Socioekonomisk bakgrund och dess påverkan på elevers skolframgång : En kunskapsöversikt om hur socioekonomisk bakgrund påverkar elevers skolframgång

SAMHÄLLE - KULTUR - IDENTITET 

Självständigt arbete i samhällskunskap och lärande

Socioekonomisk bakgrund och dess påverkan på

elevers skolframgång -

En kunskapsöversikt om hur socioekonomisk bakgrund påverkar elevers

skolframgång

The impact of socio-economic background on students’ school success -

An overview of how socio-economic background affects students’ school success

Kalin Vi

Ester Berggren

Ämneslärarexamen med inriktning gymnasium Examinator: Joakim Glaser 300 hp Handledare: Jesper Hambert Självständigt arbete i fördjupningsämnet 15 hp

Förord  

Boken ​Skola i normer ​ledde oss in i valet av ämne för denna kunskapsöversikt som har varit mycket  lärorik att skriva och stärkt vårt medvetande om elevers skilda villkor för lärande. Under arbetets  gång har vi på grund av den pågående pandemin inte kunnat ha fysiska träffar därför har vi istället  haft varandra på tråden när vi producerat denna kunskapsöversikt. All litteratursökning som  återfunnits har skrivits in i ett gemensamt dokument på Google docs, vi har varit i samtal med  varandra när respektive sökningar har gjort. Då Kalin har engelska som andraämne har hon varit  något mer koncentrerad på sökningen i databasen EBSCO medan Ester sökte något mer i databasen  SwePub. De träffar vi funnit intressanta har vi gemensamt beslutat om att ha med i 

kunskapsöversikter och sammanställningen av materialet har skett tillsammans.    

Vidare har vi varit mycket noggranna med att producera all text i denna kunskapsöversikt  gemensamt, eftersom detta förutsätter ett enhetligt språk och för att kunna dela tankar med  varandra. Att arbeta tillsammans har också bidragit till att en ständig diskussion om upplägg,  struktur på text och om dess innehåll har kunnat tillgodoses.  

Vi vill slutligen tacka vår handledare Jesper Hambert som hjälpt oss under arbetets gång och  kommit med många goda råd!  

Abstract  

Kunskapsöversiktens syfte är att redogöra för hur socioekonomisk bakgrund påverkar elevers   skolframgång sett till tidigare forskning. Den tidigare forskningen som presenteras i  

kunskapsöversikten betonar en enighet om att socioekonomisk bakgrund påverkar elevers   skolgång, vilket belyser att denna förståelse kan vara viktig att bära med sig inom skolan.  

Problematiken som kunskapsöversikten betonar är inte central endast för lärarna och oss blivande   lärare utan än mer viktig för utbildningssystemet i sin helhet, eftersom förändringar främst sker på   en högre nivå. Metoden för arbetet utgörs av en informationssökning i databaserna SwePub och   EBSCO, materialet som återfunnits vid sökproccesserna presenteras under resultatsdelen i   kunskapsöversikten.  

Resultatet i denna kunskapsöversikt redogör för tre aspekter av socioekonomisk bakgrund:   dessa är socioekonomisk status ur ett psykologisk perspektiv, utbildningskapital kopplat till Pierre  Bourdieu och slutligen socioekonomisk bakgrund kopplat till geografisk hemvist. Dessa tre   aspekter av socioekonomisk bakgrund kan förstås utifrån en kunskapsmässig, en social och   en ekonomisk dimension av socioekonomisk bakgrund. Slutsaten i kunskapsöversikten betonar   att det inte är socioekonomisk bakgrund i sig självt som påverkar elevens skolframgång.  

Snarare handlar det om de effekter som socioekonomisk bakgrund har. Dessa effekter kan  bestå av brist på kulturellt kapital, ens förvärvade utbildningskapital eller ens geografiska   hemvist.  

Nyckelord: ​Geografisk hemvist, skolframgång, skolsegregation, socioekonomisk bakgrund, 

utbildningskapital, kulturellt kapital,  

Innehållsförteckning:  

1.0 Inledning 4 

1.1 Yrkesrelevans 5 

2.0 Syfte och frågeställning 7 

2.1 Centrala begrepp 7 

2.1.1 Socioekonomisk bakgrund 7 

3.0 Metod, urval och centrala begrepp under sökprocessen 9 

3.1 Litteratursökning SwePub 10 

3.2 Litteratursökning EBSCO 11 

3.3 Metoddiskussion 12 

4.0 Resultat 14 

4.1 Socioekonomisk status ur ett psykologiskt perspektiv 14  4.2 Utbildningskapital som en del av socioekonomisk bakgrund 16  4.3 Geografisk hemvist kopplat till socioekonomisk bakgrund 17 

5.0 Slutsats 19  6.0 Diskussion 21  7.0 Källförteckning 23 

1.0 Inledning  

Ett intresse för kunskapsöversiktens ämnesval väcktes när vi i en tidigare kurs läste boken ​Skola i 

normer ​skriven av bland annat Lena Martinsson som är professor inom genusvetenskap och docent 

i etnologi vid Institutionen för kulturvetenskap. Martinsson lyfter att begreppet klass ofta saknas  inom skolan och dess värdegrund. Martinsson menar att detta är problematiskt eftersom klass  bidrar till skilda villkor för styrande och delaktighet i samhället som i sin tur kan påverka elevers  skolgång (Martinsson, 2014, sid: 142). I likhet med Martinsson är vår förståelse att socioekonomisk  bakgrund eller klasstillhörighet påverkar människors livsvillkor och detta har varit en mycket  central kunskap under våra studier i samhällskunskap. För oss samhällskunskapslärare blir det  därmed anmärkningsvärt att begreppet klass eller socioekonomisk bakgrund inte äger mer plats  inom skolan och dess värdegrund.  

