Läxans syfte och konsekvenser

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Läxans syfte och konsekvenser

En intervjustudie med lärare

Purpose and consequences of homework

An interview study with teachers

Maria Andersson

Lärarutbildningen 210hp Handledare: Ange handledare

Samhällsorienterande ämnen och barns lärande Slutseminarium. 2012-11-02

Examinator: Irene Andersson Handledare: Nils Andersson

(2)
(3)

Sammanfattning

Läxans syfte och konsekvenser, är en kvalitativ undersökning om lärares syfte med läxor

och om lärare använder läxan som ett verktyg i föräldrakontakten. I undersökningen intervjuas två högstadielärare och sex lågstadielärare där en av dessa arbetar och har utbildning inom montessoripedagogiken. I uppsatsen analyserar jag lärarnas svar utifrån Antonovskys begrepp, KASAM samt Vygotskijs teori om att lärande sker i samspel med andra.

Alla lärare i undersökningen ger läxor. Studien visar att syftet med läxor skiljer sig åt beroende på vilket stadie läraren är verksam. På högstadiet är syftet att eleverna skall befästa kunskaper. På lågstadiet är den främsta anledningen att eleverna skall tränas i att ta ansvar. Läsläxa och matematikläxa förekommer varje vecka för att befästa elevernas kunskaper. På lågstadiet används läxan som en länk mellan hem och skola. Läxan blir som ett nyckelhål in i klassrummet och föräldrarna får en inblick i elevernas vardag i skolan och deras kunskapsutveckling. På högstadiet finns inte samma förväntningar på föräldrasamverkan, då eleverna förväntas ta ett eget större ansvar.

Undersökning visar att skolorna behöver utforma en läxpolicy, så att alla parter lä-rare, elever och föräldrar kan förstå vilket syfte läxan har. Ett annat alternativ är att un-dersöka om skoldagen behöver förlängs så att alla elever får en likvärdig utbildning, det vill säga att alla elever får tillgång till samma pedagogiska stöd i undervisningen.

(4)
(5)

Innehållsförteckning

Sammanfattning

1. Inledning 1

2. Syfte och frågeställning 3

3. Litteraturgenomgång 4 3.1 Begreppet läxa 4 3.2 Läxan i läroplanerna 5 3.3 Tidigare forskning 6 3.4 Teori 9 3.4.1 KASAM 9 3.4.2 Vygotskij 10

4. Metod och genomförande 11

4.1 Metod 11

4.2 Intervjun 12

4.3 Urval och genomförande 12

4.4 Bearbetning och analys 15

4.5 Tillförlitlighet och trovärdighet 16

5. Resultat 17

5.1 Lärarnas inställning till läxor 17

5.2 Läxa och ansvar 18

5.3 Läxa och föräldrasamverkan 20

5.4 Kunskap och elevinflytande 21

5.5 Läxhjälp och läxpolicy 23

5.6 Analys och teoretisk tolkning 24

5.7 Kritisk reflektion 27

6. Slutsats 28

6.1 Vidare forskning 29

Referenser 30

(6)
(7)

1

1. Inledning

Idag debatteras läxor i tidsskrifter från fackförbund, i dagstidningar och på TV. Forskare är inte överens om läxans betydelse för eleverna, läxan kan ha både positiva och nega-tiva effekter på elevernas lärande.

Jan Björklund, utbildningsminister (FP), och Rosanna Dinamarcara, skolpolitisk ta-lesperson (V), debatterade läxor i TV4 Nyhetsmorgon 2011-05-10. Dinamarcara var starkt kritisk till att elever redan i de tidigare skolåren fick läxor. Hon menar att det är skolans ansvar att lära ut studieteknik och studievana till eleverna. Detta är inget som föräldrarna skall göra. Samtidigt menar hon att alla elever inte har samma förutsättning-ar till att få stöd och stimulans hemifrån. Björklund vill att läxan skall finnas kvförutsättning-ar. Han menar på att om Sverige ska kunna mäta sig med andra länder måste eleverna ha läxor, då detta indirekt ger en ökad tid för skolarbete. Han anser också att en lärare inte kan använda den dyrbara undervisningstiden till att rabbla glosor. Detta kan eleverna göra hemma. Tvärtom säger Dinamarcara att dagens läxor ofta handlar om nya uppgifter för eleven och inte repetition av det som eleverna gjort i skolan. Dinamarcara menar att läxor måste handledas av utbildad personal och inte föräldrar. Flera gånger under inter-vjun återkommer hon till hemförhållandena, och då speciellt tänker hon på de barn som inte kan få stöd hemma. Björklund menar då att i de fallen måste skolan sätta in särskilt stöd. Hela skolan och alla barns kunskapsutveckling kan inte hämmas på grund utav att en del familjeförhållanden inte är stabila. Björklund kan även tänka sig i framtiden att utöka undervisningstiden, det vill säga skoldagen, för att Sverige ska kunna mäta sig med övriga världen.

Debatten fick mig till att fundera på syftet med läxor. Enligt Hellsten (1997) tas läxan inte upp på lärarutbildningarna i Sverige. Det finns ingen nyare forskning eller undersökning gjorts om hur läxan diskuteras på lärarutbildningarna. Hur ska jag då som

(8)

2

nyexaminerad lärare ställa mig till läxan som fenomen? Är det så att vi av tradition ger eleverna läxa? Vill vi se det som ett samarbete med föräldrarna? Är vi rädda att den tid som barnen spenderar i skolan inte räcker till för att de ska få tillräckliga kunskaper att nå målen? Jag vill med min undersökning belysa läxans positiva och negativa effekter för att göra lärare medvetna om läxans betydelse för individen. För att ta reda på lärares syfte med läxan, och om läxan är en bidragande faktor till föräldrasamverkan har jag intervjuat åtta lärare med erfarenhet från årskurs ett till nio.

(9)

3

2. Syfte och frågeställning

Syftet med min studie är att genom intervjuer undersöka lärares syfte med läxor. I min yrkesroll som blivande lärare måste jag ha kunskaper kring läxans betydelse för indivi-den. Jag menar att det är viktigt för mig i läraryrket att kunna motivera för elever, för-äldrar och kolleger mitt arbetssätt med läxor. Vad har verksamma lärare för syfte med läxan och hur anser de att läxan bidrar till samverkan mellan hem och skola?

(10)

4

3. Litteraturgenomgång

I detta kapitel kommer jag att definiera ordet läxa. Jag kommer att göra en kort tillba-kablick på läroplanerna för att se om begreppet läxa finns med samt hur det ser ut i vår nuvarande läroplan Lgr11. Jag kommer även att ta upp tidigare forskning om läxan, dock är denna forskning begränsad.

3.1 Begreppet läxa

I Nationalencyklopedin står det att läxa är en ”avgränsad skoluppgift för hemarbete sär-skilt om visst textstycke som skall läras in” (www.NE.se). Flera forskare har undersökt begreppet och kommit fram till lite olika slutsatser. Ingrid Westlund har i sin rapport ”Läxberättelser – läxor som tid och uppgift” (2004)försökt att definiera begreppet läxa, men hon menar att det inte finns någon generell definition av begreppet läxa. Hon me-nar att läxan kan ses som ett begrepp som rör sig mellan uppgift och tid, arbete och fri-tid, skola och hem, individ och kollektiv. Westlund menar att begreppet är svårtolkat. Forskaren Jan-Olof Hellsten anser också att läxan är ett svårtolkat begrepp, han menar att hur vi tolkar begreppet läxa beror på våra egna erfarenheter och vår relation till läxan. Dock har Hellsten kommit fram till att läxan är det arbete som eleven gör utanför lektionstid (Hellsten, 2000). Den amerikanske forskaren Harris Cooper menar att läxan som begrepp är tydligt och hans tolkning är att läxan är en uppgift som eleverna fått av sin lärare, och denna uppgift skall göras utanför skoltid(Cooper, 2007).

Att definiera begreppet läxa är komplicerat. Jag håller med Hellsten om att betydelsen av ordet läxa beror på vad vi själva har för erfarenheter kring läxan och läxläsning. I

(11)

5

min studie om lärares syfte med läxor menar jag att läxan är en uppgift som eleven bli-vit tilldelad av läraren för att göra utanför lektionstid.

3.2 Läxan i läroplanerna

I de tidigare läroplanerna har begreppet hemuppgift används istället för som idag, läxa. I Lgr 62 står det att elevernas arbete till största del borde göras i skolan. Elever i årskurs ett skulle inte ha hemuppgifter, men ju äldre eleverna blev desto fler hemuppgifter före-språkades. Samtidigt menade man att hemuppgifter skulle förekomma för att eleven skulle få möjlighet att repetera kunskap och ta ansvar. Dessutom skulle hemuppgifterna vara individanpassade (Skolöverstyrelsen, 1962).

I Lgr 69 betonar man vikten av samverkan mellan hem och skola. Fortfarande bör dock eleverna göra skolarbetet i skolan. Hemuppgifter förekommer men då skall de vara frivilliga (Skolöverstyrelsen, 1969).

