• No results found

Istidsjägare i Uppåkra

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Istidsjägare i Uppåkra"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Rimkus, T. In search of Lithuania coastal

Mesolithic. Review of current data and

the aims of an ongoing research project.

12

Røstad, I.M. I Åkerfunnets skygge. En

fornem merovingertidskvinnes grav fra

Åker i Hedmark. —Summary.

28

Neijman, T. & Mårtensson, M.

Rustnings-handske 17 från Korsbetningen.

—Summary.

36

Welinder, S. The northern margin of cereal

cultivation in Sweden during the Middle

Ages.

korta meddelanden

43

Nord, A.G. Analys av bemålade brädor

från två rivna träkyrkor — Hakarp i

Småland och Bredsäter i Västergötland.

47

Apel, J., et al. Istidsjägare i Uppåkra.

recensioner

52

Clarke, H. & Lamm, K. Helgö revisited. A

new look at the excavated evidence for

Helgö, central Sweden. Anmälan av M.B.

Henriksen.

54

Simonsen, J. Daily life at the turn of the

Neolithic. A comparative study of

long-houses with sunken floors at Resengaard

and nine other settlements in the

Lim-fjord region, South Scandinavia.

Anmälan av M. Blank Bäcklund.

FORN

VÄNNEN

FO R N V Ä N N E N 20 19 /1

JOURNAL OF

SWEDISH ANTIQUARIAN

RESEARCH

2019/1

Innehåll

issn 0015-7813

(2)

Utgiven av

Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien i samarbete med Historiska museet.

Fornvännen finns på webben i sin helhet från första årgången och publiceras löpande där

med ett halvårs fördröjning: fornvannen.se

Ansvarig utgivare och huvudredaktör Mats Roslund

Vitterhetsakademien Box 5622, 114 86 Stockholm mats.roslund@ark.lu.se

Redaktionssekreterare och mottagare av manuskript Peter Carelli

Vitterhetsakademien Box 5622, 114 86 Stockholm fornvannen@vitterhetsakademien.se

Redaktörer

Herman Bengtsson, herman.bengtsson@upplandsmuseet.se Christina Fredengren, christina.fredengren@shm.se Åsa M Larsson, asa.larsson@raa.se

Teknisk redaktör Kerstin Öström Grävlingsvägen 50 167 56 Bromma kerstin@vinghasten.se Prenumeration Vitterhetsakademien Box 5622, 114 86 Stockholm e-post fornvannen@vitterhetsakademien.se Bankgiro 535-3552

Årsprenumeration i Sverige (4 häften) 200 kronor, lösnummer 60 kronor

Journal of Swedish Antiquarian Research

published by The Royal Academy of Letters, History and Antiquities Subscription price outside Sweden (four issues) SEK 250:–

Box 5622, SE-114 86 Stockholm, Sweden

fornvännen började utges av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien år 1906 och ersatte då

Akademiens Månadsblad samt Svenska Fornminnesföreningens Tidskrift, som båda tillkommit under 1870-talets

första år. Förutom i Sverige finns Fornvännen på drygt 350 bibliotek och vetenskapliga institutioner i mer än 40 länder.

Tidskriften är referentgranskad.

fornvännen (»The Antiquarian») has been published by the Royal Academy of Letters, His tory and Anti quities since 1906, when it replaced two older journals which had started in the early years of the 1870s. Outside Sweden Fornvännen is held by more than 350 libraries and scientific institutions in over 40 countries.

The journal is peer-reviewed. issn 0015-7813

Printed in Sweden by AMO-tryck AB, Solna, 2019

Till författaren

fornvännen välkomnar manuskript i nordisk arkeologi och äldre tiders konstvetenskap med an grän sande ämnen. Bidrag kan vara avfattade på de skandinaviska språken samt engelska, tyska och franska. Abstracts och sammanfattningar skall vara på engelska, bildtexter på uppsatsens språk och engelska. Hela Fornvännens inne-håll publiceras fortlöpande både på papper och på internet, det senare med ett halvårs fördröjning. Kontakta gärna redaktionen inför och under skrivandet om frågor uppstår.