I skollagen står det bland annat att: “Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och  ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet” Skollagen (2010:800) 1  Kapitel 8§. Esbjörn Larsson som är professor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och  utbildningsstudier citerar denna del i skollagen i boken ​Utbildningshistoria​. Detta sker samtidigt  som Larsson betonar att elevers bakgrund visat sig ha en betydande roll för deras skolgång och i  vilken grad de kan dra nytta av utbildningssystemet. Larsson hänvisar till en undersökning av 14  000 gymnasieelever i Stockholm 1988, som uppvisar ett tydligt samband mellan elevernas sociala  bakgrund och deras betyg. Studien visar att elever från arbetarklassen i större utsträckning hade  lägre betyg än elever från medelklassen som ofta erhöll högre betyg. Larsson betonar dessutom att  skillnaderna mellan skolorna inte var lika stora på 1980-talet som det är idag, vilket bidrar till  funderingar kring hur mycket socioekonomisk bakgrund faktiskt påverkar elever i dagens  skolsystem (Larsson, 2019, sid: 403).  

Det svenska skolsystemet har under den senaste tiden genomgått en omställning som enligt  professorn vid Institutionen pedagogik, kommunikation och lärande Thomas Johansson har lett  till en starkare betoning på individuella värden, konkurrens och entreprenörskap. Johansson skriver 

att skolval kan kopplas samman med boendeplats som i sin tur leder till en ökad segregation och en  ojämlik ekonomisk samt social struktur. Vidare skriver Johansson att valfrihetssystemet hade som  incitament att förhindra att barn med samma socioekonomisk bakgrund hamnar på samma skolor  och att motverka segregationen. I verkligheten sker dock motsatsen då friskolor inte verkar ha  någon positiv effekt på segregationen (Johansson, 2013, sid: 34-35).  

Skollagen som har citerats ska förutsätta att elever oavsett socioekonomisk bakgrund har lika  tillgång till utbildning samtidigt som Martinsson menar att klass inte betonas stark nog inom  skolan, vilket skulle kunna betraktas som betydelsefullt för att förutsätta att elever oavsett  socioekonomisk bakgrund har lika tillgång till utbildning. Johansson skriver att elevens  socioekonomiska bakgrund tenderar att påverka hens skolval, vilket är en effekt av 

valfrihetsprincipen. Larsson presenterar forskning som genomfördes innan det fria skolvalets  existens som redan då uppvisar stora samband mellan betyg och elevens socioekonomiska  bakgrund. Med detta sagt och med underlag av den tidigare forskningen som kommer att 

presenteras i kunskapsöversikten vill vi undersöka hur socioekonomisk bakgrund påverkar elevers  skolgång och deras skolprestation.  

1.1 Yrkesrelevans 

Lärare ska enligt det kompensatoriska uppdraget skapa lika villkor som leder till att eleven kan  uppnå kunskapsmålen (Skolverket, 2020). Därmed ​ ​kan det vara betydelsefullt att lärare har en  ödmjukhet inför att eleverna i klassrummet kan ha olika socioekonomiska bakgrunder och att detta  kan påverka deras skolgång. Vår kunskapsöversikt tar avstamp ur ett sociologiskt perspektiv,  frågeställningen och litteraturen som det hänvisas till är i mång mån sociologiskt präglad, vilket  innebär att kunskapsöversikten i sin helhet hör hemma inom fältet samhällskunskap. Detta innebär  att kunskapsöversikten leder till fördjupad kunskap inom samhällskunskapsämnet som i sin tur är  central för lärare och för blivande lärare. För lärare som yrkesprofession belyser vår 

kunskapsöversikt en central del för lärarnas uppdrag att kunna förutsätta att eleven får en god  skolgång, eftersom uppsatsen bidrar till kunskap om elevers skilda villkor för deras skolgång utifrån  deras socioekonomiska ställning. Denna förståelsen av elevers skilda villkor för skolframgång som 

vår kunskapsöversikt bidrar till ger läraren en bild av den komplexitet som hen kommer att möta i  skolan.  

I samhällskunskapsämnets syfte står det: “Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att  eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i  olika samhällsfrågor” (Skolverket, 2011). Utdraget från skolverkets hemsida betonar elevens 

förmåga att skapa kunskaper om människors livsvillkor. Vår kunskapsöversikt redogör för elevers  livsvillkor sett till deras socioekonomisk bakgrund och hur denna påverkar deras skolgång. Vidare  innebär detta att blivande lärare som tar del av vår kunskapsöversikt skapar sig en förståelse för  människors livsvillkor vilket hen i sin tur kan bära med sig i sitt arbete mot att bredda elevers  kunskaper om människors livsvillkor. På skolverkets hemsida framkommer det ytterligare att  undervisning i samhällskunskapsämnet ska leda till att skapa förutsättningar för ett aktivt  deltagande i samhällslivet (Skolverket, 2011). Lena Martinsson (2014) menar att klass eller 

socioekonomisk bakgrund kan bidra till skilda villkor för styrande och deltagande i samhället. Detta  innebär att socioekonomisk bakgrund kanske bör has i åtanke för att lärarens undervisning ska  kunna skapa förutsättningar för eleven att aktivt kunna delta i samhällslivet, eftersom eleverna i  grunden inte har lika förutsättningar för att uppnå detta.  

2.0 Syfte och frågeställning 

Den tidigare forskningen som kommer att presenteras i kunskapsöversikten betonar en enighet om  att socioekonomisk bakgrund påverkar elevers skolgång. Vårt syfte är att genom denna starka  enighet belysa hur socioekonomisk bakgrund påverkar elevers villkor för skolframgång enligt den  tidigare forskningen som presenteras. Tidigare forskning visar således på att det finns ett samband  mellan socioekonomisk bakgrund och skolframgång därmed blir det intressanta att undersöka  bakomliggande mekanismerna som leder till detta, hur:et. En kunskap om de bakomliggande  mekanismerna bidrar till ett synliggörande som i sin tur kan verka för möjlighet till förändring.  Kunskapsöversikten har också som syfte att bredda blivande lärares förståelse för elevers skilda  villkor för skolframgång utifrån deras socioekonomiska bakgrund. Slutligen belyser 

kunskapsöversikten en problematik av utbildningssystemet i sin helhet då det verkar för att  reproducera sociala skillnader, syftet blir därmed också att synliggöra denna problematik. 

