Hur beskrivs svenskhet och andra kulturer i samhällskunskapsböcker?

samhälle-kultur-identitet

Examensarbete i samhällskunskap

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Hur beskrivs svenskhet och andra

kulturer i samhällskunskapsböcker?

How are Swedishness and Other Cultures Portrayed in Social

Science Textbooks?

Alexander Mukka Nordlund

Pontus Åkesson

Ämneslärarexamen, 300 hp

Datum för slutseminarium: 2021-06-02

Examinator: Joakim Glaser Handledare: Elin Ennerberg

2

Förord

Genom detta arbete har vi tagit ett gemensamt ansvar för arbetets gång och studiens innehåll. Arbetsfördelningen har varit jämnt fördelad mellan oss båda. Vissa uppdelningar och ansvarsområden har gjorts för att effektivisera arbetet. Sökprocessen och val av material har gjorts helt och hållet tillsammans.

För effektivisering av arbetet hade vi huvudansvar för två böcker var. Grundskolans

Samhällskunskap och Arena 123 hade Pontus ansvar för och Världen, Sverige, Vi och Exposé

hade Alexander ansvar för. Det slutgiltiga resultatet i studien har lästs av båda och innehållet och analysen av det har diskuterats fram och gjorts i samverkan med varandra. All dokumentation och hela skrivprocessen har gjorts i Google Docs för att kontinuerligt kunna följa varandras arbete. Vidare har hela skrivprocessen skett i samtal med varandra digitalt. Vi har jobbat tillsammans varje vardag under arbetsprocessen. Slutligen vill vi tacka vår handledare Elin för all feedback vi fått igenom arbetets gång.

3

Abstract

Sweden is a country which has a diverse and multicultural population, stemming from a high immigration to the country. This diverse population is reflected in the student bodies of classrooms around the country and provide an arena for different cultures to interact. Classes are usually grounded in textbooks and therefore it becomes vital to use inclusive textbooks that further intercultural understanding. This study aims to study social science textbooks from 1960-2011 and study how they define Swedishness and handle different cultures. It also aims to answer how the books relate to their respective curricula with a focus on intercultural learning. The study is based on discourse analysis and analyses the textbooks with relation to intercultural learning, Said’s theory of orientalism and Fanon’s theory of otherness. The books chosen for the study are a grade 7-8 book from 1967, the rest are high school books from 1967, 2004 and 2011. They were chosen due to being used during different curricula and therefore give a historic perspective on social science textbooks contents. The study found that the two older books defined Swedishness in a very static way based on skin color, language, etc, whilst the two newer books had a more fluid definition of Swedishness and how it is ever changing depending on the Swedish population. The two older books only had a small portion dedicated to dealing with international problems and other cultures and gave a shallower description lacking larger context compared to the newer ones. This was further reflected in their respective curricula with the newer having a larger focus on creating understanding between groups.

4

Innehållsförteckning

1. Inledning 6

2. Syfte och frågeställningar 7

3. Definition av begrepp 8

3.1 Etnicitet 8

3.2 Kultur 8

3.3 Svenskhet 9

4. Teoretiska perspektiv 10

4.1 Orientalism och otherness 10

4.2 Interkulturell pedagogik 11

4.3 Texter som kulturellt fenomen 12

4.4 Diskussion av valet av teori 12

4.5 Applicering av teorin 13

5. Tidigare forskning 14

5.1 Kritisk diskussion kring tidigare forskning 17 5.2 Denna studies samverkan med tidigare forskning 17

6. Metod 18

6.1 Kritisk diskursanalys 18

6.2 Diskussion av valet av metod 19

6.3 Applicering av Metod 19

6.4 Val av materialet 19

6.5 Diskussion av valet av material 20

6.6 Tillvägagångssätt 21

7. Resultat 22

7.1 Kort presentation av läroböckerna 22

7.2 Grundskolans Samhällskunskap 23

7.3 Världen, Sverige och vi 24

5

7.5 Arena 123 26

7.6 Styrdokumenten 28

8. Analys 31

8.1 Speglandet av svenskhet och olika kulturer 31 8.2 Hur förhåller sig de olika böckerna till sina respektive styrdokument 33 8.3 Hur förhåller sig de olika böckerna till det interkulturella perspektivet 36

9. Slutdiskussion 39

9.1 Framtida forskning och yrkesrelevans 41

6

1. Inledning

Sverige har varit ett land i Europa som länge lagt stor vikt vid en öppen migration och flyktingpolitik, detta har resulterat i höga invandringsantal. Detta har bidragit till att skapa ett mer mångkulturellt land med människor från olika kulturer, etniciteter och religioner (SCB, 2021). Den här mångfalden reflekteras också i de klassrum som lärare ska lära ut inom. Det är därför viktigt att skolan jobbar för att skapa en inkluderande miljö där alla elever känner sig välkomna och respekterade (Lorentz, 2020). Därför har intresset och betydelsen för interkulturellt lärande ökat inom den svenska skolan. Detta är något som Skolverket framhåller i de senaste styrdokumenten från 2011. Skolverket lyfter fram detta som ett mål: (varje elev) "kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia” (Skolverket, 2011:11).

Som tidigare nämnts lever vi i ett mångkulturellt land där vi som lärare och elever ska kunna samspela i möten med andra människor. Eftersom detta är ett av Skolverkets mål är det relevant att analysera hur svenska läroböcker och styrdokument har förändrats genom åren i hur de beskriver svenskhet, men även hur de framhäver andra länder och kulturer. Detta eftersom läroböcker och styrdokument används som underlag för lektionsplaneringar och formar elevers verklighetsbild (Lorentz, 2020; Ajagán- Lester, 1999).

Utöver detta finner vi det intressant att överblicka hur synen på mångkultur och etnicitet förändras ur ett skolhistoriskt perspektiv. Detta eftersom den svenska skolans roll när det kommer till att fostra medborgare har ändrats drastiskt från 1960-talet till 2020-talet (Lorentz & Bergstedt, 2016). Lorentz & Bergstedt beskriver ett Sverige och Europa på 1800-talet där nationalismen var stark, och att detta kom att spegla utbildningssystemen runt om i Europa och även Sverige (ibid). Skolans primära roll var först och främst att producera arbetare, och den sekundära rollen var att skapa en enhetlig nationell kultur som samstämde med de nationalistiska politiska tankarna som dominerade politiken. I svensk skola betonades det ytterligare att den medborgerliga utbildningen skulle främja den kristna nationalreligionen (ibid). Denna historiska förändring av rollen som skolan har i samhället har påverkats av styrande politiska ideologier. Skolan är en del av samhället och är inte immun mot den politiska konsensusen i samhället (ibid).

7

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna undersökning är belysa hur svenskhet och andra kulturer framställs inom vår samtida svenska skola men också historiskt. Av detta finns en relevans för studien att undersöka hur läroböckerböcker från olika läroplaner har beskrivit andra kulturer och svenskhet. Svenskhet är av stor vikt, eftersom det kan agera för att inkludera eller exkludera elever, och blir därför en viktig del i det interkulturella lärandet.

Genom denna studie vill vi besvara följande frågeställningar:

- Hur har svenska läroböcker inom samhällskunskap förändrats i fråga om hur de beskriver svenskhet och andra kulturer från 1960-talet fram till idag?

- Hur väl speglar läroböckerna sina respektive styrdokument kopplat till interkulturellt lärande?

8

3. Definition av begrepp

I detta avsnitt presenteras definitioner av begrepp som är centrala i denna studie. Begreppen i sig själva är väl diskuterade av forskare och har ingen exakt definition. Därför ingår här den definition som studien utgår från.

