Vi och dem : Muslimer som de andra i svenska läromedel

Examensarbete 1 för Grundlärarexamen med

inriktning årkurs 4-6.Grundnivå 2

Vi och dem

Muslimer som de andra i svenska läromedel

Us and Them

Muslims as the others in Swedish textbooks

Författare: Dennis Ekstrand Handledare: Urban Claesson Examinator: Maria Olson

Ämne/huvudområde: Pedagogiskt arbete/SO Kurskod: PG 2051

Poäng: 15 hp

Examinationsdatum: 2017-06-09

Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.

Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):

Ja X Nej ☐

Abstract:

Svenska läromedel i religionsämnet fokuserar ofta på Mohamed och koranen och sällan på hur religionen islam praktiseras av muslimer. Kvinnans roll är ofta nedtonad eller helt utsluten vilket bidrar till en distansering av religionen islam från den modernt sekulära grundsynen. Läroböckerna betonar det patriarkala i religionen islam vilket böckerna inte uttrycker lika tydligt inom andra

världsreligioner. Valet av innehåll i böckerna är en representation av författarnas tolkning och inte en objektiv och neutral sanning. Läromedlen kan därmed bidra till en ”vi och dem” känsla. Lärarens didaktiska förmåga utmanas därmed i religionsundervisningen. I dagens mångkulturella skola måste läraren därmed anpassa sin religionsundervisning utifrån elevernas förförståelse.

Nyckelord:

4

1. Innehållsförteckning

1. Innehållsförteckning ... 4

2.Inledning ... 5

3. Syfte och frågeställning: ... 6

4. Bakgrund ... 6 4.1 Religion i Lgr11 ... 6 4.2 En historisk process ... 6 4.3 Lärobokens roll ... 7 4.4 Kvinnans framställning ... 8 4.5 Perspektiv på Islam ... 8 5. Metod ... 8 5.1 Allmän litteraturstudie ... 9 5.2 Forskningsetiska överväganden ... 9 5.3 Urval ... 9 5.4 Teoretisk referensram ... 10 6. Resultat ... 10 6.1 Läromedel i religion ... 10 6.2 Religionsdidaktik ... 12

7. Resultatdiskussion och metoddiskussion ... 15

7.1 Resultatdiskussion ... 15

7.2 Metoddiskussion ... 16

8. Reflektion ... 17

5

2.Inledning

Under en längre tid har internationalisering varit i fokus och människor med olika kulturella bakgrunder lever idag närmare än tidigare. Det beror dels på den ökade möjligheten till resor samt via kommunikation genom sociala medier men även av det turbulenta världsläget som intensifierat inflyttningen till Sverige. Detta ökar vikten av skolans uppdrag, att främja en förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse (Skolverket 2011a s. 7). Vidare beskriver Skolverket att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning (Skolverket 2011a s. 7). Religionsämnet har som uppdrag att motverka stereotypa föreställningar och en förutbestämd syn på olika religioner i förhållande till människors värderingar och handlingar (Skolverket2011b s. 7).

Samhället är idag mångkulturellt vilket ökar behovet av förståelse mellan olika kulturer och livsåskådningar (Skolverket 2011b s. 7). Religionens roll i samhället har i många avseenden fått förnyad och ökad aktualitet under de senaste decennierna, religiöst motiverat våld präglar sedan det kalla krigets slut många konflikter på den internationella arenan (Skolverket 2011b s. 7). Genom konflikter har flyktingmottagningen ökat till Sverige och ökat betydelsen för en mångkulturell förståelse. I det mångkulturella samhället bryts sekulära och religiösa

uppfattningar mot varandra i processer som kan innebära både samförstånd och konflikt (Skolverket 2011b s.7). Kursplanen i religionskunskap lyfter därför fram vikten av att i undervisningen allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället (Skolverket 2011b s.7).

Under min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har jag uppmärksammat att elever som befinner sig i starkt sekulariserade områden har stereotypa uppfattningar kring vissa religioner och även viss tendens till t.ex. islamofobi. Därmed är det betydelsefullt att ämnet präglas av ett objektivt och allsidigt förhållningssätt för att uppnå ämnets mål. Under observationer gjorda under min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har jag noterat att elever och lärare använder läromedelsböcker i ämnet religion i stor utsträckning. Därmed blir läromedlens innehåll betydande för att skapa en nyanserad bild av olika religioner. Det här arbetet kommer att ta sin utgångspunkt från Kjell Härenstams (1993) tidigare forskning inom läromedel för att sedan fördjupas och kompletteras. Nyare studier inom två aspekter av hans områden kommer att presenteras samt ett ytterligare perspektiv vilket är framåtsträvande för att sätta

forskningsresultatet i ett didaktiskt perspektiv. Det första området är hur den muslimska kvinnan blir representerad och hur den bilden kan påverka tolkningen av religionen. Den andra aspekten är hur läromedel väljer att representera islam som polariseringar mellan ”vi” och ”dem”. Den tredje framåtsträvande aspekten är vad religionsdidaktisk forskning menar är fördelaktiga metoder för att skapa en förståelse och tolerans.

6

3. Syfte och frågeställning:

Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga vad tidigare forskning funnit genom olika läromedels representationer av religionen islam.

 Hur illustreras religionen utifrån ett vi och dem perspektiv?  Hur representeras den muslimska kvinnan i svenska läroböcker?  Vilka didaktiska metoder förordar forskningen?

4. Bakgrund

Inledningsvis ges en presentation av religionsämnets syfte och mål enligt dagens läroplan. Vidare beskrivs hur skolans läroplaner har förändrats samt hur läromedel har påverkas i samklang med hur samhällsnormer har varit. I bakgrunden presenteras även Härenstams forskning och analys från äldre läromedel.