Tekniska och typografiska frågor

Manuskript skall vara kompletta och noga korrekturlästa. De levereras med all text i en enda fil i RTF-format eller annat vanligt ordbehandlingsformat. Filen skickas helst per e-post, annars på CD. Inget pappersmanu-skript behövs. Om invecklad typografi som tabeller, matematiska formler eller runtranpappersmanu-skriptioner förekommer kan dock en utskrift eller PDF-fil vara bra.

Uppsatser

Tät och kortfattad framställning är en dygd. En uppsats får inte överstiga 16 trycksidor à 4500 ned slag inkl. abstract, illustrationer och tabeller.

Uppsatser levereras med abstract (högst 1500 nedslag), summary (2000–4500 nedslag) och bildtexter, alla dessa på engelska.

Abstract inleds med författarnamn, årtal, uppsatsens titel med engelsk titel inom parentes och avslutas med författarens namn, institutionsadress och e-postadress.

Referenser

Dessa utformas enligt Harvardsystemet med författarnamn, tryckår och sida inom parentes i texten. Under rubriken Referenser förtecknas refererade eller citerade arbeten i bokstavsordning efter författarens efternamn följt av initialer, tryckår, titel, namn på eventuell tidskrift samt nummer, utgivande institution och förlagsort. Titlar på monografier och tidskrifter kursiveras. Inga sidnummer anges i referenslistan. Se nedan.

Forsklund, F., 1954. Skäggmode under järnåldern. Esoteriska sällskapets årsskrift 26. Stockholm. Gendergren, G., 1993. Medeltida suffragetter i Burgund. Lund.

Sviskonkvist, S., 1946. Priapos på Kullaberg. Adlerlöffel, X. & Ölkefjär, Y. (red.). Sydsvensk järnålderskult,

ett symposium. Halmstad. Illustrationer

Illustrationer skickas med minst 1500 pixlars bredd, per e-post, på CD eller i fysiskt original. Fornvännen pub-licerar endast illustrationer där rättighetsinnehavaren givit författaren tillstånd för publicering på internet.

Debatt och mötesreferat

Debattinlägg och mötesreferat saknar abstract och summary, får ha referenser och illustrationer, överskrider inte 5 trycksidor à 4500 nedslag inkl. illustrationer. Innan ett inlägg publiceras skickar redaktionen ofta slut-redigerad version till berörd part för inhämtande av svar.

Korta meddelanden

Korta meddelanden får ha referenser och illustrationer, överskrider inte 3 trycksidor à 4500 nedslag inkl. illustrationer.

Recensioner

Recensioner får inte ha illustrationer eller referenslista (kortfattade referenser läggs inom parentes i texten), omfattar högst 9000 nedslag inklusive mellanslag. Tonvikten skall ligga på vetenskaplig utvärde ring mer än på referat av böckernas innehåll.

Korrektur

Författaren får efter textredigeringen den nya textversionen per e-post för granskning. Illustrerade bidrag skickas därtill, efter slutförd typografering och ombrytning, per e-post i form av PDF-fil för granskning. Inga papperskorrektur förekommer.

(3)

Sedan 2013 genomför Lunds universitet

semi-nariegrävningar i Uppåkra väster om Gamla

Trelle-borgsvägen i Staffanstorps kommun, söder om

Lund. Syftet är att undersöka lämningar från

yngre och äldre järnålder, och ett antal

förhisto-riska ugnar, stenpackningar, härdar och

kokgro-par har grävts och dokumenterats (se t ex

Lars-son et al. 2018). I september 2017 påträffades ett

antal flintföremål som typologiskt tillhör en

sen-glacial/tidig preboreal jägarkultur. En tångespets

i flinta – en så kallad Lyngbyspets – tillvaratogs i

vad som bedömdes vara steril morän (fig. 1).

