Hälsa och samhälle
NÄRSTÅENDES BEHOV
AV INFORMATION OCH
STÖD VID STROKE
EN LITTERATURSTUDIE
CHRISTEL AHLQUIST
JEANETTE ANTONIUSSON
Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
Nivå 61-90 p Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Maj 2008
NÄRSTÅENDES BEHOV
AV INFORMATION OCH
STÖD VID STROKE
EN LITTERATURSTUDIE
CHRISTEL AHLQUIST
JEANETTE ANTONIUSSON
Ahlquist, C & Antoniusson, J. Närståendes behov av information och stöd vid stroke. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.
Bakgrund: Stroke drabbar ca 30 000 individer/år i Sverige och är den tredje
största orsaken till mortalitet. Att drabbas av stroke påverkar inte enbart patienten utan även de närstående ställs inför en helt ny roll. Det är därför av största vikt att sjukvårdspersonalen är lyhörda även inför närståendes behov av information och stöd så att de kan sätta sig in i sin nya roll som vårdare. Syftet med
litteraturstudien var att undersöka närståendes behov av information och stöd när en familjemedlem drabbas av en stroke utifrån närståendes perspektiv. Metod: Studien har utförts som en litteraturstudie. De tio artiklar som har granskats har varit både kvalitativa och kvantitativa. Resultatet påvisar att närstående har ett behov av mer information och stöd av sjukvårdspersonal. De uttrycker att dessa behov inte har blivit tillgodosedda. Det visar också att bristen på tillgänglighet från sjukvårdspersonalens sida innebär att närstående själva får söka information på annat håll. Sjuksköterskan är den yrkeskategori som har ansvaret för att omvårdnad, stöd och information ges på bästa sätt. Resultatet redovisas utifrån huvudkategorierna; information från sjukvårdspersonal samt stöd från
sjukvårdspersonal med följande underkategorier; medicinsk information, information inför hemgång, tillgänglighet samt undervisning. Slutsatser: Att upprätta en klar strategi som all sjukvårdspersonal kunde följa så det inte hade uppkommit brister hade kanske varit något att sträva efter.
Nyckelord: information, närstående, sjuksköterska, sjukvårdspersonal, stroke,
RELATIVES NEEDS OF
INFORMATION AND
SUPPORT AT A STROKE
A LITERATURE REVIEW
CHRISTEL AHLQUIST
JEANETTE ANTONIUSSON
Ahlquist C & Antoniusson. J. Relatives needs of information and support at a stroke. A literature review. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing
Programme. Malmö University: Health and Society, Department of nursing, 2008.
Background: Stroke strikes about 30 000 persons/year in Sweden and is the third
largest cause of death. When a person get struck by a stroke it doesn’t only affect the patient, it affects the relative as well, they are been put in a hole new role. That’s why it is very important that the staffs are sensitive for the relative’s needs of information and support so that the relatives can put themselves in their new role as carers. The purpose of this literature review was to investigate relative’s needs for information and support when a family member gets struck by a stroke from the relatives point of view. Method: The study has been done as a literature review. The ten scientific articles that have been examined have been both qualitative and quantitative. The results showed that relatives have a need for more information and support from the hospital staff than they get. They expressed that these needs not have been met. It also showed that the lack of accessibility from the hospital staff signify that the relatives must find their information from other sources by themselves. The nurses are the professionals whom have the responsibility that the nursing care, the support and information is given in the best way. The results are shown from the following head categories; information from hospital staff and support from hospital staff with following sub categories; medical information, information before going home, accessibility and teaching. Conclusion: To establish a clear strategy for all hospital staff to follow so that no lack will appear would be something to struggle after.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Stroke 6 Epidemiologi 6 Fysiologi/Patofysiologi 6 Riskfaktorer 6 Symtom 6 Utredning/ behandling 6 Konsekvenser 7 Rehabilitering 7 Utskrivning/hemgång 7 Närståendes situation 7 Sjuksköterskans roll 8SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 9
Definition 9
METOD 9
Litteratursökning 9
Inklusion-och exklusionskriterier 10
Kvalitetsbedömning 11
Databearbetning och analys 11
RESULTAT 12
Information från sjukvårdspersonal 12 Medicinsk information 12 Informationsbehov relaterat till närståendes behov 14 Information om symptom 14 Information från olika professioner 14 Information inför hemgång 15 Stöd från sjukvårdspersonal 15 Tillgänglighet 15 Undervisning 16 Sammanfattning 17 DISKUSSION 17 Metoddiskussion 17 Resultatdiskussion 19 SLUTORD 22 FRAMTIDA VÄRDE 23 REFERENSER 24 BILAGOR 26
INLEDNING
Stroke som även kallas för slaganfall drabbar ca 30 000 individer per år i Sverige vilket innebär att sjukdomstillståndet är den tredje vanligaste orsaken till dödsfall i Sverige. Begreppet stroke är ett samlingsnamn för de två orsaker som orsakar en stroke hos en individ dvs en hjärnblödning eller en blodpropp i något av hjärnans blodkärl. Den vanligast förekommande orsaken till stroke är dock blodpropp som leder till en hjärninfarkt (Olson, 2007).
Att drabbas av en stroke påverkar inte enbart patienten själv utan
sjukdomstillståndet påverkar även de närståendes1 liv. Stroke kan därför tolkas som en familjesjukdom då den drabbar både patient och dennes närstående. Hur stor inverkan sjukdomen har på de närstående beror dock på den aktuella
livssituationen hos de närstående dvs. deras förmåga att hantera en krissituation, copingförmåga, sjukdomens karaktär och patientens hälsotillstånd samt de närståendes hälsotillstånd (Kirkevold, 2003)
När det gäller sjukvårdens inverkan på sjukdomshändelsen så menar Kirkevold (2003) att sjukvården bör se sjukdomshändelsen ur två perspektiv dels ur patientens perspektiv och de närståendes perspektiv. Med detta uttrycker Kirkevold (2003) att det är inte enbart patienten som behöver få sina behov tillgodosedda utan även de närstående har ett behov som måste tillgodoses av sjukvårdpersonal dvs. behovet av information och stöd.
Anledningen till att författarna har valt att göra en litteraturstudie om närståendes behov av information och stöd från sjukvårdpersonal beror på att författarna själva har varit i kontakt med strokesjukvården, detta ur två perspektiv dvs. att en av författarna har varit närstående till en strokedrabbad individ samt att en av författarna har utfört klinisk praktik på en stroke – enhet. Under tiden författarna befann sig inom strokesjukvården uppmärksammades ett behov av kontinuerlig information och stöd från närståendes sida utifrån båda författares perspektiv. En utav författarna upplevde även att det förekom ett missnöje hos de närstående gällande behovet av information och stöd från sjukvårdspersonalen vilket ansågs intressant. Därför valde författarna att undersöka detta i form av en
litteraturstudie.
BAKGRUND
Under rubriken bakgrund kommer sjukdomen stroke presenteras närmare. Hurdan epidemiologi ser ut, sjukdomens fysiologi/patofysiologi, riskfaktorer, symtom, utredning/behandling, konsekvenser, rehabilitering, utskrivning/hemgång samt närståendes situation. Kommer även till att beskrivas om närståendes möte med sjukvårdspersonal. Sjuksköterskans roll inom sjukvården kommer även till att belysas.
1 Begreppet närstående avser familj, nära anhöriga dvs. make/maka, sammanboende, registrerad
Stroke
Definitionen på stroke är enligt WHO (World Health Organisation) ”hastigt påkommande tecken till fokala eller globala neurologiska bortfallssymtom som varat längre än 24 timmar eller lett till döden dessförinnan med säkerställd eller förmodad vaskulär genes” (Socialstyrelsen, 2002, s.22).
Epidemiologi
Enligt Stroke - Riksförbundet (2005) drabbas lika många män som kvinnor av stroke. Medelåldern för stroke insjuknandet hos män är vid 73 års ålder och hos kvinnor vid 77 års ålder (Sjukvårdsrådgivningen, 2008) dock drabbar stroke även yngre individer dvs. ca 20 % av de individer som insjuknar i stroke är under 65 års ålder (Olson, 2007).
