1
Rimkus, T. In search of Lithuania coastal
Mesolithic. Review of current data and
the aims of an ongoing research project.
12
Røstad, I.M. I Åkerfunnets skygge. En
fornem merovingertidskvinnes grav fra
Åker i Hedmark. —Summary.
28
Neijman, T. & Mårtensson, M.
Rustnings-handske 17 från Korsbetningen.
—Summary.
36
Welinder, S. The northern margin of cereal
cultivation in Sweden during the Middle
Ages.
korta meddelanden
43
Nord, A.G. Analys av bemålade brädor
från två rivna träkyrkor — Hakarp i
Småland och Bredsäter i Västergötland.
47
Apel, J., et al. Istidsjägare i Uppåkra.
recensioner
52
Clarke, H. & Lamm, K. Helgö revisited. A
new look at the excavated evidence for
Helgö, central Sweden. Anmälan av M.B.
Henriksen.
54
Simonsen, J. Daily life at the turn of the
Neolithic. A comparative study of
long-houses with sunken floors at Resengaard
and nine other settlements in the
Lim-fjord region, South Scandinavia.
Anmälan av M. Blank Bäcklund.
FORN
VÄNNEN
FO R N V Ä N N E N 20 19 /1JOURNAL OF
SWEDISH ANTIQUARIAN
RESEARCH
2019/1
Innehåll
issn 0015-7813Utgiven av
Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien i samarbete med Historiska museet.
Fornvännen finns på webben i sin helhet från första årgången och publiceras löpande där
med ett halvårs fördröjning: fornvannen.se
Ansvarig utgivare och huvudredaktör Mats Roslund
Vitterhetsakademien Box 5622, 114 86 Stockholm mats.roslund@ark.lu.se
Redaktionssekreterare och mottagare av manuskript Peter Carelli
Vitterhetsakademien Box 5622, 114 86 Stockholm fornvannen@vitterhetsakademien.se
Redaktörer
Herman Bengtsson, herman.bengtsson@upplandsmuseet.se Christina Fredengren, christina.fredengren@shm.se Åsa M Larsson, asa.larsson@raa.se
Teknisk redaktör Kerstin Öström Grävlingsvägen 50 167 56 Bromma kerstin@vinghasten.se Prenumeration Vitterhetsakademien Box 5622, 114 86 Stockholm e-post fornvannen@vitterhetsakademien.se Bankgiro 535-3552
Årsprenumeration i Sverige (4 häften) 200 kronor, lösnummer 60 kronor
Journal of Swedish Antiquarian Research
published by The Royal Academy of Letters, History and Antiquities Subscription price outside Sweden (four issues) SEK 250:–
Box 5622, SE-114 86 Stockholm, Sweden
fornvännen började utges av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien år 1906 och ersatte då
Akademiens Månadsblad samt Svenska Fornminnesföreningens Tidskrift, som båda tillkommit under 1870-talets
första år. Förutom i Sverige finns Fornvännen på drygt 350 bibliotek och vetenskapliga institutioner i mer än 40 länder.
Tidskriften är referentgranskad.
fornvännen (»The Antiquarian») has been published by the Royal Academy of Letters, His tory and Anti quities since 1906, when it replaced two older journals which had started in the early years of the 1870s. Outside Sweden Fornvännen is held by more than 350 libraries and scientific institutions in over 40 countries.
The journal is peer-reviewed. issn 0015-7813
Printed in Sweden by AMO-tryck AB, Solna, 2019
Till författaren
fornvännen välkomnar manuskript i nordisk arkeologi och äldre tiders konstvetenskap med an grän sande ämnen. Bidrag kan vara avfattade på de skandinaviska språken samt engelska, tyska och franska. Abstracts och sammanfattningar skall vara på engelska, bildtexter på uppsatsens språk och engelska. Hela Fornvännens inne-håll publiceras fortlöpande både på papper och på internet, det senare med ett halvårs fördröjning. Kontakta gärna redaktionen inför och under skrivandet om frågor uppstår.
Tekniska och typografiska frågor
Manuskript skall vara kompletta och noga korrekturlästa. De levereras med all text i en enda fil i RTF-format eller annat vanligt ordbehandlingsformat. Filen skickas helst per e-post, annars på CD. Inget pappersmanu-skript behövs. Om invecklad typografi som tabeller, matematiska formler eller runtranpappersmanu-skriptioner förekommer kan dock en utskrift eller PDF-fil vara bra.
