Pedagogers tankar kring och arbete med yngre barns fysiska hälsa

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn Unga Samhälle (BUS)

Examensarbete

Pedagogers tankar kring och arbete med

yngre barns fysiska hälsa

Teachers thoughts about and work with younger children’s physical

health

Katarina Bergén

Anna Berglund

Lärarexamen 210hp

Barndoms- och ungdomsvetenskap

Examination 2010-01-14  

Examinator: Caroline Ljungberg

Handledare: Fanny Jonsdottir

3

Abstract

Bergén, Katarina & Berglund, Anna (2010). Pedagogers tankar kring och arbete med yngre

barns fysiska hälsa. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Huvudsyftet med vårt examensarbete är att bidra med ökade kunskaper om hur lärare och pedagoger tänker kring och arbetar för att främja barns fysiska hälsa och hälsosamma livsstil. Ett annat syfte med studien är att undersöka om det finns likheter och skillnader mellan lärare och pedagoger som arbetar i förskolor och förskoleklasser som har en hälsoprofil respektive inte har en hälsoprofil. Arbetet utgår ifrån följande frågeställningar: Hur tänker lärare och

pedagoger kring barns fysiska hälsa i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hälsoprofil? Hur arbetar lärare och pedagoger för att främja barns fysiska hälsa och hälsosamma livsstil i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hälsoprofil? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lärares och pedagogers tankar kring och arbetssätt för att främja barns fysiska hälsa i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hälsoprofil?

I arbetets teoretiska del förklaras studiens centrala begrepp, samt innebörden i hälsofrämjande arbete i förskolan och skolan.

För att besvara studiens frågeställningar har kvalitativa intervjuer använts och sammanlagt har åtta pedagoger deltagit i undersökningen. Två av dessa personer arbetar i en uteförskola, två i en hälsofrämjande förskoleklass som är mångkulturell och båda dessa verksamheter ligger i en större stad. Två av lärarna och pedagogerna arbetar i en förskola utan hälsoprofil som ligger i utkanten av en större stad. De sista två arbetar i en förskoleklass med hälsoprofil och denna ligger i en mindre stad.

Studiens viktigaste resultat är att man tänker kring och arbetar med barns fysiska hälsa genom att vistas ute och röra mycket på sig samt att servera en varierad kost. Av resultaten dras slutsatsen att oavsett om lärare och pedagoger arbetar i en verksamhet med hälsofrämjande profil eller inte tänker och arbetar lärare och pedagoger lika med barns fysiska hälsa.

4

Förord

Under arbetets gång har vi fördelat allt som har gjorts lika mellan oss. Vi har kontaktat två förskolor eller skolor var och litteraturen delade vi upp och har läst i stort sätt lika många sidor. Vi har besökt alla verksamheter tillsammans men har haft huvudansvaret för fyra intervjuer var. Småsaker vi kommit på som måste göras under arbetets gång har vi fördelat mellan oss. Vi har träffats och skrivit arbetet tillsammans på högskolan.

Vi vill tacka alla lärare och pedagoger som tagit sig tid att vara med i vår undersökning. Det har varit trevligt att få besöka er och vi är tacksamma för ert deltagande och att ni ville dela era tankar med oss.

Vi vill även tacka vår handledare Fanny Jonsdottir för alla handledningsmöten och för all hjälp på vägen.

5

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Introduktion till problemområde ... 7 