4.1 Religion i Lgr11

Lgr 11 belyser att människor i alla tider har försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i (Skolverket 2011a s. 206). Vidare belyser läroplanen att den mångfald som samhället består bekräftar vikten av kunskap om och kring olika religioner och livsåskådningar. Undervisningen i ämnet religion ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna och på andra håll i världen (Skolverket 2011a s. 206). Undervisningen ska bidra till att eleverna blir

uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner uttrycker, lever med sin religion och tro på olika sätt. Skolverkets kommentarsmaterial (2011b) betonar betydelsen av att elever tillgodogör sig en grundläggande förståelse för den mångfald som finns inom religiösa traditioner. Vidare förtydligar kommentarsmaterialet vad som definieras som mångfald med följande citat ”Mångfald handlar i det här sammanhanget om de olika

riktningarna inom världsreligionerna, till exempel shia och sunni...” (Skolverket 2011b s. 7). Vidare förklarar kommentarsmaterialet att betoningen av mångfald även syftar till att eleverna ska bli medvetna om att det sätt på vilket folk praktiserar och förstår sin religion i vardagen kan skilja sig väsentligt från den bild av religion som officiella förespråkare ger (Skolverket 2011bs. 7). Anledningen till detta är enligt Skolverket att motverka stereotypa bilder och en förutbestämd syn på religion i förhållande till människors faktiska värderingar och handlingar. Då det svenska samhället i stort är sekulärt finns det många exempel där spänningsfyllda relationer skapas när religion möter samhället (Skolverket 2011b s. 8). Det demokratiska samhället ställs inför dilemman när det gäller tolkningar av grundläggande rättigheter som religionsfrihet och yttrandefrihet.

4.2 En historisk process

Läromedel som används genom tiderna är påverkade av den diskurs som råder vilket även påverkar den läroplan som skolan arbetar efter. Ett reformarbete med det allmänna

skolväsendet ledde fram till 1962 års beslut om en ny obligatorisk skola och att en

obligatorisk grundskola successivt skulle införas i landet. Detta resulterade i läroplanen för grundskolan 1962. Några framträdande mål och riktlinjer var att skolan skulle främja ett

7

internationellt medvetande för att främja och befästa fred (Härenstam 1993 s. 9). Vidare måste skolan bland de unga skapa ökad förståelse för människors liv och villkor. Läroplanen

förklarade även att skolan ska få eleverna att dem inse betydelsen av goda mellanfolkliga relationer och internationell samverkan. Under denna tid hette religionsämnet

kristendomskunskap och hade krav på objektivitet. Med detta menades att ämnet skulle förmedla sakliga kunskaper utan att påverka eleverna att omfatta en viss religion. Ämnet skulle även vara präglat av vidsynthet och tolerans (Härenstam 1993 s. 9). Det fastslogs även att de icke-kristna religionerna skulle bearbetas under mellanstadiet samt högstadiet.

Nästa läroplan kom redan år 1969 och kallas Lgr-69. Ämnet får ett nytt namn och ändras från kristendomskunskap till religionskunskap. Läroplanen framskriver det internationella

medvetandet starkt. Läroplanen belyser följande ”Undervisningen ska medverka till att hos

eleverna grundlägga internationell förståelse och vilja till internationellt samarbete”

(Härenstam 1993 s. 10). Ytterligare en intressant framskrivning är att skolan bör eftersträva att komma bort från ensidiga nationella västeuropeiska perspektiv (Härenstam 1993 s. 10). En annan del som starkt betonas är att skolan ska verka för jämställdhet mellan könen. Skolan bör verka för jämställdhet mellan män och kvinnor, i familjen, på arbetsmarknaden och inom samhällslivet. Skolan bör stimulera eleverna till att debattera och ifrågasätta rådande

förhållanden (Härenstam 1993 s. 10).

Nästa läroplan för grundskolan kallas Lgr -80 och innehåller mycket av det som betonats från tidigare läroplan. Läroplanen har dock fått en ny utgångspunkt, ämnet ska vidare utgå från elevernas livsfrågor. Skolan ska skapa en förståelse och respekt för andra kulturers

värderingar, samtidigt som det sägs att skolan skall propagera för demokratiska värderingar och därmed ta avstånd från allt som strider mot dessa, t.ex. när det gäller jämställdhet mellan könen (Härenstam 1993 s.11).

4.3 Lärobokens roll

Härenstam (1993 s. 27) beskriver att läroplanerna uttalar en vilja att tona ner den traditionella lärobokens roll till förmån för alternativa kunskapskällor där ett mer undersökande arbetssätt främjas. En statlig utredning med start 1976 hade som avsikt att kartlägga

läromedelsmarknaden. Genom ett tillägg 1979 fick utredningen även direktiv om att granska statens institut för läromedelsinformation (SIL). Utredningen resulterar i en slopning av begreppet centrala läromedel, samt att den statliga registreringen av centrala läromedel upphör och ska istället skötas av branschorganisationen (Härenstam 1993 s. 28). Det betyder dock inte att läromedlen spelade ut sin roll i den svenska skolan. Konkret resulterade detta endast i att den statliga kontrollen över läromedel försvann medan

användandet bestod eller ökade. Härenstam (1993 s. 29) visar i sin granskning att läromedel snarare tenderar att öka när nya läroplaner införs och nya krav sätts på lärare.

Med bakgrund av att den statliga granskningen har tagits bort och att vi idag fortsätter använda läromedel i stor utsträckning behövs det andra granskningar. Utifrån ett

forskningsperspektiv kan läromedlen granskas för att säkerställa att de motsvarar de krav och riktlinjer som skolan ska arbeta utifrån och som läroplanen kräver. I Härenstams (1993) forskning utgick granskningen utifrån de dominerande läromedelsföretagen i Sverige vilket år 1993 var Nya Liber, Natur och kulturgruppen och Läromedelsgruppen.

8

Tidigare granskningar har visat brister i läromedel gällande information om framförallt tredje världen. Dessa har också haft tendenser till rasism och etnocentrism vilket var särskilt tydligt i äldre böcker. Denna tendens har visserligen minskat, men istället givit rum för nya fördomar och en uppdelning av världen i vi och dem (Härenstam 1993 s. 38). Härenstam

problematiserar läromedlens utmaning genom följande citat ” Ett neutralt, objektivt skrivsätt

kan döljas att urvalet av fakta ändå baseras på dolda värderingar” (Härenstam 1993 s. 38).

