskrimineringsombudsmännen (Skolverket 2007). Skolformer

(8)

som omfattas av Barn och elevskyddslagen samt handlingsplikten är bland annat förskolan, grundskolan och gymnasiet.

Intressant är också att Skolverket går på Olweus linje när man menar att: ”En kränkning som sker en gång är kanske inte att betrakta som mobbning men kan likväl vara en kränkning i lagens mening” (Skolverket 2007). För att en företeelse ska kunna klassas som mobbning av Skolverket ska företeelsen alltså ske under upprepade gånger. Hur många gånger företeelsen ska ske för att kunna klassas som mobbning tas inte upp, inte heller under vilken tidsintervall.

3:4 Teori och litteratur

Robert Thornberg fil. dr. i pedagogik och verksam vid Linköpings universitet angriper mobbning utifrån en socialpsykologisk utgångspunkt. Thornberg (2006) utgår från två grundläggande förhållningssätt till mobbning nämligen det individorienterade synsättet på

mobbning och det grupporienterade synsättet på mobbning. Beträffande det förstnämnda

synsättet är det individuella särdrag och personlighetsdrag som uppmärksammas hos offer och förövare, i fokus står alltså den enskilda individen. Inom det sistnämnda synsättet förstås mobbning som ett gruppfenomen, men här uppmärksammas inte t. ex individuella egenskaper utan processer inom gruppen. Vidare menar Thornberg att båda dessa synsätt på mobbning är en form av dehumaniseringsprocess där just offret dehumaniseras. Dehumaniseringsprocessen innebär att offret ses som avvikande och att denne förses med diverse tillmälen. Thornberg går så pass långt att han hävdar att offret inte längre ses som en fullvärdig människa utan någon som har förlorat sin mänsklighet. Detta gäller inte bara mobbarna utan även de passiva åskådarna och orsaken till detta är att de inte längre kan identifiera sig med offret och vad denne går igenom. Författaren förklarar detta med att dehumaniseringen även drabbat dem som inte mobbar. Detta kan även kallas åskådareffekt och Thornberg menar att mobbare agerar publik och aktör på en och samma gång. I samband med en mobbningssituation kanske

inte åskådarna uppfattar situationen som mobbning just på grund av

dehumaniseringsprocessen. Åskådarna har varken sympati eller förståelse för offret och här kan det finnas svårigheter i samband med mobbningsundersökningar i skolan. Har dehumaniseringsprocessen satts i rullning kan respondenterna komma att svara att mobbning inte existerar på skolan.

Gunilla O. Björks bok Mobbning – en fråga om makt bygger på hennes licentiatavhandling i ämnet. Björk är inte ute efter att ta reda på förekomsten av mobbning, istället hävdar hon att det redan är ett stort problem i den svenska grundskolan (Björk 1999). Detta påstående stödjer hon på Dan Olweus undersökning från 1983/84 där han hävdar detsamma. Björk är istället intresserad av vad mobbning är, hur man kan förstå den situation som gör att mobbning utvecklas och vad det är som gör att mobbning kan fortsätta att existera samt dess funktion. Materialet Björk arbetar med är stoffet från 21 intervjuer, enskilt och i grupp och forskningsprocessen har hon valt att kalla ”case-by-case” – modell. Intressant här är att ungdomarna Björk intervjuar själva får definiera vad mobbning är. Det är alltså inte någon forskares definition som hon använder sig av. Problemet kan vara att definitionen av mobbning kan bli godtycklig om ingen vedertagen definition används. Björk motiverar dock sitt val genom att det är aktörers och offrens egna upplevelser och uppfattningar som är det intressanta för hennes forskning. Som så många andra forskare och författare kommer hon fram till att mobbning innebär ett flertal företeelser som i detta fall kallas kränkningar. För att kunna förstå hur mobbning utvecklas menar hon att det är ett gruppdynamiskt spel som ligger bakom där mobbning blir en del av bekräftelse för tillhörighet (Björk 1999). Detta spel gör att

(9)

mobbning både kan uppstå och fortsätta existera. En annan orsak till att mobbningen fortsätter existera är att den mobbade saknar just de sociala kontakter som knyts i samband med mobbningssituationen (Björk 1999). Är själva mobbningen det som håller gruppen samman kan det vara så att offret hamnar utanför. Intressant skulle vara att veta om de mobbningsoffer som blev intervjuade själva skulle kunna delta i mobbning för att kunna knyta dessa sociala kontakter. Att själv börja mobba skulle kunna vara en väg ut ur sin egen situation. En attitydundersökning av detta slag skulle vara intressant eftersom attityden till mobbning kanske skulle förändras beroende på rollen, mobbare eller offer.

Andrejs Ozolins (2000) behandlar grundskoleelevers trivsel i skolmiljön i rapporten Hur mår

elever i grundskolan? – En enkätundersökning om skoltrivsel och mobbning. Rapporten är

utgiven vid Växjö universitet och är en del av en längre rapportserie. Ozolins skriver att tiden i skolan är betydelsefull för barnets utveckling eftersom det är här nya kontakter utanför familjen skapas. De barn och ungdomar som inte lyckas med detta eller blir fysiskt eller psykiskt antastade riskerar negativa minnen och sår för livet (Ozolins 2000). Syftet med Ozolins rapport är att undersöka allmän skoltrivsel samt förekomst av mobbning på två stycken skolor, som själva beställt uppdraget. Ozolins kallar även sin rapport för ”temperaturmätning”. Metoden som Ozolins använder sig av är kvantitativ och instrumentet för undersökningen är enkäter. En nyckelfråga som han ställer i sin enkät är om eleven blev mobbad förra veckan. Detta motiverar han med att elever minns mycket bättre vad som nyligen hänt än vad som hänt längre tillbaka. Han menar också att det som hänt längre tillbaka kan ha upphört och då är informationen inte aktuell. Ozolins för också ett kritiskt resonemang angående undersökningar om förekomst av mobbning. Han menar att problemet ligger i själva definitionen av mobbning eftersom det egentligen bara är den utsatte som kan bestämma om denne mobbas, och är därmed något subjektivt. Kanske är Gunilla O. Björk rätt ute som låter sina respondenter själva definiera vad mobbning är. Ett annat problem är att mobbning och skam/skuld hänger samman och därmed något som är svårt att tala om (Ozolins 2000).

