Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Val av fristående gymnasieskola
ur ett föräldraperspektiv
Choosing independent upper
secondary colleges
A parental perspective
Charlotte Birgersson
Maria Olsson
Lärarexamen 200 poäng Examinator: Lars Pålsson-Syll
Samhällsvetenskap och lärande Handledare: Laid Bouakaz Vårterminen 2006
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till all de personer som har gjort det möjligt för oss att skriva detta arbete. Vi vill tacka rektor Per-Ola Olsson på Thelmagymnasiet för hans bidrag till
genomförande av enkäter och intervjuer. Vi vill även tacka alla de föräldrar som har ställt upp på intervjuer och låtit oss ta del av deras funderingar kring valet av skola. Vår förhoppning är att åtminstone delar av de kunskaper rapporten innehåller skall komma dem till och skolan till godo. Ett särskilt tack vill vi rikta till vår handledare Laid Bouakaz som under hela processen har stöttat och uppmuntrat oss.
Malmö i maj 2006
Abstract
Med ökad valfrihet inom skolsystemet blir också valet till gymnasieskolan av större vikt. Med detta arbete ger vi en klarare bild över föräldrarnas delaktighet och engagemang i gymnasievalet. Genom kvantitativa och kvalitativa studier i form av enkäter och djupintervjuer med föräldrar vars barn nyligen valt gymnasieskola visar vi vilken information föräldrarna har fått samt vilken påverkan de har utövat på sina barn. Resultatet av vår undersökning visar att föräldrar med ett högre kulturellt kapital i större utsträckning deltog mer aktivt i valet samt i högre grad påverkade sina barn i deras val än föräldrar med något lägre kulturellt kapital. En tendens är dock att barnen utvecklar ett högre kulturellt kapital i det avseendet att de har bättre kunskap om skolutbudet än föräldrarna har. Det som hade störst betydelse i valet till gymnasieskola var att skolan hade det önskade programmet och en speciell profil som bidrog till barnets utveckling. Att gymnasiet var centralt beläget och att det var en mindre skola med god skolmiljö upplevdes även det som viktigt.
Nyckelord: valfrihet, föräldrars delaktighet, gymnasievalet, kulturellt kapital, fristående gymnasieskola.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING 7
1.1 Syfte och frågeställning 8
1.2. Disposition 8
2. BAKGRUND 9
2.1. Valfrihet i svensk skola 9
3. TIDIGARE FORSKNING 11
3.1. Forskning kring val och valfrihet inom skolan 11
4. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 14 4.1. Pierre Bourdieu 14 4.2. Definitioner av begrepp 16 5. METOD 17 5.1. Enkät 17 5.2. Intervju 18 5.3.1. Etiska övervägande 19 5.3.2. Databearbetning 20
5.3.3 Reliabilitet och validitet 20
6. BAKGRUND: THELMAGYMNASIET 21
7. REDOVISNING AV RESULTAT 23
7.1 Resultat av enkäterna 23
7.1.1. Föräldrarnas utbildningsnivå 23
7.1.2. Tillgång av information från skolan 24
7.1.3. Deltagande i skolvalet 24
7.1.4. Föräldrapåverkan 25
7.1.5. Beslutet av valet till skolan 25
7.1.6. Särskilda skäl till valet av Thelmagymnasiet 26
7.2. Resultat av intervjuerna 27
7.2.1. Föräldrarna om information 28
7.2.2. Föräldrarna om påverkan vid gymnasievalet 28
7.2.3. Föräldrarna om Thelmagymnasiet 30
7.3.1. Enkäterna 31
7.3.2 Intervjuer 32
7.3.3. Modell av enkät- och intervjuresultat 33
8. SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION 34
8.1. Sammanfattning 34
8.2. Avslutande diskussion 34
8.3 Fortsatta studier 37
REFERENSFÖRTECKNING 38
1. Inledning
Det är jättesvårt att ha överblick, det är en djungel, ljusår från när vi skulle välja. Tack gode gud, att hon sa det är den skola jag skall gå på, man behövde inte bry sig…..ville jo alltså vara delaktig men du förstår, inte så att hon inget ville. (Eva, förälder)
Citatet ovan kommer från en av de föräldrar som medverkar i vår studie och visar på hur stora förändringar som har skett inom den svenska skolan. Friskolor har under de senaste åren debatterats flitigt i både tv och tidningar och den bild man får är en vinklad massmedial bild. Oavsett om man är för eller emot idén om skolpeng, kan vi konstatera att det på ett avgörande sätt ändrat förutsättningarna för den svenska skolan. Gymnasieskolan har under årens lopp fått en mängd nya inriktningar samtidigt som det förutom de kommunala skolorna även finns friskolor. Valet av gymnasieskola innebär även att eleven måste göra flera val till exempel vilken skola, vilket program och vilken inriktning. Vi upplever det som att många av dagens föräldrar inte har någon större erfarenhet eller inblick i elevernas gymnasieval. Vi vill därför anlägga ett föräldraperspektiv på valet av gymnasieskola
Den forskning som finns är oftast inaktuell och dessutom fokuserar studierna av skolval på elever i grundskolan. Som gymnasielärare saknar vi därför forskning kring gymnasieelevernas val av skola och särskilt saknar vi forskning kring föräldraperspektivet. Under sista terminen på Lärarutbildningen hade vi en föreläsning om samverkan mellan skola och föräldrar och här väcktes vårt intresse för att ge ett föräldraperspektiv vid gymnasievalet. Målsättningen med studien är att öka kunskapen om hur föräldrar resonerar och deltar vid val friskola.
1.1 Syfte och frågeställning
Vi valde en friskola eftersom vi menar att de elever som väljer en friskola har gjort ett aktiv val till skillnad mot om de som går i en kommunal skola eftersom det oftast handlar om ett indirekt godkännande av val av skola baserat utifrån ett avgränsat upptagningsområde. Syftet är att utröna hur pass stor kännedom föräldrarna har om gymnasievalet och i vilken utsträckning föräldrarna påverkar valet och om det finns någon gemensam nämnare hos de föräldrar som är engagerade i valet. Vi har främst fokuserat på påverkan av själva valet men samtidigt har föräldrarna givetvis utövat en påverkan på barnen innan genom uppfostran, outtalade förväntningar och denna mer subtila påverkan försöker vi också få fram.
Vår frågeställning lyder på följande sätt:
• Vilken information får föräldrarna inför valet av gymnasieskola, hur får de denna information och i hur stor utsträckning påverkar föräldrarna sina barn i valet?
• Finns det ett samband mellan föräldrarnas sociala och kulturella kapital och deras engagemang i valet av gymnasieskola?
1.2. Disposition
Vi har valt att lägga upp denna studie genom att dela upp vårt arbete i åtta kapitel. Efter inledningen ger vi en bakgrund av valfriheten i den svenska skolan. I kapitel tre presenteras tidigare forskning inom området. Därefter följer vår teoretiska referensram i kapitel fyra. Vi behandlar våra metodiska övervägande i kapitel fem. Det sjätte kapitlet består av bakgrunden till vårt undersökningsobjekt, Thelmaskolan. I kapitel sju redovisar vi vårt resultat för att slutligen i det åttonde och sista kapitlet sammanfatta och föra en avslutande diskussion.
2. Bakgrund
För att läsaren ska kunna sätta in vår forskning i ett historiskt sammanhang vill vi här ge en tillbakablick om skolans värld och dess utveckling under de senaste femton åren.