4.4 Kvinnans framställning

Enligt Härenstam (1993) är en av de vanligast förekommande missuppfattningarna den

muslimska kvinnans ställning (Härenstam 1993 s. 222). En av dessa är uppfattningen att islam legitimerar kvinnoförtryck. Denna ”allmänna” uppfattning bör sedan tolkas i samspel med skolans läroplan som sedan 1980 betonat jämställdheten. Enligt läroplanen ska jämställdhet gälla familjen, arbetsmarknaden och övriga samhällslivet.

I Härenstams (1993 s. 231) granskning presenterar han resultat från hur en negativ bild om kvinnans roll och kvinnosyn inom islam presenteras. Ett exempel som Härenstam (1993) belyser är hämtat från boken Religion och Samlevnad.

Det är bra att pojkarna får utbildning säger han men flickor ska gifta sig och sig sköta hem och barn. Så resonerar många muslimska män, och de har stöd av koranen. (…) Men han (Muhammed) ville att de skulle hålla sig i hemmet och inte visa sig mycket ute. När de är utanför hemmet borde de ha slöja för ansiktet. (Härenstam 1993 s. 231)

Härenstam menar att läroboken valt att framställa kvinnornas perspektiv i en turkisk landsby och sedan låtit detta representera islam som generell praxis.

4.5 Perspektiv på Islam

Om syftet med religionsundervisningen är att skapa en förståelse av muslimer så behöver framställningen enligt Härenstam (1993 s. 73) vara av sympatisk och igenkännande karaktär. Enligt Härenstam finns det några kriterier för en sådan framställning. För det första ska den innefatta muslimsk självförståelse vilket menas att en troende muslim kan känna igen sig i skolböckerna och även generera en känsla att deras tro tas på allvar (Härenstam 1993 s. 73). Härenstam (1993) problematiserar dock även denna vision genom att belysa religionens heterogenitet vilket försvårar valet av innehåll.

5. Metod

I följande avsnitt redovisas litteraturstudiens genomförande. Det innefattar en definition av vad en allmän litteraturstudie är samt en redogörelse kring de forskningsetiska överväganden studien förhåller sig till. Vidare redovisas urvalsmetod.

9 5.1 Allmän litteraturstudie

Metoden som används är en allmän litteraturstudie av vetenskapliga texter. Arbetet baseras på artiklar publicerade i tidskrifter som är peer-reviewed granskade, artiklar som är skrivna av personer som utifrån forskningsområdet är experter eller arbeten som är granskade under disputation. För att söka svar på de frågeställningar som arbetet avser besvara genomförs en allmän litteraturstudie vilket innebär en fördjupad analys av valda forskningsresultat

(Eriksson Barajas 2013 s. 26). Analysen kommer följa Eriksson Barajas (2013 s. 25) beskrivning för en analys där den första aspekten är att läsaren lokaliserar författarens syfte med texten. För det andra krävs att vetenskapliga belägg lokaliseras vilket textens

argumentation stöds och drivs av (Eriksson Barajas 2013 s. 27). För det tredje innefattar analysen en översyn kring den mängd studier som antaganden är skapade utifrån, samt hur dessa studier utförts. Denna studie utgår ifrån vetenskaplig litteratur i form av artiklar, rapporter och avhandlingar. Mängden artiklar är begränsade utifrån tidsram för arbetsområdet samt utifrån forskningsområdets relevanta funna artikelmängd.

5.2 Forskningsetiska överväganden

En etisk aspekt som är viktig för studien är att allt material som använts i studien refereras tydligt med en källhänvisning. Ytterligare en viktig aspekt ur ett forskningsetiskt perspektiv är att allt funnet material redovisas oavsett om det stödjer eller motsäger forskarens hypotes. Vid en litteraturstudie kommer inga informanter att användas utan redan publicerade studier kommer att granskas för att finna svar på nya frågeställningar. Därav kommer det inte bli aktuellt med att inhämta informerat samtycke från deltagare. Materialet som används till studien kommer att förvaras så att endast författare och handledare har tillgång till det och det kommer endast användas för denna studie och eventuellt för det fortsatta arbetet i

examensarbete 2.

5.3 Urval

Arbetet har utgått från urvalsmetoden snöbollsmetoden även kallad snowballing (Eriksson Barajas 2013 s. 138). Syftet har varit att lokalisera andra forskare inom området. Arbetet inleds med en sökning i Google Scholar på Härenstam. Som ledde fram till andra studier som använt Härenstam som referens. Dessa studier citerar sedan vidare till andra inom området relevanta studier och forskare. Genom denna sökning framkom bland annat Otterbeck och Berglund. Utöver detta har även sökningar gjorts i databasen Summon för att finna studier inom religionsdidaktik. Sökningar har gjorts på sökorden islam, didaktik, teaching.

Mina inklusionskriterier har varit studier som baseras på resultat från grundskola och gymnasium, Jag har även valt att fokusera på studier publicerade mellan åren 2000 - 2017. Studierna ska behandla religionen islam. Studier som fokuserar på analyser av läromedel inom religionsämnet. Samt studier inom religionsdidaktik. Exklusionkriterier för arbetet är studier som är utförda i muslimska länder. Studier som behandlar muslimers upplevelse av den svenska skolan har uteslutits.

10 5.4 Teoretisk referensram

Studien analyseras utifrån Susanna Olssons (2010) teori om att läromedel inom religionsämnet kategoriserar olika religioner med ett ”vi” och ”dem”. Denna teori är inspirerad av Edward Saids teori om orientalism (Olsson 2010 s. 42).

6. Resultat

I detta avsnitt presenteras forskningsresultatet indelat under två undergrupper. Den första undergruppen fokuserar på lärobokens representation. Den innehåller både kvinnans

representation samt läromedlens val av perspektiv på vi och dem. Den andra delen innehåller religionsdidaktiska forskningsresultat.