Frågeställning:  

- Hur påverkar socioekonomisk bakgrund elevers villkor för skolframgång sett till tidigare  forskning?  

2.1 Centrala begrepp  

Vi har valt att definiera vårt kärnbegrepp för att göra texten tydligare, detta eftersom ett begrepp  som socioekonomisk bakgrund har flertalet definitioner men också för att underlätta för läsarens  förståelse. Definitioner av centrala begrepp tydliggör kunskapsöversiktens huvudsakliga fokus och  är behövligt för att kunna besvara frågeställningen.  

2.1.1 Socioekonomisk bakgrund  

Anders Fjällhed, universitetslektor vid specialpedagogiska Institutionen och Mikael Jensen, doktor i  utbildningsvetenskap menar att socioekonomiska förhållanden kan förstås utifrån ekonomiska,  kunskapsmässiga och sociala resurser. Ekonomiska resurser innebär möjligheten att kunna 

barn kommer från en socioekonomisk bakgrund präglad av ekonomisk utsatthet kan ha negativ  påverkan på barns livsvillkor. Föräldrarnas eller familjens utbildning- och bildningsnivå kan  beskrivas som de kunskapsmässiga resurserna, vilket enligt Fjällhed och Jensen har en stor påverkan  på barnets skolgång. Enligt Fjällhed och Jensen påverkas barnets skolgång avsevärt utifrån om  föräldrarna har en grundskoleutbildning eller högskoleutbildning. Den sista dimensionen av  socioekonomisk bakgrund är de sociala resurserna, vilket innebär de sociala nätverket som kretsar  kring familjen. Fjällhed och Jensen menar att ett socialt nätverk bidrar till känslor av trygghet och  minskar sårbarheten som har effekter på barns mående och skolprestation. Vi har således valt att  använda Fjällhed och Jensen definition av vad socioekonomisk bakgrund kan betyda, deras  definition kretsar i mång mån kring barns livsvillkor. Definitionen bekräftar vidare att  socioekonomisk bakgrund påverkar elevers skolgång och skolprestation, vilket även vår  kunskapsöversikt kommer att betona (2013, sid: 16-17).  

3.0 Metod, urval och centrala begrepp under 

sökprocessen  

Metoden i detta arbete består av en litteratursökning i databaserna Swepub och ERIC via EBSCO  och för att kunna tillgodose denna sökningsprocess med passande begrepp krävdes det att vi i första  hand utformade vårt syfte samt frågeställning. Centrala begrepp i syftet och frågeställningen  utgjorde således val av ord vid sökprocessen, för att vidga sökning använde vi dessutom synonymer  för dessa kärnbegrepp. Detta gick till på följande vis socioekonomisk bakgrund var ett av sökorden  som ledde till fler synonymer såsom socioekonomisk status, klasstillhörighet, social klass med flera.  På samma vis ledde ordet skolframgång som lyfts i vår frågeställning till synonymer såsom 

skolprestation och skolgång.    

Professorn Alan Bryman menar att kvalitativ innehållsanalys kan beskrivas som ett angreppssätt vid  analys av data och dokument, denna strategi resulterar i att finna bakomliggande teman under  analysen av dokument och texter. Vidare kan en innehållsanalys redogöras för via några vanligt  förekommande steg som enligt Bryman bland annat kan vara att formulera en forskningsfråga eller  problemformulering, bekanta sig med ett mindre antal dokument och utveckla några kategorier  som kan styra insamlingen av data. Vår metod kan liknas med en kvalitativ innehållsanalys utifrån  att det första steget innebar en formulering av frågeställning och syfte som i sin tur styrde vår  sökningsprocess i databaserna. Ett senare i steg i litteratursökningen innebar att vi bekantade oss  med ett färre antal texter, totalt sex stycken som utgör vårt resultat och svar på kunskapsöversiktens  frågeställning. Vidare kan vår sökprocess liknas med en kvalitativ innehållsanalys genom att vi  genererade sökord som styrde litteratursökningen i databaserna, sökorden skulle kunna liknas med  de kategorier som utvecklas för datainsamling i en kvalitativ innehållsanalys (Bryman, 2011, sid:  505-506).  

Febe Friberg (2017) skriver att vetenskapligt underlag är en färskvara vilket bidrog till att vi hade  som urvalskriterium att rapporter, böcker och avhandlingar inte skulle vara äldre än 15 år, 

för att vi var intresserade av en svensk kontext i första hand, då detta inte gav tillräckligt med  passande resultat valde vi att bredda sökningen till ett globalt perspektiv. EBSCO blev därav vår  sekundära sökmotor för att kunna applicera en mer generaliserbar uppfattning av socioekonomiska  förhållanden och skolframgång i vår kunskapsöversikt. Vilket bland annat består av 

socioekonomisk status utifrån psykologisk teori, som utgör en mer generell bild av socioekonomisk  status betydelse snarare än en studie knuten till en specifik kontext. Vidare gjordes ett urval att  främst välja rapporter, artiklar och böcker som behandlade enbart socioekonomisk bakgrund och  inte andra sociala kategorier såsom kön och etnicitet. Sammanfattningsvis är vår sökprocess i  databaserna SwePub och EBSCO starkt kopplade till kunskapsöversiktens syfte och frågeställning.  Vi har därför varit restriktiva med vilken litteratur vi väljer genom att endast välja den litteratur som  verkar direkt passande med kunskapsöversiktens syfte. Under sökningen i båda databaserna valdes  peer-reviewed artiklar, studier och rapporter av kvalitetsskäl och för att fokusera på texterna som  möjligen är mer valida.  