3.1 Etnicitet

En definition av etnicitet är känslan av tillhörighet till en grupp som identifierar sig själv som ett kollektiv baserat på gemensamma värderingar, kultur eller språk. Denna definition bygger på att begreppet etnicitet i sin grund är en social konstruktion. Aspekter som bland annat ras och religiös tillhörighet utesluter inte per definition någon från att uppleva att de tillhör en viss etnicitet (ARA, 2015). I denna definition av etnicitet blir individers självidentifikation till en grupp den huvudsakliga faktorn till vad som fastställer etnicitet. Eftersom det rör självidentifikation kan individers band till gruppen vara mer eller mindre starka och de kan känna tillhörighet till mer än en grupp (Runblom, 2006). I ett historiskt perspektiv har begreppet etnicitet setts som att ha en essens eller kvalitet som definierar ens etnicitet som individer föds in i. Den här synen om etnicitet lever kvar idag och används av människor för att placera andra i grupper som de inte nödvändigtvis identifierar sig själv med, ofta baserat på ras. Problematiken är att denna definition använder ett simplistiskt perspektiv som inte respekterar individens egen självidentifikation som nämnts tidigare. Istället för det synsättet är det idag mer accepterat att begreppet är mer konstruktivistisk där det i sin helhet anses vara en social konstruktion. Dock anses det att begreppet är baserat på band som skapats i historiska processer och sociala relationer inom grupper (ARA, 2015; Runblom, 2006).

3.2 Kultur

Kultur är ett begrepp som ibland kan vara svårt att definiera eftersom begreppet omfamnar väldigt många beståndsdelar. Trots detta kan begreppet konkretiseras som traditioner, normer och traditionellt ett gemensamt språk som delas av en grupp människor (Darvishpour & Westin, 2015). Etnicitet och kultur är oftast begrepp som brukar likställas som samma, detta är dock inkorrekt. Självfallet finns det kopplingar mellan etnicitet och

9

kultur, dock är det viktigt att dessa två begrepp särskiljs. Detta eftersom Darvishpour och Westin påpekar att etnicitet inte bara innefattar homogena grupper, utan snarare grupper med en mängd olika individer som har olika kulturer, traditioner och språk men delar samma etnicitet (ibid).

3.3 Svenskhet

Begreppet svenskhet är ett begrepp vars historiska definition har förändrats, under modernismen var svenskhet något statiskt och essentiellt (Lorentz & Bergstedt, 2016). Det innefattade svenskar som fostrats inom svensk kultur och hade antaganden om utseende, namn, värderingar, beteende, språk och liknande (ibid). Svenskhet inom vårt samtida samhälle är mer flytande, detta eftersom svenskhet ses som en social konstruktion och inte något essentiellt till individen. Utan det blir viktigare att fokusera på hur individer och grupper själva upplever sina individuella och kollektiva identiteter (ibid).

10

4. Teoretiska perspektiv

I detta kapitel kommer vi presentera de teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien. Avsnittet börjar med en genomgång av Saids orientalism och Fanons otherness. Det följs av en genomgång av interkulturell pedagogik och avslutas med ett avsnitt om texter som ett kulturellt fenomen.

4.1 Orientalism och otherness

Det finns det många akademiker som diskuterar problematiken hur olika kulturer framställs, en av de mest kända är Edward Said och hans postkolonialistisk teori orientalismen. Said var uppvuxen i det koloniala Egypten där icke västerländsk kultur ansågs underlägsen den europeiska kulturella hegemonin (Said, 1977). Said beskriver orientalism som ett sätt att tolka världen. I denna västerländska världsåskådning kan det skådas två civilisationer, Västerlandet och Orienten (ibid).

Västerlandet framställs som den rationella, den korrekta och den moraliska och ytterligare intellektuellt överlägsna civilisationen (ibid). Orienten och andra sidan beskrivs som underlägsen, barbarisk och ociviliserad. Med hjälp av denna konstruktion att Orienten skulle vara underlägsen påpekar Said att detta gav argument för den västerländska koloniala expansionen i Afrika, Mellanöstern och Asien (ibid).

Trots att den traditionella västerländska koloniala expansionen inte existerar idag påpekar Said att de strukturella idéerna bakom kolonialismen fortfarande existerar i västerländska länder (Said, 1977). De tankarna som specifikt lever kvar är världsbilden att Västerlandet framställs som det rationella, korrekta, moraliska och intellektuellt överlägsna (ibid). Denna framställning av Västerlandets suveränitet i vår samtid resulterar i rasistiska framställningar av andra människor och kulturer vilket som leder till systematisk diskriminering (ibid). Ytterligare en teoretiker som diskuterar framhävandet av västerländsk kultur som överlägsen är filosofen Frantz Fanon. Fanon (1986) påpekar att genom antagandet att den västerländska kulturen är överlägsen uppmanas andra människor från andra kulturer att anamma våra kulturella värderingar. De som visar sig göra detta framhäver de västerländska kulturerna

11

som “bättre” och mer “vita” (Fanon 1986). Fanon framhäver just denna dynamik med detta citat hur hans bok Black Skin, White Masks:

Every colonized people-in other words, every people in whose soul an inferiority complex has been created by the death and burial of its local cultural originality-finds itself face to face with the language of the civilizing nation; that is, with the culture of the mother country. The colonized is elevated above his jungle status in proportion to his adoption of the mother country's cultural standards. He becomes whiter as he renounces his blackness, his jungle. (Fanon, 1986:18-19)

I citatet påpekar Fanon att när koloniserade individer valde att förkasta sina nationella identiteter och anamma Västerlandets språk och kultur resulterade detta till bättre behandling från kolonisatörerna. Baserat på hur mycket av sina tidigare värderingar individen förkastade, fastställdes statusen på den koloniserade individen.

4.2 Interkulturell pedagogik

En viktig teori kopplat till att undervisa och skapa förståelse mellan människor från olika kulturella bakgrunder är interkulturell pedagogik. Inom interkulturell pedagogik är det av essens att göra en distinktion mellan begreppen mångkultur och interkulturalitet. Mångkultur är ett passivt begrepp som beskriver en situation där det finns människor av många olika kulturer på en plats, men säger inget om hur individerna samverkar med varandra. Interkulturalitet beskriver däremot en aktiv process där människor av olika kulturella bakgrunder interagerar positivt mellan varandra med ömsesidig förståelse och respekt (Lorentz & Bergstedt, 2016; Lorentz, 2020).

Vidare ska begreppet interkulturell pedagogik inte uppfattas som en ny avgränsad del av pedagogik. Interkulturell pedagogik ska i stället ses som en utbyggnad på den pedagogik lärare normalt använder och är en översiktlig process för att främja kulturell förståelse. Den interkulturella pedagogiken behöver därmed genomsyra skolans arbete för att uppnå sitt syfte. Det vill säga inte bara en pedagogisk metod lärare använder enstaka gånger (Lorentz, 2020).

12

Interkulturell pedagogik i praktiken påpekar Lorentz är när läraren aktivt i undervisningen påpekar hur andra kulturella institutioner uppfattar olika samhällsfenomen (Lorentz, 2020). Det är viktigt att läraren inte går för långt och hamnar i en situation där de stereotypiserar människor. Det är dock viktigt att det framhävs att det är okej att se annorlunda på saker. Genom att göra detta aktivt i undervisningen främjas den kulturella förståelsen i klassrummet (ibid).

4.3 Texter som kulturellt fenomen

Texter är en central del av dagens skola eftersom de är av de primära kommunikationsformerna som lärare använder för att förmedlar kunskap och information (Ajagán- Lester, 1999). Genom texter kan vi få en inblick i samhället och hur det såg ut vid den tidpunkten som texterna skrevs. Det är i texter som det förmedlas och förklaras tankar om kultur, normer och värderingar i samhället, uttalade och outtalade sådana. Texter blir en väsentlig del i att skapa insikt och förståelse om samhället som eleverna lever i. Där får de också insikt om andra kulturer och detta formar den världsbild som eleverna skapar (ibid). Skoltexter är en essentiell del av uppbyggnaden av elevernas världsbild och hjälper till att forma hur de ser världen utanför den lokala miljön som de lever i. I skolan lär sig eleverna hur en godtagbar text ser ut, vad de ska innehålla och vad som är korrekt. Skolorna fungerar också som ett filter som bestämmer vilka kulturella verk som ska inkluderas och vilka som ska exkluderas, och därefter formas vilka världsåskådningar eleverna får insikt inom (ibid). Då läroböcker kan anses stå för en stor del av elevernas informationssamling blir det viktigt hur de presenterar “den andre”, det vill säga andra kulturer, folkslag, religioner osv. Beroende på hur den andra presenteras kan det antingen skapa förståelse och respekt, eller skapa en bild av den andra som konstig, underlägsen eller barbarisk (ibid).