Elva år senare kommer en ny läroplan, Lgr 80. Då blir skolans uppdrag att individua-lisera undervisningen och läxan skall vara individanpassad. Detta görs för att eleverna skall träna ansvar samt befästa sina kunskaper och färdigheter (Skolöverstyrelsen, 1980).

1994 kommer en ny läroplan, Lpo 94 och här har begreppet läxa/hemuppgift för-svunnit igen. I Lpo 94 betonas att eleverna skall ta ett större personligt ansvar, de skall kunna arbeta självständigt och på så sätt utveckla sitt eget arbetssätt. Läraren har ett större ansvar att förmedla elevernas kunskapsutveckling till föräldrarna

(www.skolverket.se )

När Lgr 11 kommer så finns inte begreppen läxa eller hemuppgift med i läroplanen. Skolan får i uppdrag att genomföra en likvärdig utbildning för alla och hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar. Eleverna skall utvecklas i att ta ett större enskilt an-svar för sin utbildning och skolan har en skyldighet att informera föräldrarna om elever-nas kunskapsutveckling. Läraren måste tillhandahålla ett varierat innehåll och erbjuda olika arbetsformer, för att alla elever ska kunna nå kunskapsmålen. (www.skolverket.se)

(12)

6

3.3 Tidigare forskning

Det finns i dagsläget inte mycket forskning kring läxan och dess betydelse för elevens kunskapsutveckling, med det menar jag här att eleverna utvecklas mot målen i Lgr11. Även undersökningar kring läxan som samverkan mellan hem och skola är få. Eftersom det inte finns forskare som direkt har undersökt läxan och dess konsekvenser har jag använt mig av artikeln ”Läxor – för livet eller i onödan” ur den populärvetenskapliga tidskriften Forskning & Framsteg (2010/2). I artikeln har Daniel Kallos, professor i pe-dagogik, Lili-Ann Kling Sackerud, forskare i pedagogiskt arbete, Frank Lindblad, ung-domspsykiater samt Else Nygren, docent som forskat kring Nintendogenerationens lä-rande fått delge sina erfarenheter kring läxan. Denna artikel visar att forskare och lärare inte är överens om läxans betydelse och inverkan på eleven.

Daniel Kallos, professor i pedagogik, menar att den enda vinsten med läxan är att eleven tränas i självständighet och disciplin. Vidare säger han att läxan är ett trubbigt pedagogiskt verktyg. Läxan används både av föräldrarna samt lärarna som ett maktme-del. Kunskapsökningen är minimal och Daniel Kallos anser att den tid som lärarna läg-ger på att kontrollera läxan borde de istället lägga på att bedriva undervisning. En annan aspekt som han tar upp är att alla barn har olika förutsättningar att få hjälp och stöd hemifrån, vilket missgynnar de barn som av olika anledningar inte kan få stöd hemma (www.fof.se).

Lili-Ann Kling Sackerud, forskare i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, menar att föräldrarnas delaktighet är viktig för eleven. Dock har inte alla elever den möjlighet-en att få hjälp med skolarbetet. Hon anser att elever idag inte har någon särskild gräns mellan skola och fritid och att detta kan påverka en del av den stress som många elever känner. Samtidigt menar hon att läxor är bra, för det stärker elevens ansvar och de kän-ner delaktighet i skolarbetet (www.fof.se).

Barn- och ungdomspsykiater Frank Lindblad, Uppsala universitet, har inte forskat kring läxor. Han har däremot undersökt varför Sverige sjunker kunskapsmässigt i inter-nationella studier. Läxan är bra, även om den är jobbig ibland, säger han. All den kun-skap som eleverna får genom att göra sin läxa och genom att ta ansvar för sin läxa kan leda till stora framsteg i den individuella utvecklingen. Med läxor har läraren ett verktyg för att kunna individualisera undervisningen och anpassa läxan efter elevens behov och

(13)

7

förutsättningar. Vidare menar Frank att det inte är bevisat i forskningen att höga prestat-ionskrav leder till ökad stress hos eleverna (www.fof.se).

Docent Else Nygren, Uppsala universitet, har undersökt den så kallade Nintendoge-nerationens lärande. Hon kom fram till att läxor behövs därför att övning ger färdighet. Hon menar att eleverna måste träna på saker för att bli bra på det. Däremot är hon kri-tisk till läxornas utformning. Hon menar att majoriteten av lärarna idag använder ”gammalmodiga” läxor. Hade lärarna istället använt sig av pedagogiska program på internet hade eleverna fått en snabbare återkoppling vilket gynnar deras inlärning. Ny-gren håller med Kling Sackerud och Kallos om att läxorna får en negativ effekt då alla elever har olika förutsättningar för att få hjälp hemma (www.fof.se).

”Läxor är och förblir skolarbete” är en magisteruppsats av Ulf Leo. I sin uppsats har han undersökt syftet med läxor genom att intervjua lärare, föräldrar och elever. Han konstaterar att det inte är skolans uppdrag att ge läxor. Det finns inget i styrdokumenten som visar på att så skulle vara fallet. I sin uppsats kommer han fram till två slutsatser. Den första slutsatsen är att undervisningen bör ske i skolan och att skoldagen bör för-längas så att elever och lärare får mer undervisningstid tillsammans. Samtidigt är det viktigt att skolan har en relation med hemmet och att föräldrarna är involverade i ele-vens undervisning. Ett exempel på detta kan vara läsningen. För att eleverna skall klara av skolan behöver de kunna läsa. Om eleverna tillsammans med föräldrarna läser gyn-nar det deras läsutveckling för vidare studier. Det är dock viktigt att läsningen ger ele-ven en positiv upplevelse. Leo menar att ett arbete som eleele-ven gör av egen fri vilja eller av intresse inte är någon läxa (Leo, 2004).

Leos andra slutsats är att om skolan/läraren vill ge läxor så bör det finnas en läxpo-licy. Denna bör vara tydligt utformad så att alla kan tyda vad detta innebär. Det ska fin-nas en tydlig beskrivning med syfte och krav. Alla måste förstå vad skolan förväntar sig av dem (Leo, 2004). I sin undersökning kom Leo även fram till att de yngre eleverna inte fick bättre kunskaper genom att göra läxan. Detta tros bero på bristande koncentrat-ionsförmåga, trötthet efter skolan och ovanan vid studieteknik. Hans undersökning visar också på att elever och föräldrar inte förstår syftet med läxorna vilket i sin tur skapar stress och konflikter hemma (Leo, 2004).

På Uppsala universitet har Jan-Olof Hellsten skrivit en artikel kring hur läxan tas upp i litteraturen bland annat på lärarutbildningarna. Han menar att läxan inte har så stor plats i litteraturen, om den överhuvudtaget behandlas. Läxan finns som en tradition på skolorna och den används inte som en arbetsmetod. Mestadels menar han att läxan

(14)

8

framställs som något positivt, den associeras med kärlek och omsorg. Ibland förknippas den med arbetsbelastning och blir då mer negativ (Hellsten, 1997). Hellsten påtalar att om vi istället för att titta på lärarnas undervisningstid och istället hade tittat på elevernas studietid så hade läxan blivit mer synlig. Idag ser vi läxan som en del av skolarbetet och vi reflekterar sällan kring den. Han menar också att läxan är en del av skolans samver-kan med hemmet, samtidigt som han då menar att läxan som inlärningsmetod sker med amatörmässiga metoder och utan lärarens kompetens (Hellsten, 1997).

2004 skrev Ingrid Westlund en rapport om hur eleverna i årskurs sex och åtta upp-levde tidens betydelse i skolsammanhang. Där framkom det att läxan upptar en viss del av elevernas tid och tankar. Westlund menar att läxa och tid hör samman. Hon är även kritisk till att det inte forskas kring begreppet läxa, samt att det inte tas upp i läroplaner-na (Westlund, 2004)

Westlund(2004) menar att de vuxna som finns kring eleverna upplever läxan som något positivt. Läxorna används inte enbart i syfte till att lära in kunskaper, utan den används också framförallt hos de yngre eleverna för att de skall träna på att ta ansvar och förbereda sig för högre studier. Hon hänvisar också till en studie gjort av Epstein, 1988, om läxors positiva effekter för eleverna. Epstein anser att läxorna är bra för att öva färdigheter, öka engagemanget och kunna planera sin tid och det ökar samverkan mellan hem och skola. Samtidigt kan Westlund se negativa effekter med läxan. Hon menar att eleverna uppfattar läxan som en belastning och ibland som ett misslyckande då eleverna känner att de har stora brister. Vissa elever säger att läxan får man ”för sina synder” vilket bidrar till att läxan skapar ilska, frustration, trötthet och uppgivenhet. För att jämföra detta med vuxna tar hon upp Hellstens kommentar (2000) om att vi kan jäm-föra läxan med vuxnas övertidsarbete. Det finns inte många vuxna som vill ha jobbet med sig hem. Westlund menar att lärare framförallt i de högre årskurserna inte tar hän-syn till att eleverna får läxor av olika lärare vilket resulterar i att arbetsbördan blir ojämn för eleverna. Utifrån skolverkets rapport ”Tid för lärande” (2002) tar Westlund upp frå-gan om det verkligen ligger i lärares befogenheter att styra över den tid som eleverna och föräldrarna har gemensamt (Westlund, 2004).