6.1 Läromedel i religion

Jonas Otterbeck, professor i islamologi vid Lunds universitet har i sin artikel What is

reasonable to demand? Islam in Swedish textbooks (Otterbeck 2005) granskat sju

läromedelstexter rörande islam. Denna analys gäller texter som riktar sig mot elever i gymnasiet. I studien har litteratur från stora läromedelsföretag som Gleerup, Almqvist & Wiksell, Bonniers, och Natur & Kultur analyserats. Otterbeck (2005) belyser att

läromedelsförfattarna representerar den illustration som läromedel ska motverka genom att omedvetet belysa delar felaktigt eller utelämna viss information. Ett exempel på detta menar Otterbeck (2005) är när litteraturen använder beskrivningar som att alla muslimer är bröder. Otterbeck menar att användande av begreppet brödraskap riskerar att tolkas som en

exkludering av kvinnor (Otterbeck 2005 s.799). Vidare menar Otterbeck att detta kan leda till konsekvenser där religionen tolkas vara skapad eller ämnad uteslutande för män.

Ytterligare ett exempel är vid granskning av läromedlens beskrivning av pilgrimsfärden hajj. Otterbeck (2005) beskriver hur läroböckerna fokuserar på att beskriva männens klädsel men utelämnar kvinnans vid pilgrimsfärden. Otterbeck menar att detta är anmärkningsvärt då redan år 1989 bestod 40 procent av pilgrimerna till Mecka av kvinnor. Otterbeck har även hittat i sin analys att viss litteratur använder begreppet manliga pilgrimer vilket utelämnar de kvinnliga pilgrimerna helt. I enlighet med Härenstam (1993) menar Otterbeck (2005) att det inte alltid är felaktig fakta som framställs i läroböckerna utan att valet av fakta som blir det vilseledande (Otterbeck 2005 s. 801).

Susanna Olsson, professor i religionshistoria vid Stockholms universitet beskriver perspektivet på ”de andra” och dess betydelse i artikeln Our view on the others: issues

regarding school textbook (Olsson 2010). Olsson menar att diskussionerna i klassrummen

ofta innefattas av samtal om ”de andra” samt kring vilka ”de andra” är. I dagens

mångkulturella samhälle är dessa ”andra” ofta en del av oss i samma klassrum. Olsson påstår att läroböckernas innehåll fyller två syften. Dels att skapa en förståelse för den som upptäcker religionen men även ett syfte att de som är en del av religionen ska kunna känna igen sig i beskrivningen (Olsson 2010 s. 41-42).

11

Olsson diskuterar vidare i sin artikel kring vad som är religionsämnets didaktiska åtagande (Olsson 2009 s. 44). Är det att finna likheter mellan olika religioner och kulturer eller ska vi skapa medvetande kring religionernas skillnader. Ska läraren utelämna viss information om den riskerar att öka en negativ bild av religionen? Olsson (2009) menar att undervisningen av islam innefattar olika dilemman då den europeiska bilden av islam ofta är påverkad av

islamofobi (Olsson 2009 s. 44). Olsson menar dock inte att detta ska bidra till att en endast positiv bild av islam bör presenteras utan snarare en balanserad. Dock belyser Olsson (2009) att en balanserad bild inte är detsamma som en neutral och objektiv.

Masoud Kamali professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet skriver i den statliga

utredningen ”Skolböcker och kognitiv andrafiering” att skolan har en betydande roll för att skapa en ”vi–känsla” och tillhörighet till ”en-nation” med en gemensam historia ” (Kamali 2006 s. 47).

Genom utbildningen formas eleverna kognitivt. Med detta menar Kamali (2006) att eleverna utvecklar språkliga begrepp, kategorier och diskurser. Vidare menar Kamali att människors föreställningar om verkligheten utgör en viktig faktor för deras handlingar. Utifrån denna utgångspunkt anför Kamali att det krävs en förståelse för den andres uppfattning av

verkligheten för att förstå varför människor handlar som de gör. Undervisningen är därmed en del av produktionen och reproduktionen av föreställningen av ett ”vi” och ett ”dem” med olika egenskaper. Därmed blir undervisningen en del av reproduktionen av maktförhållandena och sociala relationer i ett givet samhälle (Kamali 2006 s. 47). Denna diskursiva kunskap reduceras sedan till stereotyper om ”de andra”. Kamali beskriver vidare i sin artikel hur elever med invandrarbakgrund blir diskriminerade utifrån kategoriseringsprincipen. Med detta menar författaren att lärare och elever tar med sig majoritetssamhällets negativa inställning in till skolan och förstärker bilden av ”de andra”. Denna negativa framställning är dock inte uteslutande utifrån attityder som råder i det sociala mötet utan förstärks även genom

skolböckerna (Kamali 2006 s. 50). Kamali nämner exempel som begrepp utvecklingsländer där den hierarkiska strukturen visar de överlägsna mot de underlägsna. Vidare nämner Kamali att liknande mönster finns inom religionsbeskrivningarna inom exempelvis islam.

I Kamalis analys av tre läroböcker framställs islam och hinduism som ”invandrarreligioner medan kristendomen betraktas som ”vår” religion. Kamalis (2006) granskning visar att författare valt att lyfta fram meningsskiljaktigheter och skillnader mellan religionerna. Vidare belyser lärobokens författare fram den islamska kvinnans förtryck och att islam förespåkar ett patriarkalt samhällssystem. Texterna belyser olika stycken från Koranen och består till stor del av könsroller. Det ska då uppmärksammas att författarna inte väljer att belysa det patriarkala systemet inom judendom och kristendom. I ett exempel på hur det hierarkiska mönstret finns visas i exempelet att författarna ”förundras” över det ökade antalet muslimer i Sverige och framställer detta som ”onaturligt” (Kamali 2006 s. 53).

