”Fokus mot lärande och inte status” Ett arbete om lärares erfarenheter av barns materiella och ekonomiska förhållande

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Barn och ungdomsvetenskap

Examensarbete

”Fokus mot lärande och inte status”

Ett arbete om lärares erfarenheter av barns materiella och

ekonomiska förhållande

“Focus on learning and not status”

An essay about teachers' experiences of children's material and

economic relations

Li Wildmark

Emilia Cronström

Lärar och förskollärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare Barn och ungdomsvetenskap

2012-10-31

Examinator: Mia Karlsson

3

Förord

Vi vill specifikt tacka de tre lärare som låtit sig intervjuas och som bidragit med den information som ligger till grund för vårt arbete. Vi vill även tacka varandra för god samarbetsvilja och ett motiverande sällskap. Ett stort tack till vår handledare som hjälpt oss i skrivprocessen. Sist men inte minst så vill vi rikta ett tack till våra sambos som läst igenom vårt arbete och kommit med goda råd.

5

Sammanfattning

Vårt syfte med denna uppsats är att belysa barnfattigdom. Eftersom skolan vilar på en värdegrund som bekräftar att undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov, så anser vi att vårt valda ämne är relevant för vårt kommande läraruppdrag.

För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort intervjuer med tre lärare som jobbar på tre olika geografiskt placerade skolor inom samma kommun. Utav dessa semistrukturerade intervjuer fick vi fram ett resultat som påvisar att lärarnas förhållningssätt till barn som lever i ekonomisk utsatthet präglas av deras tidigare erfarenheter och den geografiska placeringen av skolan.

Vår slutsats av detta är att vi som blivande lärare alltid bör ha barns ekonomiska utsatthet i åtanke när vi planerar vår undervisning, detta oavsett vilka tidigare erfarenheter vi har.

6

Innehållsförteckning

2 Syfte och frågeställning ... 12

3 Tidigare forskning ... 13

3.1 Relativ fattigdom som begrepp ... 13

3.2 Ekonomisk utsatthet ur ett barnperspektiv ... 15

3.3 Skolans ansvar ... 16 3.4 Bourdieus strategier ... 18 4Metod ... 20 4.1 Kvalitativa metoder ... 20 4.1.1 Semistrukturerade intervjuer ... 20 4.1.2 Observationer ... 20 4.2 Analys av empirin ... 22 4.3 Urval ... 22 4.3.1 Lärarna ... 22 4.4 Genomförande ... 23 4.5 Forskningsetiska överväganden ... 23 5 Resultat ... 25 5.1 Stina – (Skola A) ... 25 5.2 Fatima – (Skola B) ... 26 5.3 Lisa – (Skola C) ... 28 6 Analys ... 31

6.1 Vilka uppfattningar har lärare om elevers olika ekonomiska förutsättningar och hur påverkar dessa skillnader verksamheten i skolan? ... 31

6.2 Hur arbetar lärare för att underlätta för de elever som inte har samma ekonomiska förutsättningar som sina klasskamrater? ... 33

7 Diskussion ... 35

Referenslista ... 38

8

1 Inledning

År 2011 började vi skiva vårt SAG (självständigt arbete på grundnivå) som innefattade en undersökning om skolors ekonomiska förutsättningar för lärande i Malmö beroende på vilken stadsdel skolan tillhörde. Vi besökte två skolor varav en belägen i Malmös fattigaste stadsdel och en i Malmös mest välbärgade (baserad på medelinkomst/invånare). Det var under detta arbete som det för oss blev väldigt påtagligt att barns ekonomiska utsatthet är en del av lärarnas vardag. Utifrån denna erfarenhet har vi valt att undersöka hur tre pedagoger ser på elevernas ekonomiska situationer och hur de anpassar sin undervisning efter detta. Vi vill belysa vikten av att ha detta i åtanke när man som lärare tar på sig läraruppdraget, samt undersöka hur lärarna arbetar för att underlätta för dessa barn.

Tidigare har vi båda upplevt situationer där barns olika ekonomiska förutsättningar kommit i fokus i verksamheten. Detta har visat sig i situationer där det haft betydelse för individensbehandling. Exempelvis har vi erfarenhet från utflykter där både matsäck och cykel har varit ett krav för att kunna delta på lika villkor. Detta krav är inte rimligt då vi fått påvisat att alla elever inte kunnat delta under dessa förhållanden. Vår hypotes är att pedagogen i dessa fall inte varit medveten om situationens konsekvenser för eleven. Vi förmodar att pedagoger i många fall förutsätter att eleverna har de tillgångar som krävs för att bedriva den undervisning som råder. Med detta som bakgrund anser vi det relevant att synliggöra lärarnas uppdrag att göra skolan likvärdig för alla elever, oavsett ekonomisk bakgrund, detta för att undvika diskrimineringssituationer.

1.1 Läroplanen

I LGR 11 står det att alla som arbetar i skolan ska:

 medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,

 aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och

9

 visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.

Läraren ska (Skolverket, s.12-13):

 klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet,

 uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling

Med dessa punkter visar läroplanen tydligt vilka riktlinjer som bör följas av lärare i skolverksamhet. Utifrån detta finns det en tydlig relevans som visar att skolan ska vara individanpassad, samt att skolan ska utveckla varje individ till en god samhällsmedborgare, oavsett vilka förutsättningar barnet har.

1.2 Skollagen

Skollagen innefattar de lagar som styr skolans verksamhet. En av skollagens paragrafer betonar att utbildningen ska vara kostnadsfri, medan en annan beskriver att en obetydlig får förekomma i verksamheten.

Avgifter

10 § Utbildningen ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider.

10

11 § Trots 10 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna (Skollagen, kap 10 §10 & §11. 2012-09-13).

I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten

Dessa två paragrafer vill vi problematisera då vi anser att paragraferna är svårtolkade och kan ses som motsägelsefulla. Vi menar att ”en obetydlig summa” kan betyda olika för olika individer beroende på deras tidigare erfarenheter. Denna enskilda tolkning ansvarar läraren för vilket på olika sätt kan påverka verksamhetens innehåll.

1.3 Rädda barnen

Rädda Barnen har med hjälp av Tapio Salonen (Salonen, 2012) gett ut en rapport som påvisar barnfattigdomens utveckling i Sverige år 2012. Denna konstaterar att barnfattigdomen i Sverige har ökat sedan den förra rapporten år 2009. Barn som lever i fattigdom definierar Salonen utifrån två olika utgångsvariabler.

1. Låg inkomststandard – Detta är ett mått Statistiska Centralbyrån utformat där hushållens inkomster relateras till de levnadsomkostnader som förekommer i hemmet. Utifrån denna variabel kan det beräknas om en familjs inkomststandard är försvarlig.

2. Försörjningsstöd – Detta innefattar de familjer med så pass dålig ekonomi att de söker, och är berättigade till, samhällets yttersta hjälp så som socialbidrag.

År 2009 levde 248 000 barn i fattigdom, det vill säga 13 procent av alla Sveriges barn. Enligt den sista rapporten är det nu närmare en kvarts miljon av Sveriges två miljoner barn som lever i fattigdom. De mest utsatta barnen är de med utländsk bakgrund, barn i storstädernas förorter och barn till ensamstående föräldrar. Även skillnaderna mellan grupperna av fattiga och rika barn har eskalerat mellan

11

kommuner och stadsdelar i storstäder. Med detta som utgångspunkt vill vi ta reda på vad de aktuella pedagogerna i vår studie har för uppfattning och kännedom om elevernas ekonomiska förutsättningar, samt om och i så fall hur detta påverkar verksamheten.

12

2 Syfte och frågeställningar

Alla barn i Sverige har skolplikt och tillbringar därför en stor del av sin tid i skolan. Eftersom barn har olika ekonomiska förutsättningar tycker vi att barnfattigdom är ett viktigt ämne som bör belysas. Detta förhållande ska inte påverka elevernas skolgång, då skolan vilar på en värdegrund som styrker att undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov, samt att denna skolgång ska vara kostnadsfri. Genom vår undersökning vill vi ta reda på hur barnets ekonomiska situation utrycker sig kring deras olika förutsättningar för att kunna delta i den vardagliga undervisningen. Av intresse är även att få en förståelse för hur lärare kan underlätta för de barn som är utsatta.