(15)

9

3.4 Teorier:

Som teoretiska utgångspunkter och som underlag för min analys kommer jag att an-vända mig av två teorier: Aaron Antonovskys teori om det salutogena förhållningssättet utifrån begreppet KASAM, känsla av sammanhang samt Lev S Vygotskijs teori om den sociokulturella betydelsen för inlärning.

3.4.1 KASAM.

Sociologen Aaron Antonovsky (1923-1994) har forskat om hälsa och ohälsa. Hans intresse för detta startade när han mötte människor som levt i koncentrationsläger och märkte att dessa människor ändå hade en tillfredsställande hälsa. Vad var det som gjorde detta? Han utvecklade då begreppet; känsla av sammanhang (KASAM). Genom att göra tillvaron begriplig, hanterlig och meningsfull så skapar man en känsla av sam-manhang (Antonovsky, 1987).

Antonovsky tänkte tvärtom mot vad andra forskare gjorde. Istället för att utgå från det sjuka, det som var problemet, utgick han ifrån det friska och vad det är som gör att människan behåller sin hälsa. Han valde att titta på helheten, kring vad det är som gör att människan fungerar utifrån sina olika förutsättningar. Detta sätt att tänka har visat sig vara lämpligt att använda både inom lärande och ledarskap (Hanson, 2010).

Det finns tre centrala begrepp i KASAM: begriplighet, meningsfullhet och hanter-barhet. Med begriplighet menar Antonovsky att vi förstår tillvaron, och att tillvaron är tydlig. Det vill säga hur vi upplever omvärlden. Meningsfullhet är viktigt då det skapar delaktighet och medverkande i det som skapar våra dagliga erfarenheter. Vi gör och pratar om sådant som är viktigt för individen. Hanterbarhet handlar om att möta krav, och att möta kraven på rätt nivå. Antonovsky menar att dessa tre komponenter hänger samman och vi behöver varje del för att kunna uppnå en känsla av sammanhang (Anto-novsky, 1987).

Om eleverna upplever läxan som meningsfull, hanterbar och begriplig så tror jag att de får en känsla av sammanhang. Därför vill jag i min undersökning ta reda på om lä-rare i sitt syfte med läxor utgår från att läxan skall vara meningsfull, hanterbar och

(16)

be-10

griplig. Även i skriften, Arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen, tar Skolverket upp att utvecklingsplanerna måste hjälpa eleverna att se sitt arbete som meningsfullt, hanterbart och begripligt. Detta för att eleverna tillsammans med skolan och föräldrarna ska skapa framgångar i skolarbetet. Därför kan jag se att begreppen inom KASAM har betydelse för elevernas lärande.

3.4.2 VYGOTSKIJ

Lev S Vygotskij (1896-1934) var psykolog och har utarbetat psykologiska och pedago-giska teorier. I min studie kommer jag att titta närmare på Vygotskijs sociokulturella teori. Enligt Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet så sker barns lärande i samspel med andra, både vuxna och barn(Strandberg, 2006)

Vygotskij (2001) menar att språk och tänkande är beroende av varandra för att ut-veckling ska kunna ske. Han menar att yttre aktiviteter det vill säga det som finns runt om individen skapar och aktiverar inre processer i huvudet. Omgivningen och det soci-ala samspelet är betydelsefullt för språkutvecklingen. Individen tillägnar sig språket genom att kommunicera med andra människor. Strandberg (2006) menar att kommuni-kationen ligger till grund för våra tankar och växlingen mellan yttre och inre aktiviteter är grunden för lärandet.

Vygotskij (2001) anser att skolan och undervisningen är en social kontext där fokus ligger på tänkande. Han menar att det är lärarens uppgift att utmana eleverna till tän-kande då detta gynnar deras kunskapsutveckling. Eftersom täntän-kandet uppstår i samspel men andra, behöver läraren skapa aktiviteter som är sociala och utvecklar barnets tän-kande(Strandberg, 2006). Vidare menar Strandberg (2006) att lärarna måste bjuda in till en samvaro mellan barn och vuxna för att skapa en lärandemiljö som utvecklar barnets intellektuella utveckling.

I Vygotskijs teori kan vi utläsa att kunskapsutveckling sker i en social kontext. Indi-viden är i behov av stöd för att kunna utveckla sitt tänkande och språk. Denna teori visar på att eleverna behöver stöd vid läxläsningen för att kunna tillgodo göra sig kunskapen.

(17)

11

4. Metod och genomförande

I denna uppsats vill jag undersöka vad lärares syfte med läxor är. I detta kapitel kommer jag att redogöra för metod, genomförandet av studien samt transkribering av det empi-riska materialet. Kapitlet innehåller även etiska riktlinjer och en analysbeskrivning.

4.1 Metod

I min undersökning har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Det innebär att jag som intervjuare ställer raka och enkla frågor som i sin tur ger innehållsrika svar (Trost, 2005). Jag har valt bort observation som metod eftersom jag inte söker svar på vad som sker utan istället lärares syfte med läxor. Enkät som metod används oftast i kvantitativa undersökningar där man vill mäta eller räkna sitt resultat (a.a). Den inform-ation jag vill få fram kommer genom att lärare får möjlighet att delge sina tankar kring läxor och då passar intervjun bäst, och det som sägs i det mänskliga mötet.

Genom att göra kvalitativa forskningsintervjuer försöker man förstå undersöknings-personens tankar och erfarenheter (Kvale, 2009). Trost (2005) menar att med den kvali-tativa forskningsintervjun kan man inte få fram ett statistiskt representativt innehåll där-för att man inte kan intervjua så många människor så att det blir representativt. Forsk-ningsintervjun har inte som mål att få fram entydiga och kvantifierbara svar. I intervjun ligger fokus på det valda ämnet och intervjun sker genom öppna frågor. Under intervjun kan det vara så att intervjupersonen ser nya aspekter inom ämnet, och därmed ändrar sin uppfattning. Detta blir då ett lärande för båda parter (Kvale, 2009). Mitt syfte är att

(18)

för-12

stå hur lärare tänker kring läxor, varför intervju är bäst lämpad som metod i min under-sökning.

4.2 Intervjun

För att få nya infallsvinklar och svar på vad lärare har för syfte med läxor väljer jag att göra halvstrukturerade intervjuer. Genom att göra kvalitativa intervjuer vill jag försöka förstå och analysera hur läraren tänker kring läxor (Kvale, 1997). För att intervjun skulle bli mer som ett samtal valde jag att göra halvstrukturerade intervjuer, det vill säga att jag ställde frågorna i det sammanhang de passade in. Intervjuerna började med ett antal huvudfrågor, därefter följde frågorna beroende på vad samtalet handlade om. Ibland fick jag formulera om frågan för att den skulle passa in i sammanhanget. Jag hade även möjlighet att ställa följdfrågor kring det som var intressant och viktigt för studien (Trost, 2005).

Intervjuerna bör äga rum på en plats där intervjupersonen känner sig trygg, exempel-vis dennes arbetsplats eller hem. Det viktigaste är att intervjuaren i sin analys tar i be-aktning hur eventuella störningar kan ha påverkat intervjun. När man intervjuar par skall man också ha i beaktning att de intervjuade kan påverkas av varandras svar (Trost, 2005, Stukat, 2005).

För att kvalitetssäkra intervjuerna och undersökningen har jag spelat in samtliga in-tervjuer med diktafon och röstmemo på telefonen. Det finns både fördelar och nackdelar med att spela in ett samtal. Som fördel nämns att man kan lyssna på samtalet igen och då bli uppmärksam på ordval och tonfall, samtidigt som man inte måste anteckna hela tiden vilket kan bli ett störande moment i ett samtal. Nackdelarna är att det tar tid att transkribera samtalen och att man går miste om gester och mimik som man kunde sett om man spelat in med videokamera (Trost, 2005).