I Kamalis studie delas muslimerna in i två grupper, de som vill anpassa sig till det svenska samhället samt de som vill bevara traditioner från sina hemländer. Denna beskrivning skapar enligt Kamali ett ”de andra”, där de som vill anpassa sig till det ”svenska” samhället befinner sig lite närmare oss. Kamali har i sin studie även uppmärksammat att vissa författare skapar en tydlig beskrivning kring de historiska berättelserna kring religionen samt problematiserar vanligt förekomna föreställningar rörande exempelvis kvinnans ställning inom religion. Men trots denna avsikt så överskuggas dessa positiva inslag av de systematiska andrafiering av muslimer genom att konstruera dem som ”avvikare” (Kamali 2006 s. 54).

12

Jenny Berglund (2014) docent vid Södertörns högskola jämför i sin artikel ”Vad är religion i

svenska religionskunskapsböcker?” indonesiska och svenska läroböcker i religionsämnet inom bland annat islam. Artikelns syfte är att belysa hur olika representationer av en religion skapar olika förståelser för en religion. Författarens belyser själv att syftet inte är att framhålla vad som är mer rätt än det andra. Utan snarare belysa representationens utmaningar inom religionsämnet. Berglund menar att det finns stora svårigheter att beskriva en religion objektivt samt neutralt (Berglund 2014 s. 7). Berglund menar att förståelsen snarare är ”marinerad” i en specifik förförståelse. Vidare beskriver Berglund att de svenska

läroböckerna presenterar religionen enligt en tredelad förklaringsmodell, mannen, boken och tron (Berglund 2014 s. 7). Berglund konkretiserar detta med att förklara att de svenska läroböckerna fokuserar på Mohammad, Koranen och trossatser. Detta kan jämföras med de indonesiska läroböckerna där bön, gärningar och renhetsföreskrifter är centrala delar. I svenska läroböcker är det vanligt med berättelser om grundarens liv. I svenska läromedel nämns händelser som är hämtade från Mohammads liv. Detta kan jämföras med de

indonesiska böckerna där de istället fokuserar kring citat ur koranen samt vad som räknas som gott uppförande och goda gärningar enligt religionen. Islam presenteras därmed utifrån vad utövarna gör och bör göra istället för vad de tror. De indonesiska läroböckerna fokuserar kring förståelsen för religion som praktik då det tar upp vilka gärningar som tron bör leda till, inte vad det är eleverna ska tro på. Berglund nämner i sin artikel att läroplanen Lgr11 innebär ett ökat fokus på variationer inom religioner samt vardagsaspekter även kallad levd religion. Detta syftar till att komma bort från stereotypa bilder som kan tendera i läroböcker (Berglund 2014 s. 8).

6.2 Religionsdidaktik

Kerstin von Brömssen och Christina Rodell Olgaç presenterar i sin studie

religionsundervisningens roll i ett samhälle där minoriteter och en varierad religionsbakgrund blir allt vanligare (Brömssen, Rodell Olgaç 2010 s. 121). Författarna inleder sitt arbete med att presenterar hur det svenska samhället historiskt bestått av olika minoriteter som

finlandssvenskar, romer, och judar. Sveriges minoriteter och andra minoriteter i övriga Europa har fått ökad uppmärksamhet under den senaste tiden. Vidare beskriver författarna att den svenska religiösa kartan har förändrats under den senaste tiden och det har skapats en större spridning. I dagens svenska samhälle är muslimer Sveriges näst största religion efter kristendomen med ungefär 400,000 troende muslimer (Brömssen, Rodell Olgaç 2010 s. 121). Författarna menar att det finns en problematik kring att lärare ofta har en oreflekterad

inställning till den svenska kulturen (Brömssen, Rodell Olgaç 2010 s. 129). Det kan visa sig genom hur skolan förhåller sig till de kristna högtiderna som ofta blir mycket

uppmärksammande och tas upp inom olika ämnen medan andra religiösa högtider inte får någon uppmärksamhet. Detta menar författarna stimulerar uppfattningen till att dessa traditioner är likställt med svensk kultur och kan skapa uppfattningen om en monokulturell inställning (Brömssen, Rodell Olgaç 2010 s. 129). Vidare menar författarna att det skett en förändring utifrån synen på religion där det tidigare sågs som något individuellt men på senare tid utmanats av idéer där religion som ett kollektivt, offentligt och som politiskt viktigt

fenomen (Brömssen, Rodell Olgaç 2010 s. 129). Med den senare tidens osäkerhet som består av fundamentalism och terrorism så har en negativ bild av islam förstärkts. Denna bild befinner sig i linje med den rådande diskuren av att muslimer är potentiellt våldsamma och bedriver heligt krig och en uppfattning av att det islamska budskapet ska vara till motsats mot demokrati och jämställdhet (Brömssen, Rodell Olgaç 2010 s. 129). Författarna förtydligar att

13

dessa uppfattningar inte är nya i västvärlden utan reproduceras genom skolans användning av både äldre och nyare läromedel. Utifrån denna insikt menar författarna till studien att frågor väcks kring hur religionsämnet ska läras ut (Brömssen, Rodell Olgaç 2010 s. 129). Det gäller didaktiska frågor som t.ex. vilken nivå ska ämnet läras ut och vilket innehåll men även utifrån vems perspektiv som ämnet ska reproduceras. Brömssen och Rodell Olgaç (2010) menar att muslimska föräldrar ofta väljer en självständig muslimsk skola med anledning till den negativa bild som ofta porträtteras av islam och muslimer i grundskolor.