1.2 Syfte och frågeställningar ... 9 

2 Forskningsöversikt och teoretisk förankring ... 10

2.1 Begreppsförklaring ... 10 

2.2 Hälsofrämjande arbete ... 11 

2.3 Friskvårdsarbete under de senaste decennierna ... 12 

2.4 Fysisk aktivitet och hälsa ... 12 

2.5 Kost ... 13 

2.6 Allergi ... 14 

3 Metod ... 15

3.1 Metodval och metoddiskussion ... 15 

3.2 Urval ... 15 

3.3 Genomförande ... 17 

3.4 Analysbeskrivning ... 19 

3.5 Forskningsetiska övervägande ... 19 

4 Analys ... 21

4.1 Lärares och pedagogers tankar kring barns fysiska hälsa ... 21 

4.1.1 Begreppet fysisk hälsa ... 21 

4.1.2 Inne- och utemiljöns betydelse för barns fysiska hälsa ... 22 

4.1.3 Lekens betydelse för barns fysiska välbefinnande ... 23 

4.1.4 Tankar om förändring i samhället för att främja barns fysiska hälsa ... 23 

6

4.1.6 Tidig information om kost och motion till barn ... 24 

4.1.7 Föräldrar som förebilder ... 25 

4.1.8 Den etniska bakgrundens betydelse för barns fysiska aktivitet ... 25 

4.1.9 Likheter och skillnader mellan pojkars och flickors fysiska aktivitet ... 26 

4.1.10 Sammanfattning och slutsatser ... 27 

4.2 Lärares och pedagogers arbete med barns fysiska hälsa ... 28 

4.2.1 Lärares och pedagogers arbetssätt ... 28 

4.2.2 Kost i förskola och skola ... 30 

4.2.3 Överkänslighet ... 31 

4.2.4 Sammanfattning och slutsatser ... 32 

5 Diskussion och kritisk reflektion ... 34

6 Referenser ... 36

Bilagor ... 38

7

1 Inledning

1.1 Introduktion till problemområde

Vi har valt att skriva om barns fysiska hälsa i förskola och förskoleklass. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar att ”[h]älsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och icke enbart frånvaro av sjukdom eller handikapp” (Gustafsson, 2009:27). Den vanligaste synen på sjukdomar är de plågor och obehag som individen har och de funktionsstörningar som personen upplever (Nationalencyklopedin,

Sjukdom, 2009-11-22). Idag används ordet funktionshinder istället för handikapp och det

innebär att en person har någon form av svaghet eller begränsning att fungera i vissa sammanhang (Nationalencyklopedin, Handikapp, 2009-11-23). Det är dock viktigt att tänka på att en människa som har ett funktionshinder eller en sjukdom trots det kan definieras ha god hälsa.

Förskolan och skolan har som uppgift att bidra till en socialt, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling och här ingår det fysiska hälsoarbetet (Skolverket, 2008). Enligt Brundtlandkommissionen definieras hållbar utveckling som, ”en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov”. Ekonomisk tillväxt är en förutsättning för den samhälleliga utvecklingen men för att denna utveckling ska vara hållbar får den inte påverka miljön. Om den ekonomiska tillväxten inte fördelas rättvist kan det leda till en försämrad miljö som kan leda till ohälsa och då är inte denna utveckling hållbar längre (Skolverket, 2004).

Vi anser att fysisk hälsa är ett viktigt ämne att studera i dagens samhälle, speciellt barnens fysiska hälsa, då den inte uppmärksammas lika mycket som vuxnas hälsa i den offentliga debatten till exempel i medier. Barn i Sverige utgör cirka 20 procent av befolkningen och deras framtida fysiska hälsa grundläggs när de är små (Dahlgren, Sjölander, Strid & Szczepanski, 2007). Därför anser vi att barns fysiska hälsa borde vara något som intresserar människor i allmänhet men i synnerhet lärare och pedagoger. Det som vi vill studera är hur lärare och pedagoger i förskola och förskoleklass tänker kring och arbetar för att främja barns fysiska hälsa.

Våra egna erfarenheter av barns fysiska hälsa i allmänhet är att barn som vi mött genom vår verksamhetsförlagda tid verkar röra på sig mycket och må bra i de lägre åldrarna. När

8

barnen blir äldre finns det mycket som upptar deras tid till exempel TV- och dataspel som gör att de sitter stilla mycket. Men vi vet att detta inte gäller alla barn för det finns barn som har andra fritidsintressen såsom ridning och fotboll där de får möjlighet att röra på sig. Nuförtiden finns det även TV-spel, till exempel Wii, där man får utöva olika fysiska aktiviteter som bidrar till att barn kan vara aktiva även framför TV:n. I en artikel skriven av Faskunger (2007-10-19) är det inte dataspel som gör barnen passiva utan det är lekplatser som är dåligt underhållna, färre grönområden och en intensivare biltrafik. Enligt en undersökning av Vägverket från 2006 är det inte mer än 58 procent av barnen upp till 15 år som går eller cyklar till skolan (a.a.). Många barn blir idag skjutsade till förskola och skola vilket medför att dessa barn inte får den motion som de hade fått om de gått eller cyklat. Det finns förskolor och skolor runt om i landet som har infört ”vandrande skolbussar”, detta innebär att vuxna går och samlar upp barn från hemmen och tillsammans går till skolan (Vägverket, 2009-03-17).