Geo-logen Svante Björck (Lunds universitet)

inspek-terade fyndplatsen och konstainspek-terade att lagret

bestod av eroderad morän och att ytan sannolikt

utgjort en markyta efter det att inlandsisen

drag-it sig tillbaka från området för cirka 16  000 år

sedan (Björck 1996; Stroeven et al. 2015). Detta

antagande styrks av iakttagelsen att större stenar

i moränen uppenbarligen har vindslipats.

Plat-sen för fynden ligger relativt högt i landskapet i

en västsluttning. Uppåkraplatån utgör idag den

högsta punkten mellan Sege å och Höje å, och

utsikten över dagens öppna odlingslandskap är

mycket god. Det var den också under senglacial

tid när landskapet utgjordes av en tundra,

tids-mässigt följt av en halvöppen björkskog och

se-nare, under yngre Dryas, av en öppen parktundra

med björkträd i skyddade lägen. En sank yta i

åkern cirka 200 m västerut skulle kunna vara

res-terna efter ett dödishål som under den aktuella

perioden möjligen utgjort ett vattenhål för

mig-rerande renar.

Lagret där spetsen hittades i innehåller inga

fynd från senare perioder. Till skillnad från de

stenpackningar från järnåldern som överlagrar

fyndplatsen saknas obrända ben av tamdjur,

kera-mik och metallartefakter i lagret. Den cirka 10 cm

långa spetsen är tillverkad av ett robust, spetsigt

spån. Tången har formats av en konsekvent,

uni-facial retusch från den ventrala sidan vid spånets

plattformsrest. Detta innebär att den tydliga

slag-bulan är bevarad, något som är diagnostiskt för

den sydskandinaviska brommetraditionen (Riede

2017 och där anf. litt.). En liten tungfraktur

(lan-guette) (Inizan et al. 1999, s. 172) vid spetsen har

47

Korta meddelanden

Fornvännen 114 (2019)

Istidsjägare i Uppåkra

Fig. 1. Tångepilspetsen och spånet i. Ritning: Björn Wallebom.

Tanged projectile point and blade in flint. Drawing Björn Wallebom.

Fig. 2. Tångespetsen och spånet. Foto Jan Apel.

Tanged projectile point and blade in flint. Photo: Jan Apel.

(4)

sannolikt uppkommit när projektilen slagit in i

ett hårt material. Experimentella studier har

vi-sat att sådana frakturer kan uppkomma när

spet-sar avfyras mekaniskt med spjutkastare (atlatl)

eller pilbåge (Fisher et al. 1984; Lee & Sano 2018).

Det har dock påpekats att det, utifrån denna typ

av frakturer, inte är möjligt att med säkerhet

av-göra vilken slags projektilteknologi som det

va-rit fråga om (Rots & Plisson 2014). Spetsen har i

likhet med en del av naturflintan i moränen en

rödbrun patina. Fläckvisa förekomster av

natur-liga järnoxiderade sediment i övergången mellan

eroderad och steril morän förklarar den rödbruna

patinan. Andra avslag uppvisar en blåvit patina

som är typisk för fynd från Allerød i danska

lo-kaler, som till exempel Nørre Lyngby (Fischer et

al. 2013, s. 153). Lyngbyspetsar förekommer dock

också utanför södra Skandinavien och kopplas

där till federmessergruppen. Det har påpekats att

typens reella diagnostiska värde är begränsat

(Kobusiewicz 2009a, b; Riede 2017).

Tre meter söder om tångespetsen hittades ett

spån i en vittrad, gråpatinerad opak danienflinta.

Spånet har en extern plattformsvinkel på cirka 75

grader och på dess dorsala sida löper negativa

avspaltningsärr från tidigare avspaltningar i två

motsatta riktningar. Detta visar att spånet slagits

från en tvåpolig kärna. Den tjocka

plattforms-resten och två slagbuleärr samt den tydliga

slag-ringen är diagnostiska för en direkt slagteknik

utförd med en hård knacksten. Enligt Madsen

(1992, s. 118) är brommetraditionens

spåntill-verkning präglad av pragmatism och till skillnad

från hamburg- och ahrensburgtraditionerna

sak-nar den ett fast operativt schema. Även om

ko-niska spånkärnor utgör den vanligaste typen av

kärnor användes även tvåpoliga kärnor under

reduktionssekvensen om behov förelåg. I en

ex-perimentell studie där flera sätt att tillverka

lyng-byspetsar prövats betonas att en andra,

motstå-ende plattform ibland användes vid

produktio-nen av spån till spetsar (Migal 2006, fig. 15).