Fysiologi/Patofysiologi
Stroke är ett samlingsnamn för de olika symtom som uppkommer pga. att blodförsörjningen helt eller delvis stängs av. Orsaken till detta kan bero på trombos, emboli eller blödning i hjärnan (Almås, 2002). Ca 85 % av de individer som insjuknar i stroke har orsakats av en blodpropp (Olson, 2007). Individen kan då drabbas av funktionssvikt i någon del av hjärnan. Hjärnan är normalt i behov av mycket energi och saknar egna reserver, därför krävs tillförsel av syre och glukos konstant. När en individ drabbas av en stroke får cellerna för lite syre och energi och kan inte fungera normalt vilket innebär att hjärnceller dör. Blir
cirkulationen normal inom loppet av 24 timmar kallas detta tillstånd för TIA - attack och cellerna återhämtar sig och kan fungera som vanligt igen. Visar individen symtom i mer än 24 timmar så klassificeras tillståndet som stroke (a a)
Riskfaktorer
Stroke är en multifaktoriell sjukdom vilket innebär att det inte bara är en faktor som påverkar risken att insjukna i stroke (Socialstyrelsen, 2005a). Det finns faktorer som är påverkbara och icke påverkbara. Icke påverkbara faktorer är bl a ålder, kön samt genetiska faktorer som t.ex. höga blodfetter, hereditet för hjärt- och kärl sjukdomar, tidigare stroke eller TIA-attack, diabetes och förträngningar av halspulsådern (Vårdguiden, 2006). Påverkbara faktorer är livsstilsfaktorer som t ex rökning, inaktivitet, felaktig kost, stort alkoholintag samt stress (a a).
Symtom
Olika symptom som kan tyda på att en individ har drabbats av en stroke kan vara domningar eller svaghet i ansikte, armar och ben, förvirring eller svårigheter att tala och förstå, synstörningar på det ena eller på båda ögonen, svårigheter att gå, yrsel, svindel och försämrad balans/koordination samt kraftig huvudvärk. Specifikt för dessa symptom är att de alla, uppkommer plötsligt (Vårdguiden, 2006). Andra symtom som kan uppkomma kan vara av diffus karaktär dvs. kognitiva problem. Detta innebär t ex svårigheter att tolka känslor och synintryck (Terént, 2007).
Utredning och Behandling
Den akuta behandlingen innebär främst att upprätthålla patientens livsfunktioner dvs andning och cirkulation (Vårdguiden, 2006). Det sker även en akut utredning på akutmottagningen där läkaren i detalj kartlägger symtomen, utreder orsaken till varför patienten drabbats av en stroke, om den orsakats av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. En magnetresonanstomografi eller datortomografi utförs för
att utreda vart den eventuella blodproppen eller blödningen befinner sig i hjärnan. Läkaren gör även en bedömning på om patienten har eventuella uppkomna funktionsnedsättningar som t ex förlamning av någon kroppsdel. I vissa fall då svårigheter finns att ställa diagnos behövs ytterligare undersökningar som ultraljudsundersökning av hjärtat, röntgen av kärlen samt lumbalpunktion vilket innebär att läkaren går in med en nål i ländryggen på den sjuke patienten och tar ett prov på ryggmärgsvätskan (Sjukvårdsrådgivningen, 2008).
Vilken behandling som skall utföras beror på vad det är som har orsakat en stroke. Orsakas en stroke av en blodpropp ges trombolysbehandling. Förutsättningen för trombolysbehandling är att den sätts in inom loppet av tre timmar efter det att en individ akut insjuknat i en stroke, detta för att minimera hjärnskadans omfattning (Vårdguiden, 2006). Orsakas en stroke dock av en blödning i hjärnan behandlas detta tillstånd med kirurgi. Syftet med den kirurgiska behandlingen är att minska det intrakraniella trycket i hjärnan även här för att minska hjärnskadans
omfattning (Internetmedicin, 2005).
Konsekvenser
När en individ drabbas av stroke följer olika konsekvenser som trötthet, förlamningar, bortfall av känselförnimmelser, störningar av perceptionen samt kognitiva rubbningar. Skadas höger hjärnhalvan påverkas motsatta kroppshalvan i detta fall den vänstra kroppshalvan. Konsekvenserna efter en stroke kan leda till att patienten kan få problem med att uppfatta bl a sinnesintryck, strukturera och bearbeta olika intryck samt att utföra olika handlingar på rätt sätt (Almås, 2002)
Rehabilitering
Efter att en individ drabbats av stroke påbörjas rehabiliteringen så fort som möjligt oftast inom det första dygnet för att patienten ska kunna få tillbaka sina normala funktioner igen (Almås, 2002). Sjukvårdpersonalen observerar och kartlägger de olika symptom som dykt upp och träningen påbörjas för att återfå de kroppsfunktioner som har påverkats. Rehabiliteringen genomförs med ett
teamarbete där olika yrkesprofessioner samarbetar (a a).
Utskrivning/Hemgång
När det börjar närma sig utskrivning görs ett hembesök där de närstående, patient samt personal ur stroketeamet träffas, detta för att personalen ska kunna göra en bedömning av eventuella hjälpmedel som kan behövas i hemmet samt för en bostadsanpassning om det skulle behövas (Socialstyrelsen, 2005a). Det innebär att hemgången underlättas och att riskerna för t. ex fallolyckor minimeras samt att bostadsanpassningen är av största vikt för att patienten ska kunna återgå till sitt hem. Även träning i hemmiljön gör att sjukvårdspersonalen får lättare att samordna och planera öppenvårdsinsatserna. När patienten skrivs ut från
sjukhuset ska även en vårdplan ha gjorts en s.k. samordnad vårdplanering. Denna görs i samråd med patienten, dennes närstående samt handläggare inom
kommunen, och beslut fattas om patienten har fortsatta behov av t. ex
rehabilitering, avlösning till närstående samt insatser från samhället som t. ex sjukvårds- och biståndsinsatser (a a).
Närståendes situation
Närståendes livssituation kan få en plötslig vändning då en närstående drabbas av ett sjukdomstillstånd (Johansson et al, 2005). Närståendes liv vänds upp och ner och deras livssituation kan bli kaotisk (Almås, 2002). Närstående kan uppleva
känslor som maktlöshet, frustration, osäkerhet, skuldkänslor oro samt rädsla för att den sjuke patienten kanske inte överlever sjukdomstillståndet (Hughes et al, 2005). Ofta har närstående till den sjuke patienten ingen kunskap om
sjukdomstillståndet och vad det innebär (Socialstyrelsen, 2005a) Almås (2002) menar då att det viktigt att sjukvårdspersonal i det första mötet med närstående kan lugna genom att ge information om patientens tillstånd samt att tillåta närstående att få vara hos patienten (Almås, 2002). För att närstående ska kunna förstå vad det är som har hänt behöver de information om sjukdomen, prognosen för patienten, vilka olika konsekvenser sjukdomen kan medföra som t.ex.
funktionsnedsättningar och om sjukdomstillståndet och eventuella
funktionsnedsättningar går att behandla för att på ett emotionellt och praktiskt plan kunna hantera den nya livssituationen. Det är även av största vikt att närstående får det stöd de behöver i form av att bli sedda från
sjukvårdspersonalens sida samt att de ska få möjlighet till att bli delaktiga i vården kring den sjuke patienten (a a).
Enligt Socialstyrelsen (SOSFS 1 993:17) så skall all sjukvårdspersonal se människan ur ett helhetsperspektiv och detta innebär att sjukvårdspersonal inte enbart ser till patientens sjukdomstillstånd utan även att närstående ges en möjlighet till att samverka med sjukvårdspersonalen om det krävs. Med detta menas att sjukvårdspersonalen ska kunna samverka med både närstående och patient och formulera tydliga mål som när det gäller patientens fysiska hälsa (a a). Närståendes möte med sjukvården involverar olika professioner som t.ex.
sjuksköterskan. Sjuksköterskan är dock bara en av många professioner som kommer i kontakt med de närstående. Det är framförallt sjuksköterskan som även har en samordningsuppgift när flera olika professioner är inblandade i vården runt patienten (Kirkevold, 2003). Som sjuksköterska är det viktigt att kunna finnas där både för patienten men även för dennes närstående. Att kunna ge stöd och
information är några utav de uppgifter sjuksköterskan har enligt Socialstyrelsen (2005b). Genom att informera närstående om den sjuke individens
sjukdomstillstånd och dennes behov stärks bandet mellan patienten och närstående samt relationen mellan närstående och sjuksköterskan (Jahren Kristoffersen, 1997).
Sjuksköterskans roll
Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005b) skall sjuksköterskan som en yrkesgrupp arbeta utifrån en helhetssyn och ha ett etiskt förhållningssätt. Det innebär att sjuksköterskan bland annat skall kunna tillgodose både patient och dennes närståendes behov av att ge ett gott bemötande, ge relevant information och undervisning samt att främja hälsa och förebygga ohälsa. Sjuksköterskan skall enligt kompetensbeskrivningen kunna:
• kommunicera på ett lyhört och ett empatiskt sätt till både patient och dennes närstående.