Intressanta resultat som Ozolins kommer fram till är att upp till 6 % av de tillfrågade svarade ja på frågan om de blivit mobbade veckan före och att 9 % av eleverna ansåg att de utsatts för övergrepp under samma tid. Ozolins jämför här med Olweus siffra på 9-10 % och han menar att deras resultat stämmer väl överens. Ett annat resultat som Ozolins kommer fram till är att pojkar i högre grad än flickor är inblandade i mobbningssituationer och även detta stämmer väl överens med Olweus forskning. Avslutningsvis frågar sig Ozolins om hans resultat kan bidra till några generella slutsatser i riket i övrigt. Ozolins reserverar sig mot detta och menar att hans resultat endast gäller de två skolor som han undersökt, däremot har han förhoppningar om att han rapport ska kunna bidra till nya diskussioner, uppsatser och frågeställningar gällande ämnet i fråga.

Författaren och psykoterapeuten Zelma Fors redovisar sin forskning i boken Makt,

maktlöshet, mobbning (1995) där ett antal fallstudier behandlas. I dessa fallstudier har Fors

intervjuat 68 personer fördelade på offer, plågare (mobbare), föräldrar och lärare och detta för att hon lägger stort ansvar på de vuxna för att mobbningen skapas och ska kunna upphöra (Fors 1995) Detta är även Fors frågeställning, om huruvida vuxna kan förhindra mobbning. Dessa 68 personer var delaktiga i något av fem olika fall av mobbning som pågick på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet Till skillnad från andra undersökta forskare och författare i detta avsnitt lägger Fors stor vikt vid barnets tidiga år då relationen mellan barnet och föräldern börjar utvecklas. Redan här utvecklar barnet en rad känslor såsom vrede, otillräcklighet och avund. Fors menar också att barnet även lär sig att påverka omgivningen och därmed känna en känsla av makt. Syftet med denna diskussion är att Fors menar att en

(10)

grund till mobbning kan läggas redan här om barnet får en fientlig inställning till sina föräldrar som sedan överförs på sina jämnåriga kamrater. Hon utvecklar sitt resonemang och förstår mobbning utifrån plågarens hemförhållande och hur denne behandlats där av sina föräldrar. Fors hänvisar till Olweus (1986) och menar att en mobbares relation till sina föräldrar präglas av brist på värme, engagemang, kärlek och omsorg, samt en uppfostran bestående av auktoritet och fysisk bestraffning. Fors menar här att ett barn utsatt för dessa förhållanden lätt kan bli mobbare och förhållandet till offret präglas av fientlighet och kontroll.

Detta synsätt kan jämföras med Thornbergs (2006) individorienterade synsätt där individuella särdrag och personlighetsdrag uppmärksammas hos offret. I likhet med Thornberg uppmärksammar Fors även grupperspektivet i mobbningsproblematiken. Fors menar att i en klass bestående av sjuåringar har alla olika behov och förutsättningar. En elev kan exempelvis vara i behov av mer uppmärksamhet än en annan elev. Dock förväntar sig alla elever lika mycket uppmärksamhet från läraren och den avundssjuka som enligt Fors skapas i samband med fördelningen av uppmärksamhet kan vara en grogrund för mobbning. Detta känns som ett tämligen klassiskt exempel på att om en elev får mer uppmärksamhet än de andra blir denne kanske kallad för ”lärarens favorit”. Hon fortsätter sin diskussion gällande grupperspektivet och hävdar att det existerar formella regler i en klass/grupp. En regel kan bestå av att en viss elev ska mobbas och den som slutar med detta begår ett regelbrott. Konsekvensen av detta blir enligt Fors att den som slutar mobba eller den som berättar för någon vuxen om mobbningen själv kan bli mobbad. I sina slutsatser kommer Fors fram till att ansvaret ligger på vuxna för att mobbning ska kunna upphöra och med vuxna menar hon föräldrar och skolpersonal. För att detta arbete ska kunna lyckas stipulerar Fors åtgärder som hon ser som nödvändiga och hon betonar vikten av att någon vuxen uppmärksammar mobbningen som pågår och att denne försöker arbeta fram en lösning på problemet tillsammans med offret och den mobbade.

Resultat som redovisas i Skolverkets (2002) forskningsöversikt är att ju högre årskurs eleverna går i desto mindre är omfattningen av mobbning. Detta är då resultat som gäller grundskolan, men eftersom det finns ett samband mellan årskurs och omfattning av mobbning kan omfattningen vara mindre på gymnasiet än t. ex högstadiet. Även i denna forskningsöversikt förekommer begreppen direkt och indirekt mobbning. Bland pojkar är den direkta eller fysiska mobbningen mest förekommande, alltså mobbning i form av våld såsom slag och sparkar. Mobbning bland flickor yttrar sig däremot genom indirekt mobbning alltså ryktesspridning och uteslutning. Eriksson m.fl. hävdar att vardagstristessen ligger till grund för att denna form av mobbning förekommer bland flickor. Viktigt att komma ihåg är att indirekt mobbning faktiskt även drabbar pojkar (Skolverket 2002). Författarna menar också att pojkar verkar vara mindre benägna att berätta att de är utsatta för mobbning, såväl direkt som indirekt. Medan förekomsten av mobbning tenderar att sjunka i samband med att årskursen blir högre sjunker även benägenheten att ingripa (Skolverket 2002). Författarna menar att eleverna inte vill riskera att själva bli mobbade genom att ingripa och undviker därmed mobbningssituationer. En skillnad mellan könen som författarna kan skönja är att flickor känner en större empati med mobbningsoffer än vad pojkar gör. Dock ingriper flickor inte oftare i mobbningssituationer än pojkar.

(11)

4 Metod

4.1 Den kvantitativa metoden

Den metod som jag använt för studien av förekomst av mobbning är en kvantitativ metod där enkätundersökning har varit instrumentet. Vid användandet av kvantitativ metod delas materialet in i grupper för att forskaren ska uppnå en större överskådlighet. Då används ofta olika former av tabeller och utifrån detta kan resultat upptäckas. Här kan forskaren se vilka frågor och problem som är relevanta att arbeta med (Dahlgren & Florén 1996). Jag var alltså ute efter att kunna mäta, finna samband och jämföra de olika siffrorna som framkommer i enkätundersökningen. Bredden är i denna undersökning viktigare för mig än djupet och för att kunna undersöka temperaturen på en skola behövs det ett flertal respondenter, och dessa når jag lättast med hjälp av en enkätundersökning. I och med denna enkätutdelning förblir även eleverna anonyma och jag räknar därmed med mer sanningsenliga svar än om deras identitet skulle bli känd.