Kom-binationen av stora tångespetsar tillverkade av

grova, självspetsiga spån slagna från tvåpoliga

kärnor med direkt teknik är kända från flera

brommelokaler i södra Skandinavien. I Segebro

påträffades till exempel fem tångepilspetsar och

tre tvåpoliga ensidiga spånkärnor (Salomonsson

1962). På boplatsen i Bromme förekommer

ock-så stora tångespetsar tillsammans med tvåpoliga

kärnor (Mathiassen 1946). Spånet uppvisar även

bruksretuscher längs sidorna. Flera andra möjliga

senglaciala/preboreala artefakter i flinta, såsom

sticklar och retuscherade spån/avslag, har

tillvara-tagits i lagret och kommer att publiceras i en

se-nare, mer utförlig artikel.

I dagsläget kan den senglaciala lokalen vid

Uppåkra endast dateras typologiskt. Stora

tånge-spetsar uppträder i Skandinavien under Allerød

och yngre Dryas samt under tidig preboreal tid.

Jämförbara senglaciala lokaler som Bromme,

Fens-mark och Trollesgave

14

C-dateras till övergången

mellan Alleröd och yngre Dryas, cirka 13  000–

12 500 cal BP (Pedersen 2009, s. 14 ff; Fischer et

al. 2013). En Bayesian modell baserad på 18

da-teringar av federmesser- och brommekontexter

visar att den typiska brommefasen, som

definie-ras genom förekomsten av lyngbyspetsar och

av-saknaden av federmesserspetsar, inträffar under

några hundra år vid övergången mellan Alleröd

och yngre Dryas (Riede och Edinborough 2012).

Vid cirka 13 000 cal BP bildas en landbrygga över

Öresund (Björck 2008) och cirka 12 800–12 700

cal BP övergår Allerød i den kallare perioden

yngre Dryas (Björck 1996; Lowe et al. 2008). En

rimligt antagande är att flintorna från Uppåkra

tillhör intervallet 13 000–12 500 cal BP.

Endast ett fåtal senglaciala platser har ut-grävts

i södra Sverige. Den äldsta är troligen Mölleröd

vid Finjasjön i norra Skåne. En lösfyndssamling

från området innehåller zinken och

tångepilspet-sar och ett litet antal senpaleolitiska artefakter

till-varatogs i kronologiskt blandade lager under

ar-keologiska utgrävningar 1991–1992 (Sjöström &

Pihl 1994; Larsson 1996, s. 146 ff). I närheten av

Mölleröd har även en liten lokal från

brommekul-tur påträffats, benämnd Vångamossen (Larsson

1996, s. 148). År 1960 undersöktes en

senpaleoli-tisk lokal vid Segebro i Malmö under ett

sväm-sandslager som separerade den från en yngre

mellanmesolitisk lokal. De senpaleolitiska lagret

innehöll bland annat flera tångepilspetsar av

lyng-bytyp och daterades geologiskt till Allerød/yngre

Dryas (Salomonsson 1962). I syfte att erhålla en

absolut datering av de senpaleolitiska lagren i

Segebro

14

C-daterades 2018 en bränd bäverfalang

från lagret som enligt Salomonsson tillhörde

kon-texten (AA3-28477, 8439±42 uncal bp, 7553–7488

(5)

cal BP, 2 std). Slutsatsen av denna datering blir

att det äldre lagret i Segebro består av ett

palimp-sest som kan sträcka sig från senpaleolitikum till

tidigboreal tid. Då det yngre lagret dateras till

mellanmesolitikum och är cirka 1000 år yngre än

bäverbenet så är sannolikheten låg att benet

här-stammar från det övre lagret.

