• No results found

Brott & Plats - brottsförebyggande och trygghetsskapande stadsplanering

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Brott & Plats - brottsförebyggande och trygghetsskapande stadsplanering"

Copied!
166
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malin Aparicio

Magisterprogram Hållbar stadsutveckling

- ledning & organisering, 60 hp

Huvudområde: Byggd miljö

Handledare: Per-Olof Hallin

Vårterminen 2013, Malmö högskola

CRIME & LOCATION - prevent

crime and create security

through urban planning

Brott & plats

Brott & plats

- brottsförebyggande och trygghetsskapande

stadsplanering

(2)

Titel: Brott & plats - brottsförebyg-gande och trygghetskapande stadspla-nering

Engelsk titel: Crime & location -

prevent crime and create security through urban planning

Datum: 2013-06-05

Författare: Malin Aparicio

UTBILDNING: Magisterprogram,

Håll-bar stadstutveckling - ledning & or-ganisering, byggd miljö, 60 hp

Fakultet: Kultur & Samhälle, Urbana

studier, Malmö Högskola

handledare malmö högskola:

Per-Olof Hallin

Handledare Malmö stad: Pär-Ola

Klang, Malmö stad, avdelningen för trygghet och säkerhet

(3)

FÖRORD

Detta examensarbete är skrivet av Malin Aparicio inom Hållbar stadsutveckling – ledning och organisering, magisterprogram vid fakulteten för Kultur & Samhälle, Ur-bana studier, Malmö Högskola.

Min bakgrund består av en civilingenjörs-utbildning, lantmäteri med inriktning mot stadsplanering. Inom lantmäteri har jag fått upp ögonen för kartor, GIS (geogra-fiska informationssystem) markanvändning samt regelverk och lagstiftning kring pla-nering av fastigheter. Under inriktningen stadsplanering kom mitt intresse för män-niskan i planeringen och social hållbarhet att växa sig fast starkt.

I mitt examensarbete inom arkitektur tog jag fram ett förslag på stadsförnyelse av Herrgården i Rosengård, Malmö. Examensar-betet kom att behandla många sociala frå-gor, inte minst trygghet. År 2008 blev examensarbetet På samma nivå: vägen mot att bryta segregationen som ligger inbyggd

i den fysiska strukturen nominerat till

Fastighetsägarna Syds årliga stipendium. Under åren har mitt intresse och min nyfi-kenhet för människan bara vuxit sig större och jag har breddat min utbildning med kurser inom psykologi, socialpsykologi,

miljöpsykologi och kriminologi.

Mitt hjärta brinner för frågor som trygg-het, jämlikhet och rättvisa. Ingen ska be-höva uppleva osäkerhet, otrygghet eller rädsla för att bli utsatt för brott eller undvika vissa platser vid vissa tidpunkter eller avstå från aktiviteter.

Jag har fått jättefin hjälp och stöd av väl-digt många personer som jag önskar tacka: Tack Richard Hultemark och Britt-Marie Magnusson vid Polisen i Malmö för att en-gagerat slussat mig till passande kontakt-personer för mitt arbete. Er hjälp ledde mig till samarbetet med Malmö stads avdel-ning för Trygghet och säkerhet och till analytikern Malin Gezelius som snällt bi-stått mig med brottsstatistik.

Jag vill tacka min handledare Pär-Ola Klang vid avdelningen för Trygghet och säkerhet, Malmö Stad som tagit sig tid att först lyssna till mitt förslag och som sedan tackat ja till ett handledarskap, avsatt tid och resurser till att forma en god projektidé. Stort tack även till Charlotte Malmborg vid avdelningen för Trygghet och säkerhet som engagerat bidragit till ut-formningen av arbetet och hjälpt till med goda idéer och bra underlag.

Tack Per-Olof Hallin, professor i kultur-geografi vid Urbana studier, Kultur & Sam-hälle, Malmö högskola, tillika min handle-dare vid Malmö högskola för engagemang och full av idéer och värdefulla tips.

Tack Frida de Oliviera Lundquist, koor-dinator för Områdesprogram Herrgården, Stadsdelsförvaltningen i Rosengård som bidragit med värdefulla uppgifter och gett mig en bredare bild av utmaningar och kva-liteter som Herrgården står inför.

Tack engagerade och duktiga stadsdelsvär-darna i Rosengård, för rundturen, berät-telserna och bakgrundsfakta.

Tack Manne Gerell ph.d och Karl Kronkvist universitetsadjunkt vid Hälsa & Samhälle, Kriminologiska institutionen för under-lag från den fördjupade trygghetsunder-sökningen samt diverse värdefulla tips i ArcMap.

Tack Pekka Kärppä för flygturen och fina flygbilder.

Tack alla som låtit sig intervjuats, ni har bidragit med stor kunskap och insikt. Jag vill även tacka Kreera för förståel-sen, friheten och flexibilitet att kunna kombinera studier med arbete samt för all kurslitteratur.

Tack lillasyster Iris Aparicio för goda samtal om kriminologi samt tips på teorier och litteratur.

Sist men inte minst, tack Per Björkeroth lektor, arkitekt SAR/MSA vid institutionen för stadsbyggnad, arkitektur, Lunds tek-niska högskola för ditt ständigt smittande engagemang och för att du initierade och lyfte mitt intresse för människan i

pla-neringen. Tack för värdefulla litteratur-tips även till detta examensarbete.

juni, 2013

Malin Aparicio

(4)

abstract

This thesis is based on sustainable ur-ban development and focuses particularly on social sustainability, but also econo-mic sustainability. The thesis addresses whether the physical structure (streets, buildings, parks, roads) and land use (ve-nues, function mixing, activity areas) can support crime prevention and reduce the fear of crime and the context for this survey is Herrgården in Malmö, Sweden. Ba-sed on the theoretical principles; human scale, populated urban space, natural sur-veillance and management an understanding of the relationship between physical envi-ronment, crime and fear of crime is deri-ved. A status report and a sustainability analysis of the situation in the Herrgår-den is made. The area HerrgårHerrgår-den is map-ped and analyzed through an observation schedule based on the theoretical princip-les. The analysis of the physical struc-ture is complemented by crime statistics, analysis of hotspots` geographic position together with input from the security sur-vey. Interviews with people working in the area complements the study.

The sustainability analysis shows that Herrgården is a vulnerable and weak re-source area and the residents lacks ancho-ring to the community by their low par-ticipation. The inhabitants of Herrgården feel a low degree of satisfaction, trust, and collective strength, lowest for the district.

Furthermore, residents in Herrgården sta-te that they feel a high level of fear of crime and a high proportion of residents refrain activities due to fear of crime, although victimization is not remarkably high.

Analysis of the physical structure and land use based on the principles of the theory; human scale, populated urban spa-ces, natural surveillance and management shows that there still is much to do. The analysis of crime statistics shows th-ree distinctive hot spots in the area; Rosengårdsskolan, area with the allot-ments and the old mansion of Rosengård (today Drömmarnas hus, multiactivities for

children and young).

The sustainability analysis shows that equality and participation in Herrgården needs to be strengthened. In order to re-duce the crime and the fear of crime in Herrgården efforts involving many stake-holders and a broad collaboration, es-pecially at the local level, is needed. Furthermore, it is necessary to have a local connection to the residents

especi-ally children and young people who make up a large proportion of the inhabitants. To change the physical structure to remain long-term investment and not suffer from

vandalism and littering, it is important that people in the area have a voice and the opportunity to make comments and sug-gestions early in the process.

As part of the thesis a projectplan is es-tablished, aimed at strengthening prima-rily social but also economic sustainabi-lity, which includes developing a generic

model for a local crime prevention and security-building program that focus on physical structure and land use, SAFE & SECURE. The project aims to reduce fear of crime and reduce opportunities for crime but also to increase the equality and full participation of people living and wor-king.

Keywords/tags: sustainable urban

develop-ment, social sustainability, crime

pre-vention and reduced fear of crime, urban planning, crime, safety, security, GIS, spatial planning, spatial analysis, land use, populated urban space, city life, eyes on the street, participation, hot spots

(5)

sammanfattning

sammanfattning

Detta examensarbete har sin utgångspunkt i hållbar stadsutveckling och inriktar sig särskilt på social hållbarhet men även på ekonomisk hållbarhet. Arbetet behandlar huruvida den fysiska strukturen (gator, byggnader, parker, vägar) och markanvänd-ningen (mötesplatser, funktionsblandning, aktivitetsytor) kan verka brottsförebyg-gande och trygghetsskapande och som kon-text undersöks delområdet Herrgården i Rosengård, Malmö. Med utgångspunkt i de teoretiska principerna; människans skala, befolkade stadsrum, naturlig övervakning och förvaltning härleds en förståelse för sambandet mellan fysisk miljö, brott och otrygghet. En nulägesbeskrivning och en hållbarhetsanalys av situationen i Herr-gården görs. Området HerrHerr-gården kartläggs och analyseras utifrån ett observations-schema baserat på de teoretiska princi-perna. Analysen av den fysiska strukturen kompletteras med brottsstatistisk, ana-lys av brottskoncentrationers geografiska

placering tillsammans med input från den fördjupade trygghetsundersökningen. Inte-vjuer med verksamma i området kompletterar studien.