• ge patient och/eller närstående stöd och vägledning samt inbjuda till delaktighet i vård och behandlingar.
• ge relevant information, stöd samt undervisa patient och närstående, dels i grupp men även enskilt utifrån information och undervisningsbehov. Sjuksköterskan skall även kunna främja hälsa och förebygga ohälsa. • Försäkra sig om att patienter och/eller närstående har förstått den
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken typ av information och stöd närstående till en strokedrabbad patient upplever sig behöva för att känna att deras behov blivit tillgodosedda av sjukvårdpersonal.
1. Vilken information och stöd uppger närstående att de får under sjukhusvistelsen av sjukvårdpersonal?
2. Vilket behov uppger närstående att de har av information och stöd av sjukvårdspersonalen under sjukhusvistelsen?
Definition
Författarna har valt att använda sjukvårdpersonal som en generell sammanfattning av all sjukvårdpersonal som arbetar runt en strokedrabbad individ och dennes närstående dvs. läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder, kuratorer och undersköterskor.
METOD
För att svara på syfte och frågeställningar valde författarna att göra en
litteraturstudie. En litteraturstudie är enligt Forsberg och Wengström (2003) en sammanställning av tidigare dokumenterad kunskap, där frågeställningarna riktas mot litteraturen. Att utföra en litteraturstudie innebär att göra en systematisk sökning, att kritiskt granska samt att sammanställa litteratur utifrån
litteraturstudiens syfte och frågeställning. Forsberg och Wengström (2003) menar även att det är den funna litteraturen som utgör informationskällan och att
insamlad data bygger på vetenskapligt material (a a). Litteratursökning
För att finna artiklar till litteraturstudien använde sig författarna av databaserna PubMed och CINAHL. I sökandet efter artiklar användes även databaserna Academic Search, Elin, Samsök och SweMed + men i dessa databaser återkom samma artiklar som i PubMed och CINAHL därför valdes PubMed och CINAHL som förstahandskälla. För att finna relevanta artiklar som belyste syfte och frågeställningar använde sig författarna av MESH – termer, fria sökord och CINAHL Headings. De MESH-termer som användes under databassökningen i PubMed var följande; Brain infarction, Stroke, Family och Caregivers.
Cerebrovascular accident användes som fria sökord då detta begrepp inte finns som MESH-term. CINAHL Headings som användes i databasen CINAHL var följande; Stroke, Brain injuries, Right/left hemisphere injuries, Family, Cargivers och Information needs. För att minska antalet träffar samt för att få fram de artiklar som var relevanta för det valda ämnet användes de Booleska operatorerna
AND och OR. De MESH – termer, sökord, CINAHL Headings, Booleska operatorer och limits som använts i artikelsökningen redovisas i tabell 1.
Inklusion- och exklusionskriterier
För att minska antalet träffar på artikelsökningarna samt för att artiklarna skulle få inkluderas i litteraturstudien användes följande inklusionskriterier: att artiklarna skulle vara på engelska samt publicerade inom de senaste tio åren. Anledningen till att tidsintervallet var på tio år var pga. att författarna ville undersöka vad den senaste forskningen visar om närståendes behov av information och stöd och dels för att kunna göra det generaliserbart till dagens sjukvård. Artiklarna skulle undersöka närståendes behov av information och stöd från sjukvårdspersonalen under den perioden patienten befann sig på sjukhus därför exkluderades många artiklar som hade med hemsjukvården att göra.
Tabell 1 Sökschema Databas MESH-termer/sökord Limits Antal träffar Antal lästa abstract Antal lästa artiklar Antal använda artiklar PubMed Brain infarction
OR Stroke AND Family Humans, English, Publiched in the last 10 years, abstract 228 25 7 3 Stroke OR Cerebrovascular accident AND Caregivers Humans, English, Publiched in the last 10 years, abstract 252 34 5 2 CINAHL 9/8-08 Stroke OR Brain injuries OR right/left hemisphere injuries AND Family OR Caregivers English, Publication between 1998-2008 537 150 5 3 Stroke AND Family AND Information needs English, Publication between 1998-2008 7 4 3 2 Summa 1024 213 20 10
Av de tio artiklarna kommer fem från England, tre från Nederländerna, en från North Carolina och en ifrån Skottland.
Under tiden artikelsökningen utfördes så söktes det även efter fakta om stroke som skulle användas till bakgrundsmaterialet, detta hittades genom tidigare kurslitteratur samt andra litteraturböcker som lånades från Ystad lasaretts sjukhusbibliotek, vetenskapliga artiklar och med hjälp av Internet. Sökmotorn Google användes för att finna relevant fakta om stroke på Internet.
Kvalitetsbedömning
Kvalitetsbedömningen på artiklarna har gjorts utifrån Carlsson och Eimans (2003) rapport Evidensbaserad omvårdnad. Där finns två olika protokoll för hur en granskning utförs av kvalitativ och kvantitativ artikel. Av de tio artiklarna var en kvantitativ och nio var kvalitativa. Protokollen som har använts har modifierats av författarna och kan ses som bilaga 1 och bilaga 2. Den modifiering som gjorts i protokollen är att författarna valde att ta bort en kolumn som gällde om det fanns patienter med diagnosen stroke med i artikeln. Då arbetet handlar om närstående och stroke så valdes denna text att exkluderas i protokollet. Med hjälp av
protokollen poängsattes artiklarna. Poängen räknades sedan samman och graderades från grad 1 till grad 3 där grad 1 är det högsta värdet. I och med modifieringen av protokollen fick författarna även ändra totalpoängen i protokollen. Totalpoäng för en artikel blev 45 poäng istället för 48 poäng.
Sammanlagt kvalitetsbedömdes 20 artiklar varav författarna valde att använda sig av tio artiklar i litteraturstudien. Anledningen till att tio av de 20 artiklarna valdes bort var för att de inte svarade fullt ut på syfte och frågeställningar samt för att majoriteten av artiklarna graderades som treor.
Författarna valde att kvalitetsbedöma artiklarna var för sig för att öka
granskningens tyngd vilket även Willman (2006) föreslår. Detta styrker även Polit och Beck (2006). Genom att författarna enskilt bedömer artiklarna ökar
granskningens trovärdighet, detta även kallat för triangulering (Polit & Beck, 2006). Författarna jämförde sedan sina resultat utifrån kvalitetsbedömningen. Sju av de tio artiklarna graderades som grad 1 och resterande tre artiklarna graderades som grad 2. Resultatet av kvalitetsbedömningen kan ses i bilaga 3 (Willman m fl, 2003).
Databearbetning och analys
De tio valda artiklarna lästes igenom och analyserades enskilt av vardera
författare. Författarna började med att snabbläsa artiklarna för att få en förståelse om huvudinnehållet i artiklarna, vilket även Polit och Beck (2006) föreslår ska göras. Polit och Beck (2006) föreslår även att efter att artiklarna har snabblästs så läses artiklarna med noggrannhet för att förstå artiklarnas textinnehåll bättre. Under tiden artiklarna lästes, markerades de textområden som svarade på litteraturstudiens syfte och frågeställningar med hjälp av understrykningspenna, detta för att lättare hitta i artiklarna då resultat bearbetas.
Under analysen letades det efter likheter och olikheter som sedan jämfördes med varandra. Utifrån likheterna och olikheterna i artiklarna valdes huvud- och
underkategorier som sedan skulle användas i resultatet. När analysen av artiklarna var färdiga träffades författarna för att gå igenom och jämföra resultaten utifrån litteraturstudiens frågeställningar. Vid den gemensamma genomgången av artiklarnas resultat uppkom oklarheter i analysen. Dessa oklarheter bestod av missförståelse av textinnehållet. Författarna gick då tillbaka till artiklarna och läste tillsammans igenom artiklarna igen för att kontrollera om det missats något eller eventuellt skett en missförståelse av textinnehållet i artiklarna. Det gjordes även en sammanställning av artiklarnas innehåll. Denna sammanställning är utformad efter Willman (2006) och kan ses i bilaga 3.
RESULTAT
Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken typ av information och stöd närstående till en strokedrabbad patient upplever sig behöva för att känna att deras behov blivit tillgodosedda av sjukvårdpersonal. Resultatet redovisas med hjälp av huvudkategorier och underkategorier utifrån frågeställningarna se Figur 1.
Figur 1.
Figur 1.