Vidare utgörs arbetet av tidigare kurslitteratur, vilket består av böckerna ​Utbildningshistoria  (2019)​ ​och ​Skola i normer ​(2014) som båda gav oss inspiration till ämnesvalet och utgör en del av  inledningen i kunskapsöversikten. Boken ​Barns livsvillkor ​(2013) som återfanns vid 

litteratursökningen i databasen SwePub används vid definition av begreppet socioekonomisk  bakgrund och i kunskapsöversiktens inledning. För att understryka kunskapsöversiktens relevans  för läraryrket har vi använt oss av skolverkets hemsida, där lyfts lärarnas kompensentatoriska  uppdrag och samhällskunskapsämnets syfte.  

3.1 Litteratursökning SwePub  

Från vår frågeställning utvanns de centrala begreppen skolgång, skolframgång, skolprestation,  socioekonomisk bakgrund, socialt kapital och social bakgrund som blev våra sökord i databasen  SwePub. De olika sökorden gav oss många träffar men få gav underlag till att besvara 

kunskapsöversiktens syfte och frågeställning, eftersom SwePub förutsatte sökning med enbart ett  ordval vilket i sin tur ledde till resultat där skolgång inte kunde kopplas till socioekonomisk  bakgrund. Exempelvis genererade sökordet “skolgång” 104 träffar men ingen matchade 

kunskapsöversiktens syfte. Istället behandlade texterna ämnen såsom psykisk ohälsa, mobbning och  rätten till skolgång för EU-migranter. Texterna valdes bort genom en överblick av titeln eller efter  läsning av abstract men några texter kunde inte uteslutas förrän då vi tagit del av dem. I ett tidigt  skede vid sökningen i SwePub märkte vi en andra problematik som innebar att vi inte fick särskilt  många träffar som behandlade skolgång i förhållande till socioekonomisk bakgrund. Detta  förvånade oss något eftersom vi innan sökproccessens begynnelse trott att vi skulle få många  relevanta resultat vid sökningen i SwePub.  

Sökorden “socioekonomisk bakgrund”, “socialt kapital”, “skolframgång” och “studieresultat och  social bakgrund” gav lyckosamma och användbara resultat för att kunna besvara vår frågeställning.  Som i sin tur bestod av tre böcker och två rapporter varav alla lästes mer ingående, då även en bok  valdes bort på grund av att fokuset låg på skolan som organisation och inte på individnivå.  Resterande texter utgör alla en relevans i kunskapsöversikten, en bok används till att definiera  socioekonomisk bakgrund och utgör en del av inledningen, de andra texterna behandlas först i  resultatsdelen. Efter att ha tagit del av den tidigare forskningen, fann vi att begreppet 

utbildningskapital nämndes och blev således nyfikna på att göra en ny sökning med detta begrepp.  Sökordet “utbildningskapital” gav ett intressant resultat, en avhandling som lyfter några intressanta  aspekter i förhållande till vår kunskapsöversikt.  

3.2 Litteratursökning EBSCO  

Som tidigare nämnt blev EBSCO främst vår sekundära sökmotor eftersom kunskapsöversikten  förhåller sig till en svensk kontext. Samtidigt utgör denna sökprocess en viktig del i fördjupningen  av socioekonomisk bakgrunds påverkan på elevers skolgång. Sökprocessen gav endast två 

användbara resultat, en rapport och ett utdrag från en bok, båda texterna tar avstamp i ett 

psykologiskt perspektiv och bildar en förklarande roll av förhållandet mellan socioekonomisk status  och elevers skolframgång. Vid litteratursökningen i denna databas upptäcktes att det fanns många  fler texter som behandlade begrepp som klass och socioekonomisk bakgrund i förhållande till 

SwePub, vilket innebär att det verkar mer förekommande att det forskas om skolprestation i  relation till socioekonomisk bakgrund utanför Sveriges gränser.  

Vår första sökning bestod av en översättning av begreppet skolframgång som blev “school  achievements” och utökad sökning med begreppet “social class” som är en direkt översättning av  begreppet social klass. Social klass var till början tänkt som kunskapsöversiktens kärnbegrepp men  efter diskussion med vår handledare beslutade vi oss för att använda socioekonomisk bakgrund  istället. Sökningen med ordvalen “school achievements” och utökad sökning med begreppet “social  class”gav oss 462 resultat, många passade dock inte kunskapsöversiktens syfte och andra var stark  kopplade till specifika kontexter. En specifik kontext kunde exempelvis vara starkt förankrad till ett  lands utbildningssystem eller till ett sammanhang som inte kan jämföras med den svenska skolan  eller den svenska samhället. Texter, avhandling och rapporter är således ofta knutna till en specifik  kontext vilket försvårade för sökprocess i databasen EBSCO och bidrog till att vi i första hand inte  gjorde en sökning i databasen.  

En senare sökning i EBSCO bestod av orden “school success OR school achievement OR school  performance AND social standing”, denna sökningen gav de två träffar som nämnts ovan, ett  utdrag från en bok och en rapport. Titeln på vardera text fann vårt intresse eftersom dessa bestod av  kärnbegreppen i vårt ämnesval: mer konkret behandlades relationen mellan socioekonomisk status  och akademisk framgång samt skolprestation. Detta innebär att vi motiverar de texter som valts  genom att de ska kunna generera svar på vår frågeställning och utgöra en betydande del i  kunskapsöversiktens syfte. När vi sållade bland träffarna vid sökningen gjordes detta via en 

överblick av textens titel eller genom en översikt av abstract, vilket räckte för att avgöra om träffarna  kunde utgöra en relevans för kunskapsöversikten.  