Simon Sorgenfrei (2012) lektor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola skriver i artikeln ”Breivik och islamofobi” att islamfobi är en pedagogisk utmaning. Han menar att elever idag ofta söker efter information utanför läroböcker vilket ökar lärarens åtaganden. Han menar därmed att ett större fokus bör läggas på att utveckla elevernas förmåga att förhålla sig kritisk till den information som de möter (Sorgenfrei 2012 s. 15). För att utveckla denna förmåga menar Sorgenfrei att religionsundervisningen kan använda utsagor från såväl religiösa representanter som från den anti-islamistiska diskursen. Det han menar att dessa texter har gemensamt är att de har för avsikt att berätta vad islam ”är” trots texternas olika slutsatser (Sorgenfrei 2012 s. 15). En vanlig uppfattning är att religionsundervisning bäst sker genom att läsa dess urkunder, snarare än andras tolkningar av dessa urkunder. Sorgenfrei (2012) menar att denna religionsförståelse finns presenterad i de svenska läroböckerna. Vidare menar han att läraren behöver ett starkt antropologiskt och sociologiskt perspektiv snarare än ett

hermeneutiskt eller omedvetet teologiskt (Sorgenfrei 2012 s. 15). Sorgenfrei (2012) beskriver i likhet med Otterbeck citerad ovan, att det har stor betydelse att religionsundervisningen och då även dess skrivna material representerar religionen utifrån en förståelse att ”samma” religion tolkas och praktiseras olika av olika grupper och individer (Sorgenfrei 2012 s. 15). Avlutningsvis belyser Sorgenfrei att religionsläraren måste hjälpa eleverna med att se det komplicerade förhållandet mellan texter och tolkningar, mellan urkunder och levd religion i vår omgivning.

Jonas Svensson (2011) professor i religionsvetenskap vid Linneuniversitetet beskriver utifrån ett religionsdidaktiskt perspektiv hur ett genusperspektiv bör tillämpas för att befinna sig i linje med rådande läroplan. Svensson (2011 s. 99) menar att en didaktisk metod är att utifrån ett genusperspektiv granska olika religioners urkunder. Därmed lokalisera hierarkiska mönster och för att förstå den historiska och kulturella kontext som de är skrivna utifrån (Svensson 2011 s. 99). Svensson (2011) hävdar att religionsundervisningen tenderar att presentera kulturella tolkningar istället för religionens budskap. Vidare problematiserar Svensson (2011) den religionsdidaktiska urvalsfrågan, Svensson (2011) menar att en viktig aspekt har varit att belysa könsblindheten inom religionernas framställning. Religionsvetenskap har varit och fortfarande är manscentrerad (Svensson 2011 s. 101). Därmed blir kvinnans religiösa liv ofta nedvärderad och osynliggjord och den religiösa människan har underförstått varit en man. Svensson problematiserar sitt resonemang kring genusperspektivets betydelse. Han menar att vissa läromedel har separata delar som namnges kvinnans religion. Detta kan ses som en positiv del för att synliggöra kvinnan inom religionen. Detta bidrar dock till att kvinnans religiösa uppfattning ses som något annat bortsett från den vanliga religionen (Svensson 2011 s.102). Svensson (2011 s. 102) hävdar att ett effektivt sätt att arbeta med detta är att

uppmärksamma problemet hos eleverna. Svensson illusterar detta genom ett exempel där en lärobok använder titeln ”kvinnan i kristendomen”. Svensson anser att läraren bör göra eleverna uppmärksamma kring att det inte finns någon titel ”mannen och kristendomen” och diskutera varför det är ett eget kapitel. Ett didaktiskt övervägande som läraren bör ta hänsyn till enligt Svensson är att fokusera kring den vardagliga religionen snarare än teologiska

14

system. Kvinnors religiösa deltagande är oftast mer framträdande i dessa vardagliga illustrationer. Ett fokus på genus och kön kan enligt Svensson (2011 s. 109) stimulera förståelsen för att religiösa traditioner består av mångfald. Vidare belyser han att ”utifrån

skolans perspektiv finns det inte några metoder för att förklara vilka formuleringar av läran eller praktiker som är mer ”rätt” än andra.” (Svensson 2011 s. 109)

Johan Wickström (2010) teologie doktor i religionshistoria vid Uppsala universitet menar att uppfattningen att läraren behöver ha en god didaktisk förmåga för att bedriva en god

undervisning ses som en självklarhet. Dock menar Wickström att det sällan diskuteras betydelsen av en didaktisk textkompetens. Sedan den statliga läromedelsgranskningen försvann så har det varit upp till läraren och skolan att avgöra vilka texter som eleverna ska möta för att tillgodogöra sig en viss kunskap och utveckla en viss förmåga (Wickström 2010 s. 157). Både enskilda forskare samt Skolverket har gjort olika granskningar av läromedel som använts ute bland skolorna. Dessa granskningar har varit samstämmiga kring att många läroböcker innehåller uttryck för ojämställdhet mellan könen, negativ representation av muslimer med mera (Wickström 2011 s. 158). Wickström (2011) förhåller sig kritisk kring att det finns någon definitiv lösning kring detta och att ett läromedel oavsett om den är granskad eller inte kommer vara uttryck för någons reproducerade tolkning av en religion. Det ska dock inte ses som något önskvärt att stereotypa uppfattningar presenteras i läroböckerna men läraren bör inte uteslutande se dessa som en didaktisk utmaning utan även som didaktiska möjligheter (Wickström 2010 s. 159). Alla texter som elever möter kan och bör inte vara tillrättalagda texter. Speciellt inte när ämnet ska väcka etiska, existentiella och ideologiska frågor med relevans för individ och samhälle (Wickström 2011 s. 160). Att problematisera texter bör istället vara en utgångspunkt för läraren då alla texter är problematiska för någon eller några. Wickström (2011 s. 161) menar att skolan istället för att styra bort från vissa texter bör blanda med olika texter och strategiskt problematisera texterna med eleverna. Utifrån föreställningen om att det är önskvärt att utrensa opassande texter utgår denna idé från att det finns essentiellt goda texter eller att det eftersträvansvärt att producera så pedagogiska och politiskt korrekta texter som möjligt. Det som Wickström (2011 s. 164) menar är viktigt att belysa i sammanhanget är att texter alltid måste läsas och tolkas och att alternativa tolkningar alltid kommer vara möjliga, ofta önskvärda och dessutom oundvikliga.