Det har föreslagits att de tidigaste

bosätt-ningarna på den svenska västkusten dateras till

perioden 13  000–10  500 f Kr (Nordqvist 1998,

fig. 1). Åtminstone tre lokaler har ansetts tillhöra

denna tidiga fas: Skatmossen/Tvååker

(Nord-qvist 2003), Trollåsen och Kållered (Petterson

1997). En stor tångespets från Tosskärr på Tjörn

(Fredsjö 1953) kan möjligen också kopplas till

denna tidiga fas, och det har även föreslagits att

Kållered kan tillhöra brommetraditionen (Schmitt

2010). Utöver dessa arkeologiskt undersökta

kon-texter finns även lösfunna senpaleolitiska

arte-fakter från ett tjugotal platser i Skåne, Småland

och den svenska västkusten (se Andersson &

Knarr-ström 1999; Fredsjö 1953) och dessutom finns ett

antal fynd av bearbetade renben i södra Sverige

som daterats till senglacial och preboreal tid

(Lilje-gren & Ekström 1996; Larsson et al. 2002).

Lagret där istidsfynden från Uppåkra

påträf-fades har ännu inte undersökts fullständigt. Den

arkeologiska utgrävningen är planerad att

fort-sätta under 2019.

49

Korta meddelanden

Fornvännen 114 (2019)

Fig. 3. Schaktet där de senpaleolitiska artefakterna hittades. Härden där tångespetsen hittades syns i den norra profilen (A och C). De röda punkterna i B markerar fyndplatserna för tångepilspetsen (den norra punkten) och flintspånet (den södra punkten). Notera lagerföljden i den norra profilen (C). Ett cirka 30 cm tjockt ploglager följs av ett cirka 30 cm tjockt kulturlager med stenpackningar, tamdjursben och keramik som dateras till järnålder. Ovanför fyndplatsen för pilspetsen syns härden i profilen och under den följer det eroderade morän-lagret. Figur Nicolo Dell’Unto.

The trench where the late Paleolithic artifacts were found. The hearth under-neath which the tangent projectile point was found is visible in the northern profile (A and C). The red dots in B mark the positions of the projectile point (the northern dot) and the flint blade (the southern dot). Note the stratigraphic sequence in the northern profile (C). An c. 30 cm thick plow layer is followed by an c. 30 cm thick layer of culture with stone packings, faunal remains and pottery dated to the Iron Age. Above the location of the projectile point, the hearth is visible in the profile and below it the eroded moraine layer follows. Figure Nicolo Dell’Unto.

(6)

Referenser

Andersson, M. & Knarrström, B., 1999. Senpaleolitikum

i Skåne. Riksantikvarieämbetet, UV Syd. Lund.

Björck, S., 1996. Late Weichselian/early Preboreal De-velopment of the Öresund Strait; a Key Area for Northerly Mammal Immigration. Larsson, L. (red.).

The Earliest Settlement of Scandinavia and its relation-ship with Neighbouring areas. Stockholm.

Björck, S., 2008. The late Quaternary development of the Baltic Sea basin. Assessment of climate change for

the Baltic Sea Basin. BACC Author Team (eds.).

Heidelberg.

Björck, S., Walker, M. J. C., Cwynar, L., Johnsen, S., Knudsen, K-L., Lowe, J. J., Wohlfarth, B. & INTI-MATE members 1998. An event stratigraphy for the last termination in the North Atlantic region based on the Greenland ice-core record: a propos-al by the INTIMATE group. Journpropos-al of Quaternary

Science, Volume 13, Issue 4.

Fischer A., Hansen P. V. & Rasmussen P., 1984. Macro-and microwear traces on lithic projectile points. Experimental results and prehistoric examples.

Jour-nal of Danish Archaeology, Volume 3.

Fischer, A., Clemmensen, L. B., Donahue, R., Heine-meier, J., Lykke-Andersen, H., Lysdhal, P., Morten-sen, M.-F., OlMorten-sen, J. & PeterMorten-sen, P. V., 2013. Late palaeolithic nørre Lyngby – A northern outpost close to the west coast of Europe. Quartär 60. Fredsjö, Å., 1953. Studier i västsveriges äldre stenålder.