En missuppfattning gällande den kvantitativa metoden enligt Holme och Solvang (1997) är att om något kan redovisas med siffror så uppfattas detta som en sanning och något som är absolut. För att inte resultaten ska feltolkas bör dock varje forskare vara medveten om den kvantitativa metodens svagheter och inte överdriva tilltron till den. Dessutom ser Holme och Solvang detta som ett stort problem att tron på den kvantitativa metoden är så stor att någon kritisk hållning till den inte intas. De går så pass långt som att hävda att forskningen blir oseriös om inte forskaren är kritisk till sin metod. Egentligen är detta inget stort krav från författarna eftersom en kritisk hållning krävs överlag inom vetenskaplig metodik (Holme & Solvang 1997). Vad som också bör belysas är att resultatet av undersökningen inte är någon verklighet utan ger istället en bild av den, alltså det är tendenser vi ser i materialet och inga fullständiga samband. Författarna motiverar detta med att verkligheten allt som oftast är för komplex. (Holme & Solvang 1997)

Vad som också är viktigt att tänka på vid nyttjandet av den kvantitativa metoden är att forskaren beaktar kraven på reliabilitet och validitet. Reliabilitet innebär graden av materialets pålitlighet och är beroende av hur forskningen utförs samt noggrannheten vid bearbetningen av materialet. Validitet innebär graden av materialets relevans för undersökningen i fråga. En forskare kan ha hur reliabelt material som helst men är obrukbar om det inte kan användas för att besvara frågeställningarna. Viktigt är alltså att undersöka det som planeras att undersöka. Vägen till en accepterad nivå av reliabilitet och validitet går genom en kritisk hållning och en noggrannhet i forskningsarbetet (Holme och Solvang, 1997).

4.2 Instrument

Instrumentet för detta examensarbete var en enkätundersökning. Liksom andra instrument t. ex intervjun finns det för och nackdelar och Ejlertsson (2005) diskuterar dessa i boken

Enkäten i praktiken. Ejlertsson vill också påpeka att det är viktigt att forskaren utgår från

syftet och frågeställningarna när valet mellan kvantitativ och kvalitativ metod ska göras och inte tvärtom. I vissa fall är intervjun passande instrument för en undersökning, i andra fall är det enkäten. Fördelar med enkäten enligt Ejlertsson är t. ex att stora geografiska områden kan undersökas till liten kostnad av porto och vid datorundersökningar minimeras kostnaderna ytterligare. Förutom ekonomiska fördelar kan respondenten fylla i enkäten i lugn och ro och därmed har denne tid på sig att tänka över frågorna och sina svar. När Ejlertsson jämför enkäten med intervjun menar han att forskaren kommer undan den s.k. intervjuareffekten där

(12)

den som intervjuar påverkar respondenten med sina frågor och sättet att ställa frågor på. Ejlertsson ser även den anonymitet som råder vid enkätundersökningar som en stor fördel och när känsliga frågor ska besvaras och att respondenten slipper prata om t. ex sexualitet och drogvanor med någon okänd. En nackdel med enkäten är risken för bortfall och Ejlertsson skiljer på externt och internt bortfall. Externt bortfall innebär att personer som var ämnade för enkätundersökningen uteblir av olika anledningar t. ex att den helt enkelt vägrar. Internt bortfall innebär överhoppade enstaka frågor i en annars ifylld enkät. Ejlertsson har inget svar på hur forskaren kommer till rätta med detta problem förutom att noga konstruerade frågor kan minska graden av internt bortfall. Ett desto större bekymmer är istället att forskaren inte bryr sig om att ta bortfallet på allvar och inte nämner det alls. En annan nackdel är att de som har problem med att läsa eller att uttrycka sig skriftligt kan få problem med att fylla i en enkät. Detta gäller även dem personer som inte har tillräckliga kunskaper i svenska språket (Ejlertsson 2005). För att undvika ovanstående är det en fördel att forskaren närvarar när enkäten fylls i för att kunna svara på eventuella frågor. I denna undersökning var jag på plats i två av fyra klasser när enkäten fylldes i.

4.3 Modell

För att ta reda på förekomsten av mobbning i klasserna har en checklista kallad ”Min skolvardag” (Sharp & Smith 1996) utarbetad av Tiny Arora använts. Med hjälp av checklistan utvinns en sammanfattning av en elevs vardag under en vecka i skolan och utifrån detta kan en uppskattning av förekomst av mobbning göras. En stor fördel med checklistan är att den är flexibel och den som använder den kan göra om den efter syfte och behov. Vad den som använder checklistan dock bör tänka på att eleverna ska svara på frågor som rör den gångna veckan och detta för att undvika felkällor. Författarna menar att det som hänt den gångna veckan är lättare att komma ihåg än vad som hände längre tillbaka i tiden (Sharp, Smith 1996) Checklistan är utformad som en enkät där tre svarsalternativ finns att välja mellan för respondenten. T.ex vid frågan ”Förra veckan blev jag hotad” kan respondenten svara ”inte alls” ”en gång” eller ”flera gånger” (Sharp & Smith 1996). För att göra checklistan enklare att förstå har jag valt att visa upp den som den ser ut i boken s, 25.

Sätt kryss i den ruta som passar dig!

Hur många gånger har följande hänt för din del under frukostrasten idag?

Sätt kryss Inte alls En gång Flera gånger

Jag blev hotad

Den elev som kryssar i ”flera gånger” i enkäten kan vara utsatt för mobbning och forskaren kan uppskatta förekomsten av mobbning. Som sagts tidigare är Sharp och Smith på Olweus (1986) linje om att det är upprepade företeelser som ska klassas som mobbning. Vill forskaren undersöka olika grupper kan denne räkna ut procentandelen för varje alternativ i checklistan och därmed jämföra grupperna emellan. Som nämnts tidigare är varje användare av checklistan fri att förändra den efter syfte och behov och så är fallet i detta examensarbete. Den ursprungliga checklistan är utformad efter elever mycket yngre än gymnasieelever och därför är bara ett fåtal frågor från modellen aktuella. Frågor som t. ex ”Jag fick inte vara med andra barn och leka” har av förklarliga skäl tagits bort. Jag har också olika sorters frågor för

(13)

att få en blandning mellan fysisk mobbning, verbal mobbning och indirekt mobbning. I den ursprungliga checklistan finns också positiva frågor som t. ex ”Under senaste veckan har någon varit snäll mot mig” och detta för att undvika fokus på just mobbning (Sharp & Smith 1996). Eftersom den ursprungliga checklistan är utformad för yngre elever vill författarna gå varsamt fram och få dem att glömma fokus på just mobbning. Eftersom mina respondenter var gymnasieelever ställde jag inga frågor av positiv karaktär. Dessutom ville jag behålla fokus på just mobbning. Författarna informerar även om fyra råd att tänka på när enkäten ska fyllas i som jag tycker gäller för alla åldrar. Checklistan ska ifyllas i lugn och ro, eleverna ska sitta i fred där ingen kan se vad den andre svarar och att den som delar ut enkäterna ska betona att eleverna är anonyma. Den som delar ut enkäterna ska också var tydlig med instruktionerna och gärna gå igenom första frågan tillsammans med eleverna (Sharp & Smith 1996).