Randa Elbih (2015) är professor liberal studies department på Grand Valley State University Michigan. Hon beskriver i sin artikel att religionsundervisningen ställs inför stora utmaningar då elevernas förförståelse är påverkad av den bild av islam som media beskrivit (Elbih 2015 s. 112). Elbih (2015) menar att det är av stor vikt att läraren förbereder elever att förstå

muslimer på ett mer komplett och nyanserat sätt (Elbih 2015 s. 113). Vidare menar Elbih (2015) att undervisningen behöver synliggöra vanliga missuppfattningar eller myter om islam. Den första är att en arab ofta ses som synonym med muslim. Läraren måste tydligt synliggöra vad en muslim är och även förklara vad en arab är och påvisa dess skillnader. Den andra vanliga missuppfattningen är enligt Elbih (2015) att muslimer är en homogen grupp. Elbih menar att läraren behöver påvisa att muslimer är socialt, kulturellt, ekonomiskt och politiskt uppdelade. Att muslimer talar olika språk på olika platser samt att deras tolkning och förhållande till islam skiljer sig (Elbih 2015 s. 114). Den sista missuppfattningen som

västvärlden har och baseras på generaliserar utifrån medias representation av religionen är att islam är en våldsam religion som propagerar för religiöst våld. Elbih (2015) menar att det finns didaktiska metoder som är fördelaktiga för att motverka denna bild av religionen. För det första menar Elbih (2015 s. 114) att undervisningen ska fokusera på det muslimska mångfacetterade uttrycket. Ett exempel är att jämföra exempel på klädsel mellan den

15

saudiarabiska kvinnan jämfört med den egyptiska kvinnan. Detta kan även inkluderas i att illustera olika matkulturer mellan olika delar inom islam exempelvis Pakistan jämfört med Indonesien. Genom att belysa muslimska profiler som är kända i samhället kan eleverna ges en bild av muslimer som bidrar till den lokala nationella kulturen (Elbih 2015 s. 115). En annan didaktisk metod som Elbih (2015 s. 115) menar skapar en ökad förståelse är att belysa olika artister och genom musiken skapa en mer empatisk samsyn där ”vi” och ”dem”

perspektiven minskar.

7. Resultatdiskussion och metoddiskussion

Detta avsnitt är uppdelat i två delar. I den första delen diskuteras resultatet för studien. Den andra delen presenterar en metoddiskussion där för- och nackdelar för studiens genomförande diskuteras.

7.1 Resultatdiskussion

Utifrån den inledande bakgrundstext som detta arbete tar sin utgångspunkt ifrån visar Härenstams (1993) forskning att den muslimska kvinnans framställning var en av de vanligaste missuppfattningarna inom religionen islam. Det kan gälla generaliserande

illustrationer liknande Härenstams (1993) exempel med den muslimska flickans syn på skola och familjen, där en landsbygdsflicka från Turkiet får representera en hel världsreligions syn angående synen på kvinnans roll inom religionen. Härenstams (1993) resultat bör tolkas utifrån den kontext att arbetet är gjort under tidigt 1990-tal och att läromedlen är skrivna utifrån den diskurs som fanns i samhället. Denna studie fokuserar på vad mer aktuell forskning har att presentera bekräftande denna fråga.

Otterbeck (2005) presenterar sina forskningsresultat utifrån läroboksanalyser som sker tolv år senare än Härenstams. Otterbeck (2005) menar att missuppfattningar inte uteslutande

genereras utifrån hur en representation ser ut eller med eventuell felaktig information vilket Härenstam fokuserar kring utan även kan innefattas kring det som utelämnas. Otterbeck (2005) menar att detta kan illustreras med att vissa representationer utelämnar kvinnan helt, exempelvis att beskriva brödraskapet mellan manliga muslimer eller kring presentationen av pilgrimsfärderna som en mansdominerande handling. Detta menar Otterbeck (2005) skapar en tolkningen att islam endast är riktad till män. Detta är även en aspekt som Kamali (2006) belyser i sin studie. Kamali (2006) uppmärksammar i sin läromedelsgranskning att

läromedelsförfattarna lyfter omdiskuterade delar i Koranen som belyser könsroller medan samma aspekt inte blir belysta inom andra världsreligioner. Vissa läromedel hanterar detta genom att lägga till delar i läroböcker som belyser kvinnans roll inom religionen. Detta blir problematiskt menar Svensson (2011) då det skapar en tolkning att det normativa inom religionen att den är riktad och skapad för män.

Vidare finns det en samstämmighet mellan Härenstams (1993) analys och Otterbecks (2005) att det oftast inte är en felaktig information som presenteras utan snarare valet av information samt avsaknaden av en variation. Detta bidrar enligt forskarna till en missvisande bild av den muslimska kvinnan kopplat till religionen. Kamali (2006) beskriver även skillnader kring hur kvinnor presenteras mellan olika religioner. Detta belyser även skillnader och förstärker uppfattningen att kvinnans roll inom islam skiljer sig från andra religioner.

16

Läromedlens representationer av en religion ska minska och motverka stereotypa

uppfattningar av religioner. Enligt Härenstam (1993 s. 38) har denna tendens minskat men belyser läromedlens utmaning där en neutral och objektiv framställning av en religion ändå kan dölja värderingar genom sitt urval. Det kan även finnas en samhällslig normativ prägel i representationen där muslimer ses som mer ”annorlunda” eller mer ”anpassade” till det svenska samhället (Kamali 2006 s. 54). Detta betonar och nyanserar frågan om perspektivets betydelse. Med förståelsen av att både nyare och äldre läromedel är producenter av sina uppfattningar, medvetna likväl omedvetna så behöver läraren vara medveten kring ur vems perspektiv en utsaga tolkas utifrån samt till vilket djup som ämnet ska granskas och fördjupas (Brömssen, Rodell Olgaç 2010 s. 129). Olsson (2009 s. 41-42) menar att läromedlens

perspektiv påverkar två olika syften. Dels att skapa en förståelse för den som upptäcker religionen men även som en igenkänningsfaktor för den som är en del av religionen. Detta belyser vikten av att läromedel visar en varierad bild av religionen. Wickström (2010) problematiserar skolans strävan efter det mest pedagogiska och politiskt korrekta läromedlet. Vidare menar han att all representation är någons tolkning och därmed värderingar. Det finns därmed inte någon representation av en tro som alla kan vara överens om. Det kommer därmed alltid finnas en variation mellan elevernas förförståelse och tolkning av religionen, vilket även Berglund (2014) belyser.