Skrifter utgivna av Arkeologiska Museet i Göte-borg nr 1. GöteGöte-borg.

Inizan, M.-L., Reduron-Ballinger, M., Roche, H. & Tixier, J., 1999. Technology and Terminology of Knapped Stone. Préhistoire de la Pierre Taillée, Tome 5. CREP, Nanterre.

Iversen, J., 1973. The Development of Denmark’s Nature

since the Last Glacial. Geological Survey of

Den-mark, 5. Series, no. 7-C. Copenhagen.

Kobusiewicz, M., 2009. The Lyngby point as a cultur-al marker. Humans, environment and chronology of the

late glacial of the North European Plain. Street, M.,

Barton, R. N. E. & Terberger, T. (eds.). Mainz. Kobusiewicz, M., 2009. Whether the Bromme culture

existed? Folia Praehistorica Posnaniensia XV. Larsson, L., 1996. The Colonization of South Sweden

During the Deglaciation. The Earliest Settlement of

Scandinavia and its relationship with Neighbouring areas. Larsson, L. (ed.). Stockholm.

Larsson, L., Liljegren, R., Magnell, O. & Ekström, J., 2002. Archaeo-faunal aspects of bog finds from Hässleberga, southern Scania. Recent studies in the

Final Palaeolithic of the European plain. Valentin, B.

& Eriksen, B. (eds.). Højbjerg.

Larsson, M., Svensson, A. & Apel, J., 2018. Botanical evidence of malt for beer production in fith-seventh century Uppåkra, Sweden. Archaeological and

Anthro-pological Sciences. https://doi.org/10.1007/s12520-018

-0642-6

Lee, G-K. & Sano, K., 2018. Were tanged points mecha-nically delivered armatures? Functional and mor-phometric analyses of tanged points from an Up-per Paleolithic site at Jingeuneul, Korea.

Archaeologi-cal and AnthropologiArchaeologi-cal Sciences. https://doi.org/10.1007

/s12520-018-0703-x

Liljegren, R. & Ekström, J. 1996. The Terrestrial Late Glacial Fauna in South Sweden. The Earliest

Settle-ment of Scandinavia and its relationship with Neigh-bouring areas. Larsson, L. (ed.). Stockholm.

Lowe, J. J., Rasmussen, S. O., Björck, S., Hoek, W. Z., Steffensen, J. P., Walker, M. J. C., Yu, Z. & the INTIMATE group, 2008. Synchronisation of palaeoenvironmental events in the North Atlantic region during the Last Termination: a revised pro-tocol recommended by the INTIMATE group.

Quaternary Science Reviews 28.

Madsen, B., 1992. Hamburgkulturens flintteknologi i Jels. Istidsjaegere ved Jelsøerne. Hamburgkulturen i

Danmark. Holm, J. & Rieck, F. (red). Skrifter fra

Museumsrådet for Sønderjyllands Amt, 5. Hadels-lev.

Mathiassen, T., 1946. En senglacial boplds ved Brom-me. Aarbøger for nordisk Olkundighed og Historie 1946. Migal, W. 2006. On various methods of Lyngby point production. The Stone: Technique and Technology. Wisniewski, A., Plonka, T. & Burdukiewicz, J. M. (eds.). Wroclaw.

Nordqvist, B. 1999. Tidiga kustbosättningar i Västsve-rige. Arkeologi i Norden 1. Burenhult, G. (red.). Stock-holm.

Nordqvist, B. 2003. I spåren efter de sista mammutjä-garna – den arkeologiska undersökningen vid Skatmossen 2000. Arkeologisk förstudie av forn-lämning RAÄ nr 114, Åsby 1:4, Ås socken, Varbergs kommun, Halland. Varbergs fornminnesförening

skrift 2003:1. Varberg.