4.3Urval och genomförande

Jag har i min undersökning intervjuat åtta lärare om deras syfte och förhållningssätt till läxor. Frågorna som användes vid intervjuerna har sin utgångspunkt i tidigare forskning

(19)

13

och teorierna om KASAM och det sociokulturella perspektivet. Jag har formulerat frå-gorna utifrån vad forskningen och teorier menar för att få ingående svar som jag utgå från då jag gör min analys. För att få svar på min frågeställning har jag utgått från hu-vudfrågor om vad deras syfte med läxor är, om läxorna är individanpassade och hur de ser på läxan i förhållande till hemmiljön och föräldrakontakten. Sex av lärarna som del-tar i min undersökning är idag verksamma på lågstadiet, en lärare är högstadielärare och en lärare har erfarenhet från mellanstadiet och högstadiet. Lärarna har fått förfrågan via mail eller samtal om de vill medverka i min studie om syftet med läxor. Det visade sig vara problematiskt att hitta lärare som lät sig intervjuas, jag skickade ut femton mail och förfrågningar till lärare på olika skolor, både män och kvinnor. Åtta av dessa ställde gärna upp på intervju. Fyra stycken av de tillfrågade tackade nej med motiveringen att det var svårt att hinna med. På tre av mailen fick jag inget svar trots att jag skickade ut nytt mail till dem. Alla som tackade ja till att delta i undersökningen var kvinnor. När jag gjorde mitt urval kände jag till de flesta av personerna och utgick därför ifrån att informanterna har olika bakgrund och olika erfarenheter i skolan. De skolor jag har kon-takt med har inga manliga lärare. Fyra av mailen jag skickade ut sände jag till manliga lärare för att om möjligt kunna jämföra om syftet med läxor skiljer sig åt mellan man-liga och kvinnman-liga lärare. De tillfrågade männen tackade nej eller svarade inte på för-frågningen. Jag har på olika sätt en kontakt med merparten av de intervjuade lärarna och för att garantera deras anonymitet har jag anonymiserat dem.

Siv har undervisat i lågstadiet i 40 år. Siri har undervisat i lågstadiet i 39 år. Sara har undervisat i lågstadiet i 10 år. Sofie har undervisat i lågstadiet i 14 år. Siv, Siri, Sara och Sofie arbetar i dag på samma skola. Skolan är en F-6 skola och är belägen på landsbyg-den.

Anna har undervisat i lågstadiet i 19 år. Hon arbetar på en liten skola, som finns belägen i en mindre stad.

Åsa har varit verksam på lågstadiet i 4 år. Dessa år har hon arbetet på en montessori-skola som ligger i en mindre stad. Åsa har även 30 högskolepoäng i montessoripedago-gik.

Petra har arbetat två år som lärare; ett år på mellanstadiet och ett år på högstadiet. Malin har arbetat 13 år på högstadiet och undervisar i musik och SO-ämnen. Skolan ligger i en mindre stad.

Genomförandet av intervjuerna skedde på deras respektive arbetsplatser eller i deras hem. Anledningen till att dessa platser valdes var dels av praktiska skäl men också

(20)

öns-14

kemål från intervjupersonerna. Det är viktigt att intervjupersonen känner sig bekväm i valet utav samtalsplats, så att hon kan känna sig trygg. Samtidigt måste man ha i beak-tande att det ska vara en lugn miljö utan störningsmoment (Stukat, 2005) Intervjuerna med lärarna Siri, Siv, Sara och Sofie genomfördes parvis efter önskemål från deras sida. Skälet var tidsbrist. Intervjuerna ägde rum i deras respektive grupprum. Intervjuerna med Åsa och Anna genomfördes i deras respektive klassrum efter skoltid. Petra och Malin valde att bli intervjuade hemma hos sig själva.

Samtliga intervjuer registrerades med hjälp av diktafon eller röstmemo på telefonen. Speciellt vid de två parintervjuerna gjorde jag små anteckningar i blocket som jag skulle kunna ha till hjälpmedel om jag blev osäker på vem som sa vad. Nackdelen med att göra parintervjuer kan vara att personerna påverkas av varandra, eller känner sig hämmade (Trost, 2009). De två paren jag intervjuade arbetar i samma arbetslag. Min uppfattning både under och efter intervjuerna var att varje individ fick och kunde komma till tals på frågorna. Ofta hade de liknande erfarenheter och tankar kring läxor, men ibland hade de olika syn på saken och detta kom då tydligt fram. Därför menar jag att i denna under-sökning har intervjupersonerna inte påverkat varandras svar, och svaren kan därför fylla sin funktion i studien. Innan jag började med intervjuerna berättade jag att jag ville delge intervjupersonerna de forskningsetiska principerna. Lärarna kände till dessa så det blev bara kortfattat. Jag tog upp informationskravet som innebär att intervjupersonen blir informerad om syftet med studien, samt att personen kan avbryta sin medverkan om så önskas. De fick även information om hur och när studien kommer att redovisas (Stu-kat, 2005).

Samtyckeskravet innebär att deltagaren själva kan bestämma om man vill delta eller

inte. Om intervjupersonerna varit minderåriga hade jag behövt ett samtycke från vård-nadshavaren, men så är det inte i denna studie då samtliga är lärare. Om en deltagare väljer att avbryta sin medverkan får det inte förekomma några negativa påföljder utav detta (Stukat, 2005).

Intervjupersonerna skall vara införstådda med att de är fullt anonyma i

undersök-ningen. Detta innebär att anteckningar och rapporter skall avidentifieras så att intervju-personen kan garanteras konfidentialitetskravet (Stukat, 2005). Trost (2005) menar att ett etiskt dilemma kan uppstå när man intervjuar i par eller grupp. Forskaren har tyst-nadsplikt men det har inte övriga deltagare i intervjun. I min studie uppfattar jag inte detta som ett problem, då det inte är känsliga frågor av personlig karaktär och det är lärare som arbetet gemensamt under en period och förmodligen diskuterat detta ämne

(21)

15

tidigare. Lärarna fick också information om att ljudinspelningarna kommer att raderas efter min transkribering som ett led i att behålla anonymiteten. Nyttjandekravet innebär att den insamlade informationen endast får användas i denna studie som forskningsun-derlag. Informationen får inte användas på annat sätt än i den färdiga forskningsrappor-ten (Stukat, 2005).

4.4 Bearbetning och analys

Alla intervjuer blev inspelade och parintervjuerna kompletterades med små anteckning-ar för att vid transkriberingen kunna urskilja vem som sa vad. Fördelanteckning-arna med att an-vända bandinspelning är att man efter intervjun kan lyssna flera gånger på inspelningen för att uppfatta bland annat ordval. Möjligheten till att bli självkritisk på hur man förhål-ler sig i intervjun är också en fördel, kanske kan man förbättra sig till nästa intervju. Nackdelen är att det tar mycket tid att skriva ut materialet (Trost, 2005). Vidare menar Trost (2005) också att det för kvalitens skull är bra om man direkt efter intervjun gör små anteckningar om sådant som hänt vid intervjun. Han framhåller även fördelen med den kvalitativa intervjun, där forskaren själv intervjuar och sammanställer resultatet. Då kan forskaren använda sig av minnet vid sin tolkning och analys av materialet. Därför valde jag att direkt efter samtliga intervjuer skriva ut materialet för att jag då hade det färskt i minnet. Vid två av intervjuerna hade jag inte den möjligheten utan skrev endast ner min uppfattning och känslan kring intervjun och om jag hade uppfattat något särskilt som kunde ha betydelse för resultatet och analysen. När man skriver ut en intervju or-dagrant innebär det, enligt Trost (2005), att en timmes intervju kan bli 200-300 sidor i utskrift. Därför har jag valt att skriva ut intervjuerna utan att markera pauser och att inte skriva ner upprepningar, utan stället vid analysen lyssnat på intervjuerna igen. Anteck-ningarna som jag gjorde under och efter intervjuerna har jag använt vid sammanställ-ningen av intervjuerna för att få ett helhetsintryck. För att kunna dra slutsatser av resul-tatet, har jag markerat nyckelord och begrepp. Jag har ibland funnit mönster som jag kan använda mig utav i mitt resultat och i analysen. Sammanställningen utav mitt resul-tat samt kopplingen till teorier och tidigare forskning om läxor kommer att behandlas i nästa kapitel.

(22)

16

4.5 Tillförlitlighet och trovärdighet

Trost (2005) menar att i en kvalitativ undersökning kan intervjupersonen ha olika svar på samma fråga och om intervjupersonen skulle få frågan vid ett annat tillfälle så hade kanske svaret blivit annorlunda. Detta beror på att människan skapar sig nya erfarenhet-er och möterfarenhet-er nya situationerfarenhet-er och därmed utvecklas. Här är det av stor vikt att interfarenhet-ervjua- intervjua-ren är lyhörd och observerar tonfall, olika uttryck och kroppsrörelser. I en kvalitativ studie vill forskaren ha fram vad den intervjuade menar och tänker på inom ett visst ämne. Forskaren måste visa på att undersökningen är gjord på ett seriöst sätt och att datainsamlingen är relevant. Forskaren bör också vara neutral och inte delge sina egna erfarenheter kring ämnet. Genom att använda mig av inspelning vid intervjuerna anser jag att jag hade mer fokus på intervjupersonen. Mina frågor i intervjun har sitt ursprung i mitt syfte och frågeställning. Att vara neutral vid sin undersökning är viktig, risken finns att man påverkar intervjupersonen och situationen. På alla intervjuer kom frågan upp om hur jag som snart färdig lärare ställde mig till läxor. Om frågan kom upp i inter-vjun så bad jag om att få återkomma när interinter-vjun var klar. Efter intervjuerna när in-spelningen var avstängd så hade vi korta samtal kring hur jag ser på läxor och lite om vad forskningen säger. Jag märkte att lärarna var intresserade och nyfikna på detta ämne. Från dessa samtal finns inga anteckningar eller inspelningar då jag menar att lä-rarna kanske tänker om när de hör vad forskningen säger. Dessa samtal finns därför inte med som underlag i mitt resultat.