Den didaktiska utmaningen i skolan blir därmed förmåga att anpassa innehållet till den elevgrupp som finns i klassrummet. Genom att arbeta med ett innehåll som känns igen hos eleverna som både möter deras förförståelse samt nyanserar den med nya insikter. Elbih förespråkar ett arbetssätt där läraren använder sig av elevnära kulturella möten, där populärkultur kan vara ett bra verktyg för att möta och reducera fördomar.

7.2 Metoddiskussion

Arbetet är en allmän litteraturstudie vilket innebär att den inte ska ses som en komplett genomgång av all forskning, vilket betyder att studier valts ut (Eriksson, Barajas 2013, s. 25). Däremot har studien som mål att skapa en forskningsöversikt utifrån relevant forskning inom området. För att stärka studiens reliabilitetet har avsikten varit att precist och noggrant beskriva hela sökprocessen och urvalsprocessen. I metodavsnittet är studiens tillvägagångssätt tydligt beskrivet för att studien ska kunna upprepas. Med utgångspunkt från Härenstams (1993) äldre men välrenommerade avhandling fanns ett stort urval av andra studier som använt sig av hans tidigare forskning. Genom metoden snowballing ringades området in på ett relevant sätt då Härenstams avhandling berör både läroböcker och islam. Författaren har genom hela processen ständigt återkommit till studiens syfte och frågeställningar för att säkerställa att relevanta texter har bearbetats.

Genom studiens metodbeskrivning redogörs en tydlig sökstrategi samt vilka urvalskriterier som studien följer. Urval har gjorts enligt givna inklusions och exklusionskriterier vilket ger transparens och stärker reliabiliteten som Larsen (2009s.41-42) beskriver som pålitlighet och trovärdighet. Den utvalda litteraturen redovisas och granskas i studiens resultatdel samt efterföljande resultatdiskussion för att sedan resultera i ett svar på studiens frågeställningar. Utifrån detta uppfyller studien kraven för god validitet enligt Larsen (2009).

Validitets- och reliabilitetskriterierna har mötts genom att studiens förfarande noga beskrivits och att en ständig återkoppling till studiens syfte och frågeställningar skett under arbetets gång.

17

En möjlig utbyggnad av sökandet utöver den valda snöbollsmetoden skulle kunna vara att komplettera med databassökningar. Detta hade möjliggjort ett större antal studier vilket hade kunnat öka tillförlitligheten för studien. Utifrån denna studies tidsram behövdes en

avgränsning i sökandet göras. Litteraturen som denna studie baseras på är avhandlingar, artiklar samt litteratur som uppfyller god vetenskaplig kvalitet då de är skrivna av inom området kända forskare. Då flera studier gjorts inom gymnasieskolans religionsutbildning har även dessa resultat blivit grund för studiens resultat.

8. Reflektion

Läromedlens utmaning att presentera en hel världsreligion i en sammanfattning riktad till skolelever är ingen lätt uppgift. Genom lärobokens begränsade utrymme måste områden prioriteras, vilket innebär att vissa delar väljas bort samt att andra prioriteras. En intressant aspekt som Otterbeck (2005) belyser är valet av fenomen som blir behandlade. Detta tillsammans med Svenssons (2011) analys där skillnader mellan olika religioners

framställning visas vara stor. Om kvinnans roll presenteras i den ena religionen men inte i den andra, vilka tolkningar görs av detta? Skapar detta en avvikande bild från det ”vi” känner till och det som är annorlunda får gestaltas av ”dem”? Denna didaktiska utmaning bekräftande urvalsfrågan som läromedlen ställs inför ska samtidigt ges utrymme för en representation av variation. Flera studier visade att det var den tolkningen av islam som finns i mellanöstern som fick störst utrymme i läromedlen. Detta trots att endast tjugo procent av den muslimska befolkningen representeras i dessa delar.

18

10. Referenser

Berglund, J. (2014). Vad är religion i svenska religionskunskapsböcker? Religion och

livsfrågor, nr 3: 6-8.

Elbih, R. (2015). Teaching about Islam and Muslims While Countering Cultural Misrepresentations. The Social Studies, 106(3), 112-116.

Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i

utbildningsvetenskap: Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm:

Natur och Kultur.

Härenstam K. (1993). Skolboksislam. Vasastadens Bokbinderi AB, Göteborg 1993. Kamali, M. (2006). Skolböcker och kognitiv andrafiering i SOU 2006:40 Utbildningens dilemma: Demokratiska ideal och andrafierande praxis. Stockholm: Edita Sverige AB. Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups.

Olsson, S. (2010). Our view on the Other: Issues regarding school textbooks. British Journal

of Religious Education, 32(1), 41-48.

Otterbeck, J. (2005). What is reasonable to demand? Islam in Swedish textbooks. Journal of

Ethnic and Migration Studies, 31(4), 795-812.

Skolverket(2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011b). Kommentarmaterial tillkursplanen i religionskunskap Stockholm: Skolverket.

Sorgenfrei, S. (2012). Breivik och islamofobi. Religion och Livsfrågor, 1(8-9), 15 s.

Svensson, J. (2011) Kön och genus i religionskunskap. I M. Löfstedt (Red) Religionsdidaktik

– mångfald, livsfrågor och etik i skolan (s. 97-112). Lund: Studentlitteratur

von Brömssen, K. & Rodell Olgaç, C. (2010) Intercultural education

in Sweden through the lenses of the national minorities and of religious education,

Intercultural Education, 21(2), 121-135.

Wickström, J. (2011) Didaktisk textkompetens I Löfstedt, Malin. (Red) Religionsdidaktik –