4.4 Diskussion av valet av teori

Valet av teori för detta arbete föll sig logiskt, detta då en del av det vi undersöker är hur andra kulturer framställs inom västerländsk kontext gjorde vi slutsatsen att Fanon och Said skulle bli studiens teoretiska bas kopplat till representationen av andra kulturer. Detta då båda forskarna är ledande inom den postkoloniala teorin. Den interkulturella pedagogiken kommer vi använda för att framhäva vikten av den välkomnande och toleranta skolan som

13

ska ge bra bemötande till alla elever oavsett etnisk eller kulturell bakgrund. Slutligen texter som kulturellt fenomen är en väsentlig teori bakom arbetet eftersom denna studie vill påvisa hur med hjälp av texter kan vi få en inblick i samhället och hur det såg ut vid den tidpunkten som texterna skrevs, men även få förståelse för hur dessa historiska texter påverkat den samhällssyn som existerar i vår samtid.

4.5 Applicering av teorin

Som nämnt tidigare i studien föll valet på teori på hur icke västerländska kulturer framhävs inom en västerländsk kontext på Fanon och Said. Det är också på det sättet som vi kommer att använda deras teorier i denna studie. Studien kommer analysera hur de olika läromedlen som analyserats framhäver hur icke västerländska kulturer framställs utifrån Saids orientalismbegrepp men även Fanons teoretiska begrepp otherness.

Det interkulturella perspektivet kommer också användas genom studien för att framhäva hur olika läroplaner och läroböcker framhäver interkulturell förståelse, men även hur de identifierar svenskhet.

Texter som kulturellt fenomen använder vi i analysen för att bygga en förståelse för hur texter och läromedlen är en essentiell del av uppbyggnaden av elevernas världsbild och hjälper till att forma hur de ser världen utanför den lokala miljön som de lever i.

14

5. Tidigare forskning

Det finns ett antal vetenskapliga rapporter som granskar hur läroböcker väljer att spegla fenomen som rasism och intolerans. En av dessa är Anna Johnsson Harries vetenskapliga rapport för Forum för Levande Historia. I denna rapport analyserar Johnsson Harrie hur sex historieböcker och sex samhällskunskapsböcker som alla är publicerade efter de nya läroplanerna 2011 speglar nationalism, etnicitet och rasism (Johnsson Harrie, 2016). I rapporten framkommer det att även böcker efter nya läroplanerna 2011 har problematiska formuleringar när det kommer till att definiera svenskhet. Bland annat påpekar Johnsson Harrie att vissa av böckerna antar att svenskar delar samma kultur, pratar samma språk och har samma traditioner (ibid).

Ytterligare något som rapporten påpekar är hur läroböckerna definierar begreppet invandrare. Vissa av läroböckerna har en bred definition av begreppet och även definierar svenska medborgare med utländsk bakgrund som invandrare (ibid). Detta är något Johnsson Harrie framhäver som problematiskt då hon påpekar att definiera svenska medborgare som invandrare är felaktigt primärt för att svenska medborgare är svenskar. Ytterligare påpekar Johnsson Harrie att detta har risken skapa en polarisering mellan svenskar med svensk bakgrund och svenskar med utländsk bakgrund. Detta då svenskar med utländsk bakgrund inte framhävs som “riktiga svenskar” (ibid).

I rapporten nämns slutligen hur de fem minoritetsbefolkningarna samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar beskrivs i läroböckerna. Här fastställs det att minoriteter har historiskt blivit dåligt behandlad av svenska staten, men att de idag har samma rättigheter i svenska samhället. Det som betonas som problematiskt är resan fram till jämställdhet då minoriteterna ofta framställs i läroböckerna som passiva i sin kamp för rättvisa och att dessa rättigheter bara var något som kom med tiden (ibid).

En annan rapport är Harald Runblom (2006) underlagsrapport till Skolverket som granskade hur etnisk tillhörighet framställs i 24 böcker. I rapporten undersöker Runblom religion-, historia- och samhällskunskapsböcker på grundskole- och gymnasienivå. Rapporten är äldre och hanterar därför böcker utifrån lpo94 och lpf94. Det är relevant för studien då vår undersökning också kommer innehålla böcker från dessa läroplaner. När det kommer till

15

kultur fann Runblom att det knappt berörs i böckerna. I stället när invandringen till Sverige belyses i böckerna, fokuserade författarna enbart på den ekonomiska aspekten. De kulturella komponenterna och deras påverkan tas därmed inte upp och det blir en lucka i den kunskap eleverna får från läromedlen (ibid). Utöver detta förekom felaktigheter om invandringen till Sverige. Till exempel förekom felaktiga siffror om gruppers relativa storlek och böckerna misslyckas med att placera in invandringen i den större globala kontexten (ibid).

I rapporten förekommer också en kritisk syn på hur böckerna representerade minoriteter i Sverige. Till exempel gav bara en samhällskunskapsbok en utförlig bild av samerna och deras position i Sverige, trots att styrdokumenten var tydliga om minoriteters inkludering i undervisningen. Sveriges andra minoriteter berörs knappt i läroböckerna (ibid). Medan böckerna innehåller problematiska karaktäriseringar av invandringen till Sverige och ett eurocentriskt perspektiv, anser däremot Runblom att explicita kränkningar och eller annan form av kränkning kopplad till etnicitet inte går att hitta i läroböckerna. Där finns förbättringar att göra och perspektiv (såsom Östeuropa) som saknas i de läromedel som Runblom undersökte. Dock fastslog Runblom att böckerna inte innehöll något som kan anses som kränkande eller vidmakthållande av stereotyper (ibid).

Utöver dessa studier har vi läst ett flertal svenska studier som vi valt att inte gå på djupet med, till exempel Kamali (2006) och Olsson (1986). Kamali (2006) har fokuserat på framställningen av den andre i historia- och religionsböcker. Olsson (1986) har fokuserat på kultursynen i geografiböcker. Studier har inte gåtts på djupet i eftersom de inte har fokuserat på samhällskunskapsböcker, utan studierna är kopplade till läroböcker inom andra ämnen. Det finns även internationell forskning som bygger vidare på hur olika kulturer framhävs inom deras länders läroböcker. Ett exempel på detta är forskningsartikeln The Reduction of

Islam and Muslims in Ontario’s Social Studies Textbooks av Ali m.fl. Artikeln diskuterar hur Islam

och muslimer framhävs inom läroböcker som används inom undervisning i Ontario Kanada. I artikeln fastslår författarna att Islam och muslimer framhävs annorlunda än resterande abrahamitiska religioner (Ali m.fl, 2011). Till exempel framförs islams spridning som att ha skett primärt genom heliga krig mellan troende och icketroende. Samtidigt framhävs det inte hur religioner som kristendomen spridits under liknande omständigheter med korståg och ytterligare religiöst motiverade konflikter (ibid).

16

Ytterligare diskuterar Ali m.fl. hur utrikespolitiska handlingar från arabiska nationer framhävs som aggressiva jämfört med västländers utrikespolitiska handlingar (ibid). Exemplet som författarna väljer att lyfta ur läroböckerna är hur de beskriver Suezkrisen 1956. I läroböckerna framhävs Egyptens dåvarande ledare Nasser som den aggressiva då han försökte att nationalisera Suezkanalen. Jämfört med Storbritannien och Frankrike som var ägare av Suezkanalen, vars följande aggressiva agerande beskrivs normaliserat (ibid). Detta trots den problematiska kopplingen mellan Storbritannien och Frankrike ägande av Suezkanalen och kolonialism (ibid). Författarna väljer att avsluta artikeln med hur läroböckerna framhäver majoriteten av muslimska länder. Då de påpekar att dessa länder beskrivs generaliserande. De beskrivs som fattiga, överbefolkade diktaturer som inte respekterar mänskliga rättigheter (ibid). Författarna påpekar hur dessa generaliserande beskrivningar är skadliga då det kan förstärka negativa stereotyper om människorna som lever där (ibid).