Uppsatser
Tät och kortfattad framställning är en dygd. En uppsats får inte överstiga 16 trycksidor à 4500 ned slag inkl. abstract, illustrationer och tabeller.
Uppsatser levereras med abstract (högst 1500 nedslag), summary (2000–4500 nedslag) och bildtexter, alla dessa på engelska.
Abstract inleds med författarnamn, årtal, uppsatsens titel med engelsk titel inom parentes och avslutas med författarens namn, institutionsadress och e-postadress.
Referenser
Dessa utformas enligt Harvardsystemet med författarnamn, tryckår och sida inom parentes i texten. Under rubriken Referenser förtecknas refererade eller citerade arbeten i bokstavsordning efter författarens efternamn följt av initialer, tryckår, titel, namn på eventuell tidskrift samt nummer, utgivande institution och förlagsort. Titlar på monografier och tidskrifter kursiveras. Inga sidnummer anges i referenslistan. Se nedan.
Forsklund, F., 1954. Skäggmode under järnåldern. Esoteriska sällskapets årsskrift 26. Stockholm. Gendergren, G., 1993. Medeltida suffragetter i Burgund. Lund.
Sviskonkvist, S., 1946. Priapos på Kullaberg. Adlerlöffel, X. & Ölkefjär, Y. (red.). Sydsvensk järnålderskult,
ett symposium. Halmstad. Illustrationer
Illustrationer skickas med minst 1500 pixlars bredd, per e-post, på CD eller i fysiskt original. Fornvännen pub-licerar endast illustrationer där rättighetsinnehavaren givit författaren tillstånd för publicering på internet.
Debatt och mötesreferat
Debattinlägg och mötesreferat saknar abstract och summary, får ha referenser och illustrationer, överskrider inte 5 trycksidor à 4500 nedslag inkl. illustrationer. Innan ett inlägg publiceras skickar redaktionen ofta slut-redigerad version till berörd part för inhämtande av svar.
Korta meddelanden
Korta meddelanden får ha referenser och illustrationer, överskrider inte 3 trycksidor à 4500 nedslag inkl. illustrationer.
Recensioner
Recensioner får inte ha illustrationer eller referenslista (kortfattade referenser läggs inom parentes i texten), omfattar högst 9000 nedslag inklusive mellanslag. Tonvikten skall ligga på vetenskaplig utvärde ring mer än på referat av böckernas innehåll.
Korrektur
Författaren får efter textredigeringen den nya textversionen per e-post för granskning. Illustrerade bidrag skickas därtill, efter slutförd typografering och ombrytning, per e-post i form av PDF-fil för granskning. Inga papperskorrektur förekommer.
Sedan 2013 genomför Lunds universitet
semi-nariegrävningar i Uppåkra väster om Gamla
Trelle-borgsvägen i Staffanstorps kommun, söder om
Lund. Syftet är att undersöka lämningar från
yngre och äldre järnålder, och ett antal
förhisto-riska ugnar, stenpackningar, härdar och
kokgro-par har grävts och dokumenterats (se t ex
Lars-son et al. 2018). I september 2017 påträffades ett
antal flintföremål som typologiskt tillhör en
sen-glacial/tidig preboreal jägarkultur. En tångespets
i flinta – en så kallad Lyngbyspets – tillvaratogs i
vad som bedömdes vara steril morän (fig. 1).
Geo-logen Svante Björck (Lunds universitet)
inspek-terade fyndplatsen och konstainspek-terade att lagret
bestod av eroderad morän och att ytan sannolikt
utgjort en markyta efter det att inlandsisen
drag-it sig tillbaka från området för cirka 16 000 år
sedan (Björck 1996; Stroeven et al. 2015). Detta
antagande styrks av iakttagelsen att större stenar
i moränen uppenbarligen har vindslipats.
Plat-sen för fynden ligger relativt högt i landskapet i
en västsluttning. Uppåkraplatån utgör idag den
högsta punkten mellan Sege å och Höje å, och
utsikten över dagens öppna odlingslandskap är
mycket god. Det var den också under senglacial
tid när landskapet utgjordes av en tundra,
tids-mässigt följt av en halvöppen björkskog och
se-nare, under yngre Dryas, av en öppen parktundra
med björkträd i skyddade lägen. En sank yta i
åkern cirka 200 m västerut skulle kunna vara
res-terna efter ett dödishål som under den aktuella
perioden möjligen utgjort ett vattenhål för
mig-rerande renar.