Information från sjukvårdspersonal
Information är utifrån närståendes perspektiv en ytterst viktig källa. Många av de närstående betonar behovet av information för att känna att deras behov blivit tillgodosedda dock, varierar behovet av information samt vilken typ av information det är närstående vill ha.
Medicinsk information
I en studie utförd av Brereton och Nolan (2002) undersöktes erfarenheten hos närstående som nyligen blivit vårdare till en strokedrabbad individ. Närstående vände sig till sjukvårdspersonal för att försäkra sig om att deras behov av information blivit bemött. Närstående uttryckte i artikel att behovet av information var viktigast. Resultatet visade vidare att alla närstående ville ha information om den strokedrabbade patientens hälsotillstånd och vilka framsteg patienten gjort men att denna information inte alltid var lätt-tillgänglig vilket i sin tur ledde till att majoriteten av de närstående kände en frustration (Brereton & Nolan, 2002). Information från sjukvårdspersonal Medicinsk information • Informationsbehov relaterat till närståendes behov • Information om symtom • Information från olika professioner Information inför hemgång Stöd från sjukvårdspersonal Tillgänglighet Undervisning
Bristen på saknad information gjorde att närstående fick söka information på annat håll som t ex genom att läsa, lyssna, observera, ställa frågor till
sjukvårdspersonalen. En kvinna i studien berättade att hon t o m fick tjuvlyssna på sjukvårdspersonalen för att få den information hon ville ha. En annan kvinnlig närstående uttrycker:
” Some (nurses) are quite helpful and do come and tell me about my dad and how he has been, others don’t talk to me at all / …/ It would be nice if the nurse could fins a couple of minutes just to speak to me… instead of me having to find the information out for myself ” (Brereton & Nolan, 2002 s 25) Liknande resultat visade även en annan studie även den utförd av Brereton och Nolan (2000). Studien undersöker närståendes erfarenheter till en strokedrabbad individ gällande deras nya roll som vårdare. Resultatet i studien visade att det var under den tidiga fasen efter att en individ akut insjuknat av en stroke som
närstående ansåg att behovet av information var som störst men att detta inte tillgodosågs. Närstående ville veta vad stroke var för något, detta för att bättre förstå sig på vad som hade hänt den sjuke individen. En närstående uttrycker sitt behov av information:
” Information is desperate… You need to know what a stroke is and what it does to a person…/ “ (Brereton & Nolan, 2000 s 502).
Närstående berättar vidare att i vissa fall så hade de fått information om att deras närstående hade fått en stroke men, att de inte förstått innebörden av det. Denna saknad av information innebar att närstående tog på sig en ny roll som vårdare utan att ha förstått innebörden av det samt vilken påverkan vårdarrollen skulle ha på deras eget liv. Närstående betonar även i studien att för att de skulle få en förståelse för vad deras nya roll innebar så fick de själva ta initiativet till att söka den information de ville ha gällande det medicinska (a a).
I en kvalitativ studie utförd av Van der Smagt-Duijnstee (2000) var syftet med studien att undersöka närståendes erfarenheter av behov till strokedrabbad patient under sjukhusperioden. Resultatet visade att ett av de behov som närstående ville delges var deras behov av information. Den typ av information som var
eftertraktad var information om sjukhuset, om sjukdomstillståndet stroke samt vilka konsekvenser som kan uppkomma efter en stroke. För att få den information de ville ha använde de närstående sig av olika källor bl a så fick de information från den sjuke patienten själv, sociala nätverk, böcker, broschyrer och
sjukvårdspersonal. Närstående berättade dock att den information som sjukvårdspersonal kunde delge dem var inte tillgodosett:
” I think they should have given me more information…/ ” (Van der Smagt- Duijnstee, 2000 s 49).
Liknande resultat visade en fenomenologisk studie utförd i England. Närstående uttryckte ett ökat behov av att söka förståelse om den nya situationen. Den information som närstående ansåg vara viktigast för dem var orsaken till en stroke, hur en stroke uppkommer samt vilka konsekvenser en individ kan få efter att ha dabbats av en stroke, dock tillgodosågs inte alltid denna typ av information. Närstående uttryckte en osäkerhet och saknad av information för att de skulle kunna känna sig trygga (Hunt och Smith, 2004). Detta uttrycker även närstående i
en studie utförd av Wiles (1998). Syftet med studien var att identifiera
informationsbehovet hos närstående. Resultatet visade att närstående hade erhållit viss information gällande den sjuke individens tillfriskande men att denna typ av information inte var fullt tillgodosett. Närstående ville även veta när den sjuke individen tillfrisknat helt samt vad de närstående kunde göra för att underlätta tillfrisknandet. Information som även sågs som värdefull för de närstående men som inte erhölls var information om vad stroke var för en sjukdom, vad som orsakade sjukdomen, hur den förebyggs samt beslutstagande om olika behandlingar som kan bli aktuella (a a).
En studie som hade utförts Wachters-Kaufmann (2005) i Nederländerna kom fram till ett resultat som visade på att mer än 70 % av de närstående hade erhållit information som gällde medicinska aspekter samt vilka konsekvenser som kan uppkomma efter en stroke av sjukvårdspersonal. De resterande närstående erhöll dock inte denna information. Resultatet visade även att ca 20 % av de närstående fick information från andra närstående som befann eller har befunnit sig i samma situation som de närstående gör i studien. Närstående i studien delgavs även information om vilken påverkan en stroke kunde ha på samlevnaden mellan den sjuke och dennes partner (a a).
I en kvantitativ studie den även utförd av Van der Smagt-Duijnstee (2001)
återupptas närståendes behov av information. Syftet med studien var att undersöka närståendes behov under den tiden då en närstående som drabbats av en stroke befinner sig på ett sjukhus. Resultatet visade att mer än 95 % av de närstående tyckte att information var ytterst viktigt men att detta behov inte alltid tillgodosågs av sjukvårdspersonalen. Närstående ville enligt resultatet erhålla mer information för att känna sig tillgodosedda. Den information som dock ansågs vara viktigast var som tidigare nämnts information om konsekvenser efter en stroke samt eventuella framsteg som den sjuke individen gör eller gjort (a a).
Informationsbehov relaterat till närståendes behov
Van der Smagt-Duijnstee (2001) redovisar även i sitt resultat att
informationsbehovet är olika beroende på vilket kön den närstående har. Enligt studien så var det kvinnor (medelvärde = 2,5) som visade sig ha ett ökat behov av information jämfört med män (medelvärde = 2,2).
Information om symtom
Enligt resultatet i Wiles (1998) artikel så visade det på att information om symtom så som minnesförlust, talsvårigheter, sväljsvårigheter, viktuppgång, irritation och depression var oerhört eftertraktat samt hur de närstående skulle bemöta dessa symtom och hur lång tid det skulle ta innan dessa symtom försvann. En
närstående påpekade brister angående denna typ av information. Framförallt den informationen gällande känslomässiga symtom som kunde komma att uppstå hos patienten. En närstående uttrycker sig:
” they could have warned me about emotional things …/ “ (Wiles et al, 1998 s 798).
Information från olika professioner
När de kommer till vilken profession som enligt närstående ger mest behövlig information så redovisar Wachters-Kaufmann (2005) i sin artikel att logopeden, sjukgymnasten och neurolog läkaren ligger på högsta plats. Bland de lägre
platserna ansåg närstående att sjuksköterskan hörde hemma (Wachters-Kaufmann et al, 2005). Detta motsades i en artikel utförd av Eaves (2002). Där upplevde en närstående som var av en annan etnicitet dvs. afrikanamerikan att det var
framförallt logopeden, arbetsterapeuten och även sjuksköterskan som gav mest tillfredsställande information. En kvinnlig närstående berättar:
” They (therapeists and nurses) told me what I had to do, when I had to do it …/ “ (Eaves, 2002 s 79).
Närstående såg även olika på hur informationen från sjukvårdspersonalen skulle ges. Det visade sig att 89 % av de närstående ville få enbart verbal information, de resterande 11 % ville ha kombinerad information dvs. både verbal och skriftlig information. Mer än hälften av de närstående ville dock att informationen skulle ges inom loppet av 24 timmar efter det att en individ drabbats av en stroke. Resterande ville ha informationen inom loppet av två veckor samt fanns det några enstaka som ville ha informationen efter två veckor (Wachters-Kaufmann et al, 2005). Även Smiths (2004) artikel visar att de närstående inte upplevde sig ha fått informationen i rätt tid.