I en stor studie undersökte Bromley och Terra (2012) 548 läroböcker i samhällskunskap om hur de hanterat frågor om rättigheter, inkludering, minoriteter och diskriminering. Läroböckerna som undersöktes var från alla regioner i världen och skrivna för elever i ålder med svenska gymnasieelever. Utöver det hade dem ett historiskt perspektiv och undersökte böcker mellan 1950-2008. De fann att det skett en övergång från att tidigare haft fokus enbart på ekonomi och arbetsmarknad till att alltmer diskutera samhällsfrågor om minoriteter och rättigheter. Konversationen om diskriminering ökade signifikant efter 1970-talet med fokus på minoriteter och invandrare. Fokuset om rättigheter för minoriteter ökade enligt dem inte signifikant förrän 1990-talet. De fann att 32% av böckerna 1995-2008 diskuterade minoriteter och deras rättigheter jämfört med 8% åren 1950-1974 (Bromley & Terra, 2012). Vid analys av de regionala skillnaderna observerade Bromley och Terra (2012) att Västeuropa och Nordamerika var de första som började inkludera mer diskussioner om diskriminering och minoriteter i sina läroböcker. En generell ökning har skett i alla regioner runt om i världen förutom Asien, något de föreslog kan bero på att de har ett mer kollektivistiskt samhälle (ibid). I Mellanöstern och Nordafrika har det skett en signifikant utveckling, men det är fortfarande relativt låg inkludering i läroböckerna jämfört med resten av världen (ibid). Den region som gör det bäst idag enligt studien är Latinamerika. Inkluderandet av minoriteter har inte skett på en jämn nivå mellan minoriteter, då vissa minoriteter är mer frekvent

17

inkluderade än andra. De grupper som nämns minst i böckerna är hbtq+ och urbefolkningar. Enligt studien finns där fortfarande alldeles för få böcker som intresserar sig och diskuterar dessa grupper och frågor (ibid).

5.1 Kritisk diskussion kring tidigare forskning

En legitim kritik som kan inriktas mot den tidigare forskningen och denna studie, är den anakronistiska synen som existerar i tolkningen av historiska läroböcker. Vi i denna studie och den tidigare forskningen som denna diskursanalys grundar sig på, tolkar läroböcker utifrån de kulturella och politiska normer som speglar samhället idag. Detta kan påpekas som problematiskt om samtida normativa moraliska ställningstaganden förväntas eller antas skall existera i en annan tidsålder än vår nuvarande. Trots detta är det viktigt att belysa hur läroböcker historiskt belyste begrepp som svenskhet och andra kulturer. Detta eftersom det samtida samhället är en produkt av det historiska arvet som bland annat dessa läroböcker varit en del av att skapa.

Vid tolkning av de internationella studierna måste det göras en viss översättning. Ämnet samhällskunskap har inte en direkt ekvivalent på engelska utan benämns som social science och civics, som är snarlika men inte exakt samma. Därför är studier om social science textbooks inte direkt översättningsbara med våra samhällskunskapsböcker, men det är så nära vi kan komma. Det är av vikt att se det globala perspektivet om undersökningar av läroböcker, då Sverige inte befinner sig i en bubbla utan influeras av omvärlden.

5.2 Denna studies samverkan med tidigare forskning

Denna studie är starkt kopplat och inspirerad av tidigare svensk forskning som genomfört diskursanalyser av svenska läroböcker. Vårt val av metod som nämns i den kommande metoddelen är baserad på de val av metoder som tidigare forskningen valt att använda. Det som vi saknar i den tidigare forskningen är en koppling till det interkulturella lärandet och hur böcker och styrdokument framhäver detta perspektiv. Därför hoppas vi att vår studie kan bygga vidare och utveckla den befintliga forskningen gällande diskursanalys av svenska läroböcker. Vi hoppas att kunna hjälpa fylla den forskningsluckan med en studie med starkare koppling till interkulturellt lärande och hur det syns i läroböcker och styrdokument.

18

6. Metod

I detta kapitel kommer vi beskriva metoden kritisk diskursanalys som legat till grund för denna studie. Vi kommer utöver detta också diskutera och motivera de tillvägagångssätt som vi valt att använda oss av genom arbetets gång, och föra en kritisk diskussion angående dessa val.

6.1 Kritisk diskursanalys

Metoden denna studie utgått från är kritisk diskursanalys. Kritisk diskursanalys utgår från att analysera texter på mikronivå för att se hur språket används för skapandet och reproducerandet av orättvisor och ojämlikheter inom samhället (Svensson, 2019). Kritisk diskursanalys används främst för att exemplifiera när litteratur och media används av den normativa makten för att delegitimera icke makthavande människors inflytande inom samhället. Det kan manifesteras när makthavare genom media missrepresenterar minoritetsgrupper och individer som är sårbara i samhället (ibid).

Kritisk diskursanalys är starkt kopplad till lingvisten Norman Fairclough. Norman Fairclough hävdar att språk är den primära pelaren som vi bygger vår samhällsförståelse runt (Svensson, 2019). Eftersom förståelsen av samhället utgår från språket blir det allt viktigare att analysera på vilket sätt litteratur och media framhäver samhället och samhällsgrupper i stort. Genom att studera språkbruk hoppas den kritiska diskursanalysen kunna bidra till reflektion och samhällsförändring (ibid).

Fairclough diskursanalys är uppbyggd via tre nivåer. Den första nivån bygger på att analysera texters uppbyggnad och språkbruk (Svensson, 2019). Den andra nivån i Fairclough diskursanalys är vad han kallar diskursiv praktik. Med diskursiv praktik analyseras hur texter som undersökts skapats och sprids i samhället (ibid). Analysen av diskursiv praktik kan beröra hur texten som analyseras hör samman med andra texter detta kallas intertextualitet, men även analysera i vilket praktiskt syfte som dessa texter används för (ibid). Den tredje och sista nivån på Fairclough diskursanalysmodell är den sociokulturella praktiken. Svensson beskriver Faircloughs sociokulturella praktik som en metaanalys av samhällets stora strukturella påverkan. Detta inkluderar bland annat de politiska och ideologiska tankar som dominerade under textens konstruktion (ibid). Svensson skriver detta om den sociokulturella

19

praktiken: “Det är på den här nivån av analysen som den kritiska diskursanalysens intresse för maktrelationer och ideologikritik blir tydligt. Vilka maktintressen i samhället förstärks eller utmanas genom att vissa typer av texter sprids och läses?” (Svensson, 2019:56).

I den socialkulturella praktiken diskuterar Svensson (2019) om hur maktintressen i samhället förstärks eller utmanas genom att vissa typer av texter sprids, och detta blir av stor vikt för denna studie. Detta då vi vill fastställa vad för representation av svenskhet som läroböcker inom svensk skola reproducerar och framhäver.

6.2 Diskussion av valet av metod

Som tidigare nämnts är denna studie baserad på Norman Fairclough kritiska diskursanalys. Valet av denna metod föll sig logiskt. Detta då den kritiska diskursanalysen fokuserar på hur maktbalansen i samhället förstärks eller utmanas genom texter och böcker. Utöver vår uppfattning att denna metod var passande för denna studies syfte, utgår mycket av den tidigare forskningen som har presenterats i denna studie från samma eller liknande val av metod.

6.3 Applicering av metod

Denna studie är baserad på Fairclough kritiska diskursanalys och alla de tre nivåer som denna innefattar. I det kommande resultatet kommer denna studie inte explicit redogöra hur de olika läromedlen är kopplade till de tre olika nivåerna, detta lämnas till läsaren. Dock utgick all analys från analysering av texternas uppbyggnad och språkbruk, den diskursiva praktiken och slutligen sociokulturella praktiken. Hur lyckat detta tillvägagångssätt slutligen blivit lämnar vi till läsaren.

6.4 Val av materialet

Utifrån läroböcker i samhällskunskap har vi valt två äldre läroböcker, en för årskurs 7-8 och en för gymnasieskolan, som användes under lgr62 och lgy65 respektive. Utöver de äldre har vi valt två senare publicerade läroböcker för gymnasiet, en lärobok som användes under lpf94 och en som används under gy11. Det intressanta för denna studie är hur diskursen har förändrats över tiden och därmed var det av väsentligt att ha böcker som varit i bruk under olika läroplaner. De böcker som används är:

20

-

- Karlsson, L.-O. (2011). Arena 123 (2. uppl.). Gleerup.

- Björkblom, S. oth. (1967). Världen, Sverige och vi : samhällskunskap för gymnasiet (3. uppl.). Almqvist & Wiksell läromedel.