Lagret där spetsen hittades i innehåller inga
fynd från senare perioder. Till skillnad från de
stenpackningar från järnåldern som överlagrar
fyndplatsen saknas obrända ben av tamdjur,
kera-mik och metallartefakter i lagret. Den cirka 10 cm
långa spetsen är tillverkad av ett robust, spetsigt
spån. Tången har formats av en konsekvent,
uni-facial retusch från den ventrala sidan vid spånets
plattformsrest. Detta innebär att den tydliga
slag-bulan är bevarad, något som är diagnostiskt för
den sydskandinaviska brommetraditionen (Riede
2017 och där anf. litt.). En liten tungfraktur
(lan-guette) (Inizan et al. 1999, s. 172) vid spetsen har
47
Korta meddelanden
Fornvännen 114 (2019)
Istidsjägare i Uppåkra
Fig. 1. Tångepilspetsen och spånet i. Ritning: Björn Wallebom.
—
Tanged projectile point and blade in flint. Drawing Björn Wallebom.Fig. 2. Tångespetsen och spånet. Foto Jan Apel.
—
Tanged projectile point and blade in flint. Photo: Jan Apel.sannolikt uppkommit när projektilen slagit in i
ett hårt material. Experimentella studier har
vi-sat att sådana frakturer kan uppkomma när
spet-sar avfyras mekaniskt med spjutkastare (atlatl)
eller pilbåge (Fisher et al. 1984; Lee & Sano 2018).
Det har dock påpekats att det, utifrån denna typ
av frakturer, inte är möjligt att med säkerhet
av-göra vilken slags projektilteknologi som det
va-rit fråga om (Rots & Plisson 2014). Spetsen har i
likhet med en del av naturflintan i moränen en
rödbrun patina. Fläckvisa förekomster av
natur-liga järnoxiderade sediment i övergången mellan
eroderad och steril morän förklarar den rödbruna
patinan. Andra avslag uppvisar en blåvit patina
som är typisk för fynd från Allerød i danska
lo-kaler, som till exempel Nørre Lyngby (Fischer et
al. 2013, s. 153). Lyngbyspetsar förekommer dock
också utanför södra Skandinavien och kopplas
där till federmessergruppen. Det har påpekats att
typens reella diagnostiska värde är begränsat
(Kobusiewicz 2009a, b; Riede 2017).
Tre meter söder om tångespetsen hittades ett
spån i en vittrad, gråpatinerad opak danienflinta.
Spånet har en extern plattformsvinkel på cirka 75
grader och på dess dorsala sida löper negativa
avspaltningsärr från tidigare avspaltningar i två
motsatta riktningar. Detta visar att spånet slagits
från en tvåpolig kärna. Den tjocka
plattforms-resten och två slagbuleärr samt den tydliga
slag-ringen är diagnostiska för en direkt slagteknik
utförd med en hård knacksten. Enligt Madsen
(1992, s. 118) är brommetraditionens
spåntill-verkning präglad av pragmatism och till skillnad
från hamburg- och ahrensburgtraditionerna
sak-nar den ett fast operativt schema. Även om
ko-niska spånkärnor utgör den vanligaste typen av
kärnor användes även tvåpoliga kärnor under
reduktionssekvensen om behov förelåg. I en
ex-perimentell studie där flera sätt att tillverka
lyng-byspetsar prövats betonas att en andra,
motstå-ende plattform ibland användes vid
produktio-nen av spån till spetsar (Migal 2006, fig. 15).
Kom-binationen av stora tångespetsar tillverkade av
grova, självspetsiga spån slagna från tvåpoliga
kärnor med direkt teknik är kända från flera
brommelokaler i södra Skandinavien. I Segebro
påträffades till exempel fem tångepilspetsar och
tre tvåpoliga ensidiga spånkärnor (Salomonsson
1962). På boplatsen i Bromme förekommer
ock-så stora tångespetsar tillsammans med tvåpoliga
kärnor (Mathiassen 1946). Spånet uppvisar även
bruksretuscher längs sidorna. Flera andra möjliga
senglaciala/preboreala artefakter i flinta, såsom
sticklar och retuscherade spån/avslag, har
tillvara-tagits i lagret och kommer att publiceras i en
se-nare, mer utförlig artikel.
I dagsläget kan den senglaciala lokalen vid
Uppåkra endast dateras typologiskt. Stora
tånge-spetsar uppträder i Skandinavien under Allerød
och yngre Dryas samt under tidig preboreal tid.