(23)

17

5. Resultat

I detta kapitel kommer jag att redogöra för det resultat som framkom vid intervjuer med lärare. I metodkapitlet tog jag upp att lärarna har fingerade namn för att kunna behålla sin anonymitet. För att tydliggöra om lärarna arbetar på samma skola så är deras begyn-nelsebokstäver samma. Jag har valt att dela upp svaren i tema för att göra resultatet överskådligt. Teman är hämtade utifrån svaren som framkom under intervjuerna. Föl-jande tema kommer att tas upp: lärarnas inställning till läxor, ansvar, föräldrasamver-kan, kunskap och elevinflytande samt läxhjälp och läxpolicy.

5.1 Lärarnas inställning till läxor

Samtliga lärare i min undersökning ger mer eller mindre läxor. Högstadielärarna menar att de tar stor hänsyn till att eleverna får läxor i andra ämnen, bland annat matematik och språk. Malin, som varit verksam på högstadiet i 13 år, menar att studiemotivationen och föräldrastödet har blivit sämre med åren och anser därför att läxor bidrar till ökade kunskapsklyftor. Malin väljer att endast lämna ut kunskapskriterier inför proven, så att eleverna vet vad de behöver läsa på för att klara de olika betygen. Samtidigt avsätter hon lektionstid i skolan för att sammanfatta och gå igenom vad föregående lektion handlade om samt att ha repetition inför prov.

Malin: Jag har sällan läxor, det handlar mest om att eleverna skall läsa på inför proven. Då gör jag en mall till dem på vad som förväntas av dem i de olika betygskriterierna.

Malin motsäger sig själv då hon menar att läxor ökar kunskapsklyftorna i klassen, sam-tidigt som hon väljer att ge eleverna prov. I samband med prov får eleverna betygskrite-rier och information om vad de behöver läsa på för att nå ett visst betyg. Då måste ele-verna läsa på hemma för att klara provet, eller för att få önskat betyg.

(24)

18

Petra, som vikarierat ett år på högstadiet som SV/SO-lärare och ett år som klasslärare i mellanstadiet, menar på att det är skillnad mellan grundskolestadierna. På högstadiet gav hon mindre läxor och det fanns även en policy för prov. På mellanstadiet gav hon läxor varje dag och förväntade sig att eleverna ägnade cirka 20-30 minuter per dag åt läxan.

Åsa som arbetat fyra år på lågstadiet inom montessoripedagogiken ger dagligen läxor. Hon förväntar sig att föräldrarna ställer upp och stöttar sina barn. Eleverna bör ägna sig åt läxläsning 30 minuter per dag.

Anna, som är verksam på lågstadiet sedan 19 år tillbaka, ger läxor varje dag och så har det sett ut ända sen hon började jobba. Hon menar att läxan är självklar och eleven bör ägna cirka 20 minuter om dagen till läxan.

Siv, Siri, Sara och Sofie är alla verksamma på lågstadiet. Det framkommer i intervjuer-na att skolan inte har någon gemensam läxpolicy. Det visar sig att dessa fyra lärare ger läxor varje vecka, framförallt i matematik och läsinlärning. Hur arbetet är strukturerat skiljer sig lite mellan lärarna men oavsett om eleverna får läxa från dag till dag eller så kallad veckoläxa så förväntar sig lärarna att eleverna ägnar 1-1½ timme per vecka åt läxläsning.

5.2 Läxa och ansvar

Det framkommer i intervjuerna med lågstadielärarna att en del av syftet med läxan är att eleverna skall tränas i att ta ansvar. Högstadielärarna ser däremot inget samband mellan ansvar och läxa. I Lgr11 står det att lärarna skall utgå från att eleverna vill och kan ta ett eget ansvar. Ingen av intervjupersonerna kopplade dock sina svar till Lgr11 eller andra styrdokument. Westlunds rapport (2007) visar att läxan används för att eleverna skall lära sig att ta ansvar och förberedas inför högre studier. Samtidigt visar det sig också att yngre elever inte förstår kopplingen mellan läxor, ansvarstagande och planeringsför-måga.

(25)

19

Åsa: Vi måste tidigt lära eleverna ta ansvar för sitt skolarbete. Eleverna måste lära sig att ta med sig läxan både hem och sedan tillbaks igen. Eleven måste ansvara för att läxan blir gjord. Men samtidigt menar jag att föräldrarna har ett stort ansvar för att läxan blir gjord och att den kommer tillbaka till skolan.

Siri: Vårt uppdrag är att lära barnen att ta ansvar.

Enligt lågstadielärarna innebär ansvarstagande också att eleverna arbetar effektivt under lektionstid och gör sina arbetsuppgifter. Om eleverna inte gör arbetet på lektionstid så skickas arbetet hem för att göras klart efter skoltid. I sammanställningen av resultatet visar det sig att lågstadielärarna har samma tankar kring elever som inte deltar aktivt på lektionerna.

Sara: Läxan skall inte vara ett straff, men om eleven inte gjort det han eller hon ska på lektionen så skickar jag hem arbetet tillsammans med information till föräldrarna om var-för eleven fått extra arbete med hem.

Anna: Jag skickar hem arbete som inte blivit gjort på lektionstid, men jag ser det inte som ett straff utan som en konsekvens utav att barnet inte har arbetat flitigt på lektionen.

Resultatet av intervjun visar att lärarna som arbetar inom lågstadiet har samma syn på skolarbete som inte utförs av eleven i skolan. Arbetet skickas hem med eleven, tillsam-mans med information till föräldrarna. Lärarna ser inte det som ett straff, utan som en konsekvens av att eleven inte arbetat effektivt på lektionstid. Det framkommer att lärar-na på lågstadiet inte tar någon särskild hänsyn till att eleverlärar-na har en ”dålig” dag utan alla behandlas lika. Lärarna som är verksamma inom högstadiet har en annan syn på skolarbete som inte blir gjort under skoltid. De försöker istället att hitta anledningen till att eleven inte är aktiv.

Petra: Om eleven av någon anledning inte är aktiv i skolarbetet på lektionen så försöker jag att prata med eleven. Jag försöker fråga om han eller hon inte förstår, eller om det är något annat som tynger. Jag försöker att finnas där och stötta. Jag menar att man inte kan skicka hem det som eleven inte har gjort på lektionen, som ett straff. Vi måste försöka se bakom problemet. Varför görs inte arbetet? Om det upprepas ja då försöker jag förklara att de missar viktig tid, men jag skickar aldrig hem det. Det finns alltid en anledning till att eleven inte jobbar aktivt.

Här menar jag att lärarna på högstadiet verkligen ser individen. De försöker att ta tag i problemet och göra skolan begriplig, meningsfull och hanterbar för eleven. Genom att eleven får en känsla av sammanhang skapar de ett lustfyllt lärande. Eftersom det är en

(26)

20

kvalitativ studie kan man inte säga att detta gäller generellt. Malin och Petra har sitt arbetssätt, och min intervjustudie handlar om deras syfte och konsekvenser med läxa.

5.3 Läxa och föräldrasamverkan

Alla lärarna, förutom Malin som arbetet 13 år på högstadiet, ser läxan som en viktig del i föräldrakontakten.

Malin: När eleverna kommer upp i tonåren sker det en förändring. De vill klara sig själv och många föräldrar släpper sina barn. Eleverna berättar inte hemma om skolan. Föräld-rarna har svårt att ge rätt stöd, och det är en bidragande orsak till att läxan inte hade fun-gerat som ett verktyg för samverkan. Vi har många elever som kommer från hem där stu-dievanan inte är så stor och detta är också en orsak till varför föräldrarna inte bryr sig, tror jag i alla fall. Men jag vet inte hur vi ska kunna vända den trenden.

Forskningen visar dock att läxan skapar en länk mellan hem och skola. Föräldrarna blir delaktiga i det som händer i klassrummet och kan följa sitt barn i kunskapsutvecklingen. I Lgr11 står det att läraren skall samverka med föräldrarna och informera föräldrarna fortlöpande om elevens kunskapsutveckling och skolutveckling (s.16). På låg- och hög-stadiet används utvecklingssamtalen till att informera föräldrarna om barnens utveckling i skolan. Detta menar högstadielärarna fungerar bra, och att annan kontakt tas vid be-hov. På lågstadiet vill både lärare och föräldrar ha en mer kontinuerlig kontakt för att se utvecklingen. Detta sker då med veckobrev och läxor, där föräldrarna kan följa barnets skolgång. Sju av åtta lärare i undersökningen har samma syn på läxan som föräldrasam-verkan. De menar att läxan skall ses som ett led i föräldrakontakten. Dessa lärare för-väntar sig också att föräldrarna skall vara aktiva och hjälpa sina barn med läxorna.

