Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar
391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad – uppsats 15 hp
Lidande hos patienter med benign
prostatahyperplasi (BPH)
En systematisk litteraturstudie
Jakob Hildestam & Pia Stehager
Handledare: Ej avsett för publikation
Lise-Lotte Gunnarsson Justerat och godkänt
Datum
………
Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar
391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad – uppsats 15hp
Lidande hos patienter med benign prostatahyperplasi (BPH)
Jakob Hildestam & Pia Stehager
SAMMANFATTNING
Benign prostatahyperplasi (BPH) är en av de vanligaste sjukdomarna hos män och kan vara en orsak till lidande. Hur omfattande lidandet är hos dem som drabbas är individuellt.
Studiens syfte var att belysa patienters lidande vid BPH. En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning i relevanta databaser; Cinahl, PubMed, PsycINFO och ELIN@Kalmar, utfördes och därefter följde kritisk granskning, dataanalys och sammanställning av
vetenskapligt material inom problemområdet. I dataanalysen framkom tre teman: fysiskt, emotionellt samt sexuellt lidande. Det fanns rädsla för prostatacancer och för att vara beroende av andra. En annan typ av rädsla gällde urinläckage som syntes utåt. Förändrade miktionsvanor upplevde patienter som pinsamma. Vanliga symtom vid BPH var svag
urinstråle, urinläckage samt frekventa toalettbesök. Genom en gruppkonstellation av patienter, urologer och anhöriga där erfarenheter kunde utbytas, underlättades det fortsatta livet med sjukdomen. Trots allt fanns en acceptans och uppfattning om att sjukdomen är en naturlig del av åldrandet. För att kunna agera stödjande till patienter med BPH bör sjuksköterskan initiera till samtal med patienten utan att negligera de sexuella funderingar patienten eventuellt kan ha. Att anordna gruppmöten så att patienter kan utbyta erfarenheter med varandra kan vara värdefullt.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING... 4 BAKGRUND ... 4 Begreppsförklaring... 6 PROBLEMFORMULERING ... 6 SYFTE... 6 METOD... 6 Urval... 7 Sökningsförfarande ... 7 Tabell 1.1 Sökstrategi... 7Tabell 1.2 Booleska sökoperatorer... 8
Tabell 1.3 Kompletterande sökning ... 8
Kvalitetsgranskning... 9 Dataanalys ... 9 RESULTAT ... 10 Fysiskt lidande... 10 Emotionellt lidande ... 11 Sexuellt lidande ... 13 DISKUSSION ... 13 Metoddiskussion... 13 Resultatdiskussion... 15 Huvudfynd... 16
Koppling till Erikssons lidandeteori... 17
Sjukdomslidande... 17
Vårdlidande... 17
Livslidande... 18
Slutsatser och vidare forskning ... 19
REFERENSLISTA... 21 BILAGA 1 Modifierad mall för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod
BILAGA 2 Modifierad mall för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod BILAGA 3 Artikelmatris
INLEDNING
I samband med författarnas verksamhetsförlagda utbildning på en vårdavdelning inriktad mot urologiska sjukdomar möttes patienter med besvär orsakade av benign prostatahyperplasi (BPH). Författarna tolkade att patienterna oroade sig inför operation men även postoperativt inför framtiden. Sjukdomen kan innebära lidande för patienter som drabbas, och även deras partner kan uppleva lidande till följd av den förändrade livssituationen.
BAKGRUND
Hos de flesta män över 45 år förstoras prostatan, vilken är en körtel som omger urinröret. Förstoringen orsakas av att små godartade adenom bildas, vilka kan tillväxa och orsaka BPH (Kirby & McConnell, 1999). BPH är en av de vanligaste sjukdomarna hos män och
prevalensen är åldersbetingad. Besvär med symtom från nedre urinvägarna, så kallade lower urinary tract symptoms (LUTS), ökar också med ålder, oberoende av BPH (Stage & Hairston, 2005). Symtom vid BPH är miktionssvårigheter relaterade till obstruktivitet vid urinblåsans utflöde (Stage & Hairston, 2005; Almås & Gjerland, 2002). Tillståndet kan innebära ett lidande för patienter. Det är individuellt hur omfattande lidandet blir och ofta väntar patienter med att söka vård till dess att tillståndet blir akut. En ökning av antalet äldre i samhället gör att prevalensen för BPH kommer att öka varför det är relevant att belysa hur patienters livssituation påverkas (Kirby & McConnell, 1999).
Utifrån patienters besvär avgörs vilket behov av behandling som är aktuellt.
Behandlingsstrategin utgörs av tre principer, vilka är exspektans, farmakologisk samt kirurgisk behandling (Shabbir & Mumtaz, 2004). Exspektans är det svenska ordet för watchful waiting och innebär att patienten avvaktar med behandling till dess att symtomen blir alltför besvärande (Damber & Peeker, 2006). Det passar bäst för patienter med lindriga besvär. Den farmakologiska behandlingen blir aktuell för patienter med lindriga till måttliga besvär. Kirurgi kan det bli tal om när besvären är måttliga till svåra (Shabbir & Mumtaz, 2004).
Den kirurgiska behandlingens vanligaste ingrepp är transuretral resektion av prostata (TURP). Transuretral incision av prostata (TUIP) är en mindre komplicerad variant av TURP. Då prostatan är kraftigt förstorad kan en öppen prostatektomi göras. Det finns alternativ till den
kirurgiska metoden, innebärande minimalinvasiva tillvägagångssätt. Exempel på dem är transuretral mikrovågsterapi (TUMT), transuretral needle ablation (TUNA) samt laser (Shabbir & Mumtaz, 2004; Damber & Peeker, 2006). Obehandlad BPH kan utlösa akut urinretention där urinblåsan fylls på mer och mer utan att kunna tömmas. Det är inte ovanligt att tillståndet provoceras fram av alkoholintag (Almås & Gjerland, 2002).
Den farmakologiska behandlingen utgörs av alfablockerare, 5-alfareduktashämmare, fytoterapi (naturläkemedel) eller placebo. De två förstnämnda kan kombineras på ett
framgångsrikt sätt. Biverkningsbilden skiljer sig dem emellan. Alfablockerare ger huvudvärk, yrsel och postural hypotension. 5-alfareduktashämmares biverkningar är minskad libido, minskad ejakulationsvolym och svårigheter till erektion (Shabbir & Mumtaz, 2004; Damber & Peeker, 2006). Vid användning av 5-alfareduktashämmare är det viktigt med användning av kondom vid samlag då läkemedlet avsöndras via sädesvätskan (Shabbir & Mumtaz, 2004).
Komplikationer till kirurgiska ingrepp kan vid TURP utgöras av retrograd ejakulation. TUIP har en mycket gynnsam biverkningsbild med få komplikationer. Dock är risken för
reoperation vid TUIP större än vid TURP. Komplikationer vid öppen prostatektomi är blodtransfusion, svårigheter till erektion samt retrograd ejakulation (Shabbir & Mumtaz, 2004; Damber & Peeker, 2006). Bland de tre alternativa kirurgiska metoderna, som är under utveckling, är lång tids kateteranvändning den största komplikationen (Damber & Peeker, 2006).