Hållbarhetsanalysen visar att Herrgården är ett utsatt och resurssvagt område samt att Herrgårdenborna saknar förankring till samhället genom sin låga delaktighet. In-vånarna i Herrgården känner en låg grad av trivsel, tillit och kollektiv styrka, lägst för stadsdelen.

Vidare uppger invånarna i Herrgården att de känner en hög otrygghet och en stor andel av invånarna avstår aktiviteter på grund av otrygghet fastän utsattheten för brott inte är anmärkningsvärd hög.

Analys av den fysiska strukturen och mark-användningen utifrån principerna ur teo-rigenomgången; människans skala, befol-kade stadsrum, naturlig övervakning och förvaltning visar att det finns mycket att

göra.

Analysen av brottsstatistik visar på tre utmärkande mikroplatser i delområdet; Ro-sengårdsskolan, koloniområdet och Rosen-gårds herrgård (inrymmer Drömmarnas hus). Hållbarhetsanalysen visar att jämlikhe-ten och delaktighejämlikhe-ten i Herrgården behöver stärkas. För att öka den upplevda trygghe-ten och minska brottslighetrygghe-ten i Herrgår-den krävs insatser som inbegriper många aktörer och en bred samverkan, inte minst på lokal nivå. Vidare är det nödvändigt med en lokal förankring till de boende i området inte minst barn och unga som ut-gör en stor andel av invånarna. För att förändringar i den fysiska strukturen ska förbli långsiktiga investeringar och inte drabbas av vandalisering och nedskräpning så är det viktigt att befolkningen i om-rådet kommer till tals och får möjlighet att lämna synpunkter och förslag tidigt i processen.

Som en del av examensarbetet upprättas en projektplan med syfte att stärka främst den sociala men även ekonomiska hållbar-heten som omfattar att ta fram en generisk modell för ett lokalt brottsförebyggande och trygghetsskapande program med inrikt-ning på fysisk struktur och markanvänd-ning, TRYGG & SÄKER. Projektet syftar till att öka tryggheten och minska till-fällena för brott men även till att öka jämlikheten och delaktigheten bland de

bo-ende och verksamma.

Sökord/nyckelord: hållbar stadsutveckling,

social hållbarhet, brottsförebyggande och

trygghetsskapande stadsplanering, brott, säkerhet, trygghet, GIS, fysisk planering, geografisk analys, markanvändning, befol-kade stadsrum, stadsliv, ögon på gatan, delaktighet, hotspots, mikroplats

(6)

innehåll

Innehåll

1 Inledning 9

2

metod

13

3

brott

och

otrygghet

- ett samhällsproblem

23

I detta kapitel ges en bakgrund till arbetet och

det redogörs för arbetets disposition.

Kapitlet handlar om arbetets syfte och vilka

un-dersökningsfrågor som arbetet ska besvara samt

val av litteratur, teori, empiri och analys,

etik och avgränsningar.

Här diskuteras brottslighet och dess utveckling

i urbana områden utifrån social och ekonomisk

hållbarhet.

(7)

innehåll

4 Brottsförebyggande &

trygghetsskapande

stads-planering

5 HERRGÅRDEN

6 HÅLLBARHETSANALYS

7 PROJEKTPLAN

- TRYGG & SÄKER

37

61

119

125

I detta kapitel görs en teorigenomgång kring

brottsförebyggande & trygghetsskapande

stads-planering som utgår från följande principer:

människans skala, befolkade stadsrum, naturlig

övervakning och förvaltning.

En nulägesbeskrivning av delområdet Herrgården

i Malmö presenteras innehållandes historia och

befolkningsstatistik. Utifrån framtagna

teori-principer analyseras stadsplanering, de

geogra-fiska brottskoncentrationerna och resultat från

trygghetsundersökningar.

En hållbarhetsanalys av Herrgården görs.

Analy-sen berör social och ekonomisk hållbarhet med

indikatorerna jämlikhet & rättvisa och

långsik-tigt resursanvändning.

Kapitlet utgör en projektplan för att ta fram

en modell för ett lokalt brottsförebyggande och

trygghetsskapande program med inriktning på

fy-sisk struktur och markanvändning. Projektet kan

sägas vara resultatet av hållbarhetsanalysen i

kapitel 6.

(8)

innehåll

8 SLUTSATS & DISKUSSION

9 REFERENSER

10 BILAGOR

147

Resultaten av observationen och kartläggningen

av den fysiska strukturen och markanvändningen

och vägs samman med brottsstatistikens

geogra-fiska koncentrationer och resultaten ur

trygg-hetsundersökningar. Hållbarhetsanalysen och

fö-reslaget projekt diskuteras och motiveras.

149

153

Kapitlet innehåller alla referenser som använts

i detta arbete, kurslitteratur, vetenskapliga

artiklar, avhandlingar, styrdokument, hemsidor

etc.

Detta kapitel innehåller en lista på alla

brotts-koder som ingår i erhållen brottsstatistik samt

upprättat observationsschema för inventering

och kartläggning av den fysiska strukturen och

markanvändningen.

(9)

inledning

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Det här arbetet behandlar den fysiska strukturens samt markanvändningens bety-delse för uppkomsten av brott och otrygg-het. Det vill säga vilken inverkan ar-kitektur, stadsplanering, markanvändning och trafikplanering har för uppkomsten av brott.

En stor andel brott begås utomhus, i vår omgivning, i bostadsområden, på innergår-dar, kring trappuppgångar, på torg och i parker. Brottsligheten tenderar även att koncentrera sig till olika geografiska om-råden, med olika fysisk struktur.

Brottslighet och otrygghet är något som berör dem allra flesta. Rädslan att utsät-tas för brott och känslan av otrygghet är subjektiv. Kvinnor, utrikes födda och per-soner med endast förgymnasial utbildning är mest otrygga. Genom att planera för en trygg och säker stad gynnas och lyfts även mindre representerade sociala grup-per fram. Detta torde bidra till ett in-kluderande samhälle, ett samhälle som tar hänsyn och bryr sig. Trygghet är en rät-tighet som alla är berättigade till (FN:s

mänskliga rättigheter 1948).

Genom att tänka på den fysiska strukturen som brottsförebyggande och trygghetsska-pande så kan goda förutsättningar för ett välmående socialt liv skapas. Fysiska åt-gärder kan få tydliga följder för männis-kors sociala liv.

Ett område som upplevs som tryggt av många lockar kanske fler människor att uppehålla sig utomhus vilket i sig bidrar att öka den sociala kontrollen och tryggheten yt-terligare. Där människor syns och uppehål-ler sig ökar möjligheterna för möten och kanske en ökad förståelse.

Trygga och säkra platser skapar goda livs-miljöer!

1.1 Disposition

Detta arbete är uppdelat i tre delar en-ligt följande:

Del A. Bakgrund, teori och

metod

Kapitel 2 Metod innehåller en metodgenom-gång där syfte, undersökningsfrågor, val av undersökningsområde samt val av lit-teratur och teori beskrivs och motiveras. Vidare redogörs för empiri och analys och avgränsningar. Framtagandet av projekt-planen beskrivs.

Kapitel 3 Brott och otrygghet – ett sam-hällsproblem är en inledande del av teo-rigenomgången som fokuserar på hållbar stadsutveckling och i synnerhet social hållbarhet. Kapitlet avslutas med ett av-snitt om ekonomisk hållbarhet som tar upp kostnader och resonemang kring brottslig-het och otryggbrottslig-het.

Kapitel 4 Brottsförebyggande och trygg-hetsskapande stadsplanering är en teori-genomgång som utgår från tre huvudaspek-ter: människans skala, befolkade stadsrum och naturlig övervakning.

Del B. Nulägesbeskrivning

och hållbarhetsanalys

Kapitel 5 Herrgården innehåller befolk-ningsstatistik och bakgrundsfakta om del-området. Data från observationen, brott-statistik och trygghetsundersökningen redovisas och analyseras.

Kapitel 6 Hållbarhetsanalys, innehåller en analys av Herrgårdens läge idag utifrån social och ekonomisk hållbarhet.

Del C. projektplan

Kapitel 7 Projektplan TRYGG & SÄKER, re-dovisar hur ett projekt som innebär att ta fram en generisk modell för TRYGG & SÄKER - ett lokalt brottsförebyggande och

trygg-hetsskapande program med inrikning på den fysiska strukturen och markanvändningen.

Del D. Slutsatser &

diskus-sion

Kapitel 8 Slutsatser & diskussion innehål-ler en avslutande diskussion med återkopp-ling till arbetets undersökningsfrågor.

(10)
(11)
(12)
(13)

2. METOD

Detta arbete har initierats från ett gediget intresse och nyfikenhet kring den fysiska strukturens och markan-vändningens inverkan och koppling till brottslighet och otrygghet. Allt efter-som arbetet har fortgått har omfatt-ning, tillvägogångssätt och avgräns-ningar justerats och anpassats efter de nya frågeställningar, utmaningar och med den ökade information och kunskap som erhållits. I det följande presenteras detta i en metodgenomgång.

2.1 sYFTE OCH

UNDER-SÖKNINGSFRÅGOR

Syftet med detta arbete är att utifrån teorier om arkitektur, stadsplanering, kriminologi och olika grenar inom psyko-login kopplat till människors livsmiljö

analysera om den fysiska strukturen och markanvändningen kan verka brottsförebyg-gande och trygghetsskapande och om och hur den samlade teorin kan kopplas till ett realiserbart projekt inom brottsförebyg-gande och trygghetsskapande arbete med inriktning på fysisk struktur och markan-vändning.

Projektplanen innebär att ta fram gene-risk modell för framtagande av TRYGG & SÄKER - ett lokalt brottsförebyggande och trygghetsskapande program med inriktning på åtgärder i den fysiska miljön och utgår från en fallstudie i delområdet

Herrgår-den, Rosengård i Malmö. Tanken är dock att det den generiska modellen ska kunna app-liceras på valfritt område i stadsmiljö.

Mitt önskemål är att lyfta och synlig-göra sambandet mellan trygg och säker stad och den fysiska ofta långsiktiga och tröga strukturen samt med förhoppningen om att integrera detta problemområde i den

ordi-narie stadsplaneringen.

Med utgångspunkt från ovanstående har föl-jande undersökningsfrågor formulerats: • Har den fysiska strukturen och

mark-användningen betydelse för uppkomsten och fästet av brott?

• Finns det några samband finns mellan fysisk struktur och markanvändning i områden med brottskoncentrationer, så kallade hotspots/mikroplatser? Mellan fysisk struktur och markanvändning i områden som upplevs som otrygga?

• Kan den fysiska strukturen och mark-användningen verka brottsförebyggande? • Hur ser ett projekt ut som kan bidra

till en lösning?

2.2 val av

undersök-ningsområde

Jag har under hela magisterutbildningen i Hållbar stadsutveckling varit extra in-tresserad av social hållbarhet, rättvisa och jämlikhet. Intresset för brottsföre-byggande stadsplanering har funnits länge från civilingenjörsutbildningen till va-let av att läsa kriminologi. Därför blev

valet av undersökningsområde inte så svårt för mig. Jag skulle gärna se att trygg-het fick samma tyngd i planeringen som till exempel säkerhet, jämlikhet, jämställdhet och barnperspektivet.

I min iver att börja kontaktade jag innan starten av denna projektkurs personer som jag trodde kunde bidra till kontakter som skulle kunna leda till ett samarbete med en extern aktör. Jag kontaktade min gamla arbetsplats Gatukontoret, Malmö stad, och volontärsamordnare på Polisen för tips och vidare kontakter. Genom engagerade inom Polisen fick jag kontaktuppgifter till Mal-mös stads avdelning för Trygghet och sä-kerhet och till en analytiker inom Polisen. Slutsatsen var att Malmö stad (stadsbygg-nadskontoret och/eller avdelningen för trygghet och säkerhet) skulle passa bäst som extern samarbetspartner medan Polisen skulle kunna bidra med statistik och kun-skap kring brottsutveckling.

(14)

Min ursprungsidé handlade om att undersöka hur brottsstatistik kopplat till platser utomhus i stadsmiljö och upplevelsen av otrygghet kopplat till specifika platser såg ut och om det fanns något samband. Vidare tänkte jag undersöka förutsätt-ningarna för att genom ett kartverktyg på Malmö stads webb och i app låta allmän-heten identifiera platser som upplevs som otrygga. Genom att söka en adress eller sätta en knappnål på platser som upplevs otrygga och eventuellt ladda upp koordi-natsatt foto direkt från mobilen skulle identifierandet kunna ge stadsplanerare verktyg för att sätta in åtgärder utifrån bakomliggande teorier kring fysisk miljö, markanvändning och brott. Underlag till en ”sociala kartan/trygghetskarta” skulle kunna utgöra del i översiktsplanarbetet och ge vidare incitament för att infö-ra trygghetsanalyser i detaljplanearbetet och bygglovsprövningen.

Malmö stads avdelning för Trygghet och sä-kerhet hade ett önskemål om att ta fram någon konkret som skulle knyta an till pågående projekt mellan avdelningen och Malmö högskola. Deras förhoppning var att projektplanen skulle kunna vara realiser-bar i verkligheten. Problemområdet och samverkan mellan Malmö stad och Polisen låg i tiden. Allt eftersom jag haft möten

med Malmö stad och min handledare vid Mal-mö högskola samt fördjupat mig i littera-tur och styrdokument har frågeställning-arna och projektets inriktning hela tiden förändrats och tagit nya inriktningar.

Med anledning av pågående arbete med en fördjupad trygghetsundersökning som har genomförts som ett samarbete mellan Mal-mö stad, Polisen, Räddningstjänst Syd och Malmö högskolas kriminologiska institu-tion kom vi gemensamt fram till att pro-jektplanen skulle inriktas på att ta fram

en modell för ett lokalt brottsförebyg-gande och trygghetsskapande program med inriktning på den fysiska strukturen och markanvändningen. Analysen av den fördju-pade trygghetsundersökningen utgick från ordningen minsta svarsfrekvens där stads-delen Rosengård låg först och det var ock-så ock-så som jag blev tilldelad Herrgården som geografiskt område att undersöka. Målet med projektplanen är utifrån Herrgården som fallstudie kunna bidra till utveck-landet av en modell för ett program som är

applicerbart på lokala områden i stadsmil-jö och alltså inte specificerat för enbart

Herrgården.

2.3 Val av

littera-tur och teori

Val av litteratur och teoretiska utgångs-punkter har sitt ursprung i min utbild-ningsbakgrund och mitt stora intresse för människans beteende och brottsprevention kopplat till fysisk miljö och stadspla-nering. Jag tror på ett brett tvärveten-skapligt angreppssätt. Detta arbete foku-serar på platsers betydelse för uppkomsten av brott (makronivå) och inte direkt på brottslingar eller offer för brottslighet (mikronivå). Även om fokus kan tyckas ligga på platser och utformningen av urbana rum så vill jag medvetet utgå från människan i centrum med hennes behov och

förutsätt-ningar som grund. Människor i urbana sam-hällen lever, bor och rör sig i planerade och anlagda miljöer. Den byggda struktu-ren är människans livsmiljö som genom sin tröghet och långsiktighet ger olika förut-sättningar för det sociala livet. Socialt liv och asocialt liv (brottslighet) påver-kas av hur den byggda miljön är utformad och stadsplaner och byggnader kan på så sätt ses som sociala konstruktioner (Po-lismyndigheten i Stockholms län 2005). Ett tydligt exempel är att markanvändning som bestäms bland annat i översiktsplaner och detaljplaner tydlig påverkar det sociala livet genom att bestämma vilka aktiviteter eller vilken blandning av aktiviteter som ska äga rum på en viss plats, till exempel bostäder, service eller handel.

(15)

Ett annat exempel är hur förändringar i den fysiska miljön kan ge en högre social kontroll. Otrygghet skapad av fysiska mil-jöer ger effekter på människors tankar,

känslor och beteende. Det handlar om män-niskor!

Vald litteratur utgår från kriminologi, arkitekturpsykologi, urbansociologi, so-cialpsykologi, miljöpsykologi och arki-tektur- och stadsplaneringsteori med kopp-ling till fysisk miljö och markanvändning.

Eftersom jag skulle komma att använda mig av verktyget GIS (geografiska informations-system) i analysen har jag även sökt lit-teratur kopplat till GIS och kriminologi.

Min förhoppning har varit att lyfta veten-skapliga slutsatser som går att kartlägga, dokumentera och använda som utgångspunkt vid framtagande av konkreta åtgärder. För-utom teoretisk litteratur har jag sökt in-formation kopplat till praktiskt arbete kring brottsförebyggande stadsplanering; lagstiftning, styrdokument, riktlinjer,

arbetssätt, handböcker, checklistor, na-tionellt och lokalt arbete med mera för att få en bild om och hur brottsföre-byggande insatser är integrerade i stads-planeringen. Teorigenomgången är uppbyggd med ambitionen att sammanfläta teorierna i relevanta områden för att fånga tvärve-tenskapligheten och problematiken istäl-let för att endast utgöra en upprepning

av teorier uppradat efter varje forskare/ författare.

”Det handlar inte om att enbart reprodu-cera eller upprepa teorier eller åsikter som andra forskare står för, utan man ska också tolka det som är skrivet, ha en kri-tisk inställning till det och kunna an-vända det som stöd för egna åsikter och

argument” (Bryman 2011)

Då mycket av det brottsförebyggande arbe-tet med koppling till stadsplanering har sitt ursprung i Canada, USA, Storbritan-nien och Nederländerna så finns det olika traditioner och mentalitet kring vilka slags åtgärder som kan vara att föredra. Inom Sverige och Norden är planeringen av tradition inriktad på öppna samhällen var-för jag har valt att lyfta fram de teorier och förebyggande insatser som bäst skulle passa in i vårt samhälle. Områden som kan planeras brottspreventivt genom öppenhet blir mer estetiskt tilltalande, harmonis-ka, attraktiva och socialt hållbara områ-den, än områden som bekämpar kriminalitet genom höga murar, taggtråd, tunga lås, sä-kerhetsdörrar och vakter. Stänga samhäl-len signalerar farlighet och tenderar till

att bidra till en känsla av otrygghet.

2.4 Empiri och

ana-lys

Detta arbete utgår i huvudsak från en kvantitativ ansats genom observation och geografisk/strukturanalys. Kompletterande intervjuer utgör den kvalitativa delen. Fokus ligger på kvantitativ forskning ge-nom analys av empiri. Utifrån vald teori-genomgång formuleras vetenskapsområden för vilka indikatorer för observation av det geografiska området tas fram. Indikatorer-na avser observation av den fysiska mil-jön och markanvändningen. Insamlandet av fakta analyseras i ett program för kartor (GIS, geografiska informationssystem,

pro-gram ArcMap 10.1). Förutom observation av det geografiska området analyseras brotts-statistik och den fördjupade trygghets-undersökningen i digital kartform. Syftet med den kvantitativa analysen är att se om det finns samband mellan brottsutsatta platser, så kallade hotspots, brottslighet som kommit till polisens kännedom samt att se om det finns samband mellan hotspots och upplevd trygghet med den fysiska struktu-ren och markanvändningen.

En kvantitativ studie innebär att forska-ren systematiskt samlar in empiriska och kvantifierbara data och sammanställer dessa data i statistisk form. Insamling av data i kvantitativa studier kan till exempel vara enkäter och statistik. Kvantitativ till skillnad från kvalitativ forskning är mycket strukturerad och utgår från teorier och hypoteser.

(16)

Observation är en teknik där forskaren an-vänder sig av uttalade och fasta regler för observation och reglerna formar ett så kallat observationsschema (Bryman 2011). Syftet med observationsschemat är att sä-kerställa att vissa bestämda saker regist-reras och på så sätt kommer med till den övergripande analysen. I mitt fall utgår observationen eller kartläggningen från fysiska aspekter och markanvändning som kan ha betydelse för brotts uppkomst och fäste.

brott

Analys av brottsstatistik har genomförts på stadsnivå, stadsdelsnivå och delom-rådesnivå. Brottsstatistik har inhämtats från Polisen och visar anmälda brott år 2012 och år 2011. Statistiken är ex-celfiler med åtta olika brottstyper (för brottskoder se bilaga 2) i utomhusmiljö som koordinatsatts efter adressuppgifter; 1. Bilinbrott

2. Bostadsinbrott 3. Cykelstöld

4. Misshandel utomhus

5. Personrån samt väskryckningar utomhus 6. Skadegörelse genom klotter

7. Skadegörelse mot kommun 8. Bränder

Brottstyperna har valts med koppling till den fysiska miljön och markanvändningen, så kallad vardagsbrottslighet. Till exem-pel så har risken för inbrott i bostäder och butiker samt i andra lokaler och bil-relaterade brott visat sig ha ett samband

med den fysiska miljön (Boverket 2002). Erhållen statistik har rensats på brott utanför Malmö stad, då polisområde Malmö innefattar både Malmö stad och Burlöv

kom-mun.

Kvanitativ vs

kvalitativ metod

Kvantitativ

Kvalitativ

Siffror Ord Forskarens

uppfatt-ning Deltagarens uppfatt-ning

Distans Närhet

Statisk Processinriktad

Strukturerad Ostrukturerad

”Hårda data” Rika och fylliga data

Makroinriktning Mikroinriktning

Konstlade miljöer Naturliga miljöer

Figur 1. listan visar en förenkling av skillnaderna mellan kvantitativa och kvalitativa metoder (Bryman 2011):

De regler som utgör observationsschemat ska vara så specifika och konkreta som möjligt för att observatörerna ska kunna rikta in sig på just de aspekter som är av intresse. Aspekterna kan betraktas som variabler. För observationsschemat se bi-laga 1.

Detta arbete utgår från ett deduktivt an-greppssätt, ”utifrån det man vet inom ett visst område och de teoretiska övervägan-den som rör detta område, härleder el-ler deducerar forskaren en elel-ler fel-lera hy-poteser som ska underkastas en empirisk

granskning.” (Bryman 2011) Brymans steg i

forskningsprocessen består av: 1. Problemformulering

2. Val av relevanta platser och undersök-ningsprocesser

3. Insamling av relevant data 4. Tolkning av data

5. Begreppsligt och teoretiskt arbete 6. Rapport om resultat och slutsatser Detta examensarbete omfattar förutom ovan-stående steg alltså även ett sista steg att utforma en projektplan som en tänkbar lösning och angreppssätt på

problemområ-det.

(17)

Problemorienterat brottsförebyggande ar-bete innebär att man försöker hitta sam-band och förklaringar till att brottslig-heten uppstår på vissa platser, under vissa tidpunkter eller händer vissa kategorier

människor (www.bra.se). Genom problem-orienterat arbete försöker man analysera och hitta mönster i befintlig brottsstruk-tur för att kunna sätta in riktade in-satser, sociala som situationella, gärna innan brotten inträffar. Studier visar att brottslighet inte är jämnt fördelat i rum-met utan visar på koncentrationer på vissa geografiska platser (Chen mfl 2010). En undersökning gjord av Sherman med flera år 1989 visade att ett litet antal adresser genererade mer än hälften av alla telefon-samtal till polisen i Minneapolis (a a). GIS är ett verktyg som ger möjligheten till att undersöka samband mellan hotspots/ mikroplatser av brott och den fysiska mil-jön. GIS-analys av hotspots har gjorts med

det automatiska verktyget för beräkning av kernel density som innebär en formel för beräkning av brottskoncentrationers utbredning. Statistiken i Herrgården vi-sar ett stort antal brottsincidenter med identiska koordinater.

Vidare har data från den fördjupade trygg-hetsundersökningen som gjorts i samarbete med Malmö Stad och Malmö högskola erhål-lits. Olika framräknade index med koppling till utsatthet för brott och otrygghet har översatts till koropletkartor (detta är gjort av Malmö stad i samarbete med Krimi-nologiska institutionen).

Att använda sig av GIS genom att slå sam-man fysisk struktur och markanvändning med brottsstatistik är ett kraftfullt verk-tyg för kartläggning av brott och plats. Erfarenheter av lokalt brottsförebyggande arbete visar på en fördel att åtgärder föregås av kartläggning av problemens om-fattning och natur och vilka omständighe-ter som underlättar respektive försvårar brottsligheten. Det är en fördel att frå-gor om trygghet och otrygghet kan kopplas till särskilda platser i den lokala miljön (Boverket 2002).

observation & kartanalys

Herrgården är det område som observation på plats och geografiska analyser genom-förts. För att kunna analysera den fysiska strukturen i ett vidare samband har ana-lyser där detta ansetts nödvändigt även

genomförts i förhållande till stadsdelen Rosengård och till Malmö som stad. Data-insamling från observationen i Herrgården

har digitaliserat till gisskikt och lagt på underlagskarta över Malmö stad (inne-hållandes byggnader, vägar, gator, stads-delsgränser och delområdesgränser). Olika områden för analys har klumpats ihop för att se vilka fysiska strukturer/egenskaper som samverkar och för att lättare kunna analysera olika aspekter av trygghet. Ob-servation har genomförts genom inventering av alla utomhusytor i Herrgården, det vill säga offentliga rum och bostadsgårdar. Do-kumentation har skett genom fotografering och anteckningar på kartor.

Jag har valt att inte använda mig av gps, då noggrannheten inte alltid är så stor, och undersökningsområdet är begränsat. Kartmaterial som erhållits via avtal mel-lan Malmö högskola och Malmö stad är i vek-torformat i olika skikt: byggnader, gator, vägar, gång- och cykelstråk, stadsdelsin-delning och delområdesinstadsdelsin-delning. Kartun-derlaget gör det väldigt tydligt och en-kelt att visa den fysiska strukturen medan ortofoto ger en kompletterande bättre bild med buskage, grönytor m.m.

Det är även lättare att känna igen sig med ortofoto. Då det inte fanns ortofo-to tillgängligt till mitt examensarbete har kartutsnitt från eniro (lantmäteriet) använts för att kompletterar den enklare grafiska kartan. Tillstånd från lantmäte-riet är erhållet (© Lantmätelantmäte-riet Medgivan-de i2013/0060). FlygbilMedgivan-der över Rosengård och specifikt Herrgården har tagits speci-ellt för detta examensarbete.

Demografiska uppgifter om Malmö, Rosengård och Herrgården har tagits från Malmö stads hemsida, och infogats i GIS-program för att visa uppgifterna på koropletkartor och kunna se eventuella samband och dra analy-tiska slutsatser.

I alla studier som bygger på strukturerade observationer innehar observationssche-mat eller kodningsscheobservationssche-mat en viktig plats (Bryman 2011).

(18)

Ett observationsschema har upprättats där observationsområdet utgörs av Malmö stads administrativa gränser för delområ-det Herrgården. Utifrån den vetenskapliga teorigenomgången och bakgrunden samt uti-från egna erfarenheter har indikatorer ta-gits fram som vägledning för observationer och framtagande av observationsschema. För observationsschemat se bilaga 1. I några fall har det varit nödvändigt att analy-sera Herrgården utifrån sitt geografiska läge i stadsdelen Rosengård och staden

Malmö. Till exempel vad gäller kommuni-kationskopplingar samt grönstruktur till omgivningen. Eftersom delområdet i sig är ganska begränsat i storlek så har hela om-rådet observerats. Om det hade rört sig om en större geografisk enhet är det tänkbart att observationen hade utgått från plat-ser med hög brottskoncentration (hotspots/ mikroplatser) eller från platser som upp-getts som otrygga utifrån trygghetsmät-ningen.

Intervjuer

Intervjuerna som utgör den kvalitativa de-len av arbetet är gjord utifrån ett snö-bollsurval, även om det initialt var tänkt att ske målmedvetet. En del intervjuer innebar båda en inledande rundtur och av-slutande inspelad intervju, andra endast inspelad intervju i kontorsmiljö och med Rosengårds stadsdelsvärdar gjordes en lång rundvandring utan inspelning. Gjorda intervjuer är så kallade ostrukturerade intervjuer.

Kvalitativa intervjuer är betydligt min-dre strukturerade än kvantitativa inter-vjuer som följer en tydlig struktur med formulerade frågor som ska följas i en viss ordning för varje intervju, med syfte att maximera reliabiliteten och validite-ten när det gäller mätning (Bryman 2011). Kvalitativ forskning betonar mer det ge-nerella och kvalitativa intervjuer behöver inte följa på förhand bestämda frågeställ-ningar eller inriktning (a a). Syftet med de ostrukturerade intervjuer var att föra ett samtal kring personliga upplevelser, tankar och synpunkter kring trygghet och kriminalitet med personer som har en an-knytning till området.

Kvalitativa intervjuer passar syftet ef-tersom de är mer flexibla och kan ändra inriktning allteftersom intervjun fortgår. Intervjuer genomfördes med:

• Kvinna, 31 år, Rosengårds stadsdels-förvaltning (rundtur samt intervju) • Man, 51 år, Rosengårds medborgarkontor

(intervju)

• 2 män & 1 kvinna, Rosengårds stads-delsvärdar, förebyggande och fritids-verksamhet, (rundtur/vandring, ej in-spelat)

Intervjuerna har spelats in men ej kriberats i sin helhet, eftersom trans-kribering är tidskrävande och för att stu-diens fokus inte ligger här.

Istället har utvalda delar transkriberats för att ge en bredare bild och tyngd till, till exempel statistiska uppgifter

(Bry-man 2011).

2.5 Etik & Brister

Värderingar och förutfattade meningar på-verkar forskaren och är omöjligt att helt bortse från (Bryman 2011). Man kan vara medveten om sina tankar och värderingar och försöka ifrågasätta varför man känner eller tycker vissa saker. Det är omöjligt att inte känna och tycka i ett forsk-ningssammanhang. En forskare kan utveckla känslor, en positiv eller negativ inställ-ning till människor som intervjuas eller observeras eller sympati eller empati. Det är viktigt att vara självreflekterande och uppvisa reflexivitet (Bryman 2011). Be-kännelser om författarens eventuella mål, förväntningar, förhoppningar, attityder, politisk inriktning har på senare tid bli-vit alltmer vanliga att redovisa för (Bry-man 2011).

Brymans (2011) forskningsetiska principer har tillämpats:

• Samtyckeskrav, deltagarna ska samtycka till att ställa upp på till exempel in-tervju och liknande, ska kunna avbryta intervjun eller välja att inte svara på

vissa frågor. Detta har följts.

(19)

• Konfidentialitetskravet, uppgifter från intervjuer ska behandlas konfidentiellt,

huvudsyftet med intervjuerna är att få en inblick i personliga tankar, funde-ringar och erfarenheter och inte i vem som säger vad. Intervjupersonerna är därför anonyma.

• Informationskravet, berörda personer ska informeras om studiens syfte och all medverkan baseras på frivillighet. Detta har tillämpats främst under in-tervjuerna men även under datainsam-lingen.

Mina bekännelser

Mitt examensarbete med undersökningsom-råde Herrgården gjordes år 2008 och med detta hade jag en del bakgrundsfakta och uppfattningar kring området och befolk-ningen. Även om bakgrundsfakta och tidi-gare insikter kanske gett mig ett litet försprång och en förförståelse för området så har jag ansträngt mig för att lyssna och ta till mig alla information på ett om möjligt ”nytt” sätt.

Min fascination för storskaliga miljon-programsområden i kombination med den ut-satthet som ofta följer ger mig alltid väldigt blandade känslor. Jag hyser en hatkärlek till dessa områden, dels upp-lever jag området spännande, levande och

exotiskt samtidigt som jag irriteras av stadsplaneringens kraft att isolera så-dana bostadsområden till enskilda öar mitt i staden.

Men mest berör den stora andelen barn och unga mig, andelen kriminella och de fördo-mar och kategoriserande som görs av dessa människor. Orättvisan är det som retar mig mest, det är inte jämlikt att vissa om-råden är otrygga och farliga (kriminali-tet, dåligt underhåll och drift av områ-den, trafikosäkerhet) eller smutskastade. Det är inte rättvist mot barn och unga att växa upp i dessa miljöer. Framförallt gör det mig ledsen att Malmö som är en så liten stad till geografin är så segregerad

som stad.

Jag funderar ofta på hur människor i Herr-gården ser mig, vilka fördomar min utseen-de och yttre signalerar. Jag slits mellan tankar på att jag förstår dem (utländsk bakgrund, uppvuxen i på den tiden utsatt cityområde och tillbringat grundskoleåren i Malmös för tiden sämsta skolor)

samti-digt som jag slås av min naivitet. Idag bor jag i ett av Malmös mer välmående om-råden med lite oordning och få människor med utländsk bakgrund, något som knappast kan ge en förståelse för deras område. Jag kommer på mig att tänka på ”vi” och ”dem”, på ”mitt” och ”deras” område.

Mina besök och intervjuer i stadsdelen har verkligen berört mig på djupet och även om man inte ska vara partisk så beundrar jag dessa människors drivkraft och inställ-ning. Jag har upplevt ett kunnande med ett intensivt och äkta engagemang med hjärta,

något som jag inbillar mig inte är lika vanligt i ”välmående” områden utan ”rik-tiga” problem.

Mina studiebesök och observationen som inneburit fotografering av omgivningarna i Herrgården har i många fall slitits mellan min hunger efter att kartlägga och samla in material samtidigt som jag känt medli-dande och förståelse för boende som delvis på grund av medias skuld känner irritation och kanske hat mot det ständiga besökandet och turistandet i stadsdelen. Alla dessa projekt och undersökningar som riktas på stadsdelen och i synnerhet delområdet med utgångspunkten att området är bortom all hjälp, utsatt, en förort, ett slumområde. Jag har alltid sett Malmö som min stad och

min rätt att promenera runt i vilka områ-den jag vill, något som har ändrats lite med det här arbetet. Jag har aldrig känt oro eller rädsla för att utsättas för på-hopp eller brott, men inser klarare nu att det finns vissa områden där man bör vara mer försiktig. Att fotografera kan många gånger upplevas som väldigt provocerande, vilket är något som jag har full förstå-else för. Samtidigt blir jag arg över att inte kunna inventera området så som jag från början hade avsett. Jag har genom arbetet slitits mellan hopplöshet om att inte kunna prestera ett bra examensarbete genom ironin med att inte kunna inven-tera för att möjliggöra för ett brotts-förebyggande och trygghetsskapande arbete eftersom säkerheten för mig inte kunnat garanteras. Men mestadels har jag känt en-gagemang och hopp om att kanske kunna bi-dra till något vettigt.

(20)

Jag har inte haft några egentliga förvänt-ningar kring arbetet mer än att lyfta och framhäva behovet av en stadsplanering med brottsförebyggande och trygghetsskapande inriktning. Allt eftersom arbetet fortgått

har jag kommit mer och mer till insikten om att en brottsförebyggande och trygg-hetsskapande stadsplanering i stort följer samma recept som en god stadsplanering i allmänhet.

Litteraturgenomgång

En del av teorin är inte vetenskapligt be-visade sanningar, till exempel Jane Jacobs (1961) omåttligt populära bok är skriven av en journalist och samhällskritiker utan utbildning i stadsplanering, kriminologi eller psykologi. Det finns en problematik i att vetenskapligt mäta vad som utgör en trygg och säker plats i staden.

Statistik

Det är viktigt att känna till den statis-tik och dess former för framtagande för att kunna dra några slutsatser därifrån utan eventuella fel som riskerar att fort-plantas vidare. En nackdel med statistik från en relativt kort period är att det kan råda vissa trender som gör att statis-tiken blir missvisande.

Polisens statistik baseras på adressatt data och inte på koordinatsatt data vilket generellt kan ge upphov till ansamlingar av brottspunkter så kallade hotspot, då kanske inte nummer på adress anges.

Det är vanligt att gata utan gatunummer har registrerats som brottsplats och det finns således anledning till att öka poli-sens noggrannhet vid registrering av brott för mer djupgående analyser (BRÅ 2000:14). Det som ser ut som hotspots kan i själva verket vara utspridda händelser längs med samma gatuadress. Brott som registrerats på parknamn eller skolor kanske inte ger en tydlig bild av var i parken brotten begåtts utan bara att det är i just denna park eller skola (alla brott har fått sam-ma koordinater).

Det kan finnas integritetsskäl som talar mot att visa enskilda brott på karta och denna studies syfte är inte att ge in-formation om enskilda brott utan om att undersöka och analysera mönster i brotts-lighetens geografi (BRÅ 2000:14). Brott vi-sas endast för utomhusmiljö och inte i bostäder eller trappuppgångar som skulle kunna röja anonymiteten. Till exempel så bör inte misshandelsbrott som skett inom-hus redovisas på karta (BRÅ 2000:14).

Observationer

Ofta avses beteende studeras med obser-vationsscheman medan fysiska strukturer och markanvändning som utgör mer perma-nenta tillstånd kartläggs. Observations-schemat har utformats med en tydlighet i avgränsning och jag har försökt att for-mulera tydliga frågor och variabler som på ett ändamålsenligt sätt går att återge på kartor. Vidare ska det inte finnas

nå-got utrymme att göra skilda tolkningar av observationsschemat. Observationsvariab-lerna ska vara ömsesidigt uteslutande, ej

överlappande, och uttömmande, annars blir det svårt att koda fall som utgör en del eller innefattar två eller flera aspekter (Bryman 2011). Observationsschemat

inne-håller en post med plats för så kallade övriga noteringar och i många fall finns variabler som inte är aktuell för just Herrgården. Anledningen till detta är att observationsschemat som utgår från teori-genomgången inte är utformat för att vara riktat till just Herrgården utan områden i stadsmiljö generellt.

Det finns risk att observationen delvis är subjektiv, i synnerhet de frågor som avser bedömningar av upplevelser enligt en fem-gradig skala.

Vissa delar av observationsschemat kart-lägger fysiska aspekter som inte är rea-listiska att förändra. Till exempel kan

det vara orealistiskt att förse alla föns-terlösa gavlar i ett område med fönster. Genom att även titta på den fysiska struk-turen och dess synergieffekt så kanske det istället skulle innebära att fasaden

öpp-nades upp där omgivningen endast bestod av ett vanligen obefolkat område, typ park eller att man förtätar i anslutning till området för att på så sätt sätta fler ”ögon på gatan”.

(21)

Intervjuerna

Beroende på vem som utför intervjuerna kan utfallet variera, utgår från egna refe-rensramar, förutfattade meningar och in-ställning av vad man kanske tror sig få reda på för resultat.

Intervjuerna omfattade totalt 6 personer, majoriteten med utländsk bakgrund (5 per-soner).

Den övervägande delen av intervjuade har Malmö stad som arbetsgivare.

Tyvärr utgör inte intevjupersonerna något större urval. Jag hade gärna sett att bo-ende intervjuades, barn och ungdomar. Jag har försökt få tag på möjliga kandidater samt på husvärdar/fastighetsskötare utan resultat.

Jag har ingen längre erfarenhet av att in-tervjua människor och tror att jag stundvis kan ha svårt att inte visa min uppskatt-ning eller att jag har en överensstämmande åsikt, något som kan påverka respondenten.

Geografisk analys

Eftersom denna studie baseras på geogra-fiska analyser har det varit omöjligt att avidentifiera området. Studien kräver att ett område analyseras och visas upp på karta. Denna studie kan därför bidra till ytterligare stigmatisering av Herrgården. Detta avser i synnerhet de statistiska bakgrunduppgifterna om Herrgården och Ro-sengård.

Men man bör vara varsam i sina analyser då ett samband mellan förekomsten av brott och geografisk plats inte nödvändigtvis be-höver innebära att den fysiska strukturen eller markanvändningen är att beskylla. Kartor ger pedagogiska och ofta tydliga bilder, men även vanskligt då man kan visa statistik som inte ger en rättvis bild el-ler som kanske beror på fel-ler faktorer än

som syns. Bortsett från detta är kartor är ett utmärkt sätt att kommunicera informa-tion och kan bidra till att öka engage-manget för trygghetsfrågor (BRÅ 2000:14).

2.6 Arbetet med

pro-jektplanen

Arbetet med projektplanen har fortgått parallellt med det övriga examensarbe-tet och tagits fram i samarbete med Malmö stad, avdelningen för trygghet och säker-het. Då tanken på en modell för ett lokalt brottsförebyggande och trygghetsskapande program med inriktning på fysisk struktur och markanvändning kom ganska tidigt har tankegångar kring vilka intressenter och möjliga projektdeltagare hela tiden fun-nits med i bakhuvudet under processen samt i kontakten med mina intervjudeltagare. Projektplanens mål, syfte och arbetssätt har förankrats med den förslagna projektä-garen, avdelningen för trygghet och säker-het vid Malmö stad för att öka projektets realiserbarhet.

Figur 2. Geografisk analys innebär möjlighet att titta på olika företeelser i olika lager koncentrerade till geografiska platser för att finna eventuella samband.

(22)

Inom den kommunala planeringen bestäms markanvändningen av detalj- och över-siktsplaner varför det finns en god an-ledning att integrera brotts- och trygg-hetsskapande planering i ett tidigt skede. Fokus kommer dock inte att ligga på vilken i planer bestämd markanvändning som råder utan sker genom observation på plats. Den fysiska planeringen är inte tillämp-bart brottsförebyggande på all brottslig-het utan berör främst brott utomhus i det urbana rummet, det vill säga på offentliga platser såsom gator, vägar, parkeringar, torg, busshållplatser, parker samt på in-nergårdar och liknande. Av den anledningen används brottstatistik uteslutande från brott begångna utomhus och brott begångna i hemmet och på arbetsplatser redovisas inte. Vissa brott saknar platsanknytning och kan därför heller inte anses som re-levanta i detta arbete, till exempel eko-nomisk brottslighet. Givetvis kan inte heller alla platsknutna brott förebyggas enbart genom fysisk planering och mark-användning, brott som begås av psykiskt sjuka människor eller vansinnesdåd kräver sociala insatser.

Med den planeringstradition vi har i Sve-rige och Norden med det öppna samhället som ideal så kommer detta arbete inte att ta upp så kallade ”hårda” brottsförebyg-gande åtgärder som stängsel, låsanordning-ar, inbrottsskydd eller larmanordningar.

Vidare behandlas inte skyddsanordning-ar kopplade till bebyggelsen såsom graf-fiti- och skadegörelsetåligt material, sä-kerhetsdörrar, placering av brevlådor, fönsterskydd etc. Säkerhetsmärkning- och certifiering av fastigheter är däremot ett verktyg som med fördel skulle kunna an-vändas i kombination med fysiska åtgärder. Det finns många regler och bestämmelser som ska tas hänsyn till i stadsplaneringen och det är inte säkert att flera bestämmel-ser är tillämpbara samtidigt, till exempel brottsförebyggande åtgärder i kombina-tion med tillgänglighetsbestämmelser och brandskyddsregler. När det gäller trafik-struktur kan motstridighet uppstå mellan krav på trafiksäkerhet och brottsförebyg-gande krav. Arbetet tar inte hänsyn till detta.

Kontexten för arbetet och dess undersök-ningsfrågor är stadsdelsområdet Herrgår-den i Rosengård, Malmö. Dock avser det-ta arbete att finna samband och lösningar applicerbara på stadsdels- och delområ-desnivå i urbana miljöer, det vill säga att ge förutsättningar för att ta fram en modell för ett lokalt brottsförebyggande och trygghetsskapande program med inrikt-ning på fysiska åtgärder för användinrikt-ning på olika områden.

Förhoppningen och ambitionen med projekt-planen är att knyta samman viktiga ak-törer och intressenter kring detta tvär-vetenskapliga projekt och skapa en arena på lokal nivå för samverkan kring otrygg-het i fysisk miljö. Under intervjuerna har projektidén översiktligt presenterats och fått väldigt positiv feedback. Vidare så syftar projektplanen till att knyta samman tidigare utredningar kring brott, trygg-het och utomshusmiljö till en modell som på ett mer handgripligt sätt ska kunna om-rådesanpassas för att skräddarsy lämpliga åtgärder.

2.7 Avgränsningar

Det här arbetet syftar till att undersöka samband mellan brottslighet och trygghet och den fysiska strukturen och markanvänd-ningen i stadsmiljö. Arbetet kommer där-med att fokusera på områdesnivå och inte på individnivå, det vill säga på lokal stadsdels- och delområdesnivå och inte på personerna som begår brott eller of-fer för brott. Med den fysiska strukturen avses den byggda miljön med gator, vä-gar, bebyggelse, parker och grönska men även terrängförhållanden, kopplingar till omgivande områden och staden som helhet. Markanvändningen avser vilka funktioner som finns på lokal nivå, till exempel bib-liotek, skola, sjukhus, kyrkogård,

fot-bollsplan, butiker och föreningar.

(23)

3. BROTT OCH OTRYGGHET - ETT

SAMHÄLLS-PROBLEM

Trygghet är en grundpelare för hållbar stadsutveckling och berör alla. Genom att planera för en trygg och säker stad gynnas och lyfts även mindre represente-rade sociala grupper fram vilket bidrar till ett mer jämlikt samhälle. Omsorg om fler sociala grupper bidrar till ett in-kluderande samhälle, ett samhälle som tar hänsyn och bryr sig. Trygghet är en

rättighet som alla har rätt till (FN:s mänskliga rättigheter 1948).

3.1 BROTTSLIGHET

Brott är handlingar som är belagda med straff, inget brott utan lag (Sarnecki, 2004). För att minska kriminaliteten kan vissa vanligt förekommande straffbelag-da handlingar avkriminaliseras eller så försöker man minska förekomsten av

kri-minaliserade handlingar genom brottsföre-byggande arbete. Genom att kriminalisera oönskade beteenden så kan man minska brot-ten eller åtminstone avskräcka från brott, ett exempel utgör skärpningen av lagen som reglerar nedskräpning (2011) med syfte att lättare kunna bötfälla personer som

skrä-par ner. Nedskräpning är något som i sig kan bidra till känslan av otrygghet.

Brottsförebyggande arbete innebär en in-riktning mot att dämpa kriminaliteten. Brottslighet går aldrig helt att elimi-nera. Det kommer alltid att finnas förbry-tare och det kommer alltid att finnas behov av poliser.

Men man kan sikta in sig på att minska brottsligheten och göra det svårare för den att få utrymme och fäste.

Under år 2011 anmäldes 1,42 miljoner brott, vilket är en ökning med 3 procent jämfört med året innan (BRÅ 2011). Den senaste nationella trygghetsundersökningen (BRÅ, 2013:1) visar att nästan en fjärdedel (23 procent) av befolkningen (16-79 år) utsat-tes för ett eller flera brott under år 2011. Detta innebär en minskning från 26 procent år 2005 (första nationella trygghetsun-dersökningen) till 23 procent år 2011 (a a).

Det är en väldigt liten andel av befolk-ningen som begår majoriteten av alla brott (Boverket 1998). År 2011 registrerades 122 000 personer som skäligen misstänkta för brott, tillsammans hade de deltagit i 365 000 brott, vilket innebär cirka 3 brotts-deltagande per misstänkt (BRÅ 2011).

Hur stor den faktiska brottsligheten egentligen är går inte att säkert säga. Statistiken innehåller bara de brott som kommer till Polisens kännedom. Den dolda brottsligheten utgör ett stort mörkertal. Den statistik som finns utgör heller inte på något sett ett representativt urval av all förekommande brottslighet. Av uppen-bara skäl anmäls vissa brott oftare eller har en större sannolikhet att anmälas och därför kommer dessa brott att framträda i statistiken. Grövre och mer synliga brott tenderar att främst komma till Polisens kännedom.

Offrens benägenhet att anmäla är en annan faktor som påverkar statistiken för olika brott. Skillnader i brottsstatistiken be-höver heller inte säkert vara ett tecken på att en viss brottslighet har ökat, utan kan bero på ökad anmälningsbenägenhet el-ler ökade insatser hos myndigheterna. Vi-dare så syns inte mindre ordningsstör-ningar i statistiken då de kanske inte är straffbara (hotfulla gäng som approprie-rar allmänna platser) eller störningar med liten anmälningsbenägenhet (nedskräpning,

buskörning med moped och mindre bråk).

Stöld och inbrott 38% Våldsbrott m.m. 18% Skadegörelse 11% Bedrägeri 9% Trafik 5% Narkotika 7% Övrigt 12%

Procent

Figur 3. Under år 2012 utgjorde stöldbrotten 38 procent av samt-liga anmälda brott. Den senaste tioårsperioden utmärks av att stöldbrottens andel har minskat markant, med 15 procentenheter år 2003, medan de flesta övriga brott har ökat sina andelar. Källa. BRÅ. SE

(24)

3.2 hÅLLBAR

STADSUT-VECKLING

Begreppet hållbar utveckling myntades av Lester Brown år 1981 och fick spridning i samband med FN-rapporten Vår gemensamma framtid från år 1987, även kallad Brundt-landrapporten. Enligt Brundtlandkommissi-onen är hållbar utveckling definierad som ”en utveckling som tillgodoser dagens

be-hov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer att tillgodose

sina behov”. Hållbar utveckling är inget

absolut och konkret utan bygger på ideolo-giska principer.

Hållbar stadsutveckling är en inriktning. Hållbar utveckling är indelad i tre dimen-sioner; social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

Arbetet med att skapa trygga och säkra miljöer berör främst social hållbarhet men även ekonomisk hållbarhet.I detta ka-pitel förklaras hur brott och otrygghet generellt hänger ihop med social och eko-nomisk hållbarhet och i kapitel 6 görs en hållbarhetsanalys av området Herrgården.

Urbaniseringen och

brotts-ligheten

Brottslighet har ett starkt samband med urbana miljöer. Många forskare pekar på urbaniseringen som en av de viktigas-te förklaringarna till ökad brottslighet (Wikström 1990).

Den snabba urbaniseringen som inneburit snabba förändringar och koncentration av människor har också medverkat till en dra-matisk ökning av brottsligheten, främst under sextio-, sjuttio- och åttiotalen (Boverket 1998). Storstadsregionerna och

storstäderna står för den största delen av brotten som sker i Sverige.

”Genom urbaniseringen har den sociala sam-manhållning och identitet som kunde präg-la små samhällen ofta ersatts av städer-nas storskaliga bostadsområden med social, ekonomisk och etnisk splittring. De ökade flyttningsrörelserna har gett upphov till uppbrutna släktskapsnätverk, rotlöshet och brist på historisk och kulturell

för-ankring” (Bursik & Graswick 1993 ur

rap-port Boverket 1998, s17). Urbanisering Svagare social kontroll fler tillfällen för brott Fler motiverade gärningsmän Fler brotts-händelser

Figur 4. Sambandet mellan urbaniseringsgrad och brottslighet, efter bild av wikström 1990, ur Boverket 1998, sidan 15.

(25)

25

Sociologen Louis Wirth skrev i boken Ur-banism as a Way of Life (1938) att urbana relationer kännetecknas av ytlighet, ano-nymitet och kortvarighet, på grund av den stora andel människor som stadsbon kommer i kontakt är det inte möjligt att ha nära och betydande relationer med alla männis-kor man möter. Staden kännetecknas av se-kundära kontakter till skillnad från de primära kontakter som finns i rurala sam-hällen (Wirth 1938).

”De för den urbana livsformen utmärkande dragen har sociologiskt sett ofta ansetts vara att primära kontakter har ersatts av mer sekundära, att släktskapsbanden för-svagats och familjens sociala betydelse minskat, att känslan för grannen har för-svunnit och den traditionella grunden för

social samhörighet underminerats” (Wirth

1938, s 171)

Stadskärnor och bostadsområden, i syn-nerhet flerbostadsområden som byggdes un-der miljonprogrammets år, har högst andel brottslighet (Boverket 1998). Med urbani-seringen kommer en ofta önskad anonymitet,

medan baksidan är avsaknaden av social kontroll eller uppkomsten av svag social kontroll. I rapporten Brott, bebyggelse och planering (Boverket 1998) anges so-cial kontroll, skala, identitet och ut-vecklingskraft som tänkbara orsaker till uppkomsten av brott kopplat till den fy-siska strukturen.

Den nationella trygghetsundersökningen visar att boende i storstadsregionerna är mer otrygga än personer i mindre städer eller på landsbygden (BRÅ 2013:1).

Arkitekten Bo Grönlund menar att en helt trygg stad blir en tråkig stad. Han har formulerat ”urbanitetens tre villkor: den trygga staden, den trivsamma staden och den spännande staden (mångfald, kultur,

livsstil) (Boverket 1998). I praktiken

innebär detta att det till exempel inte är lämpligt att såga ner alla träd och jämna all vegetation med marken eller att dränka hela staden i ljus för att uppnå enbart en trygg stad. Vissa platser behöver få vara mörkare eller mer lummiga och mysiga. Det viktigaste är kanske att det finns möjliga trygga vägval under vissa tider på dygnet, det vill säga att inte den enda gångvägen till bussen går genom en mörk och ödslig park med dålig översikt.

TRYGG STAD

URBANITET URBANITET

TRIVSAM STAD SPÄNNANDE STAD

Figur 5. bO gRÖNLUNDS TRIANGEL SOM VISAR HANS TEORI KRING VAR-FÖR EN HELT TRYGG STAD BLIR EN TRÅKIG STAD.

(26)

Social hållbarhet

Social hållbarhet handlar om att byg-ga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga be-hov uppfylls. Social hållbarhet handlar om mänskliga rättigheter, jämlikhet, ut-veckling, utbildning, folkhälsa och om att arbeta med bland annat trygghet, välfärd,

möjligheter till möten och delaktighet, antidiskriminering, mångfald, jämställd-het och barns rättigjämställd-heter.

Social hållbar utveckling kan definieras som ett mycket brett eller mycket smalt område och en exakt definition är därför inte möjlig (Helena Nordström Källström,

Boverket 2010). Social hållbarhet kan handla om långsiktiga processer som får bäring för kommande generationer eller om mer kortsiktiga mål som handlar om konse-kvenser för det sociala livet idag (Bover-ket 2010). Det finns heller inget färdigt

mål eller resultat som anger den sociala hållbarheten som uppnådd. Social hållbar-het är precis som hållbar stadsutveckling en inriktning och process.

Jämlikhet innebär att alla människor ska vara lika värda, det vill säga likhet

in-för lagen och ha samma rättigheter och skyldigheter. Alla ska oavsett kön, ålder, etnicitet och

utbild-ning bemötas och behandlas på ett likvärdigt sätt. Det finns

forsk-ning som visar att jämlikhet ger bättre och mer välmående

samhäl-len och att ojämlikhet inte bara drab-bar resurssvaga utan alla i form av sämre hälsa och kortare liv (Wilkinson & Pickett 2010). Jämlikhet är inte samma om homoge-nitet, att vara jämlik är inte detsamma som att vara likadan eller leva likadant (a a). Jämlikhet innebär till exempel att det inte ska vara oskäliga skillnader i resursfördelning, livskvalitet och folk-hälsa, jämlikhet och barn och ungas upp-växtvillkor beroende på var någonstans du bor i staden. Man kan fråga sig om jämlik-het är ett möjligt mål i sig eller om det kanske mer handlar om att fokusera på att minska skillnaderna. Är ett jämlikt sam-hälle realiserbart?

I det följande tas normativa principer för social hållbarhet upp som kopplas till brott och otrygghet;

Jämn resursfördelning

Ekonomiska klyftor mellan

oli-ka områden soli-kapar frustration och tillfällen för brottslighet. Hälsoekono-men Richard Wilkinson (1992) har visat att det fanns ett signifikant samband mellan låg inkomstspridning och en hög förväntad livslängd i befolkningen. En låg inkomst

är ett mått på materiell ojämlikhet och en del av brottsligheten görs för att ta del av materiella åtråvärda och statusfyllda prylar. En låg inkomstspridning är uppho-vet till klassamhälle enligt hierarkisk struktur menar Wilkinson och pekar på att en låg grad av hierarki är förknippat med

en mer gynnsam utveckling av social sam-manhållning. En hög social sammanhållning ger en lägre grad otrygghet och rädsla för brott. Richard Wilkinson (1992) myntade uttrycket social cohesion, social samman-hållning som uppbärs av grupper och ger upphov till socialt kapital. Wilkinson påstod att inkomstskillnader som är ett mått på materiell ojämlikhet också är ett mått på social sammanhållning i ett område eftersom han fann samband mellan resurs-fördelning inom en grupp och hierarkiska sociala relationer i samma grupp (a a). En stark social sammanhållning ger en hö-gre grad av social kontroll vilket verkar brottsförebyggande.

Det finns ett starkt samband mellan socio-ekonomiskt utsatta områden och kriminali-tet (Krivo & Peterson 1996; Weatherburn et al 1999; Doran & Burgess 2012 s18). Ca-roline Mellgrens avhandling What`s

neigh-bourhood got to do with it? (2011) visar

att områden med större socioekonomisk ut-satthet hade högre problemnivå. Ojämn re-sursfördelning kan bidra till frustration och leda till att man begår kriminella handlingar. Sociologen Robert Merton ut-vecklade den så kallade strainteorin under 1930-talet som hävdar att

samhälls-strukturens krav på livsmål är or-saken till kriminalitet och andra sociala problem. Enligt strain-teorin uppkommer brottslig-het ur en slags frustration om att inte nå upp till de starka rådande medelklassidealen som

References

Related documents

Det lokala brottsförebyggande rådet är en gemensam plattform för det lokala brottsförebyggande arbetet med såväl interna som externa aktörer. Rådet har i uppgift att tydliggöra

Social cognitive theory handlar om hur personerna i gruppen tänker om gruppen, gällande socialt flow är det enligt channel model viktigt att förmågan/kompetensen inom

Göteborgs Stads ändamål med Göteborg & Co är att på övergripande nivå leda och samordna arbetet inom kluster Turism, kultur och evenemang (TKE), medverka till att stärka

Påverkan mellan tjänstemäns emotioner, praktiska arbete och Kriminalvårdens struktur ser utifrån resultaten ut att vara följande: Regelverket förhindrar generellt inte

I denna kurs tränas studenter i att arbeta med brotts- och säkerhetsfrågor i offentliga miljöer. Studenter får en bred och kritisk kunskap om variationen mellan teoretiska

Denna studie är gjord för att diskutera CPTED och dess förhållande till känslan av trygghet och inte enbart förebyggande av brott..

Trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete innebär allt som vi som individer och samhälle kan göra för att förhindra att brott sker – och allt vi kan göra för att

Som avgränsning fokuserar detta styrdokument på det samordnande arbete som krävs för att förebygga brott och brottslighet och öka tryggheten, dels genom åtgärder som minskar