Information Inför hemgång
När en patient blir utskriven från sjukhuset kan detta vara ett orosmoment för de närstående (Hunt och Smith, 2005). Enligt Smith (2004) och Wiles (1998) så uttryckte de närstående i studierna att det var brist på information om vad som skulle ske efter det att en strokedrabbad patient blivit utskriven och återvänt hem. Några av de närstående hade inte fått information om vem de skulle vända sig till när de behövde fråga efter någonting. De hade inte heller fått reda på vilka
resurser som var tillgängliga i kommunen samt om de närstående ens fick tillgång till resurserna. Då inte sjukvårdspersonalen hjälpte de närstående att ta reda på vilka resurser som kunde erbjudas så fick de närstående själva ta reda på det (a a). De närstående ville även ha hjälp av sjukvårdspersonalen när det gällde hur man anpassar sig till den nya situationen dvs. information om den nya rollen som vårdare (Hunt & Smith, 2004). De resurser som närstående ville ha information och hjälp med var framförallt anpassning av hembostaden, utrustning samt service från kommunen. En 68 årig kvinna som vårdar en manlig närstående ansåg att innan mannen blev utskriven så borde de få information av sjukvårdspersonal på sjukhuset om vilka resurser som fanns tillgängliga i samhället men att detta inte skedde. Kvinnan menade även på att sjukvårdspersonalen borde ha en lista med telefonnummer som hon då borde ha fått innan utskrivningen (Wiles et al, 1998). Stöd från sjukvårdspersonal
Stöd från sjukvårdspersonal har visat sig vara betydelsefullt för de närstående. Majoriteten av de närstående uttrycker ett behov av att sjukvårdspersonalen finns tillgängliga samt att de kan undervisa de närstående i sin nya roll som vårdare gällande den sjuke patientens rehabilitering i form av förflyttningar.
Tillgänglighet
Enligt Hunt och Smith (2004) så visade det sig att närstående hade haft en bra erfarenhet gällande sjukvårdspersonalens roll när det gällde att vara stödjande och tillgängliga. Sjukvårdspersonalen visade att de brydde sig om de närståendes situation, de var även hängivna mot de närstående. En kvinnlig närstående berättar i artikeln att hon upplevde att sjukvårdspersonalens tillgänglighet var bra. Då hon ville samtala med någon av dem så var det bara till att fråga om någon hade tid att
samtala med henne. Hon upplevde även att hon kunde fråga sjukvårdspersonalen om vad som helst och att de bistod henne med de svar de hade (Hunt & Smith, 2004). En studie utförd av Brereton och Nolan (2000) motargumentera detta. Närstående i studien upplevde det motsatta dvs. brist på tillgänglighet och uppmärksamhet från sjukvårdspersonalens sida. Detta betonades även i Smiths (2004) artikel. Där berättade även de närstående att de ville att
sjukvårdspersonalen skulle vara mer öppna och vänliga mot de närstående, kunna besvara deras frågor samt kunna etablera en bra kontakt mellan
sjukvårdspersonalen och de närstående.
Enligt Van der Smagt-Duijnstee (2000) så hade närstående av egen erfarenhet haft en dålig tillgänglighet från sjuksköterskans sida. Ville de prata med
sjuksköterskan eller neurolog läkaren så fick de närstående själva ta initiativet till att kontakta dessa professioner. Närstående vågade heller inte störa sjuksköterskan eller annan sjukvårdspersonal detta betonade de närstående att det berodde på att sjukvårdspersonalen var för upptagna med annat arbete och avstod därför att störa sjukvårdspersonalen. Närstående ville inte orsaka att sjukvårdspersonalen kom efter med sitt arbete. Detta betonade även närstående i Smith (2004) artikel. En närstående uttryckte i artikeln:
” I think it is important to be in touch with the ward nurses ” (Van der Smagt-Duijnstee et al, 2000 s 49).
I studien av Van der Smagt-Duijnstee (2001) visade resultatet att närståendes behov av sjukvårdspersonalens tillgänglighet fortfarande hade en stor betydelse. Den tillgänglighet som ansågs vara som viktigaste var att sjukvårdspersonalen verkligen tog sig tid till att besvara deras frågor samt att de närstående hade en bra kontakt med sjuksköterskan på avdelningen och neurolog läkaren. Resultatet visade även att närstående upplevde att tillgängligheten till sjukvårdspersonalen generellt var otillfredsställande. Närstående uttryckte därför att
sjukvårdspersonalen skulle visa sig mer tillgängliga mot de närstående för att de skulle kunna känna sig sedda och tillfredsställda i sin nya livssituation.
Undervisning
Närstående berättar i en studie som utförts i England att de hade fått viss
undervisning om hur den sjuke patienten skulle förflyttas men att om närstående ville ha ytterliggare undervisning så fick de själva begära att sjukvårdpersonal visade dem. Närstående upplevde inte undervisning som en nödvändig rutin från sjukvårdspersonalens sida. Några närstående beskrev även att den bristande undervisningen gällande patientens förflyttningar berodde på att bl a
sjuksköterskan var fokuserad på annat (Brereton och Nolan 2000). Närstående uttryckte ett behov av att få stöd från sjukvårdspersonal i form av feedback när det gällde att hjälpa stroke patienten med förflyttningar. Att sjukvårdspersonalen undervisade om vad de närstående skulle göra och inte göra (a. a).
Liknande resultat uppkom i en senare studie av Brereton och Nolan (2002) där närstående berättade att de fick få tillfällen till att arbeta ihop med
sjukvårdspersonalen för att få feedback om deras kompetens när det gällde förflyttningar av patienten. Konsekvenserna blev att närstående inte kände sig tillräckligt förberedda för att vårda den strokedrabbade patienten efter utskrivning. Liknande resultat förekom i Smiths (2004) och Wiles (1998) artiklar. Närstående ansåg att de inte hade fått tillräcklig med undervisning av bl a sjukgymnasten.
Denna brist på undervisning ökade i sin tur oron hos de närstående innan utskrivning (Smith, 2004).
Behovet av undervisning tillfredsställdes inte heller hos närstående i Kerr och Smiths (2001) artikel. Syftet med studien var att undersöka olika erfarenheter hos närstående som vårdar en strokedrabbad individ. Resultatet visade att närstående efter att den sjuke patienten blivit utskriven själva fick lära sig hjälpa och förflytta patienten i hemmet. Närstående tyckte att denna undervisning skulle de ha fått under den tiden då patienten befann sig på sjukhuset (a a).
Patientens förmåga att mobiliseras påpekade närstående som olika beroende på om patienten befann sig på sjukhuset eller i hemmet. Närstående uttryckte ett behov av att dels bli undervisade på sjukhuset i hur patienten skulle förflyttas samt även hur patienten skulle hjälpas och förflyttas i hemmet. Närstående ansåg dessa två situationer vara olika. En närstående uttryckte att när patienten befinner sig på sjukhuset finns det resurser och yta för förflyttningar men att det inte råder samma förhållande i hemmet. På sjukhuset är det två från sjukvårdspersonalen som mobiliserar patienten men i hemmet är närstående oftast ensamma (Brereton och Nolan, 2000).
Sammanfattning
Protokollet som använts för kvalitetsbedömningen av artiklarna har modifierats av författarna. Dock tycker författarna att den modifiering som gjorts inte har påverkat litteraturstudiens resultat och trovärdighet. För att än mer öka
litteraturstudiens trovärdighet använde sig författarna av triangulering som Polit och Beck (2006) föreslår. Även citat har använts i resultatet för att öka
trovärdigheten.
Sammanfattande så visar resultatet att närstående till en stroke drabbad individ är i behov av olika typer av information och stöd från sjukvårdspersonal, följande redovisas den typ av information och stöd de närstående är i behov av:
♦ Information angående stroke, orsak, symptom, konsekvenser, hälsotillstånd, framsteg samt tillfrisknande.
♦ Information om vad som händer efter hemgång? ♦Information om vilka resurser som finns i kommunen?
♦Stöd från sjukvårdspersonal i form av tillgänglighet, samtal, visar att de bryr sig, svarar ärligt på frågor och tar sig tid.
♦Undervisning gällande förflyttningar.
DISKUSSION
Under rubriken diskussion kommer metoden och resultatet att diskuteras. Metoddiskussion
Litteraturstudie valdes att göra då detta var av ett intresse. En empirisk studie hade dock även det varit intressant gällande det valda ämnesvalet. Genom en empirisk studie hade författarna själva fått observera och höra om närståendes upplevelse angående behovet av information och stöd samt se vilket stöd och vilken
information de får av sjukvårdspersonalen, men ingen av författarna har forskat förut och sen så upplevde författarna även att en empirisk studie hade varit både resurs, - och tidskrävande.