3.3 Metoddiskussion  

Vi nämnde tidigare att vi fann en problematik då SwePub endast förutsatte sökning i ett led, det  förstnämnda sökordet kunde därmed inte byggas ut med ytterligare ett sökord. Detta ledde till att 

vår sökprocess försvårades genom att skolframgång då inte kunde kopplas samman med  socioekonomisk bakgrund. Skolframgång i sig inte utgör inte en relevans i förhållande till  kunskapsöversiktens syfte då texter om skolframgång snarare kunde behandla sådant som  mobbning eller psykisk ohälsa således inte skolframgång sett till socioekonomisk bakgrund. Vid  sökning i båda databaserna fann vi några intressanta resultat men kunde inte få tillgång till de  texterna, vilket är synd eftersom dessa texter hade kunnat bidra till en väsentlig del i vår  kunskapsöversikt.  

Några av de valda texterna kan också uppfattas som mindre relevanta, den ena på grund av att den  behandlar skolprestation i förhållande till inrikes och utrikes födda vilket är ett perspektiv som inte  lyfts i vår kunskapsöversikt. Dock fann vi andra relevanta aspekter i denna text som diskuterar  kopplingen mellan socioekonomisk bakgrund och skolprestation. Det andra två texterna kan  diskuteras eftersom de förhåller sig till ett psykologiskt perspektiv samtidigt som 

kunskapsöversikten ska förhålla sig till ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Som tidigare nämnt  belyser vi vikten av dessa texterna eftersom ett psykologiskt perspektiv av socioekonomisk status  bidrar till en djupare förståelse av dess påverkande kraft. I en utav dessa texterna användes 

begreppet fattigdom som vi valt att inte benämna i denna kunskapsöversikt eftersom vi tolkar detta  som fattigdom som direkt definierande och det innebär en mycket låg socioekonomisk bakgrund. I  vår kunskapsöversikt behandlas snarare socioekonomisk bakgrund som både låg och hög och det  behöver därför inte innebära fattigdom.  

Tidsramen för detta arbete bidrog till att sökningen blev koncentrerad och sökord som inte direkt  kunde kopplas till kunskapsöversiktens syfte bortvaldes, för att kunna tillgodose att den tidigare  forskningen som vi fann intressant skulle hinna bearbetas. En koncentration vid sökprocessen i  databaserna kan innebära en fokusering på den mest relevanta forskningen, den forskning som  särskilt kan generera till svar på kunskapsöversiktens frågeställning. Detta betyder sammantaget att  en begränsad tidsram inte behöver tolkas som negativ för kunskapsöversiktens styrka trots att det  kan innebära att viss forskning blivit bortvalt eller inte återfunnits.  

4.0 Resultat

Socioekonomisk bakgrund definierades med hjälp av Fjällhed och Jensen som beskrev att detta  begrepp innehåller en ekonomiska, kunskapsmässiga och social dimension samt att socioekonomisk  bakgrund kan förstås utifrån dessa dimensioner (2013, sid: 16-17). När vi presenterar kommande  resultat kommer alla dessa dimensioner att behandlas, i delen som redogör för “Socioekonomisk  status ur ett psykologiskt perspektiv” lyftes de sociala och ekonomiska resurserna. Den 

kunskapsmässiga dimensionen redogörs genom Pierre Bourdieus utbildningskapital under rubriken  “Utbildningskapital som en del av socioekonomisk bakgrund”. Slutligen behandlas den 

kunskapsmässiga, den sociala och den ekonomiska förståelsen av socioekonomisk bakgrund under  rubriken “Geografisk hemvist kopplat till socioekonomisk bakgrund”. Här presenteras en studie  och en rapport.  

4.1 Socioekonomisk status ur ett psykologiskt perspektiv 

Under litteratursökningen fann vi som tidigare nämnt två texter som behandlar socioekonomisk  status ur ett psykologiskt perspektiv den ena texten är skriven av Dr Gigi Lam, doktor i filosofi vid  den Sociologiska institutionen i Hong Kong (2014). Den andra texten är skriven av Jennifer Acher  som är universitetslektor i psykologi och Nathan Berger, som har PhD i socialpsykologi (2018),  båda verkar på universitet i Sydney. Dr Gigi Lam använder sig av ett socialpsykologisk perspektiv  för att redogöra förhållandet mellan socioekonomisk status och akademisk prestation, medan  Acher och Berger behandlar socioekonomisk status genom social kognitiv teori. Båda rapporterna  undersöker relationen mellan akademisk framgång/prestation och socioekonomisk status och  finner ett samband mellan dessa. Acher och Berger har som metod kvalitativ innehållsanalys medan  Dr Gigi Lam jämför makrofaktorer i utbildningssystemet med mikrofaktorer såsom individuella  socioekonomiska förhållanden.  

Dr Gigi Lam finner ett samband mellan socioekonomisk status och skolprestation vilket innebär att  barn som kommer från familjer med lägre socioekonomisk status erhåller lägre betyg. Elever från låg 

socioekonomisk bakgrund saknar grundförutsättningar för att få goda akademiska resultat vilket  beror på brist av ekonomiska resurser, enligt Dr Gigi Lam. Bristen på ekonomiska resurser leder till  ett minskat kulturellt kapital som i sin tur påverkar individen vokabulär, kulturellt kapital beskriver  Dr Gigi Lam som möjligheten att gå på teatrar, konserter, bibliotek med flera. Således innebär detta  enligt Dr Gigi Lam att personer med högre socioekonomisk status har ett större kulturellt kapital  som leder till ett utbrett vokabulär och till intellektuell utveckling. Omvänt innebär detta att  individer med låg socioekonomisk status och med brist på kulturellt kapital hämmas i deras  intellektuella utveckling. Slutligen menar Dr Gigi Lam att det är tillgången till resurser och 

kulturellt kapital som anses vara den främsta faktorn till en god skolgång och eftersom barn med låg  socioekonomisk status ofta saknar detta resulterar det i negativa effekter på deras skolgång. Dr Gigi  Lam betonar att socioekonomiska status påverkar elevers skolgång eftersom den bidrar till mängden  kulturellt kapital en elev kan erhålla. Det kulturella kapitalet är i sin tur beroende av elevens 

ekonomiska resurser, ju mer ekonomiska resurser eleven har desto mer kulturellt kapital kan hen  skaffa sig. Om en elev innehar ett stort kulturellt kapital bidrar detta till hens språk- och 

intellektuella utveckling som i sin tur uppmuntrar till skolframgång.  