 Vilka uppfattningar har lärare om elevers olika ekonomiska förutsättningar och hur dessa skillnader påverkar verksamheten i skolan?

 Hur arbetar lärare för att underlätta för de elever som inte har samma ekonomiska förutsättningar som sina klasskamrater?

13

3 Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer vi regelbundet att beröra begrepp som vi vill tydliggöra för att få en godare förståelse för kommande text.

Barn är ett återkommande begrepp i vårt arbete. Vi kommer även att använda oss av benämningen elever men vill belysa att dessa är under 18 år och går under definitionen barn (Harju, 2008). Betydelsen av att vara ett barn innebär att leva under en socialt bestämd livsfas som i Svensk lagstiftning anger åldern 18 år. Som barn finns det ingen möjlighet att påverka den sociala positionen eftersom de har en bestämd relation till föräldrar och andra vuxna vilket gör dem underordnade.

Vi kommer även att beröra ämnet fattigdom som kan delas upp i två olika definitioner, absolut och relativ fattigdom (a.a). Vårt arbete kommer att präglas av den relativa fattigdomen, men vi har valt att förklara de båda begreppen för att förstå skillnaden. Den absoluta fattigdomen innebär att inte ha möjligheten att kunna uppfylla de behov som är nödvändiga, så som mat kläder och tak över huvudet.

Relativfattigdom är den fattigdom som gör att människor känner sig exkluderade vid sociala sammanhang, då man negativt tvingas avvika från människors allmänna levnadsstandard. Denna standard kan variera då den relativa fattigdomen hänvisar till en given tidpunkt (Lytsy, 2004). Den relativa fattigdomen är inte specifik utan kan förändras över tid och mellan olika länder. Det vill säga att den definieras utifrån de föreställningar som uppfattas som normalt i sin kontext. I vårt fall handlar det om elever som jämför sig med andra elever och dess familjers ekonomiska tillgång.

3.1 Relativ fattigdom som begrepp

Begreppet barnfattigdom kan vara missvisande då det är svårt att föreställa sig att detta existerar i Sverige. Därför är det angeläget att särskilja på absolut och relativ fattigdom. Det kan uppfattas som upprörande att diskutera barnfattigdom i dagens överflödssamhälle, när det finns andra uppenbara problem så som svält och nöd i exempelvis utvecklingsländerna. Ett annat exempel är den äldre generationens människor i Sverige som refererar fattigdom till deras livserfarenheter från gårdagens fattigsverige, då de materiella bristerna var mer påtagliga än idag (Lytsy, 2004). Detta verifieras i Socialstyrelsens (Socialstyrelsen, 2010) rapport om fattigdomens förändring, utbredning och dynamik. Denna påvisar att när fler personer får arbete

14

ökar även spridningen av inkomstskillnader mellan individer, detta leder till att både inkomstspridningen och segregationen ökar. Den relativa fattigdomen ökar eftersom detta fattigdomsmått bygger på inkomstskillnader bland de aktuella individerna. Dagens samhälle bekräftar att denna tes stämmer då den relativa fattigdomen har ökat i samband med att fler jobbtillfällen erbjudits. Det relativa fattigdomsmåttet förändas parallellt med den ekonomiska situation som råder i samhället. Den baseras på 60 % av befolkningens medianinkomst.

De individer som har mindre än 50-60% av medianinkomsten i en befolkning ses som fattiga (Lytsy, 2004). Men det kan även innebära att en familj/individ inte har råd med det som anses nödvändigt i relation till de livsvillkor som gäller i det aktuella samhället . Ur ett barnperspektiv kan det vara relevant att se vilka följder det blir av ett materialiserat samhälle, detta kan leda tillutanförskap på grund av familjens relativa fattigdom. Barn som lever under dessa förhållanden är oftast barn till ensamstående mödrar, barn med många syskon och barn till föräldrar med utländsk bakgrund. Familjens dåliga ekonomi påverkar barnet i olika aspekter. I skolan blir detta väldigt påtagligt då barnets sociala status och bakgrund i många fall synliggörs på ett uppenbart sätt, med detta menas de materiella ting som barnet besitter i jämförelse med sina kamrater. Detta gör att villkoren för inkludering inte blir det samma för alla elever.

Det finns barnfamiljer som under en längre tid tvingats leva under ekonomiskt knappa villkor (a.a). Lytsy har gjort en studie som åskådliggör hur familjens levnadsvillkor med begränsade funktioner kan påverka barnet. Det kan vara problematiskt att upptäcka att ett barn lever under ekonomiskt knappa villkor då föräldrarna ofta prioriterar sina barn och deras behov. Detta innebär att föräldrarna ser till att barnet har de förnödenheter som krävs men försakar sig själv. Barnet är ofta medvetet om att föräldrarna inte har pengar, vilket ger avtryck i barnets samvete. Det är även relevant att åskådliggöra hur familjens sociala nätverk påverkar den ekonomiska situationen. Släkt och vänner är i många fall en förutsättning för att få ihop ekonomin. Att alltid behöva låna pengar leder till en känsla av skam och otillräcklighet både för barnet och föräldrarna. Lytsy problematiserar detta genom att poängtera att det sociala nätverket i många fall är begränsat vilket kan vara avgörande för en familjs ekonomiska trygghet. Hon påstår att det sociala nätverk som

15

familjen besitter i många fall består av personer som lever under samma levnadsstandard. En oviss ekonomi leder ofta till ostabila relationer inom familjen.

3.2 Ekonomisk utsatthet ur ett barnperspektiv

Av tidigare påvisad forskning finns det ett tydligt resultat som visar att föräldrarnas dåliga ekonomi påverkar barnet på flera sätt. Arbetslöshet kan vara en faktor till detta, vilket i huvudsak påverkar föräldern psykiskt negativt då det kan vara påfrestande att behöva byta socioekonomisk grupp, samt att behöva leva under dessa villkor (Näsman och Von Gerber, 1996). På lång sikt påverkar denna situation även barnet i familjen, som tvingas handskas med denna livssituation i många olika avseende. Två exempel på vad dålig ekonomi kan ge för följder är att föräldrar separerar då situationen medför konflikter, men även att familjen tvingas flytta runt och många gånger tvingas bo i bostäder med lägre standard. Föräldrar döljer i många fall den dåliga ekonomin för sina barn, men på lång sikt är detta omöjligt att negligera. Ekonomin är en oerhört stor del i en familj och är integrerat med försörjning, fysiskt och psykisk hälsa, social grupp och socialt uppträdande inom familjen (Fast och Brante, 1982). På längre sikt påverkar detta vilken socioekonomisk grupp familjen hamnar i och hur de tvingas anpassa sig efter denna grupps normer.

Skolan är en plats där barnet utvecklar sin identitet tillsammans med jämnåriga och eleverna blir bemötta och bedömda av både vuxna och andra barn (Näsman. 2012). För eleven är denna bedömning viktig eftersom det är denna som ligger grund för elevens sociala status och en känsla av att passa in i gruppen. Bristen på pengar i familjen kan leda till att barnet uppfattas som avvikande av omgivningen och eventuellt inte kan vara delaktig i den gemenskap som råder, detta då barnet kanske inte innehar samma ekonomiska och sociala kapital som sina klasskamrater. Gemensamt för alla barn i intervjuerna är att de upplever sin situation som annorlunda än sina jämnåriga kamrater, framförallt gällande de sociala relationerna. En del av barnen uttrycker även att de kan känna en stor skam och därför har utvecklat döljande strategier i skolan, detta för att rädslan av att ses som annorlunda är jobbig att hantera.