Anna: Läxan skall vara en mysstund med föräldrarna.

Siv: Jag brukar jämföra läxan med fotbollsträningen, man blir ingen bra fotbollsspelare om man inte tränar fotboll. Och det är samma sak med läxan man blir ingen god läsare om man inte läser. Och många föräldrar och barn förstår detta argumentet.

När eleverna kommer upp på högstadiet börjar de att frigöra sig från föräldrarna och vill börja stå på egna ben. Detta kan vara en av orsakerna till att föräldrakontakten blir mer sporadisk. På lågstadiet behöver eleverna fortfarande stöd av vuxna för att klara av vardagen. Därför blir föräldrakontakten viktig i de tidigare åren.

(27)

21

Hur tar då lärarna hänsyn till att eleverna har olika förutsättningar hemma? Anna berät-tade att hon stöttar en enskild elev efter skoltid, för att denne eleven skall få samma för-utsättningar som resten av klassen där det finns ett väldigt stort föräldraengagemang och läxan ses som en viktig bit i kunskapsutveckling och ansvarstagande. En lärare måste ta hänsyn till elevens individuella behov och förutsättningar enligt Lgr11. Hur tänker då övriga lärare i studien om hur de tar hänsyn till elevens förutsättningar att få stöd hemma?

Åsa: Här har aldrig varit några diskussioner kring läxan, alla föräldrarna vill att deras barn ska ha läxa och alla föräldrar ställer upp och hjälper sina barn. Jag ser det som ett led i föräldraansvaret, det är deras skyldighet att hjälpa sina barn med läxan.

Siv: Någon gång i veckan finns det tid.

Malin: Jag måste ge alla mina elever förutsättningarna för att klara skolan genom att bara vara på lektionerna. Jag kan inte förvänta mig att föräldrarna skall ställa upp och hjälpa sina barn med läxan. Jag menar att skolan skall stå för lärandet och ha respekt för att alla elever inte kan få stöd och motivation hemifrån.

Lärarna har olika erfarenheter och olika sätt att hantera elevernas olika förutsättningar. På montessoriskolan, där föräldrarna själva valt att placera sina barn, finns en annan inställning till läxor, enligt Åsa. Föräldrarna vill att barnen ska ha läxor och att det ska vara utmanande läxor för eleven. Skolans budskap är tydligt och föräldrarna är med-vetna om vad som krävs när de ansöker om en plats på skolan. På lågstadiet framkom-mer det att föräldrakontakten är av stor vikt för barnets lärande. På högstadiet menar de tvärt om. Eleverna blir mer och mer självständiga, och lärarna har inga förväntningar på att eleverna får hjälp med skolarbetet hemma. Lärarna på lågstadiet tar för givet att för-äldrarna skall finnas till hands för sina barn och hjälpa dem med läxläsningen. Lärarna är medvetna om att barnen behöver någon som stöttar dem i läsningen och som motive-rar dem till att fortsätta läsa. Både Hellsten (1997) och Westlund (2004) menar att läxan kan ses som ett redskap i föräldrakontakten.

5.4 Kunskap och elevinflytande

Tidigare forskning visar på att forskarna och olika undersökningar inte är överens om hur läxan bidrar till ökade kunskaper för eleverna. Studien bland lärarna visar att

(28)

majo-22

riteten av lärarna använder läxan som ett hjälpmedel för att nå kunskapskraven, fram-förallt i läsning.

Sara: Barnen måste få in en rutin på läsningen, därför behöver de läsa hemma varje dag. Anna: Om jag inte haft läxor och då framförallt läsläxor, ja då kan jag säga att vissa barn i min klass, de skulle inte nå målen i flera ämnen.

Även färdighetsträningen läggs det stor vikt på i läxan.

Åsa: Jag förutsätter att mina elever kan sin läxa när de kommer tillbaka. Om de har matte-tal med sig hem, och skall klara av huvudräkningsmatte-talen och så inte är fallet, ja då skickar jag hem de talen igen som eleven inte kan, tillsammans med den nya läxan. Eleven får sedan talen i upprepning ända tills de sitter. Märker jag att eleven har svårt för det så får han gå tillbaka till enklare mattetal och sedan pröva igen längre fram.

Åsa är den enda läraren i studien som låter eleverna göra om läxan. För henne är det viktigt att kunskapen sitter där innan eleven får gå vidare. Att eleven kan grunden är en förutsättning för att fördjupa sina kunskaper, menar Åsa. Lärarna i studien menar att deras läxor alltid är individanpassade. Allt från läsning till matematik och att kunna läsa på inför proven. Däremot visar studien att eleverna sällan kan vara med och påverka sin läxa.

Petra: Helt ärligt har jag inte låtit eleverna vara med och påverka sin läxa, jag planerar läxan när jag gör min planering och då blir läxan något som jag tycker passar in eller som jag vet eleverna överlag behöver träna på. Däremot försöker jag att göra läxan enklare för de elever som behöver det. Det kan tillexempel handla om att hjälpa dem att stryka under det väsentliga i en text eller att eleven får fem glosor istället för tolv.

Sofie: Jag har aldrig prövat att låta barnen bestämma, jag undrar hur det kunde bli? När jag planerar mina läxor har jag en grundläxa som alla skall klara av, men om jag vet att en elev är duktig så kan han få extra. Till exempel om alla har fyrans tabell, då kan han få fy-rans plus åttans.

Lärarna är medvetna om att en individuell läxa ger eleven goda förutsättningar. Att in-dividualisera läxan kan bidra till att undervisningen anpassas efter elevens förutsätt-ningar.

(29)

23

5.5 Läxhjälp och läxpolicy

Lärarna i min undersökning arbetar på fem olika skolor. De berättar om sitt arbetssätt med läxor och då framkommer det att ingen skola har någon utarbetad läxpolicy. Istället är det upp till varje lärare att själva planera och bestämma hur de vill arbeta med läxor.

Sofie: I dagsläget har vi ingen policy, men rektorn har bestämt att vi ska lyfta upp detta till diskussion.

Anna: Vi är så samspelta på vår lilla skola och föräldrarna är trygga med det. Jag kan inte ens minnas när läxan var på tapeten på ett föräldramöte.

På högstadiet finns däremot ett provschema som lärarna skall följa för att elevernas arbetssituation inte skall bli ojämn. Dock visar det sig att lärarna bryter mot denna policy.

Malin: Vi har ingen läxpolicy, däremot har vi ett provschema som innebär att eleverna får ha högst två prov per vecka. Men jag kan ofta se kolleger som försöker kringgå detta och istället för prov så kallar dom det för läxförhör.

På högstadieskolorna finns ingen läxhjälp, men däremot händer det att lektionerna i Svenska 2 används till att göra läxor. 10 utav skolans 350 elever har Svenska 2 och kan då ta del av läxhjälpen där. Men de övriga 340 eleverna är hänvisade till att klara sig själva, om det inte finns föräldrar som kan stötta. På montessoriskolan finns ingen läx-hjälp, då det inte har efterfrågats. På den lilla skolan där Anna jobbar hade de förra året läxhjälp på fritids men på grund av besparingsåtgärder så finns inte läxhjälp detta läsår.

Anna: Jag tycker det är synd, det finns barn som kommer i kläm och barn som inte orkar göra sin läxa när de kommer hem. Men jag förstår fritidspersonalen som måste prioritera sina arbetsuppgifter.

Endast en skola i min undersökning erbjuder läxhjälp. Läxhjälpen erbjuds till de elever som går på fritidshem. Övriga elever erbjuds inte läxhjälp och eleverna i denna kommun erbjuds endast fritidsverksamhet till och med skolår fem, vilket innebär att elever i års-kurs sex inte heller får ta del av läxhjälpen. Samtidigt erbjuds inte läxhjälp inom alla områden då det finns för få resurser på fritids.

(30)

24

Siri: Fritidspersonalen hinner inte med att läsa med barnen en och en, läsläxan får de göra hemma eller med en kompis.

Sammanfattningsvis visar det sig att ingen skola i min undersökning har någon läxpo-licy, på högstadiet finns ett provschema men detta följs inte alltid. Läxhjälp erbjuds på högstadiet inom svenska 2, och en lågstadieskola har läxhjälp för elever som vistas i fritidsverksamheten.

5.6 Analys och teoretisk tolkning

Alla lärare som deltog i undersökningen ger läxor. Även om läxan bara handlar om att läsa på till prov, så är det en läxa. Det är ett arbete som eleverna skall göra utanför lekt-ionstid. I övrigt hade lärarna liknande tankar om att läxor är nödvändiga för att eleverna ska kunna öka sin kunskapsutveckling, och då ligger fokus på lästräning och matematik. På lågstadiet används läxan till att träna eleverna på att ta ansvar. Dock visar forskning-en att eleverna inte ser ett sådant samband mellan läxan och att ta ansvar (Westlund, 2007). På högstadiet görs ingen koppling till ansvar, utan läxan handlar om att eleven skall skapa kunskap. Lite av detta kan jag även se i montessoripedagogiken, där läxan förutom att ta ansvar handlar om att komma ihåg det man lärt sig. För om eleven inte klarar huvudräkningstalen så får de göra om läxan tills de kan den.