Acher och Berger fokuserar snarare på individens kognitiva förmåga i relation till socioekonomisk  status och hur detta i sin tur påverkar deras akademiska framgång. Individer med låg 

socioekonomisk status saknar ofta en större ekonomisk och materiell tillgång som leder till att deras  individuella handlingsutrymme begränsas, enligt Acher och Berger. Medan personer med hög  socioekonomisk status innehar ett större handlingsutrymme och kan ofta utöva kontroll över  situationer de möter på grund av deras ekonomiska och materiella tillgångar. ​Acher och Bergers  studie visar att elever med låg socioekonomisk status motiverades att klara HSC (examinations for a  Higher School Certificate) som ett bevis på kompetens inför vänner, familj och övriga samhället.  Vilket innebär enligt Acher och Berger att eleven då klarade HSC för att svara på yttre faktorer  såsom den stigma det innebär att inte klara skolan eller för att bevisa för omgivningen att trots sin  låga socioekonomiska status innehar hen kompetens. Acher och Bergers studie visar att studenter  från högre socioekonomiska skolor innehar höga prestationskrav och ett målinriktat beteende,  vilket överensstämmer med tidigare forskning som visar att elever med högre socioekonomisk status  är mer prestationsinriktade än de elever med låg. I kontrast till elever med lägre socioekonomisk 

status som inte utvecklar ett lika självcentrerat prestationsinriktat beteende inom skolan. Ett  självcentrerat prestationsinriktad beteende hämmas eftersom elever med låg socioekonomisk status  är mer beroende av yttre faktorer i sitt handlande som en konsekvens av begränsade ekonomiska  och materiella tillgångar. Sammanfattningsvis innebär detta således att elever med högre 

socioekonomisk status genom deras målinriktade beteende tenderar att prestera bättre i skolan än  elever med lägre socioekonomisk status som snarare svarar till yttre faktorer vid skolprestation.  

4.2 Utbildningskapital som en del av socioekonomisk bakgrund  

I denna del redogörs det för en en bok och en avhandling som båda behandlar Pierre Bourdieus  begrepp utbildningskapital inom ramen för socioekonomisk bakgrund och dessa texter återfanns  vid litteratursökningen i SwePub. Bengt Persson, professor i specialpedagogik och Elisabeth  Persson, lektor i didaktik har genom kvalitativ forskningsintervju samlat in material från skolor i  Essunga kommun (2016, sid: 71-73). Ida Lidegran, lektor och docent i utbildningssociologi (2009)  har använt sig utav ‘mixed methods’, bland annat har intervjuer hållits med studenter från Uppsala  universitet. Persson och Persson skriver i sin bok att utbildningskapital innebär föräldrarnas och  individens egna utbildningsnivå, de menar vidare att utbildningskapital kan beskriva ungdomars  framtida utbildningsmöjligheter. Lidegran skriver i likhet med detta att utbildningskapitalet 

påverkar studentens kommande utbildningskultur, i intervjuer gjorda med läkarstudenter framkom  det att föräldrarnas utbildningsnivå spelade en central roll. De flesta av läkarstudenterna hade  föräldrar som var högt utbildade och studenterna bar med sig nedärvda utbildningstillgångar i sin  utbildningskarriär. Studenterna hade dessutom en god erfarenhet av skolan, samtliga intervjuade  studenter hade utan svårighet erhållits höga betyg i sina tidigare studier. Slutligen menar Lidegran  således att det förärvade utbildningskapitalet är det som ledde till studenternas utbildningskultur,  föräldrarnas utbildningsnivå har således en särställning.  

Persson och Persson poängterar i sin analys av datainsamlingen att utbildningskapitalet kan 

beskrivas som motivationen bakom studierna, ett litet utbildningskapital innebär då att drivkraften  för nå högre studier saknas. Detta kan jämföras med Lidegrans resonemang om att läkarstudenter 

hade nått en hög utbildningsnivå bland annat på grund av föräldrarnas starka utbildningskapital,  därmed fanns drivkraften för att nå högre studier. Den aktuella orten som behandlas i Persson och  Perssons studie var utbildningsnivån generellt låg och de individer som ville studera vidare på  gymnasiet eller på högre nivå valde ofta att flytta från hemorten. En utbildningskultur som ledde  till högre studier var således inte vidare utbredd i den aktuella kommunen vilket bidrog till att  många elever inte nådde högre studier. Både avhandlingen och boken betonar utbildningskapitalet  som en stark pådrivande faktor för att elever ska kunna nå högre studier. Utbildningskapitalet  uppfattas som drivkraften eller motivationen som eleven kan nyttja för att klara sin skolgång eller  för att kunna nå högre studier.   

4.3 Geografisk hemvist kopplat till socioekonomisk bakgrund  

Under denna del presenteras en rapport och en studie som båda återfanns under vår  litteratursökning. Hans Grönqvist och Susan Niknami (2017) har skrivit en rapport till  Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO-rapport) utfärdad av regeringskansliet.  ESO-rapporten behandlar skolresultat och bakgrund, mer specifikt jämför den inrikes och utrikes  föddas skolresultat genom hänvisning till en stor mängd befintlig data. Göran Nygren doktorand i  etnologi (2007) har å andra sidan genomfört ett fältarbete i en årskurs åtta för att studera hur  skolframgång ter sig i en framgångsrik klass. Grönqvist och Niknami fokuserar i ESO-rapporten på  inrikes och utrikes födda i relation till studieresultat, vilket inte direkt utgör en relevans i denna  kunskapsöversikt men de lyfter andra aspekter som är mer generella och betydelsefulla för 

kunskapsöversikten. ESO-rapporten understryker att elever som tidigt har en högre kunskapsnivå  har mindre svårigheter att inhämta ny kunskap i kontrast till elever med en lägre kunskapsnivå,  vilket kan resultera i att glappet mellan studiestarka och studiesvaga förstärks över tid. 