- Andersson, J.-O., & Andersson, A. (2004). Exposé : samhällskunskap kurs A (1. uppl.). Almqvist & Wiksell.

Utifrån vår primärsökning med sökorden “läroböcker, granskning, rasism” fann vi Johnsson Harrie (2016) som inkluderades i tidigare forskning. Utifrån den studien hämtades och undersöktes flera sekundärkällor varav tre användes i studien. Utöver Johnsson Harrie (2016) fann vi fler studier som exkluderas på grund av att de var examensarbeten.

I databaserna ERIC och ERC sökte vi efter internationella studier med sökorden “social science” och “textbooks” och “multicultural” och fick 88 resultat. Av de 88 resultaten gallrades majoriteten bort baserat på titel och abstract enligt Friberg (2017) rekommendationer för urvalsprocessen. Resterande artiklar undersöktes översiktligt och i studien används två utav dessa. ERIC och ERC är databaser som specialiserar sig på pedagogisk forskning. ERIC uppehålls av USA:s motsvarighet till svenska Skolverket U.S. Department of Education (EBSCO, 2021).

6.5 Diskussion av valet av material

Denna studie skall försöka besvara frågeställningen “hur har svenska läroböcker inom samhällskunskap förändrat sig i hur de beskriver svenskhet och andra kulturer från 1960-talet fram till idag?” En väsentlig del för bevarandet den frågan är urvalet av läroböcker som denna studie valt att analysera. Böckerna som vi nämnde tidigare är publicerade mellan 1967 till 2011 och omfamnar ett antal olika skolplaner från gymnasieskolan och grundskolan från 1962 till 2011. Alla böcker är inriktad mot gymnasieskolan förutom boken Grundskolans

Samhällskunskap som namnet indikerar är riktad mot grundskolan årskurs 7-8.

En kritik som kan riktas mot valet av material är varför det existerar en bok utformad för grundskolan med i analysen. Svaret på den kritiken blir att gymnasieskolan som den existerar idag inte existerade under 1960-talet. Bara 10% av den svenska befolkningen gick en

21

utbildning som motsvarar gymnasieskolan idag (Sundblad, 2012), på grund av detta finner vi ett intresse att även belysa en tidigare bok som även reflekterar synen på svenskhet även i grundskolan. Ytterligare kritik som skulle kunna riktas mot studiens material är det bristfälliga antal böcker som vi valt att analysera. Denna kritik är något som vi är väl medvetna om och fullt instämmer i. Det kan vara bristfälligt att dra konkreta slutsatser om hur böcker framhävde svenskhet från 1967 till 2011 baserat på fyra läroböcker. Valet att enbart analysera fyra böcker bygger på tidsramarna som denna studie skulle utföras inom.

6.6 Tillvägagångssätt

1. Sökning i lärobokens register och innehållsförteckning av förekomsten av etnicitet, mångkultur, invandring.

2. Närläsning av kapitel kopplade till etnicitet, kultur, invandring. 3. Anteckna i resultat det relevanta innehållet från de olika läroböckerna 4. Analysering innehållet i respektive lärobok utifrån våra valda teorier.

I boken Grundskolans samhällskunskap fanns inget register så därför identifierades rubriker i innehållsförteckningen istället. I alla böckerna gjordes också en överblick av övriga sidor som inte ingick i dessa kapitel och stycken där begreppen förekom för att säkerställa att all relevant information användes i studien.

22

7. Resultat

I denna del kommer vi presentera vårt resultat. Resultatet är uppdelat så det börjar med en kort presentation av de olika böckerna. Det följs av en strukturerad genomgång av relevant innehåll i varje bok från äldst till nyast. Avsnittet avslutat med en genomgång av läroböckernas respektive styrdokument som gällde vid tiden de skrevs.

7.1 Kort presentation av läroböckerna

Den äldsta boken som används i studien är Grundskolans Samhällskunskap som är skriven av Henry Pederby, Bo Pederby och Helge Moberg. Boken gavs ut 1967 och användes aktivt under läroplanen lp62 och riktar sig till årskurserna sju till åtta. Enligt författarna själva har stoffet valts ut utifrån det: “den enskilde behöver veta för att kunna finna sig till rätta i vårt komplicerade samhälle” (Pederby m.fl, 1967:252). I det stoffet har de också fokuserat på ekonomisk fostran och yrkesorientering (Pederby m.fl, 1967).

Den näst äldsta boken i denna studie är Världen, Sverige och vi som publicerades 1967. Den inriktar sig till gymnasieskolans och är utformad under läroplan Lgy 65. Boken presenterar sig som en introduktionsbok för elever som påbörjat första året på gymnasieskolan, och är skriven av författarna Björkblom, Altersten, Hanselid och Liljequist. Bokens innehåll diskuterar till stor del hur den svenska ekonomin är uppbyggd, urbaniseringsprocesser men även befolkningsförändringar runt om i världen (Bjökblom et al, 1967).

Ytterligare en bok som innefattas i denna kritiska diskursanalys är boken Exposé

Samhällskunskap kurs A. Exposé publicerades 2004 och skrevs av författarna Andersson och

Andersson. Eftersom boken publicerades 2004 och inriktar sig på gymnasieskolan utgår den från läroplanen Lgy 94 för svensk gymnasieskola. Exposé har stor mångfald i den kunskapen som boken försöker att förmedla, allt från kulturmöten till hur det svenska statsskicket utformas men även hur Sveriges ekonomi fungerar (Andersson & Andersson, 2004). Den senaste publicerade boken och den enda i bruk vid denna studies skrivande är Arena

123 och är skriven av Lars-Olof Karlsson. Boken publicerades 2011 för användning under

läroplanen gy11. Boken innehåller material för alla samhällskunskap kurser på gymnasiet, specifikt 1a1, 1a2, 1b, 2 och 3. Enligt författaren är boken formad för att ge eleverna en bred

23

kunskap och stabil grund att stå på för att hjälpa dem ta del av och förstå de olika arenorna som existerar i samhället. I linje med gy11 påpekar författaren också att det historiska perspektivet belyses mer än under tidigare läroplaner och läroböcker (Karlsson, 2011).

7.2 Grundskolans Samhällskunskap

I boken Grundskolans Samhällskunskap är det väldigt lite som handlar om svenskhet och andra kulturer och det berörs enbart i kapitel Att Leva Tillsammans. Kapitlets första underrubrik är

Annorlunda människor, och det används i kontexten av att informera om människor från olika

delar av världen, samt om handikapp. De förklarar att hudfärg inte påverkar människovärdet och skriver att: “Hudfärg har inget med skönhet och människovärde att skaffa” (Pederby m.fl, 1967:173-174). Utöver detta finns där utdrag från FN:s mänskliga rättigheter om människors lika värde och författarna anser därför att rasfördomar måste bekämpas i samhället (Pederby m.fl, 1967).

Nästa delkapitel är annorlunda folk, behandlar levnadsstandarder runt omkring i världen och fokuserar på olika internationella problem. Författarna nämner till exempel problem med överbefolkning i Indien. Vid behandlingen av svält i Indien skriver författarna: “Man anser det vara orätt att slakta kor. Dessa får självdö och gamar och andra djur äter upp kropparna, medan människorna svälter.” (Pederby m.fl, 1967:181-182). Det finns i slutet av avsnittet om överbefolkning exempel på länder med hög befolkningstäthet som har hög levnadsstandard där författarna skriver att: “Det är åter ett exempel på att ett lands bästa tillgång är upplysta, skickliga och energiska medborgare som i samverkan kan skapa välstånd” (Pederby m.fl 1967:182).

Nästa problemområde som tas upp är rasmotsättningar där de framför allt fokuserar på USA. Författarna förklarar problemen och uttrycker sympati för färgades kamp för rättigheter. De lyfter Martin Luther King och hans frihetsmarsch och hur han förvånade presidenten när hela marschen var fredlig och utan våld (Pederby, 1967). I hela texten används begreppet neger i stället för svarta eller färgade, begreppet används enbart under denna underrubrik i boken och specifikt för kampen i USA. De beskriver kampen som en frihetsrörelse och tar upp grupper som kämpar emot som Ku Klux Klan. Utöver detta nämns rasförföljelserna i Sydafrika som värst i världen då att umgås utanför sin hudfärg kan leda till fängelsestraff.

