• No results found

Betydelsen av den fysiska miljön i klassrummet för elever och lärare

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Betydelsen av den fysiska miljön i klassrummet för elever och lärare"

Copied!
51
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Betydelsen av den fysiska miljön

i klassrummet för elever och lärare

The importance of the physical conditions

in the classroom for pupils and teachers

Magdalena Svensson

Lone Vogt Hjalmarsson

Lärarexamen 300 hp Lärarexamen 180 hp Lärarutbildning 90 hp 2010-11-16

Examinator: Björn Lundgren Handledare: Jan Härdig Lärarutbildningen

(2)
(3)

Sammanfattning

Svensson, Magdalena & Vogt Hjalmarsson, Lone (2010). Betydelsen av den fysiska

miljön i klassrummet för lärare och elever. Lärarutbildningen. Malmö Högskola

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den fysiska klassrumsmiljön påverkar elevers motivation att lära och lärarens möjligheter att fullfölja sitt uppdrag enligt läroplanen. Detta för att skapa en medvetenhet kring den fysiska miljöns möjligheter och hinder. Utgångspunkten har varit att se hur faktorer som möblering, ämnes- och programspecifik utsmyckning, estetik, tillgång till grupprum och teknisk utrustning påverkar elever och lärare. Resultatanalysen bygger på intervjuer med lärare, elever och rektorer på tre kommunala gymnasieskolor samt observationer av skolornas klassrum. Avsikten är inte att jämföra skolorna utan ska ses som en möjlighet att få en bredd i arbetet.

Resultatet visar att den fysiska miljön i klassrummet påverkar både lärare och elever. Den viktigaste faktorn för alla är utan tvekan tillgången till IT. Eleverna tycker också att möbleringen är viktig och föredrar icke-traditionell möblering. Trots det är de flesta klassrummen på skolorna traditionellt möblerade. Man kan se en tydlig skillnad mellan karaktärs- och kärnämneslärarna både när det gäller möblering och övriga tankar kring den fysiska miljöns betydelse för motivation och lärande. Däremot verkar den fysiska miljön sällan diskuteras bland kärnämneslärarna, om man bortser från IT-tillgången. Slutligen bör noteras att den största påverkansfaktorn för elevernas motivation inte handlar om den fysiska miljön. Det allra viktigaste för dem är nämligen lärarens engagemang.

(4)
(5)

Förord

Vi har i denna uppsats arbetat i par vilket har berikat oss med många givande diskussioner och samtal. Arbetsfördelningen har varit jämnt fördelad. Att exakt beskriva vem som har gjort vad i arbetet är svårt eftersom vi har lagt till, tagit bort och redigerat i varandras delar så många gånger att det finns inte längre finns någon del i arbetet som en av oss står för enskilt, men så här har processen sett ut:

Urvalet av skolor gjorde vi givetvis tillsammans, men för att underlätta i kontakten med våra informanter och respondenter blev det naturligt att Magdalena ansvarade för mejlkorrespondensen och Lone för telefonsamtalen. Alla besök på skolorna, intervjuer och observationer gjordes gemensamt medan transkriberingarna delades upp mellan oss.

Vi började med att söka litteratur på var sitt håll för att sedan gå igenom denna tillsammans. De källor vi fann intressanta delade vi upp sinsemellan. Var och en ansvarade för att ”plocka” ut det som var relevant för vårt arbete och sedan sammanställde vi allt i ett dokument för att kunna ta del av varandras litteratur. Nästa steg var att dela upp uppsatsens olika kapitel mellan varandra för att skriva ett första utkast. Magdalena ansvarade bl.a. för ett första utkast till metod och teorikoppling medan Lone bl.a. skrev ett första utkast till inledning och genomförande. Vi skickade utkasten mellan oss och läste, kommenterade och justerade. Periodvis, framförallt i slutet av processen, arbetade vi med olika delar av arbetet men satt jämte varandra, för att vid behov kunna diskutera eller snabbt få svar på en fråga. Utöver detta har telefonkontakten varit stor med många diskussioner. I slutskedet skickades uppsatsen mellan oss via mejl för småjusteringar och kompletteringar. Vi ansvarar båda för hela uppsatsens innehåll.

(6)
(7)

Innehållsförteckning

1. Inledning………...9

2. Syfte och problemställning………10

2.1 Syfte, problemställning och avgränsning ………....10

2.2 Definition av klassrumsmiljö………....11

2.3 Disposition………...11

3. Litteraturgenomgång……….12

3.1 Det allmänna forskningsläget………...12

3.2 Vad säger styrdokumenten om skolmiljön? ………14

3.3 Fysisk miljö enligt Vygotskij och Dewey………....14

3.4 Faktorer i klassrummet som påverkar lärare och elever………...15

3.4.1 Den fysiska och psykiska arbetsmiljön ………...16

3.4.2 Morgondagens lärare i ett traditionellt klassrum………..16

3.4.3 Klassrum och identitetsskapande ………18

3.4.4 Tillgänglighet ………..19

3.4.5 Trivsel ……….19

3.4.6 IT och övrig teknisk utrustning ………...20

3.4.7 Några andra faktorer som påverkar lärandet ………...20

4. Metod ………..22

4.1 Val av metod ………...22

4.2 Urval och genomförande………...23

4.3 Forskningsetisk betraktelse………..25

5. Resultat och analys ………...26

5.1 Miljöbeskrivning av skolorna ……….26

5.1.1 Observation av skola A ………...26

5.1.2 Observation av skola B ………...27

5.1.3 Observation av skola C ………...27

5.2 Resultat och analys av våra intervjuer……….28

5.2.1 Skillnader i den fysiska miljön för elever i olika åldrar ………..28

5.2.2 Den allmänna trivseln på skolorna ………..30

(8)

5.2.4 Den fysiska miljöns påverkan på läraruppdraget ………33

5.2.5. Tillgång till IT ………36

5.2.6 Hur ser det ideala klassrummet ut? ………39

6. Slutsats och diskussion ……….41

6.1 Slutsats ………41

6.2 Resultatdiskussion ………...43

6.3 Fortsatt forskning i ämnet ………...45

6.4 Avslutningsvis...45

Referenser ………..46

Bilaga 1 Intervjufrågor till rektorer och lärare……….49

Bilaga 2 Intervjufrågor till elever ………....50

(9)

1. Inledning

Enligt vår erfarenhet ser de flesta klassrum på gymnasiet likadana ut idag som de gjorde när vi gick i skolan för 20 år sedan. Eleverna sitter i sina bänkar i det traditionellt möblerade klassrummet och läraren står framme vid katedern och ”lär ut”. Eftersom vi har barn i yngre skolåldern kan vi inte låta bli att jämföra den fysiska miljön mellan yngre och äldre elever. Det känns som om den pedagogiska tanken kring den fysiska miljön försvinner någonstans på vägen genom skolsystemet. Vi har ingen vetenskaplig grund för vårt påstående, utan bygger den på våra egna erfarenheter. Det finns förstås alltid undantag, klassrum som utstrålar trivsel och värme, men de flesta miljöer vi mött har tyvärr varit kala och tråkiga. Frågan har gjort oss nyfikna på vad som händer med elever och lärare i de respektive miljöerna.

I Lpf94 (kap. 1.2) kan man läsa om förändringarna i vårt samhälle som ställer krav på nya kunskaper och nya arbetssätt i skolan. Forskning visar dessvärre att skollokalerna inte har hängt med i samma utvecklingstakt som läroplanerna. Frågan är hur det påverkar lärarens möjlighet att fullfölja sitt uppdrag? Kan man vara en flexibel, handledande lärare i ett traditionellt klassrum?

Det står i Lpf94 (kap. 2.1.11) att ”alla i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande”. Vi tycker att man pratar för lite om den fysiska miljön ute på gymnasieskolorna och att när man väl diskuterar fysisk miljö så förenklas det ofta till att handla enbart om tillgången till IT (informationsteknik). Vi vill med detta arbete visa på flera olika faktorer, däribland tillgången till IT, i den fysiska klassrumsmiljön som har betydelse när det gäller elevers motivation och lärares förmåga att fullfölja sitt uppdrag.

(10)

2. Syfte och problemställning

2.1 Syfte, problemställning och avgränsning

Syftet med arbetet är att undersöka hur den fysiska klassrumsmiljön påverkar elevers motivation att lära och lärarens möjligheter att fullfölja sitt uppdrag enligt läroplanen. Detta för att skapa en medvetenhet kring den fysiska miljöns möjligheter och hinder. Vi vill också diskutera kring vår hypotes som säger att den pedagogiska tanken kring den fysiska klassrumsmiljön minskar ju längre upp i skolsystemet eleverna kommer.