Medan Nygren belyser den individuella identifikationen som en faktor till skolframgång, klassen  som han studerade identifiera sig själva som normen och klassen ansåg sig själva vara mycket  resursstarka för att nå skolframgång. Eleverna i klassen kom från hemmiljöer med hög social status,  vilket enlig Nygren utgör en betydelse för elevernas resurser och handlingsutrymmen inom skolan.  I likhet med Nygren belyser ESO-rapporten föräldrarnas socioekonomiska bakgrund som en 

förklaring till glappet mellan inrikes och utrikes föddas studieresultat. ESO-rapporten lyfter att  elever med föräldrar som kommer från sämre socioekonomiska förhållanden oftast klarar sig sämre i  skolan. Vilket enligt ESO-rapporten kan bero på att föräldrar med bättre ekonomiska 

förutsättningar kan bidra till sin barns lärande i större utsträckning, bland annat på grund av en  större tillgång till böcker i hemmet.  

Både ESO-rapport och Nygrens studie uppmärksammar att elevers geografiska hemvist kan ha  betydelse för kommande studieprestation. Segregationen kan påverka elevernas studieresultat enligt  ESO-rapporten genom att eleverna lär sig av varandra, vilket kan betyda att om studiesvaga elever  främst omringas av andra studiesvaga elever, missgynnas deras lärande i större utsträckning än om  hög- och lågpresterande elever integreras med varandra på skolorna och i bostadsområdena. Likt  detta resonemang menar Nygren att det har uppstått en lucka mellan retorikens fokus på en  likvärdig skola och realitetens ojämlika förutsättningar som i sin tur innebär att de resursstarka  eleverna främjas i dagens skolsystem. Nygren hänvisar till sin genomförda studie som påvisar ett  klart samband mellan skolframgång och elevers skilda resurser, som är förankrade till social klass,  kön och geografi. Vidare skriver Nygren att: “​Om elevers och familjer olika resurser och navigering i  och för skolan osynliggörs samtidigt som den offentliga retoriken talar om ”framgångsrika skolor”  och en ”skola för alla”, riskerar effekten att bli cementering och reproduktion av sociala orättvisor  och strukturer” (Nygren, 2007, sid: 59). ​Detta innebär sammantaget att elevers geografiska hemvist  äger en central plats i socioekonomisk bakgrund som i sin tur påverkar elevens skolframgång och  detta behöver synliggöras.   

5.0 Slutsats 

En sammantagen slutsats är att det inte är socioekonomisk bakgrund i sig som påverkar elevens  skolgång utan det är det effekter som socioekonomisk bakgrund får som påverkar elevens 

skolframgång. Socioekonomisk status kan således innebära att en elev har brist på kulturellt kapital  på grund av svaga ekonomiska tillgångar vilket i sin tur leder till negativa effekter på hens 

skolframgång. Elever med en högre socioekonomisk status kan uppvisa ett prestationsinriktat  beteende som bidrar till skolframgång och höga betyg. Detta innebär följaktligen att elevers  socioekonomisk bakgrund innefattar olika aspekter som påverkar huruvida elever klarar sig i  skolsammanhang. Socioekonomisk bakgrund är vidare starkt kopplad till den mängden 

utbildningskapital eleven bär med sig, vilket innebär att även utbildningskapitalet kan tolkas som  en följd av ens socioekonomiska bakgrund. Utbildningskapitalet påverkar i sin tur elevens  skolframgång, exempelvis var läkarstudenterna i Lidegrans (2009) studie nästintill alla från  hemmiljöer med ett starkt utbildningskapital.  

En annan betydelsefull aspekt av socioekonomisk bakgrund är elevens geografisk hemvist som får  konsekvenser på elevens resurser och handlingsutrymmen inom skolan. Återigen lyfts att elever  med föräldrar som kommer från sämre socioekonomiska förhållanden oftast klarar sig sämre i  skolan. Ens geografiska hemvist har ett samband till val av skola, vilket tenderar i att elever med  liknande socioekonomisk bakgrund ofta går på samma skolor vilket leder till ökad segregation. Den  ökade skolsegregationen leder till att elever med hög och elever med låg socioekonomisk bakgrund  oftast inte integreras på skolorna och kan då inte ta lärdom av varandra, vilket missgynnar 

studiesvaga elever. Vidare skapar detta obalans i förutsättningarna för elevers skolframgång, då  elever med hög socioekonomisk bakgrund klättrar ännu högre, en social ojämlik struktur  reproduceras.  

Socioekonomisk bakgrund som beskrevs ha olika dimensioner, en kunskapsmässig, en ekonomisk  och en social bör alla bejakas för att förstå följderna av socioekonomisk bakgrund. Vår 

kunskapsöversikt visar detta tydligt, den kunskapsmässiga kan förstås utifrån elevens  utbildningskapital, den sociala kan förstås bland annat genom elevens hemmiljö och den 

ekonomiska utifrån mängden kulturellt kapital en elev kan införskaffa sig. Vi nämner igen att det är  inte socioekonomisk bakgrund i sig som påverkar elevens skolframgång, utan det är de olika 

dimensioner av socioekonomisk bakgrund som synliggör de konsekvenser socioekonomisk  bakgrund får på elevers skolgång.  