Nordqvist, B., 2000. Coastal Adaptations in the

Mesolith-ic. A study of coastal sites with organic remains from the Boreal and Atlantic periods in western Sweden. Gotarc

Series B, No 13. Göteborgs universitet. Göteborg. Pedersen, K. B., 2009. Stederne og menneskene:

istid-sjægere omkring Knudshoved Odde. Köpenhamn.

Pettersson, O., 1997. Tre senpaleolitiska

flintslagnings-platser och ett område med härdar från yngre bronsålder-äldre järnålder. Fornlämning RAÄ 77, Hultet 1:3, Kållered socken, Mölndals kommun, Västergötland. UV

väst rapport 1997:5. Kungsbacka.

Riede, F. & Edinborough, K., 2012. Bayesian radiocar-bon models for the cultural transition during the Alleröd in southern Scandinavia. Journal of

Archaeo-logical Science 39.

Riede, F., 2017. The ‘Bromme problem’ – notes on understanding the Federmessergruppen and

(7)

Bromme culture occupation in southern Scandi-navia during the Allerød and early Younger Dryas chronozones. Problems in Palaeolithic and Meso-lithic

Research. Sørensen, M., Buck Pedersen, K. (eds.).

Copenhagen.

Rots, V. & Plisson, H., 2014. Projectiles and the abuse of the use-wear method in a search for impact.

Jour-nal of Archaeological Science 48.

Salomonsson, B., 1962. Sveriges äldsta kontakt med Västeuropa. Proxima Thule. Sverige och Europa under

forntid och medeltid. Hamber, P. G. (red). Stockholm.

Schmitt, L.,1999. The Hensbacka: A maritime adapta-tion of a seasonal expression of continental hunter and gatherers. Tanged points cultures in Europe. Koz-lowski, S. K., Gurba, J. & Zaliznyak, L. L. (eds.). Lublin.

Sjöström, A. & Pihl, H., 1994. Arkeologicka

undersök-ningar av stenåldersboplatser å Mölleröd 1:65 och Finja 3:36 Finja socken Skåne. LUHM rapport 1994:1.

Lund.

51

Korta meddelanden

Fornvännen 114 (2019)

Jan Apel

Institutionen för arkeologi och antikens kultur Stockholms universitet SE-106 91 Stockholm Sverige jan.apel@ark.su.se

Nicolo Dell’Unto

Institutionen för arkeologi och antikens historia LUX, Lunds universitet SE-221 00 Lund Sverige nicolo.dellunto@ark.lu.se

Felix Riede

School of Culture and Society Department of Archaeology and Heritage Studies Moesgård Allé 20 DK-8270 Højbjerg Denmark f.riede@cas.au.dk Korta meddelanden 43–51_Layout 1 2019-04-23 14:49 Sida 51

References

Related documents

Förutom att beskriva och jämföra ämnesspråk i de olika innehållsområdena i TIMSS har jag undersökt vilka relationer som finns mellan användningen av de semiotiska

Angelägna samhällsproblem får numera inte alltid sin lösning genom statens för‐ sorg  utan  istället  involveras  flera  aktörer.  Ett  sådant  samarbete 

Formative assessment, assessment for learning, mathematics, professional development, teacher practice, teacher growth, student achievement, motivation, expectancy-value

God tillgänglighet till Region Blekinges verksamheter är en förutsättning för att kunna erbjuda en livsmiljö för hållbar tillväxt och god hälsa samt en säker och jämlik vård

Blekingetrafiken bidrar till ökad tillgänglighet genom att utveckla kollektivtrafiken där det finns underlag för att resa kollektivt och göra resandet enkelt genom bra information

I ett centralt avsnitt undersöker avhandlings- författaren Larssons ”visuella och okommen- terade sätt att berätta” (74) – ett viktigt grepp när det gäller att

Vår förhoppning var att studenterna vid redovisningen i slutet på PBL-dagen skulle kunna visa att de, genom arbetet i grupp, utformat en egen systemskiss för

Radian är ett vinkelmått som används inom matematik och geometri. Radianer är definierade så att ett helt varv