I de fall patienter är oroliga eller visar ängslan inför operation är det relevant för deras välbefinnande att sjuksköterskor finns tillgängliga och agerar lugnande. Lugnande inverkan gör risken för postoperativa komplikationer mindre och därmed förkortar vårdtiden. Även preoperativ information från sjuksköterskor angående postoperativ smärtlindring och operationsförlopp gör patienter mer lugna (Larsson, 2004). Adekvat postoperativ
smärtlindring handlar om att minska risken för komplikationer och bevara livskvaliteten. Är patienten otillräckligt smärtlindrad finns risk för immobilisering. Trombos, liggsår, atelektas och pneumoni är exempel på postoperativa komplikationer (Sjölund, 1996).
Begreppsförklaring
Då det inte finns någon vedertagen svensk översättning för det engelska begreppet LUTS valde författarna att använda sig av den förkortningen (Damber & Peeker, 2006). Begreppen patient och respondent används till synes synonymt med varandra. Dock avses patient som en man med diagnosen BPH, medan en respondent kan vara en person med eller utan denna diagnos.
Lidande är enligt Eriksson ett begrepp som kan förekomma i tre olika former, vilka är sjukdomslidande, vårdlidande samt livslidande. Lidande kan finnas utan smärta, och smärta kan vara närvarande utan lidande. Huvuddimensionerna inom lidande utgörs av någonting ont som människan utsätts för och måste leva med genom att pinas eller våndas. Det är även en kamp som för en mening med sig och leder till försoning (Eriksson, 1994).
PROBLEMFORMULERING
BPH är en naturlig del av åldrandet hos män (Miner, Rosenberg & Perelman, 2006). Trots väl utvecklade behandlingsåtgärder som gör prognosen god kan patienter med BPH antas uppleva ett lidande, med tanke på den nya livssituationen. Hur omfattande lidandet blir beror på patienters upplevelse av situationen och hur svåra besvären är. En ökad förståelse för patienters lidande är betydelsefullt för att omvårdnaden ska bli så god som möjligt utifrån patienters behov.
SYFTE
Syftet är att belysa patienters lidande vid BPH.
METOD
En systematisk litteraturstudie valdes som metod för att kunna ta fram vetenskapligt material inom problemområdet. En problemformulering inleder litteraturstudien och efterföljs av en systematisk sökning och en kritisk granskning. Granskningen fokuseras på varje artikels tillförlitlighet, metod- och resultatdel samt etiska resonemang. En helhetsbedömning av artiklarnas kvalitet utförs. Forskningen bör vara aktuell och mynna ut i ett ställningstagande relevant för klinisk verksamhet. Resultatet analyseras och diskuteras på ett strukturerat sätt
där slutsatser dras. Att utelämna resultat som inte stöder forskarens hypotes är oetiskt. Dessutom ska artiklarna som innefattas i litteraturstudien arkiveras i tio år samt ha blivit granskade av en etisk kommitté (Forsberg & Wengström, 2008).
Urval
Inklusionskriterier vid valet av artiklar var att artiklarnas resultat svarade mot
litteraturstudiens syfte. Tidsintervallet som angavs i sökningen var år 2003-2009 för att få med den senaste forskningen. De artiklar författarna inkluderade har blivit granskade av oberoende expertpanel inom sitt område, så kallad peer-review (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006). De artiklar som exkluderades var reviewartiklar, artiklar i huvudsak inriktade på mediciners verkningsmekanismer eller ekonomiska aspekter samt jämförelser mellan läkemedel eller mellan behandlingsformer. Författarna exkluderade även manuellt de artiklar vars språk var skrivet på annat än engelska eller svenska. Artiklar av låg kvalitet uteslöts.
Sökningsförfarande
Relevanta artiklar söktes fram genom utvalda sökord. Dessa var BPH, benign prostatic hypertrophy, urology, worry, suffer, affect, experience, life situation och nurse. Hur sökorden användes och kombinerades åskådliggörs i tabell 1.1 och 1.2. Sökningen utfördes i Cinahl och PubMed under februari och mars 2008.
Tabell 1.1 Sökstrategi.
Sökord Antal träffar Sökord Antal träffar
Cinahl Cinahl PubMed PubMed
1. BPH 108 1. BPH 5448
2. Prostatic Hypertrophy 341 2. Prostatic Hypertrophy 3214
3. urolog* 1078 3. urology 2642
4. worr* 1260 4. worry 1228
5. suffer* 6045 5. suffer 8023
6. affect 9627 6. affect 88301
7. experience 21223 7. experience 76034
8. life* 44466 8. life situation 2391
9. nurs* 131193 9. nurse 28926
Tabell 1.2 Booleska sökoperatorer
Antal träffar Antal träffar
Sökord och kombinationer Cinahl PubMed
1 AND 9 9 (1) 2 (1) 1 AND 2 AND 9 9 (1) 2 (1) 2 AND 9 25 (6) 5 (2) 1 OR 2 AND 9 124 (18) 5 (2) 1 OR 2 348 3541 1 OR 2 AND 3 129 (32) 115 (10) 1 OR 2 AND 3 AND 7 109 (25) 4 (2) 1 OR 2 AND 7 AND 8 111 (29) - 1 OR 2 AND 6 AND 8 108 (23) - 1 OR 2 AND 4 AND 7 108 (23) - 1 OR 2 AND 5 AND 7 AND 8 AND 6 108 (23) -
1 OR AND 3 AND 4 AND 9 108 (23) -
1 OR 2 AND 3 AND 4 108 (23) -
1 OR 2 AND 3 AND 6 108 (23) 4 (0)
1 OR 2 AND 3 AND 5 108 (23) 1 (0)
( ) = antal artiklar där titel och abstrakt motsvarar studiens syfte
Tabell 1.3 Kompletterande sökning
Sökord och kombinationer Databas Resultat
Prostatic Hypertrophy AND psychosocial factors CinAhl 21 (1)
BPH AND sexual ELIN@Kalmar 124 (1)
BPH AND social PsycINFO 25 (1)
I tabell 1.2 visas träffar som efterföljs av parentes, där titlarna har systematiskt studerats. Sökordens kombinationer resulterade i ett antal dubbelträffar, vilka sållades bort manuellt. Där titeln i artiklarna motsvarade litteraturstudiens syfte lästes även abstraktet. Då både titeln och abstrakt överensstämde med syftet hämtades artiklarna hem i fulltext, vilka var elva stycken. Tre artiklar uteslöts på grund av att de inte var vetenskapliga. En artikel uteslöts på grund av att artikelns resultat inte svarade mot studiens syfte.
Då sju artiklar återstod valde författarna att nyttja en kompletterande sökning, som inleddes då antalet artiklar var mindre än väntat och resultatet befarades bli knapphändigt. Därmed utökades antalet databaser till att även innefatta PsycINFO och ELIN@Kalmar. Sökningen
ägde rum mars 2008 (se tabell 1.3). I det skedet lades fokus på att täcka in områden som behandlade socialt respektive sexuellt lidande. Det resulterade i tre artiklar. Tio artiklar totalt gick vidare till kvalitetsgranskning.