Näsman (2012) betonar vilka materiella och sociala följder ett barn som lever med knapp ekonomi kan utsättas för. När det gäller de materiella följderna kan det

16

exempelvis innebära att barnet har färre ägodelar och i många fall är dessa billigare, äldre och trasigare. Barn som har brist på exempelvis moderiktiga kläder ingår i riskgruppen för mobbning. Eftersom föräldrarna saknar pengar är loppis ett bra alternativ. Begagnat kan därför bli en självklarhet för familjen, vilket kan påverka barnet beroende på vilket socialt sammanhang den befinner sig i. Det kan vara förnedrande för barnet att vara klädd i begagnade kläder, detta då andra barn kan rikta skällsord som ”fattiglapp” och ”loppisbarn” mot det utsatta barnet. Materiella brister så som exempelvis cykel kan påverka delaktigheten för barnet i skola då undervisningen ibland kräver utrustning eller ekonomiskt bidrag för att kunna delta, vilket leder till att barnet får avstå från gemensamma aktiviteter. Detta kan visa sig vid exempelvis idrottsämnen, klasskassor och skolresor. Psykisk påfrestning förekommer även i skolan då barnet inte alltid känner att han/hon kan nå upp till den ekonomiska mentalitet som råder.

När det kommer till organiserade fritidsaktiviteter krävs det ofta avgifter och utrustning. Detta leder till att barn som lever i ekonomisk utsatthet ofta får avstå. Att inte kunna delta i dessa aktiviteter kan leda till ett begränsat aktivt liv och avsaknad av umgänge. Förutsättningen för att kommunikationen med jämnåriga ska fungera kan också vara begränsad då bristen på resurser så som mobil, dator och nätverk kan vara ett faktum. Detta kan då bidra till ensamhet och ett utanförskap där TV:n blir barnets bästa vän, vilket i sin tur kan leda till ohälsa.

3.3 Skolans ansvar

Skolan är en central arena för barns relations och identitetsskapade där vikten av att känna trygghet och samhörighet är stor (Harju. 2008). Alla barn i Sverige tillbringar en stor del av sin vardag i skolan på grund av landets skolplikt. I skolsituationer uppstår tillfällen då barnen ser sig själv i relation till andra. När barnen är i skolan är deras tillvaro styrd av lärarens planering med undantag från rasterna där de själv påverkar sina val av aktiviteter. Det är också under dessa tillfällen som diskriminering och mobbning blir mer påtagliga. Lärarens roll är att få en trygg stämning bland eleverna där ingen känner sig utsatt, denna roll är dock svårare att utöva på rasterna än i klassrummet. Dock kan det förekomma diskriminering mellan elever i alla skolsituationer, då jämförelsen mellan varandra sker hela tiden.

17

I skolan framställs kraven på vilka kläder, leksaker och val av aktiviteter som är normen för samhörighet. Dessa krav ändras parallellt med barnens utveckling och ålder. Vad gäller yngre barns interaktion med klasskamrater är det vilka leksaker barnen äger som står i fokus medan äldre elever fokuserar på yttrefaktorer.

Alla människor har behovet av att finna sig själv och sig själv i relation till andra (Juul och Jensen, 2009). Känslan av att utveckla sin integritet och behovet av att uppleva sig själv som värdefull i olika gemenskaper är en central process i barns psykosociala utveckling. Därför är det betydelsefullt och viktigt att läraren tillhandahåller en god värdegrund och en god relationskompetens.

Lärarnas ansvar vilar på skollagen och läroplanen som består av en stor mängd olika mål som innefattar kunskapsutveckling, men även den sociala förmågan (Skollagen, 2012-10-10). Skolan har alltså enligt styrdokumenten ett ansvar för barnets utveckling och lärande, där läraren har som uppgift att se varje individ utifrån dess förmåga och livsvillkor och anpassa sin undervisning därefter. För att synliggöra vad en professionell vuxen-barn relation innebär har Juul och Jensen (Juul och Jensen. 2009) framställt fyra olika värdeföreställningar. Dessa benämns som relationella kompetenser och bör tas hänsyn till när en person utvecklar sitt pedagogiska ledarskap. Dessa lyder:

1. Att ”se”: Förmågan att ”se” barn kan göras utifrån fyra förhållanden:

 Lärarens vilja att ”se”.

 Lärarens egna upplevelser av att ha blivit ”sedd” ”icke sedd”.

 Lärarens erfarenheter och människosyn.

 Lärarens yrkespersonliga utveckling.

1. Ledarskap: Förmågan att planera och genomföra en pedagogisk process som leder till ett givet mål, utan att på vägen kränka barnets integritet.

2. Autenticitet: Lärarens förmåga att vara yrkespersonligt närvarande i relation till barnet.

3. Ansvar: Ansvaret innebär att relationens kvalitet till barnet ligger hos läraren.

 Lärarens kompetens att ingå i en relation med barnet.

 Lärarens kompetens att ta till sig barnet, även om läraren inte är barnets förälder.

Av relevans till vårt arbete är förmågan att ”se” barnet av största vikt, detta för att kunna upptäcka varje individs behov och vilket stöd barnet behöver. För att

18

återkoppla till de fyra värdeföreställningarna är det väsentligt att tydliggöra betydelsen av lärarens egna erfarenheter för att kunna ”se” barn ur ett djupare perspektiv. Lärarens upplevelser av att själv ha känt sig ”sedd” respektive ”inte sedd” påverkar hans/hennes förmåga att förstå situationer utifrån barnets perspektiv.

Det kan vara relevant att förklara att det kan vara svårt att upptäcka att barn far illa på grund av fattigdom, detta då föräldrar och barn är bra på att dölja det aktuella problemet (Näsman, 2012). Kännedomen kan därför komma fram av andra anledningar och när skolpersonal observerar dessa kan det komma fram att barnet och familjen även har andra problem, stora som små. Enligt socialtjänstlagen har alla som arbetar med barn skyldighet att anmäla om man misstänker att ett barn far illa i hemmet (Socialstyrelsen, 2012-10-10).

3.4 Bourdieus strategier

Bourdieus teorier grundar sig på att samhällets uppbyggnad konstrueras och utvecklas genom de klasskillnader och klassmotsättningar som förekommer (Nygard, 1996). Han har genomfört analyser som påvisar hur individers ekonomiska, kulturella och sociala strukturer skapar distans mellan olika sociala skikt. Med detta som grund anser vi det relevant att ha med Bourdieus teorier i vår undersökning, då dessa strukturer även blir påtagliga i skolan när elevers olika erfarenheter möts på en arena.

För att dela in samhället och dess invånare, talar Bourdieu om individers olika kapital (Broady, 1998). Dessa kapital delas in i fyra olika genrers, där ekonomiskt, kulturellt, socialt och symbolist kapital samspelar med varandra för att bestämma en individs status i samhället.

 Det ekonomiska kapitalet speglar de tillgångar, ekonomiskt och materiellt, som en individ innehar.

 Det kulturella kapitalet innefattar det språkbruk en individ använder, samt vilken erfarenhet individen har av landets finkultur. Detta kan återspeglas genom föräldrars val av skola för sina barn, och för sig själva. Bourdieu benämner dessa som elitskolor som i vardagligt bruk kan vara finare privatskolor.

19

 Det sociala kapitalet relaterar till vilken släkt och social miljö en individ är född i.

 Det symboliska kapitalet anser Bourdieu vara de egenskaper som har värde i en specifik kontext. Exempel på detta kan vara att en läkares utbildning är ett symboliskt kapital av värde på ett sjukhus. Men kapitalets värde minskar i en kontext där läkarens utbildning inte har någon relevans.

Bourdieu beskriver ett att begrepp som han kallar habitus. Detta begrepp avser en människas sätt att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. En individs habitus är präglat av dess uppväxt och skolgång, detta påverkar individen resten av dess liv. Ofta leder individens bakgrund till omedvetna handlingsmönster som är svårt att bryta, eftersom de är invanda från tidig ålder. Det vill säga att om en individ är uppvuxen i en familj med dåligt språkbruk är sannolikheten stor att detta präglar barnets habitus vad gäller dess språkutveckling. Alltså kan individens individuella habitus påverka han/hon både positivt och negativt beroende på i vilket socialt sammanhang individen befinner sig i. Individers olika kapital och habitus kan dock vara föränderliga beroende på den individuella utvecklingen av strategier för att försvara eller förbättra sin position i samhället (a.a).