Lärarna förväntar sig att eleverna arbetar aktivt under lektionerna och gör sina ar-betsuppgifter. Om eleven av någon anledning inte arbetar och blir klar med det som läraren förväntar sig att de ska hinna med på lektionstid, så får eleven detta arbete med hem. Lärarna ser inte detta som en direkt läxa, utan som en konsekvens av att eleven inte arbetat på lektionstid. Jag menar att det är en läxa, eftersom det är ett arbete som görs utanför lektionstid. I de lägre åren tas ingen direkt hänsyn till varför eleven inte är aktiv. På högstadiet däremot kan jag se att lärarna ser eleven på ett annat sätt. Om ele-ven inte är delaktig i undervisningen försöker lärarna ta reda på varför. Ofta finns det anledning till att eleven är ofokuserad. De försöker lösa problemet med eleven och de tror inte på att skicka hem det ogjorda arbetet. Då kommer eleven att se det som ett straff och problemen kan istället eskalera. Daniel Kallos, professor i pedagogik, menar att läxan ofta används som ett maktmedel och disciplinverktyg. När läxan tvärtom borde skapa nyfikenhet och glädje (www.fof.se ).

(31)

25

I intervjuerna framkommer det att lärarna tar individuell hänsyn när läxan ges. Lä-rarna har en öppen diskussion med föräldLä-rarna om hur läxan fungerar hemma och läxan utformas efter detta. Anna som arbetar på lågstadiet har en egen strategi, hon stöttar den enskilde eleven efter skoltid då hemmiljön inte stimulerar till skolarbete. Lärarna menar att läxan är individanpassad. Jag anser att läxor som infattar att elever har samma läsebok och samma matematiktal inte är individanpassade. En trolig orsak till att läxan är mer generell är att i klassen finns elever som befinner sig på olika nivåer, både intel-lektuellt och socialt, vilket försvårar för läraren att individanpassa läxan. Frank Lind-blad menar att läxan bör utgå från elevens individuella behov och förutsättningar. Här har läraren ett bra verktyg för att kunna individualisera undervisningen (www.fof.se). Jag menar att lärarna behöver bli bättre på att individanpassa läxan, för att läxan skall ge en positiv effekt behöver den vara meningsfull, hanterbar och begriplig. Om läxan skall vara meningsfull så behöver den ligga på rätt nivå för en elev. En läxa som är antingen för lätt eller för svår är inte meningsfull. Om läxan är för lätt blir den klart begriplig och hanterbar, men det blir ingen utmaning för eleven och meningsfullheten dämpas.

Samma sak händer om läxan är för svår för eleven, om den inte är hanterbar eller be-griplig så tappar eleven lusten till lärande. Därför anser jag att läxan i högre grad måste ge eleverna en känsla av sammanhang (Antonovsky, 1987) för att det ska bli ett positivt lärande.

När eleverna får hem sin läxa förutsätter majoriteten av lärarna att föräldrarna ska finnas tillhands och hjälpa sina barn med läxan. Detta blir då en naturlig kontakt mellan hem och skola. Föräldrarna får en inblick i vad som sker i skolan, och kan följa sitt barns utveckling. Forskningarna är dock eniga om att detta skapar problem för de ele-ver som inte kan få stöd hemifrån. I min undersökning deltar endast lärare från skolor i områden där majoriteten är medelklassfamiljer med svenskt ursprung. Jag menar att det kan vara en bidragande orsak till att lärarna har större förväntningar på föräldrarna. Här behöver lärarna inte ta hänsyn till hemförhållandena på samma sätt som de kanske be-höver i andra områden. Siri berättar i intervjun att hon tidigare arbetat på en skola i ett område med mycket sociala problem och i området bodde även familjer där föräldrarna var analfabeter. När hon jobbade där så gav hon inga läxor, för vem skulle hjälpa barnen med läxorna menade hon. Istället arbetade de gränsöverskridande med fritids och bar-nen fick extra undervisning utöver skolan, och den tiden tog lärarna av sin planeringstid. Men idag när hon arbetar på en annan skola ser hon det som självklart att föräldrarna skall hjälpa till med läxorna. Ulf Leo (2004) kom i sin undersökning fram till att

(32)

skol-26

dagen bör förlängas så att elever och lärare får mer tid tillsammans. I Westlunds rapport (2007) framkommer det att även eleverna förespråkar längre skoldagar i utbytet mot en läxfri fritid. Även om eleverna då i praktiken får mindre fritid, så får de kanske känslan av att ha en friare fritid. De har inget skolarbete att ta hänsyn till på kvällar och helger. Samtidigt får vi inte blunda för att det är barnen från svaga hem som missgynnas i ar-betssättet med läxor. Läxan görs i ensamhet eller med stöd av personer som inte har pedagogiska kunskaper och detta kan leda till att kunskapen lärs in på felaktig basis. Det gäller alla barn inte enbart barn från svaga hem. Detta är också ett argument för att skoldagen bör förlängas så att alla får en likvärdig skolgång eller att läxhjälp erbjuds för alla elever vare sig eleven har behov av det eller inte. Den enskilda eleven skall inte pekas ut. Alla bör få samma möjligheter till stöd.

Enligt Vygotskijs teorier utvecklas människor i samspel med andra. Lärarna i under-sökningen menar att läxan används för att befästa kunskaper. Enligt Vygotskij behöver eleverna tänka och diskutera ämnet för att kunna förstå och för att kunna utvecklas vi-dare. Westlund (2007) kom i sin rapport fram till att eleverna oftast gör läxorna utan stöd från andra. Detta innebär då att eleverna inte får den hjälp de behöver för att kunna utföra sin läxa på ett tillfredsställande sätt. I min undersökning kan jag se att en skola erbjuder läxhjälp, i samarbete med fritids. Detta är positivt för eleverna, därför att där finns det vuxna och andra elever som kan stödja. Anna som i sin tur stödjer en enskild elev hjälper också denna elev att få utvecklas i samma takt som sina klasskamrater som får stöd hemifrån. Hon har insett att om eleven inte får det sociala stödet så kommer eleven inte heller att nå kunskapsmålen. På högstadieskolan erbjuds läxhjälp endast för elever med Svenska 2, det är en vinst för de eleverna. Malin som arbetar på högstadiet ser att många elever kommer från hem där det inte finns studievana och studiemotivat-ion. Risken är då stor att dessa elever inte får stöd hemifrån. Av den anledningen vore det bra om skolan kunde erbjuda alla elever läxhjälp för att stödja dem i deras lärande och öka deras motivation. Skolan bör också enligt Hattie uppmuntra föräldrarna till del-aktighet i deras barns skolgång. Om föräldrarna har positiva förväntningar på sina barn, så är detta mer betydelsefullt för barnets lärande, än de resultat som läxorna kan

ge(Synligt lärande, 2011). Om eleverna gör sin läxa utan stöd från pedagog, så har denna läxa låg effekt på elevens lärande. Särskilt för elever i de tidigare åren har läxan låg effekt på deras lärande. De behöver en pedagog för att utvecklas (a.a). Detta kan då knytas till Vygotskijs teorier om att inlärning sker i sociala möten. Därför menar att jag att alla elever måste få tillgång till vuxna som kan vara dem behjälpliga vid läxläsning.

(33)

27

5.7 Kritisk reflektion

Syftet med min studie var från början att jag skulle intervjua lågstadielärare om deras syfte med läxor. Tanken var att intervjua på två olika skolor, i olika områden för att kunna jämföra resultaten på mina frågor. Det visade sig vara problematiskt att hitta lä-rare som ville medverka i intervjun. Tidsbrist var skälet. Jag fick då tänka om och valde istället att undersöka lärare på lågstadiet, högstadiet och inom montessoripedagogiken. Jag valde lärare från olika stadier för att kunna jämföra om det är skillnad på lärares syfte med läxor beroende på elevernas ålder samt om föräldrakontakten blir annorlunda. Jag menar att lärare oavsett vilket stadie man arbetar på behöver ha en förförståelse kring hur andra lärare i andra årskurs tänker kring läxan. Samtidigt har det blivit en oba-lans i studien då det finns fler lågstadielärare än högstadielärare som blivit intervjuade. Detta påverkar resultatet då jag kan se att lågstadielärare använder läxan som ett red-skap i att lära barnen ta ansvar, medan högstadielärarna använder läxan för att befästa kunskapen hos eleverna. För att det skulle bli en mer balanserad studie borde det vara lika många lärare inom samma stadie. När flera av de tillfrågade personerna hoppade av så tog jag kontakt med lärare som jag tidigare träffat på i olika sammanhang. Jag har försökt att analysera materialet utan att lägga personliga värderingar i deras svar, jag har utgått från deras profession och inte deras personlighet.