24

7.3 Världen, Sverige och vi

I boken Världen, Sverige och vi finns det ett flertal ställen där författarna beskriver Sverige och svenskhet som något statiskt. Ett tydligt exempel på detta är under kapitlet Sveriges befolkning, där invandring diskuteras. I detta kapitel beskrivs det som att invandrare kan ha en positiv påverkan på Sverige. Primärt eftersom den svenska industrin är i stort behov av utökad arbetskraft. De invandrare som kommer till Sverige från icke nordiska länder bör genomgå “omskolning” innan de kan placeras inom den svenska arbetsmarknaden (Bjökblom m.fl, 1967). Dels för att enligt författarna arbetarna saknar den kompetens som krävs inom den svenska industrin, samtidigt måste även arbetarna få elementära kunskaper om hur svenska samhället fungerar. Författarna gör en distinktion mellan nordiska och ickenordiska där invandrare inom Norden beskrivs som att vara en del av den gemensamma nordiska arbetsmarknaden (ibid).

Utöver avsnittet om invandring i kapitlet Sveriges befolkning, diskuteras även sociala grupper inom det svenska samhället. När boken diskuterar de olika sociala grupperingarna i samhället väljer författarna att bara diskutera klasskillnader inom det svenska samhället (ibid). Detta primärt ur ett marxistiskt ekonomiskt perspektiv där motsättningar primärt beror på ekonomiska förutsättningar (ibid).

7.4 Exposé

Samhällskunskap kurs A

Exposé börjar med att kapitel som heter Människan och samhället i detta kapitel diskuterar

författarna Andersson och Andersson hur det svenska samhället är socialt uppbyggt. Den börjar att beskriva att alla människor tillhör någon grupp i samhället såsom familj, vänner, grannar eller skolkamrater (Andersson & Andersson, 2004). De påpekar att dessa grupper är viktiga för oss för det är med hjälp av dem som vi bygger en individuell identitet. Andersson och Andersson fortsätter sedan att beskriva att olika grupper har olika makt och inflytande i samhället (ibid). Till exempel skriver de att företagsledare kan ha större inflytande i samhället på grund av pengar som ger inflytande, men även att politiska partier och fackförbunds grupper innehar makt för att kunna förändra samhället (ibid). Kritiken som Andersson och Andersson lyfter i deras bok är att vissa individer är kritiska mot ojämna maktförhållanden i samhället. De individerna hävdar till exempel att män har oproportionerligt stort maktinflytande i samhället jämfört med kvinnor (ibid).

25

Vidare i kapitlet beskriver Andersson och Andersson att det svenska samhället generellt har en gemensam svensk kultur men inom denna svenska kultur finns ett antal subkulturer. De skriver följande angående subkulturer:

Även om vi ofta kan säga att ett samhälle har en gemensam kultur betyder det inte att alla som bor där har exakt samma värderingar eller uppträder på precis samma sätt. Inom den svenska kulturen finns det t.ex. både en vuxenkultur och en ungdomskultur och de skiljer sig från varandra. Därför kallar man dessa delkulturer (subkulturer) till den svenska kulturen. Ungdomskulturen kan sedan i sin tur delas upp i flera andra delkulturer efter t.ex. musiksmak eller andra intressen som påverkar levnadsstilen. Du kan säkert själv komma på några exempel, där t.ex. håret och kläderna fungerar som symboler. De gör att man känner att man är en del av en grupp, men också att andra ser att man är det. (Andersson & Andersson, 2004:15)

I citatet ses hur Andersson och Andersson tydligt påpekar existensen av subkulturer inom den svenska kulturen, dock vad Andersson och Andersson kännetecknar som “svensk kultur” är relativt diffust.

Trots att Andersson och Andersson inte riktigt definierar vad svensk kultur är för något beskriver det att minoritetskulturer ibland kan komma i konflikt med den dominerande kulturen i samhället (Andersson & Andersson 2004). Exemplet de ger på detta är att samisk kultur förespråkar att leva på traditionellt sätt och att detta resulterar i att samer tillåter renar beta på markytor som ägs av andra (ibid). Detta gillar inte alla markägare, och de har enligt författarna svensk lagstiftningsrätt att kräva att renarna inte ska vistas på deras mark (ibid). Andersson och Andersson påpekar att detta är ett bra exempel på hur konflikter mellan olika kulturer. Markägarna vill att samerna ska anpassa sig till den svenska kulturen och samhället (ibid). Detta medan Andersson och Andersson påpekar att andra tycker att svenska samhället ska låta samerna behålla sin kultur och samhället ska kunna anpassas så de kan behålla den kulturen som de värdesätter (ibid). Andersson och Andersson väljer att inte ta någon ställning angående vad som är rätt eller fel, och hävdar i stället att det finns olika sätt att se på situationen (ibid).

I slutet av kapitlet finns det ett underkapitel som heter det mångkulturella Sverige. Där diskuterar Andersson och Andersson om hur Sverige idag är ett land där människor med

26

många olika bakgrunder och kulturer lever (ibid). Andersson och Andersson beskriver att det främsta som drivit Sverige till ett mer mångkulturellt samhälle är en ökad invandring (ibid). Ett exempel på hur det mångkulturella manifesteras i vardagen hävdar författarna syns på hur många olika restauranger som existerar i Sverige med olika matkulturer (ibid). De säger ytterligare detta om förändring i matkultur:

Olika gruppers kulturer påverkar varandra och det gäller inte minst matvanorna. I och med detta har även utbudet i affärerna förändrats. För femtio år sedan kom italienare till Sverige för att arbeta i våra svenska fabriker. De hade med sig sin matkultur men de kunde inte hitta vitlök i de svenska matbutikerna. Den fanns då bara på apoteken. Numera finns den i butiken. (Andersson & Andersson, 2004:16)

Andersson och Andersson som nämnt i föregående stycke och citat påpekar främst hur mångkultur manifesteras i matkultur. De nämner dock på en rad att mångkultur har påverkat annat också till exempel inom idrott och musiklivet men utvecklar inte detta (ibid).

7.5 Arena 123

Boken börjar med kapitlet vad är ett samhälle, och innehåller underrubriken etnicitet. Under denna rubrik lyfter författarna hur etnicitet kan användas i stället för minoritetsfolk och att fördelen med begreppet är att det kan användas för att prata om majoriteter också. De lyfter också att etnicitet inte ska likställas med ras eller nationalitet. Författarna bygger på med att det finns inga raser inom människor då vi alla är så biologiskt lika varandra att det inte kan klassificeras som olika raser. Rasister definierar de som människor som tror på att det finns olika raser och att någon av de raserna är bättre än de andra. Där lyfter de också skillnaden mellan rasism och nationalism och att begreppen inte ska likställas (Karlsson, 2011).

Vid tal om etniska grupper förklarar han att: “de uppstår när grupper upplever sig som annorlunda än andra i något avseende, till exempel beträffande språk, kultur, religion eller utseende” (Karlsson, 2011:28, deras fetstil). Författaren beskriver också att det kan vara svårt att utifrån se skillnader mellan etniska grupper och att det till och med kan vara likadana. Det betydelsefulla enligt författaren är hur människorna själva definierar sig. Därefter lyfter de att bara för människor inte har samma religion och språk behöver det inte betyda att de tillhör olika etniska grupper, med exempel som protestanter och katoliker i Tyskland. Sist nämns

27

exempel på olika typer av etniska grupper som urfolk, invandrargrupper och protonationer (Karlsson, 2011).

Karlsson (2011) går igenom den etniska normen i Sverige och dess förändring. De lyfter hur bilden av en etnisk svensk har förändrats med tiden, för 50 år sen var det ljus hy med traditionellt svenska namn som ansågs som svenska, och de som inte passade in på det var etniskt annorlunda. Men i dagens samhälle som haft hög invandring är den gamla bilden av svensk inte lika relevant. Människor har kommit hit från hela världen och därför har bilden förändrats. De lyfter problematiken med att tillhöra många etniska grupper och hitta sin identitet. Ett av problemen enligt författaren är att andra också definierar en och kan därefter särbehandla en, dock att särbehandlingen varken behöver vara negativ eller positiv men att den kan bli tjatigt eller kränkande (ibid). Därför uppmanar de att “vi borde istället bli bemötta enbart som individer” (Karlsson, 2011:31).