20

4 Metod

4.1 Kvalitativa metoder

Kvalitativ metod betyder att forskaren använder sig av olika arbetssätt för att analysera den sociala verklighet som forskaren själv befinner sig i (Nationalencyklopedin, 2012-06-19). Detta innebär att datainsamling och analyseringen sker samtidigt och att forskaren analyserar både handlingar och dess innebörder. Kvalitativa metoder avser oftast mindre populationer.

4.1.1 Semistrukturerade intervjuer

Eftersom vi gärna ser att svaren på våra frågeställningar blir specifika, har vi valt att göra intervjuer. För att dokumentera dessa intervjuer kommer vi att använda oss av en diktafon. Fördelen med detta är att intervjupersonens svar registreras korrekt, vilket ger utrymme för en djupare analys av materialet (Patel och Davidsson, 2003). Dessutom anser vi att diktafon gör det möjligt att lyssna på intervjun ett obegränsat antal gånger. Detta gör det möjligt att upptäcka eventuella brister som kan korrigeras inför nästkommande intervju, givetvis ger detta även utrymme för att vidareutveckla det positiva (Trost, 2010). Vi kommer att använda oss av en intervjuguide där frågorna är förutbestämda, dessa frågor kommer att vara samma för alla intervjuerna. Följdfrågorna kommer att vara öppna, då dessa följdfrågor bör utformas efter svaren. Samtalet kommer inledningsvis att bestå av neutrala frågor, för att ta reda på bakgrundsvariabler som kan ge oss väsentlig information om situationen (Patel och Davidsson, 2003).

Patel och Davidsson (2003) beskriver kvalitativa intervjuer. Denna metod innebär att intervjufrågorna ger möjlighet för den intervjuade att svara personligt och fritt. Syftet med att framkalla och ge utrymme för personliga svar är att vi vill att intervjupersonen ska kunna skildra sin tolkning om vårt problemområde. Våra kvalitativa intervjuer blir en del av vårt empiriska material.

4.1.2 Observationer

Ett bra komplement till intervjuer är att genomföra observationer före intervjun då det finns möjlighet att observera den aktuella intervjupersonen i sin vardagliga

21

kontext (Widerberg, 2002). I vårt fall anser vi inte det lämpligt att göra strukturerade observationer. Detta eftersom vårt valda ämne är svårt att studera i en naturlig kontext, ämnet kan uppfattas som känsligt och utfallet för resultatet hade kunnat bli missvisande. Risken finns att pedagogerna som observerats känt sig tvungen att uppträda på ett visst sätt. Vårt syfte är att endast få en miljökänsla och skaffa oss intryck, då behövs det i många fall inte något godkännande. Detta då det inte blir någon regelrätt observation utan bara ett sätt att skaffa sig en uppfattning om vem pedagogen är och vart den jobbar. Därför gjorde vi ett besök innan intervjun och prioriterade detta istället för en regelrätt observation.

4.2 Analys av empirin

I detta skede har vi analyserat den information som vi fått fram av våra intervjuer. För att lättare kunna analysera vår empiri har vi valt att ett tillvägagångssätt som Ttost (2010) skriver om i boken Kvalitativa intervjuer. Detta innebär att vi dikterat ner en sammanfattning i omstrukturerad form omedelbart efter intervjun. Denna information har vi sedan sammanfattat i resultats delen för att framhäva det väsentliga för vårt arbete. Därefter försökte vi hitta gemensamma kopplingar mellan våra tre intervjuer som vi sedan valde att fördjupa oss i och lyfta fram. I sammanfattningen har empirin därför strukturerats i samma följd utifrån våra intervjufrågor och de svar vi fått för att läsaren ska se en tydlig struktur. Enligt Trost sker en automatisk tolkning när materialet analyseras. I vårt fall har vi kopplat detta till de teoretiska verktyg som vi haft tillgängliga, genom att hitta bitar i vår empiri som har gemensamma kopplingar till den litteratur vi valt att fördjupa oss i.

4.3 Urval

Det är viktigt att definiera den aktuella studiepopulationen som råder under en forskningsprocess. Oberoende av hur populationen valts ut måste det finnas klara definitioner av vem som undersökningen riktas mot (Olsson & Sörensen. 2011). I vårt fall är studiepopulationen de respektive klasslärarna. Vi kommer att besöka tre olika lärare på tre olika skolor som ligger i samma kommun som har olika upptagningsområden. Intervjuerna kommer att göras med lärare till elever i årskurserna F-3. Detta är ett medvetet val vi gjort, då vår erfarenhet säger att barnen i

22

de lägre årskurserna behöver mer ekonomiskt krävande utrustning, exempelvis regnkläder och stövlar.

Den aktuella kommunen har en medelinkomst per invånare som är ungefär den samma som rikets, vilket innebär att stadens invånare i stort inte lider av ekonomisk utsatthet. Arbetslösheten är i princip den samma som rikets procentsats och innebär att de flesta av stadens invånare innehar ett arbete. Andelen utrikesfödda är närmre hälften så stor som rikets medelvärde och kan anses vara väldigt låg. Med detta som utgångspunkt anser vi det intressant att se vilka uppfattningar och förväntningar de aktuella pedagogerna har om barns ekonomiska utsatthet. Detta då de bedriver sin undervisning i en stad som har en stabil ekonomi, vilket statistiken påvisar.

4.3.1 Lärarna

De tre utvalda lärarna kommer att benämnas i texten med fingerade namn av forskningsetiska skäl och skolorna kommer att särskiljas genom beteckningen A,B och C.

Skola A ligger i ett välbärgat område i kommunen, där området mestadels består av villor, nyproduktioner och bostadsrättslägenheter. Här jobbar Stina i en förskoleklass. Skolan har ingen större etnisk variation.

Skola B ligger i samma stad, i en annan stadsdel. Detta område består mest av hyreslägenheter. Skolan har en större etnisk variation och här jobbar Fatima i en årskurs 2.

Skola C ligger i samma område som skola B. Detta är en privatägd nyöppnad skola med pedagogisk inriktning. Här arbetar Lisa och är lärare i en åldersintegrerad klass från årskurs 1-3. Eftersom detta är den enda skolan av sitt slag i kommunen har skolan ett brett upptagningsområde. Det är inte bara är det geografiska läget som spelar roll för vilka elever som väljer att gå på denna skola, här är det även pedagogiken som blir avgörande.

Intervjuerna genomfördes medtrelärare för att jämföra hur de arbetar och resonerar ur ett socioekonomiskt perspektiv, samt hur lärarna främjar detta för de elever som är eventuellt ekonomiskt utsatta. De överväganden som gjorts är att vi medvetet valt tre skolor som är placerade i olika upptagningsområden. Geografiskt sett är dessa skolor placerade i olika miljöer där omgivningen skiljer sig åt.

23

4.4 Genomförande

Till vårt empiriska material har vi valt att genomföra intervjuer med respektive lärare på skola A, B och C. Vi valde att kontakta våra intervjupersoner via mobiltelefon, där vi presenterade oss och förklarade vårt ärende ingående. Tillsammans hittade vi datum som var lämpliga att träffas på. Intervjuerna utfördes alltså under ett bokat möte med de aktuella lärarna, där båda skribenterna var närvarande.

De respektive lärarna fick välja ett rum där de ville att intervjun skulle äga rum. Detta för att situationen skulle upplevas i sin naturliga kontext men även för att läraren skulle känna sig så bekväm som möjligt. Innan intervjun påbörjades kändes det viktigt för oss att skapa en god stämning genom vanligt förekommande hälsningsfraser.

Det kändes även viktigt att vi som skribenter var tydliga att berätta om vilka våra didaktiska grundfrågor varit när vi utformat våra frågeställningar och val av ämne, detta framförde vi i ett tidigt skede. Vi använde oss av en diktafon och följde de intervjufrågor som vi formulerat (se bilaga 1). Trots våra slutna frågor blev det en öppen konversation med hjälp av följdfrågor och lärarens vilja att samarbeta.