2.1. Valfrihet i svensk skola
Det som kännetecknar en fristående skola är att dessa har en annan ägare än de kommunala skolorna vars huvudman är kommun eller landsting. Fristående skolor finns på såväl grundskole- som gymnasienivå. De fristående skolorna är öppna för alla, men olika intagningsregler kan förekomma när det är fler sökande än platser. Oavsett vilken profil eller inriktning den fristående skolan har följs i allmänhet Lpo94 eller Lpf94 samt de nationella kursplanerna. I vissa fall har skolorna egna ämnen/kurser med egna kursplaner. Fristående skolor är riksrekryterande och finansieras genom kommunala bidrag från elevernas hemkommuner. Fristående skolor får inte ta ut elevavgifter. Anmälnings-, kö- eller registreringsavgifter får inte heller tas ut. (Skolverket 2006-05-25)
Under efterkrigstiden har den svenska skolan präglats av försöken att skapa ett skolväsende där alla barn oavsett social bakgrund skulle få utbildning på lika villkor. Denna målsättning om integration av elever från varierande sociala bakgrunder behölls fram till 1980-talet och skolan utmärktes av en hög grad av enhetlighet och likriktning. Under den senare delen av 1980-talets slut inleddes emellertid en reformering av den svenska skolan och tanken om enhetsskolan övergavs allt mer. (Blomqvist & Rothstein 2000 s. 162) Även en rad andra länder införde under samma tidsperiod reformer som innebar att valfriheten inom det offentliga skolsystemet ökades och att den privata skolsektorn expanderade. (Blomqvist & Rothstein 2000 s. 79) Den svenska skolan har således på kort tid förvandlats från ett statligt systemstyrt efter centrala och enhetliga principer till en decentraliserad och innehållsmässigt
mångfacetterad verksamhet. Sammanfattningsvis var de viktigaste förändringarna under 1980-talets slut och 1990-talets början den gradvisa decentraliseringen av skolans styrning till kommunal nivå, den mer positiva synen på friskolornas roll samt införandet av ett skolpengssystem 1992. Denna förnyelse av det svenska skolväsendet i form av valfrihet, elevbaserad resurstilldelning och ökad andel privata aktörer följer internationella trender. (Blomqvist & Rothstein 2000 s. 161)
Det första steget i denna process var decentraliserandet av skolans styrning till kommunal nivå 1988 och ersättandet av den tidigare detaljstyrningen av skolornas verksamhet med så kallad mål- och resultatstyrning. Detta innebär i praktiken att stor frihet gavs att organisera skolans verksamhet både på kommunal nivå och i enskilda skolor. Bakgrunden till decentraliseringen var en strävan efter kvalitetsmässig förnyelse och bättre lokal förankring av beslut som gällde skolan. Genom att skapa generösare bidragsvillkor för friskolorna togs ytterligare steg mot ett mer differentierat skolväsende. När de borgerliga vann valet 1991 blev valfrihet inom skolan en lagstadgad rättighet. Året därpå infördes den så kallade skolpengen vilket innebar att alla skolor som blev godkända av Skolverket fick rätt till 85% av kommunens genomsnittskostnad per elev för att driva sin verksamhet. Det bakomliggande syftet var att skapa konkurrens mellan skolorna för att på sätt få bättre förutsättningar för ökad mångfald, pedagogisk förnyelse och en allmän kvalitetshöjning inom skolsystemet. (Blomqvist & Rothstein 2000 s. 162-63) Efterhand höjdes bidragen så att friskolorna fick hela den kommunala skolkostnaden per elev. (Blomqvist & Rothstein 2000 s.164)
3. Tidigare forskning
Här presenterar vi ett urval av forskningen kring val och valfrihet under de senaste femton åren.
3.1. Forskning kring val och valfrihet inom skolan
Den forskning som berör valen och valfriheten inom skolan handlar vanligtvis om grundskolan men det betyder inte att den saknar relevans för vår undersökning eftersom vi rör oss inom samma område. En mer problematisk upptäckt är att många undersökningar hänvisar till samma rapporter eller undersökningar och att det därför är svårt att hitta någon nyare forskning.
I rapporten Val av skola genomförd på uppdrag av Skolverket, framkom det att en majoritet av de tillfrågade föräldrarna anser att det är viktigt att de själva har möjlighet att välja skola och att denna uppfattning finns oavsett utbildningsnivå. Föräldrarna är överlag positiva till konsekvenserna av valfrihet då de tror att lärarna kommer att anstränga sig mer och att kvaliteten på skolarbetet blir högre. De ser emellertid även negativa effekter som att elitskolor kan uppstå och att skolor kan läggas ner.(Skolverket 1993 s. 66)
Det finns ytterligare en rapport från Skolverket; Att välja skola – effekter av
valmöjligheter i grundskolan, som också behandlar valet av skola. Här framkommer det att de
viktigaste informationskällorna för föräldrarna är dels informationsmaterial från den valda skolan och dels den informella informationen som sprids genom bekantskapskretsen. (Skolverket 1996 s. 93) De faktorer som är viktigaste för föräldrarna vid ett skolbyte är skolans rykte, att den är lugn och stabil, har bra lärare, att det finns tydliga kunskapskrav och krav på uppförande och ordning. (Skolverket 1996 s. 100)
Ylva Ståhle har riktat in sig på föräldrainflytande men hon berör även valfriheten inom grundskolan i sin rapport Föräldrainflytande i skolan. Behov eller politisk viljeyttring? Hon
konstaterar i sin undersökning att det allra vanligaste skälet till skolval i Sverige är närheten till hemmet, vilket även förklarar varför andelen som byter skola är så pass liten. Andra viktiga faktorer är positiv muntlig information från andra föräldrar, samt att syskon och vänner går i samma skola. (Ståhle 2000 s. 83-84)
En statlig offentlig utredning som är av intresse är SOU 2000:39 Välfärd och skola som fick uppdraget att redovisa utvecklingstendenser för hur bl.a. strategierna för att utnyttja skolväsendet ser ut hos olika socialgrupper samt skolans differentiering. (SOU 2000:39 s. 5) Utredningen slår fast att den sociala differentieringen inom gymnasieskolan har ökat. En annan förändring är att det samhällsvetenskapliga programmet har blivit allt mer heterogent och inte enbart har elever med sikte på fortsatta studier. Skolsystemet har blivit allt svårare att överblicka vilket gynnar de resursstarka som kan hitta utbildningar som passar just deras barn. (SOU 2000:39 s. 7) För framgångar i det framtida arbetslivet och det sociala livet kan det vara av större betydelse vid vilken skola man har studerat än vilken slags examen man har avlagt. (SOU 2000:39 s. 11-12) Även om alla gymnasieprogram skall vara högskoleförberedande är det flera program som visserligen ger allmän behörighet men de flesta högskoleutbildningar kräver särskild behörighet. (SOU 2000:39 s. 9)
Nihad Bunar och Jenny Kallstenius (2006) fokuserar på segregationen i Stockholmsområdet och valfriheten inom grundskolan i sin rapport I min gamla skola lärde
jag mig fel svenska. Trots att Bunar och Kallstenius utgår från ett etnicitetsperspektiv, som vi
saknar i vår undersökning, finns det vissa resultat som är intressant för oss. Rapporten visar att de föräldrar i invandrartäta områden som har ett socialt och kulturellt kapital är de som i större utsträckning flyttar sina barn från förorternas skolor till mer attraktiva skolor.
Lars Erikson (2004) problematiserar relationen mellan föräldrar och skola ur ett kunskapssociologiskt perspektiv i sin avhandling Föräldrar och skola. Han använder sig av fyra modeller; partnerskapsprincipen, brukarinflytandeprincipen, valfrihetsprincipen och isärhållandets princip för att få fram olika innebörder av denna relation. Det som är intressant för vår uppsats är särskilt kapitlet om Valfrihetsprincipen. Här skriver Erikson om tidigare forskning som menar att valfrihetsprincipen innebär att föräldrar börjar betraktas som konsumenter, att utbildning är privata, individuella ägodelar. Ju mer ett utbildningssystem erbjuder föräldrar möjligheter att säkra positionella fördelar för sina egna barn, ju mer kommer det av rationella skäl att bry sig mindre om alla elevers bästa. Erikson presenterar även olika forskare med både positiv och negativ syn på valfriheten inom skolsystemet.
Jan Damgren (2000) har i sin avhandling Föräldrars val av fristående skolor fokuserat på vilka föräldrar det är som väljer en fristående grundskola och varför de gör detta val. De
för studien aktuella skolorna hade fyra olika profiler; kristen, Waldorf, kultur samt särskola/Montessori. Damgren presenterar fyra faktorer – familjebakgrund, information, skäl att söka sig till en fristående skola och skäl att söka sig från den kommunala skolan – som han menar är av betydelse för föräldrarna när de fattar beslut om vilken skola barnen ska gå i. En slutsats som Damgren kommer fram till är bl.a. att den viktigaste rekryteringsgrunden för en fristående skola är det goda ryktet. Han konstaterar vidare att barnen hade fått gå kvar i den kommunala skolan om den i större utsträckning hade kunnat tillgodose föräldrarnas krav. Det finns emellertid en grupp föräldrar i studien som valde en fristående skola på grund av ideologiska motiv. Damgren visar också genom tidigare forskning att fler föräldrar inom fristående skolor har högre utbildning än föräldrar i kommunala skolor. Även om Damgrens forskning berör yngre elever anser vi att hans studie har ett värde för oss då han för fram föräldraperspektivet.
4. Teoretiska utgångspunkter
I detta kapitel redogör vi för våra teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för vår undersökning.