Kvalitetsgranskning
Till kvalitetsgranskningen modifierades granskningsmallar från Forsberg och Wengström (2008) och Willman et al. (2006) (se bilaga 1 & 2). Mallarna integrerades med varandra och dubblettfrågor samt irrelevanta frågor reducerades. Oberoende av varandra läste och
granskade författarna artiklarna. Diskussion fördes och blev en grund för kvalitetsbedömning. Artiklarna kunde sedan delas in i tre olika bedömningskategorier, bra, medel eller dålig kvalitet. Vid kvalitetsbedömningen tittade författarna närmare på bristerna i artiklarna. I de fall då väsentliga delar utelämnats drogs artikelns helhetsbetyg ned. Kvalitetsgranskningen medförde att en artikel blev bedömd som dålig, och uteslöts därför. Av de resterande nio, som gick vidare till resultatet, bedömdes sex medel och tre bra. En uppställning av artiklarna finns i en artikelmatris (se bilaga 3).
Dataanalys
Vid dataanalysen tolkades fenomenet som litteraturstudien baseras på. Upprepade
genomläsningar var för sig av artiklarnas resultat medförde att författarna kunde se huruvida deras resultat svarade upp mot litteraturstudiens syfte. Författarnas respektive resultattolkning sammanställdes. På så sätt drogs det relevanta ur resultatet ut och presenterades. En
dataanalys syftar till att åskådliggöra en stor mängd data för att kunna presentera det centrala i resultatet (Forsberg & Wengström, 2008).
I dataanalysen låg fokus på att undersöka likheter och skillnader mellan artiklarna. Likheterna var att lidande inom olika områden belystes. Författarna kodade det analyserade materialet med hjälp av olika färger för att skapa en överblick. På så sätt såg författarna tydligt hur lidandet kunde se ut för patienter med BPH. Utifrån dataanalysen delade författarna in begreppet lidande i tre teman; fysiskt, emotionellt samt sexuellt lidande. Begreppet ramades därmed in och redovisades i resultatet (Friberg, 2006).
RESULTAT
Fysiskt lidande
Kiviniemi och Suominen (1999) (n = 7) menar liksom Wareing (2005) (n = 11) att upplevelserna av miktionssvårigheter var subjektiva och toalettbesökens frekvens kunde variera kraftigt efter respondenternas behov. Risk för urinläckage förelåg alltid. Frekvent nykturi resulterade i trötthet (Wareing, 2005; Kiviniemi & Suominen, 1999). Att initiera miktion på offentliga toaletter var svårt (Wareing, 2005).
Haltbakk, Hanestad och Hunskaar (2004) (n = 480) redovisar att det vanligaste symtomet vid BPH var svag urinstråle och att inom två timmar från förra toalettbesöket behöva gå på toaletten igen. Nykturi och att behöva gå på toaletten inom två timmar från förra
toalettbesöket upplevdes som det mest besvärande av respondenterna. Ofrivilligt urinläckage på grund av BPH förekom och de flesta upplevde det som besvärande. I studien uppgav många respondenter att det var bekymmersamt att efter toalettbesöket drabbas av urinläckage vilket tvingade fram ett klädombyte. Jakobsson, Lovén och Hallberg (2004) (n = 415) anger att det vanligaste problemet vid BPH var urinläckage. Män med BPH uppskattade att de hade betydligt fler problem än vad män med prostatacancer ansåg sig ha. Störd urinfunktion upplevdes som det näst vanligast förekommande problemet hos män med BPH. De vanligaste skälen för att konsultera urolog var enligt Li et al. (2007) (n = 994) nykturi, följt av svag urinstråle samt ofullständig tömning vid miktion. Omkring hälften av respondenterna upplevde besvären som måttliga medan ett något färre antal uppgav sig ha svåra besvär. Endast tio procent hade lindriga besvär.
Många respondenter upplevde sömnproblem relaterat till BPH. Likaså var det problematiskt att resa i två timmar utan rast. Det var även vanligt att respondenterna var obekväma med att ta sig till ställen som inte hade tillgång till toalett, likaså intag av dryck innan sänggående eller innan resa (Haltbakk et al., 2004).
Salinas-Sánchez et al. (2001) (n = 189) hävdar att en stor del av patienter är besvärade av sina symtom relaterade till BPH. Nära hälften av patienterna upplever sin hälsostatus som värre eller mycket värre än vad den var året innan. Ett samband mellan patienters ålder och hur de skattade sin fysiska hälsa fanns vilket visar att en högre ålder medförde en lägre fysisk hälsa.
Ju mer framträdande symtom hos patienter med BPH, desto större påverkan på det vardagliga livet (Haltbakk et al., 2004). Jakobsson et al. (2004) undersökte huruvida det förelåg någon skillnad i livskvalitet mellan män med BPH, män med prostatacancer samt män utan problematik relaterad till prostatan. Forskarna av studien redovisar att obehag relaterade till prostatan var skattade som mer besvärande för män med BPH än för män utan problematik relaterad till prostatan. Dock tenderade obehagen att minska hos män med prostatacancer medan de kvarstod hos män med BPH. De led även av trötthet och sömnstörningar i större utsträckning än män utan problematik relaterad till prostatan.
Emotionellt lidande
Den psykiska belastning som obehagen medförde var ett större problem än en störd
urinfunktion för både män med prostatacancer respektive BPH (Jakobsson et al., 2004). I en studie (Wareing, 2005) framkommer det att skam var den vanligaste förekommande
upplevelsen som patienter upplevde vid besvär relaterade till BPH. Denna skam kunde grunda sig i oro för urinläckage på kläderna, då ofullständig kontroll över urinblåsan rådde. Det resulterade i att patienterna kände sig smutsiga. Kiviniemi och Suominen (1999) menar liksom Wareing (2005) att effekten av BPH upplevdes av patienterna som pinsam. Wareing (2005) menar vidare att fler initiala upplevelser som patienter kände vid BPH var nervositet och ängslan som övergick till panikkänslor.
Rädsla för prostatacancer var något som alltid fanns i patienters bakhuvud. För att kunna hantera rädslan intog patienter en förnekande attityd gentemot BPH, som en form av
försvarsmekanism. Det fanns en viss acceptans kring vilka vägar livet tar när BPH dyker upp och att det är en ofrånkomlig del av åldrandet (Wareing, 2005). Patienter kände sig modfällda då deras mänskliga värdighet sattes på spel och de ansåg även att BPH hade förstört deras liv (Kiviniemi & Suominen, 1999). Haltbakk et al. (2004) redovisar att det var vanligt med en oro över att symtomen skulle kvarstå livet ut. Gannon, Glover, O´Neill och Emberton (2005) (n = 16) visar i sin studie att BPH ofta associerades med hög ålder. De menar vidare att respondenter hade en negativ uppfattning kring BPH. Respondenterna upplevde det
bekymmersamt om de trodde att andra uppfattade dem på ett annorlunda sätt än hur de själva gjorde. De hade svårt att i dagsläget identifiera sig med sin sjukdom, men förväntade sig att klara av det inom en femårsperiod (Gannon et al., 2005).
Respondenterna uttryckte att det var svårt att söka hjälp vid BPH på grund av skam, rädsla och känslan att vara beroende av andra. Trots svårigheterna fanns ändå hopp om en bättre framtid vilket ingöt mod till att söka vård (Kiviniemi & Suominen, 1999). Ingen av
respondenterna i studien uttryckte tydligt hur de önskar att få hjälp. Dock uttryckte de vikten av att kunna prata öppet om sina besvär. Män borde dessutom bli uppmuntrade att söka hjälp vid ett tidigt skede enligt respondenterna själva (Wareing, 2005).
Fletcher, Clark, Overstreet och Steers (2006) (n = 279) gjorde en studie av ett pilotprojekt där patienter med urologiska diagnoser kunde träffas i form av gruppmöten tillsammans med en urolog. I direkt anslutning till gruppmötet erbjöds varje patient efteråt möjlighet att enskilt träffa läkare under två till fem minuter. Redan när patienterna fick möjlighet att deltaga i sådant möte ökade deras tillfredsställelse. Tiden från det att de fått inbjudan till dess att gruppmötet ägde rum upplevde de flesta patienter som tillfredsställande både hemmavid och i väntrummet. Gruppmötena upplevdes värdefulla. De flesta patienter ansåg att urologerna kunde förklara medicinbilden med dess effekter, undersökningar och läkemedel på ett utmärkt sätt. Patienterna kunde öppna upp sig och delge varandra information (Fletcher et al., 2006). I likhet med Fletcher et al. (2006) visade Wareing (2005) på vikten av att kunna prata öppet om problem trots det potentiellt känsliga ämnet som BPH utgör.
För att beskriva känslan vid ett toalettbesök användes metaforer. Exempel på sådan är beskrivningen av en kran där miktion kommer utan förvarning. Att behöva negligera urinträngningarna då de dök upp associerades med panik och var pinsamt (Wareing, 2005).
Patienter upplevde att undersökning av prostatan var smärtsam, pinsam och förnedrande. I den situationen kunde beslut om operation fattas då patienten fortfarande befann sig avklädd på undersökningsbordet. Diskussion mellan läkare och patient fördes därmed inte på lika villkor. Undersökningen medförde att patienterna blev ängsliga då många frågor uppstod, vanligen först efteråt. Alla patienter upplevde sig övertalade av läkaren att genomföra operationen som påstods kunna förbättra livet. De med positiva erfarenheter av vården hade en tendens att känna sig mer lugna inför operationen än de med ringa erfarenhet (Kiviniemi & Suominen, 1999).
Sexuellt lidande
Att BPH hade ogynnsamma effekter på sexuallivet framkom i en rad studier och det var vanligt att de upplevdes som bekymmersamma (Haltbakk et al., 2004; Kiviniemi & Suominen, 1999; Hoesl, Woll, Burkart & Altwein, 2005). Hoesl et al. (2005) (n = 8768) menar vidare att när den sexuella aktiviteten minskades till följd av svårigheter till erektion påverkades patienters livskvalitet till det sämre. Drygt hälften av respondenterna uttryckte ett lidande på grund av svårigheter till erektion, oberoende av ålder. Respondenterna oroade sig för att inte kunna tillfredsställa sin partner som i sin tur skulle anklaga sig själv. Det sexuella lidandet utgjorde en betydande del i respondenternas tillvaro. Bekymmersamma komponenter i tillvaron kunde utgöras av minskat självförtroende, frustration som uppstått till följd av den reducerade sexuella förmågan samt oro kring att vidmakthålla sin erektion.
Enligt Li et al. (2007) upplevde cirka 80 procent av respondenterna sig ha sexuell dysfunktion. Tre sexuella dysfunktionsparametrar mättes i studien, vilka var reducerad erektion, reducerad ejakulation samt smärtsam ejakulation.
DISKUSSION
Metoddiskussion
Tillvägagångssättet var artikelsökning i relevanta databaser. Då varje databas är uppbyggd av egna ämnesord översatte författarna sökorden (se tabell 1.1) till den valda databasens
ämnesord. För att undvika risken att samma ord är översatt på olika sätt och därmed få en annorlunda betydelse användes samma översättare (Språkrådet Lexin, 2008).
Författarna utformade litteraturstudien genom systematisk sökning, kritisk granskning och sammanställning av forskning inom valt område i enlighet med Forsberg och Wengström (2008). Författarna anser att trovärdigheten ökar tack vare att de oberoende av varandra läste, granskade och analyserade artiklarna.
Författarna valde att utifrån dataanalysen fokusera på lidande hos den patientgrupp litteraturstudien berör. Inom ämnet omvårdnad finns flera teoretiker, däribland Eriksson (Kristoffersen & Breievne, 2005).
Efter övervägande beslöt sig författarna för att inte använda databasernas ämnesord då de valda sökorden BPH och Prostatic Hypertrophy i sig är specificerade. Det gjorde att
sökningen blev bred med ett stort underlag av artiklar (Friberg, 2006). Författarna anser att ett stort underlag kan vara svårbearbetat och öka risken för att missa något väsentligt. Mer resurser lades därmed på själva sökprocessen vilket var tidskrävande. När en del moment tar längre tid än vad som egentligen är nödvändigt sker det på bekostnad av övriga moment. Därmed kan studiens helhet bli bristande på vissa punkter.
Författarna ansåg att större och vidare sökord som life och nurse i vanliga fall måste utgöras av respektive databas ämnesord för att smalna av sökningen. Men då dessa ord kombinerades med BPH och Prostatic Hypertrophy smalnades sökningen av och databasernas ämnesord behövde inte användas.
De databaser författarna valde att hämta material ifrån utgjordes av Cinahl och PubMed i den systematiska litteratursökningen och kompletterades därefter med PsycINFO och
ELIN@Kalmar vid den kompletterande sökningen. De två förstnämnda valde författarna då Cinahl är specialiserad på omvårdnad medan PubMed är specialiserad på exempelvis medicin och omvårdnad (Willman et al., 2006). Gällande valet av databaser till den kompletterande sökningen föll valet på PsycINFO då BPH påverkar patienten på det psykiska såväl som det fysiska planet, vilket framkom i de artiklar som redan var aktuella för resultatet. Valet av ELIN@Kalmar berodde på att databasen är övergripande vad det gäller många ämnen. Den kompletterande sökningen visade sig dock inte motsvara författarnas förväntningar. En anledning till detta kan vara att det saknas information kring socialt respektive sexuellt lidande vid BPH. Alternativt låg bristen i sökorden och hur de kombinerades. Författarna ser dock resultatet som en styrka då det stämmer överens med studiens syfte och att det gick att hämta ut mycket ur ett begrepp som lidande.
Att mängden inhämtat material skiljer sig mellan valda teman kan även ha att göra med hur författarna valde att koda den data som analyserades. Det vill säga att viss data kunde kategoriserats under exempelvis sexuellt lidande såväl som under emotionellt lidande.
Forskarna ska vara kritiska i sin bedömning av resultat då ett mätinstrument används för första gången, vilket gjordes i studien av Hoesl et al. (2005). Det medför att även författarna av en litteraturstudie bör ställa sig kritiska till resultatet i ett sådant fall (Forsberg &
Wengström, 2008). Då litteraturstudiens resultat baseras på forskarnas resultat utifrån delvis icke beprövade mätinstrument kan trovärdigheten på litteraturstudien minska. Det vägs dock upp av att resterande artiklar är baserade på beprövade instrument.
Vad gäller artiklars kvalitet ökar trovärdigheten då de artiklar som litteraturstudiens resultat baseras på bedömts som medel eller bra kvalitet. Det vill säga att ha med artiklar som bedömts som dåliga gör att trovärdigheten minskar än om artiklarna bedömts som bra. Artiklar av låg kvalitet inte bör användas (Forsberg & Wengström, 2008).
En studies generaliserbarhet beror på om resultat kan återkopplas och appliceras på en större grupp människor. Det är alltså önskvärt att resultatet går att överföra internationellt (Polit & Beck, 2008). Författarna av litteraturstudien anser överförbarheten som hög då olika
nationaliteter tas med i resultatet, men att flertalet artiklar är av västerländsk kultur. En fördel är att endast en asiatisk artikel inkluderats. Det kan dock vara svårhanterat med olika kulturer där deras olika grader av öppenhet och påverkan från nationaliteters styrning kan ge avbräck på pålitligheten.
Resultatet indelades i olika teman som utgjordes av fysiskt, emotionellt och sexuellt lidande för att på ett överskådligt sätt strukturera det inhämtade materialet. Gällande det sexuella lidandet diskuterade författarna initialt kring vilket av övriga tre teman detta bäst kunde kategoriseras in i. Efter att ha behandlat samtliga artiklars resultat ansåg författarna det sexuella lidandet vara en så pass viktig komponent i livet att det fick stå som eget tema. Socialt lidande var tänkt att behandlas i resultatet därav sökordet social i den kompletterande sökningen. Efter ingående diskussion kom författarna dock överens om att låta socialt lidande som tema utgå. Det medförde att materialet gällande socialt lidande kategoriserades in under fysiskt respektive emotionellt lidande.
Resultatdiskussion
Vid struktureringen av författarnas teman uppdagades att mängden resultat skilde sig mellan valda teman. Framförallt vid sexuellt lidande där inte mycket fanns att redovisa. Det var oväntat då majoriteten av behandlade artiklar belyste sexuellt lidande som en viktig del att tänka på i behandlingen av BPH. Av resultatet att döma kom funderingar kring om det finns tillräcklig forskning framtagen inom problemområdet. Enligt författarna förekommer effekt
av BPH på sexuallivet i flertalet artiklar men då de inte motsvarade litteraturstudiens syfte på grund av exempelvis vilka bieffekter läkemedel utövar på det sexuella planet exkluderades de. Valet att exkludera artiklar resulterade därför i mindre mängd material att behandla i temat sexuellt lidande. Det fanns dock mer forskning kring det emotionella lidandet än vad författarna förväntade sig. Vad det berodde på är svårt att utröna men författarnas egna föreställningar kan ha varit avgörande för vad som klassades som emotionellt lidande eller inte.
Forskningsresultat som visade samma tendens gällande sexuellt lidande togs fram med hjälp av olika instrument hos olika forskare, vilka var bland andra The International Continence Society (ICS) i Haltbakk et al. (2004), konversationer i Kiviniemi och Suominen (1999) och en modifierad version av International Prostate Symptom Score (IPSS) samt Cologne
assessment of male erectile dysfunction (KEED) i Hoesl et al. (2005). Man bör som författare av en litteraturstudie vara särskilt kritisk i sin bedömning av en studie då det är första gången som ett mätinstrument används (Forsberg & Wengström, 2008). Originalversionen av IPSS är en vedertagen skattningsskala rekommenderad av Världshälsoorganisationen (WHO) och används vid gradering av symtom vid BPH. I denna skala motsvaras 0-7 poäng av lindriga besvär, 8-19 poäng av måttliga besvär och 20-35 poäng av svåra besvär (Damber & Peeker, 2006).
Huvudfynd
Att miktionen, hos respondenter i artiklarna som författarna inkluderade i litteraturstudien, inte längre fungerade tillfredsställande var bekymmersamt. Det upplevdes som skamligt och pinsamt (Fletcher et al., 2006; Gannon et al., 2005; Wareing, 2005; Kiviniemi & Suominen, 1999; Salinas-Sánchez et al., 2001; Hoesl et al., 2005; Jakobsson et al., 2004; Haltbakk et al., 2004 & Li et al., 2007). Det som författarna uppmärksammade hos respondenterna i artiklarna var rädsla. Vad rädslan bestod i var subjektivt, men exempelvis var risken för att få ett
cancerbesked ständigt närvarande. Rädslan bestod även i risken för ofrivilligt urinläckage och för att söka hjälp för sina bekymmer, då oviljan att vara beroende av andra inverkade negativt på den mänskliga värdigheten. Värdigheten hos respondenterna ifrågasattes av dem själva gällande deras sexuella förmåga. Den ogynnsamma effekt som BPH utövade påverkade det vardagliga livet.
Koppling till Erikssons lidandeteori
Författarna valde att behandla egna föreställningar om lidande utifrån Erikssons lidandeteori. Lidandeteorin baseras på tre olika former, sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Resultatet utgörs därmed och styrks av Erikssons lidandeteori. I likhet med författarnas upptäckt av att resultatets tema går in i varandra menar Eriksson att lidandeformerna också är svåra att skilja åt (Eriksson, 1994).
Sjukdomslidande
Lidandeformen upplevs ofta i samband med sjukdom och behandling (Eriksson, 1994). Författarna anser därför att fysiskt- och emotionellt lidande går att jämföras med Erikssons sjukdomslidande. Jakobsson et al. (2004) hävdar att det vanligaste symtomet vid BPH var urinläckage medan Haltbakk et al. (2004) menar att det var svag urinstråle. Det kan vara subjektivt hur pass vanligt förekommande och besvärande ett symtom är. Olika resultat av samma fenomen kan även bero på forskarnas val av instrument till forskning.
Vårdlidande
Enligt Eriksson (1994) kan vårdlidande uppstå när vård ges på ett otillfredsställande sätt eller uteblir helt. Vårdlidande kan utgöras av kränkning av patientens värdighet. Författarna uppfattar här en koppling mellan vårdlidande och litteraturstudiens resultat utifrån sexuellt- och emotionellt lidande.
För att underlätta situationen för patienter menar Almås och Gjerland (2002) att
sjuksköterskan bör initiera ett samtal kring behandlingens eventuella inverkan på patientens sexualliv. Få patienter känner sig bekväma med att diskutera ämnet med en betydligt yngre sjuksköterska. Skulle situationen kännas alltför obekväm för patienten har han möjlighet att avsluta ämnet, för att eventuellt ta upp det igen vid ett senare tillfälle.
Dock skriver Williams (2004) att sjuksköterskor tenderar till att inte initiera samtal om patienters sexualliv då det är pinsamt för dem, eller att de inte bryr sig. I rollen som sjuksköterska ska en strävan att vara informativ, stödjande och icke-dömande finnas. Det ingår även kunskap om den sexuella dysfunktionen och förmåga att kommunicera med patienter på ett avslappnat sätt för att kunna tillgodose deras behov. Författarna förde ett
resonemang kring varför sjuksköterskor ignorerade att föra samtal om patienters sexualliv då deras profession borde negligera pinsamheten hos båda parter. Likaså förekom diskussion om fenomenet att inte bry sig och vad som skulle kunna initiera ett sådant icke-empatisk
ställningstagande. En tolkning kan vara att sjuksköterskor inte vill inkräkta på patienters privatliv i onödan och då sexuellt lidande inte syns på utsidan undviks ämnet hellre än att riskera dålig stämning eller kränkning av patienten.
Williams (2004) hävdar att det är viktigt för sjuksköterskor att inse patienters motvilja till att prata om sina sexuella problem. Däremot förekommer inga hinder för patienter att exempelvis delge hur många toalettbesök de måste göra på natten. Betydelsen av att det sexuella
umgänget ska fungera är viktigt då många, oavsett ålder, är sexuellt aktiva. Ett samliv
påverkas av den ena partnerns sjukdom och kan i värsta fall innebära åtskilda sovrum eller att intimitet inte längre förekommer. Kelly-Blake et al. (2006) menar att diskussion kring
behandlingsalternativ bör involvera patientens partner, då sexuella dysfunktioner sannolikt påverkar båda parter i en relation.
Ett emotionellt lidande kan utgöras av att patienter känner sig kränkta i samband med undersökning och behandling. I en sådan situation är det brist på respekt hos vårdpersonal som kan vara orsaken till kränkning (Kiviniemi & Suominen, 1999). Respekt ska vara en av hörnstenarna i det vårdande mötet. Med omvårdnad menas att sätta patienten i centrum med respekt och förståelse för integritet (Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2005). Avsaknad av dessa aspekter ökar risken att patienten utvecklar ett lidande eller att lidandet eskalerar.
Livslidande
Eriksson (1994) menar att livslidande uppstår då människans livssituation påverkas. Grunden till påverkan utgörs av sjukdom och/eller ohälsa. Lidandet uppstår när människors invanda mönster plötsligt bryts. Författarna anser i enlighet med Eriksson, att livslidande är ett begrepp som rymmer många aspekter. Utifrån resonemanget kan litteraturstudiens tre olika lidanden här appliceras.
Ett mönster kan skönjas i resultatet att patienter ändrar sina dagliga rutiner för att på så sätt klara av de påfrestningar som BPH medför (Wareing, 2005). Enligt Almås och Gjerland (2002) är det vanligt att patienter med BPH exempelvis reducerar sitt totala vätskeintag för att
lindra symtomen. Det är dock ingen hållbar strategi, utan kan snarare resultera i hälsofara. Beteendet uppmärksammades dessutom av Greenwood (2003) som hävdar att patienter med lindriga till måttliga besvär orsakade av LUTS har en tendens att ändra sin livsstil, genom att undvika kaffe, alkohol eller dylikt.
Trots att patienter med BPH anser det skamligt att söka hjälp (Kiviniemi & Suominen, 1999) är de i behov av att erhålla information kring sin sjukdom. Därför är gruppmöten med andra patienter värdefulla. I en sådan situation kan tankar ventileras och olika tips och erfarenheter utbytas (Fletcher et al., 2006). Enligt författarna antar sjuksköterskan här en indirekt
hjälpande roll och kan samordna den här typen av gruppmöten.
Slutsatser och vidare forskning
I likhet med Salinas-Sánchez et al. (2001) finner även Haltbakk et al. (2004) att patienter som anser sig ha svåra symtom av BPH skattar över lag sin mentala och fysiska hälsa, sociala situation samt sin vitalitet som låg. Li et al. (2007) menar likaså att symtomen vid BPH blir värre med stigande ålder. Det medför att fysiskt, emotionellt och sexuellt lidande påverkar patienter med BPH negativt i olika grad.
Då det vardagliga livet blir påverkat börjar patienter via egna och andras erfarenheter lära sig att hantera sina besvär för att underlätta livssituationen. Förutom att prata öppet om BPH kom de på olika praktiska tekniker. Exempelvis kunde symtom lindras genom ändrat intag av mat och dryck. Andra strategier var att ha med sig en flaska för urin i bilen vid resor (Wareing, 2005; Kiviniemi & Suominen, 1999). I och med att det finns en tendens att patienter själva utvecklar en typ av egenvård, kan författarna dra slutsatsen att det råder en acceptans kring sjukdomen.
De som drabbas av BPH bör söka hjälp så tidigt som möjligt (Wareing, 2005). Att dra sig för att söka hjälp har med skam och rädsla att göra (Kiviniemi & Suominen, 1999). Författarna kan till sist se ett mönster gällande rädsla i relation till litteraturstudiens teman. Det fysiska lidandet och rädslan det medför handlar till stor del om att kunna kontrollera urinträngningar eller inte. Rädsla som grundar sig i emotionellt lidande kan utgöras av patienters
föreställningar om omgivningens syn på dem. Att den sexuella förmågan kan reduceras bringade också en rädsla kopplad till sexuellt lidande.
Det finns ett behov av vidare forskning kring orsaker till dröjsmål likaså hur situationen kan underlättas för män som drabbas av BPH så att de inser vikten av att söka hjälp tidigt.
REFERENSLISTA
Almås, H., & Gjerland, A. (2002). Omvårdnad vid sjukdomar och rubbningar i urinvägarna och de manliga könsorganen. I H. Almås (Red.)., Klinisk Omvårdnad 2, 576-606. Stockholm: Liber.
Damber, J-E., & Peeker, R. (Red.). (2006). Urologi. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber.
Fletcher, S., Clark, S., Overstreet, D., & Steers, W. (2006). An Improved Approach to
Followup Care for the Urological Patient: Drop-in Group Medical Appointments. The Journal
of Urology, 176, 1122-1126.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier – Värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur.
Friberg, F. (Red.). (2006). Dags för uppsats – en vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Gannon, K., Glover, L., O´Neill, M., & Emberton, M. (2005). Lower Urinary Tract Symptoms in men: self-perceptions and the concept of bother. British Journal of Urology
International, 96, 823-827.
Greenwood, J. (2003). Nurse-led clinics for assessing men with lower urinary tract symptoms.
Professional Nurse, 19, 228, 230-232.
Haltbakk, J., Hanestad, B R., & Hunskaar, S. (2004). Diversity of Urinary Symptoms in Patients Tentatively Diagnosed with Benign Prostatic Hyperplasia Referred to a Urologic Clinic in Norway. Scandinavian Journal of Urology & Nephrology, 38, 454-461.
Hoesl, C E., Woll, E M., Burkart, M., & Altwein, J E. (2005). Erectile Dysfunction (ED) is Prevalent, Bothersome and Underdiagnosed in Patients Consulting Urologists for Benign Prostatic Syndrome (BPS). European Urology, 47, 511-517.
Jakobsson, L., Lovén, L., & Hallberg, I. (2004). Micturition Problems in Relation to Quality of Life in Men With Prostate Cancer or Benign Prostatic Hyperplasia – Comparison With Men From the General Population. Cancer Nursing, 27, 218-229.
Kelly-Blake, K., Holmes-Rovner, M., Lillie, J., Wills, C E., Rovner, D., Price, C., & Bonham, V. (2006). Older men and sexual function: is BPH treatment a high stakes decision?.
International Journal of Men´s Health, 5, 93-101.
Kirby, R., & McConnell, J. (1999). Benign Prostatic Hyperplasia. (3th ed.). Health Press: Oxford.
Kiviniemi, K., & Suominen, T. (1999). 'Going to the bathroom four or five times a night…': seven men talk about their experiences of benign prostatic hyperplasia and the perioperative period. Journal of Clinical Nursing, 8, 542-549.
Kristoffersen, N., & Breievne, G. (2005). Lidande, hopp och livsmod. I N. Kristoffersen, F. Nortvedt, & E-A. Skaug (Red.)., Grundläggande omvårdnad 3. 157-205. Stockholm: Liber.
Kristoffersen, N., Nortvedt, F., & Skaug, E-A. (Red.). (2005). Grundläggande omvårdnad 1. Stockholm: Liber.
Larsson, S. (2004). Postoperativt illamående och kräkningar. I R. Andersson, B. Jeppsson, C. Lindholm, A. Rydholm & K. Ulander (Red.)., Kirurgiska sjukdomar. Patofysiologi,
behandling och specifik omvårdnad. 97-100. Lund: Studentlitteratur.
Li, M-K., Garcia, L., Patron, N., Chang Moh, L., Sundram, M., Leungwattanakij, S.,
Pripatnanont, C., Cheng, C., Chi-Wai, M., & Loi-Cheong, N. (2007). An Asian multinational prospective observational registry of patients with benign prostatic hyperplasia, with a focus on comorbidities, lower urinary tract symptoms and sexual function. British Journal of
Miner, M., Rosenberg, M., & Perelman, M. (2006). Treatment of Lower Urinary Tract Symptom in Benign Hyperplasia and Its Impact on Sexual Function. Clinical Therapeutics,
28, 13-25.
Polit, D., & Beck, C.T. (2008). Nursing Research – Generating and Assessing Evidence for
Nursing Pratice. (8th ed.). Philadelphia: Lippincott.
Salinas-Sánchez, A S., Hernández-Millán, I., Lorenzo-Romero, J G., Segura-Martín, M., Fernández-Olano, C., & Virseda-Rodriguez, J A. (2001). Quality of life of patients on the waiting list for benign prostatic hyperplasia surgery. Quality of Life Research, 10, 543-553.
Shabbir, M., & Mumtaz, F. (2004). Benign prostatic hyperplasia. The Journal of the Royal
Society for the Promotion of Health, 124, 222-227.
Sjölund, B. (1996). Smärta och smärtbehandling. I S. Bengmark, S-E. Bergentz, A. Rydholm & B. Zederfeldt (Red.). Kirurgi för sjuksköterskor. 100-109. Lund: Studentlitteratur.
Stage, A C., & Hairston, J C. (2005). Symptom Scores: Mumbo Jumbo or Meaningful Measures?. Current Urology Reports, 6, 251-256.
Wareing, M. (2005). Lower urinary tract symptoms: a hermeneutic phenomenological study into men´s lived experience. Journal of Clinical Nursing, 14, 239-246.
Williams, C. (2004). Impact of lower urinary tract symptoms on quality of life and sexual function. Professional Nurse, 20, 38-40.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad – En bro
mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Elektronisk referens:
Språkrådet Lexin. (2008). Lexin online. [www dokument] URL:
BILAGA 1
Modifierad mall för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metodBeskrivning av studien
Forskningsmetod ( ) RCT ( ) CCT (ej randomiserad)
( ) Multicenter, antal center ……….. ( ) Kontrollgrupper/er
Patientkarakteristika Antal………. Ålder………. Man/kvinna……… Kriterier för exkludering
Adekvata exklusioner ( ) Ja ( ) Nej
Intervention ……….. ……….. Vad avsåg studien att studera?
Dvs. vad var dess primära resp. sekundära effektmått……. ……….. ……….. Urvalsförfarandet beskrivet? ( ) Ja ( ) Nej
Representativt urval? ( ) Ja ( ) Nej
Randomiseringsförfarande beskrivet? ( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej Likvärdiga grupper vid start? ( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej Analyserade i den grupp som de
randomiserades till? ( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej
Bortfall
Bortfallsanalysen beskriven? ( ) Ja ( ) Nej Bortfallsstorleken beskriven? ( ) Ja ( ) Nej Hur stort var bortfallet i procent?
………...
Adekvat statistisk metod? ( ) Ja ( ) Nej
Etiskt resonemang? ( ) Ja ( ) Nej
Hur tillförlitligt är resultatet?
Är instrumenten valida? ( ) Ja ( ) Nej Är instrumenten reliabla? ( ) Ja ( ) Nej Är resultatet generaliserbart? ( ) Ja ( ) Nej
Huvudfynd (hur stor var effekten?, hur beräknades effekten?, NNT, konfidensintervall, statistisk signifikans, klinisk signifikans, powerberäkning)
………. ………. ……….
Sammanfattande bedömning av kvalitet
( ) Bra ( ) Medel ( ) Dålig
Kommentar
………..
BILAGA 2
Modifierad mall för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metodBeskrivning av studien
Tydlig avgränsning/problemformulering? ( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej
Patientkarakteristika Antal………
Ålder……… Man/Kvinna………
Är kontexten presenterad? ( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej
Etiskt resonemang? ( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej
Urval
- Relevant? ( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej
- Strategiskt? ( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej
Metod för
- urvalsförfarande tydligt beskrivet? ( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej - datainsamling tydligt beskriven? ( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej
- analys tydligt beskriven? ( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej
Giltighet
- Är resultatet logiskt, begripligt? ( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej
- Råder datamättnad? ( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej
- Råder analysmättnad? ( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej
Är analys och tolkning av resultat diskuterade? Ja (_) Nej (_)
Är resultaten trovärdiga (källor bör anges)? Ja (_) Nej (_)
Är resultaten pålitliga (undersökningens och forskarens trovärdighet)? Ja (_) Nej (_)
Finns stabilitet och överensstämmelse (är fenomenet konsekvent beskrivet)? Ja (_) Nej (_)
Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen? Ja (_) Nej (_)
Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data (finns citat av originaldata, summering av data medtagna som bevis för gjorda tolkningar)?
Huvudfynd
Vilket/-n fenomen/upplevelse/mening Beskrivs? Är beskrivningen/analys adekvat?
………. ………. Diskuteras metodologiska brister och risk för bias?
Ja (_) Nej (_) Finns risk för bias? Ja (_) Nej (_)
Har resultaten klinisk relevans? Ja (_) Nej (_)
Sammanfattande bedömning av kvalitet
( ) Bra ( ) Medel ( ) Dålig
Kommentar……… ……….………..… …….……….
BILAGA 3
Artikelmatris Författare, Årtal,Titel, Tidskrift Syfte
Metod Datainsamling Metodanalys Antal deltagare Resultat Kvalitet Fletcher, S., Clark, S., Overstreet, D., & Steers, W. (2006). An Improved Approach to Followup Care for the Urological Patient: Drop-in Group Medical Appointments.
The Journal of Urology.
Pilotprogram för drop-in-grupper av patienter med olika urologiska diagnoser studerades. Kvantitativ. 18-frågorsformulär. Jämförelseanalys av upplevelse hos patienter som deltog i gruppträffar och patienter som träffade läkare enskilt. n = 279. Jämförelsegrupperna uppgav lika stor tillfredsställelse.