Det var även relevant att klargöra skillnaden mellan begreppen absolut och relativ fattigdom, eftersom detta är begrepp som kommer att genomsyra vårt arbete. Utifrån lärarnas tolkning av dessa begrepp är det en förutsättning att förståelsen av skillnaden är klargjord för att kunna besvara våra frågor utifrån ett samförstått perspektiv. Vi förklarade även de forskningsetiska överväganden som gjorts och givetvis erbjöd vi alla inblandade att ta del av vårt arbete under uppsatsens slutskede.

4.5 Forskningsetiska övervägande

För att undvika situationer där personer känner sig obekväma är det viktigt att utgå från forskningsetiska principer. Därför har vi under arbetets gång arbetat såhär:

 Vi har informerat alla medverkande om vem vi är, vad vi gör, samt varför vi gör denna undersökning.

 Vi har fått samtycke från samtliga deltagare att fullfölja vår empiriinsamling.

 Intervjuerna och observationerna har anpassats efter huvudpersonernas förmåga att delta.

24

 Vi som skribenter har lovat deltagarna att de ska förbli anonyma i texten, samt att vårt slutliga examensarbete blir offentligt för de medverkande innan examination. Lärarna har fått fingerade namn för att skydda sin identitet. Samt att orten förblir dold.

 Vi har lovat att vår insamlade empiri enbart ska behandlas i vårt examensarbete och kommer inte att lämnas ut på något annat vis.

Ovanstående punkter är tagna från Vetenskapsrådets riktlinjer för hur personer bör arbeta med forskningsetiska överväganden. (2012-05-18). Dessa har vi bearbetat och anpassat efter vårt arbete så att alla parter ska känna en trygghet i sitt deltagande.

25

5 Resultat

I följande text kommer vi att presentera de resultat som framkom under våra intervjuer. Vi kommer att sammanfatta varje intervju för att läsaren ska få en helhet och kännedom om varje lärare.

5.1 Stina – (Skola A)

Vi besökte skola A som ligger i ett välbärgat område i en mindre stad i Skåne. Stina är lärare i en förskoleklass där hon tillsammans med en annan lärare ansvarar för undervisningen och att eleverna utvecklas. Hon har varit verksam som lärare i sexton år och har själv inte levt under ekonomisk utsatthet. Stina berättar att hon inte har någon erfarenhet av barn med ekonomisk utsatthet där hon arbetar idag, men att hon vid tidigare arbetsplatser mött barn som tvingats bära slitna kläder eller saknat vinterkläder så som overall och rejäla vinterskor. I vår fråga om hon har erfarenhet av barn med ekonomiska svårigheter svarar Stina:

Inte just nu, men där jag jobbade innan. Här har jag inte alls sett det. Det beror nog på att vår skola ligger i ett upptagningsområde med mestadels villor och bostadsrätter och det spelar stor roll.

Hon berättar att där även finns många nyproducerade villor som kräver att du har en bra och stabil ekonomi för att kunna bo där. Hon nämner att den etniska mångfalden är oerhört begränsad i området och att skolans erfarenhet av barn med utländsk bakgrund är lika begränsad.

När det kommer till hennes lärarroll anser hon att en ekonomisk åtanke inte krävs vid planering av skolverksamheten hon bedriver, detta eftersom skolan ligger i ett välbärgat område samt att hon känner sin klass. Stina tycker att det är ok att kräva en liten summa pengar till matsäck och dylikt vid utflykter eftersom det i skollagen står att en obetydlig summa får förekomma i undervisningen. Som hon uttrycker det:

Jag kan tycka att det är okej eftersom det inte krävs, utan det är bara lite extra till barnen. Det är väl så att i den nya skollagen är det ok.

26

Stina vet att alla alltid har matsäck när detta krävs och därför är detta inget som skolan behöver bekosta, men om eleven själv skulle uttrycka saknad av exempelvis frukt eller matsäck så finns detta att tillgå. Hon vill dock påpeka att skolan alltid står för lunchen.

När det kommer till större evenemang så som skridskoåkning, luciatåg och cykelutflykter finns det till viss del utrustning att låna av skolan. Detta problematiserar Stina eftersom hon inte tror att elever utan utrustning skulle erkänna detta. Under intervjun diskuterar vi detta och kommer fram till att det är utpekande att fråga om alla har, att läraren istället ska ta eleven, som misstänks vara utan utrustning, åt sidan för att höra om eleven är i behov av hjälp.

Stina hävdar att även om det är en skola med välbärgade elever så kan hon ändå se klasskillnader mellan eleverna. Detta tycker hon sig se via yttre komponenter så som kläder och materiella ting. Dock så tror hon inte att det de sociala och ekonomiska erfarenheterna spelar så stor roll för barnens vidare utveckling i skolan men att det kanske till viss del kan prägla barnet. Hon berättar att studier visar att högutbildade föräldrar i många fall är mer aktiva i skolfrågor vilket leder till större engagemang hos eleven, men hon anser att det ii många fall inte behöver vara så. Det finns föräldrar som har det tufft ekonomiskt men som ändå stöttar sina barn i deras skolgång för att de inte vill att deras barn ska uppleva det samma. När vi frågar om hon tror det finns ekonomiska skillnader hos barn mellan de olika områdena i staden så hävdar hon att variationen är stor. Hon vet att problematiken är större på andra skolor där området mestadels består av hyresrätter och där den mångkulturella variationen är större. Men för att se till sin egen verksamhet och hur den planeras menar Stina att:

Jag behöver inte tänka på det ekonomiska när jag planerar min undervisning med tanke på det geografiska läget. Men jag har tänkt på det innan när jag jobbat på andra ställen.

5.2 Fatima – (Skola B)

Skola B är belägen i stadens centrum, här finns mestadels hyresrätter och en större etnisk variation. Här jobbar Fatima som har varit verksam i skolan under åtta år.

27

Fatima är klasslärare i en årskurs två och har erfarenhet av barnfattigdom på den aktuella skolan som hon arbetar på idag. Hon har även erfarenhet av ekonomisk utsatthet på det personliga planet, vilket hon tror präglar hennes sätt att tänka utifrån ett lärarperspektiv. Som Fatima uttalar sig:

Jag har själv inte alltid haft det så lätt ekonomiskt, men det gör mig inget med facit i hand. För det har bara gjort att jag förstår dem barn bättre som har det som jag hade det. Och detta är inget jag skäms över idag. Alla lärare borde få lite motgångar i livet för att förstå andra lättare.

Med tanke på Fatimas erfarenheter av ekonomiskutsatthet så kan hon tydligt uppmärksamma om det finns elever som lever under dessa förhållanden. I den verklighet hon jobbar i idag har hon stött på elever som inte har de kläder som behövs, elever som lever under ohygieniska förhållanden och inte har råd med den ”lilla fikan” som skolor ibland förespråkar. Fatima har i många fall tagit med sig begagnade kläder och skor som hennes egna barn växt ur, till de elever som saknat detta. Hon är dock väldigt noga med att göra detta på ett diskret sätt för att elevens självkänsla inte ska drabbas negativt. Då brukar hon säga att dem får låna kläderna/skorna och efteråt säger hon:

Du är så fin i de skorna, ta du dem. Mina barn har ändå vuxit ur dem. När detta sker är det i samförstånd med föräldrarna.

I vissa fall finns det elever som inte har råd till att ha frukt med sig till skolan. Förut så hade Fatima fruktstund med klassen, de tillfällen då det fanns elever som var utan frukt såg skolan till att det fanns frukt att erbjuda. Just nu är det mycket nerskärningar inom skolväsendet i denna stad vilket gör att skolan inte får köpa in frukt. Detta har bidragit till att Fatima valt bort fruktstunden för att underlätta för de barn som tvingas vara utan. I fråga om utflykter så tycker Fatima att det är viktigt att eleverna får se andra miljöer men att förutsättningarna för aktiviteterna måste vara den samma för alla. Alltså måste allt alltid vara kostnadsfritt, vilket lunchen alltid är. Till de barn som inte har råd till vattenflaska och frukt smugglar hon diskret ner i dessa elevers väskor. Detta för att inte synliggöra elevernas utsatthet öppet.