När barnen är i förskoleåldern är det vuxna som bestämmer vad barnen ska äta och när. En del av de äldre barnen till exempel tonåringar har fler valalternativ och måste inte välja skolmaten utan kan gå hem och äta lunch om de bor nära skolan eller köpa mat om de har pengar till det. Vi är medvetna om att detta varierar från individ till individ och från skola till skola.

Förskola och skola har som uppdrag att främja barns hälsa. Alla barn ska inom skolan bli erbjudna daglig fysisk aktivitet enligt Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) (Skolverket, 2009:5). ”… har grundläggande

kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön” (a.a:10). Detta är ett av målen som elever ska uppnå innan de slutar grundskolan. Enligt Kursplanen i Idrott och hälsa ska elever sträva efter att utveckla kunskaper om vad som främjar deras hälsa. Kunskaperna som eleverna ska få om hälsa är hur kroppen fungerar och hur det fysiska välbefinnandet påverkas av olika vanor och regelbunden fysisk aktivitet (Skolverket, 2000). Ett av målen om hälsa i Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) är att barnen ”… utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande…” (Skolverket, 2009:9).

För att få en hälsosam utveckling från barn till vuxen behöver samhället stödja barnet och hjälpa det att utveckla sin självkänsla, trygghet och balans i livet (Dahlgren m.fl., 2007:106). Enligt Socialstyrelsen (2004) ska skolhälsovården verka förebyggande och bevara elevers hälsa samt arbeta för sundare levnadsvanor. Förskolan och skolan ska medverka i barns och

9

ungas hälsoarbete och försöka påverka deras osunda kost- och aktivitetsvanor. Vi anser att främjande hälsoarbete borde påbörjas så tidigt som möjligt då det ökar deras chans att fortsätta med en sund livsstil även som vuxna. Eftersom förskola och skola har som uppdrag att främja barns och ungas hälsa är vi intresserade av att studera hur lärare och pedagoger i förskola och förskoleklass tänker kring och arbetar med att främja barns fysiska hälsa och hälsosamma livsstil i syfte att bidra med ökade kunskaper om detta viktiga uppdrag.

1.2 Syfte och frågeställningar

Huvudsyftet med vårt examensarbete är att bidra med ökade kunskaper om hur lärare och pedagoger tänker kring och arbetar för att främja barns fysiska hälsa och hälsosamma livsstil. Ett annat syfte med studien är att undersöka om det finns likheter och skillnader mellan lärare och pedagoger som arbetar i förskolor och förskoleklasser som har en hälsoprofil respektive inte har en hälsoprofil.

Arbetet utgår ifrån följande frågeställningar:

 Hur tänker lärare och pedagoger kring barns fysiska hälsa i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hälsoprofil?

 Hur arbetar lärare och pedagoger för att främja barns fysiska hälsa och hälsosamma livsstil i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hälsoprofil?

 Vad finns det för likheter och skillnader mellan lärares och pedagogers tankar kring och arbetssätt för att främja barns fysiska hälsa i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hälsoprofil?

10

2 Forskningsöversikt och teoretisk förankring

I detta kapitel beskrivs tidigare forskning som handlar om vårt undersökningsområde. Inledningsvis förklaras studiens centrala begrepp. Nästa avsnitt handlar om hur lärare och pedagoger kan arbeta hälsofrämjande i förskola och skola. I avsnitt tre beskrivs kort friskvårdsarbete under de senaste decennierna. Vad föräldrar och lek har för betydelse för barns fysiska hälsa tar vi upp under avsnittet ”Fysisk aktivitet”. I kapitlets näst sista avsnitt beskrivs kostens betydelse för fysisk hälsa. Avslutningsvis diskuteras allergier och hur dessa kan motverkas hos barn.

2.1 Begreppsförklaring

Begreppet hälsa kan definieras på många olika sätt och den första definitionen av hälsa kom från de grekiska filosoferna Hippokrates (460-370 f.Kr.) och Platon (428-348 f.Kr.) som såg hälsa i ett helhetsperspektiv, det vill säga att kropp och själ hörde ihop. Galenos (130-200 e. Kr.) utgick från Platon och Hippokrates teorier när han utvecklade sin balansteori (humoralpatologin) som utgår ifrån att människokroppen hade fyra kvaliteter; eld och hetta, luft och köld, vatten och väta och jord och torrhet. När dessa fyra kvaliteter är i balans anses individen befinna sig i ett tillstånd av hälsa (Ahmadi, 2008:21). Det mest använda begreppet idag är, som vi tidigare nämnt, WHO:s definition från 1948 som lyder ”[h]älsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och icke enbart frånvaro av sjukdom eller handikapp” (Gustafsson, 2009:27). Enligt WHO är det svårt att allmänt beskriva hälsa eftersom alla har sina egna tankar kring detta, en så kallad individuell syn, och denna syn kan förändras med tiden eftersom det kommer fram mer kunskap i ämnet (Bispfors, Lindberg, Lindberg & Lindberg, 1995:22-23). Piet Hein definierar begreppet hälsa på följande sätt: “Health is not bought with a chemist’s pills nor saved by the surgeon’s knife. Health is not only the absence of ills but the fight for fullness of life” (Dahlgren m.fl., 2007:105). Vi kommer i vår undersökning att utgå från WHO:s definition av hälsa.