Jämförbara senglaciala lokaler som Bromme,
Fens-mark och Trollesgave
14C-dateras till övergången
mellan Alleröd och yngre Dryas, cirka 13 000–
12 500 cal BP (Pedersen 2009, s. 14 ff; Fischer et
al. 2013). En Bayesian modell baserad på 18
da-teringar av federmesser- och brommekontexter
visar att den typiska brommefasen, som
definie-ras genom förekomsten av lyngbyspetsar och
av-saknaden av federmesserspetsar, inträffar under
några hundra år vid övergången mellan Alleröd
och yngre Dryas (Riede och Edinborough 2012).
Vid cirka 13 000 cal BP bildas en landbrygga över
Öresund (Björck 2008) och cirka 12 800–12 700
cal BP övergår Allerød i den kallare perioden
yngre Dryas (Björck 1996; Lowe et al. 2008). En
rimligt antagande är att flintorna från Uppåkra
tillhör intervallet 13 000–12 500 cal BP.
Endast ett fåtal senglaciala platser har ut-grävts
i södra Sverige. Den äldsta är troligen Mölleröd
vid Finjasjön i norra Skåne. En lösfyndssamling
från området innehåller zinken och
tångepilspet-sar och ett litet antal senpaleolitiska artefakter
till-varatogs i kronologiskt blandade lager under
ar-keologiska utgrävningar 1991–1992 (Sjöström &
Pihl 1994; Larsson 1996, s. 146 ff). I närheten av
Mölleröd har även en liten lokal från
brommekul-tur påträffats, benämnd Vångamossen (Larsson
1996, s. 148). År 1960 undersöktes en
senpaleoli-tisk lokal vid Segebro i Malmö under ett
sväm-sandslager som separerade den från en yngre
mellanmesolitisk lokal. De senpaleolitiska lagret
innehöll bland annat flera tångepilspetsar av
lyng-bytyp och daterades geologiskt till Allerød/yngre
Dryas (Salomonsson 1962). I syfte att erhålla en
absolut datering av de senpaleolitiska lagren i
Segebro
14C-daterades 2018 en bränd bäverfalang
från lagret som enligt Salomonsson tillhörde
kon-texten (AA3-28477, 8439±42 uncal bp, 7553–7488
cal BP, 2 std). Slutsatsen av denna datering blir
att det äldre lagret i Segebro består av ett
palimp-sest som kan sträcka sig från senpaleolitikum till
tidigboreal tid. Då det yngre lagret dateras till
mellanmesolitikum och är cirka 1000 år yngre än
bäverbenet så är sannolikheten låg att benet
här-stammar från det övre lagret.
Det har föreslagits att de tidigaste
bosätt-ningarna på den svenska västkusten dateras till
perioden 13 000–10 500 f Kr (Nordqvist 1998,
fig. 1). Åtminstone tre lokaler har ansetts tillhöra
denna tidiga fas: Skatmossen/Tvååker
(Nord-qvist 2003), Trollåsen och Kållered (Petterson
1997). En stor tångespets från Tosskärr på Tjörn
(Fredsjö 1953) kan möjligen också kopplas till
denna tidiga fas, och det har även föreslagits att
Kållered kan tillhöra brommetraditionen (Schmitt
2010). Utöver dessa arkeologiskt undersökta
kon-texter finns även lösfunna senpaleolitiska
arte-fakter från ett tjugotal platser i Skåne, Småland
och den svenska västkusten (se Andersson &
Knarr-ström 1999; Fredsjö 1953) och dessutom finns ett
antal fynd av bearbetade renben i södra Sverige
som daterats till senglacial och preboreal tid
(Lilje-gren & Ekström 1996; Larsson et al. 2002).
Lagret där istidsfynden från Uppåkra
påträf-fades har ännu inte undersökts fullständigt. Den
arkeologiska utgrävningen är planerad att
fort-sätta under 2019.
49
Korta meddelanden
Fornvännen 114 (2019)
Fig. 3. Schaktet där de senpaleolitiska artefakterna hittades. Härden där tångespetsen hittades syns i den norra profilen (A och C). De röda punkterna i B markerar fyndplatserna för tångepilspetsen (den norra punkten) och flintspånet (den södra punkten). Notera lagerföljden i den norra profilen (C). Ett cirka 30 cm tjockt ploglager följs av ett cirka 30 cm tjockt kulturlager med stenpackningar, tamdjursben och keramik som dateras till järnålder. Ovanför fyndplatsen för pilspetsen syns härden i profilen och under den följer det eroderade morän-lagret. Figur Nicolo Dell’Unto.