(34)

28

6. Slutsats

Min undersökning visar att lärares syfte med läxor är att eleverna skall utveckla sin förmåga att ta ansvar. Läxan är också ett bra hjälpmedel för eleverna att öva färdigheter främst inom läsinlärning och matematik. Eleverna behöver den extra stunden för studier för att befästa kunskaper och för att bli goda läsare. Detta gäller främst elever på lågsta-diet. På högstadiet är syftet med läxan att eleverna skall befästa kunskaper och vara på-lästa inför prov. Men om läraren vill ge läxor, menar jag att då måste läxan vara indivi-danpassad för att den skall vara meningsfull, begriplig och hanterbar för den enskilde eleven. Enligt min uppfattning gäller detta för alla elever oavsett om eleven är låg- eller högpresterande. För att alla skall förstå syftet med läxan behöver skolorna ha en läxpo-licy där det tydliggörs för elever, lärare och föräldrar vad som förväntas av dem och hur skolan kan erbjuda extra stöd eller läxhjälp.

Framförallt lågstadielärarna har förväntningar på att föräldrarna hjälper och stöttar sina barn med läxläsningen. Detta ger då föräldrarna ett nyckelhål in i klassrummet och de kan följa skolarbetet och sitt barns utveckling. Nackdelen med krav på att föräldrarna skall hjälpa sina barn med läxan är att alla barn inte har de förutsättningarna. Lärarna behöver ta mer hänsyn till elevernas hemförhållande. På högstadiet finns inte samma föräldrasamverkan, en bidragande orsak är att eleverna förväntas att själva klara sin läxa och att ta ansvar för den. Detta kan då lösas genom att skolan erbjuder läxhjälp till samtliga elever. Inte enbart till de eleverna som går på fritids eller har svenska 2, där läxhjälpen idag erbjuds inom högstadiet. Alla elever går inte på fritids och fritids-omsorgen upphör när eleverna slutar årskurs fem, i den kommunen min undersökning är gjord. Jag anser att alla elever oavsett bakgrund, hemförhållande, studievana och stu-diemotivation måste få tillgång till samma förutsättningar.

När Jan Björklund debatterade läxor med Rosanna Dinamarcara i TV4 (2011-05-10) så tog han upp att förlängd skoldag kan vara en möjlighet för att öka resultaten i den svenska skolan. Även lärarna i min undersökning var positiva till att förlänga skoldagen så att eleverna får mer undervisningstid. Ingrid Westlunds rapport (2007) tog också upp

(35)

29

att eleverna efterfrågar en förlängd skoldag, och en läxfri fritid. Att förlänga skoldagen gynnar alla elever. Eleverna får tillgång det sociala stödet som enligt Vygotskij är en förutsättning för lärande. Eleverna kan lära av varandra och de får tillgång till undervis-ning av pedagogiskt utbildad personal.

För att skolorna idag skall kunna uppnå högre resultat och en jämlik skola måste lorna förlänga sina dagar och ge eleverna mer undervisningstid. Alternativet är att sko-lorna utformar en läxpolicy där det tydligt framgår syftet med läxan. Men om skosko-lorna väljer att ge läxa då måste skolorna samtidigt kunna erbjuda läxhjälp med kompetent personal som kan stötta eleverna i deras utveckling och lärande. Detta gäller för samt-liga skolor oavsett den pedagogiska inriktning som skolan bedriver. Resultatet är det samma om eleverna går på lågstadiet eller på högstadiet. Alla elever behöver få samma förutsättningar och samma rätt till en likvärdig utbildning.

6.1 Vidare forskning

Under arbetes gång har jag funnit ett nytt intressant forskningsområde. Jag har i min undersökning har kommit fram till att skolorna behöver införa en läxpolicy för att samt-liga parter skall förstå syftet med läxan. Alternativet är att skoldagen förlängs så att alla elever får mer undervisningstid och fritiden blir läxfri. Detta gynnar då särskilt elever som är i behov av mera stöd eller elever som inte kan få hjälp med läxan i sin hemmiljö. Jag föreslår att man forskar kring läxan ur ett barns perspektiv. Är läxan av betydelse för deras kunskapsutveckling? Får eleverna stöd hemma för att klara läxan? Blir det konflikter i hemmet när läxan skall göras? Hur ser eleverna på att skoldagen förlängs och att de i gengäld får en fritid, utan skolarbete att ta hänsyn till och ansvar för? Kan en läxpolicy förklara syftet med läxor för barnen och kan en policy hjälpa till att styra upp så att elevernas arbetsbörda blir mer jämn? Jag menar att vi måste lyssna på barnen och ta till oss deras synpunker på läxan. Det är barnen som utför läxan, och då är det bety-delsefullt för oss som pedagoger att förstå och veta hur barnen tänker kring läxan.

(36)

30

Referenser

Antonovsky, A. (1987). Hälsans Mysterium. Köping: Natur o Kultur.

Cooper, H. (2001). The battle over homework: common ground for administrators,

teachers, and parents. 2. ed. Thousand Oaks, Calif.: Corwin Press

Forsell, A. m fl(2007). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB

Hanson, A (2010). Salutogent ledarskap – för hälsosam framgång. Fortbildning AB Hellsten, J-O. (2000). Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt- En studie av hur

grundskoleelevers arbetsmiljö skapas-förändras-förblir som den är. Stockholm:

Elan-ders Gotab

Kvale & Brinkman (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Leo, U. (2004) Läxor är och förblir skolarbete – En studie om inställningar till läxor i

ett F-9 spår i grundskolan. Magisteruppsats, Malmö högskola.

Skolverket. (2009). IUP-processen – Arbetet med den individuella utvecklingsplanen

med skriftliga omdömen.

Skolöverstyrelsen (1962). Läroplan för grundskolan 1962. Stockholm: Emil Kihlströms tryckeri AB

Skolöverstyrelsen (1969). Läroplan för grundskolan 1969, allmän del. Stockholm: Li-ber

Skolöverstyrelsen (1980). Läroplan för grundskolan 1980, allmän del. Stockholm: Li-ber

Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stock-holm: Norstedts akademiska förlag

(37)

31

Stukat, S. (2005). Att skriva examensarbete i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder

och språklig utformning. Lund: Studentlitteratur

Sveriges kommuner och landsting (2011). Synligt lärande presentation av en studie om

vad som påverkar elevers studieresultat. Modintryckoffset

Trost, J. (2009 och 2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur

Vygotskij, L. (2001) Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos

Vygotskij, L. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos

Westlund, I. (2004). Läxberättelser:Läxor som tid och uppgift. Linköping: Linköpings universitet

Elektroniska referenser

Framtid och forskning

http://fof.se/tidning/2010/2/laxor-for-livet-eller-i-onodan (Hämtad 2012-09-19)

Hellsten, J-O. (1997). Läxor är inget att orda om - Läxan som fenomen i aktuell

peda-gogisk litteratur.

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&frm=1&source=web&cd=1&ved=0 CDQQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.ped.gu.se%2Fpedfo%2Fpdf- fi-ler%2Fhellsten.pdf&ei=ApdZUNXuFIOA4gSjjYGYDQ&usg=AFQjCNGxbeuBvrEcvk Cs5GkWMNlfLO2U-g&sig2=MrAhnDRK0g-e64dH9OD5MA (Hämtad: 2012-09-01) Lpo94. (1994) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet.

http://www.skolverket.se/om-

skolver-ket/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtp ub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1069

(38)

32

Lgr11. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet.

http://www.skolverket.se/om-

skolver-ket/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtp ub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575

(Hämtad: 2012-09-01)

NE. Nationalencyklopedin http://www.ne.se.proxy.mah.se/sok?q=l%C3%A4xa

(Hämtad 2012-10-28) Nyhetsmorgon 2011-05-10 http://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon?title=debatt_om_hemlaxor&video_id=1 635988 (Hämtad 2012-09-12) Tid för lärande: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1900 (Hämtad 2012-10-12)

(39)

33

Bilaga

Intervjufrågor

Hur många år har du arbetat som lärare?

Vilket stadium har du mestadels arbetet på? Vilken årskurs jobbar du i nu?

Hur ofta ger du läxor?

Inom vilka ämnen är det vanligast att eleven får läxa?

Hur mycket tid i veckan anser du att det är rimligt att eleven lägger på sin läxa?

Har din syn på läxor förändrats genom åren som lärare? Hur?

Finns det stöd för läxan i styrdokumenten, anser du?

Använder du läxan som ett verktyg för att eleven skall nå målen i kursplanen? Varför?

Är läxan individanpassad? Hur och varför/varför inte?

Kan eleven vara med och påverka sin läxa?

Hur förmedlar du syftet med läxan till eleven och föräldrarna?

Hur kan läxan bidra till samverkan mellan hem och skola?

Förväntas det av skolan att föräldrarna skall hjälpa barnen med läxan?

Hur tar du hänsyn till att alla barn inte har samma förutsättningar att få stöd hemma?

Erbjuder skolan läxhjälp, hur är det upplagt?

Har det inträffat att du använt läxan som ett disciplinverktyg/straff?

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :