Elevers motivation i dagens samhälle - undersökning med elever och lärare

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och Samhälle

Examensarbete

Elevers motivation i dagens samhälle

- undersökning med elever och lärare

Student motivation in current society

- a survey with students and teachers

Sandra Svensson

Susanne Söderholm

Lärarexamen 210hp

Samhällsvetenskap och lärande 2009-01-14

Examinator: Jan-Anders Andersson Handledare: Lars Pålsson Syll

Sammanfattning

Undersökningens syftet är att ta reda på vad som motiverar elever i dagens samhälle. Vi har anlagt ett samhällsperspektiv på undersökningen för att se om det finns faktorer i samhället som påverkar elevers motivation. Våra teoretiska utgångspunkter är tagna i samhällsvetenskapsteorier såsom postmoderna och sociokulturella. Vi har även använt oss av två teorier som behandlar motivationsperspektivet och dessa är Maslows behovstrappa samt den kognitiva motivationsteorin. Vi genomförde undersökningen med hjälp av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna inkluderade såväl elever som lärare då vi ansåg att de skulle komplettera varandra.

Resultatet framhåller att elever eftertraktar en undervisning som är anpassad efter deras verklighet, deras intressen och förmåga, så att de ska motiveras. Föräldrarnas inställning och förväntningar har även den en avgörande faktor. Lärarna i undersökningen nämner många delar som kan påverka elevernas motivation såsom, bakgrund, politiska beslut, skolans resurser samt sociala delar. Slutsatser vi har kunnat dra utifrån denna undersökning berör bland annat att det finns skillnad i motivation mellan könen, föräldrarnas avgörande betydelse för elevens inställning och motivation, bristande resurser i skolan bidrar till att det är svårt att se till varje enskild individ och dess behov. Vi menar vidare att för att få en full förståelse kring en elevs motivation så gäller det att se till ett helhetsperspektiv där såväl inre som yttre faktorer kan bidra med en riktig förklaring.

Innehållsförteckning

1 INLEDNING...4

2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING...5

3 KUNSKAPSBAKGRUND OCH TEORI ...6

3.1BARNENS INRE OCH YTTRE VÄRLD...6

3.1.1 Helhetsperspektivet ...6

3.2SAMHÄLLSVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV...7

3.2.1 Postmodernt samhälle...7

3.2.2 Den moderna barndomen...8

3.2.3 Sociokulturellt perspektiv...8

3.2.4 Mediesamhället ...9

3.3MOTIVATIONSTEORIER...9

3.3.1 Abraham Maslows motivationsteori ...10

3.3.2 Kognitiv motivationsteori...11 4 METOD...12 4.1URVAL...12 4.1.1 Reliabilitet...13 4.2GENOMFÖRANDE...13 4.3FORSKNINGSETIK...15 4.4PRESENTATION...15 4.4.1 Område ...15

4.4.2 Pedagoger och intervjutillfällen ...15

4.4.3 Elever och intervjutillfällen ...16

5 RESULTAT ...17

5.1INTERVJUER MED FLICKGRUPPERNA...17

5.1.1 Sociokultur ...17

5.1.2 Motivation & Skola ...17

5.1.3 Elevens verklighet ...19

5.2INTERVJUER MED POJKGRUPPERNA...20

5.2.1 Sociokultur ...20

5.2.2 Motivation & Skola ...20

5.2.3 Elevens verklighet ...21

5.3INTERVJUER MED LÄRARNA...22

5.3.1 Motivation & Skola ...22

5.3.2 Sociokultur ...24

5.3.3 Elevens verklighet ...25

6 ANALYS ...27

7 SLUTSATS OCH DISKUSSION ...31

8 REFERENSLISTA...34

8.1LITTERATUR...34

8.2INTERNET...35

8.3MUNTLIGA KÄLLOR...35

1 Inledning

Motivation är den faktor som håller arbetslusten vid liv och behövs för att eleverna skall kunna utöka sina kunskaper. Utifrån våra personliga erfarenheter har vi funnit elever som uppvisar olika motivationsnivåer. Vi är intresserade av att få en större klarhet i varför motivationen kan vara av så skiftande karaktär.

Då vårt huvudämne är ”Samhällsvetenskap och lärande” så har vi valt att anlägga ett samhällsperspektiv på vår undersökning. Vi anser att lärare bör vara uppdaterade kring hur samhället och olika faktorer däri kan påverka elevernas motivation.

I vårt tycke så bygger den pedagogiska verksamheten på att få eleverna aktiva, intresserade och motiverade. Det är därför av största relevans att lärare fördjupar sina kunskaper kring detta ämne för att kunna ge sina elever stimulans till utveckling.

2 Syfte och frågeställning

Vårt intresse ligger i att undersöka huruvida samhälleliga faktorer påverkar elevers motivation till lärande, och i så fall vilka, på vilket sätt och vilka förändringar krävs. Målet med undersökningen är att vi ska kunna förse oss med en klar bild över vad som kan påverka elevernas motivation. Vi kommer synliggöra olika faktorer av betydelse för att kunna få en full insikt och en ökad förståelse kring elevers beteenden. Undersökningen kommer att ge en inblick i såväl elevers som lärares syn på motivation och dess påverkande faktorer.

Följande frågor ligger till grund för undersökningen:

• Vad motiverar elever i dagens samhälle?

• Vilka samhälleliga faktorer kan påverka elevers motivation i skolan?

• Vad kan förändras i samhället för att bidra med en positiv effekt på elevers motivation?

3 Kunskapsbakgrund och teori

3.1 Barnens inre och yttre värld

Barnens värld innefattar såväl en inre som en yttre värld. Den yttre världen består av de miljöer som barnen måste befinna sig i såsom familj och skola. Den inre världen handlar om barnets personliga och psykologiska perspektiv, vilket innefattar drömmar, tankar och känslor. Genom uppgifter från barn och ungdomar där de berättar om olika former av utsatthet, kan man urskilja att de två världarna har ett samband.Konflikter i den yttre världen, i skolan eller hemmet, kan ha verkan på deras inre värld, närmare bestämt deras psykiska välbefinnande. Majoriteten av barnen i Sverige trivs bra i skolan, men det finns även de som upplever skolan som ett ställe fyllt av prestationsångest och dåliga förhållanden. Detta är något som måste uppmärksammas då psykisk ohälsa är ett ökande problem. (Brisrapport, 2008:12-13) Lärarna i skolan har en maktposition som det är viktigt att de förvaltar på rätt vis. En viktig del är att lärarna skapar en trygg skolmiljö där eleverna blir bekräftade och känner att de har modet att berätta om hur det mår, vad de behöver hjälp med och så vidare för att kunna göra bra ifrån sig i skolan. (a.a., s.35)

3.1.1 Helhetsperspektivet

Det finns många aspekter att ta hänsyn till för att få en fullvärdig förståelse för en elevs situation och dess beteende. Det är angeläget att kunna se interaktionen mellan personens inre behov och de yttre ramarna. (Imsen, 2006:465) För att få detta helhetsperspektiv så behöver vi känna till eleven som person samt elevens familjeförhållanden, närmiljö, fritidskultur och interaktionen dessa emellan. (a.a., s.78) ”Beteende uppstår tillföljd av ett samspel mellan egenskaper hos individen (personlighetsdrag) och egenskaper hos den yttre situationen (situationsfaktorer).” (a.a., s.465) Det är viktigt med en öppenhet mellan skolan, eleven samt elevens föräldrar. Denna öppenhet underlättar i både goda och svårhanterliga situationer. Som lärare är det även viktigt att man ser till alla aspekter som påverkas av undervisningen.

Dessa aspekter kan vara människosyn, samhällssyn och kunskapssyn. Dessa tre aspekter bör tänkas igenom av lärarna för att eleverna ska finna undervisningen intressant och lärorik. (Maltèn, 2003:189)

3.2 Samhällsvetenskapligt perspektiv

3.2.1 Postmodernt samhälle

Vi lever idag i ett föränderligt samhälle i en föränderlig värld. Alla förändringar som sker i samhället slår bland annat igenom i skolan via dess elever. ”Samhällsförändringarna måste få påverka vardagsarbetet i skolan.” (Maltèn, 2003:69) Man kan beskriva dagens värld som en postmodern sådan vilket omfattar vissa påståenden om den. Postmoderniteten är ett samhällstillstånd som innefattar vissa mönster av sociala, ekonomiska, politiska och kulturella relationer på såväl lokalt som globalt plan. (Hargreaves, 1998:53) Det postmoderna är något som efterföljer eller är olikt det moderna. Den franske filosofen Lyotard beskriver det postmoderna som ett nytt sätt att förstå vetenskap, teknologi och samhällsutveckling i det moderna samhället. Föreställningarna om det postmoderna är inte särskilt tydliga då det påvisar ett spirande tillstånd som inte är särskilt handfast. (Andersen & Kaspersen, 2003:536-538) Den engelska sociologen Mike Featherstone åsyftar att diskussionen om det postmoderna bland annat handlar om breda kulturella förändringar som i takt med vardagslivets förändrade praxis leder till nya orienterings- och identitetsmönster. Den amerikanske sociologen Scott Lash ser den postmoderna kulturen som en undersökning av nuets skiftande verklighet samt ett försök att orientera sig i denna oreda. Den postmoderna kulturen kan ses som en strävan efter att förstå vad det betyder för oss att vår verklighet blir otydlig på grund av den oändliga ström av bilder och tecken som överöser oss. (a.a., s.540-545)

I dagens postmoderna värld så innehar inte skolan längre monopol på kunskapen. Skolans verksamhet måste idag samspela med det som äger rum i världen och detta i kamp med stora aktörer såsom massmedia, Internet, underhållning och marknadsföring. Detta innebär en balansakt mellan gammalt och nytt, tradition och förnyelse. (Maltén, 2003:65)

Dagens och morgondagens människor måste följaktligen vara beredda att ständigt lära om, skapa en motivation för att lära, vara aktiva, flexibla och kreativa, kunna ta eget ansvar, bygga upp en självtillit, vara självstyrande och tänkande ”subjekt” som kritiskt förmår att granska och ifrågasätta tillvaron. (a.a., s.66)

3.2.2 Den postmoderna barndomen

En dansk kultursociologen vid namn Kim Rasmussen anser att vi kan urskilja ett antal olika tendenser i samhället som har verkan på barns liv och är viktiga delar i dagens barnkultur. Han nämner bland annat barndomens avtraditionalisering där han framhäver samhällets förändring och dess påverkan på relationen mellan vuxna och barn. Gränser som finns i samhället och familjen har vidgats och blivit mer flexibla. Rasmussen nämner vidare barndomens differentiering till olika arenor och dess eventuella påverkan på barnets uppväxt. Barndomen är idag fördelad mellan skola, vänner, fritidsintressen och medieanvändning. Denna uppdelning kan föra med sig olika erfarenheter, upplevelser, normer och värden. Även olika politiska åtgärder, politisering, frambringar nya villkor för barns vardagliga liv och livsvärld. (Imsen, 2006:105-106)

3.2.3 Sociokulturellt perspektiv

Motivation är en viktig del i vår kulturtradition och den hänger samman med individens grundläggande värden, vad som bedöms vara bra/dåligt, väsentligt/oväsentligt och så vidare. Motivation är även en social fråga då vi motiveras av det som är rätt och värderas i det kulturella sammanhang som vi är en del av. (a.a., s.459) Enligt den sociokulturella teorin är motivation kopplat till förväntningar på barn och ungdomar, vilka finns inbyggda i samhället och kulturen som man lever i. En väsentlig del gällande motivation tilldelas skolan och dess roll i att kunna generera goda läromiljöer och situationer som sporrar eleverna till ett aktivt deltagande.

[Det är] viktigt att skapa interaktionsformer och miljöer där individen känner sig accepterad och som på ett positivt sätt kan forma den lärandes identitet. Eleven ska känna sig uppskattad. En individ som kan delta i grupp och bli uppskattad i grupp ger motivation för fortsatt lärande. (Dysthe, 2003:38)

Enligt det sociokulturella perspektivet är viljan att lära sammanlänkat med upplevelsen av meningsfullhet, vilket i sin tur hänger ihop med om kunskap och lärande anses vara viktigt i de grupper man är en del av. Såväl hemmiljön som klassen påverkar elevers motivation. (a.a., s.38)

Dagens samhälle präglas av olika grupperingar. En av de större grupperingarna är uppdelningen utefter vilket kön man har. Samhället har ställt upp outtalade krav och förväntningar på respektive kön. (Evenshaug & Hallen, 2001:286)

Förutom utvecklingen av en könsidentitet omfattar könskategoriseringen också en könsrollssocialisation som innebär att barnen tillägnar sig könsrollsnormer, det vill säga motiv, värderingar och beteendemönster som anses passande för respektive kön i den kultur där barnen växer upp.(a.a., s.283)

Föräldrar och övriga vuxna som finns runt om barnen från det att de föds och sedan vidare under uppväxten, har en förmåga att behandla barnen olika beroende på deras kön. Barnen belönas när de leker lekar eller beter sig så som är det ”rätta” för deras kön. (a.a., s.290)

3.2.4 Mediesamhället

För att förstå den värld som barn och unga lever i idag så gäller det bland annat att ta en titt på den medievärld som omger dem. Den värld som unga lever i idag är inte lika limiterad som tidigare eftersom deras erfarenheter har breddats genom en ständig tillgång till globala kommunikationssystem. (Imsen, 2006:128)

Nya typer av media skapar nya förmedlingsformer och medför en helt ny mängd kunskap och information, livsstilar, smakriktningar och uttrycksformer, kort sagt nya kulturyttringar. (a.a., s.127)

Elevernas liv utanför skolan inkluderar betydelsefulla arenor för lärande och detta är något som skolan har tvingats att förstå. Skolan bör således integrera elevens hela liv i sin undervisning. Detta berör såväl dagens mediekultur, liksom elevernas övriga sociala och kulturella premisser. (a.a., s.153-154) Den mediekultur och ungdomskultur som omger dagens barn och unga, kan bidra med att placera skolan i skuggan i förhållande till det som de uppfattar som det ”verkliga” livet. Värderingar, attityder och kultur under förändring kan bidra med att elevers inställning till skolan försämras. (a.a., s.161)

3.3 Motivationsteorier

I denna del av vårt arbete kommer vi att redogöra för två teorier som berör ämnet motivation. Motivationsteoretikerna har varit upptagna med att se hur ideologi och värdestrukturer ger form åt samhället. De har i ringa utsträckning varit insatta i det

motsatta skeendet, närmare bestämt hur individens motivationsstruktur förklaras i interaktionen mellan samhällsförhållanden och individuella behov. Följden av denna interaktion blir således att såväl behovs- och motivationsstrukturerna är stadda i beständig förändring. (Imsen, 2006:500)

3.3.1 Abraham Maslows motivationsteori

Maslows motivationsteorin har kallats en mängd olika namn. I denna undersökning kommer vi använda begreppet behovshierarki. Teorin bygger på de behov som Maslow ansåg vara grundläggande för människor och dess inflytande på deras handlande. Maslow grupperade dessa behov i fem nivåer. Behoven som finns längst ner i Maslows behovshierarki är de som är starkast samt biologiskt betingade. I övre delen av hierakin finns de behov som är svagare och psykologiska. (Sjöberg, 1997:14)

Källa: Maltèn, 2003:71 Behovens hierarki

(Källa: Maltèn, 2003:71, Behovens hierarki)

Det som gör Maslows teori speciell är att varje nivå måste bli fullgjort innan individen kan gå vidare till nästa steg. Det är viktigt att underliggande behov är tillfredsställda innan individen kan klättra mot högre höjder. Maslow teori har utgångspunkt i både ett samhällsperspektiv och ett självförverkligande perspektiv. Det centrala i teorin handlar om motivationens betydelse för det mänskliga handlandet och prestationen. Det självförverkligande perspektivet synliggör att den mänskliga motivationen alltid är

Självförverkligande

Aktiva, skapande, att utveckla sig själv

Behov av aktning

Respekt, inflytande, uppskattning

Sociala behov

Kompisar, vara accepterad, umgås med andra

Trygghetsfaktorer

Skydd mot yttre faktorer, trygghet för framtiden, ordning och reda

Fysiska behov

riktad framåt och uppåt och visar individens strävan att klättra vidare i behovshierakin. Elever i skolan kan klättra uppåt genom goda och trygga lärandemiljöer som är skapade av lärare. Denna trygghet skapas när eleverna lär känna varandra och leder till att ingen blir utanför samt att eleverna känner sig trygga i klassen. (Maltèn, 2003:70-72)

3.3.2 Kognitiv teori

Den kognitiva teorin rör beteendet hos människor och betonar att människor är nyfikna och kunskapssökande. Vi vill lära oss nya saker samt utöka vår befintliga kunskap. (Imsen, 2006:463) Teorin framhåller att viljan att lära kommer inifrån men den påverkas starkt av både sociala och kulturella kontexter i såväl det lokala som globala samhället. Teorins starkaste punkt är att barn är naturligt motiverade till att lära sig nya saker. Det kan skapas kognitiva konflikter inom människor när den nya kunskapen inte stämmer överens med vad de förväntar sig eller har lärt sig tidigare. (Dysthe, 2003:38) Teorin framhåller att såväl individens egna samt de sociala förväntningar som finns, har betydelse för hur den inre motivationen påverkas. Människor berörs av de förväntningar som sätts upp från andra runt omkring oss. Dessa förväntningar påverkar människors beteende och till slut även den egna självuppfattningen. Människors självuppfattning är en viktig faktor för att de ska uppleva god motivationskraft. (Imsen, 2006:514-515)

4 Metod

Undersökningen och målet med denna är att få en ökad uppfattning kring vad som påverkar elevers motivation och detta med ett anlagt samhällsperspektiv. För att samla in relevant data till denna undersökning så har vi valt att genomföra intervjuer med såväl elever som lärare. Metoden blir således kvalitativa intervjuer där fördelen är att intervjuaren kan vara flexibel och anpassa intervjun efter hur samtalet fortskrider. Som intervjuare är man inte bunden till något manus utan det är respondentens svar som styr riktningen på samtalet. (Bryman, 2002:300)

”Den kvalitativa intervjun förutsätter att frågorna till en början skall vara så öppna som möjligt. Skälet till detta är att man vill erhålla spontan information om företeelser, attityder och så vidare.” (Svensson & Starrin, 1996:63)

För att en kvalitativ undersökning ska få ut maximal information kring undersökningsämnet är det viktigt att vi som intervjuare följer upp respondentens svar. Det är av stor vikt att intervjuaren är aktiv under samtalet för att spinna vidare på de viktiga aspekter och tankar som respondenten lyfter fram. (a.a., s.56) Genom att använda den kvalitativa intervjumetoden på både elever och pedagoger önskar vi ta del av deras upplevelser och få en ökad förståelse för dessa. Förhoppningen blir således att vi kan finna mönster av upplevelser och erfarenheter. (Trost, 1993:13-14)

4.1 Urval

Våra val av respondenter kommer som sagt att bestå av både elever och lärare vilka besitter olika bakgrund. Respondenterna är alla verksamma i grundskolan i årskurs 3 men på två olika skolor. Vi gjorde till viss del ett strategiskt urval i valet av respondenterna. Vi valde ut ett par variabler av betydelse då det handlade om elevintervjuerna. Vi ville få en variation i deras bakgrund och detta berörde kön och etnicitet. Den genre av studie som vi valt att genomföra kräver inte ett i statistisk mening representativt urval. Vid kvalitativa intervjuer är ett representativt urval inte lika viktigt som vid kvantitativa eftersom att målet med intervjun är att göra en mer grundlig analys. (Bryman, 2002:313)

Vi har valt att genomföra våra intervjuer på de VFT-skolor vi varit utplacerade på. På dessa skolor har vi fått en bra kontakt med såväl elever som lärare vilket motiverar vårt val. På de skolor som vi valt är redan en av oss bekant med miljön där respondenterna är verksamma vilket förhoppningsvis kan vara till hjälp för vidare tolkning och förståelse av de svar som kommer att ges. (a.a., s.305) Vi bestämde oss för att genomföra intervjuer på två olika skolor. Vi ville framförallt använda oss av ett elevperspektiv men som komplement anlade vi även ett lärarperspektiv för att få ut så mycket som möjligt av undersökningen. På vardera skola så intervjuade vi en grupp med tre flickor, en grupp med tre pojkar samt deras ansvariga lärare, vilket resulterade i sex olika intervjuer. Vi betraktar detta som ett tillräckligt stort antal för att kunna se både likheter och skillnader och få ett bra underlag till vidare bearbetning. Vi känner att materialet blir rimligt storleksmässigt och hanterbart med tidsaspekten i åtanke. Med många intervjuer kan materialet bli ohanterligt och kanske klarar man inte att få en överblick och samtidigt se alla viktiga detaljer som förenar eller skiljer. (Trost, 1993:73)

4.1.1 Reliabilitet

Då vi har tidsramar att följa så måste man ta beslut kring omfattningen av undersökningen. Vi valde som sagt att genomföra intervjuer med två lärare samt tolv elever då vi ansåg att detta var ett hanterbart antal. Vår undersökning bidrar med en insikt i aktuellt ämne men på grund av den aktuella omfattningen på vår undersökning så kan vi inte göra någon vidare generalisering. Vi är införstådda med att en mer omfattande undersökning hade bidragit med en större reliabilitet då fler personer hade fått delta och vi hade på så sätt kunnat ge en mer generell bild av ämnet.

4.2 Genomförande

Vi kontaktade våra VFT-skolor och frågade de utvalda lärarna om de ville medverka i vår undersökning, både personligen och genom att undsätta tillfälle för intervjuer med ett antal frivilliga elever från klassen. Lärarna kontaktades via telefon och sedan bestämde vi träff på skolan. Vi valde här att dela upp oss och genomföra vars en träff. Vi besökte vars en skola där vi pratade med läraren och bestämde vidare när intervjuerna skulle genomföras. Vi delade även ut lappar till eleverna, då vi behövde

förmyndarens underskrift för att kunna använda oss av ljudinspelning vid intervjuerna. (Bilaga 1) Vi valde att utföra alla intervjuer tillsammans, då vi tror att det underlättar vår förståelse och uppfattning på bästa sätt genom bådas medverkan. Det är även viktigt att båda får uppleva skolans miljö och dess atmosfär.

En viktig aspekt som vi haft i åtanke berör respondentens situation. Vi ville undvika att eleverna som intervjuades skulle komma att känna sig i underläge. Om man är två som utför intervjuerna tillsammans så finns det en fara i att det kan komma att kännas som ett maktövergrepp och den berörda respondenten kan känna sig underlägsen. (Trost, 1993:23-24) Vi bestämde oss följaktligen att intervjua eleverna i grupper. Vi intervjuade en flickgrupp om tre och en pojkgrupp om tre på vardera skola. Anledningen till att vi intervjuade flickor och pojkar åtskilda var för att vi trodde att de skulle vara mer bekväma och uppriktiga i denna konstellation. Vi beslutade oss för att båda närvara vid intervjuerna med de enskilda lärarna eftersom vi ansåg att de skulle klara av denna situation utan att känna sig i underläge.

För att få lite struktur vid intervjuerna och för att senare kunna behandla våra insamlade data på bästa sätt så valde vi att genomföra semistrukturerade intervjuer. Vid intervjutillfällena hade vi en intervjuguide. (Bilaga 2 & 3) (Bryman, 2002:301) Våra intervjuer inleddes med några bakgrundfrågor då vi ansåg att detta kunde vara av betydelse för att sedan kunna sätta in respondenternas svar i ett vidare sammanhang. (a.a., s.305) Vår intervjuguide var uppdelad i olika teman och under varje tema hade vi en del frågor till hjälp. Under intervjuernas gång dök det även upp en del följdfrågor som bidrog med kompletterade svar och ökade förklaringar.

Vid intervjuerna valde vi att använda oss av ljudinspelning. Vi såg flera fördelar med denna metod då detta bland annat tillät oss båda att vara aktiva under intervjuerna och på så vis skapa ett bättre samtal mellan oss och respondenterna. Efter genomförandet av intervjuerna var det smidigt att skriva ut dessa och sedan kunna läsa och behandla exakt vad som sagts. (Trost, 1993:28)

4.3 Forskningsetik

Innan våra intervjutillfällen så informerades alla våra respondenter om undersökningen och dess syfte. Alla elever och lärare i undersökningen blev personligen tillfrågade och deras medverkan skedde med deras samtycke. Som vi tidigare redovisat så tillfrågades även elevernas föräldrar och de var tvungna att ge sitt samtycke för elevens eventuella medverkan. Respondenterna har rätt till sin anonymitet och vi presenterar därför enbart några bakgrundsfakta som skall vara till hjälp för läsaren men som samtidigt inte avslöjar deltagarnas identitet. Underlaget som presenteras i resultatavsnittet återberättas på ett sanningsenligt sätt och kommer enbart att användas i denna undersökning. De personer som intervjuas har rätt till sin egen integritet och värdighet och det gäller inte enbart i samband med datainsamlingen. (Trost, 1993:63) I vår presentation av resultatet har vi valt att citera respondenterna genom att använda skriftspråk. Talspråk kan uppfattas som ”fördummande” och vi vill inte bidra med att presentera våra respondenters svar på något annat sätt än respektfullt.

4.4 Presentation

4.4.1 Område

Skola 1 ligger i en stor stad i Skåne. Skolan ligger i ett villaområde i utkanten av staden, med närhet till stora grönområden och skog. På skolan går det ungefär 580 elever. Det är en skola med F-9 verksamhet. Klasstorleken är runt 20-25 elever. Skola 2 ligger mellan två stora städer i Skåne. Det är medelstor stad. Skolan ligger i ett villaområde men även ett lägenhetsområde finns i närheten. Skolan ligger i närhet till centrum, bibliotek och grönområden. På skolan går det ungefär 260 elever. Det är en skola med F-5 verksamhet. Klasstorleken är runt 20 elever.

4.4.2 Pedagoger och intervjutillfällen

Lärare A är en 30 årig kvinna som är utbildad 1-7 lärare i Svenska/SO med tillval engelska. Läraren har arbetat i 8 år och är för närvarande klassansvarig för en årskurs 3. Intervjun genomfördes i hennes klassrum efter att klassen hade slutat. Stämningen var lättsam och trevlig och läraren kändes lugn, bekväm och engagerad under intervjun. Lärare B är även hon en kvinna. Hon är 37 år och utbildad 1-7 lärare i Svenska/SO och

har varit verksam på skolan i 10 år. Även denna lärare är klassansvarig för en årskurs 3. Intervju genomfördes i ett avgränsat rum till klassrummet. Stämningen kändes till en början lite spänd men den lättades upp efter en stund. Vi uppfattade det dock som att läraren kände sig en aning obekväm med situationen.

4.4.3 Elever och intervjutillfällen

Eleverna valdes ut i samråd med klassläraren. Alla elever som medverkade är 9 år gamla och går i årskurs 3. Alla grupperna bestod av tre elever. På skola 1 inledde vi med att intervjua flickgruppen varav två av flickorna är enäggstvillingar. Intervjun genomfördes i lärarnas arbetsrum. Vi satt alla på stolar kring ett bord. Stämningen var till en början lite nervös och fnissig men det lättades snabbt upp och det flöt på smidigt. Pojkgruppen på skola 1 genomfördes i samma arbetsrum. Pojkarna var till en början väldigt lugna men när de kände sig mer trygga i situationen så ändrades stämningen en aning. Pojkarna kändes mycket ärliga och uppriktiga under intervjuns gång. På skola 2 så satt vi inne på fritids, respondenterna i soffan och vi på stolar mittemot. Vi inledde även där med att intervjua flickgruppen. De var nervösa och förväntansfulla till en början men även här så lossnade det snabbt. Pojkgruppen kändes lite blyg i början men de blev snabbt bekväma i situationen och precis som den andra pojkgruppen var de mycket ärliga.

5 Resultat

Nedan följer en redovisning av resultatet från våra intervjuer. Redovisningen kommer att inledas med intervjuerna med flickgrupperna från skola 1 och 2. Resultatet från de två pojkgrupperna på båda skolor redovisas därefter. Avslutningsvis kommer vi att redovisa intervjuerna med lärarna från skola 1 och 2 även dessa tillsammans. Vi har valt att redovisa vårt resultat på ovanstående sätt för att ge en bra och tydlig struktur och för att texten skall kännas lättläst och intressant.

5.1 Intervjuer med flickgrupperna

5.1.1 Sociokultur

Alla flickorna är 9 år och går i årskurs 3. För att få en inblick i elevernas bakgrund så diskuterade vi lite kring deras familjer. Tre utav flickorna bor med sin mamma, pappa och ett syskon. Tvillingflickorna bor även dem med mamma, pappa, ett syskon samt en katt. En flicka berättade att hon har skilda föräldrar och inga syskon. Alla flickorna berättade att de bor i hus. Flickan med skilda föräldrar pendlar dock mellan hus och lägenhet. Tvillingflickorna berättade att deras pappa kommer från Finland. En flicka på skola 2 nämnde att båda hennes föräldrar kommer från andra länder än Sverige. Hennes mamma föddes i Rumänien och pappan kommer ifrån Serbien. Föräldrarnas yrken är av varierande slag såsom ekonom, tandläkare, byggarbetare, arbeten på skola samt arbete på apotek. Enligt eleverna anser deras föräldrar att det är viktigt att de går i skolan. Detta tydliggörs bland annat då eleverna berättar att föräldrarna är insatta och hjälpande vid deras läxläsning.

Vissa läxor ska man göra själv och vissa läxor ska man ha en förälder till. (Flicka, Skola 2)

5.1.2 Motivation & Skola

Flickorna på båda skolorna anser att skolan är bra, kul och rolig. En flicka på skola 2 berättar dock att hon tycker att skolan är sådär. Flickorna anser vidare att skolan är bra

och rolig bland annat för att man lär sig saker och för att de gör mycket blandade saker. De nämner att SO, svenska, skrivstil, gymnastik, bild och rasterna är det roligaste i skolan. Flickorna på skola 1 berättade lite längre fram i intervjun att skolan inte alltid är så rolig. De menade vidare att skolan inte är rolig när de inte fick vara med och leka med vissa. En flicka sa att skolan var tråkig när det var äcklig mat. Andra anledningar som nämndes vara mindre bra är när killarna bråkar med dem eller när andra i klassen kommer för sent in efter rasten och de är tvungna att vänta på dem. En flicka på skola 2 tycker att matematiken inte är rolig då den ibland är lite svår och ibland jättelätt. Alla flickorna menar att det är viktigt att gå i skolan och de vill göra bra ifrån sig. Flickorna från skola 1 tycker det är viktigt för att man lär sig mycket och lägger det på minnet vilket är bra inför framtiden.

Man behöver lära sig saker för att bli utbildad. (Flicka, Skola 1)

På skola 2 säger flickorna att det är viktigt med skolan för att de lär sig saker som de inte har vetat tidigare och en flicka gav ett tydligt exempel.

Om man är och handlar och de säger att det blir 130kr. Vad, hur ska vi göra då? Jag tycker det är viktigt att gå i skolan. (Flicka, Skola 2)

Flickorna redovisade för en mängd olika saker som de lär sig i skolan. På skola 1 nämnde de matematik, läsa, skriva, engelska, om vår stad och att forska. På skola 2 berättade flickorna att de lär sig allt möjligt. Just nu arbetar de med ett tema som handlar om staden de bor i och de berättar att de har lärt sig jättemycket. För att få en inblick i flickornas tankar kring vad som kunde göra skolan roligare och mer intressant så fick de ge några önskemål. Förslagen handlade bland annat om godare skolmat, längre raster, få läsa längre på morgonen och räkna fler sidor i matten.

Därför att vi inte hinner så mycket, vi har bara fyra sidor i taget och alla dem som är över veckans mål får inte jobba, så det tycker jag är lite taskigt. (Flicka, Skola 1)

På skola 2 så ansåg flickorna redan att det mesta i klassrummet var roligt och de kände sig nöjda.

Flickorna funderade även lite kring varför vissa inte är så motiverade i skolan. De gav förslag på varför det kunde känna så och det var bland annat för att de inte orkar lyssna, inte orkar tänka eller att de helt enkelt inte vill lära sig.

De som går i fyran och femman. De tycker nog att det är ganska tråkigt. När man träffar dem ser de ut så här (sura, hängiga). De är nog inte så jätteintresserade av skolan. (Flicka, Skola 2)

5.1.3 Elevens verklighet

Flickorna på skola 1 hade många fritidsintressen. Den ena flickan var upptagen nästan varje dag med sina intressen som är fotboll, friidrott, handboll och att kiva med hunden. Tvillingarnas intressen är ridning och fotboll, den ena flickan spelar även lite piano. På skola 2 hade två flickor judo som intresse och den ena var också med i scouterna. Den tredje flickan går på friidrott och hon nämner även att hon tycker om att slappa och sitta framför tv: n. Hon säger att de har mycket läxor och att fritiden även går åt till att göra dessa.

Halva fritiden går nog till att göra läxor. (Flicka, Skola 2)

Saker som flickorna upplever som tråkiga på sin fritid är läxor, att vara stilla och att ta det lugnt samt när kompisar inte vill leka. Samtliga flickor ansåg att de lär sig saker även utanför skolan. Några flickor nämnde att de genom sina fritidsintressen lär sig att koncentrera sig vilket de kan använda sig av även i skolan. Några flickor berättade att de lär sig att vara snäll mot kompisar vilket även är viktigt i skolan.

På fritiden leker man ju med kompisar och om man sårar dem så vill de inte leka med en. Och det är samma sak här i skolan. (Flicka, Skola 2)

Flickorna har även användning för vad de lär sig i skolan på fritiden. En av eleverna på skola 1 sa att hennes föräldrar ibland gav henne ett tal som hon skulle räkna ut. En annan elev sa att hon gjorde matematiktest till sina gosedjur. Flickorna på skola 2 gav exempel på hur de använder sin kunskap för att lära andra saker som de lärt sig i skolan.

5.2 Intervjuer med pojkgrupperna

5.2.1 Sociokultur

De sex pojkarna som intervjuades är 9 år och går i årskurs 3. Vi började, precis som med flickgrupperna, att prata om deras familjer. På skola 1 så uppgav alla pojkarna att de bor med båda sina föräldrar och att de har syskon. På skola 2 bor två av pojkarna med både mamma och pappa och de har även syskon. Den ena pojken bor med sin mamma och styvpappa och han skulle snart få en lillebror. Han uppgav att han sällan träffade sin riktiga pappa. På skola 1 var det en pojke som hade en farmor från Finland och en annan pojke hade en morfar med ursprung i Serbien. På skola 2 hade en pojke en mormor från Ghana. Alla pojkarna berättade att de bor i hus.

Vi bor i ett trevåningshus. Om man räknar med vinden så blir det fyra. (Pojke, Skola 1)

På skola 1 har föräldrarna yrken som gymnastiklärare, lärare, bibliotekarie, bank, truckförare och en mamma arbetade med polisen. På skola 2 arbetar föräldrarna på större företag och en mamma är student. Enligt pojkarna tycker allas föräldrar att det är viktigt att de går i skolan så att de får lära sig saker. Samtliga föräldrar hjälper eleverna med skolarbeten och en del föräldrar rättar även läxorna innan de tas tillbaks till skolan.

5.2.2 Motivation & Skola

Pojkarnas inställning till skolan var av olika karaktär. På skola 1 svarade de att de tyckte att skolan var dålig, jobbig och rolig. En pojke tyckte inte om matematiken.

Jag brukar bläddra fram till dit jag ska i slow-motion, en sida i taget. För att slippa jobba. (Pojke, skola 1)

På skola 2 svarade pojkarna att skolan är rolig, bra, dålig och tråkig. Även här ansåg de att matematiken var tråkig. Det som pojkarna tycker mest om i skolan är framför allt rasterna och fritids. Sedan har de också sina favoritämnen som varierar. På skola 2 tyckte alla tre eleverna om att gå till biblioteket för där fick de låna vilken bok de vill. För att skolan ska bli extra intressant och rolig så önskade pojkarna på skola 1 att man skulle ha många raster, bättre fotbollsplaner och att inte använda matematikboken utan att istället ha praktisk matematik gärna utomhus. Pojkarna på skola 2 önskar att få ha

popcorn och läsk på lektionerna, glass till mellanmål varje dag och mer tekniksaker. Även på skola 2 så nämner pojkarna att de inte vill arbeta i matematikboken. De ger förslag på praktisk matte.

Man kan göra den ute, man kan ha springtävling, man kan kolla klockan och man kan se hur många steg man kan gå runt hela skolan. (Pojke, skola 2)

Av dessa sex pojkar är det en som tycker att det är viktigt att gå i skolan och en annan tycker att man lär sig mycket.

För att annars får man inget jobb när man blir stor. Då får man inga pengar och då kan man inte bo någonstans. (Pojke, Skola 1)

De övriga fyra pojkarna anser bara att skolan är viktigt ibland. En elev säger till och med att det ibland bara är fånigt. Några av pojkarna anser dock att det är viktigt att gå i skolan för att träffa kompisar. Pojkarna uppgav bland annat att de lär sig att vara snälla i skolan och att inte mobba andra, räkna matte, skriva och läsa. En pojke sa att han inte lär sig någonting och att han inte kan lära sig. Alla pojkarna tycker att det är viktigt att göra bra ifrån sig i skolan. Några av anledningarna var för att då slippa göra om det sen igen. En pojke menade att han vill göra bra ifrån sig i skolan så att han kan få ett bra jobb.

5.2.3 Elevens verklighet

Pojkarna på båda skolorna har liknande fritidsintresse vilket inkluderar framför allt olika sporter och dataspel och tv-spel. Det som pojkarna på skola 1 tycker är roligast på fritiden är att spela dator. Pojkarna på skola 2 nämner aktiviteter som bandy, Laserdome och TV spel. Det som de ansåg som tråkigt på fritiden var enligt pojkarna på skola 1 när de måste städa rummet eller följa med sina föräldrar till IKEA och andra affärer.

Tråkigt att gå och handla, man får bara gå förbi man får inte göra någonting själv. Till exempel om man vill gå in på BR, så säger dem, ok gå in där, och sen en minut senare, nu måste vi gå. Man får ju knappt vara där. (Pojke, skola 1)

På skola 2 tycker pojkarna att det är tråkigt när de ska göra sina läxor på fritiden eller när föräldrarna avbryter dem i den pågående leken. Alla pojkarna tycker att de har användning för vad de lär sig i skolan på sin fritid. En pojke sa att han lär sig att vara sig

själv och en annan säger att han läser mycket böcker på fritiden. På skola 2 var två pojkar överens om att det man lär sig i skolan kan man sedan lära ut till andra. Båda två hade yngre syskon som brukade fråga om olika matematiktal och då kunde de lära dem svaret och hur man räknar. Alla pojkarna ansåg att de lär sig saker när de inte är i skolan. De sa att de lär sig mycket genom sina fritidsintressen såsom dribbla på bandy, spela bättre fotboll, matematik på saxofonen och uppställningar på handbollen. Pojkarna ansåg även att de kunde använda sig av det som de lär sig på fritiden i skolan. Genom fotbollen kunde de spela bättre på rasterna och en pojke sa att han lärde sig engelska när han spelar datorspel. En annan pojke sa att han lärde sig engelska genom att titta på TV program som exempelvis Simpson.

Man lär sig att man inte ska mobbas. Då får man byta skola till en special skola. Min pappa jobbar på en sådan specialskola där barn som har mobbat andra i klassen är, eller såna som håller på så och kaxar sig. (Pojke, skola 1)

5.3 Intervjuer med lärarna

5.3.1 Motivation & Skola

De båda lärarna menar att motivation är förknippat med en vilja att gå framåt och att utvecklas. A ser även motivation som en sorts glädje som kan uppstå genom arbete i många olika slags situationer. B vill undvika att använda ordet roligt för hon menar att allt inte kan vara roligt i skolan. Det finns mål som skall uppfyllas och det gäller att försöka att inspirera eleverna. A anser att eleverna många gånger är motiverade men att motivationen och glädjen upplevs som starkast bland eleverna i de yngre åldrarna, då de är väldigt nyfikna och vill lära sig.

De vill komma till skolan för att lära sig, det är en motivation. De vet varför de lär sig, alltså syftet med det, målet och vad de ska nå, det är en motivation. (A)

B anser att motivationen har minskat bland eleverna eftersom möjligheterna att tillfredsställa eleverna på det viset som de är vana vid brister. Hon menar att eleverna är vana vid ett helt annat tempo än det som skolan erbjuder. Skolan som hon arbetar på skulle till exempel behöva bli lite mer modern, teknologiskt sett.

B menar att det idag finns elever som enbart gör det som de vill göra och att de är vana vid att få som de vill. Eleverna är servade av sina föräldrar något som beror på förändringar i samhället. A menar även hon att en saknad av motivation kan förknippas med familjeförhållanden. En elev som har det tufft hemma kanske inte får stimulansen och glädjen hemifrån vilket såklart kan påverka motivationen. Hon beskriver familjeförhållanden men även tryggheten, det sociala för barnen i skolan, om de inte känner sig trygga i sin grupp i sin klass, tillsammans med sina kompisar, så påverkar det självklart motivationen.

Det kan helt enkelt vara så att allt stämmer men ändå är det inget som stämmer, att de ändå inte är motiverade. (A)

Förståelse är även det en stor bit som båda lärarna behandlar. Att eleverna har en förståelse kring varför de går i skolan och varför det är så viktigt. Det gäller att skolan ställer upp tydliga mål och att eleverna är införstådda med varför de gör olika saker. Det gäller att våga prata och att lyssna på eleverna. Visa tydlighet samt att visa eleverna respekt så att man kan föra ett trivsamt samspel.

Här är du idag, men du ska nå hit, och på vägen dit så behöver du klara de här stegen. När du har nått målet så är det för att då kan du göra detta, detta och detta. Alltså det är jätteviktigt att arbeta utifrån mål, syfte att de kan förstå och se sin utveckling. (A)

För att kunna motivera eleverna på bästa vis så skulle pedagogerna önska en del förändringar i skolans organisation. A anser att det viktigt att inte ha för stora barngrupper.

Man kan fånga upp dem bättre, se dem och öka deras självförtroende, få en anpassad undervisning på deras nivå mycket lättare om det är rimliga barngrupper. (A)

Hon önskar även att man inte skall vara ensam lärare i klassen. Eleverna får på så sätt en variation samtidigt som det finns ännu en vuxen som stöd. Finns det två lärare kan man även genomföra många saker i halvklass, till exempel praktiska saker som eleverna uppskattar och visar glädje för. B efterlyser en organisation där fler ser eleverna. Hon skulle vilja arbeta med ett arbetslag där man delade upp ämnena och fick en variation av lärare.

Det är olika med olika personer och jag gör på ett visst sätt som tillfredsställer vissa elever och någon annan gör på ett annat sätt som förhoppningsvis tillfredsställer den andra delen.

Vissa barn har lättare för manliga och vissa har lättare för kvinnliga. Vissa har lättare för praktiskt och vissa är mer teoretiker. (B)

Hon menar vidare att om man delar upp ämnena så finns det tid att fördjupa sig i det och även kunna göra det mer motiverande.

5.3.2 Sociokultur

Båda lärarna menar att man kan finna kopplingar mellan elevens bakgrund/situation och motivation. B vill dock inte säga att elevens bakgrund är avgörande för hur det skall gå för eleven. Hon vill gärna tro att alla oberoende av bakgrund kan vara motiverade, utvecklas och lyckas i framtiden. A tror på ett samspel mellan hur individen är själv, ålder, familjeförhållanden, föräldrars erfarenheter och syn på skolan samt sociala grupper och menar att alla dessa faktorer påverkar eleven och dess motivation. Beträffande olika kulturell bakgrund så menar A att det många gånger beror mer på förståelsen än kulturella betingelser. När eleverna inte förstår och har problem med uppgifter så leder detta, oavsett vilket land eller kultur som de kommer ifrån, till att motivationen dalar. Vidare så menar hon att det är skolans uppgift att hjälpa och stötta de här eleverna, genom en extra resurs, specialpedagogernas hjälp, extra lektioner eller anpassade uppgifter på olika nivåer. A menar att gruppen och tryggheten däri är två andra viktiga faktorer kopplat till motivation. Är gruppen trygg och alla känner att här förstår vi varför vi är här och vi vill vara här, då kan man få dem motiverade som grupp.

Stämningen i gruppen är otroligt viktigt och det känner man direkt då man går in i ett klassrum, hur är stämningen här är den tyst, aggressiv, är den hjärtlig är den bekväm, trygg och om man får vara sig själv, trygghet och självförtroende är jätteviktigt. (A)

Många av de tankarna som finns i samhället idag, att få bra betyg så du kan gå på gymnasiet och sedan universitetet och utbilda dig vidare och få ett jobb, det är jätteviktigt enligt A. Detta påverkar föräldrarnas tankegångar och de vill sina barn så väl så att de kan mycket väl smitta av sig på barnen också. Lärarna diskuterade vidare kring föräldrarnas betydelse och deras engagemang och hur detta påverkar elevernas motivation. Båda menar att föräldrarnas åsikter, attityder och tankar om skolan har en stor inverkan på eleven.

Är föräldern engagerad och kan stötta och hjälpa så ser vi även resultat på det i positiv bemärkelse. (A)

A menar att eleven starkt påverkas av föräldrarnas åsikter eftersom de är de allra viktigaste personerna i deras liv. Är föräldrarna negativa till skolan på något vis så kan det vara svårt att stimulera eleven.

Har man inte föräldrarna med sig kommer man ingen vart. De kan vara missnöjda, men det finns de som är professionella och tar det med läraren då. Men gör dem inte det utan lägger det på barnet då funkar det inte. (B)

Båda lärarna menar att det även finns en del överengagerade föräldrar som kan bidra med en stor press på sina barn vilket båda upplever som negativt. A diskuterade även om det finns någon skillnad på föräldrarnas engagemang beroende på hur pass utbildade de är. Hon kom fram till att det generellt sett finns många högutbildade som är pålästa om vad som händer i skolans värld, de ställer krav och har en annan sorts dialog med skolan gentemot de som är lågutbildade. Hon har dock stött på högutbildade föräldrar som är så uppe i sin karriär att barnen glöms bort. Samtidigt som det finns många lågutbildade föräldrar som ger allt för att det ska gå bra för deras barn.

… bara barnens läsutveckling ser man väldigt tydligt. Har de aldrig fått höra en saga under hela uppväxten så har dem det tufft i skolan. Så är det. Det behöver ju i för sig inte bara vara för att man bor i lägenhet eller villa, det behöver inte spela någon roll där. Man kan ju läsa sagor i vilken miljö som helst. (B)

Det finns saker som lärarna skulle vilja förändra i samhället. Saker som skulle kunna bidra med en ökad motivation bland eleverna. Det som båda lärarna belyser är att de skulle vilja att politikerna väljer att satsa mer på skolan och därmed satsa på barnen. Genom att satsa på skolan så visar man även att skolan är viktig. A menar att den största kunskapskällan är det man lär sig utanför skolan. Hon skulle vilja att, precis som skolan knyter an till fritiden så skulle fritiden på något vis knyta an till skolan. Hon vill att föräldrarna tar sig tid med sina barn och tar med dem på olika ställen och visar och berättar.

5.3.3 Elevens verklighet

Båda lärarna arbetar med att försöka få in elevens verklighet i undervisningen på olika sätt. Det kan handla om att ta utgångspunkt i elevens verklighet genom saker det hittat på i helgen, något de funnit utomhus, saker de sett på TV och så vidare. Att det som lärarna undervisar om knyts samman till elevens verklighet.

Det är viktigt att göra det för barnens skull också så att de förstår att det inte är separata delar utan att det på något vis hör ihop. Det är nog en del av motivationen också att det inte känner att det är en annan del utan att det hör ihop. (A)

De teknologiska framsteg som gjorts med datorer, Internet och andra medier används på olika sätt i skolorna. På skolan där A är aktiv så används tekniken främst för de äldre men det är förekommande även bland de yngre. Hon diskuterade att man får anpassa undervisningen lite efter den teknik som finns idag. Hon anser även att det är viktigt att låta eleverna dela med sig av sin kunskap gällande bland annat teknik för många gånger så kan de så mycket mer än lärarna. Att de tillåts att visa sina kunskaper till exempel gällande datorer kan höja deras självförtroende och bidra med en ökad motivation. B tycker att det är viktigt att man som lärare hela tiden är uppdaterad och hänger med i utvecklingen. Som lärare tycker hon att det är viktigt att skolan kan erbjuda undervisning där man använder sig av datorer och andra medier. På skolan där hon arbetar finns det klara brister, med bland annat dåliga datorer vilket hon är kritisk mot. En annan aspekt som hon dock valde att nämna var att hon som förälder kan tycka att det är ganska skönt om inte skolan använder sig av för mycket teknologi i undervisningen.

Som förälder tycker jag det är rätt skönt att mina barn inte har sådant i skolan. För det enda de vill göra på fritiden är att sitta och spela TV spel och sitta vid datorn. Så samtidigt kan jag tycka att det är bra om de inte gör det hela dagen. (B)

6 Analys

Vi lever i dag i ett samhälle som är i ständig förändring vilket leder till att även människor förändras. Det är viktigt att skolan följer med i utvecklingen så att den kan anpassas till samhället och dess förändrade elever. Imsen redogör för att även motivationsstrukturerna varierar jämte samhällsförändringarna. I vår bakgrund så introducerade Rasmussen sina tankar kring den moderna barndomen där han nämnde politiseringen, som producerar nya villkor för barns vardagliga liv och livsvärld. Beslut som tas av politiker förändrar vårt samhälle och kan bland annat leda till en påverkan på elevernas motivation. Lärarna i vår undersökning skulle vilja att politikerna väljer att satsa mer på skolan och dess elever. De anser att det är välkommet med en förändring i skolan så att de på ett bättre sätt kan tillgodose varje enskild elev så att de blir motiverade. En av lärarna önskar sig mindre barngrupper och mer än en lärare i klassen. Även vikten av att arbeta i arbetslag omnämns då det kan vara bra att dela upp ämnena. Då kan varje lärare fördjupa sig i ”sina” ämnen vilket i sin tur kan ha en positiv inverkan på elevernas motivation.

Lärarna i undersökningen beskriver motivation som en vilja att utvecklas och komma framåt. En lärare framhäver att elever i de yngre åren är mer motiverade till att lära sig saker eftersom de är oerhört nyfikna och vill lära sig. Detta synliggör även den kognitiva motivationsteorin som har sin ståndpunkt i att människor är nyfikna och vill lära sig nya saker. Vidare så leder det till att barn är naturligt motiverade till att söka nya kunskaper.

För att eleverna ska kunna känna motivation i och till skolan belyser lärarna att elevernas förståelse har en stor betydelse. Skolan måste bland annat tillåta eleverna att ta del av målen och hur de ska gå till väga för att kunna uppnå dessa. En av lärarna utvecklade sina tankar kring förståelse och dess koppling till motivationen. Hon menade att när en elev inte förstår, till exempel en uppgift, så leder detta till att motivationen dalar. Hon menar vidare att detta problem inte har någonting att göra med förslagsvis vilket land eller kultur man kommer från. Det framgick även genom elevernas utsagor i

undersökningen att när det upplever något som svårt och förståelsen saknas så blir det tråkigt och motivationen sjunker.

Som vi tidigare redovisat så betonar den kognitiva teorin att viljan att lära kommer inifrån, men den är även starkt influerad av sociala och kulturella sammanhang. Att motivation har en stark koppling till det sociokulturella perspektivet har påvisats i såväl litteratur – som resultatredovisningen. Imsen redogör för motivationen som en central del av vår kulturtradition och den är kopplad samman med individens grundläggande behov. I vår undersökning fanns det en viss blandning av elever med olika kulturer i bagaget. Graden av motivation bland eleverna var av olika slag men så gott som alla elever i undersökningen ansåg att det var viktigt att gå i skolan och de ville göra bra ifrån sig. Maslows teori belyser att motivationen leder till att eleverna vill komma framåt och uppåt i behovstrappan. De strävar framåt för att lära sig mer. Eleverna nämner bland annat att det vill göra bra ifrån sig så att de lyckas i framtiden vilket också går att koppla till Maslows behovstrappa, där ett trappsteg berör trygghet inför framtiden.

Enligt den sociokulturella teorin är motivationen kopplad till de sociala förväntningar som finns inbyggda i samhället och kulturen man lever i. Eleverna har förväntningar på sig som kan komma från olika håll. En del som diskuterades i undersökningen berörde föräldrarnas förväntningar. Alla elever berättade om att deras föräldrar ansåg att skolan var mycket viktigt. Det tydliggjordes även bland annat genom att alla elever uppgav att deras föräldrar hjälpte dem med läxor. En lärare menade att föräldrarna, inte bara genom förväntningarna på sina barn, utan även genom åsikter och attityder gentemot skolan har en mycket stor inverkan på barnet, eftersom föräldrarna är de viktigaste personerna i barnens liv.

Även skolan har förväntningar på sina elever, samtidigt som den har ett stort ansvar att ta då det handlar om att motivera sina elever. Imsen menar bland annat att de förväntningar som vi har på oss både påverkar vårt beteende och vår självuppfattning. Självuppfattningen i sin tur hänger ihop med huruvida individen kan känna en god motivationskraft. För att konkretisera detta så kan vi nämna pojken i undersökningen som saknade tron på sig själv. Han uppgav att han inte lär sig något och att han inte kan

lära sig. Pojken har uppenbart en dålig självuppfattning vilket i sin tur påverkar hans motivation då han även uppgav att det mesta i skolan var relativt tråkigt.

Imsen menar att motivationen är en social fråga som värdesätts i det sammanhang som vi befinner oss i. I samhället är vi alla delaktiga i olika grupperingar, det kan handla om könstillhörighet, en skolklass, ett fotbollslag och så vidare. Vi har tidigare nämnt Evenshaug & Hallen och deras redovisning av könsgrupperingen. De åsyftar att det finns pojkar och flickor vilka tillägnar sig könsrollsnormer gällande motiv, värderingar och beteendemönster som anses vara passande för respektive kön i den kultur där barnen växer upp. Eventuellt är detta en förklaring till de skillnader som visade sig mellan könen i vår undersökning. Då flickorna i det stora hela var positivt inställda till skolan så var pojkarna en aning mer negativa och omotiverade.

Båda lärarna i undersökningen menade att klassen som grupp och tryggheten däri är två andra viktiga faktorer kopplade till elevernas motivation. I Maslows behovstrappa behandlar ett trappsteg de sociala behoven och ett annat trygghetsbehoven. Lärare kan med hjälp av trygghet i gruppen och tankar kring läromiljön hjälpa eleverna att uppnå behov som trappan består av. I Brisrapporten redogörs det för lärarnas makt i skolan och att det är viktigt att den makten används på rätt sätt. Lärarna bör se till hela eleven, skapa en trygghet och öppenhet som kan bidra till att eleven vill och kan göra bra ifrån sig i skolan. Lärarna i vår undersökning uppmanade till att våga prata och lyssna på eleverna samt visa tydlighet och respekt för att nå bästa resultat.

I dagens postmoderna värld så har inte skolan längre monopol på kunskapen utan den måste samspela med andra stora aktörer såsom massmedia, Internet och underhållning. Imsen redogör för dagens mediesamhälle och menar att elevernas liv utanför skolan för med sig tillfällen med mycket lärande. Skolan gör därför bäst i att integrera elevens hela liv i sin undervisning.En lärare i undersökningen menar att den största kunskapskällan för eleverna finns utanför skolan. Eleverna i undersökningen nämnde allihop att de lär sig saker även utanför skolan bland annat genom sina fritidsintressen. I vår undersökning så var det främst pojkarna som pratade om alternativa kunskapskällor eller vår tids teknologi som kan bidra med motivation. Många utav pojkarna var mycket intresserade av dator- och TV spel och ville implementera detta i skolans verksamhet.

För att undvika att placera skolan i skuggan av det som eleverna kan uppfatta som det ”verkliga” livet så gäller det att lärarna använder sig av elevernas verklighet i undervisningen. Lärarna i undersökningen arbetar båda med att försöka få in elevens verklighet i undervisningen på en mängd olika sätt. De nämner dock att det finns brister i bland annat den teknologiska användningen på skolorna. En av lärarna menar att dator och medier används mer när eleverna blir äldre. Den andra läraren menar att hennes skola är för omodern och hon anser att såväl skolan och dess lärare borde vara mer uppdaterade och hänga med i utvecklingen för att på så vis kunna tillfredställa och motivera eleverna.

Rasmussens diskuterade kring att den moderna barndomen är fördelad mellan skola, vänner, fritidsintressen och medieanvändning. Denna fördelning kan föra med sig en mängd olika upplevelser, normer och värden. De medverkande lärarna menade båda att det finns olika aspekter att ta hänsyn till för att kunna förstå eleven och dess motivation. En lärare nämner bland annat att ett samspel mellan hur individen är själv, ålder, familjeförhållanden, föräldrars erfarenheter och syn på skolan samt sociala grupper påverkar eleven och dess motivation. Precis som Imsen redovisar så handlar det om att skaffa ett helhetsperspektiv där såväl inre som yttre faktorer får bidra till en rättvis bedömning. En av lärarna ville understryka att hon gärna vill tro att alla oberoende hur dess bakgrund ser ut, kan vara motiverade, utvecklas och lyckas i framtiden.

7 Slutsats och diskussion

Syftet med undersökningen har varit att få en ökad förståelse kring vad som påverkar elevers motivation. Elevers motivation kopplat till samhälleliga faktorer har varit vårt fokus i denna studie, och vårt mål har även varit att finna förslag på förändringar som kan leda till förbättringar i denna fråga.