4.1. Pierre Bourdieu
Vi kommer i vår uppsats att hämta inspiration från Pierre Bourdieus teorier och främst då utifrån hur svenska forskare har tolkat hans teorier.
Det kan nämligen vara svårt att kritisera eller ens referera Bourdieu på grund av att han ständigt driver analysen vidare till allt mer komplexa förklaringar. Mot denna kritik försvar sig Bourdieu med att den verklighet som han vill förklara inte är mindre komplex. (Broady 1985 s. 8-9) Vi nöjer oss emellertid med att ge en översikt över de för vår uppsats betydande delarna av Bourdieus teorier.
Bourdieu är en fransk sociolog som forskat om vitt skilda ämnesområden såsom klädmode, konst, fotografering, museibesök, utbildning m.m. (Månsson 1998 s. 375) Pierre Bourdieu föddes år 1930 i Frankrike och fick trots sin enkla bakgrund utbildning på Frankrikes elitskolor. (Månsson 1998 s. 379) I Sverige är det främst Donald Broady, professor i pedagogik vid Uppsala universitet, (http://www.skeptron.ilu.uu.se/broady/cv.htm 2005-06-11) som har använt sig av Bourdieus teorier och eftersom han presenterar Bourdieu på ett lättöverskådligt sätt har vi valt att utgå från honom. En annan svensk som skrivit om Bourdieu är Jan Carle, FD och docent på Sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet. (http://www.sociology.gu.se/larareforskare.html 2005-06-11)
Om Bourdieus teorier skriver Jan Carle att:
Sammanfattningsvis kan man säga att Bourdieus teori handlar om sociala relationer, vilka han på individnivå beskriver med hjälp av begreppet habitus. Detta begrepp har ambitionen att både beteckna och förklara individens handlingsmönster och tankesätt
såsom de har utvecklats i olika sociala miljöer. Detta habitus utvecklas inom kollektiva sociala konkurrensfält. Detta utgör systemet av autonoma sociala positioner vilka konkurrerar med varandra. För att individen ska kunna avancera i ett konkurrensfält och nå högre positioner måste han tillägna sig olika tillgångar och volymer av fältets dominerande kapitalformer. Det krävs vissa insatser för att man ska nå specifika vinster i olika fält, och det finns specifika villkor och symboler för erkännandet, dvs. hur bekräftelsen på vunna positioner skall utformas och erkännas. Detta innebär att personen tillägnat sig och omvandlat sina olika kapitaltillgångar till en del av sitt habitus. (Månsson 1998 s. 407)
Med våra ord skulle vi vilja formulera Bourdieus resonemang på följande sätt: Ett undersökningsområde kallas för ett fält. I alla fält råder det konkurrens mellan de människor som rör sig inom fältet. Beroende på vilket fält du befinner dig i behöver du olika slags förutsättningar, kunskaper och olika slags beteende. Bourdieu har delat in dessa olika förutsättningar, kunskaper och beteende i olika slags kapital. För vår del är det emellertid inte behjälpligt att utnyttja hela Bourdieus teoretiska resonemang utan snarare av hans begreppsvärld. Det är särskilt två begrepp som är väsentliga; nämligen socialt kapital respektive kulturellt kapital.
Om det sociala kapitalet skriver Laid Bouakaz:
Bourdieu fokuserar på familjemedlemskap och förhållandet mellan familjen och den vidare sociala gruppen. Bourdieu uppmärksammar framförallt familjens funktion, som medel genom vilket socialt kapital skapas och överförs till framtida generationer. Han menar också att kapitalet produceras och vidmakthålls genom växelspelet mellan individen och samhället, där det senare stratifierat av sociala och ekonomiska olikheter. Bourdieu hävdar att alla former av kapital är konvertibla. Han ser inte ett nätverk som någonting naturligt eller socialt givet, utan som en produkt av investeringsstrategier av antingen individuell eller kollektiv karaktär, något som medvetet eller omedvetet syftar till att etablera eller reproducera social relationer. Dessa relationer kan på kort eller lång sikt vara användbara för upprätthållande av de nuvarande och förvärvande av nya kapitalformer. (Bouakaz 2006 s. 54)
Hur man behärskar den s.k. kulturen står i nära relation till var man befinner sig i den sociala hierarkin. Det går att se att barn ur de högre sociala klasserna redan sedan tidig barndom har ett överlägset kulturellt kapital, de har en förtrogenhet med kulturella distinktioner och har genom sin uppväxt det sätt att tala som skolan premierar. (Broady 1985 s. 51) Bourdieu anser att skolan bidrar till att reproducera det kulturella kapitalets fördelning vilket innebär att de elever som redan från början har ett kulturellt kapital får en ytterligare förstärkning. (Broady 1985 s. 62) Förutom familjen är det just utbildningssystemet som har störst betydelse för hur det kulturella kapitalet fördelas. Genom att besitta ett visst kulturellt kapital får du kunskaper om vad som händer i utbildningssystemet, som hur olika utbildningsvägars och examinas
värde förändras med tiden. Detta är en klar fördel. (Broady 1985 s. 55-57) Det är detta resonemang som vi utgår från när vi genomför vår undersökning.
En kritik som har riktats mot Bourdieu är att begreppen inte har någon entydig definition. (Månsson 1998 s. 374) Detta har för oss emellertid inte skapat något större problem då vi har valt att göra egna definitioner av begreppen utifrån Bourdieus resonemang. Ytterligare kritik mot Bourdieus teorier är att dessa tenderar att ha en deterministisk slagsida (Berner, Callewaert & Silberbrandt 1977 s. 155) men vi instämmer inte i detta. Visserligen säger Bourdieu att kapitalet reproduceras men han menar också att det går att flytta fram sina positioner inom fältet om man lyckas tillskansa sig det rätta kapitalet och därför kan vi inte se det som att Bourdieu är helt deterministisk då det faktiskt finns ett visst utrymme för individerna på fältet.
4.2. Definitioner av begrepp
I vår uppsats skulle vi vilja konstruera egna definitioner av begreppen socialt kapital respektive kulturellt kapital för att vi ska kunna få ett användbart teoretiskt verktyg. Våra definitioner ligger inte långt utanför Bourdieus andemening men vi menar att det ändå är nödvändigt med egna definitioner.
Vi vill definiera socialt kapital som att en person är etablerade i samhället och därmed har ett socialt nätverk och därför har möjlighet att höra sig för i valet av skola. Med etablerad i samhället menar vi att personen ifråga har ett arbete eller går en utbildning vilket möjliggör kontakt med andra människor och möjlighet att knyta kontakter med dessa.
Begreppet kulturellt kapital definierar vi som att en person är positiva till utbildning, att personen själv har en högre utbildning (dvs. en högskoleutbildning) samt att personen känner till gymnasieskolornas utbud av utbildningar.
5. Metod
Vi menar att det i detta fall inte räcker med en kvantitativ undersökning för att få tillräckligt goda kunskaper eftersom det krävs mer omfattande svar med nyansskillnader som inte låter sig fångas i en enkätundersökning. För att uppnå en ökad förståelse samt för att få en djupare bild av de medverkande föräldrarnas tankar valde vi därför att genomföra både en kvantitativ och kvalitativ undersökning under maj månad 2006. Ett alternativ hade varit att även genomföra en komparativ studie och därmed involverat fler gymnasieskolor. På grund av avgränsningsskäl ansåg vi dock inte att detta var möjligt att genomföra. Här nedan redovisar vi våra metodiska överväganden under enskilda rubriker.
5.1. Enkät
Efter att ha samtalat med Thelmaskolans rektor och fått adresser till föräldrarna skickade vi ut brev (se bilaga 1) samt enkäter (se bilaga 2) till 60 föräldrar(par) med barn i årskurs 1. Skälet till varför vi valde föräldrar med barn i årskurs 1 var att denna åldersgrupp är de som gjort valet till gymnasieskola närmast i tiden och deras föräldrar kan därför antas minnas mer om detta val. Då syftet med enkäten inte enbart var att utföra en kvantitativ studie utan även att få kontakt med föräldrarna på Thelmagymnasiet samt att få ett underlag till kommande intervjuer, formulerade vi en kort enkät med sex tydliga frågor som behandlade valet av gymnasieskola. Föräldrarna ombads att svara på frågorna samt eventuellt anmäla sitt intresse
för en intervju och skicka tillbaka enkäterna i bifogat förfrankerat kuvert. Redan två dagar efter att vi hade skickat iväg enkäterna började svaren komma in. Bortfallet blev endast 23 enkäter, dvs. ett bortfall på cirka 38 %. Det inre bortfallet låg på fyra och gällde i samtliga fall fråga nummer 4 som var en öppen fråga. Tänkbara förklaringen till varför föräldrarna inte svarade på denna fråga kan dels vara att de inte hade några särskilda motiv till valet av skola eller att de menade att det var sonen/dottern som hade gjort valet och då kunde föräldern inte svara på frågan.
Då vi fick ett så pass bra gensvar på enkäterna ansåg vi att vårt syfte med enkäten hade uppfyllts, dvs. vi hade fått kontakt med föräldrar som ville bli intervjuade samt ett visst underlag till intervjuerna och därför gjorde vi bedömningen att vi inte behövde få in fler svar och därmed inte heller behövde skicka ut en påminnelse.
5.2. Intervju
Vi ser det som nödvändigt att komplettera vår kvantitativa forskning med en kvalitativ undersökning för att kunna fördjupa oss i de svaren som är relevanta för oss. De föräldrar som tackade ja till att medverka (nio personer) träffade vi sedan enskilt för en fördjupad intervju. Ett alternativ kunde ha varit att intervjua föräldrarna gruppvis. Anledningen till varför vi valde bort denna intervjuvariant är för att vi inte anser den vara lämplig för att få fram attityder eller åsikter eftersom de medverkade kan påverka varandra. (Trost 1997 s. 27) Vid en intervju är det väsentligt att det skapas en öppenhjärtig situation så att respondenterna känner sig bekväma. Av denna anledning kan valet av plats spela en betydande roll. Det är rimligt att låta intervjupersonerna få bestämma platsen för intervju så länge som miljön är så ostörd som möjligt. (Trost 1997 s. 42) Platserna för intervjuerna blev antingen i föräldrarnas hem eller på deras arbetsplats. De medverkande föräldrarna är geografiskt spridda över hela Skåne men med en viss övervikt till Malmö-Lundområdet.
Intervjun följde en på förhand utarbetad intervjuguide (se bilaga 3) som gav respondenterna möjlighet att med egna ord och tankar ge sin syn på det diskuterade ämnet förenat med egna åsikter och attityder. Vi hade gjort bedömningen att det skulle ta 30-60 minuter för varje intervju men tiden för intervjuerna varierade mellan femton minuter till en och en halv timme. Att vissa intervjuer blev så pass långa berodde på att vi även diskuterat
övriga skolfrågor som visserligen inte alltid direkt berörde våra frågor men som bidrog till att vi fick en öppnare relation till intervjupersonen och att dessa fick ytterligare tid till att vidareutveckla sina tankar.
Vi har valt att inte använda bandspelare under intervjun. Att ha med en bandspelare vid intervjun gör förvisso att hela samtalet kan återges i detalj men vi kan inte se att detta i vårt fall skulle vara tillräckligt för att motivera användandet av en bandspelare. Med tanke på att det är under tio intervjuer menar vi att det går att återge intervjuerna på ett likvärdig sätt genom att anteckna under genomförandet. Det gäller dock att se till att antecknandet inte blir störande för den intervjuade. Vår erfarenhet är emellertid att vi är mer fokuserade under intervjun om vi gör egna anteckningar och att vi i förhållande till en bandad intervju får en jämbördig information.
Att ha med en bandspelare kan dessutom medföra att de medverkande känner sig obekväma eller hämmade. Minnet är en viktig ingrediens vid tolkning och analys (Trost 1997 s. 51) men minnet är som bekant även flyktigt. Det gäller därför, och i synnerhet vid vårt metodval att anteckna under intervjun, att i så nära anslutning som möjligt till intervjun renskriva och sammanfatta.
När det är flera personer som är inblandade i en undersökning som innehåller intervjuer blir ju första frågan om vem som ska medverka vid intervjuerna. Vi har valt att vi båda två ska delta vid intervjuerna för att kunna fokusera på föräldrarnas svar.
Vid de tillfällen då det är fler personer som intervjuar kan den person som blir intervjuad uppleva det som att hon är i ett underläge (Trost 1997 s. 44) och det är ingen bra utgångspunkt för en intervju. Av denna anledning delar vi upp uppgiften att intervjua – en av oss antecknar enbart medan den andre leder intervjun och är muntligt aktiv. På så sätt blir det bara en person som den intervjuade pratar med medan den andre sitter med som en tyst åhörare och observatör. Att vara två personer som upplever samma intervju kan ge fördelar på så sätt att det som sägs kan få två olika tolkningar vilket i sin tur ger ett bredare perspektiv.
5.3.1. Etiska övervägande
Deltagarna till både enkäten och intervjun har utlovats anonymitet. Dels är det lättare att få ett öppet samtal när deltagarna inte känner sig hindrade från att tala fritt och dels för att vi anser att det som forskare är grundläggande att behandla materialet konfidentiellt i enlighet med den gängse etiken inom forskarvärlden. Av dessa skäl är namnen på respondenterna och skolans
namn fingerade. För att kunna försäkra oss om att denna anonymitet har efterföljts samt att inga missuppfattningar har skett har respondenterna fått godkänna intervjuerna efter att dessa har genomförts.
5.3.2. Databearbetning
När vi handskas med ett så pass omfattande material är det viktigt att bearbeta och systematisera materialet så det blir möjligt att överblicka. De inkomna enkätsvaren har därför lagts in i tabellform för att det ska vara lättöverskådligt för både oss och läsaren. Under varje tabell finns kommentarer till resultaten.
Efter varje intervju diskuterade vi gemensamt vad som framkommit, efter att samtliga intervjuer var avslutade och sammanställda läste vi igenom dessa och diskuterade på nytt för att försöka finna något mönster i intervjuerna. De gemensamma nämnare som framkom samlade vi under olika rubriker.
5.3.3 Reliabilitet och validitet
Att tala om reliabilitet och validitet (dvs. tillförlitlighet och giltighet) härstammar från kvantitativa metoder och är svårare att tala om vid kvalitativa studier. Vid kvalitativa intervjuer är syftet inte att ange värden på variabler utan att få fram hur de intervjuade tänker och resonerar. (Trost 1997 s. 100)
När det gäller den kvantitativa delen gäller det att vi får samma resultat vid olika tillfällen under likartade omständigheter för att reliabiliteten (tillförlitligheten) skall vara hög. (Trost 2001 s.59-61) Det är svårt att avgöra om respondenterna skulle avge samma svar om vi t.ex. hade utfört vår studie i höstas men vi menar ändå att detta är troligt och följaktligen blir därför reliabiliteten hög.
Då vi har fått de svar som vi har frågat efter så är också validiteten (giltigheten) hög. (Trost 2001 s.59-61) Vi anser att vi har fått svar på det vi frågade efter och därför kan vi också säga att vår undersökning uppvisar hög validitet.
6. Bakgrund: Thelmagymnasiet
Du behöver inte vara bäst när du kommer, du är det när du slutar…
Thelmagymnasiet är en liten fristående skola som år 1998 startade sin verksamhet i ett studieförbunds regi. Gymnasieskolan är belägen mitt i centrum. Skolans vision är eleverna och deras lärande som skall vara i fokus i allt arbete som görs. Dessutom arbetar man för att både elever och lärare skal ha lust att lära mer och utvecklas i sitt eget tänkande.
Skolan jobbar i ett litet format med 22 elever i varje klass. På det internationella programmet tar de in två klasser per år och på det universitetsförberedande medieprogrammet tar de in en klass per år. Just nu går där 160 elever på skolan och om ett år kommer de att utöka det till 190 elever. Thelmagymnasiet anser själv att det är tillräckligt många för att kunna bedriva sin verksamhet. Skolan sätter eleven i fokus och kan stödja varje elev som vill utveckla både sig som människa och kunskapsmässigt. Skolan bygger på tre nyckelord: Internationellt, kommunikativt och universitetsförberedande.
För att skolan skall kunna uppfylla detta arbetar de med många olika metoder. I språkundervisningen undervisar alla lärare på sitt modersmål, och de arbetar med portföljmetodik så att alla kan utveckla sig i sin takt och på det sätt som passar varje elev bäst. I de övriga ämnen arbetar de med olika teman och projekt men det är ett måste att även plugga som vanligt mellan varven. Den pedagogiska metoden som de arbetar med är att lärarna arbetar mycket med uppsatser och inlämning istället för vanliga ”pluggprov”. Syftet med detta är att eleven skall ta ett eget ansvar för sin utbildning med hjälp av lärarens handledning, och förberedas inför kommande universitetsstudier. I ämnet engelska förbereder de alla elever för att kunna ta en Cambridgeexamen, i de flesta fall utmynnar det till Certificate of Advanced English.
Det internationella programmet är specialutformat samhällsprogram, här ges ett stor kunskapsbredd och internationell utblick. Här läser man upp till fyra språk, matematik, informationsteknik och övriga samhällsämnen.
Universitetsförberedande medieprogrammet med inriktning på foto eller film, är för de elever som tycker om foto eller film, och vill läsa medieprogrammet, samtidigt som de vill läsa samhällsprogrammet för att få mer kunskaper och kunna fortsätta på universitetet. (All ovanstående information kommer från Thelmagymnasiets broschyr samt rektorn)
7. Redovisning av resultat
I detta avsnitt redovisar vi vårt resultat av både enkäter och intervjuer.
7.1 Resultat av enkäterna
Här nedan redovisas resultaten av enkäterna i tabellform under olika rubriker.
7.1.1. Föräldrarnas utbildningsnivå
Tabell 1. Föräldrarnas utbildning fördelat i procent.
Föräldrarnas utbildningsnivå 27% 73% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Gymnasieskola Högskola
Som det framgår av tabell 1 har majoriteten av föräldrar hög utbildning. Ingen av föräldrarna hade lägre utbildning än gymnasieutbildning.
7.1.2. Tillgång av information från skolan
Tabell 2. Tillgång till information om skolan fördelat i procent utifrån föräldrarnas utbildningsnivå.
Gymnasieskola Högskola God information 40,0% 59,3% Lagom information 50,0% 37,0% Lite information 10,0% 3,7% Otillräcklig information 0,0% 0,0% Ingen information 10,0% 0,0%
Som det framställs i tabell 2 så är det en viss skillnad mellan sätten att införskaffa sig information från skolan. Vi väljer att tolka god information som att föräldrarna är väl insatta i informationen från skolan medan de föräldrar som anger att de fått lagom information istället menar att de har fått den information som de ville ha. Här kan man också se att det var fler högutbildade föräldrar som angav att de fått god information medan fler föräldrar med gymnasieutbildning tyckte att tillgången av information har varit lagom.
7.1.3. Deltagande i skolvalet
Tabell 3. Deltagandet i skolvalet fördelat i procent utifrån föräldrarnas utbildningsnivå.
Gymnasieskola Högskola
Läste folder 0,0% 51,9%
Internet 30,0% 48,1%
Ringde skolan 0,0% 3,7% Besökte skolan 40,0% 70,4% Diskuterade hemma med sonen/dottern 90,0% 85,2% Diskuterade hemma med vänner och
bekanta 40,0% 29,6%
Diskuterade med någon annan 30,0% 7,4% Inget av ovanstående 0,0% 3,7%
Tabell 3 visar på deltagandet i valet av skolan och här framgår det tydligt att föräldrar med högskoleutbildning har införskaffat sig information genom att läsa skolans folder, 51,9% av föräldrarna svarar att så är fallet medan föräldrar med gymnasieutbildning inte har läst skolans
folder. För dem har det istället varit så att de i större utsträckning diskuterat valet med någon annan. Vi ser också att det föreligger en klar skillnad när det gäller information från Internet och besöket av skola då föräldrar med högskoleutbildning har varit mera aktiva vid tillvägagångssättet. När det gäller själva diskussionen med sitt barn så är det en mycket liten skillnad mellan de högutbildade och de med gymnasieutbildning. Däremot har föräldrar med gymnasieutbildning i större utsträckning utnyttjat bekantskapskretsen (exempelvis vänner, kollegor, barnets mentor) för information.
7.1.4. Föräldrapåverkan
Tabell 4. Föräldrapåverkan fördelat i procent utifrån föräldrarnas utbildningsnivå.
Gymnasieskola Högskola I hög utsträckning 0,0% 4,0% I någon utsträckning 20,0% 26,0% I liten utsträckning 20,0% 37,0% Inte alls 60,0% 33,0%
Det framkommer i tabell 4 att föräldrar med högre utbildning är de som i hög utsträckning har påverkat sin son/dotter medan föräldrar med gymnasieutbildning inte har gjort detta. Vi kan se att påverkan i viss mån och en liten påverkan från föräldrarnas sida skiljer de olika föräldrarna åt. Den största skillnaden mellan föräldrar med gymnasieutbildning och högskoleutbildning är att de med högskoleutbildning tenderar att i större utsträckning påverka sitt barn, 33 % ansåg att de inte hade påverkat sitt barn i jämförelse med att det var 60 % av föräldrarna med gymnasieutbildning som inte ansåg sig ha påverkat sitt barn.
7.1.5. Beslutet av valet till skolan
Tabell 5. Beslutet om val till skola fördelat i procent utifrån föräldrarnas utbildningsnivå.
Gymnasieskola Högskola
Förälder/föräldrar 0,0% 0,0%
Son/dotter 80,0% 81,5%
Som det framgår av tabell 5 så har varken föräldrar med gymnasieutbildning eller de föräldrarna med högskoleutbildning valt skolan utifrån sitt beslut. Son/dotter har gjort valen i bägge av dessa grupper och som vi kan se är det ingen markant skillnad. Man kan också utläsa här att ett gemensamt beslut av son/dotter tillsammans med sina föräldrar är ganska lågt i procent talat och att här föreligger det ingen större skillnad mellan dess föräldrar.
Resultatet om föräldrarnas omdöme i vår enkät när det gäller skolvalet talar sitt tydliga språk. Det som är intressant att notera är att trots att ca 60 % av de högutbildade hade påverkat sina barn i varierande utsträckning (se tidigare tabell nr. 4) så menar ändå majoriteten, 80%, att det var sonen/dotterns beslut. Detta kan ju tyckas vara en motsättning men det kan också vara så att föräldrarna skiljer mellan påverkan och själva valet och med denna logik har barnet gjort ett eget val även om föräldern har påverkat barnet innan dess.
7.1.6. Särskilda skäl till valet av Thelmagymnasiet
I vår enkät har vi även haft en mera öppen fråga - Var det något särskild med Thelmagymnasiet som gjorde att Ni sökte till denna skola? - eftersom vi ansåg att vi skull då erhålla en mera specifik bild till valet av just Thelmagymnasiet och om det låg någon särskild grund till själva valet. Här nedan följer resultatredovisningen av denna fråga.
Som det framgår i själva svaren så är de flesta föräldrar rörande överens om att det är flera faktorer som är av stor vikt. Varannan förälder ansåg att skolans inriktning och att programutbudet passade hade en stor betydelse. Bland annat anger en del av föräldrarna som orsak till valet att de flesta friskolor endast har naturprogram men att Thelmagymnasiet erbjöd samhällsvetenskaplig inriktning. Så här kommenterar en av föräldrarna det: ”Det ligger i Lund och har samhällsinriktning. Vi bor i annan kommun och har annars inte tillgång till skolorna i Lund. Många andra friskolor har bara naturprogrammet.”
De flesta föräldrar ansåg, utan inbördes rangordning, att följande faktorer var viktigt för just valet av Thelmagymnasiet: Att skolan redan var etablerad, att den hade särskild profilering samt skolans storlek; en av föräldrarna skriver: ”Medieprogrammet verkade bra upplagt och skolans storlek tillfredställande.” Andra faktorer som föräldrarna ansåg hade stor betydelse när det gäller valet av just Thelmagymnasiet var språkinriktningen samt att man hade pedagoger som undervisade i språk på deras eget modersmål som de flesta av föräldrarna såg som en klar fördel. En av föräldrarna uttrycker sig på följande sätt. ”Mindre enhet, engagerade lärare och språklärare som undervisar i sitt eget modersmål.”
Det föreligger inga större variationer i föräldrarnas svar när det gäller valet av just Thelmagymnasiet. En del föräldrar tar upp det här med att eleven blir bättre sedd i en mindre skola, att eleverna inte försvann i mängden, att skolan var personlig och att de blev väl bemötta vid besök. God skolmiljö och mindre klasser anges också som orsaker. Dessutom framgår det tydligt att många av föräldrarna tyckte att det var bra att skolan var inriktad på fortsatta högskolestudier. En av föräldrarna motiverar det så här. ”Mindre skola, mer personlig och man uppmärksammar barnet. Inriktad på fortsatta högskolestudier.”
Två av svaren skiljer sig dock något från de övriga. En förälder anger följande som skäl till var för det blev just Thelmagymnasiet: ”Att det är en friskola, att den ligger i Lund och att önskat program fanns.” Skolans läge och önskat program återfanns även bland de andra svaren men ingen har tidigare angett att en orsak i sig var att Thelmagymnasiet var en friskola. Här kan eventuellt en negativ inställning och/eller negativa erfarenheter av den kommunala skolan ha bidragit till att det framstår som särskilt betydande att det är en friskola. En annan förälder motiverar kort valet av skolan med ”Bättre umgänge.” I detta fall verkar inte de övriga faktorerna som majoriteten av föräldrarna nämner vara av större betydelse utan det är just själva eleverna på skolan, som anses vara ett mer passande umgänge, som har lockat eleven till Thelmagymnasiet.
7.2. Resultat av intervjuerna
Här har vi valt att redovisa de nio intervjuerna utifrån de tre gemensamma nämnarna –
Föräldrarna om information, Föräldrarna om påverkan vid gymnasievalet och Föräldrarna om Thelmagymnasiet - vilka har genomsyrat de områden som vi har berört under intervjuerna.
Redovisningen kommer att bestå av en sammanfattande analystext som ibland kompletteras med exemplifierande citat från djupintervjuerna. Om det är många av de intervjuande som delar en uppfattning poängteras detta i texten men de redovisade citaten skall inte automatiskt tolkas som att majoriteten av respondenterna alltid är av samma uppfattning. Eftersom syftet är att få fram de olika synsätten som föräldrarna har i detta undersökningsområde är vårt mål är att belysa detta från så många olika vinklar som möjligt och vår uppfattning är att en enstaka kommentar kan vara nog så intressant och upplysande.
7.2.1. Föräldrarna om information
En av föräldrarna, Carina, formulerade det så här när det gäller det stora utbudet av olika profiler inom gymnasieskolan.
Det är för många val, för mycket att välja. Varför, det är bara komplicerat och inte bättre för de unga att göra valet. Föräldrarna hänger inte med det förändras ständigt. Själva valen är för komplicerade för oss föräldrar.
En annan förälder, Marita, uttryckte sig på följande vis: ”Idag vet de (ungdomarna, vår
kommentar) ju mer än en annan, vet om att söka information.”
Många av barnen hade tagit egna initiativ och själva presenterat skolan för föräldrarna och i dessa fallen hade alltså barnen stor kunskap om skolan och hade t.ex. undersökt vilka kurser som gavs, hur många poäng de skulle läsa, hört med jämnåriga bekanta som visste mer eller som gick på Thelmagymnasiet och besökt skolan vid öppet hus. Mycket av informationen fick alltså föräldrarna via sina barn. Men föräldrarna sökte också själva efter information om Thelmagymnasiet bl.a. genom Internet, genom skolans folder, genom besök och/eller diskussioner med vänner och bekanta och diskussioner med sonen/dottern, vilket även framkom i enkätsvaren. I ett fall hade en förälder, Erik, även kollat upp utförda kvalitetsmätningar på skolorna i staden: ”Det finns ju undersökningar på kvalitén på skolorna, jag tittade på det och det såg bra ut… och det vidarebefordrade jag till Anna.”
Det fanns emellertid två fall där föräldrarna hade föreslagit skolan för barnen och där hade goda omdömen från vänner och bekanta spelat en stor roll för informationen om skolan.
7.2.2. Föräldrarna om påverkan vid gymnasievalet
Samtliga föräldrar ansåg att det var viktigt att sonen/dottern fick en gymnasieutbildning antingen för att kunna komma in på arbetsmarknaden eller för att kunna fortsätta på högskolan. En av föräldrarna, Eva, formulerade sig så här: ”Ja, absolut, kunde inte tänka mig
annat, hur ska man kunna gå vidare?” En annan förälder, Carina, svarar att ”Ja, även om de väljer att bli hantverkare behöver de en bra utbildning.”
En förälder, här kallad Lotta:
Idag är det annat, man får inte jobb efter nian, gymnasiet är därför viktigt. Idag behöver man utbildning, önskade att alla elever går i gymnasiet, ingen särskild inriktning utan elevens intresse ska styra.
Erik, en av föräldrarna, framhåller att gymnasieutbildning främst är viktigt för att ”skapa bra rutiner, det sociala etc.”
Majoriteten av föräldrarna ansåg inte att de hade påverkat sonen/dottern i deras val vilket ligger i linje med vad som tidigare har konstaterats om att barnen själva föreslog skolan. Men under intervjuerna framkommer lite modifikationer av det tidigare svaret.
En förälder, Anne-Marie, säger inledningsvis vid intervjun att ”Jag har inte påverkat henne så men jag la fram detta för henne” men en längre bit in i intervjun säger hon att ”jag tror jag har haft en stor påverkan” och senare ”Klart att jag har lagt ut texten men jag tror att hon är nöjd på alla plan.”
En av föräldrarna, Erik, berättar om hur dem resonerade:
Eftersom Anna var skoltrött ville vi inte påverka för det skulle vara en större risk att hon inte fullföljde utbildningen. Men visst, vi sa ok, det där tror vi på men också om det verkade problematiskt och kunna ge henne information om det. Vi har försökt understödja och ge feedback, låter det rimligt. Har du tänkt på vad det innebär att åka till staden varje dag?
Åsa menar att: ”Både jag och min man är akademiker och vi anser att om man har fostrat barn på ett sätt att de själva förstår att en bra utbildning är grunden att komma någon vart här i livet.”
Även om de inte har påverkat direkt i just detta val skulle en del försöka om valet inte var till belåtenhet. Eva säger att ”Jag tror jag hade försökt påverka, är ju så, tyckte ju nu att den var bra och då behövde vi inte påverka.”
De föräldrar som både i enkäten och vid intervjun fasthöll att de inte hade påverkat sonen/dottern skulle inte heller försöka påverka sonen/dottern om han/hon hade gjort ett val eller skolan som föräldern skulle vara mindre nöjd med. Lotta menar att: ”Nej, jag hade inte påverkat honom. Han hade kanske upptäckt det senare och gjort nya val.”
En av föräldrarna, Marita, säger att hon ”Skulle aldrig få för mig, ska det gå bra för dem måste de själva få välja” och undrar sedan om det verkligen är så att föräldrar idag påverkar sina barn så mycket.
I det fall då barnet och föräldern inte var överens – föräldern ville att dottern skulle gå på den större kommunala skolan eftersom det var lättare att få bra betyg där och dottern kunde knyta kontakter med fler. Dottern fick emellertid själv välja och då blev det Thelmagymnasiet.
7.2.3. Föräldrarna om Thelmagymnasiet
De flesta av föräldrarna svarade att familjen inte hade någon erfarenhet av friskolor men i två fall fanns en sådan erfarenhet. I det ena fallet var det en äldre bror som hade valt en fristående gymnasieskola och i det andra fallet hade dottern tidigare gått på en föräldrakooperativt styrd skola. Föräldrarna anser dock överlag att det är viktigt att det finns alternativ bland skolorna. Anne-Marie uttryckte det som att ”Det är viktigt att få en bredd av typen på skolor. Alla barn är inte stöpta i samma form.”
Det finns dock några föräldrar som ser vissa nackdelar med friskolor, så här säger Lotta:
Jag tycker att friskolor drar ned på kostnader, pengar till elevvård finns till exempel inte, ingen kurator eller syo. Om min son hade haft problem skulle jag ha bromsat valet på grund av dålig elevvård men han är väldigt självgående och det måste elever vara som väljer friskolor.
Åsa menar att: ”Nackdelen kan vara att det blir en segregation… fördelarna är mindre skola, bra miljö och eleverna får större eller mera uppmärksamhet av lärarna.”
Men att Thelmagymnasiet är en fristående skola hade ingen betydelse i sig vid valet; det viktiga var att det var en skola som passade barnet. För många av respondenterna är det också viktigt att skolan är liten, trygg och har bra lärare. Anne-Marie uttryckte sig så här när det gäller skolan:
Det var småskaligheten som gjorde att jag fastnade och så var det nog också för min dotter. Jag anser också att det var viktigt att skolan var trygg, att det fungerade och att de fick lära sig något.
Senare utvecklar hon detta: ”Dom träffas på bondvischan som i Marieholm. Fritiden blir trygg, det blir inte det här utespringet som när alla går i Lund, på Katte eller så.”
7.3. Sammanfattning av enkäter och intervjuer
7.3.1. Enkäterna
Runt 70 % av föräldrarna hade en högre utbildning medan cirka 30 % av föräldrarna hade en gymnasieutbildning som högsta utbildning. Majoriteten av föräldrarna ansåg sig ha fått en god eller lagom information. För både högutbildade och gymnasieutbildade föräldrar var det vanligaste sättet att delta i skolvalet att diskutera med sonen/dottern. Därefter besökte föräldrarna skolan, sökte på Internet och läste folder. För de föräldrarna med gymnasieutbildning var det vanligaste att diskutera med vänner, besöka skolan samt söka på Internet. Föräldrar med gymnasieutbildning hade emellertid i större utsträckning utnyttjat sitt kontaktnät för att höra sig för om skolan. När det gäller föräldrarnas påverkan i valet tenderar de föräldrar med högskoleutbildning att i högre grad påverka sina barn än vad föräldrar med gymnasieutbildning gör. Ingen av föräldrarna har dock bestämt vilken skola/program barnet ska gå på utan majoriteten anger att det var sonen/dotterns beslut.
Majoriteten av föräldrarna anger flera faktorer vid valet av Thelmagymnasiet och de flesta anger liknande skäl. Det vanligaste förekommande svaret var att skolans inriktning och att programutbudet passade. Övriga svar som var vanliga var att skolan redan var etablerad, att den hade särskild profilering samt att det var en mindre skola. Andra faktorer var språkinriktningen samt att språklärarna undervisade på sitt modersmål.
En del föräldrar nämner att eleven blir bättre sedd i en mindre skola, att skolan var personlig, att skolmiljön var bra samt att klasserna är mindre. Att Thelmagymnasiet förbereder eleverna för fortsatta studier är också något som framhålls. I två av svaren framkommer det dock andra skäl. I ett av svaren framhålls det faktum att det är en friskola som ett av skälen till valet. En annan förälder anger att skolan ger ett bättre umgänge som ett motiv till valet.
Föräldrarna ansåg att det var svårt att få en överblick över de olika skolorna och programutbudet. Många av barnen hade tagit egna initiativ och själva presenterat skolan för föräldrarna och i dessa fallen hade alltså barnen stor kunskap om skolan via bl.a. sina kamrater. Mycket av informationen fick således föräldrarna från sina barn. Föräldrarna sökte emellertid också själva efter information om Thelmagymnasiet bl.a. genom Internet, genom skolans folder, genom besök och/eller diskussioner med vänner och bekanta och diskussioner med sonen/dottern, vilket även framkom i enkätsvaren. Det finns två fall där föräldrarna hade föreslagit skolan för barnen och där hade goda omdömen från vänner och bekanta spelat en stor roll för informationen om skolan.
Våra respondenter var av åsikten att det var viktigt att sonen/dottern fick en gymnasieutbildning antingen för att kunna komma in på arbetsmarknaden eller för att kunna fortsätta på högskolan.
Majoriteten av föräldrarna ansåg inte att de hade påverkat sonen/dottern i deras val vilket ligger i linje med vad som tidigare har konstaterats om att barnen själva föreslog skolan. Under intervjuerna framkom dock att en viss indirekt påverkan skett.
De flesta av föräldrarna svarade att familjen inte hade någon erfarenhet av friskolor men i två fall fanns en sådan erfarenhet. Föräldrarna anser dock överlag att det är viktigt att det finns alternativ bland skolorna men riktade viss kritik mot friskolor i allmänhet.
Att Thelmagymnasiet är en fristående skola hade ringa betydelse vid valet; det viktiga var att det var en skola som passade barnet. För många av respondenterna är det också viktigt att skolan är liten, trygg och har bra lärare.
7.3.3. Modell av enkät- och intervjuresultat
Här nedan åskådliggör vi en sammanfattning av resultatet från enkäter och intervjuer ur ett föräldraperspektiv som har påverkat valet av Thelmagymnasiet.
Modell 1. Resultatet av enkäter och intervjuer.
Föräldrar & elevers preferenser
Lokal & läget
Personal & lärare Form & profilering
Skolans kvalitet
Utbildning & innehåll Skolans rykte
Elever till Friskolan
8. Sammanfattning och diskussion
8.1. Sammanfattning
Resultatet av vår undersökning visar att föräldrar med en högre utbildning i större utsträckning deltog mer aktivt i valet samt i högre grad påverkade sina barn i deras val än föräldrar med en lägre utbildning. En tendens som vi kan se är att en majoritet av barnen själva letade upp den skola som de ville gå på. Det som var viktigast i valet till gymnasieskola var att skolan hade det önskade programmet och en speciell profil som bidrog till barnets utveckling. Att gymnasiet var centralt beläget och att det var en mindre skola med god skolmiljö upplevdes även det som viktigt.
8.2. Avslutande diskussion
Vår målsättning med studien var att öka kunskapen om hur föräldrar resonerar och deltar vid valet av friskola. Vår uppgift var att utröna hur pass stor kännedom föräldrarna har om gymnasievalet och i vilken utsträckning föräldrarna påverkar valet och om det finns någon gemensam nämnare hos de föräldrar som är engagerade i valet. För att uppnå en ökad förståelse samt få en djupare bild av de medverkande föräldrarnas tankar valde vi att genomföra både en kvantitativ och kvalitativ undersökning. I vår uppsats har vi utgått från
Pierre Bourdieus teorier, vi har dock inte utnyttjat hela Bourdieus teoretiska resonemang utan snarare hans begreppsvärld. Det är särskilt två begrepp som är väsentliga; nämligen socialt kapital respektive kulturellt kapital. Vi definierade socialt kapital som att föräldrarna är etablerade i samhället och därmed har ett socialt nätverk och därför har möjlighet att höra sig för i valet av skola. Begreppet kulturellt kapital definierade vi som att föräldrarna är positiva till utbildning, att föräldrarna själva har en högre utbildning (dvs. en högskoleutbildning) samt att föräldrarna känner till gymnasieskolornas utbud av utbildningar.
Det som har framkommit i vår undersökning är att en majoritet av föräldrarna har ett högt kulturellt kapital i det avseendet att de har hög utbildning. Ingen av föräldrarna hade emellertid ett mycket lågt kulturellt kapital, dvs. lägre utbildning än gymnasieutbildning. Föräldrar med högt kulturellt kapital införskaffade information genom att läsa skolans folder medan ingen av föräldrarna med lägre kulturellt kapital hade gjort detta. Istället tenderar de föräldrar med lägre kulturellt kapital i större utsträckning diskutera valet med någon i bekantskapskretsen (kollegor, vänner, barnets mentor). Detta kan tyda på att föräldrar med ett något lägre kulturellt kapital istället kompenserar med att utnyttja sitt sociala kapital i form av kontakter. Precis som Skolverket, Damgren och Ståhle har kommit fram till i sina undersökningar spelar ryktet och positiva omdömen från bekanta en stor roll i valet av skola. De föräldrar som medverkade i vår undersökning uttryckte i stort sett samma faktorer som i Skolverkets undersökning, nämligen att skolan är lugn och stabil, och har bra lärare, att det finns tydliga kunskapskrav och krav på uppförande och ordning.
Majoriteten av barnen hade tagit egna initiativ och själva presenterat skolan för föräldrarna och i dessa fallen hade alltså barnen stor kunskap om skolan. Både föräldrar med högre och lägre kulturellt kapital angav att de hade diskuterat valet med sina barn. Med andra ord fick föräldrarna mycket av informationen via sina barn. För föräldrarna återstod det mer av att kontrollera skolan snarare än att styra valet. Denna information erhöll föräldrarna från Internet, folder, besök och samtal med vänner och bekanta.
Föräldrarna anser sig ha vissa svårigheter med att orientera sig i den förändrade skolan med sitt breda utbud. SOU-rapporten menar att då skolsystemet har blivit allt svårare att överblicka skulle detta gynna de resursstarka som kan hitta utbildningar som passar just deras barn men i vår undersökning anser även föräldrar med högre kulturellt och socialt kapital att det var svårt att få en överblick över skolsystemet.
Föräldrar med högre utbildning är de som i hög utsträckning har påverkat son/dotter medan föräldrar med gymnasieutbildning inte har gjort detta. Detta kan hänga ihop med att en förälder med högre kulturellt kapital gärna vill ge sitt barn samma kulturella kapital medan en
förälder med något lägre kulturellt kapital automatiskt överför sitt kulturella kapital till sitt barn bara genom att barnet läser på gymnasienivå och därför inte ser det som lika betydande vilken typ av gymnasieutbildning som barnet väljer.
Majoriteten av föräldrarna angav att det var sonen/dottern som själva bestämde vilken skola de ville söka till och vi kan inte se någon skillnad emellan föräldrar med högre kulturellt kapital respektive lägre kulturellt kapital. Det som är intressant att notera är att trots att ca 60 % av de högutbildade hade påverkat sina barn i varierande utsträckning så menar ändå majoriteten, 80 %, att det var sonen/dotterns beslut. Detta kan ju tyckas vara en motsättning men det kan också vara så att föräldrarna skiljer mellan påverkan och själva valet och med denna logik har barnet gjort ett eget val även om föräldern har påverkat barnet genom att successivt överföra kulturellt och socialt kapital till sina barn litar föräldrarna på att barnen väljer lämpliga utbildningar.
Bland motiven till valet av just Thelmagymnasiet fokuserade föräldrar med högre kulturellt kapital på att den hade särskild profilering, språkinriktningen samt inriktningen på fortsatta studier. Det som är intressant att se är att två av svaren avviker från de övriga. En förälder anger specifikt att ett av skälen till valet av Thelmagymnasiet var att skolan var fristående. Detta stämmer till viss del med tidigare forskning av Damgren som menar att det finns en grupp föräldrar som väljer fristående skola på grund av ideologiska motiv. I vår undersökning fanns emellertid bara en person som anger detta skälet och ingen grupp som hos Damgren.
En annan förälder motiverar kort valet av skolan med ”Bättre umgänge.” Föräldern i fråga har ett lägre kulturellt kapital och här kan vi se att motivet kan syfta till att förstärka barnets sociala och kulturella kapital
Utifrån det faktum att föräldrarna inte har en överblick på den valfrihet som finns inom gymnasieskolornas utbud, att det var en majoritet av barnen som både presenterade skolan samt gjorde valet själva kan vi se en tendens till att vissa av barnen har ett kulturellt kapital som överstiger föräldrarnas. I tillexempel ett fall då barnet och föräldern inte var överens – föräldern ville att dottern skulle gå på den större kommunala skolan eftersom det var lättare att få bra betyg där och dottern kunde knyta kontakter med fler föredrog dottern ändå Thelmagymnasiet vilket kan visa att dottern hade ett bättre kulturellt kapital än mamman.
Det fanns emellertid två fall där föräldrarna var de som hade föreslagit skolan för barnen och där hade goda omdömen från vänner och bekanta spelat en stor roll för informationen om skolan. Här tycks inte barnen ha utvecklat samma kulturella eller sociala kapital som föräldrarna varpå föräldrarna styr in barnen i rätt riktning.
Samtliga föräldrar, oavsett det kulturella eller sociala kapitalet, ansåg att det var viktigt att sonen/dottern fick en gymnasieutbildning antingen för att kunna komma in på arbetsmarknaden eller för att kunna fortsätta på högskolan. Det var viktigare att barnen överhuvudtaget gick på gymnasiet än att de valde ett särskilt program, även om föräldrarna hade vissa önskemål på val av utbildning.
Majoriteten av föräldrarna ansåg inte att de hade påverkat sonen/dottern i deras val vilket ligger i linje med vad som tidigare har konstaterats om att barnen själva föreslog skolan. Under intervjuerna framkommer det att föräldrarna i vissa fall utövat en indirekt påverkan. Vissa av de föräldrar som framhöll att de inte hade påverkat sina barn och att de inte tänkte göra det oavsett vad barnen valde för utbildning hade ett något lägre kapital. Detta kan förklara deras accepterande inställning, så länge bara barnet läste på gymnasiet, då detta ändå innebar en ökning av kulturellt och socialt kapital.
Vår forskning stämmer i stort sett överens med tidigare forskning och vår teoretiska utgångspunkt om att det kulturella och sociala kapitalet reproduceras genom skolvalet. Även om barnen är tonåringar och närmare vuxen ålder påverkar ändå föräldrarna antingen indirekt eller direkt. Vi kan således konstatera att det finns ett samband mellan föräldrar med högt socialt och kulturellt kapital och ett engagemang i valet av gymnasieskola. Vi har emellertid inte haft en grupp föräldrar med lågt socialt och kulturellt kapital att jämföra med varpå det kan vara svårt att helt klart utröna exakt hur stor betydelse detta har.
Det som vi har visat med vår uppsats är att barnen i vissa fall har ett högre socialt och till viss del även högre kulturellt kapital, i den meningen att de har ett större kontaktnät inom skolan och är bättre insatta i gymnasievalet. En tänkbar förklaring till detta kan vara att skolväsendet förändrats så pass mycket att föräldrarnas kulturella kapital har urholkats medan barnen istället har lyckats utvidga sitt. Att skolan numera uppmuntrar egen kunskapsinhämtning och att ny informationsteknik används kan också bidra till att barn som redan från hemmet har ett hyfsat gott socialt och kulturellt kapital genom skolan ytterligare kan förstärka detta.
8.3. Fortsatta studier
Det hade varit intressant att se vad eleverna själva hade haft att säga om valet, hade eleverna samma upplevelse av gymnasievalet som deras föräldrar? En tänkbar framtida studie hade
varit att intervjua både föräldrar och ungdomar om valet till gymnasiet för att kunna ge en ännu bredare bild.
Referensförteckning
Litteraturförteckning
Berner, Boel – Calleweart, Staf – Silberbrandt, Henning (1977) Skolan, ideologi och
samhälle. Malmö: Wahlström & Widstrand
Blomqvist, Paula - Rothstein, Bo (2000) Välfärdsstatens nya ansikte. Bjärnum:Agora. Bouakaz, Laid (2006) Nyckeln till skolan i Axelsson, Monica - Bunar, Nihad (red.) Skola,
språk och storstad. Avesta: Pocky.
Broady, Donald (red.) (1995) Kultur och utbildning. Om Pierre Bourdieus sociologi., UHÄ FOU Skriftserie.
Bunar, Nihad - Kallstenius, Jenny (2006) I min gamla skola lärde jag mig fel svenska. Integrationsverket
Damgren, Jan (2002) Föräldrars val av fristående skolor. Malmö Högskola.
Eriksson, Lars (2004) Föräldrar och skola. Västra Frölunda: Örebro universitetsbibliotek Månsson, Per (red.) (1998) Moderna samhällsteorier. Rabén Prisma, Smedjebacken. Skolverket (1993) Val av skola Dnr 92:1170 Stockholm:Liber
Skolverket (1996) Att välja skola – effekter av valmöjligheter i grundskolan. Dnr 95:9 Stockholm: Liber.
Ståhle,Ylva; Föräldrainflytande i skolan. Behov eller politisk viljeyttring? FoU-rapport 2000:2.
Trost, Jan (1997) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Trost, Jan (2001) Enkätboken. Lund: Studentlitteratur
Internet
http://www.skolverket.se/sb/d/379/a/961, 2006-05-25. http://www.skeptron.ilu.uu.se/broady/cv.htm 2005-06-11. http://www.sociology.gu.se/larareforskare.html 2005-06-11. Bilaga 1 Hej!Vi är två lärarstudenter vid namn Charlotte Birgersson och Maria Olsson, som läser sista terminen på Malmö Lärarhögskola med inriktning på gymnasielärare. Just nu håller vi på med vårt examensarbete som ska behandla valet av gymnasieskola ur ett föräldraperspektiv. För detta behöver vi Er hjälp. Via gymnasierektor Per-Ola Olsson har vi fått adresser till eleverna i åk 1. Om vi kan få några minuter av Er tid genom att ni fyller i den korta enkät som vi bifogat i detta brev skulle vi vara mycket tacksamma. Enkäterna är helt anonyma och skickas tillbaka till oss i det bifogade frankerade kuvertet.
För att få en djupare bild av hur föräldraperspektivet ser ut skulle vi även vilja få intervjua ett antal föräldrar. Vill Du/Ni föräldrar ställa upp på en kortare intervju som berör detta ämne? Intervjun varar troligen i 30 minuter, max en timme.
Ni kan i stor utsträckning bestämma plats, datum och tid (dock helst innan vecka 21). Intervjuerna kommer naturligtvis att behandlas helt konfidentiellt.
Ni får givetvis gärna ringa eller maila om Ni har några frågor. Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar Charlotte & Maria
Charlotte Birgersson Tel: 0418-255 03 Mailadress: charlotte_birgersson@hotmail.com Maria Olsson Tel: 040-18 24 11 Mailadress: maria@dinter.se Bilaga 2
Enkät: Val av gymnasieskola ur ett föräldraperspektiv
Kryssa i de svar som Ni tycker stämmer. 1. Har Ni:
o Grundskoleutbildning o Gymnasieutbildning