6.0 Diskussion  

Resultatet i kunskapsöversikten visar på att socioekonomisk bakgrund påverkar elevens  skolframgång utifrån flertalet aspekter, vilket i sin tur är något som lärare kommer att behöva  bemöta. Kunskapsöversikten belyser ett glapp mellan elever från låg respektive hög socioekonomisk  bakgrund redan innan valfrihetsreformen och idag kan detta glapp förväntas vara ännu större.  Lidegran (2009) uttrycker att det sker en segregation redan i grundskolan som fortlöper i 

gymnasieskolan, hon framhåller att gymnasiet kan betraktas som en utbildningsinstitution vilken  gynnar barn från medel- och övre samhällsklasser. Denna problematik är något som lärare i sin  yrkesprofession kommer att behöva förhålla sig till, dels för att uppfylla det kompensatoriska  uppdraget men också för att tillgodose att ge eleverna förutsättningar att uppnå kunskapskraven.   Vår kunskapsöversikt visar på svårigheter i dagens utbildningssystem som kommer att beröra oss  framtida lärare, det är en bild av en del av verkligheten som för oss är mycket bekymmersam. Och  hur ska läraren genom sin yrkesprofessionen ställa sig till dagens skolsegregation, att det å ena sidan  finns framgångsrika skolor med studiestarka elever och på andra sidan skolor med en majoritet av  studiesvaga? Denna dikotomin kommer läraren förmodligen behöva förhålla eftersom många  skolor präglas av en homogen miljö men också för att uppnå det kompensatoriska uppdrag.    

Vår kunskapsöversikt visar på att en reproduktion sker av sociala ojämlikheter kopplade till 

socioekonomisk bakgrund och eleverna är de som drabbas. Vart kommer idén om en likvärdig skola  för alla in i denna bild? Med denna problematik i åtanke borde kanske ett utav lärarens uppdrag  vara att jämna ut de olika förutsättningar som samhället givit eleven på grund av hens 

socioekonomiska bakgrund, för att tillgodose en likvärdig utbildning. Samtidigt vill vi betona att  det högst troligen inte är lärarna som bär ansvaret för reproduktionen av social orättvisa och därför  måste förändringar ske på en högre nivå. Om det inte finns ett utbildningssystem vilket uppmanar  till att jämna ut de sociala skillnader som finns mellan eleverna uppstår risken att dessa reproduceras  och förstärks ytterligare.  

En brist som denna kunskapsöversikt har är att den innehåller ett fåtal studier och avhandlingar  som är gjorda i en svensk kontext för att i sin tur kunna uppvisa en problematik koncentrerad kring  det svenska skolsystemet. Kunskapsöversikten uppvisar ett samband mellan socioekonomisk  bakgrund och skolframgång, däremot fann vi färre studier än vi förväntat oss som undersöker  socioekonomisk bakgrund kopplat till skolframgång inom svensk kontext.​ ​Detta blir vår 

motivation för kommande examensarbete, att kunna utföra en större kvalitativ undersökning kring  hur socioekonomisk bakgrund påverkar elevers skolframgång kopplat till det svenska 

utbildningssystemet, dess skolsegregation och valfrihetsprincip.  

7.0 Källförteckning 

Acher, Jennifer & Berger, Nathan (2018). “​Qualitative insights into the relationship between  socioeconomic status and students’ academic achievement goals”. ​Social Psychology of Education  21: ​787–803 (2018). doi: 10.1007/s11218-018-9442-1.​ ​(Nerladdad PDF).  

Bryman, Alan (2011). 2. uppl. ​Samhällsvetenskapliga metoder.​ Stockholm: Liber.   

Expertgrupp för studier i offentlig ekonomi. (2017). “Ankomst och härkomst - en ESO-rapport om  skolresultat och bakgrund”. Tillgänglig via: 

https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2014/12/ESO-2017_3.pdf​ (Hämtad: 20-11-12)  

Fjällhed, Anders & Jensen, Mikael (2013). ​Barns livsvillkor: I mötet med skola och fritidshem​. Lund:  Studentlitteratur.  

Friberg, Febe (2017). 3. uppl. ​Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten​.  Lund: Studentlitteratur. 

Johansson, Thomas (2013). Barn och ungas uppväxtvillkor​.​ I Fjällhed, Anders & Jensen, Mikael. 

Barns livsvillkor: I mötet med skola och fritidshem​. Lund: Studentlitteratur, 34-35. 

Lam, Gigi. (2014). “A Theoretical framework of the relation between socioeconomic status and  academic achievement of students”. Department of Rehabilitation and Social Sciences: Tung Wah  College. (Nerladdad PDF).  

Larsson, Esbjörn (2019) Utbildning och social klass. I Larsson, Esbjörn & Westberg Johannes  (reds). ​Utbildningshistoria. ​Lund: Studentlitteratur, 403 

Lidegran, Ida (2009). “​Utbildningskapital: Om hur de alstras, fördelas och förmedlas.” ​Tillgänglig  via: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:210311/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 20-12-03)   

Martinsson, Lena (2014). Värdegrunder – normeras till frigörelse​.​I Martinsson, Lena & Reimers,  Eva (reds). ​Skola i normer​. Malmö: Gleerup​,​141-143. 

Nygren, Göran (2007). “Framgångsrika elever i en framgångsrik klass”. Tillgänglig via:  http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:131569/FULLTEXT01.pdf​ (Hämtad: 20-11-12)  Persson, Bengt & Persson Elisabeth (2016). ​Inkludering och socialt kapital​. Lund: 

Studentlitteratur.   

Skolverket (2020). “Organisera tidigt stöd och extra anpassningar”. Tillgänglig via: 

https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/organisera-tidigt-stod-och-e xtra-anpassningar​ (Hämtad: 20-12-01)  

Skolverket (2011). “Ämne - samhällskunskap”. Tillgänglig via:  

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasi eskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3Fs ubjectCode%3DSAM%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa 92a3​ (Hämtad 20-12-14)  

Sveriges Riksdag. Skollag (2010:800). Tillgänglig via:  

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-201 0800_sfs-2010-800​ (Hämtad: 20-12-02)