För att jag skulle kunna ta reda på eventuella skillnader mellan programmen gällande attityder till mobbning använde jag även en annan modell från Sharp och Smith (1996) att användas. Modellen är tagen från en strategi mot mobbning som innehåller såväl insatser som förebyggande åtgärder. Som utgångspunkt menar författarna att mobbning bör definieras bland eleverna innan andra åtgärder vidtas (Sharp, Smith 1996). Detta gjordes med hjälp av enkät där eleverna fick svara ”ja” eller ”nej” på frågor som ”Dennis och Kaj pratar inte med Ahmed på en hel vecka” (Sharp, Smith 1996 s, 39). Även här har jag valt att visa upp den som den ser ut i boken.

Vad är mobbning? Titta på följande situationer och ta ställning till om du tycker att de handlar om mobbning eller ej. Sätt kryss i ja- eller nej- rutan efter varje situation.

Ja Nej

Varje gång Johanna går förbi Maria nyper hon henne

Utifrån sådana svar får forskaren fram elevernas definition av mobbning samt deras attityder till olika situationer. Här finns också möjligheter till att ställa följdfrågor i enkäten t. ex om respondenten är benägen att ingripa eller inte vid varje situation. Även denna modell har reviderats och detta på grund av att den är anpassad för yngre elever. Frågor som t. ex ”Är det mobbning om Tina och Susanna inte låter Eva får vara med och leka” (Sharp & Smith 1996) kommer inte att vara med. Utifrån antalet ”ja” eller ”nej” på varje fråga har procentandelen räknats ut och därmed blev en jämförelse mellan programmen möjlig. Enkäterna som jag till slut använde mig finns med som bilagor i slutet av examensarbetet.

4.4 Urval

Den undersökta gruppen bestod av elever tillhörande fyra olika program, valda utifrån studiens syfte. Det fanns flera olika klasser att välja mellan och orsaken till att just dessa fyra blev utvalda berodde på att det var deras lärare/mentorer som kontaktades först. Orsaken till att de undersökta programmen/klasserna inte anges i uppsatsen beror på att elevernas identitet inte ska kunna spåras. Skolan där studien ägt rum är en gymnasieskola i södra Sverige. Inte heller skolans namn kommer att redovisas på grund av ovanstående skäl.

(14)

5 Resultat

5.1 Förekomst av mobbning på ett kvinnligt dominerat program

respektive ett manligt dominerat program

Tabell 1 Det kvinnligt dominerade programmet 14 respondenter Sätt kryss i den ruta som passar dig!

Under förra veckan har en eller flera elever gjort följande mot mig i skolan:

Inte alls En gång Flera gånger

1.Sagt elaka saker om min familj

13 st 93 % 0 0 1 st 7 %

2.Hotat mig 10 st 71,5 % 3 st 21,5 % 1 st 7 %

3.Sagt något elakt om

mina kläder 13 st 93 % 0 0 1 st 7 %

4.Varit elak mot mig för att de tycker att jag är annorlunda 10 st 71,5 % 3 st 21,5 % 1 st 7 % 5.Slagit/sparkat mig 12 st 86 % 2 st 14 % 0 0 6.Försökt stjäla något ifrån mig 13 st 93 % 1 st 7 % 0 0 7.Förstört något för mig 8 st 57 % 6 st 43 % 0 0

8.Gett mig öknamn 12 st 86 % 0 0 2 st 14 %

9.Spridit rykten om mig 10 st 71,5 % 3 st 21,5 % 1 st 7 %

10.Fryst ut mig 11st 79 % 1 st 7 % 2 st 14 %

Sammanlagt 112 svar 80 % 19 svar 13, 5 % 9 svar 6, 5 %

Tabell 2 Det manligt dominerade programmet 15 respondenter Sätt kryss i den ruta som passar dig!

1.Sagt elaka saker om

min familj 13 st 87 % 1 st 6,5 % 1 st 6,5 %

2.Hotat mig 13 st 87 % 1 st 6,5 % 1 st 6,5 %

3.Sagt något elakt om mina kläder

13 st 87 % 2 st 13 % 0 0

4.Varit elak mot mig för att de tycker att jag är annorlunda 13 st 87 % 1 st 6, 5 % 1 st 6,5 % 5.Slagit/sparkat mig 14 st 93,5 % 0 0 1 st 6, 5 % 6.Försökt stjäla något ifrån mig 13 st 87 % 0 0 2 st 13 % 7.Förstört något för mig 14 st 93,5 % 0 0 1 st 6, 5 %

8.Gett mig öknamn 12 st 80 % 1 st 6,5 % 2 st 13 %

9.Spridit rykten om mig 14 st 93,5 % 0 0 1 st 6,5 %

10.Fryst ut mig 14 st 93,5 % 0 0 1 st 6,5 %

(15)

Tabellerna visar att de båda programmen är snarlika varandra gällande förekomsten av verbal mobbning. På de första fyra frågorna har sju procent av respondenterna på det kvinnliga programmet uppgivit att de var utsatta för verbal mobbning under veckan som undersökningen gjordes. Dessa sju procent utgörs av en respondent på varje fråga. På det manliga programmet har en respondent som utgör 6, 5 procent uppgivit på frågorna ett, två och fyra att de var utsatta för verbal mobbning under den undersökta veckan. Däremot har ingen på det manliga programmet, till skillnad från det kvinnliga varit utsatt för den form av mobbning som fråga tre avser, alltså nedlåtande kommentarer om kläder.

Gällande den fysiska mobbningen är skillnaderna mer påtagliga där mobbning av denna form enligt resultatet inte förekom under den undersökta veckan på det kvinnliga programmet. Däremot inträffade händelser av denna karaktär under enstaka tillfällen, t. ex så uppgav 43 procent av respondenterna att någon förstörde något för dem en gång under veckan. 14 procent uppger också att de någon gång under veckan blivit slagna eller sparkade. På det manliga programmet förekom fysisk mobbning och en respondent som utgör 6, 5 procent, uppgav att denne under ett flertal tillfällen blivit slagen eller sparkad. 13 procent uppgav att de vid ett flertal tillfällen blivit bestulna och en person alltså 6, 5 procent uppgav att denne fått något förstört vid ett flertal tillfällen. Däremot har ingen uppgivit att de blivit utsatta för dessa händelser under enstaka tillfällen.