Det finns många olika sorters hälsa, den fysiska hälsan står för kroppens funktioner och hur sunt vi lever (här ingår kost och motion).Psykisk hälsa handlar om våra tankar och i den emotionella hälsan ingår människors förmåga att hantera stress och känslor. Att kunna skapa

11

relationer med andra människor hör till den sociala hälsan (Dahlgren m.fl., 2007:12). Enligt Winroth och Rydqvist (2002) påverkas vår hälsa av många olika faktorer till exempel omgivande miljöer som familje-, skol- och arbetsmiljö men även av det genetiska arvet, ekonomin, kosten, den fysiska aktiviteten, de sociala nätverken, sömn, kärlek, möjlighet att få pyssla med sådant man gillar och möjlighet att få utveckla sina inre resurser.

2.2 Hälsofrämjande arbete

Det finns stora möjligheter att arbeta hälsofrämjande i förskola och skola enligt Mats Barlow (1997). Både Myndigheten för skolutveckling (2003) och Winroth och Rydqvist (2002) anser att för att kunna arbeta med fysisk hälsa krävs det glädje, lust och att barnen upplever förskolan och skolan som något positivt och meningsfullt. För att vara en hälsofrämjande skola räcker det inte bara med att berätta om ohälsosamma vanor utan lärarna och pedagogerna måste också göra om skolans vardag till en stödjande och främjande fysisk och social miljö genom att öka både personalens och barnens delaktighet och ansvar (a.a.) samt skapa vanor och beteende som är positiva för individen och som stärker deras självförtroende (Barlow, 1997).

För att främja barns fysiska hälsa är det viktigt att förskolans och skolans miljöer, både inne- och utemiljön, känns inbjudande för barnen och är platser där barnen får röra sig och vara aktiva (Björklid, 2005:37). En viktig hälsofaktor anses till exempel vara tillgången till grönområden eftersom barns utomhuslekar och utevistelse förmodas bidra till piggare, friskare och lugnare barn och minska risken för konflikter. Studier visar dessutom att barn leker mer varierade lekar när de har tillgång till skiftande utomhusmiljöer (Dahlgren m.fl., 2007:23). Utformningen av innemiljön, det vill säga ljus, ljud och temperatur, ska vara god och anpassad till barngruppen som vistas i lokalen eftersom detta betyder mycket för deras hälsa och välbefinnande (Nordlund, Rolander & Larsson, 1998:21).

12

2.3 Friskvårdsarbete under de senaste decennierna

Enligt Winroth och Rydqvist (2002) var det först på 60-talet som hälsa och friskvårdsarbete dök upp på allvar i samhället. Det viktiga i detta arbete var att individen själv medverkade för att påverka sin hälsa och fokus riktades främst på individers levnadsvanor och livsstilar. Under 70-talet dominerades hälsodebatten främst kring kost och motion, för att på 80-talet gå över i grupp- och utbildningsverksamheter som till exempel sluta röka grupper och kostgrupper. I dagens samhälle är det en blandning av ovanstående faktorer som gäller (a.a:28-29).

Många barn och ungdomar mår idag fysiskt dåligt enligt forskare på grund av att de inte äter tillräckligt hälsosam kost och motionerar för lite. För att barn ska få förståelse för att det är viktigt att äta rätt för att må bra måste de vid tidig ålder få kunskaper om maten och motionens betydelse för att hålla kroppen i form (Barlow, 1997:8).