28

Aktiviteter som skridskoåkning ratar hon då det inte är rimligt att kräva att så många elever ska ha tillgång till skridskor, som inte är en vardagsnödvändighet. Cykelutflykter är något hennes klasser brukar åka på när de börjar i årskurs tre. Då finns det möjlighet på skolan att få låna cykel och hjälm, annars finns det möjlighet att söka bidrag från majblomman vilket Fatima gjort vid flertalet tillfällen.

Jag skulle aldrig tillåta någon att vara utan cykel eller vad det nu är som krävs för att få vara med. Om det så bara är en person som är utan så blir det ingen utflykt alls.

Detta är ett resonemang som genomsyrar hela hennes pedagogiska syn. Fatima berättar att det inför varje lov skickas ut reklam från olika fotbollsskolor och diverse aktivitetsarrangörer som vill att lärarna ska dela ut denna reklam till eleverna. Givetvis är dessa aktiviteter inte kostnadsfria utan kräver i många fall en inbetalning vilket många föräldrar inte har råd med. Därför väljer Fatima att inte dela ut denna reklam för hon vet att det finns elever som gärna vill delta men där föräldrarna inte har den ekonomiska förutsättning som krävs. Enligt Fatima är det viktigt att alltid ha i åtanke att all fattigdom inte syns utåt, det finns föräldrar som ger sina barn vad de behöver men som själv går under. Enligt henne är det även viktigt att tänka på att det finns familjer som inte har något socialt nätverk som därför inte har möjlighet att låna materiella ting.

Fatima anser att de elever som bor i familjer med större socialt kapital har bättre förutsättningar att lyckas i skolan, detta präglar elevers skolgång mer än enbart det ekonomiska kapitalet. Elevernas utveckling i skolan präglas inte av vilket jobb dina föräldrar har utan vilken inställning föräldrarna har till skolan. Allt handlar om individers inställningar. Som avslutning säger Fatima med glimten i ögat att som lärare kan det vara bra att inte ha ett perfekt liv själv för att få en större förståelse för andra.

5.3 Lisa – (Skola C)

Skola C är geografiskt placerad i samma område som skola A. Här jobbar Lisa som varit verksam i sju år. Hon arbetar som klasslärare i en åldersintegrerad klass med årskurs ett till tre. Skolan har en specifik pedagogisk inriktning där

29

upptagningsområdet breder ut sig över hela kommunen, detta eftersom pedagogiken är tilltalande och den enda skola av detta slag i kommunen. Lisa berättar att det är en mångkulturell skola med blandad etnicitet, en stor del av eleverna har en eller två föräldrar med utländsk bakgrund.

Lisa anser att det är hennes ansvar som lärare att underlätta för de eleverna med knapp ekonomi. Hon arbetar för att eleverna inte ska märka i fall någon har det bättre eller sämre ställt. När vi frågar Lisa om hon har barns olika ekonomiska förutsättningar i åtanke när hon planerar sin undervisning svarar hon:

Jag brukar försöka göra det, men skulle kunna bli ännu bättre eftersom det ibland är väldigt tydligt med klasskillnader hos oss. Vissa är läkare och vissa har inget jobb alls. Då förstår man att de där 20 kr extra är rätt så viktiga i slutet av månaden. Då kanske man inte kan lägga dem på busspengar om vi ska på utflykt eller något. Försöker verkligen tänka på det så att alla barn får vara delaktiga.

I bakhuvudet har hon alltid tanken att alla ska kunna vara delaktiga i den undervisning hon bedriver. Ibland åker klassen på utflykter så som att åka skridskor, då är det viktigt att det finns materiella ting att låna för de elever som inte har vad som krävs. Hon poängterar att det är viktigt att eleven inte blir drabbad. När det kommer till frukt får eleverna gärna ta detta med sig hemifrån, men det är inget krav. Till de elever som är utan finns det en fruktskål i klassrummet till handa. När klassen ska på utflykter så får dem alltid med sig lunch som skolan står för.

Just nu i Lisas undervisning krävs ingen ekonomisk tillgång, men det har det gjort vid tidigare tillfällen. Lisa berättar:

Kanske inte så mycket just nu, men det har varit så lite innan. Vi har haft vernissager där föräldrarna har fått komma hit och köpa saker

Detta är dock något hon i efterhand är skeptisk till och arbetar för att bli bättre i sitt tänkande ur ett barnperspektiv. Eftersom hon inte vill att något barn ska känna sig kränkt eller utanför.

Lisa påstår att det finns klasskillnader i klassen, dock är det inget hon märker i undervisningssituationer. Men det framkommer i större utsträckning vid utelek, då

30

det krävs kläder efter väder som inte alla har tillgång till. Därför finns det gummistövlar och extrakläder att låna som skolan köpt in.

Detta ”projekt” var inte lätt att få igenom men med hårt arbete har vi kommit ganska långt.

Hon menar att det är rimligt att be föräldrarna att köpa nytt men det är orimligt att kräva eftersom alla har olika förutsättningar. Vissa av eleverna har föräldrar som är högutbildade medan andra har föräldrar som är arbetslösa, därför är allting inte en självklarhet för alla. Med tanke på detta anser Lisa att det är av yttersta vikt att lärarna tar sitt ansvar och riktar fokus mot lärande och inte status. För att motverka detta har Lisa som regel att eleverna inte får ta med sig leksaker hemifrån, detta fenomen tror hon kan bidra till att eleverna bildar sin egen statusuppfattning om vad man ”ska” ha och inte ha. Hennes erfarenhet av barnfattigdom har även yttrat sig i den form att föräldrar på ett tydligt sätt påvisat att ekonomin är ett problem där hemma.

I hennes klass har det nyligen tagits foton, både klassfoton och individuella. Detta är Lisa väldigt skeptisk till då denna portfolio är väldigt dyr för föräldrarna, kostnaden blir extra hög för de som har fler än ett barn på skolan. Även detta är en ekonomisk fråga som togs upp på ett föräldramöte. Det diskuteras nu ifall det finns andra lösningar, så som att skolan tar fotona själv och framkallar dem.

När vi frågade vilket hon tror spelar störst roll för elevens utveckling, det ekonomiska eller sociala hemförhållandet, sade Lisa med bestämdhet att det sociala absolut spelar störst roll. Detta anser hon eftersom det är det sociala stödet hemifrån som är avgörande för elevens utveckling och inte det ekonomiska.

31

6 Analys

Vårt syfte med denna undersökning är att synliggöra vilka olika uppfattningar lärare har om elevers olika ekonomiska förutsättningar samt hur detta påverkar verksamheten. Av vår undersökning har vi fått fram att lärarna vi intervjuat anser att i dagens materiella samhälle är det viktigt för elevens välbefinnande att hålla sig inom normen av vad som anses vara rätt att inneha. Detta kan ge uttryck i form av kläder, leksaker och tekniska prylar. Att vara utan kan leda till utanförskap. Skolan är en central arena för barns personliga utveckling och deras kunskaps utveckling, där en stor del av deras barndom äger rum. Här är det viktigt att läraren är en god förebild och jobbar för att alla barn ska ha rätt till en likvärdig utbildning. Under denna utbildning ska alla barn känna sig sedda, känna glädje och ha möjligheten att utveckla sin personlighet. Utan detta tror vi det är svårt för eleverna att känns trygghet i skolan och nå de kunskapskrav som krävs. Alla barn har inte samma ekonomiska och sociala förutsättningar därför är det lärarens uppdrag att göra skolsituationen till en behaglig arena där alla barn har chans att känna sig delaktiga. Som lärare är det inte bara en utmaning att upptäcka de barn som lever i ekonomisk utsatthet, utan även en utmaning att lära sig hur man som lärare närmar sig dessa barn utifrån ett barnperspektiv.

6.1 Vilka uppfattningar har lärare om elevers olika

ekonomiska förutsättningar och hur påverkar dessa

skillnader verksamheten i skolan?