Indirekt mobbning förekom på båda programmen under den undersökta veckan. På det kvinnliga programmet uppgav 14 procent att de blivit kallade för öknamn samt att de blivit utsatta för utfrysning under ett flertal tillfällen. Gällande frågan om ryktesspridning är det en respondent (sju procent) som uppgivit att denne blivit utsatt för detta. På det manliga programmet var förekomsten av indirekt mobbning något lägre än på det kvinnliga. Gällande fråga nio om ryktesspridning har 6, 5 procent uppgivit att de blivit utsatta för detta och detsamma gäller även fråga tio. På frågan som avser förekomst av öknamn har två respondenter alltså 13 procent, uppgivit att de blivit utsatta för detta. Skillnaden mellan programmen finns i frågan om utfrysning där det förekom dubbelt så mycket på det kvinnliga programmet än det manliga programmet.

Tabellerna visar att programmen inte skiljer sig mycket gällande den sammanlagda mobbningen under veckan. På det kvinnliga programmet har 6, 5 procent av respondenterna uppgivit att de var mobbade medan denna siffra är sju procent på det manliga programmet. Vad som istället skiljer de båda programmen åt är att 89 procent av respondenterna på det manliga programmet uppgav att de inte överhuvudtaget varit utsatta för mobbning under den gångna veckan. Antalet som uppgav att de var mobbade på det kvinnliga programmet är 80 procent och det skiljer alltså nio procent. I stället har fler respondenter på det kvinnliga programmet uppgivit att de vid ett enstaka tillfälle varit utsatta för situationerna och siffran är 13,5 procent jämfört med fyra procent på det manliga programmet.

Skillnaderna mellan programmen ligger i att fysisk mobbning inte förekom på det kvinnliga programmet under den undersökta veckan till skillnad från det manliga programmet. 89 procent av respondenterna på manliga programmet uppgav att de inte upplevde sig mobbade medan 80 procent på det kvinnliga upplevde sig inte vara mobbade. 13, 5 procent av respondenterna på det kvinnliga programmet uppgav att de någon gång under veckan varit utsatta för mobbningssituationer, på det manliga programmet hamnade denna siffra på fyra procent.

(16)

5.2 Förekomst av mobbning på ett yrkesförberedande program

respektive ett studieförberedande program

Tabell 3 Det yrkesförberedande programmet 15 respondenter Sätt kryss i den ruta som passar dig!

15 st 100 % 0 0 0 0

2.Hotat mig 15 st 100 % 0 0 0 0

mina kläder 14 st 93,5 % 1 st 6,5 % 0 0

4.Varit elak mot mig för att de tycker att jag är annorlunda 15 st 100 % 0 0 0 0 5.Slagit/sparkat mig 15 st 100 % 0 0 0 0 6.Försökt stjäla något ifrån mig 15 st 100 % 0 0 0 0 7.Förstört något för mig 15 st 100 % 0 0 0 0

8.Gett mig öknamn 12 st 80 % 0 0 3 st 20 %

9.Spridit rykten om mig 15 st 100 % 0 0 0 0

10.Fryst ut mig 15 st 100 % 0 0 0 0

Sammanlagt 146 svar 97 % 1 svar 1 % 3 svar 2 %

Tabell 4 Det studieförberedande programmet 24 respondenter Sätt kryss i den ruta som passar dig!

21 st 88 % 0 0 3 st 12 %

2.Hotat mig 21 st 88 % 1 st 4 % 2 st 8 %

mina kläder 21 st 88 % 1 st 4 % 2 st 8 %

4.Varit elak mot mig för att de tycker att jag är annorlunda 22 st 92 % 0 0 2 st 8 % 5.Slagit/sparkat mig 20 st 84 % 1 st 4 % 3 st 12 % 6.Försökt stjäla något ifrån mig 21 st 88 % 0 0 3 st 12 % 7.Förstört något för mig 20 st 84 % 2 st 8 % 2 st 8 %

8.Gett mig öknamn 18 st 75 % 1 st 4 % 5 st 21 %

9.Spridit rykten om mig 18 st 75 % 4 st 17 % 2 st 8 %

10.Fryst ut mig 21 st 88 % 1 st 4 % 2 st 8 %

(17)

Tabellerna visar att ingen av respondenterna på det yrkesförberedande programmet kände sig utsatta för verbal mobbning under den undersökta veckan. Däremot har en respondet upplevt ett fall där denne fått en nedlåtande kommentar om sina kläder. På det studieförberedande programmet är förekomsten av verbal mobbning betydligt mer påtaglig. 12 procent av respondenterna har uppgivit att de fått ta emot nedlåtande kommentarer om sin familj vid ett flertal tillfällen. Åtta procent har också uppgivit att de fått mottaga hot samt mottagit nedlåtande kommentarer om sina kläder vid ett flertal tillfällen. Även åtta procent har uppgivit att andra varit elaka mot dem för att de upplevs som annorlunda.

Gällande den fysiska mobbningen har ingen respondent på det yrkesförberedande programmet känns sig utsatta för detta under den undersökta veckan. Inte heller har någon på detta program uppgivit att det hänt dem något vid ett enstaka tillfälle. På det studieförberedande programmet har 12 procent angett att de fått mottaga sparkar och slag under den gångna veckan. Även gällande frågan om stöld har 12 procent angett att någon försökt stjäla något för dem vid ett flertal tillfällen. Åtta procent har också uppgivit att någon försökt förstöra något för dem vid ett flertal tillfällen under föregående vecka.

Först vid frågorna om indirekt mobbning dyker det upp eventuella mobbningsfall på det studieförberedande programmet. Här är det tre stycken respondenter som upplevt att de blivit kallade vid öknamn vid ett flertal tillfällen under föregående vecka och dessa tre personerna utgör 20 procent. På de andra två frågorna som handlar om indirekt mobbning var det ingen som kände sig utsatt, inte heller vid något enstaka tillfälle. Även på det studieförberedande programmet uppgav ett antal respondenter att de blivit kallade vid öknamn vid ett flertal tillfällen under föregående vecka. Här är det fem respondenter som uppgivit detta och de utgör 21 procent. Åtta procent har också angivit att de figurerat i ryktesspridning och åtta procent har också angivit att de blivit utfrysta vid ett flertal tillfällen under föregående vecka. Tabellerna visar att de båda programmen skiljer sig gällande den sammanlagda mobbningen under veckan. Sammanlagt har två procent på det yrkesförberedande programmet uppgivit att de varit utsatta för mobbning jämfört med siffran på det studieförberedande som är elva procent. 97 procent av respondenterna på det yrkesförberedande uppgav att de inte någon gång kände sig utsatta för mobbning under den gångna veckan. På det studieförberedande programmet uppgav 84,5 procent att de inte överhuvudtaget varit utsatta för mobbning under den gångna veckan. Gällande svaren om respondenterna blivit utsatta för mobbningssituationen vid något enstaka tillfälle har en procent på det yrkesförberedande programmet uppgivit detta, jämfört med 4,5 procent på det studieförberedande programmet. Dessa båda program skiljer sig åt på alla frågor utom en fråga, nämligen frågan om öknamn där skillnaden utgör en procent. Annars förekom alla former av mobbning enligt resultatet mer på det studieförberedande programmet jämfört med det yrkesförberedande programmet. Fler respondenter på yrkesförberedande programmet upplevde också att de inte blivit utsatta för mobbning jämfört med respondenterna på det studieförberedande programmet där denna siffra var lägre, 97 procent jämfört med 84,5 procent.

(18)

5.3 Attityder till mobbning på ett kvinnligt dominerat program

respektive ett manligt dominerat program

Tabell 5 Det kvinnligt dominerade programmet 14 respondenter

Vad är mobbning? Ta ställning till dessa situationer om du tycker att det är mobbning eller ej. Kryssa i ja, nej eller vet ej. Efter varje fråga kommer en följdfråga, om du skulle göra något vid de olika händelserna. Även här kryssar du i ja, nej eller vet ej

JA NEJ VET EJ

1.Stina säger elaka saker till Maria vid upprepade tillfällen

14 st 100 % 0 0 0 0

2. Skulle du göra något om

du iakttog något sådant? 11 st 79 % 2 st 14 % 1 st 7 % 3. Kalle hotar David vid

upprepade tillfällen 14 st 100 % 0 0 0 0 4. Skulle du göra något om

du iakttog något sådant? 11 st 79 % 1 st 7 % 2 st 14 % 5. Helena säger något elakt

om Saras kläder vid upprepade tillfällen

13 st 93 % 0 0 1 st 7 %

du iakttog något sådant? 10 st 71 % 1 st 7 % 3 st 22 % 7. Jenny är elak mot Anna

vid upprepade tillfällen för att hon tycker att Anna är annorlunda

14 st 100 % 0 0 0 0

du iakttog något sådant? 11 st 79 % 1 st 7 % 2 st 14 % 9. Johan sparkar och slår

Daniel vid upprepade tillfällen

13 st 93 % 0 0 1 st 7 %

du iakttog något sådant? 13 st 93 % 0 0 1 st 7 % 11. Linda stjäl något ifrån

Frida vid upprepade tillfällen

12 st 86 % 1 st 7 % 1 st 7 %

du iakttog något sådant? 13 st 93 % 0 0 1 st 7 % 13. Andreas förstör något

för Rikard vid upprepade tillfällen

13 st 93 % 0 0 1 st 7 %

du iakttog något sådant? 13 st 93 % 0 0 1 st 7 % 15. Ola kallar Lena för ett

öknamn vid upprepade tillfällen

14 st 100 % 0 0 0 %

du iakttog något sådant? 12 st 86 % 0 0 2 st 14 % 17. Magnus sprider rykten

om Peter vid upprepade tillfällen

13 st 93 % 0 0 1 st 7 %

du iakttog något sådant? 11 st 79 % 1 st 7 % 2 st 14 % 19. Några tjejer i klassen

fryser ut Josefin vid upprepade tillfällen

14 st 100 % 0 0 0 0

(19)

Tabell 6 Det manligt dominerade programmet 15 respondenter

9 st 60 % 4 st 27 % 2 st 13 %

upprepade tillfällen 8 st 53 % 5 st 33 % 2 st 13 % 4. Skulle du göra något om

11 st 73 % 3 st 20 % 1 st 7 %

10 st 66 % 5 st 33 % 0 0

9 st 60 % 5 st 33 % 1 st 7 %

du iakttog något sådant? 10 st 66 % 4 st 26 % 1 st 7 % 11. Linda stjäl något ifrån

4 st 27 % 8 st 53 % 3 st 20 %

du iakttog något sådant? 9 st 60 % 3 st 20 % 3 st 20 % 13. Andreas förstör något

10 st 66 % 4 st 27 % 1 st 7 %

du iakttog något sådant? 7 st 47 % 4 st 27 % 4 st 27 % 15. Ola kallar Lena för ett

7 st 47 % 7 st 47 % 1 st 7 %

du iakttog något sådant? 0 0 10 st 66 % 5 st 33 % 17. Magnus sprider rykten

8 st 53 % 5 st 33 % 2 st 13 %

9 st 60 % 4 st 27 % 2 st 13 %

(20)

Tabellerna visar att 100 procent av respondenterna på det kvinnliga programmet ansåg att fråga ett kan klassas som mobbning, jämfört med 60 procent på det manliga programmet. Detta för att 27 procent på det manliga programmet ansåg att om någon säger elaka till någon vid upprepade tillfällen kan det inte betecknas som mobbning. 13 procent på det manliga programmet har också uppgivit att de är osäkra. 79 procent på det kvinnliga programmet har uppgivit att de skulle gripa in ifall de iakttog en situation av detta slag medan 13 procent på det manliga programmet skulle kunna tänka sig att gripa in. 60 procent av respondenterna på det manliga programmet har uppgivit att de inte skulle gripa in. Gällande fråga tre ansåg 100 procent av respondenterna på det kvinnliga programmet att hot vid upprepade tillfällen kan klassas som mobbning jämfört med 53 procent på det manliga programmet. 33 procent ansåg att det inte är mobbning och 13 procent uppger att det de är osäkra. 79 procent på det kvinnliga programmet uppgav att de skulle göra något vid en situation av detta slag och 47 procent på det manliga var av samma åsikt. 33 procent på det manliga programmet uppgav att de inte skulle har gjort något och 20 procent uppgav att de var osäkra. På fråga fem sker dock en ökning på det manliga programmet på siffran huruvida en situation är mobbning eller ej. Om någon säger något elakt om någons kläder vid upprepade tillfällen så ansåg 73 procent att detta kan kallas för mobbning. Benägenheten att göra något är däremot inte lika hög utan 27 procent uppgav att de kunde tänka sig detta. På det kvinnliga programmet uppgav däremot 71 procent att de kunde tänka sig att göra något. På fråga sju var respondenterna på det kvinnliga programmet överens om att situationen är ett fall av mobbning, 100 procent ansåg detta. På det manliga programmet ansåg däremot 66 procent att det kan klassas som mobbning. Gällande benägenheten att göra något vid en situation som denna uppgav 79 procent på det kvinnliga programmet att de kunde tänka sig att ingripa. På det manliga programmet var siffran lägre där 33 procent kunde tänka sig att göra något. 40 procent uppgav att de inte skulle ha gjort något och 27 procent uppgav att de var tveksamma.

Gällande fysisk mobbning i form av sparkar och slag ansåg 93 procent på det kvinnliga programmet att händelser av detta slag kan klassas som mobbning. På det manliga programmet ansåg däremot 60 procent att det rör sig om mobbning. Respondenterna på det kvinnliga programmet ansåg sig också mer benägna att ingripa och 93 procent svarade att de var beredda att göra så. På det manliga programmet var siffran lägre och 66 procent kunde tänka sig att ingripa medan 26 procent svarade att de inte var benägna att ingripa. Gällande frågan om stöld, fråga elva, är skillnaden mellan de båda programmen större. 86 procent av respondenterna på det kvinnliga programmet ansåg att stöld vid upprepade tillfällen är mobbning medan 27 procent på det manliga var av samma åsikt. I stället ansåg 53 procent på det manliga programmet att det inte rörde sig om mobbning och 20 procent var tveksamma. Däremot kunde fler respondenter tänka sig att göra något om de bevittnade en stöld, närmare bestämt 60 procent. På det kvinnliga programmet kunde 93 procent tänka sig att göra något. På fråga 13 ansåg 93 procent av respondenterna på det kvinnliga programmet att det rör sig om mobbning och 93 procent ansåg sig beredda att göra något vid en situation som denna. På det manliga programmet ansåg 66 procent att det är mobbning medan 47 procent kunde tänka sig att gripa in.

På fråga 15, som berör indirekt mobbning i form av att kalla någon vid öknamn, ansåg 100 procent av respondenterna på det kvinnliga programmet att det är ett fall av mobbning. Nästan hälften, 47 procent på det manliga var av samma åsikt och ingen av dessa respondenter kände sig manade att ingripa vid en situation som denna. 66 procent var istället inte benägna att göra något. Däremot kunde 86 procent av respondenterna på det kvinnliga programmet tänka sig att ingripa. Gällande fråga 17 om upprepad ryktesspridning ansåg 93 procent på det kvinnliga programmet att det är ett fall av mobbning. 53 procent av respondenterna på det manliga var

(21)

av samma åsikt och 33 procent ansåg det motsatta. 79 procent av respondenterna på det kvinnliga programmet var benägna att ingripa vid en situation som denna medan 13 procent på det manliga kunde tänka sig att ingripa. 53 procent uppgav att de inte var beredda att ingripa. Alla 14 respondenter på det kvinnliga programmet ansåg att upprepad utfrysning är mobbning och 60 procent på det manliga programmet ansåg detta också. Gällande benägenheten att göra något var 71 procent på det kvinnliga programmet beredda på detta jämfört med 33 procent på det manliga.

Tabell 7 Attityder till mobbningssituationer sammanlagt

Kvinnligt dom pr 134 svar 95 % 1 svar 1 % 5 svar 4 %

Manligt dom pr 85 svar 56,5 % 50 svar 33,5 % 15 svar 10 %

Tabell 8 Attityder till att göra något sammanlagt

Kvinnligt dom pr 115 svar 82 % 8 svar 6 % 17 svar 12 %

Manligt dom pr 51 svar 34 % 63 svar 42 % 37 svar 24 %

Tabellerna visar en sammanlagd bild av de båda programmens attityder till mobbning samt deras benägenhet att ingripa. 95 procent av respondenterna på det kvinnliga programmet såg de olika situationerna som fall av mobbning. Endast på frågan som handlar om stöld vid upprepade tillfällen var det en respondent som ansåg att detta inte var mobbning. Gällande det manliga programmet såg 56,5 procent de olika situationerna som mobbning. 33,5 procent såg inte de olika situationerna som mobbning och tio procent kände sig tveksamma.

Respondenterna på det kvinnliga programmet ansåg sig mer benägna att ingripa än respondenterna på det manliga. 82 procent på det kvinnliga kunde tänka sig att göra något vid de olika situationerna jämfört med 34 procent på det manliga programmet. 42 procent på det manliga programmet ansåg att de inte kunde tänka sig att göra något ifall de iakttog en situation som frågorna berör.

Respondenterna på det manliga programmet var däremot mer beredda att göra något vid en situation som innebär fysisk mobbning än verbal eller indirekt mobbning. På det kvinnliga programmet var skillnaderna inte lika stora gällande benägenheten att ingripa, inte heller om en situation är mobbning eller ej.

(22)

5.4 Attityder till mobbning på ett yrkesförberedande program

respektive ett studieförberedande program

Tabell 9 Det yrkesförberedande programmet 15 respondenter

13 st 87 % 1 st 6 % 1 st 6 %

upprepade tillfällen 13 st 87 % 0 0 2 st 13 % 4. Skulle du göra något om

8 st 53 % 0 0 7 st 47 %

du iakttog något sådant? 0 0 6 st 40 % 9 st 60 % 7. Jenny är elak mot Anna

12 st 80 % 0 0 3 st 20 %

14 st 93 % 0 0 1 st 7 %

8 st 53 % 5 st 33 % 2 st 13 %

11 st 73 % 0 0 4 st 27 %

du iakttog något sådant? 6 st 40 % 3 st 20 % 6 st 40 % 15. Ola kallar Lena för ett

11 st 73 % 1 st 7 % 3 st 20 %

du iakttog något sådant? 2 st 13 % 6 st 40 % 7 st 47 % 17. Magnus sprider rykten

12 st 80 % 0 0 3 st 20 %

14 st 93 % 0 0 1 st 7 %

(23)

Tabell 10 Det studieförberedande programmet 24 respondenter

18 st 75 % 4 st 17 % 2 st 8 %

du iakttog något sådant? 9 st 37,5 % 7 st 29 % 8 st 33,5 % 3. Kalle hotar David vid

upprepade tillfällen 19 st 79 % 4 st 17 % 1 st 4 % 4. Skulle du göra något om

du iakttog något sådant? 7 st 29 % 9 st 37,5 % 8 st 33,5% 5. Helena säger något elakt

15 st 63 % 7 st 29 % 2 st 8 %

23 st 96 % 1 st 4 % 0 0

22 st 92 % 2 st 8 % 0 0

13 st 54 % 9 st 37,5 % 2 st 8 %

14 st 58 % 5 st 21 % 5 st 21 %

du iakttog något sådant? 7 st 29 % 8 st 33,5 % 9 st 37,5 % 15. Ola kallar Lena för ett

19 st 79 % 3 st 13 % 2 st 8 %

du iakttog något sådant? 5 st 21 % 10 st 41,5 % 9 st 37,5 % 17. Magnus sprider rykten

14 st 58 % 6 st 25 % 4 st 17 %

du iakttog något sådant? 7 st 29 % 10 st 41,5 % 7 st 29 % 19. Några tjejer i klassen

21 st 88 % 2 st 8 % 1 st 4 %

(24)

Tabellerna visar att 87 procent på det yrkesförberedande programmet ansåg att situationen som berör fråga ett är ett fall av mobbning medan 75 procent av respondenterna på det studieförberedande programmet var av samma åsikt. Däremot var 37,5 procent av respondenterna på studieförberedande programmet benägna att göra något vid en dylik situation jämfört med det yrkesförberedande där siffran var 27 procent. Skillnaderna är mindre gällande om situationen i fråga tre anses vara mobbning, den om upprepade hot. Här ansåg 87 procent på det yrkesförberedande programmet att det var en fråga om mobbning medan siffran är 79 procent på det studieförberedande programmet. Respondenterna på det yrkesförberedande programmet ansåg sig också mer benägna att göra något vid en situation av denna art jämfört med det andra programmet och siffrorna blev 53 procent mot 29 procent. 37,5 procent av respondenterna på det studieförberedande programmet angav att de inte kunde tänka sig att göra något ifall en person blev hotat av någon annan vid upprepade tillfällen. Gällande fråga fem om elaka kommentarer om någons kläder så ansåg 53 procent av respondenterna på det yrkesförberedande programmet att det är mobbning, medan 47 procent ansåg att de var tveksamma. På det studieförberedande programmet ansåg 63 procent att denna situation kan klassas som mobbning medan 29 procent ansåg det motsatta. Bland respondenterna på det yrkesförberedande programmet var det ingen som kände sig manade att ingripa vid en sådan här situation. 40 procent svarade ”nej” och 60 procent ansåg sig vara tveksamma. På det studieförberedande programmet angav 17 procent av respondenterna att kunde tänka sig att göra något medan 25 procent svarade att de inte kunde tänka sig det. På fråga sju ansåg 96 procent av respondenterna på det studieförberedande programmet att situationen är ett fall av mobbning, däremot var siffran gällande benägenheten att göra något lägre nämligen 54 procent. 29 procent svarade att de inte kunde tänka sig att göra något medan 17 var osäkra. På det yrkesförberedande programmet ansåg 80 procent att det var mobbning, medan 33 procent ansåg att de kunde tänka sig att gripa in.

Gällande fysisk mobbning i form av sparkar och slag är programmen mer lika varandra. På det yrkesförberedande ansåg 93 procent att denna situation kan klassas som mobbning medan denna siffra var 92 procent på det studieförberedande. Även attityden till att ingripa är snarlik, 60 procent på det yrkesförberedande programmet ansåg att de kunde tänka sig att göra något medan 54 procent ansåg detsamma på det studieförberedande programmet. Även på frågan som berör upprepade stölder är programmens attityder lika varandra. 53 procent på det yrkesförberedande programmet ansåg att denna situation är mobbning och 53 procent angav att de också kunde tänka sig att göra något. 54 procent på det studieförberedande programmet ansåg att det var mobbning och 58 procent svarade att de kunde tänka sig att gripa in. Gällande fråga 13 skiljer sig programmen åt, där 73 procent av respondenterna på det yrkesförberedande programmet ansåg att upprepad skadegörelse är mobbning och att 27 procent ansåg sig tveksamma. På det studieförberedande programmet ansåg 58 procent att situationen är en form av mobbning och att 21 procent var av motsatt åsikt.

Rörande den indirekta mobbningen i form av att kalla någon vid öknamn ansåg 73 procent på det yrkesförberedande programmet att situationen är mobbning jämfört med 79 procent på det studieförberedande programmet. Benägenheten att ingripa är snarlik på det båda programmen där 40 procent på det yrkesförberedande programmet inte kunde tänka sig detta jämfört med det studieförberedande där denna siffra var 41,5 procent. Beträffande fråga 17 som berör upprepad ryktesspridning ansåg 80 procent av respondenterna på det yrkesförberedande programmet att det är mobbning, 20 procent ansåg sig vara tveksamma. På det studieförberedande programmet ansåg 58 procent att upprepad ryktesspridning är mobbning. 25 procent ansåg att detta inte är någon form av mobbning och 17 procent ansåg sig tveksamma. 27 procent på det yrkesförberedande programmet ansåg sig benägna att ingripa

(25)

och denna siffra var 29 procent på det studieförberedande programmet. 41,5 procent på det sistnämnda programmet angav att de inte skulle göra något ifall de iakttog en dylik situation. Gällande fråga 20 om upprepad utfrysning ansåg 93 procent av respondenterna på det yrkesförberedande programmet att situationen är mobbning, 7 procent ansåg sig vara tveksamma. Däremot ansåg sig 27 procent benägna att göra något vid en sådan här situation. På det studieförberedande programmet ansåg 88 procent att detta är mobbning och 41,5 kunde tänka sig att göra något. Även 41,5 av respondenterna uppgav att de inte kunde tänka sig att intervenera ifall de iakttog upprepade fall av ryktesspridning.

Tabell 11 Attityder till mobbningssituationer sammanlagt

Yrkesförberedande 116 svar 77 % 7 svar 5 % 27 svar 18 %

Studieförberedande 178 svar 74 % 43 svar 18 % 19 svar 8 %

Tabell 12 Attityder till att göra något sammanlagt

Yrkesförberedande 50 svar 33 % 39 svar 26 % 61 svar 41 %

Studieförberedande 89 svar 37 % 78 svar 33 % 73 svar 30 %

Sammanlagt såg 77 procent av respondenterna på det yrkesförberedande programmet de olika situationerna som fall av mobbning. 5 procent ansåg att situationerna inte var mobbning och 18 procent uppgav att det var tveksamma. På det studieförberedande programmet såg 74 procent situationerna som mobbning. Skillnaden ligger i att på detta program var det fler som ansåg att situationerna inte var mobbning (18 procent) och färre som ansåg sig vara tveksamma.

Gällande benägenheten att göra något är siffran högre på det studieförberedande programmet (37 procent) jämfört med det studieförberedande programmet (33 procent). Dock kände sig fler respondenter (33 procent) på det studieförberedande programmet inte benägna att göra något jämfört med det yrkesförberedande 26 procent. Detta kan förklaras med att 41 procent på det studieförberedande programmet uppgav att de kände sig osäkra på huruvida de skulle göra något vid de olika situationerna.