Det framgår i undersökningen att elevernas motivation bland annat hänger samman med deras intressen. De uppskattar meningsfulla lärandesituationer som är kopplade till deras verklighet. Eleverna uppgav att det var viktigt att undervisningen behandlade sådant som de kunde ha användning av även utanför skolan. Likaså är det viktigt att skolan tar in elevens verklighet i skolan, något som nämns av lärarna. Vi ser det som en självklarhet att använda sig av elevernas verklighet i skolan, och att även ta utgångspunkt i elevernas intressen för att på så vis fånga upp och motivera dem.

En del som lärarna i undersökningen nämnde handlade om förståelse. Om eleven upplever något som svårt och förståelsen saknas så sjunker motivationen. Detta resonemang fick även bekräftelse hos eleverna då de nämnde att saker som var svåra även blev tråkiga. Vi menar att det är viktigt att lärare har en insikt om elevens förkunskaper och situation, så att nivån på undervisningen kan anpassas till varje enskild individ.

I undersökningen som genomfördes med elever i årskurs 3 och deras klasslärare, har det synliggjorts att föräldrarna har en stor betydelse för elevens beteende. Föräldrarna är de viktigaste personerna i elevens liv och deras tankar, attityder och förväntningar influerar eleven i stor utsträckning. Här vill vi även poängtera vikten av goda relationer mellan hem och skola, mellan elev, föräldrar och lärare.

I samhället lever vi alla med sociala förväntningar på oss. Att eleverna präglas av förväntningar framkommer då alla uppger att de vill göra bra ifrån sig i skolan för att få en bra framtid. Enligt vår mening är uppsatta förväntningar från olika håll både av en

positiv och av en negativ karaktär. Kan man inte leva upp till uppsatta förväntningar kan det få en negativ effekt hos eleven på bland annat motivationen. Samtidigt är det viktigt att det finns förväntningar för att man ska vilja prestera, dessa förväntningar måste dock ligga på rätt nivå.

Ett fåtal av våra elevrespondenter hade familjemedlemmar med utländsk härkomst. Att ens kultur kan påverka motivationen har vi presenterat i vår kunskapsbakgrund, men i just denna undersökning fann vi inget stöd för att elevens kultur skulle ha någon större betydelse.

Utifrån vårt material anser vi att det är svårt att dra någon slutsats kring ålder och motivation. Våra respondenter var unga och fortfarande nyfikna och kunskapssökande och vi uppfattade de flesta av dem som motiverade. Att motivationen skulle sjunka i de senare åren var något som nämndes av en lärare i undersökningen men det är inte något som vi kan bekräfta här. Det framkom dock en viss diskrepans mellan könen. Flickorna hade en god inställning till sin skolgång och motivationsnivån var hög. Pojkarnas inställning till skolan var av blandad karaktär och vi uppfattade motivationsnivån som lägre än flickornas. Utifrån denna relativt lilla studie är det omöjligt att generalisera och påstå att flickorna är mer motiverade än pojkarna. Av våra respondenter så fann vi dock en viss skillnad mellan könen. Eleverna ingår i många olika gruppkonstellationer, en av dessa handlar om deras könstillhörighet som vi nämnt ovan. En annan grupptillhörighet är skolklassen de ingår i. Som lärarna nämner är det viktigt med en trygghet och öppenhet i denna grupp. Vi menar att trygghet, öppenhet, och en god stämning i klassen är sammanlänkat med motivation. För att eleverna skall kunna och vilja prestera krävs det ett gott klassrumsklimat och en trivsel.

Vårt moderna eller postmoderna samhälle influeras av förändringar. Barnen omsvärmas av massmedia, Internet och andra teknologiska ting på sin fritid. De skolor vi har besökt saknar till stor del ovannämnda resurser att använda i sin undervisning. För att kunna bibehålla elevernas intressen och motivation så menar vi att skolan måste följa med i utvecklingen. I samförstånd med dessa tankar menar även lärarna att skolan bör bli mer modern för att tillgodose elevernas behov och öka deras motivationskraft.

Politiska beslut som tas i samhället ger effekter på skolan och dess elever. I enlighet med lärarna så anser vi att politikerna borde satsa på skolan. Genom att arbeta i mindre barngrupper med fler lärare ges tillfälle att se eleverna och tillgodose deras behov på bästa sätt. Genom att tillgodose elevernas behov tror vi att motivationen kan öka och resultaten förbättras. För att på bästa sätt kunna förstå en elevs beteende så menar vi vidare att det gäller att se till helheten. Såväl inre som yttre faktorer bidrar med påverkan på elevens motivation. Motivationsteorierna som behandlar elevens inre går väl att koppla till de yttre samhällsfaktorerna och tillsammans ger de en klar bild i förståelsen av elevens motivation.

För att sammanfatta och avsluta denna studie så kan vi säga att vi har kommit fram till att det finns gott om saker som bidrar med en påverkan på elevers motivation. I samhällsperspektivet ingår en mängd delar som vi nu har förstått påverkar elevens motivation. Det som framkommit i denna studie som extra viktigt berör förändringar i samhället med bland annat politik samt utveckling, familjens betydelse och andra sociala frågor gällande trivsel och trygghet. Vi har fått en bra insikt i hur man som lärare kan få en bättre förståelse för en elevs situation om man väljer att se till helhetsperspektivet. Det gäller att få en bra kontakt med sina elever så att öppenheten kan finnas. Således ges man chansen att kunna se eleven på rätt sätt, och därmed även kunna arbeta och hjälpa eleven att utvecklas på bästa möjliga vis.

Vi är väl medvetna om att vår studie är av ett mindre slag och det innebär att vi inte kan dra några generella slutsatser. Däremot har vi kunnat dra slutsats utifrån våra medverkande respondenters tankar, där de befinner sig just nu. Ifall studien skulle genomföras om ett par år med respondenter i samma ålder kanske inte resultatet bli detsamma. Detta skulle kunna vara en del av det föränderliga samhälle vi lever i. Även om det kanske inte avslöjas några speciellt nya fakta i undersökningen så tror vi ändå att den kan hjälpa till med att ge en vidare bild för hur man ska förstå elevens tankar kring motivation, samt hur man som lärare bör ha detta i beaktning i sitt arbete. Vidare så finns det delar i undersökningen som kan uppmärksammas mer och skulle kunna ingå i djupare undersökningar. Ett förslag vi har i åtanke handlar om att fördjupa sig inom det pedagogiska området och undersöka vilka arbetssätt som eleverna finner mest motiverande.

8 Referenslista

8.1 Litteratur

Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo 2003. Klassisk och modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, Alan. 2002. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Dysthe, Olga. 2003. Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag. 2001. Barn – och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Hargreaves, Andy. 1998. Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur.

Imsen, Gunn. 2006. Elevens värld – introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.

Maltèn, Arne. 2003. Att undervisa – en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.

Sjöberg, Lennart. 1997. Studieintresse och studiemotivation – en analys av de grundläggande faktorerna. Stockholm: Nordstedts Tryckeri AB.

Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt. 1996. Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

8.2 Internet

BRIS rapport 2008, http://www.bris.se/upload/Articles/brisrapport_08.pdf 2008-11-14

8.3 Muntliga källor

Intervjuer, Skola 1, 2008-11-21 Intervjuer, Skola 2, 2008-11-25

9 Bilagor

Bilaga 1

Hej,

Vi är två lärarstudenter från Malmö högskola som håller på att skriva vårt

examensarbete som berör ämnet elevmotivation. Vi har tänkt genomföra

intervjuer med såväl elever som pedagoger som är sugna på att medverka.

En av oss har tidigare varit på Er skola och haft praktik så därför tänkte vi

genomföra intervjuer på bland annat denna skola.

Vi behöver Ert tillstånd för att kunna intervjua Ert barn då vi för att

underlätta vårt arbete kommer att göra en ljudinspelning.

Det material som vi samlar in är självklart anonymt och ljudinspelningarna

görs som sagt bara för att underlätta vårt arbete.

Tack på förhand/Susanne Söderholm & Sandra Svensson

---

_______________________________________________ Elevens namn

Jag ger mitt tillstånd till att mitt barn medverkar i denna intervju och att det sker med ljudinspelning

_______________________________________________ Förmyndares underskrift

Jag vill inte att mitt barn medverkar i denna intervju _______________________________________________ Förmyndares underskrift