I nästa del av kapitlet lyfter Karlsson (2011) begreppen integrering och assimilering. Författaren lyfter hur diskussionen om invandringen ofta betonar att integreringen av invandrare går dåligt. Han definierar sedan begreppet som när individen blir en del av det svenska samhället, och att det snabbaste sättet är att komma in på arbetsmarknaden. De påpekar också att det inte kräver en förändring av livsstil, kultur, religion osv, och hur en bristande integrering leder till samhällen inom samhällen. Assimilering definierar han som när olika grupper smälter mer eller mindre ihop till en gemensam grupp. Han lyfter problemen med att den politiska debatten ibland menar att invandrare ska assimileras:

Man menar då att invandrare ska bli “svenskar” och släppa sin egen kultur. En sådan påtvingad assimilering är förmodligen omöjlig, eller åtminstone mycket svår att genomföra i praktiken, och dessutom innebära ett ifrågasättande av - i vissa fall kanske till och med ett övergrepp på människors rättigheter att själva välja sin livsföring (Karlsson, 2011:31). I den sista delen av kapitlet belyser Karlsson (2011) problemet med diskriminering och segregering. Om diskriminering nämns olika grupper som ofta får uppleva någon typ av diskriminering i sina liv. Hatbrott blir också förklarade och hur det ger hårdare straff om ett brott anses vara ett hatbrott. Författaren förklarar hur kvotering är ett sätt för att minska diskriminering i samhället, och lyfter både de positiva och negativa effekter som kvotering

28

skulle kunna ge och varför det inte används i det svenska samhället. Segregering förklarar de som när människor lever åtskilda från varandra, det vill säga samhällen i samhällen. De förklarar att Sverige inte är ett speciellt segregerat land men att framför allt i storstäderna kan man tydligt se segregationen inom dem. De fortsätter med hur segregation uppstår och att det framför allt beror på klass och etnicitet. Den lösning som föreslås, är att anpassa byggandet av bostadsområden så människor av olika socioekonomisk status kan bo där och därmed skapa blandade områden. Ett annat hjälpmedel är att ha mer blandade skolor (Karlsson, 2011).

7.6 Styrdokumenten

Den läroplan som var aktiv under tiden Grundskolans Samhällskunskap användes i klassrummen var Läroplan 62. I Läroplan 62 var ett av huvudmålen med samhällskunskapsundervisningen att “orientera dem om olika yrken och utbildningsmöjligheter” (Skolveröverstyrelsen, 1962:242). De betonar vikten av att stimulera eleverna till att delta i samhällslivet och engagera sig i problem för samhället. Det läggs inte stor vikt på det internationella samhället utan det är bara ett av många huvudmoment i läroplanen. I stället läggs fokus på ekonomi, fostran, arbetslivet och samhällsfrågor inom Sverige. Vid genomgång av lärostoff och arbetssätt betonar de vikten av att utgå ifrån elevernas närsamhälle. Skolöverstyrelsen skriver detta om stoffurvalet: ”Denna bör i största möjliga utsträckning byggas upp kring ett studium av konkreta situationer i närsamhället — familj, skola, kamratkrets” (Skolöverstyrelsen, 1962:243) samt:

Om samhällskunskapen skall kunna stimulera eleverna till egna insatser i samhällslivet och till engagemang för gemensamma problem, måste de få uppleva, att det samhälle, som de utgör en del av, är ett levande samhälle, där var och en kan bidra till det gemensamma bästa. (Skolöverstyrelsen, 1962:244)

Det finns en betoning på att eleverna ska fostras till medborgare som deltar i samhällslivet och olika samhällsorganisationer. Med utbildning som utgår ifrån elevernas närsamhälle hoppas de kunna inspirera eleverna till dessa samhällsorgan. Undervisningen ska också kopplas till det lokala med information om ortens struktur, näringsliv, inrättningar för gemensammas bästa, med mera (Skolöverstyrelsen, 1962).

29

Den del av läroplanen för samhällskunskap som behandlar det internationella perspektivet är momentet: internationellt samarbete och andra länders problem. Enligt Skolöverstyrelsen ska momentet ha en allmän karaktär och inte gå på djupet om frågorna (ibid). Huvudsyftet med momentet är att väcka intresse bland eleverna för internationella problem och samarbeten. Skolöverstyrelsen lyfter dock vikten av att kontextualisera samhället i samarbete med ämnet historia då det bidrar till att öka förståelse för samhällsförhållanden (ibid). Något som skiljer kommande läroplaner från Läroplan 65 är att inom Läroplan 65 lyfts ett starkt syfte med skolan att bilda framtida arbetare och samhällsmedborgare. Det betonas även den normativa antagningen att dessa människor ska bli goda “familjebildare” (Skolöverstyrelsen, 1965). Utöver detta nämner läroplan 65 att alla människor skall behandlas lika i samhället oberoende på kön och klass (ibid). Etnicitet är inte något som nämns explicit inom detta område. Under kapitlet målet för Samhällskunskapsundervisning skriver Skolöverstyrelsen detta:

Undervisningen i samhällskunskap har till uppgift att ge kunskaper om befolkning, bebyggelse, näringsliv, ekonomi samt sociala och politiska förhållanden i nutiden, att skapa förståelse för samhällets funktion och föränderlighet samt att på grundval av förvärvade kunskaper och färdigheter söka klargöra vissa viktiga samhällsfrågor.

(Skolöverstyrelsen 1965:226)

I citatet ses en tydlig koppling till stark sakkunskap, något som starkt framhävs genom hela läroplan 65.

Läroplan för de frivilliga skolformerna 1994 ofta förkortad Lpf 94 publicerades av Skolverket 1994. Målet med Lpf 94 är enligt Skolverket:

Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell.” (Skolverket, 1994:3)

30

Som citatet lyfter, är det en betydligt starkare koppling till fostring inom Lpf 94 än den tidigare läroplanen för gymnasieskolan Lp 65. Här finns det tydliga kopplingar till människans frihet och lika värde, Skolverket lyfter ytterligare att lärare ska belysa de svaga och utsatta i samhället. Inom Lpf 94 nämns också vikten av det mångkulturella Sverige då Skolverket säger följande:

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolan är en social och kulturell mötesplats, som har både möjlighet och skyldighet att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. (Skolverket, 1994:3)

I detta citat lyfter Skolverket vikten av skolan som en social och kulturell mötesplats där människor från olika bakgrunder skall kunna existera och samverka. Detta är något som inte lyfts i det tidigare kursplanerna innan Lpf 94.

Arena 123 är den senast publicerade boken och används i klassrum under läroplanen gy11.

Enligt gy11 är en av en av skolans mål att:

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Skolverket, 2011:6).

Gy11 lägger stor fokus på att lärandet i skolan ska rikta sig åt att skapa förståelse och motverka främlingsfientlighet. Det internationella perspektivet och att vi lever i en mer global och sammankopplad värld läggs stor betoning på. Med ett mer i internationellt perspektiv vill Skolverket förbereda eleverna för att interagera över kulturgränser och bidra till förståelse om mångfalden som existerar inom Sverige (Skolverket, 2011).

31

8. Analys

Under denna del av studien kommer vi analysera och diskutera hur böckerna speglar svenskhet. Även hur de olika böckerna förhåller sig till sina respektive styrdokument och slutligen analysera hur böckerna och deras styrdokument framhäver det interkulturella perspektivet.

8.1 Speglandet av svenskhet och olika kulturer

Som Ajagán-Lester (1999) nämner är böcker en väsentlig del av att förstå samhället vid den tidpunkt som böckerna skrevs. Böckerna avspeglar de normer och tankesätt som existerade i samhället som de skrevs inom. Böckerna tar olika ställningstaganden till vad som definieras som svenskhet. Grundskolans Samhällskunskap och Världen, Sverige och vi beskriver

svenskhet lite annorlunda från varandra. Grundskolans Samhällskunskap har ingen klar

definition på svenskhet, med den är tydlig på att definiera att det finns ett vi, och andra människor. Ytterligare kan beskrivandet av andra kulturer tolkas utifrån Saids teori om orientalism. Detta då de andra kulturerna beskrivs som rationellt underlägsna de boken beskriver som vi. Ett exempel på hur detta manifesteras i boken är när författarna beskriver hur befolkningsökningen i Indien lett till svält och hungersnöd. Trots detta vägrar människor i Indien att slakta kor och dör i stället. Det betonas som att slakta korna hade varit det självfallet rationella, men dessa människor drivs inte av rationalitet som människorna boken är riktad till.