I början av arbetet uppstod problem med litteraturstudien. Författarna hade från allra första början valt en annan inriktning på litteraturstudiens syfte och
frågeställning och ville från första början undersöka sjuksköterskans bemötande mot närstående till strokedrabbad patient i den akuta fasen dvs. från det att patienten inkom på akutmottagningen men, att denna litteraturstudie inte gick att utföra. Detta för att det inte gick att finna artiklar som svarade på sjuksköterskans bemötande till närstående i den akuta fasen. Författarna fick därför bredda
inriktning på litteraturstudien till att gälla närståendes behov av information och stöd från sjukvårdspersonal under hela sjukhusperioden.
Sökningen efter artiklar i databaserna gjordes på Malmö Högskola i PubMed och Cinahl: s databaser och artiklar i fulltext erhölls via skolans datorer. Under tiden artikelsökningarna utfördes så visade det sig att det fanns flera studier gjorda om stroke allmänt vilket från författarnas sida ansågs vara positivt. Problem som dock dök upp under artikelsökningen med valda MESH – termer, Cinahl Headings och fria sökord var att i många av artiklarna så berättades det mycket om närståendes behov av information och stöd i hemmet dvs. efter det att patienten återkommit hem. Detta gjorde att författarna valde att exkluderade en del artiklar.
Titlarna lästes först och om titeln ansågs vara intressant lästes abstractet. Föll abstractet inom ramen för litteraturstudiens syfte och frågeställning så lästes artikeln för att avgöra om artikeln var användbar i arbetet. En nackdel under detta arbete kan ha varit att många av artiklarna som exkluderades pga. att titeln inte ansågs vara intressant nog egentligen kunde ha varit användbart i arbetet. Därmed hade kanske litteraturstudiens resultat kunnat se annorlunda ut. En annan nackdel kan även ha varit att artiklar med intressant titel och/eller abstract som inte gick att få fram i fulltext valdes att inte beställas dels för att det kunde ha tagit tid innan författarna hade tillhandahållit artiklarna samt att även om abstractet verkade bra så hade innehållet i artiklarna kanske inte svara på litteraturstudiens syfte och frågeställning.
Av de funna artiklarna var nio kvalitativa och en kvantitativ. Från början letade författarna enbart efter kvalitativa artiklar då dessa speglar en upplevelse av ett fenomen (Forsberg och Wengström, 2003) men i sökandet hittades även en
kvantitativ artikel som även svarade på studiens frågeställningar och ansågs kunna vara användbar i arbetet. Detta kan ha berott på bristande kunskap gällande
databassökning och kombinationer av MESH – termer och Cinahl Headings. Denna kunskapsbrist kunde eventuellt ha blivit bättre genom att författarna hade tagit hjälp av Malmö Högskolas bibliotekspersonal som undervisar i
databassökning men möjlighet fanns inte för detta.
Litteraturstudiens resultat kan ha påverkats då nio av artiklarna är kvalitativa och enbart en var kvantitativ. En kvalitativ artikel anser författarna vara lättare att utläsa resultatet på då en kvalitativ artikel beskriver resultatet med ord till skillnad från en kvantitativ, som beskriver sitt resultat med siffror. Resultatet kan
eventuellt ha på verkats då författarna kan ha missat någonting i tabellen i den kvantitativa artikeln.
Två av litteraturstudiens artiklar skrivna av Hunt Och Smith (2004) och Van der Smagt - Duijnstee (2000) har valts att användas trots det höga bortfallet i de två studierna. Båda artiklarna har graderats som Grad I för att de utöver bortfallet varit a hög kvalitet utifrån kvalitetsbedömningen.
Kvaliteten på artiklarna bedömdes utifrån Carlsson och Eimans (2003) rapport. Då ingen av författarna tidigare hade kvalitetsbedömt så många artiklar kan det ha hänt att artiklarna som använts i studien kan ha undervärderats eller högvärderats och att detta i sin tur har påverkat litteraturstudiens resultat.
Resultatdiskussion
Majoriteten av artiklarna som granskats och använts i litteraturstudien har visat på att behovet av information är ytterst viktigt för närstående till en strokedrabbad patient.
Information om stroke gällande t ex medicinska aspekter som vad stroke innebär samt orsak, diagnos, prognos, konsekvenser och funktionshinder är nödvändiga för att de närstående ska kunna få en ökad förståelse för vad situationen innebär (Brereton och Nolan, 2002). Detta styrker även Hunt och Smith, (2004) och Van der Smagt – Duijnstee (2000).
Enligt Brereton och Nolan (2000) och Brereton och Nolan (2002) så sökte närstående efter förståelse och information genom att vända sig till
sjukvårdspersonal oberoende av tidpunkt under sjukdomsperioden dvs. från det akuta insjuknandet och tiden därefter. Detta för att de ville försäkra sig om att deras behov av information blivit tillgodosett. Bekräftelse av sjukvårdspersonal upplevdes som bristande och konsekvenserna av detta blev att närstående kände sig frustrerade och oroliga och fick söka informationen på annat håll (a a). Detta kan eventuellt enligt författarna bero på att i den akuta situationen läggs det mer fokus på patientens tillstånd än på de närståendes situation, därför kan de
närstående uppleva att deras behov av information blivit åsidosatt.
Anledningen till att närstående letar information på annat håll kan eventuellt bero på att de inte upplever att de fått adekvat information från början och söker sig därför till andra informationskällor. För att undvika denna frustration och oro hos de närstående säger Socialstyrelsen (2005a) att det är viktigt att sjukvårdspersonal möter närståendes behov av information för att lugna och minska deras oro. Almås (2002) menar att för att närstående ska få en ökad kunskap och förståelse om patientens sjukdomstillstånd så bör de närstående få information om
sjukdomen, prognosen samt konsekvenserna av en stroke vilket inte överensstämmer med litteraturstudiens resultat.
Enligt Van der Smagt - Duijnstee (2000) och Wachters Kaufmann (2005) uttryckte de närstående att för att de skulle kunna ta till sig informationen och kunna förstå situationen behövde de få informationen i omgångar, lite då och då. Frågan är om närstående befinner sig i ett chocktillstånd och har svårt att ta till sig den information som delges dem? Därför bör sjukvårdspersonal ge närstående information i olika omgångar för att de ska kunna förstå situationen. Resultatet i van der Smagt –Duijnstee (2001) säger att män har ett mindre behov av
information jämfört med kvinnor. Eventuellt kan denna skillnad kanske bero på att kvinnor uttrycker sina behov mer än vad män gör.
Wachters-Kaufmann (2005) menar att närstående upplever att den mesta
information de får kommer från logopeden, sjukgymnasten, neurolog läkaren och arbetsterapeuten medan Eaves (2002) betonar att det utöver de redan nämnda professionerna även var sjuksköterskan som gav behövlig information. Att delge närstående information hör generellt sätt till all sjukvårdspersonal runt patientens vård men att det även är sjuksköterskans arbetsuppgift enligt Socialstyrelsen (2005b). Kirkevold (2003) menar även på att det är sjuksköterskan som har uppgiften att agera som samordnare mellan de olika professionerna.
Sjuksköterskans roll är att vara lite som ”spindeln i nätet”, med detta menas att det är hon/han som har det övergripande ansvaret när det gäller att samtala med de närstående. Detta överensstämmer inte med det resultat artikeln visar. Frågan är då om det finns det några riktlinjer som talar om vad respektive professioner ska informera närstående om? Sjuksköterskan är enligt författarna även den
professionen som kretsar runt patienten och dennes närstående gällande patientens omvårdnad och kan därför ses som en bra informationskälla för de närstående. Finns det någon fråga som sjuksköterskan dock inte kan besvara så kan hon/han förmedla kontakten med annan lämplig profession.
Närståendes behov av när information delges varierar men, majoriteten av de närstående vill ha information om stroke och dennes konsekvenser inom loppet av 24 timmar. Hur informationen delges de närstående är även det olika, 89 % vill ha enbart verbal information medan resterande 11 % ville ha en kombination av verbal och skriftlig information (Wachters-Kaufmann et al, 2005) Författarna anser att sjukdomstillståndet stroke kan man informera allmänt om men det är kanske inte alltid de närstående får informationen när de vill ha den dels pga. patientens hälsotillstånd samt att undersökningar och utredningar tar tid och sjukvårdpersonal kanske inte kan besvara de närståendes frågor och de närstående får därmed vänta. När det gäller konsekvenserna av en stroke så kan detta
möjligtvis ta lite tid innan dessa visar sig och därför kan närstående även i detta fall få avvakta denna information. Det som sjukvårdspersonal kan göra är att informera närstående om vilka eventuella funktionshinder som kan uppstå och att närstående själva är observanta på avvikelser. Varför skillnaden mellan verbal och kombinerad information är så stor kan det spekuleras i. Författarna skulle kunna tänka sig att det bl a kan ha med de närståendes ålder att göra. Oftast är det äldre individer som drabbas av stroke. Att få verbal information kan upplevas vara ”lättare” att förstå till skillnad från skriftlig information. Vid verbal information kan närstående även få en möjlighet till att ställa frågor. Kommunikationen blir mer öppen mellan sjukvårdspersonal och närstående till skillnad om närstående försöker läsa sig till det och inte förstår innebörden.