—
The trench where the late Paleolithic artifacts were found. The hearth under-neath which the tangent projectile point was found is visible in the northern profile (A and C). The red dots in B mark the positions of the projectile point (the northern dot) and the flint blade (the southern dot). Note the stratigraphic sequence in the northern profile (C). An c. 30 cm thick plow layer is followed by an c. 30 cm thick layer of culture with stone packings, faunal remains and pottery dated to the Iron Age. Above the location of the projectile point, the hearth is visible in the profile and below it the eroded moraine layer follows. Figure Nicolo Dell’Unto.Referenser
Andersson, M. & Knarrström, B., 1999. Senpaleolitikum
i Skåne. Riksantikvarieämbetet, UV Syd. Lund.
Björck, S., 1996. Late Weichselian/early Preboreal De-velopment of the Öresund Strait; a Key Area for Northerly Mammal Immigration. Larsson, L. (red.).
The Earliest Settlement of Scandinavia and its relation-ship with Neighbouring areas. Stockholm.
Björck, S., 2008. The late Quaternary development of the Baltic Sea basin. Assessment of climate change for
the Baltic Sea Basin. BACC Author Team (eds.).
Heidelberg.
Björck, S., Walker, M. J. C., Cwynar, L., Johnsen, S., Knudsen, K-L., Lowe, J. J., Wohlfarth, B. & INTI-MATE members 1998. An event stratigraphy for the last termination in the North Atlantic region based on the Greenland ice-core record: a propos-al by the INTIMATE group. Journpropos-al of Quaternary
Science, Volume 13, Issue 4.
Fischer A., Hansen P. V. & Rasmussen P., 1984. Macro-and microwear traces on lithic projectile points. Experimental results and prehistoric examples.
Jour-nal of Danish Archaeology, Volume 3.
Fischer, A., Clemmensen, L. B., Donahue, R., Heine-meier, J., Lykke-Andersen, H., Lysdhal, P., Morten-sen, M.-F., OlMorten-sen, J. & PeterMorten-sen, P. V., 2013. Late palaeolithic nørre Lyngby – A northern outpost close to the west coast of Europe. Quartär 60. Fredsjö, Å., 1953. Studier i västsveriges äldre stenålder.
Skrifter utgivna av Arkeologiska Museet i Göte-borg nr 1. GöteGöte-borg.
Inizan, M.-L., Reduron-Ballinger, M., Roche, H. & Tixier, J., 1999. Technology and Terminology of Knapped Stone. Préhistoire de la Pierre Taillée, Tome 5. CREP, Nanterre.
Iversen, J., 1973. The Development of Denmark’s Nature
since the Last Glacial. Geological Survey of
Den-mark, 5. Series, no. 7-C. Copenhagen.
Kobusiewicz, M., 2009. The Lyngby point as a cultur-al marker. Humans, environment and chronology of the
late glacial of the North European Plain. Street, M.,
Barton, R. N. E. & Terberger, T. (eds.). Mainz. Kobusiewicz, M., 2009. Whether the Bromme culture
existed? Folia Praehistorica Posnaniensia XV. Larsson, L., 1996. The Colonization of South Sweden
During the Deglaciation. The Earliest Settlement of
Scandinavia and its relationship with Neighbouring areas. Larsson, L. (ed.). Stockholm.
Larsson, L., Liljegren, R., Magnell, O. & Ekström, J., 2002. Archaeo-faunal aspects of bog finds from Hässleberga, southern Scania. Recent studies in the
Final Palaeolithic of the European plain. Valentin, B.
& Eriksen, B. (eds.). Højbjerg.
Larsson, M., Svensson, A. & Apel, J., 2018. Botanical evidence of malt for beer production in fith-seventh century Uppåkra, Sweden. Archaeological and
Anthro-pological Sciences. https://doi.org/10.1007/s12520-018
-0642-6
Lee, G-K. & Sano, K., 2018. Were tanged points mecha-nically delivered armatures? Functional and mor-phometric analyses of tanged points from an Up-per Paleolithic site at Jingeuneul, Korea.
Archaeologi-cal and AnthropologiArchaeologi-cal Sciences. https://doi.org/10.1007
/s12520-018-0703-x
Liljegren, R. & Ekström, J. 1996. The Terrestrial Late Glacial Fauna in South Sweden. The Earliest
Settle-ment of Scandinavia and its relationship with Neigh-bouring areas. Larsson, L. (ed.). Stockholm.