Intervjuerna visar tydligt att det finns uppenbara skillnader mellan skolorna, där det geografiska läget är avgörande för hur bemötandet ur ett ekonomiskt perspektiv sker mot barnen. I resultatet kan det utläsas att våra intervjuade lärares uppfattningar och erfarenheter av barn som lever under ekonomisk utsatthet påverkas till stor del av skolans upptagningsområde. Lärarnas uppfattningar om barnets och föräldrarnas ekonomiska förutsättningar ger uttryck när de beaktar sin planering av sin undervisning. Dessa uppfattningar påverkar verksamheten på olika sätt då det blir tydligast i vårt resultat att våra lärares syn på vad som är rimligt att begära av eleverna ur ett ekonomiskt perspektiv skiljer sig åt. En naturlig följd visas i vårt

32

resultat där lärarens syn och erfarenhet av problematiken speglar förhållningssättet till vad som uppfattas som rimligt och vad en kostnadsfri skola innebär. Lärarnas uppfattning präglas bland annat av elevernas erfarenheter. Stina anser att en obetydlig summa i undervisningssammanhang får förekomma, detta då hon vet att alla har möjlighet att medverka på lika villkor. Detta synsätt skiljer sig från både Fatimas och Lisas förhållningssätt. De tycker att lärare ska vara kritiska till den obetydliga summa som ibland förekommer. Detta då den obetydliga summan inte är obetydlig för alla, samt att ordet obetydlig är en tolkningsfråga. Fatima poängtera att föräldrar i många fall prioriterar barnen först och ser till att barnen har det som krävs. Detta bekräftas av Lytsy (2004) där hon skriver att barnen oftast prioriteras först och föräldrarna försakar sig själva. Frukt och idrottskläder är exempel på saker som kan räknas hit, och som många lärare gärna tar för given men som kan ställa till problem för föräldrarna. De barn som inte besitter samma ekonomiska och sociala kapital som resten av klassen, kan känna en skam och rädsla över att bli exkluderade från gruppen (Näsman. 1996). Dagligen så ser barn sig i relation till andra, detta är en centralprocess i deras utveckling där barns lika villkor är väsentligt att ta hänsyn till (Juul och Jensen, 2009).

Skola B där Fatima jobbar har en större ekonomisk utsatthet bland barnen och en större etnisk variation, detta i jämförelse med skola A där Stina jobbar. Det upptagningsområde Stinas skola ligger i kräver att familjen har en stabil ekonomi då boendekostnaderna är relativt höga, här är den etniska mångfalden nästintill obefintlig. Detta samband bekräftar Lytsy (2004) då hon skriver att barn som lever under ekonomiskt knappa förhållanden ofta är barn till ensamstående, barn med många syskon och barn med utländsk bakgrund. Vad gäller skola C där Lisa är lärare ligger denna i samma område som Stinas skola. Hon menar att deras elever har en bred variation av olika samhällsklasser med barn med olika bakgrunder. Detta faktum gör att skola C skiljer sig från mängden då skola A och B har en snävare omfattning av barn från olika samhällsklasser. Den geografiska placeringen för Lisas skola blir mindre väsentlig då pedagogiken är centralare än placeringen. Detta kan vara en anledning till att skolan har mer erfarenhet om barns ekonomiska utsatthet och en mångkulturell verksamhet än skola A.

Alla tre lärarna har erfarenhet av barnfattigdom på ett eller annat sätt. Det som utmärker vårt resultat är att kopplingen mellan privata erfarenheter speglar lärarnas

33

syn på vilket bemötande denna problematik kräver. Studier visar att det kan vara svårt att förstå att barnfattigdom existerar i dagens överflödssamhälle i Sverige samt hur detta yttrar sig (a.a). För att koppla detta till våra intervjuer finns det ett tydligt resonemang från Fatima som själv har varit med om relativ fattigdom på ett personligt plan. Detta då hon beskriver att hennes privata motgångar har gynnat henne i hennes yrkesroll och hennes sätt att se på människor. Alla tre lärare resonerar kring, och är medvetna om att relativ barnfattigdom är något negativt, men i vår undersökning framkommer det att endast Fatima arbetar aktivt dagligen med att planera sin verksamhet utifrån barnets känsla av att vara ekonomiskt utsatt.

Egna erfarenheter av relativ barnfattigdom utrycks av en av lärarna som en tillgång. Läraren menar att detta underlättar när det gäller att ”se” barnet och dess situation. Har en individ privata erfarenheter från ett liknande område är det mer självklart att ta hänsyn och bekräfta att detta problem existerar (Juul och Jensen, 2009). Detta då egna erfarenheter påverkar lärarens förmåga att se barnens problem och tillfredsställa deras behov.

6.2 Hur arbetar lärare för att underlätta för de elever som

inte har samma ekonomiska förutsättningar som sina

klasskamrater?

Familjens dåliga ekonomi påverkar barnet ur olika aspekter, vilket även lärarna beskrev som ett problem i våra intervjuer. De tre lärarna menar att de har stött på elever som inte har kläder som behövs eller de materiella ting som krävs för individens okränkbarhet i skolan. Dagens materialiserade samhälle kan ge följder i skolan där barnets sociala status blir påverkat (Lytsy, 2004). De olika villkor som uppstår när familjer har olika ekonomiska förutsättningar skapar en distans mellan barnen som kan leda till utanförskap, så som utfrysning och mobbing (Näsman, 2012). Påföljden av detta kan bli att barnets sociala status blir drabbat och bristen på kommunikation med jämnåriga blir begränsad.

För att motverka denna typ av utanförskap arbetar Lisa och Fatima med att minska de tillfällen som skapar en direkt statusjämförelse. Att ta med sig leksaker hemifrån är förbjudet i alla tre klasserna. När det gäller att underlätta för de barn som har mindre ekonomiska resurser väljer Fatima att inte dela ut sådan reklam som

34

uppmanar föräldrarna att betala in pengar för att barnet ska kunna delta. Detta för att undvika att de barn vars föräldrar inte har råd ska behöva utsättas för en möjlig känsla av exkludering. Hon har även en regelbunden kontakt med barnhjälpsorganisationen Majblomman där hon söker bidrag för att hjälpa de barn som är i behov. När det kommer till Lisa som arbetar på skola C har hon och hennes arbetslag valt att köpa in extrakläder för att underlätta för de barn som inte har kläder efter väder. I Stinas fall anser hon att det inte finns någon anledning att ha detta i åtanke då problematiken inte finns i hennes klass, vilket är en naturlig handling efter den situation som råder.

Alla tre lärare är överens om att barns ekonomiska kapital inte är avgörande för barnets framtid och skolgång. De menar att det sociala kapitalet är viktigare och mer värdefullt, då föräldrars inställning och egna erfarenheter av skolan präglar barnet mer än deras ekonomiska tillgång. Alltså är alla tre lärare överens om att familjens stöd är viktigt för att skolan ska bli en god upplevelse för barnet. Som Fatima utrycker det så spelar det ingen roll vilket socialt skikt barnet tillhör för en god utveckling i skolan. Däremot menar Stina att studier visar att högutbildade föräldrar i många fall är mer aktiva i skolfrågor.

Detta kan kopplas till Bourdieus teori om att personers olika kapital påverkar en individs status. Han menar att alla kapital samspelar med varandra vilket innebär att om man inte har så högt ekonomiskt kapital kan du ändå besitta ett högt kapital av resterande. Ett barn kan inte välja vilken familj den blir född i, alltså är en stor del av barnets sociala och ekonomiska kapital förutbestämt. Dock har alla individer möjligheten att utveckla alla sina kapital efter den förmåga och vilja individen besitter (Broady, 1998). Därför är det av största vikt att pedagoger arbetar för en individuell utveckling där man som lärare även tar hänsyn till elevens bakgrund.