Närstående beskriver en brist på information inför patientens hemgång (Wiles et al, 1998). Den information som närstående upplever sig behöva inför patientens hemgång är bl.a. vilka resurser som finns tillgängliga i kommunen dvs. utrustning och bostadsanpassning, hur de närstående kunde få tillgång till dessa samt
information vart de ska vända sig när frågor uppstår. Denna information fick närstående själva leta upp. Denna missbelåtenhet kan eventuellt bero på att vården inte ser likadan ut i hela världen. Wiles (1998) studie utfördes i North Carolina och hur vården ser ut i det landet kan vara olik vården i t.ex. Sverige. I Sverige finns det dock riktlinjer att följa när det gäller patientens hemgång. Socialstyrelsen (2005a) säger att innan patienten återvänder hem skall det göras ett hembesök av stroketeamet för att bedöma eventuella hjälpinsatser och bostadsanpassningar. Även SVPL s.k. samordnad vårdplanering skall ha gjorts
innan patienten återvänder hem. Detta för att göra en bedömning om eventuellt fortsatta behov som t.ex. rehabilitering i hemmet och hemtjänstinsatser. Annan information som närstående även ville att sjukvårdspersonalen skulle bistå med var hur den närstående skulle kunna anpassa sig till sin nya roll som vårdare (Hunt och Smith, 2004). Detta är en sak som författarna kan uppleva att
sjukvårdspersonal glömmer bort och att det bara tas för givet att närstående ska vårda patienten i hemmet utan att ha fått någon information om vad som krävs av dem.
Enligt Hunt och Smith (2004) så ansåg närstående att tillgängligheten av
sjukvårdspersonalen var tillfredsställande. De fanns där för de närstående, svarade på frågor och brydde sig om dem jämfört med en artikel utförd av Brereton och Nolan (2000) där närstående inte hade haft någon tillfredsställande tillgänglighet från sjukvårdspersonalen. Almås (2002) beskriver att det är av yttersta vikt att närstående får stöd. Stöd i form av att visa sig vara tillgängliga för de närstående och att sjukvårdspersonalen ”ser” dem.
När det gällde sjuksköterskans tillgänglighet upplevde de närstående i Van der Smagt-Duijnstee (2000) och Van der Smagt-Duijnstee (2002) att de fick ”jaga” sjuksköterskan för att få samtala med henne/honom. Socialstyrelsen (2005b) betonar att sjuksköterskan bör finnas tillgänglig inte enbart för patienten utan även för de närstående. Behovet av tillgänglighet kan kanske även variera för de
närstående. Vissa närstående kanske kräver mer tillgänglighet från
sjukvårdspersonalens sida än vad andra gör. Kanske bör sjukvårdspersonal ta mer kontakt med de närstående än att bara hälsa i korridoren och bara visa att de finns där för de närstående och framförallt tala om detta. Tillfredsställelsen och
otillfredsställelsen av sjuksköterskan kan även detta ha att göra med hur mycket kontakt närstående känner att de behöver med sjuksköterskan. Sjuksköterskan är oftast den profession som får samtala och svara på närståendes frågor och bör finnas tillgängliga och stödja de närstående.
Brereton och Nolan (2000) och Brereton och Nolan (2002) beskrev närståendes upplevelse av att undervisning av förflyttningar inte var tillräcklig. Närstående kände att för att de skulle kunna hjälpa patienten med förflyttningar i hemmet så behövde de undervisas av sjukvårdspersonalen på sjukhuset. Detta togs inte som givet för sjukvårdspersonalen utan de närstående fick ta initiativet själva till att be om att bli undervisade för att klara av sin nya roll som vårdare när patienten väl återvänder hem. Det betonades även i artiklarna att närstående skulle vilja
samarbeta med sjukvårdspersonalen, att få feedback på det de gör för att känna att de gör rätt och inte försvårar situationen för patienten. Flera av de närstående upplevde att bristen på undervisning berodde på att sjuksköterskan var upptagen med annat arbete (Brereton och Nolan, 2002). Författarna tycker själva att när en patient skrivs ut från sjukhuset och återvänder hem är det de närstående som får vårda patienten, detta tas bara för givet men, för att närstående ska kunna utföra en god fysisk omvårdnad i hemmet krävs även att de erbjuds undervisning i hur patienten ska förflyttas för att minimera skaderiskerna sen i hemmet.
Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (2005b) ska sjuksköterskan kunna undervisa de närstående när detta behövs. Sjuksköterskan fungerar som tidigare nämnt även som en samordnare mellan de olika
professionerna (Kirkevold, 2003). Författarna anser att när det kommer till förflyttningar så kanske inte sjuksköterskan är den ”rätta” professionen att
undervisa i detta. Därför kanske sjuksköterskan bör kontakta sjukgymnast
och/eller arbetsterapeut så att de närstående blir utbildade i hur patienten på bästa sätt förflyttas från t.ex. säng till rullstol. I dagens läge när det gäller sjukvården kanske dessa resurser inte finns men att det på bästa möjliga sätt planeras
framförallt inför hemgång, att närstående får tillfälle att undervisas i hur patienten på bästa sätt förflyttas för att minimera skada. Kan även vara som så att
närstående undervisas på sjukhusavdelningen hur en förflyttning skall utföras och har fått feedback på att det görs rätt. Ett problem kan då vara att när väl patienten återkommer hem så förändras situationen helt. Sjukvårdspersonal undervisar närstående hur en förflyttning görs på sjukhuset men glömmer helt bort att patienten i ett senare skede ska hem till sitt hem och närstående får ingen undervisning i hur en förflyttning ska göras i hemmet. Ytan är kanske inte den samma hemma som på avdelningen, resurserna finns oftast inte heller om inte hemtjänsten kommer med jämna mellanrum. Detta är en situation som
sjukvårdspersonal kanske bör se över.
SLUTORD
Stroke är ett sjukdomstillstånd som inte enbart drabbar patientens liv utan även de närstående påverkas och deras liv förändras radikalt. I dagens sjukvård tas det oftast för givet att när en individ drabbas av en stroke så är det de närstående som ska vårda patienten efter sjukhusperioden men för att närstående ska kunna ta på sig denna roll som vårdare krävs det att de närstående blir tillräckligt
tillgodosedda med information och att de får det stöd de behöver för att klara av situationen.
Sammanfattande så visar resultatet av artiklarna att närståendes behov av information och stöd är stort och att det inte tillfredsställs i den mån närstående kräver. Denna otillfredsställelse beror på att närstående själva upplever att sjuksköterskor inte delger tillräckligt med information samt inte finns som stöd för de närstående i den omfattning som närstående kräver. Författarna har en förhoppning om att sjuksköterskans bemötande gällande information och stöd till de närstående utvecklas så att närstående kan känna sig tillfredsställda.
Som hjälp för hur sjuksköterskan bör bemöta de närstående i sjukvården följer härmed rekommendationer för hur detta möte utifrån denna studies resultat kan utföras. Sjuksköterskan är oftast den profession som kretsar mest runt de närstående och bör därför bistå med följande:
• bemöta de närstående med respekt • informera och stödja de närstående • visa sig tillgänglig för de närstående
• kunna ”se” de närstående samt lyssna och visa empati och • undervisa de närstående när detta krävs
FRAMTIDA FORSKNING
Litteraturstudiens resultat visar generellt på att närstående är missnöjda och otillfredsställda med den information och stöd de uppger sig ha erhållit och/eller saknat. Författarna hoppas att sjukvårdspersonal uppmärksammar närståendes behov av information och stöd redan från den akuta fasen. Därför skulle en empirisk forskning om vilken information och vilket stöd närstående uppger sig erhållit i den akuta fasen av sjukvårdspersonal specifikt sjuksköterskan då det är denna profession som omger närstående som mest och besitter lämplig kunskap om stroke. Det hade även varit intressant att göra en jämförelse mellan vilken information och vilket stöd sjuksköterskan uppger sig ha lämnat till närstående samt vilken information och vilket stöd närstående uppger sig ha erhållit från sjuksköterskan.
REFERENSER
Almås, H (2002) Klinisk omvårdnad 2 (red) Stockholm: Liber AB
Brereton, L & Nolan, M (2000) ”You do know he’s had a stroke don’t you?” Preparation for family care giving-the neglected dimension. Journal of Clinical
Nursing, 9; 498-506
Brereton, L & Nolan, M (2002) Seeking: a key activity for new family carers of stroke survivors. Journal of Clinical Nursing, 11, 22-31
Carlsson S & Eiman M (2003) Evidensbaserad omvårdnad, rapport nr 2. Malmö: Malmö Högskola, Hälsa och Samhälle
Eaves, Y (2002) Rural African American Caregivers and stroke survivor’s satisfaction with health care. Top Geriatric Rehabil, 17 (3): 72-84
Forsberg, C & Wengström, Y (2003) Att göra systematisk litteraturstudie. Stockholm: Författarna och Bokförlaget Natur och kultur
Hughes, F et al (2005) Relatives´ experiences of critical care. Nursing in Critical
Care, 10 (1): 23-30
Hunt, D & Smith, J (2004) The personal experience of carers of stroke survivors: an interpretative phenomenological analysis. Disability and Rehabilitation, 26 (16), 1000-1011
Internetmedicin (2005) Stroke > www.internetmedicin.se< 2005-04-06 Jahren Kristoffersen, N (1997) Allmän omvårdnad del 2 (red) Stockholm: Författarna och Liber AB
Johansson, I m.fl. (2005) What is supportive when an adult next-of-kin is in critical care. Nursing in Critical Care, 10 (6): 289-298
Kirkevold, M och Ekern, K (2003) Familjen i ett omvårdnadsperspektiv (red) Göteborg: Elanders Graphics Systems AB
Kerr SM och Smith LN (2001) Stroke:an exploration of the experience of informal care giving. Clinical Rehabilitation, 15: 428-436
Olson, L m.fl. (2007) Hjärnan Karolinska Institutet: Författarna och Karolinska Institutet University Press
Polit DF och Beck CT (2006) Essentials of Nursing Research methods, appraisal
and utilization 6th edition,Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins
Sjukvårdsrådgivningen (2008) Stroke >www.sjukvardsradgivningen.se< 2008-01-25
Smith LN et al (2004) Informal carers experience of caring for stroke survivors,
Journal of Advanced Nursing, 46 (3): 235-244
Socialstyrelsen (2002) Nationella riktlinjer för strokesjukvård. Version för hälso,-
och sjukvårdspersonal. Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen (2005a) Socialstyrelsens riktlinjer för strokesjukvård (Artikelnr 2006-102-1
Socialstyrelsen (2005b) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen (Artikelnr 2005-105-1)
SOSFS 1 993:17, Socialstyrelsens allmänna råd – Omvårdnad inom hälso- och sjukvård
SOSFS 1 997:4 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om organ- och vävnadstagning för transplantation eller för annat medicinskt ändamål
Stroke-Riksförbund (2005) www.strokeforbundet.org < 2008-02- 12 Terént, A (2007) Stroke - Hur man förebygger och behandla. Västerås: Ica Bokförlag
Van der Smagt-Duijnstee, M et al (2000) Relatives of stroke patients-Their experiences and needs in hospital. Scand J caring Sci, 14, 44-51.
Van der Smagt-Duijnstee, M et al (2001) Relatives of hospitalized stroke patients: their needs for information, counselling and accessibility. Journal of Advanced
Nursing, 33 (3), 307-315.
Vårdguiden, (2006) Stroke >www. Vardguiden.se< 2006-08-07
Wachters-Kaufmann, C et al (2005) Actual and desired information provision after a stroke. Patient Education and Counseling, 56; 211-217
Wiles et al (1998) Providing appropriate information to patients and carers following a stroke. Journal of Advanced nursing, 28 (4), 794-801
Willman, m. fl (2006) Evidensbaserad omvårdnad (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur AB.
BILAGOR
Bilaga 1: Bedömningsmall för kvalitativa studier Bilaga 2: Bedömningsmall för kvantitativa studier Bilaga 3: Redovisning av artiklarna
Bilaga 1
Exempel på bedömningsmall för studier med kvalitativ metod
Poängsättning 0 1 2 3
Abstract (syfte, metod, resultat=3p)
Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat till frågan Ej angiven Ej relevant Relevant
Metodbeskrivning
(repeterbarhet möjlig) Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig
Triangulering Saknas Finns
Urval (antal, beskrivning,
representativitet) Ej acceptabel Låg Medel God
Bortfall Ej angivet > 20 % 5-20 % < 5 %
Bortfall med betydelse för
resultat Analys saknas/Ja Nej
Kvalitet på analysmetod Saknas Låg Medel Hög
Etiska aspekter Ej angivna Angivna
Resultat
Frågeställning besvarad Nej Ja
Resultatbeskrivning (
redovisning, kodning etc.) Saknas Otydlig Medel Tydlig
Tolkning av resultatet (citat,
kod, teori etc.) Ej acceptabel Låg Medel God
Diskussion
Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig
Diskussion av egenkritik och
felkällor Saknas Låg Medel God
Anknytning till tidigare
forskning Saknas Låg Medel God
Slutsatser
Överensstämmelse med resultat (resultatets huvudpunkter belyses)
Slutsats saknas Låg Medel God
Ogrundade slutsatser Finns Saknas
Total poäng (max 45 p) P P P p
Grad I: 80 % p
Grad II: 70 % %
Grad III: 60 % Grad
Titel: Författare:
Bilaga 2
Exempel på bedömningsmall för studier med kvantitativ metod
Poängsättning 0 1 2 3
Abstract (syfte, metod, resultat=3p)
Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat till frågan Ej angiven Ej relevant Relevant
Metodbeskrivning
(repeterbarhet möjlig) Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig
Urval (antal, beskrivning,
representativitet) Ej acceptabel Låg Medel God
Bortfall Ej angivet > 20 % 5-20 % < 5 %
Bortfall med betydelse för
resultat Analys saknas/Ja Nej
Etiska aspekter Ej angivna Angivna
Resultat
Frågeställning besvarad Nej Ja
Resultatbeskrivning
(redovisning, kodning etc.) Saknas Otydlig Medel Tydlig
Statistisk analys (beräkningar,
metoder, signifikans) Saknas Mindre bra Bra
Confounders Ej kontrollerat Kontrollerat
Tolkning av resultatet Ej acceptabel Låg Medel God
Diskussion
Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig
Diskussion av egenkritik och
felkällor Saknas Låg Medel God
Anknytning till tidigare
forskning Saknas Låg Medel God
Slutsatser
Överensstämmelse med resultat (resultatets huvudpunkter belyses)
Slutsats saknas Låg Medel God
Ogrundade slutsatser Finns Saknas
Total poäng (max 45 p) P P P p
Grad I: 80 % p
Grad II: 70 % %
Grad III: 60 % Grad
Titel: Författare:
Bilaga 3
Efter Willman (2006)
Författare
Louise Brereton & Mike Nolan
Land England År 2000
Titel
``You do know he’s had a stroke don’t you´´. Preparation for family care giving- the neglected dimension
Syfte
Syftet med studien var att öka förståelsen av närståendes behov till en strokedrabbad individ. Metod Kvalitativ, semistrukturerad intervju Deltagare (bortfall) n= 7 närstående bortfall=0 Resultat
Resultatet visade att då en närstående drabbades utav en stroke så koncentrerade sjukvårdpersonal på den strokedrabbade individen och uppmärksammade inte närståendes behov av information och bemötande. Närstående fick själv leta information för att öka sin förståelse om vad stroke är och vad det innebar i framtiden.
Kvalitetsbedömning
Grad 2
Författare
Louise Brereton & Mike Nolan
Land England År 2002
Titel
Seeking: a key activity for new family carers of stroke survivors
Syfte
Syftet var att få en bättre förståelse för närståendes behov och att ta reda på hur dessa behov förändras allteftersom deras roll som vårdare utvecklas Metod Kvalitativ, longitudinell studie med semistrukturerad intervju Deltagare (bortfall) n= 14 närstående bortfall=0 Resultat
Resultatet visar att det största omedelbara behovet var information för att försöka förstå vad som hänt och vad stroke innebär samt patientens tillstånd, denna information var inte alltid så lätt att få.
Kvalitetsbedömning