Fysisk skolmiljö är ett brett område och vi har därför valt att fokusera på klassrumsmiljön i vårt arbete. Med utgångspunkt i Carol Weinsteins1 teori om klassrummets basala funktioner har vi dessutom avgränsat oss ytterligare. Vi undersöker framförallt hur möblering, ämnes- och programspecifik utsmyckning, estetik, tillgång till grupprum och teknisk utrustning påverkar elever och lärare. När det gäller lärarens uppdrag ser vi till vilka möjligheter läraren har att vara flexibel och individanpassa i sin undervisning.

Frågorna nedan är utgångspunkter i vårt arbete:

Hur påverkar den fysiska klassrumsmiljön lärarens möjligheter att fullfölja sitt uppdrag? Hur påverkar den fysiska klassrumsmiljön elevernas motivation?

Vilken roll spelar tillgången till IT för elever och lärare?

Vilka möjligheter har elever och lärare att påverka den fysiska miljön? Hur ser det ideala klassrummet ut?

Stämmer det att den pedagogiska tanken kring fysisk klassrumsmiljö minskar ju högre upp i skolsystemet eleven kommer och i så fall på vilket sätt?

(11)

2.2 Definition av klassrumsmiljö

Vi har inte hittat någon specifik definition av den fysiska klassrumsmiljön utan har istället fått använda oss av definitionerna för klassrum och miljö.

I Svenska akademins ordbok står det att miljö är ”yttre förhållanden som påverkar allt liv”2

medan Nationalencyklopedin (NE) har definitionen omgivning och omgivande förhållande. NE beskriver betydelsen av miljö som ett ord som ”används särskilt när det är fråga om samspelet mellan omgivningen och däri verkande människor”.3

Klassrum är enligt NE ett ”rum för undervisning av skolklass med bord, stolar, kateder

och undervisningsmaterial av olika slag”.4

När vi i vårt arbete skriver om fysisk miljö syftar vi på ”klassrumsmiljön” enligt ovanstående definitioner, d.v.s. bord, stolar och undervisningsmaterial som t.ex. teknisk utrustning.

2.3 Disposition

I kapitel 3 beskriver vi det allmänna forskningsläget och vilka dokument som styr den fysiska skolmiljön. Efter det presenterar vi vår litteratur utifrån ett antal faktorer i den fysiska klassrumsmiljön som påverkar elever och lärare. Vi berör också kort några övriga faktorer som kan påverka lärandet. I kapitel 4 följer ett metodavsnitt där vi motiverar val av metod, beskriver vårt urval, genomförande och forskningsetiska övervägande. I kapitel 5 presenterar vi vårt resultat och gör en analys av detta. Avslutningsvis, i kapitel 6, diskuterar och reflekterar vi över vårt val av metod, genomförande och resultat samt ger förslag till vidare forskning.

2 www.svenskaakademien.se 3

www.ne.se (a) 4 Ibid. (b)

(12)

3. Litteraturgenomgång

3.1 Det allmänna forskningsläget

I vårt sökande efter litteratur om den fysiska miljön kopplat till lärande kan vi konstatera att mängden material minskar i takt med elevernas ålder. Det finns en hel del litteratur som berör förskolan och grundskolans tidigare år. Litteratur specifikt för gymnasiet är det däremot sparsamt med och det har inneburit att vi framförallt har fått använda oss av källor som berör de senare åren på grundskolan. Vi kan konstatera att det finns ett fåtal nordiska forskare som skriver om den fysiska miljön i grundskolan. Namn som återkommer i nästan all denna litteratur är bl.a. Pia Björklid, Ann Skantze, Patrick Bjurström, Marjanna de Jong, Erik Wallin, Anna Törnquist och Birgit Cold.

Pia Björklid nämner i Lärande och fysisk miljö att hon själv, och flera forskare med henne, anser att skolans fysiska miljö är eftersatt i Sverige. Björklid menar att svenska beteendevetenskapliga undersökningar om skolans verksamhet ofta saknar en diskussion om den fysiska miljön. Man pratar om skolresultat, lärares arbetsförhållanden, skolans sociala arbetsmiljö, ledarskap och skolutveckling utan att göra någon som helst koppling till den fysiska miljön. Bristen på metoder för att beskriva den fysiska miljön gör att man kallar allt för arbetsmiljöproblem.5 Även Patrick Bjurström och Marjanna de Jong ifrågasätter i Skolmiljö och välbefinnande –

utformning och upplevelse varför Sveriges centrala myndigheter ägnar så lite intresse åt

skolans fysiska miljö i jämförelse med andra länder. De menar att ”frånvaro av centrala riktlinjer hindrar visserligen inte att goda skolmiljöer kan skapas. Men fallgroparna för skolplanering bör uppfattas som besvärande.”6

Arbetsmiljöverket har under flera år arbetat för att öka medvetenheten om arbetsmiljön i skolorna och som ett led i detta har ett antal enkätundersökningar gjorts bland landets

5

Björklid, Pia. (2005). s. 50

(13)

skolor. Resultatet av en sådan enkätundersökning från 20027 visar att trots denna satsning var de vanligaste förekommande anmärkningarna på skolorna vid skyddsrond ventilation, värme och kyla, buller samt akustikfrågor. Brist på ändamålsenliga lokaler kom först på sjätte plats. Det höll däremot inte rektorerna med om, utan de satte skolans utomhusmiljö och bristen på ändamålsenliga lokaler främst. I undersökningen påpekas att skolans pedagogik har förändrats under de senaste 10 åren och det har skapat ett ökat behov av andra typer av lokaler och möblering. Vissa rektorer var mycket frustrerade eftersom de var medvetna om problemen, men saknade resurser för att åtgärda dem. Sammanfattningsvis visade resultatet att bristerna i den fysiska arbetsmiljön var ganska oförändrade.

I slutet av 1990-talet startade Rådet för arbetslivsforskning ett skolutvecklingsprojekt vid namn Skola 2000. Efter årtionden av svårigheter att anpassa skolverksamheten efter de nya läroplanerna var tanken med projektet att visa hur man med fokus på den fysiska miljön kan förändra undervisningsformer, forma nya elev- och lärarroller och förändra

arbetsorganisationen. En skola utformad enligt detta projekt bör indelas i olika

arbetsenheter, som små skolor inom den stora skolan, med mycket eget ansvar och stora befogenheter.8 En arbetsenhet på gymnasiet kan t.ex. bestå av alla elever i en årskurs eller alla elever på ett speciellt program (ca 80 st). Eleverna delas sedan in i mindre basgrupper (ca 12-15 elever och 1-2 lärare).9

Erik Wallin skriver i boken Skola 2000. Nu! (inte att förväxla med projektet Skola 2000) att han ser en viss förändring på skolorna, att man idag fäster allt större vikt vid den fysiska miljöns betydelse för inlärningen.10 Lena Dranger Isfält som bl.a. skrivit artikeln Skolans inredning menar att miljön utvecklats positivt gällande de yngre eleverna, men att den traditionella skolmiljön fortfarande är den vanligaste för eleverna på de högre stadierna.11 Bjurström och de Jong påpekar att den traditionella skolbyggnaden med likadana klassrum längs med långa korridorer håller på att överges vid nybyggnationer och renoveringar. De beskriver en modern skola som uppdelad i arbetsenheter med flexibla klassrum (med vikväggar) och mycket glas. Bjurström varnar dock för dessa öppna skolmiljöer som han menar fungerar bra för ”välartade 7 Arbetsmiljöverket (b). s. 8-27 8 Wallin, Erik. (2000). s. 16-17 9 Ibid. s. 33 10 Ibid. s. 14

(14)

medelklassbarn”, men innebär koncentrationssvårigheter för många andra. Liknande problem har framförts i utvärderingar av skolor utformade enligt projekt Skola 2000.12 I skolor byggda en bit in på 2000-talet kan man enligt Bjurström se en strävan mot en mer ”ombonad småskalig miljö med genomarbetad design; en kombination av nyskapande och tradition”.13

Charlotte Kristensson skriver om framtidens gymnasieskola i Att tänka

efter före. Strategisk lokalplanering för gymnasieskolor. Hon menar att teamarbete och

ämnesintegrerad verksamhet står i fokus och kommer att kräva en ny rumsorganisation.14

3.2 Vad säger styrdokumenten om skolmiljön?

Läroplanerna är idag fria för tolkning när det gäller den fysiska miljön. Det står att läsa att ”alla i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande” (Lpf94 2.1:11), men utan att man preciserar hur god miljö ser ut. Historiskt sett har ”miljön satts åt sidan” även i tidigare läroplanerna, enligt Ann Skantze i Vad betyder

Skolhuset.15 I den nya Skollagen (2010:800)16 som träder i kraft 2011 har man förtydligat något och det står ” för utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas” (2kap 35§).

Både lärare och elever omfattas av arbetsmiljölagen (AML) (1977:1160). Där finns bestämmelser om kraven på en god arbetsmiljö. Enligt AML ska eleverna genom elevskyddsombud vara med i arbetsmiljöarbetet på skolorna. Rektorernaansvarar för att dessa föreskrifter följs.17

12

Bjurström i Björklid s. 63 och Bjurström & de Jong s. 14 13 Bjurström & de Jong s. 14

14 Kristensson, Charlotte. (2007). s. 14-15 15 Skantze, Ann. (1989). s. 9

16

Skolverket (a). 17 Skolverket (d).

(15)

3.3 Fysisk miljö enligt Vygotskij och Dewey

Det går inte att skriva om lärande och fysisk skolmiljö utan att nämna både Lev Vygotskij och John Dewey. De har båda haft betydelse för skolans nuvarande läroplan. Leif Strandberg skriver i Vygotskij i praktiken om Vygotskijs tankar kring hur människan lär och utvecklas ur ett sociokulturellt perspektiv där miljön har stor betydelse. I miljöer finns värderingar, känslor, förväntningar, kunskap och artefakter inbäddade som påverkar oss. ”Människan kan inte skiljas från kulturen. Var vi befinner oss påverkar vilka vi är”, säger Strandberg. Vygotskij menar att språket är länken mellan individen, samhället och de kollektiva erfarenheterna och gynnar alla läraktiviteter. Det är därför viktigt att man skapar rum i skolan som möjliggör dialoger. Detta skapas inte enligt Strandberg av skolans traditionella möblering där eleverna bara ser varandras nackar. ”Det är svårt att veta vad en nacke kan bidra med, säger Strandberg”.18

Möblering i cirkulära former innebär däremot att alla kan se varandra. John Dewey var också kritisk till klassrummets traditionella ordning med ”dess rader av fula bänkar ställda i geometrisk ordning” som inte ger utrymme till fysisk aktivitet.19

Han menade att dessa klassrum fokuserar på läroboken och läraren istället för på elevens erfarenheter och drivkrafter. Dewey myntade uttrycket ”Learing by doing” som innebär att man ska lägga lika stor vikt vid handens som vid hjärnans arbete.20

3.4 Faktorer i klassrummet som påverkar lärare och elever

I detta kapitel kommer vi att beskriva ett antal faktorer i klassrummet som har betydelse för både lärare och elever. Teorierna om det ideala klassrummet är förmodligen lika många som det finns forskare i ämnet. Den amerikanske pedagogen Carol Weinstein sammanfattar många av dessa tankar i sin teori om klassrummets sex basala funktioner.21 Hon menar att ett klassrum ska kunna erbjuda säkerhet och skydd, social kontakt, symbolisk identifikation, uppgiftsunderlättande, trivsel och växt. Vi kommer att presentera de sex funktionerna närmre i avsnitt 3.4.1 -3.4.6 .

18 Strandberg, Leif. (2006). s. 20-38 19 Forsell, Anna. (2005). s. 87 20 Bjurström, Patrick. (2005). s. 41 21 Weinstein i Stensmo s. 84-86

(16)

3.4.1 Den fysiska och psykiska arbetsmiljön

Enligt Weinstein måste ett klassrum fysiskt skydda mot t.ex. kyla och hetta. Det ska också finnas en fysisk säkerhet när det gäller farligt material (t.ex. knivar). Den psykiska säkerheten handlar om att skapa en mjuk och vänlig miljö där eleverna känner sig trygga och säkra.22 Detta utgör tillsammans det vi i vårt arbete kallar för arbetsmiljö och som vi valt att endast beröra kort. Den fysiska arbetsmiljön handlar inte bara om hur det ser ut i korridorer och klassrum utan innefattar också ventilation, belysning och buller. Arbetsmiljöverket har gett ut ett informationshäfte, Arbetsmiljön i skolan, som bl.a. innehåller information till eleverna kring detta. Där kan man läsa att brister i inomhusmiljön kan leda till koncentrationssvårigheter som försvårar inlärningen. Felaktig belysning i rummet kan ge trötthet i ögonen och leda till huvudvärk, spänningar i nacke och rygg.23 Minnet, uppmärksamhet, språkförståelse och språkfärdigheterna påverkas också av buller.24 Ljud i form av bakgrundsmusik kan göra att vissa elever presterar bättre, medan andra vill ha absolut tystnad.25 Klassrummet bör ha en temperatur på ca 21°för optimal trivsel. För låg temperatur kan leda till muskelvärk medan för hög temperatur gör att vi blir trötta och illamående.26

3.4.2 Morgondagens lärare i ett traditionellt klassrum

Weinstein kallar den här funktionen för social kontakt. Hon menar att man måste vara medveten om hur olika möbleringar påverkar klassrumsmiljön. Olika möbleringar passar olika arbetsformer och aktiviteter och det påverkar också relationen mellan lärare och elever och elever emellan.27 Forskning visar att lärarnas yrkesroll har förändrats för varje ny läroplan, men att förutsättningar för att kunna följa dem har inte funnits.28 Ingrid Carlgren beskriver i Lärare av imorgon hur relationen mellan läraren och eleverna ser annorlunda ut idag. Vi har gått från det traditionella klasrummet med ”en vertikal relation” till en mer jämlik relation där läraren och eleverna utvecklar

22 Weinstein i Stensmo. s. 84-86 23

Arbetsmiljöverket (a). s. 16-17 24 Björklid s. 105

25 Brink, Kristina & Karlsson,Viktoria. (2008). s. 9 26 Folkhälsoinstitutet. (1998). s. 33

27

Weinstein i Stensmo s. 84-86 28 Björklid s. 12 och Wallin s. 14-15

(17)

pedagogiken tillsammans. Mindre hierarki - mer personliga möten. Mindre reproduktion av kunskap - mer produktion av kunskap. Förut fokuserade man på innehållet i undervisningen, idag handlar det om arbetsformen.29 Även Strandberg ser maktförskjutningar i relationen mellan barn och vuxna. Han menar att den digitala informations- och kommunikationsteknologin (IKT) har skapat en slags ”kollegialitet” mellan lärare och elever som är av godo för lärandet.30

Docent Mikael Alexandersson, Göteborgs Universitet jämför skolan och kyrkan.31 Han menar att skolans undervisningsform grundar sig på kyrkliga traditioner. Han liknar den svarta tavlan med Jesusbilden och sanningen, katedern är en variant av predikstolen och eleverna är församlingen som behöver disciplineras. De sitter vända mot läraren/ prästen som har monopol på kunskap och lär ut till sin församling. Problemet är bara att skolan inte längre är en förvaringsinstitution, utan en verkstad för lärande. Alexandersson menar att det fysiska rummet inte har hunnit med i förändringen. Wallin instämmer och menar att om eleverna ska vara medaktörer i undervisningen istället för mottagare så måste det till nya lokallösningar.32Anna Törnquist skriver i Skolhus för tonåringar att hon ser svårigheterna i detta. Hon anser att lärarna inte har något annat val än att inta en ”traditionell lärarroll” eftersom skolorna oftast styrs av en traditionell organisering av lokaler och strikt schemaläggning.33 Törnquist beskriver nedan lokalernas betydelse för handledarrollen.

För att eleverna skall ha en reell chans att utföra självständiga studier och grupparbeten måste de erbjudas plats för det. Det räcker inte med korridorer och skåphallar och ett eller annat grupprum - det måste finnas så riklig tillgång på elevtillgängliga arbetsplatser att eleverna skall kunna vara säkra på att hitta en plats som passar den valda studiesituationen. För att läraren skall ha en rimlig chans att handleda eleverna måste eleverna finnas inom räckhåll. Det är svårt nog att hinna med att ge alla den hjälp de behöver, skall läraren dessutom lägga tid på att springa runt och leta i korridorer och bibliotek blir situationen ohållbar. Även ur elevsynvinkel är det viktigt att veta var de får tag på sin handledare34

29 Carlgren, Ingrid & Marton, Ference. (2003). s. 82-83 30 Strandberg s. 96-97

31

Utbildningsradion.(2000). Alla sinnen tillåtna! Del 2:Rummet och lärandet. 32 Wallin. s 22-24

33 Törnquist, Anna. (2005). s. 38 34 Ibid. s. 76

34

(18)

3.4.3 Klassrum och identitetsskapande

Weinstein påpekar vikten av att klassrummet berättar något för eleverna som de kan identifiera sig med. Hon kallar det symbolisk identifikation. Med bilder och/eller föremål ska man kunna se vilka aktiviteter som pågår, vilka eleverna är, vilken bakgrund och vilka preferenser de har samt vad de har presterat. Ett klassrum ska vara välkomnande. Weinstein liknar klassrum för högre stadier med motellrum; obehagliga och opersonliga.35 Björklid menar att miljön har betydelse för vilken identitet ungdomarna utvecklar i anknytning till platsen. Det måste finnas något som väcker deras intresse och som känns meningsfullt.36 Strandberg är inne på samma linje när han skriver att det är viktigt att det finns en koppling mellan elevens inre motivation och de motiv som finns i rummet. Strandberg menar att ”ett rum kan ingjuta hopp. Ett rum kan ingjuta hopplöshet”.37

En tråkig fysisk miljö (och enformiga arbetssätt) är enligt Skantze ett hot mot elevers utveckling38

Björklid konstaterar att stora och små barn har mycket olika förutsättningar vad det gäller lokalerna och att den fysiska miljön kring de yngre åldrarna i större utsträckning tar utgångspunkt i barnens lust att lära. Wallin betonar vikten av att man inte ska skilja på elevers behov utifrån ålder. Han säger:

Det vore fel att alltför starkt markera de yngre och äldre elevernas skilda behov och krav på skolmiljön. Det gemensamma är miljöns betydelse för deras allmänna utveckling och identitetsskapande och för deras lärande och ”gemenskapande” inom läroplanens ramar.39

En lösning på problemet är, enligt Törnquist, att ordna hemklassrum även åt de äldre eleverna. Hon skriver att det verkar som den gemensamma faktorn mellan identitet och trygghet kan vara att skapa en fast punkt för eleverna, ett så kallat ”trygghetens rum”.40

35 Weinstein i Stensmo s. 84-86 36 Björklid s. 10-11 37 Strandberg s. 32-33 38 Skantze s. 146 39 Wallin s. 23-24 40 Törnquist s. 57-67

(19)

3.4.4 Tillgänglighet

Weinstein menar att ett klassrum ska vara organiserat så att arbetet kan utföras utan störningar eller hinder (uppgiftsunderlättande). Det ska vara lätt att röra sig i klassrummet och att följa lärarens instruktioner. Lättillgänglighet är nyckelordet när det gäller material och förvaring.41 Strandberg betonar att det inte bara handlar om vad som finns i klassrummet, utan framför allt om vilken tillgång eleverna har till det som finns.42 Wallin påpekar betydelsen av fria ytor för olika typer av verksamheter som möten, umgänge och funderingar i avskildhet. För ungdomar på gymnasiet kan det t.ex. innebära ett fikarum av samma goda standard som vi vuxna har på våra arbetsplatser.43

3.4.5 Trivsel

Weinstein anser att ”ett fult rum vill eleverna lämna så snart de kan”. Det är mer troligt att de stannar kvar och fullföljer sina arbetsuppgifter om rummet är trivsamt. Ett klassrum bör därför vara estetiskt tilltalande med växter, varma färger och vackra möbler. Elever både arbetar och samarbetar bättre där än i ett kalt och opyntat rum.44 Den norske forskaren Birgit Cold skriver om miljöns signaler till eleverna:

Når vi tilbyr barn og unge stygge skoler, viser vi at vi ikke bryr oss om dem. Hvorfor skal de vaere villig til å yte noe i disse bygningene, når de leser i veggene at omgivelsene ikke har respekt og omsorg for dem?45

Skantze menar också att den fysiska miljön sänder budskap som talar om huruvida man är välkommen eller inte i miljön. ”Eleverna behöver få känna att rummet betyder välkommen hit, kunskap är viktigt”.46

Hon får medhåll av Dranger Isfält47 som menar att eleverna i miljön tolkar in vad man förväntar sig av dem och påpekar också att även om vi inte reflekterar så mycket över rummets utformning så har det betydelse för oss.

41 Weinstein i Stensmo s. 84-86 42 Strandberg s. 25 43 Wallin s.23 44 Weinstein i Stensmo s. 84-86 45 Cold/Jacobsen i Törnquist s.16 46 Björklid s. 33 47 Ibid s. 34

(20)

3.4.6 IT och övrig teknisk utrustning

Weinstein menar att miljön ska stimulera elevernas intellektuella växt och utveckling. De utvecklas bättre i en välutrustad miljö med många utmaningar. Det handlar t.ex. om olika typer av teknisk utrustning.48 Flera undersökningar visar enligt Skolverket att både lärare och elever anser att IT ökar motivation hos elever, ger ökade möjligheter till individanpassning och hjälper till att utveckla lärarens arbete i klassrummet.49 I en amerikansk artikel om fysisk klassrumsmiljö av Mary Hill och Kathryn Epps50 kan man läsa att uppgraderade klassrum, ”smart classrooms”, med högteknologisk utrustning når fler elever eftersom läraren har möjlighet att kommunicera på flera olika sätt och därmed kan matcha fler lärstilar.

Både Björklid51 och Wallin52 anser att det finns en risk att kommunerna övervärderar den tekniska utrustningens fördelar. De påpekar att IT inte är universallösningen för framtidens skola. Man måste anpassa skolans fysiska miljö till den moderna pedagogiken. Ett nytt arbetssätt, en ny organisation och en ny lärarroll behövs innan IT kan förstärka den pedagogiska/didaktiska utvecklingen. Om man enbart utgår från att ny teknik ska förändra undervisningen finns en risk att man inte kommer så långt i sitt försök till förändring.Törnquist menar också att man bör tona ner datorns betydelse lite och istället lyfta fram andra delar som t.ex. grupparbete i den nya pedagogiken. Hon anser att tillgången till datorer i skolan, framförallt för tonåringarna, har blivit en form av bevismaterial för att visa att skolan använder sig av modern pedagogik. Det är också ett marknadsföringssätt i konkurrensen med andra skolor.53

3.4.7 Några andra faktorer som påverkar lärandet

Bjurström anser att det är svårt att analysera på vilket sätt den fysiska miljön påverkar lärandet. Han menar att en god arkitektur ökar förutsättningarna, men det kan inte ses

48

Weinstein i Stensmo s. 84-86 49 Skolverket (c). (2008). s. 18

50 Hill, Mary & Epps, Kathryn. (2009). 51 Björklid s. 61-62

52

Wallin s. 91-94 53 Törnquist s. 128

(21)

som den enda lösningen.54 Det finns yttre ramfaktorer som teknologi (arkitektur och IT), juridik (byggnadsbestämmelser, AML), politik (Skollagen, Lpf94 etc.) och ekonomi att ta hänsyn till.55 Den sociala miljön, gruppindelning, typen av aktivitet och kvalitet på läraren är andra faktorer som påverkar lärandet. I rapporten Lokalernas betydelse för

skolan56 har man analyserat skollokalernas betydelse för resultat och effektivitet. Undersökningen visar att skollokalerna har en viss betydelse för effektiviteten, men att ett bra ledarskap och duktiga lärare skattas högre. Lärarens betydelse lyfts ytterligare i Carlgrens citat:

Vare sig barnen sitter i smågrupper eller hela klassen är samlad, vare sig de arbetar med datorn eller med läroböcker, vare sig väggarna är gröna eller blå, är det avgörande vad de riktar sin uppmärksamhet mot och hur detta framstår för dem. Då är det precis det den kunniga, och endast den kunniga, läraren kan påverka. På det sättet har lärarna nyckeln till hur deras elever rustas för en framtid som vi inte vet så mycket om.57

54 Bjurström i Björklid s. 34-35 55 Stensmo s. 19-20 56 Svenska kommunförbundet. (2003). s. 9-11 57 Carlgen s. 28

(22)

4. Metod

4.1. Val av metod

Vår ambition med arbetet har varit att med exempel från tre olika gymnasieskolor skapa en medvetenhet kring hur den fysiska miljön påverkar elever och lärare. För detta ändamål har vi valt en kvalitativ metod där vi kombinerar intervjuer med öppna observationer.58 Fördelen med en kvalitativ metod är att man kan få en helhetsbild av det man undersöker. Det handlar enligt Holme & Solvang både om att förstå ett sammanhang (systemperspektiv) och att förstå enskilda personers situation (aktörsperspektivet).59 Vårt metodval innebär att vi får en låg pålitlighet (reliabilitet) eftersom intervjuer är resurskrävande och vi endast kan genomföra ett fåtal, men en hög giltighet (validitet) p.g.a. närheten till det vi studerar. Just närheten till de intervjuade innebär att vi riskerar påverka dem med våra egna åsikter och kunskaper eller missuppfatta dem. Detta har vi försökt förhindra genom att inta rollen som ”den intresserade lyssnaren.”60

Enligt Bjurströms rekommendationer, har vi inte enbart fokuserat på de planerade intervjuer utan också försökt att ta tillvara på de spontana samtal som uppkom under skolbesöken. Tillsammans med intervjuerna gav det oss viktig kompletterande information.61 Rektorerna vi har intervjuat är informanter eftersom de har svarat på frågor om både lärares och elevers upplevelse av den fysiska miljön i klassrummet (inte om sina egna upplevelser) medan lärare och elever är våra respondenter.62 Resultatet kommer vi att presentera beskrivande, med direkta citat för att underlätta läsarens förståelse och för att återge intervjuerna så rättvist som möjligt.63

58

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn. (1997). s. 113 59 Ibid. s. 86-87

60 Ibid. s. 94-98

61 Bjurström & de Jong s. 136 62

Holme & Solvang s. 104 63 Ibid. s 93

(23)

4.2. Urval och genomförande

Vi har besökt tre kommunala gymnasieskolor i två mindre kommuner. Skolorna liknar varandra storleksmässigt, har byggnader som ligger spridda geografiskt sett och har ungefär samma programutbud. Vi mejlade tre slumpmässigt utvalda rektorer (urval via skolornas hemsidor) med positivt resultat. Valet av lärare skedde via intresseanmälan till rektorerna som i sin tur gav oss namnen. På en av skolorna var det svårt att få kontakt via mejl, vilket gjorde att vi kontaktade en lärare per telefon. Dessutom ställde en lärare upp spontant på intervju under vår rundvandring på skolan. Ett slumpmässigt urval hade kanske varit att föredra, men eftersom vi vet att de flesta lärare är tidspressade tror vi vårt sätt ökar chanserna för att lärarna väljer att delta. Urvalet av elever skedde dels med hjälp av lärarna och dels slumpässigt av oss efter rektorns godkännande. Vi frågade helt enkelt första bästa elevgrupp som var lagom stor (minst 2, max 3 personer) och som inte var upptagna av skolarbete.

För att få ett bredare perspektiv i vår studie har vi valt att intervjua både rektorer, lärare och elever på skolorna. Vi har genomfört intervjuer med 2 rektorer, 6 lärare och 5 elevgrupper (totalt 14 elever). Vi har också haft kortare spontana samtal med en rektor, några lärare och två bibliotekarier. Observationerna av de olika klassrumsmiljöerna (bilaga3) har vi gjort i samband med rundturerna på de olika skolorna. Ibland har undervisning pågått i klassrummet, men mestadels har det varit tomt.

Intervjuerna med lärare och rektorer spelades in med hjälp av diktafon utifrån frågorna i bilaga 1. Varje intervju tog 30-45 minuter att genomföra. Elevintervjuerna (bilaga 2) valde vi att genomföra i grupp eftersom vi har erfarenhet av att eleverna känner sig tryggare i samtal då. Det finns förstås en risk att grupptrycket påverkar eleverna så att de inte vågar säga vad de tycker. Vi upplevde dock inte att det var så, utan problemet var snarare att vissa elever hade ett ointresse eller blyghet som begränsade samtalet. Elevintervjuerna pågick ca 20 minuter. Vi har endast spelat in den första elevintervjun eftersom vi märkte att eleverna kände sig friare att prata när vi inte hade diktafonen igång. Vi genomförde resten av elevintervjuerna med noggranna anteckningar där den ene kunde koncentrera sig på frågorna medan den andre skrev ner svaren. Vi anser

(24)

därför inte att detta val av intervjumetod har begränsat oss, utan det har snarare varit till en fördel.

Eftersom vi inte har haft avsikten att göra en jämförande studie av skolorna så har vår strävan inte heller varit att göra exakt lika många intervjuer per skola. Det viktigaste för oss har istället varit att få en så tydlig bild som möjligt av skolorna. På en skola intervjuade vi endast en lärare och en elevgrupp. Anledningen till detta var en nästan två timmar lång guidad rundtur på skolan och flera spontana samtal under besöket.

Vi hade från början inga tankar på könsfördelningen i vår undersökning, men vi intervjuade ändå lika många kvinnor som män om man ser till lärare och rektorer. Eftersom vi kunde se vissa skillnader beroende på kön i resultatet är vi tacksamma för att vi fick just denna fördelning. Elevintervjuerna däremot, består av 9 flickor och 5 pojkar. När det gäller kärnämnes- och karaktärsämneslärare strävade vi efter en jämn fördelning och så blev det också - tre lärare av varje. Vi ville nämligen se om våra funderingar kring eventuella skillnader mellan dessa lärarkategorier stämde. Detta har dock inte varit huvudavsikten med vårt arbete.

För att kunna analysera intervjuerna så objektivt som möjligt transkriberades dessa. Eftersom vi inte styrde samtalen strikt utan tillät respondenterna och informanterna att tala fritt, började vi med att sortera texterna utifrån våra frågor. Vi plockade ut svaren och sammanställde dem under respektive fråga och varje kategori för sig (lärare, rektor och elev). I nästa steg skrevs dessa ihop i en sammanfattande text under varje fråga för att undvika upprepningar. Av samma anledning har vi också valt att presentera analysen direkt efter intervjuresultaten.

I vår analys kommer vi bl.a. att använda oss av Carol Weinsteins teori om sex basala funktioner64 i klassrummet. Vi tycker Weinstein har gjort en heltäckande sammanfattning av hur en optimal fysisk klassrumsmiljö bör se ut. Vi kommer dock inte att använda oss av den funktion hon kallar säkerhet och skydd och som handlar om arbetsmiljö eftersom vi valt att endast beröra detta område kort i vårt arbete. När det gäller funktionen social kontakt kommer vi att belysa sambandet mellan möblering i klassrummet, olika arbetsformer och relationen lärare - elever. Den symboliska

(25)

identifkationen handlar om vilka möjligheter eleverna har att identifiera klassrummet

med sitt ämne och/eller sitt program. Uppgiftsunderlättande är en funktion om lättillgänglighet, d.v.s. närheten till grupprum, datorer (datasal), metodrum/verkstad (för yrkesämnena) och material. Trivsel handlar om estetik och utsmyckning av klassrummet utan ämnes- eller programkoppling. Den sista funktionen växt innebär att elever utvecklas bättre i en välutrustad miljö med många utmaningar och vi har valt att koppla den till IT-tillgången i klassrummet.

4.3 Forskningsetisk betraktelse

När det gäller undersökningens etiska aspekter har vi tagit hänsyn till Vetenskapsrådets föreskrifter och informerat alla intervjuade om undersökningen, dess syfte och att alla uppgifter behandlas konfidentiellt. De gav därefter sitt samtycke till att delta. 65 Eftersom vi endast gjort ett fåtal intervjuer med rektorer och lärare har vi valt att inte skriva ut varken kön, ämnes- eller programtillhörighet i vår resultatredovisning. Vi använder genomgående ordet han i vårt arbete. Resultatet redovisas inte heller per skola. Det hade säkert funnits fördelar med att kunna redogöra mer i detalj vem som sagt vad, men forskningsetiken och anonymiteten är viktigare och får i detta fall gå före. Samtliga elever vi intervjuade var 18 år eller äldre, men vi valde ändå att få rektorns godkännande först.

65

(26)

5. Resultat och analys

5.1 Miljöbeskrivning av skolorna

5.1.1 Observation av skola A

Skolan ligger centralt i staden. När man kommer in i skolan slås man av hur ljust och luftigt det är. Mörk klinker på golvet, ljusgrå toner väggar utsmyckade med konst i de sociala utrymmena för både lärare och elever. Lärarnas personalrum ligger lättillgängligt, stora glaspartier intill dörren som är öppen vilket ger en öppen och välkomnande känsla. Det finns gott om utrymmen för eleverna att umgås mellan lektionerna såsom sittplatser i korridor, studiehallar, bibliotek, en stor cafeteria och flera uppehållsrum, varav det största är elevtorget. Det är ljust, högt till tak och mycket glas överallt. Skolan är uppdelad s.k. ämnescentra där klassrum och lärarrum ligger i anslutning till en studiehall med elevdatorer och sitthörnor. I anslutning till studiehallen finns också grupprum. Alla rum har stora glasfönster ut mot studiehallen. I varje klassrum finns en multiprojektor i taket och en lärardator och den står oftast på ett höj och sänkbart bord. Elevdatorer finns i en angränsande studiehall eller i någon av de 6 datasalar. Nästan alla studiehallar är utsmyckade med montrar med ämnesspecifikt material. De flesta klassrum är ganska lika med väggarna målade i en behaglig ljus ton med en stor mörkgrå anslagstavla längst bak. Oftast står bänkarna i rader två eller tre ihop. Bänkar som är träfärgade varvas med bänkar med mörkgrå bänkskiva för estetikens skull. Vissa klassrum har pusselbord för att underlätta ommöblering. I matematiksalarna skiljer sig inredningen något. Bänkar och stolar är höga för att läraren ska kunna arbeta mer ergonomiskt. De flesta stolarna har hjul för att förhindra skrapljuden när eleverna reser sig. Istället för gardiner har de flesta klassrummen färgade persienner. En färgklick när de väl är nerrullade.

(27)

5.1.2 Observation av skola B

Denna skola ligger i en parkliknande miljö 5 km utanför centrum. Området har tidigare utnyttjats till annan verksamhet och skolan består av flera mindre byggnader med olika utseende och storlek. Varje program har ett eget hus, medan klassrummen för kärnämnena samlats i ett hus tillsammans med biblioteket. I programhusen finns både teoretiska och praktiska rum. De är ändamålsenligt inredda och det märks tydligt vilket program man har kommit till när man stiger in genom dörren. Av utrymmesskäl har vi valt att bara beskriva ett programhus, men vi vill påpeka att ett program av verkstadskaraktär skulle fått en helt annan beskrivning. Miljön i det programhus vi valt att beskriva kan man kalla för ”pysslig” med blommor, färgglada gardiner, tavlor och ljuslyktor både i klassrummen och i övriga utrymmen. I samtliga klassrum finns stora fönster som ger ett bra ljusinsläpp och flyttbara golvlampor för extra läsbelysning. Det finns också soffhörna där eleverna kan sitta och läsa om de har lust. Möbleringen varierar mellan U-format, gruppmöblering (fyra elever i en fyrkant) och traditionellt vilket kärnämnesläraren vill ha. Klassrummen är stora och rymliga med grupprum i direkt anslutning och utrustade med 2 elevdatorer, DVD, VHS, TV, och OH. Endast ett klassrum har multiprojektor och lärardator. Motsatsen till denna ”ombonade” miljö är den nyrenoverade byggnaden där eleverna har kärnämnen. Känslan man får när man kommer in är att det är trist och färglöst. Den enda färgklicken som finns är en målad pelare mitt i varje klassrum. Väggarna är kala och det finns inga tecken som avslöjar vilka ämnen som undervisas där. Alla klassrummen är traditionellt möblerade och utrustade med multiprojektor och lärardator. Elevdatorer finns i studiehallen och biblioteket som finns utanför klassrummen samt i datasalen på andra våningen. Det finns stora glaspartier mellan klassrummen och studiehallen. Tilläggas måste att denna byggnad enligt rektorn inte är färdigutrustad.

5.1.3 Observation av skola C

Skolan ligger centralt i staden och består av olika hus som har blivit byggda i flera omgångar. Det innebär att de olika delarna skiljer sig åt både när det gäller exteriör och interiör. Genom entrén kommer man direkt in i elevernas kombinerade cafeteria och

(28)

uppehållsrum. Det är en stor, kal yta med bord och stolar utplacerade i smågrupper. Väggarna är vita och golvet grått. Första intrycket av skolan känns kalt och trist. Fyra elevdatorer är stationerade runt två pelare i ståhöjd. De flesta av skolans elevskåp finns i ena delen av lokalen. Mitt emot finns sitthörnor avskärmade med vikvägg. Lärarrummen är utplacerade i de olika byggnaderna. De äldre byggnaderna har långa, smala och mörka korridorer med långa bänkrader längs ena sidan. Det finns inga fönster eller glasparti mellan klassrummen och korridoren och dörrar in till klassrummen saknar fönster. Det ger ett mörkt och intetsägande intryck. Den vanligaste möbleringen är den traditionella med bänkar i rader, oftast två och två. Grupprum finns utanför klassrummen. En av de nyare byggnaderna har bredare och ljusare korridorer med glaspartier in till klassrummen och lärarrummen. Det ger oss en mer positiv och öppen känsla. Det finns däremot inga bänkar i korridoren. Tillgång till grupprum finns i direkt anslutning till klassrummen. Väggarna är dekorerade med ämnesinriktat material för de program och ämnen som finns i byggnaden. Gardiner finns i alla fönster. Den vanligaste möbleringen är U-format eller U-format med några bänkrader i mitten, men det finns också möblering som ett styrelsebord. Alla klassrum på skolan, oavsett byggnad, har TV, DVD, VHS och OH. Endast ett par klassrum har multiprojektor och lärardator. Det finns fyra stora datasalarna på skolan, varav en ger ett väldigt slitet intryck.

5.2 Resultat och analys av våra intervjuer

5.2.1 Skillnader i den fysiska miljön för elever i olika åldrar

Under samtliga intervjuer började vi med att presentera vår hypotes om att den pedagogiska tanken kring den fysiska miljön i klassrummen minskar ju högre upp i åldrarna man kommer. En lärare svarade så här:

Jag tänker på min egen son när han gick i förskolan, det är så otroligt pedagogiskt upplagt där med att de har sin krok, egen låda, färg och djur etc. De använder miljön för att handleda barnen fram i livet. Det här tänket fortsatte fram till sjätte klass, som jag uppfattar det i alla fall. Men sen så händer det något i sjuan, åttan och nian och det hände när jag gick i skolan och det händer nu […] Så tänker jag: har det inte hänt någonting.

(29)

Läraren som delgav oss dessa tankar menar att eleverna går ut och in på olika arenor och att avsaknaden av hemklassrum gör att det inte blir någon struktur på tillvaron när det gäller den fysiska miljön. ”Klassrummet blir en förvaringsplats och det hade kunnat vara var som helst”. Avsaknaden av eget klassrum diskuterades av nästan alla rektorer och lärare. En rektor sa: ”se till att det finns hemklassrum där man har mentorstid och där de får möblera och fixa – det här är vår klass”. Endast en lärare anser att hemklassrum utifrån program/ämne inte fungerar på gymnasiet eftersom eleverna läser många olika småkurser. Även eleverna pekar på denna skillnad när de säger ”som liten hade man sin egen plats och hängare, men nu har vi bara ett pyttelitet skåp och man får släpa med sig allt”. Båda rektorerna och flertalet lärare är överens om att den fysiska miljön har lika stor betydelse i alla åldrar, men att den pedagogiska tanken kring den trots det minskar i takt med att eleverna blir äldre. En lärare anser dock att det är naturligt att det är så eftersom de yngre barnen kräver mer stimulans. En annan lärare menar att beskrivningen på vår teori stämmer in på hur det var förr. En lärare poängterar att det skiljer sig mellan olika program och ämnen hur mycket fokus man har på den fysiska miljön. Eleverna hade kommentarer som förr var det mycket ”färg, tavlor och teckningar vilket är trevligt”, ”nu är det mest vitt och kalt”, ”större engagemang i mindre åldrarna” och ”saknar skyltar med faktabilder”. Några elever svarade ” vi bryr oss inte”.

Analys: Vi kan konstatera att flertalet av de intervjuade håller med Thörnkvist när hon

konstaterar att stora och små barn har mycket olika förutsättningar vad gäller lokalerna och att den fysiska miljön kring de yngre åldrarna i större utsträckning tar utgångspunkt i barnens lust att lära. 66 En lärare påpekar dock, precis som Wallin67, att det skett en förändring. Den fysiska miljön har större betydelse idag. Flera av de vi intervjuat nämner tillgången till ett eget klassrum som den största skillnaden mellan yngre och äldre barn. Oavsett ålder verkar det viktigt att ha tillgång till ”något eget” även i skolan. Både lärare och elever efterfrågar kanske det ”trygghetens klassrum” som Törnquist pratar om.68 Med undantag av en lärare, anser samtliga lärare och rektorer att det är fel att göra skillnader mellan yngre och äldre elever. Det ligger i linje med Wallins69

åsikt att alla elever oavsett ålder har samma behov att utvecklas och lära.

66 Thörnquist. s. 57 67 Wallin. s.14 68 Törnquist s. 62 69 Wallin s. 23-24

(30)

5.2.2 Den allmänna trivseln på skolorna

Även om vi valt att fokusera på den fysiska miljön i klassrummet gled diskussionen under intervjuerna ofta in på den fysiska skolmiljön i allmänhet. Flera kommentarer om trivseln på skolan kom upp spontant under intervjuerna. En lärare menar att ”helhetsintrycket ska vara välkomnande. Det ska märkas att man bryr sig om eleverna. Det ska finnas plats till lugn och ro med bekväma sittmöbler”. Läraren gör en jämförelse med de vuxnas arbetsplats och menar ”att vuxna inte skulle tolerera en dålig arbetsmiljö”. På en skola tycker rektorn att eleverna har blivit mycket lugnare efter renoveringen. Han tror det beror på att ”eleverna känner sig mer värda eftersom det har satsats mycket pengar på dem”. En annan bidragande orsak till den ökade trivseln tror han är att ”de sociala ytorna blivit både fler, större och mysigare ”. Han tycker också att eleverna är mer rädda om sakerna nu. Eleverna själva trivs och är nöjda med allt på skolan. Förutom alla mysiga uppehållsrum så är de speciellt nöjda med att det är ”så luftig och ljust och jättefräscht”. Elever på en annan skola säger att deras skola är ”sliten med lågt till tak”, uppehållsrummet är ”stort och omysigt med tråkiga möbler” och ”det finns ingenstans att sitta skönt och i lugn och ro snacka”. Två elever vi pratade med var ganska uppgivna och trodde inte det var lönt att köpa in några soffor eftersom ”de ändå bara förstörs”. På den tredje skolan hade inte eleverna några åsikter om den allmänna trivselmiljön.

Analys: Björklid70 menar att skolans satsning på skolmiljön i allmänhet har stor betydelse för hur eleverna trivs och hur de känner att det satsas på dem. Detta bekräftas i våra samtal med eleverna på de olika skolorna. Eleverna på skolan som ”är sliten och omysig” känner inte att det satsas på miljön och därmed inte på dem heller. Det finns en känsla av uppgivenhet över dem vilket kan ses som lite oroväckande med tanke på att den fysiska miljön, enligt både Björklid och Skantze71, har betydelse för hur barn och ungdomar utvecklar en identitet i relation till platsen. Vi kan konstatera att den nyrenoverade skolan har lyckats med att skapa olika rum för eleverna att mötas i. De har medvetet satsat på sociala ytor med god standard vilket, enligt Wallin72, har betydelse för elevernas utveckling och identitetskapande. Detta har med stor sannolikhet påverkat

70 Björklid s. 48 71

Björklid s. 10-11 och Skantze s. 33 72 Wallin s. 23

(31)

elevernas positiva uppfattning om skolan. Att eleverna på sistnämnda skolan inte har några direkta åsikter om den allmänna miljön vilket kan bero på att skolan är uppdelad i enheter utifrån programtillhörighet och varje byggnad har sin specifika yrkesmiljö där eleverna känner sig hemma.

5.2.3 Den fysiska miljöns påverkan på elevernas motivation.

Samtliga lärare och rektorer tycker att den fysiska miljön är viktig för motivationen. En lärare menar att ”den påverkar vårt humör och trivs man och mår bra är det mycket lättare att både lära och undervisa”. Rektorernas kommentarer var:

Kommer man in i ett klassrum där det finns utrustning, bra bänkar och stolar och kanske något intressant på väggarna som hör till ämnet tror jag att det är mer insugande. Kommer man in i ett klassrum där det är kaos från början och bänkarna står huller om buller, kanske slitna bänkar, söndriga stolar så känner eleverna nog att här är det ingen som bryr sig om mig. Det är ingen som satsar på mig.

Ett mer ombonat klassrum med bl.a. växter och ämnesspecifika saker ger en mer personlig touch vilket gör att eleverna är mer rädda om miljön. Eleverna ska känna sig bekväma i klassrummet och känna sig välkomna. Det är upp till läraren att sätta denna prägel på klassrummet. Däremot så finns inte alltid tid och ork till detta hos lärarna idag eftersom deras arbetssituation har förändrats.

Karaktärsämneslärarna tycker sig se en skillnad mellan lärare som undervisar i kärnämne respektive karaktärsämne. De menar att de har ett speciellt tänk som är kopplat till tidigare yrkeserfarenheter. ”Vi har det i oss – en kultur man bär med sig”. Samtliga karaktärsämneslärare pratar om vikten av hur man sitter i klassrummet. De har placerat bänkarna i små fyrkanter om fyra, U-format eller som styrelsebord eftersom de föredrar sittningar där eleverna ser varandra. De tycker att katedern lätt blir en barriär och vill att lärare och elever ska arbeta mer tillsammans. En av karaktärsämneslärarna är speciellt medveten om den fysiska miljöns betydelse i undervisningen.

Det finns många elever som behöver lite tid till reflektion så då skriver jag på tavlan, det tar ju alltid lite tid. Så det är viktigt med en whiteboard. Vi har det på två olika väggar. Ibland går jag ner i andra ändan, eftersom vi har styrelsebord och då kan man ju välja att skriva där. Det blir oftast så att de som är lite mer busiga sitter oftast längst bort.[...] Men man får inte traska för mycket för då blir det oroligt i klassrummet.

(32)

När det gäller kärnämneslärarna nämner visserligen en av dem möjligheten att möblera om, men det verkar inte som att han själv använder sig av den. Samtliga kärnämneslärare har traditionell sittning i klassrummet vid våra besök.

Tre lärare nämner uttryckligen att elevernas motivation ökar vid användning av IT i undervisningen. En av dem säger: ”IT är viktigt för eleverna som är i en dataålder. Så fort det har med datorer att göra så blir de intresserade.” En lärare tycker däremot inte sig ha märkt någon skillnad när det gäller elevernas motivation. Eleverna själva är eniga om att lektionen blir roligare när man använder dator och multiprojektor.

För samtliga eleverna är det lärarens engagemang som är av den största betydelsen. Läraren ska vara ”intressant så att man orkar lyssna” och ”kunna förmedla vad han vill och lektionen ska vara rolig och varierande” var några av kommentarerna. ”Jag bryr mig inte” fick vi först som svar av fem elever, men efterhand ändrade sig några av dem. ”Man kan bli lite nere när man kommer in i vissa klassrum som är vita och tråkiga” eller ”det ska vara sköna stolar” var två åsikter. Eleverna som har styrelsebord trivs med det eftersom de kan diskutera med varandra. Två elever som hade traditionell möblering menade att ”det är ju inte kul att se in i nacken på någon”. Två andra elever tyckte tvärtom att det var jobbigt med annan möblering än den traditionella. Den ena eleven sa ”man får så mycket frågor då” och den andra menade att ”de stökiga eleverna sätter alltid sig tillsammans och det blir stökigt så att man inte kan koncentrera sig”. Elever på den nyrenoverade skolan var i stort sett nöjda med den fysiska klassrumsmiljön. De tyckte att allt var nytt och fräscht, men sa att ”lite tavlor i klassrummet hade varit trevligt”. De nämnde också alla stora glaspartier som snyggt men problematiskt eftersom ”man kan tappa koncentrationen och vill titta ut vad som händer utanför”.

Analys: Problem med ovanstående typ av koncentrationssvårigheter är enligt Bjurström

välkänt och finns på många moderna skolor med mycket öppna miljöer och mycket glas.73 När det gäller möblering föredrar karaktärsämneslärarna cirkulära former som enligt Vygotskij74 öppnar upp till dialoger och gynnar alla läraktiviteter. Björklid, Wallin m.fl. menar att valet av möblering möjligtvis kan påverkas av att många skolor inte är anpassade till de nuvarande läroplanerna utan bygger på en mer traditionell

73

Björklid s. 63 och Bjurström & de Jong s. 14 74 Strandberg s. 42

(33)

förmedlingspedagogik.75 Detta överensstämmer med två av skolorna, men samtidigt kan man ställa sig frågan om detta är enda anledningen eftersom en av skolorna, trots nyrenoverad skola med full fokus på miljön, ändå har en traditionell möblering. Kan det vara som en lärare säger att pedagogiken kring möbleringen inte diskuteras - man vet att det är viktigt men inte hur.

Elevernas ”jag bryr mig inte” skulle man kunna tolka som om de syftar på ett rum som ingjuter hopplöshet.76 Det finns kanske en bakomliggande orsak till detta uttalande. En kombination av ett tråkigt rum och enformiga arbetsätt kan leda till tristess och kan därmed ses som ett hot mot elevens utveckling.77

Sammanfattningsvis kan man konstatera att både rektorer, lärare och elever nämner flera exempel från Weinsteins78 teori om klassrummets sex basala funktioner som just motivationshöjande faktorer. De pratar om vikten av att ha ett helt och rent klassrum (säkerhet och skydd), en möblering som gynnar relationen mellan lärare-elev och elever emellan (social kontakt), väggar utsmyckade utifrån ämne/program (symbolisk identifikation), en välkomnande miljö som visar att man bryr sig (trivsel) och god tillgång till IT (växt).

5.2.4 Den fysiska miljöns påverkan på läraruppdraget.

Nästan alla lärare och rektorer menar att det finns vissa hinder som ibland kan försvåra lärarnas arbete men aldrig så mycket att de inte kan inte kan fullfölja sitt uppdrag. En lärare ansåg dock att resurserna var för dåliga vilket var ett stort hinder. Flexibiliteten verkar vara nyckelordet för lärarens möjlighet att fullfölja sitt uppdrag. En lärare anser att det är eleverna som avgör hur lektionen skall se ut.

Är de trötta eller man märker att de vill prata eller är sugna på något helt annat så måste man ju snabbt kunna bara variera. Så måste man ju ha en fysisk miljö som tillåter detta.

75 Björklid s. 12 76 Strandberg s. 32 77 Skantze s. 146 78 Weinstein i Stensmo s. 84-86

(34)

Två lärare lyfter fram vikten av att ha närhet mellan teoretiskt klassrum och praktiskt klassrum. Den ena läraren vill dessutom att grupprum och lärarrum ska ingå i denna ”enhet”. En fungerande och lättillgänglig IT var också viktig för flexibiliteten ansåg flera lärare. En lärare ser t.o.m. IT som den viktigaste faktorn, medan närheten till grupprum och möbleringen inte spelar så stor roll. Rektorerna menar att om IT-tillgången inte är optimal så försvårar det lärarnas uppdrag.

En bra tillgång till teknisk utrustning också viktigt för att kunna variera och improvisera i undervisningen”. […] Det är viktigt att ha tillgång till dator och projektor eftersom man snabbt ska kunna söka kunskap och ha möjlighet att visa diverse filmer, program och kanske följa valdebatt etc.

Nästan alla, inklusive eleverna tyckte sig ha bra tillgång till grupprum respektive enskilda platser. På en skola menar rektorn att det ibland kan vara svårt med rum för grupparbete och individuella arbeten p.g.a. att man är något ”trångbodda” i vissa byggnader. En lärare ser inga problem utan menar att då har man ”möjlighet att byta klassrum och därmed kan man lösa det problemet”. Några lärare tyckte att man måste vara realistisk och göra det bästa av det man har. Alla tyckte sig ha bra tillgång till alternativa platser men de utnyttjades olika mycket. ”Det blir lätt stökigt när man ska arbeta utanför klassrummet eftersom lärarna inte bryr sig” var en kommentar från en elev. Två andra elever svarade att:

Man sitter helst inte i grupprummen får då får man ingen hjälp utan är tvungen att söka upp läraren. Detta tar för mycket tid så det är lättare att sitta kvar i klassrummet.

En kärnämneslärare säger: ”eleverna gärna får sitta i grupprummen, men om de vill ha hjälp får de komma till mig”. Noteras bör att lärare och elever som säger detta är inte är från samma skola. En annan lärare konstaterar att han ”inte använder grupprummen så ofta eftersom eleverna föredrar att arbeta i studiehallarna eller datasalarna”.

Rektorerna menar att det kan vara svårt att tillfredställa allas önskemål eftersom vissa klassrum används av flera och därmed inte kan anpassas efter en speciell lärare. På två av skolorna kom det upp att vissa lärare inte kan enas om möbleringen i ett klassrum och det är därför en återkommande fråga på dagordningen. I minst ett av fallen handlade det om olika åsikter om möbleringen mellan en kärnämnes- och en karaktärsämneslärare.

(35)

Gällande elevernas möjlighet att påverka den fysiska miljön i klassrummet menar lärarna att de får vara med och bestämma, men att det då främst handlar om möblering och utsmyckning av klassrum. Eleverna tycker sig däremot aldrig eller mycket sällan få frågan och reflekterar aldrig över den. Undantaget är eleverna på yrkesprogrammen som får vara med och bestämma i sitt hemklassrum, men de blir inte tillfrågade i övriga klassrum . En del elever sa ”vi kan säga våra åsikter men det händer inte något ändå”. När det gäller elevernas påverkansmöjligheter poängterade en rektor vikten av att ge eleverna ordentlig feedback.

Man får inte ha demokrati bara för att följa läroplanen, utan eleverna ska känna att de har en möjlighet att förändra. Även om inte allt går igenom måste jag förklara varför det inte går och inte bara säga nej.

Samtliga lärare menar att det är en ekonomisk fråga ”Så länge det inte kostar något kan man prata fysisk miljö”. Även en av rektorerna höll med och sa ”när handlar det inte om pengar”. En av lärarna anser att intresset för den fysiska miljön endast handlar om att leva upp till lagen. Den pedagogiska betydelsen diskuteras sällan.

Analys: Skolorna har olika förutsättningar från början eftersom skolbyggnaderna och

klassrummen ser olika ut. En del klassrum är större, andra är mindre. I några klassrum finns t.ex. en bärande pelare mitt i rummet. Allt detta är yttre ramfaktorer79 som varken rektorer, lärare eller elever kan påverka. Det är svårt att ändra på befintlig arkitektur, men problemet med dåligt fungerande IT är däremot lättare att åtgärda, om det inte hade varit för ekonomin. Denna begränsande ekonomi (en annan ramfaktor) är en stor frustration för både lärare och rektor. Enligt en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket80 är denna frustation vanlig, då personalen ser behov av åtgärder men resurser saknas till att åtgärda.

Elevinflytandet är större på yrkesprogrammen när det gäller hur eleverna vill ha det i klassrummet. De flesta klassrummen på skolorna hade grupprum i direkt anslutning eller i närheten till klassrummet. Däremot så arbetade man sällan i grupp i kärnämnen utan det var mest enskilt arbete enligt eleverna. Törnquist menar att skolorna måste kunna erbjuda plats till eleverna för att de ska kunna arbeta självständigt eller i grupp

79

Stensmo s. 19-20 80 Arbetsmiljöverket (b)

(36)

och inte vara hänvisade till korridorer eller liknande.81 Detta hade inte skolorna några problem att leva upp till. I Lpf94 kap2 §1 står det att vi ska stimulera, handleda och stödja eleven men ingenstans står det att det bara gäller i klassrummet så man kan bli lite förvånad över lärarens och elevernas svar. För att en lärare ska ha en rimlig chans att handleda menar Törnquist att det är viktigt att eleverna finns inom räckhåll så att läraren ska hinna med att ge alla den hjälp de behöver.82

När det gäller flexibilitet och möblering i klassrummet så handlar det inte bara om hur det fysiska rummet ser ut. Thörnquist menar att en traditionell organisering av lokaler och strikt schemaläggning gör att lärare tvingas välja den traditionella lärarrollen.83 Detta bekräftas i vårt resultat när rektorerna påpekar att eftersom klassrummen oftast används av flera lärare kan de inte anpassas efter en lärares önskemål. Kvar blir tillgången till IT som ett svar på lärarens önskan att vara flexibel.

5.2.5 Tillgång till IT

På en av skolorna är IT- tillgången mycket god enligt både rektor, lärare och elever. Lärarna har tillgång till dator och multiprojektor i alla klassrum. Läraren är förvånad över att eleverna inte har med sig egna datorer eftersom det finns trådlöst nätverk. Eleverna ser inte behovet av varken trådlöst nätverk eller datorer i klassrummet eftersom tillgången på datorer i anslutning till klassrummet är så bra. En nackdel med så många datorer på skolan är att det ”kan vara lite segt ibland” enligt läraren och det håller eleverna med om. På de andra skolorna var rektorerna eniga om att tillgången till IT inte var optimal i dagsläget. Den ena skolan saknar ett fåtal multiprojektorer och elevdatorer, vilket rektorn ”håller på att gräva i ekonomin” för att ordna. Eleverna nämner också att de skulle vilja ha fler datorer i klassrummen och bättre/snabbare datorer generellt sett. Den andra skolan har andra förutsättningar då IT-utrustning köps in för ämnes-/programpengar. Det gör att skillnaderna blir stora mellan klassrummen eftersom det handlar om hur olika lärare väljer att prioritera. För de lärare som valt att inte prioritera IT finns det möjlighet att använda ”projektorn på rullbord”. Rektorn

81 Törnquist s. 76 82

Ibid. s. 76 83 Ibid. s. 38

References

Related documents

The aim of this study was firstly to provide a picture of Swedish disability sport in general and secondly to increase the knowledge of sport for women with disabilities

Den fortfarande existerande engelsk-ryska mot- sattningen omintetgjorde detta trots tsarens goda vilja (som Hart- m a n n u som förut ar angelägen om att framhålla) <

I MKB ska den påverkan som är aktuell följaktligen LGHQWL¿HUDVEHVNULYDVRFKEHG|PDVRFKGHQQDUHGRYLVQLQJ ska redogöras för i förhållande till berörda vatten. I avsnitt

- - - Vid sådant förhållande torde fonden icke komma att förorsaka större investeringssvårigheter och ej alltför stor nedgång i räntefoten.» Också om de

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt rektorer för förskoleklasser och till och med årskurs fem har kring daglig fysisk aktivitet under skoldagen

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillståndspröva vårdhem och skyddade boenden för ungdomar och barn som omhändertas för hedersvåld och förtryck

Mäklartjänsten för hyresrätter skulle förutom förmedling av kontakt kunna bidra till upprättandet av säkra hyreskontrakt, hantering av deposition, kreditupplysning av en

Behandling med honung Andra metoder för sårbehandling sårläkning, sårrensning, antibakteriell förmåga, smärta, lukt, patient tillfredsställelse och