35

7 Diskussion

Vår förhoppning innan intervjuerna var genomförda var att våra aktuella lärare skulle ha en intensiv förståelse för de barn som lever i ekonomisk utsatthet. Utav resultatet har vi fått en stor förståelse för vilken roll lärarens tidigare erfarenheter spelar när det gäller att bemöta barn till föräldrar med knapp ekonomi. Vi fick bekräftat att det är svårt att få en intensiv förståelse om individen inte själv upplevt denna situation. Detta visas genom att både Stina och Lisa berättar att de anser att barns ekonomiska utsatthet är negativt. Men eftersom deras erfarenheter inte är det samma som Fatimas, går det inte att ha en åsikt om att de ska ha samma förförståelse för situationen. Detta kan vara ett resultat av att Stina anser den obetydliga summan som kan krävas i skolan vara obetydlig och att Lisa haft vernissager där föräldrar blivit inbjudna och fått betala för de saker eleverna sålde. Dock vill vi poängtera att deras resonemang inte är orimligt eftersom individer ofta relaterar till sina egna erfarenheter. Med detta som utgångspunkt vill vi ta med oss denna kännedom ut i arbetslivet, där vi alltid vill bemöta elever utifrån deras erfarenheter och perspektiv oavsett vilka tidigare erfarenheter vi själv har. Vi har som mål att ha ett öppet sinne för att utveckla vår förståelse för elever med olika svårigheter i allmänhet.

Det var intressant att se hur två skolor som ligger i samma område har en stor variation av population på skolorna. Givetvis förstår vi att det är pedagogiken som är avgörande i det ena fallet. När skolan har en blandad population med barn med olika bakgrunder anser vi det ännu mer viktigt att ha i åtanke att alla inte kan delta på lika villkor. När en person är lärare i en klass där eleverna utåt sett inte har några ekonomiska problem, vill vi ändå vara kritiska till ett tänk där läraren antar att alla kan delta på lika villkor. Detta eftersom vi i vårt teoriavsnitt återger hur föräldrar alltid ser till sitt barns behov även om familjen har det dåligt ställt.

Vi tycker att det är bra att lärarna tar med eleverna på utflykter, detta då det vidgar deras förråd av upplevelser. Att alla erbjuder lunch är mycket positivt då det inte är rimligt att detta ska krävas av familjen. Däremot anser vi att den ”lilla fikan” är upp till var och en om det finns möjlighet från skolans sida att erbjuda något för de elever som är utan. En utflykt ska vara en positiv aktivitet och inte något som är diskriminerande.

36

I vår undersökning framkommer det att lärarnas förväntningar på elevers olika förutsättningar varierar beroende på vilken skola läraren arbetar. Förväntningarna skiljer sig åt beroende på skolans upptagningsområde. Detta är något vi kan förstå då det är av större vikt att tänka kritiskt ur ett ekonomiskt perspektiv där problemet är uttalat. I de områden där problemet inte är känt kan vi ha en förståelse för att läraren väljer att inte poängtera detta problem. Dock är det relevant att vara kritisk och alltid ha i baktanken att elever har olika förutsättningar.

Även om vi haft en förförståelse och kunskap om att barn har olika förutsättningar är det ändå väldigt känslosamt att få detta problem bekräftat genom våra intervjuer. Vi har fått påvisat att den relativa fattigdomen många gånger uttrycker sig genom yttre faktorer, så som att barnet inte har kläder efter väder eller skor till gymnastiken. Därför anser vi att om man som lärare någon gång upptäcker att eleven saknar materiell utrustning för att kunna delta i den aktuella undervisningen är det viktigt att bemöta detta barn på ett diskret sätt så att han/hon inte känner sig kränkt. Att synliggöra barnet genom att fråga om alla i klassen har tillgång till cykel eller dylikt är för oss orimligt, då vi uppfattar detta som utpekande snarare än hjälpsamt. En annan tanke som dykt upp hos oss under arbetets gång är hur man som lärare inte kan ta för givet att sådana saker som är självklara för många individer inte är det för alla. Därför ställer vi oss kritiska till att ha klasskassor och att dela ut reklamblad för aktiviteter som kräver inbetalning. Den lösning vi ser är att göra som Fatima och utesluta en del av detta i sin verksamhet.

Vi vill även belysa att begreppet barnfattigdom kan vara missvisande, vilket vi tog upp i början av uppsatsen. Relativ fattigdom i Sverige kan innebära rikedom i ett u-land, det vill säga att Sveriges fattigdomsmått är baserat på landets ekonomi som är mycket bättre än i många andra länder. Du kan alltså anses vara fattig i Sverige om du inte har tillgång till exempelvis mobiltelefon eller internet, vilket egentligen inte är livsnödvändigheter men som framstår som viktiga då det ingår i den sociala normen.

I slutskedet av vårt arbete har vi diskuterat problematiken som uppstår när man som lärare väljer att utesluta delar av verksamheten till fördel för de barn som har föräldrar med dålig ekonomi. Det vi menar är att vi kan föreställa oss att de föräldrar och barn som inte har detta problem känner sig åsidosatta av att behöva anpassa sig efter den grupp som inte kan delta. Av egna erfarenheter anser vi att ett sådant

37

åsidosättande under vår skolgång hade gynnat oss negativt då ingen av oss har levt under ekonomiskt knappa villkor. Det är dock svårt att finna en balans och ta ett rättvist ställningstagande som tillfredsställer allas behov. Med detta i tanke tycker vi även att det hade varit intressant att göra en studie där fokus istället läggs på de åsidosatta eleverna, utifrån deras perspektiv.

Avslutningsvis vill vi beskriva vårt arbete som mycket intressant, där litteratur och intervjuer väckt många tankar. Barnfattigdom är ett stort ämne som ger möjlighet till fortsatt forskning utifrån många olika perspektiv. Vi valde att fokusera på lärarperspektivet då vi snart kommer att komma ut i arbetslivet och eventuellt möta dessa barn. Vår studie har gett oss kunskap om hur olika förutsättningar bör bemötas. Vi känner även att det hade varit givande att fördjupa sig i barnperspektivet utifrån barns egna upplevelser och erfarenheter.

38

Referenslista

Brante, Thomas & Fasth, Eva (1982) Termer i sociologi – innebörd och

sammanhang. Liber Stockholm.

Broady, Donald (1998) Kulturens fält (red. D. Broady) Bokförlaget Daidalos, Göteborg.

Harju, Anne (2008) Barns vardag med knapp ekonomi – En studie om barns

erfarenheter och strategier. Växjö universitet.

Juul, Jesper & Jensen, Helle (2009). Relations kompetens i pedagogernas värld. Malmö: Liber.

Lytsy, Anna (2004) ”Dåligt ställt” – barns röster om ekonomisk utsatthet. Fälth & Hässler Värnamo

Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/kort/kvalitativ-metod. Tillgänglig: 2012-06-19.

Nygaard Thomas (1996) Sociologisk handlingsteori. Lund: Studentlitteratur.

Näsman, Elisabeth (2012) Barnfattigdom – om bemötande och metoder ur ett

barnpespektiv. Gothia förlag Stockholm.

Olsson, Henny & Sörensen, Stefan (2011) Forskningsprocessen – kvalitativa och

kvantitativa perspektiv. Liber Stockholm.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Salonen, Tapio, (2012) http://www.rb.se/sitecollectiondocuments/rapporter/barnfattigdomsrapport_2012.pdf Tillgänglig: 2012-11-12. Skollagen, (2012) http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/. Tillgänglig: 2012-11-12.

39

Skolverket, Lgr 11. http://www.skolverket.se/lagar-och-regler/skollagenochandra lagar. Tillgänglig: 2012-05-30.

Socialstyrelsen. Social rapport 2010.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17957/2010-3-11.pdf Tillgänglig: 2012-10-18.

Trost, Jan (2012) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet 2002, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. Tillgänglig: 2012-05-30

Widerberg, Karin (2002), Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Von Gerber, Christina & Näsman Elisabeth (1996) Mamma pappa utan jobb. Scandbook Falun.

. .

40

Bilaga 1

Intervjufrågor

Hur tycker du att man ska arbeta för att underlätta för de barn som lever med lägre ekonomisktillgång (relativ fattigdom)?

Kan du se att din undervisning någon gång krävt att eleverna har pengar för att kunna delta i din undervisning? Så som matsäck etc.

Hur ställer du dig till detta?

Är detta frågor du brukar ha i åtanke när du planerar din undervisning?

Kan du se tecken på om barn kommer ifrån olika sociala grupper i din undervisning? Hur yttrar sig detta?