Medel
Gannon, K., Glover, L., O´Neill, M., Emberton, M. (2005). Lower
Urinary Tract Symptoms in men: self-perceptions and the concept of bother. BJU
International.
Att utforska mäns relation till sina erfarenheter av LUTS/förstorad prostata och att förstå begreppet besvär i detta sammanhang. Kvantiativ del där IPSS (1), HADS (2) används. Kvalitativ del där Flexigrid6 används. Olika element används för att undersöka kontstukten. n = 16. Prostataproblem accossieras med hög ålder. Männen uppfattar att andra människor, särskilt deras partner, ser ner på dem på grund av de upplevda besvären. Bra Haltbakk, J., Hanestad, B.R., & Hunskaar, S. (2004). Diversity of Urinary Symptoms in Patients Tentatively Diagnosed with Benign Prostatic Hyperplasia Referred to a Urologic Clinic in Norway.
Scandinavian Journal of Urology & Nephrology.
Att undersöka LUTS i en grupp patienter som nyligen fått diagnosen BPH.
Kvantitativ. IPSS, SPI (3),
ICS-BPH (4), Sandviks Index, BSIA (5). Statistisk beräkning: SPSS.
n = 480.
Påverkan på det dagliga livet varierade med svårighetsgraden av symtomen. Inga större skillnader i påverkan på det dagliga livets fanns mellan grupper med olika svårighetsgrader av inkontinens, då grupperna tyckte att det hade en stark inverkan.
Bra
Hoesl, C.E., Woll, E.M., Burkart, M., & Altwein, J.E. (2005). Erectile Dysfunction (ED) is Prevalent, Bothersome and Underdiagnosed in Patients Consulting Urologists for Benign Prostatic Syndrome (BPS). European Urology. Syftet är att bestämma prevalensen för erektil dysfunktion hos patienter med LUTS och BPH på urologmottagning i Tyskland och hur detta påverkar livskvaliteten för dessa patienter.
Kvantitativ. Tysk version av IPSS och Qol-med
(6), KEED (7). Statistik beräkning: SAS, Cochrane-Mantel-Haenzel test. n = 8768. En större andel av patienterna blev behandlade för erektil dysfunktion efter studiens avslut än innan. Ingen större skillnad i skattad livskvalitet mellan obehandlade patienter med erektil dysfunktion och patienter som överväger behandling.
Författare, Årtal,
Titel, Tidskrift Syfte
Metod Datainsamling Metodanalys Antal deltagare Resultat Kvalitet Jakobsson, L., Lovén, L., & Hallberg, I. (2004). Micturition Problems in Relation to Quality of Life in Men With Prostate Cancer or Benign Prostatic Hyperplasia. Cancer Nursing. Att jämföra män med prostatacancer och män med BPH gentemot män från den generella befolkningen. Syftet är också att undersöka miktionsproblemens inverkan på livskvalitet och KASAM. Kvantitativ. Studiespecifika frågor, modifierat IPSS, QLQ C-30 (8), SOC-frågeformulär (9). Statistisk beräkning: SPSS. Tre teman uppstod. n = 415. Mest problematiskt med läckage, känslor av obehag samt störd urinfunktion. Män med urologiska diagnoser hade mer problem med miktionsproblem, sömnsvårigheter och trötthet än män från den generella befolkningen. Bra Kelly-Blake, K., Holmes-Rovner, M., Lillie, J., Wills, CE., Rovner, D., Price, C., & Bonham, V. (2006). Older men and sexual function: Is BPH a high stakes decision?. International Journal of Men´s Health. Syftet är att undersöka om risken för sexuell dysfunktion diskuteras i
anslutning till val av behandling vid BPH. Kvalitativ. Intervjuer vid pågående videovisning. SF-36 (10), AUA-skala, Modifierad version av Barry et al.-skala. n = 74. Männen uttrycker risken för ett försämrat sexualliv relaterat till behandling vid BPH.
Dålig
Kiviniemi, K., & Suominen, T. (1999). 'Going to the bathroom four or five times a night…': seven men talk about their experience of benign prostatic
hyperplasia and the perioperative period.
Journal of Clinical Nursing.
Att beskriva känslan hos äldre män som lider av BPH samt den tillhörande kirurgiska behandlingen. Kvalitativ. Sex bandinspelade intervjuer som transkriberades till sex underkategorier. n = 7.
Resultatet tog upp respondenternas tankar kring
miktionssvårigheter och medvetenhet kring dessa, beslut om kirurgi, väntan på vård, det kirurgiska ingreppet och tiden efteråt.
(1) International Prostatic Symptom Score (2) Hospital Anxiety and Depression (3) Symptom Problem Index
(4) The International Continence Society-BPH (5) BPH-specific Interference with Activities (6) Quality of life measure for men with
erection difficulties
(7) Cologne assessment of male erectile
dysfunction
(8) Quality of life questionnaire (9) Sense of coherence questionnaires (10) Short Form 36
(11) International Index of Erectile Dysfunction
- 5
(12) Danish Prostate Symptom Score -1
Författare, Årtal,
Titel, Tidskrift Syfte
Metod Datainsamling Metodanalys Antal deltagare Resultat Kvalitet Li, M-K., Garcia, L., Patron, N., Moh Chang, L., Sundram, M., Leungwattanakij, S., Pripatnanont, C., Cheng, C., Chi-Wai, M., & Loi-Cheong, N. (2007). An Asian multinational prospective
observational registry of patients with benign prostatic hyperplasia, with a focus on comorbidities, lower urinary tract symptoms and sexual function. BJU
International.
Undersöka karaktäristika, hanterande och utfall hos patienter med symtom
relaterade till BPH i Asien med fokus på sexualitet och sjukdomsprocessen. Kvantitativ. IPSS, IIEF-5 (11), DAN-PSS-1 (12) Data summerades och kategoriserades. n = 994. Patienter med BPH rapporterar att de är missnöjda med sina symtom. Patienter med svåra symtom skattar sin hälsa som låg.
Medel Salinas-Sánchez, A.S., Hernández-Milán, I., Lorenzo-Romero, J.G., Segura-Martín, M., Fernández-Olano, C., & Virseda-Rodriguez, J.A. (2001). Quality of life of patients on the waiting list for benign prostatic hyperplasia surgery.
Quality of Life Research.
Att bedöma livskvalitet hos BPH-patienter som står på väntelista för kirurgi och relationen mellan prostatasymtom och livskvalitet. Kvanitativ. IPSS, SF-36. Deskriptiva, bivariate och multivariate analyser var sammanställda baserade på poäng från instrumenten. n = 189. Patienter med BPH rapporterar att de är missnöjda med sina symtom. Patienter med svåra symtom skattar sin hälsa som låg.
Medel
Wareing, M. (2005). Lower urinary tract symptoms: a hermeneutic
phenomenological study into men´s lived
experience. Journal of Clinical Nursing. Undersöka erfarenheter hos män med LUTS relaterade till BPH. Kvalitativ. Data analyserades och organiserades i olika teman. Halvstrukturerade intervjuer. n = 11.
Män har ett brett spektrum av
upplevelser i relation till BPH. Olika justeringar i livet blir nödvändiga för att kunna leva med BPH.