Lowe, J. J., Rasmussen, S. O., Björck, S., Hoek, W. Z., Steffensen, J. P., Walker, M. J. C., Yu, Z. & the INTIMATE group, 2008. Synchronisation of palaeoenvironmental events in the North Atlantic region during the Last Termination: a revised pro-tocol recommended by the INTIMATE group.
Quaternary Science Reviews 28.
Madsen, B., 1992. Hamburgkulturens flintteknologi i Jels. Istidsjaegere ved Jelsøerne. Hamburgkulturen i
Danmark. Holm, J. & Rieck, F. (red). Skrifter fra
Museumsrådet for Sønderjyllands Amt, 5. Hadels-lev.
Mathiassen, T., 1946. En senglacial boplds ved Brom-me. Aarbøger for nordisk Olkundighed og Historie 1946. Migal, W. 2006. On various methods of Lyngby point production. The Stone: Technique and Technology. Wisniewski, A., Plonka, T. & Burdukiewicz, J. M. (eds.). Wroclaw.
Nordqvist, B. 1999. Tidiga kustbosättningar i Västsve-rige. Arkeologi i Norden 1. Burenhult, G. (red.). Stock-holm.
Nordqvist, B. 2003. I spåren efter de sista mammutjä-garna – den arkeologiska undersökningen vid Skatmossen 2000. Arkeologisk förstudie av forn-lämning RAÄ nr 114, Åsby 1:4, Ås socken, Varbergs kommun, Halland. Varbergs fornminnesförening
skrift 2003:1. Varberg.
Nordqvist, B., 2000. Coastal Adaptations in the
Mesolith-ic. A study of coastal sites with organic remains from the Boreal and Atlantic periods in western Sweden. Gotarc
Series B, No 13. Göteborgs universitet. Göteborg. Pedersen, K. B., 2009. Stederne og menneskene:
istid-sjægere omkring Knudshoved Odde. Köpenhamn.
Pettersson, O., 1997. Tre senpaleolitiska
flintslagnings-platser och ett område med härdar från yngre bronsålder-äldre järnålder. Fornlämning RAÄ 77, Hultet 1:3, Kållered socken, Mölndals kommun, Västergötland. UV
väst rapport 1997:5. Kungsbacka.
Riede, F. & Edinborough, K., 2012. Bayesian radiocar-bon models for the cultural transition during the Alleröd in southern Scandinavia. Journal of
Archaeo-logical Science 39.
Riede, F., 2017. The ‘Bromme problem’ – notes on understanding the Federmessergruppen and
Bromme culture occupation in southern Scandi-navia during the Allerød and early Younger Dryas chronozones. Problems in Palaeolithic and Meso-lithic
Research. Sørensen, M., Buck Pedersen, K. (eds.).
Copenhagen.
Rots, V. & Plisson, H., 2014. Projectiles and the abuse of the use-wear method in a search for impact.
Jour-nal of Archaeological Science 48.
Salomonsson, B., 1962. Sveriges äldsta kontakt med Västeuropa. Proxima Thule. Sverige och Europa under
forntid och medeltid. Hamber, P. G. (red). Stockholm.
Schmitt, L.,1999. The Hensbacka: A maritime adapta-tion of a seasonal expression of continental hunter and gatherers. Tanged points cultures in Europe. Koz-lowski, S. K., Gurba, J. & Zaliznyak, L. L. (eds.). Lublin.
Sjöström, A. & Pihl, H., 1994. Arkeologicka
undersök-ningar av stenåldersboplatser å Mölleröd 1:65 och Finja 3:36 Finja socken Skåne. LUHM rapport 1994:1.
Lund.
51
Korta meddelanden
Fornvännen 114 (2019)
Jan Apel
Institutionen för arkeologi och antikens kultur Stockholms universitet SE-106 91 Stockholm Sverige jan.apel@ark.su.se
Nicolo Dell’Unto
Institutionen för arkeologi och antikens historia LUX, Lunds universitet SE-221 00 Lund Sverige nicolo.dellunto@ark.lu.se
Felix Riede
School of Culture and Society Department of Archaeology and Heritage Studies Moesgård Allé 20 DK-8270 Højbjerg Denmark f.riede@cas.au.dk Korta meddelanden 43–51_Layout 1 2019-04-23 14:49 Sida 51