Världen, Sverige och vi har likt Grundskolans Samhällskunskap en liknande syn på att

svenskheten skulle vara något överlägset det andra. I boken beskriver de om hur invandring är nödvändigtvis inte något negativt i sin natur och att det behövs för industrin. Dock betonar de vikten av att dessa människor som kommer till Sverige bör genomgå omskolning innan de kan placeras inom den svenska arbetsmarknaden, inte bara för jobbet utan även andra samhällsområden. Författarna säger följande:

Eftersom många av invandrarna tidigare varit lantarbetare, måste de därför genomgå en lämplig omskolning innan de kan placeras in produktionen. För att anpassningen på arbetsplatsen och samhället skall kunna ske så frikostigt som möjligt, måste de utländska

32

arbetarna ges elementära kunskaper också inom andra samhällsområden. (Björkblom m.fl, 2004:63)

Aspekter av boken påpekar att dessa människor, om de vill existera inom det svenska samhället, skall de förkasta sina föregående värderingar och anamma de som boken påstår är svenska värderingar. Utöver detta verkar författarna av boken göra en distinktion mellan invandrare från de nordiska länderna och andra invandrare. Detta eftersom de skriver om den gemensamma nordiska arbetsmarknaden som en enhet.

Denna omskolning och förkastning av egna kulturella värderingar, för att bli en del av det svenska samhället är det som Fanon nämner. Han diskuterar hur västerländska kulturer anser att deras kultur är överlägsen. Som tidigare nämnt påpekade Fannon: “He becomes whiter as he renounces his blackness, his jungle.” (Fanon, 1986:18-19). Genom en omskolning ska personerna stöta ifrån sig sin blackness, sina tidigare kulturella värderingar, för att kunna bli accepterad in i det svenska samhället.

Den betydligt senare publicerade boken Exposé Samhällskunskap kurs A, har en betydligt mer flytande syn på vad som är svenskhet. Den nämner mycket om subkulturer inom svenskhet, och att det finns många olika kulturella aspekter som skulle kunna klassificeras som just svenskhet. Dock ger den ingen direkt definition på svenskhet. Författarna lyfter dock att mångkultur nödvändigtvis inte bara skapar positiva effekter på samhället. Utan de lyfter sprickor som kan uppstå när olika gruppers normer krockar. Exemplet som författarna lyfter är samernas syn på renars rätt till fritt bete trots vissa markägares motstånd mot detta.

Den senaste publicerade boken som denna studie valt att analysera är Arena 123. Arena 123 är tydlig med definitionen och flexibiliteten med begreppet svenskhet. Detta då författaren är tydliga med att det skett en förändring i hur samhället ser på svenskhet idag jämfört med hur det var för 50 år sedan. Han lyfter i boken hur människor har kommit till Sverige från hela världen och att inte bara människor med ljus hy med traditionellt svenska namn som skall identifieras som svenskar. Utöver denna mer breda syn på och vilka som ska kunna identifieras som svenskar lyfter boken ytterligare synen på invandrare i Sverige.

33

Författaren lyfter hur diskussionen om invandrare ofta är kopplat till integreringen av dem och hur dåligt vissa anser att detta går i Sverige. Därefter lyfter han hur denna debatt om integrering av invandrare är fel diskussion från början. Detta eftersom integreringsbegreppet är starkt kopplat till att dessa människor ska bli mer svenska, vilket författaren påpekar att många av dessa individer redan är. Karlsson skriver att invandrare ska inte behöva bli svenskar genom att släppa sin egen kultur, utan vi ska kunna samexistera i samhället med en kulturell mångfald.

Dessa tankar som författaren beskriver speglar de postkolonialistiska tankarna som Fanon beskriver speglar synen på västerländsk kulturell kolonialism (Fanon 1986). Det vill säga att det skett en förändring i hur läroböckerna ser på kultur. I stället för att se den västerländska kulturen som överlägsen har boken tagit ett mer inkluderande perspektiv där kulturer ses som jämlika varandra och att alla ska accepteras och respekteras.

Arena 123 är tydlig med sitt fokus på att skapa en förståelse mellan människor av olika

kulturer. Genom att lyfta de problem som minoritetsgrupper har i samhället agerar den för att ge eleverna en chans att reflektera över sina egna tankar om dessa problem. Författarens lyftande av problematiken av att placeras in i etniska fack av personer i sin omgivning ger också eleverna en chans att tänka över sina egna placeringar och förutfattade meningar om människor. Även om de förklarar att det inte måste vara positivt eller negativt, förklarar de hur det kan kännas kränkande och tjatigt för de människorna som blir placerade in i etniska fack. Detta ligger i linje med interkulturellt lärande som agerar för att skapa förståelse över kulturella gränser. Genom en ökad förståelse hoppas det interkulturella perspektivet att kunna skapa ett samhälle där människor kan sluta agera på förutfattade meningar och istället behandla människor som individuella individer (Lorenz, 2020). Det är något som Karlsson tydligt också är ute efter då han specifikt nämner “Vi borde istället bli bemötta enbart som individer” (Karlsson, 2011:31).

8.2 Hur förhåller sig de olika böckerna till sina respektive

styrdokument

Läroboken Grundskolans Samhällskunskap utgår ifrån Läroplanen 62. Om stoffurvalet i Läroplan 62 skriver Skolöverstyrelsen att: “Denna bör i största möjliga utsträckning byggas

34

upp kring ett studium av konkreta situationer i närsamhället — familj, skola, kamratkrets” (Skolöverstyrelsen, 1962:242). Det blir i citaten tydligt att fokuset för samhällskunskapen är elevernas närsamhälle och det de själva känner att de kan påverka. Då målet för samhällskunskap enligt Läroplan 62 är att skapa individer som deltar i samhällslivet blir det förståeligt att närsamhället betonas tydligare. Elever kommer enligt dem vara mer intresserade och delta i samhällsfrågor som de känner att de själv kan påverka och har koppling till.

Sett utifrån Läroplan 62 följer Grundskolans Samhällskunskap läroplanen och det som Skolöverstyrelsen satt ut som mål med samhällskunskap. I boken är arbetsmarknaden, yrkesval och Sveriges politiska system väl betonade och står för majoriteten av boken. Den del som hanterar det internationella är ett mindre kapitel. Det är av intresse att de namngett kapitlet Andra länders problem, vilket kommer direkt från läroplanen och vars problematik utforskas under rubrik 7.3. Författarna lyfter också problem som överbefolkning och rasförföljelser utan att ge en större historisk och samhällsmässig kontext. Det kan vara kopplat till Läroplan 62 fokus på simplicitet vid behandlandet av internationella problem. Detta då fokuset är att väcka intresse i stället för att gå på djupet. Utifrån Läroplan 62 ska den historiska kontexten beröras i ämnet historia i stället för samhällskunskapen.

När det kommer till läroboken Världen, Sverige och vi utgavs den under samma tidsperiod som Läroplan 65 för gymnasieskolan. En intresseväckande fråga blir hur kopplat är materialet i boken till den värdegrund som Läroplan 65 för gymnasieskolan påpekar att skolan ska förmedla. Som belyst tidigare lyfter Läroplan 65 att alla människor skall behandlas lika i samhället oberoende på kön och klass (ibid). Vid analysering av detta område i boken Världen,

Sverige och vi är det tydligt att boken faktiskt speglar det som Skolöverstyrelsen skriver ska

undervisas inom svensk gymnasieskola. Exempel på detta är i boken när författarna beskriver invandrare generellt som något positivt som kan bidra stort till det svenska samhället. Vid jämförelse av innehållet i Exposé Samhällskunskap kurs A kopplat till Lpf 94 finns det delar av läroplanen som reflekteras i bokens innehåll. Exempel på detta är hur det mångkulturella samhällets påverkan på Sverige framhävs. Som nämns tidigare påpekar Andersson och Andersson de positiva aspekterna när det kommer till förändring av primärt