2.4 Fysisk aktivitet och hälsa

Fysisk aktivitet har i årtusenden varit en självklarhet för människor i hela världen. Den har varit en naturlig del av människors vardag då de var tvungna att jaga, fiska och förflytta sig långa sträckor för att överleva. Idag lever de flesta människor i ett ”ligg- och sittsamhälle” och många sitter framför TV:n och datorn och har det mesta nära tillhands (Winroth & Rydqvist, 2002:36). Det är ingen enkel uppgift att ändra sitt hälsobeteende och föräldrars kost- och motionsvanor förmodas återspegla barns och ungas hälso- och livsstil (Bispfors m.fl., 1995). I Folkhälsorapporten 2009 kan man läsa att övervikten har ökat bland det svenska folket under de senaste två decennierna och studier visar att 15 till 20 procent av barnen är överviktiga (Socialstyrelsen, 2009). Enligt Winroth och Rydqvist (2002) är var tredje flicka och var fjärde pojke inte så pass aktiva som de skulle behöva för att må bra. De rör sig inte ens så mycket att det skulle motsvara två långsamma 30 minuters promenader i veckan.

Forskning visar att både barns och vuxnas idrottande är en kulturyttring som speglar ens uppväxtvillkor och den omgivande kulturmiljön. Med andra ord är det inte en persons fysiska kapacitet som avgör om de är fysiskt aktiva eller är passiva utan det är den kulturella och

13

sociala uppväxtmiljön som avgör. Därför är det viktigt att hälsa och fysisk aktivitet finns i alla barns miljöer (Nordlund, Rolander & Larsson, 2002:12).

Skolan har i uppdrag att, inom ämnet Idrott och hälsa, utveckla barnens fysiska, psykiska och sociala förmågor och se till att de får kunskap om hur hälsan påverkas av deras livsstil. Ämnet ska även göra dem intresserade av och nyfikna på olika aktiviteter som till exempel fotboll, basket och friidrott samt skapa förutsättningar för barnen att vara med i aktiviteterna på deras egna villkor. Dessutom ska idrottsämnet engagera dem till att ta ett eget ansvar när det gäller fysisk aktivitet (Skolverket, 2000). Idag är idrottsämnet kvar i de traditionella, schemalagda och kollektiva undervisningsformerna där man endast betygsätter den fysiska prestationen. Detta avskräcker många barn från att delta då de känner det som ett tvång och tar död på barnens lust att röra sig och detta kan ses som idrottsämnets akilleshäl (Myndigheten för skolutveckling, 2003).

Leken har en stor inverkan på hälsoarbetet då hälsa och lek kan kopplas samman eftersom barnen får röra på sig mycket i leken till exempel springa, hoppa, klättra och cykla. Det gäller att fånga upp barnens intresse för fysisk aktivitet så att de utvecklar viljan, lusten och förmågan att röra på sig. Lekar som leds av lärare och pedagoger har även de stor betydelse för att se till barnens rörelsebehov då de vuxna ofta har en tanke bakom lekarna de väljer (Nordlund m.fl., 1998).

2.5 Kost

”Människan måste äta vad hon behöver, men i verkligheten väljer hon det hon tycker om. Hälsa kan därför befrämjas endast om hon tycker om det hon behöver” (Winroth & Rydqvist, 2002:112).

Magnus Pyke Brittisk forskare

I dagens samhälle finns det goda förutsättningar för att äta hälsosamt och grundregeln är att äta tre huvudmål och två mellanmål om dagen, där frukosten är det viktigaste målet (Bispfors m.fl., 1995:104). Barnläkare Annika Janson säger på läkarstämman 2004 att Sverige är ett av de länder i världen som har lägst dödlighet bland barn men om barn fortsätter att se på tv och äta söt och fet mat istället för att röra på sig kan det snabbt bli till ett hot mot deras hälsa.

14

Janson fortsätter med att säga att en genomsnittsfamilj använder ca 14 minuter per dag till att laga mat och att mycket av det som säljs i affärer är halvfabrikat som innehåller mycket fett och socker (Dagens Nyheter, 2004-11-24).

Både konsumtionen av frukt och sötsaker har ökat och för mycket sötsaker kan leda till övervikt. Andelen barn med fetma har ökat från fem procent till mellan 15-20 procent på ca 30 år (Fjelkner & Hertting, 2007-10-11). Barn som är överviktiga är ofta orkeslösa, har ledbesvär, hormonrubbningar och rygg-, höft- och knäproblem. Dessutom kan de ha förhöjt blodtryck och en ökad risk att i framtiden drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar eller diabetes (Barnfetma.se, 2009-11-23). Om föräldrar har ohälsosamma vanor och de överförs till barnen kan det bidra till övervikt hos barnen (Bispfors m.fl., 1995:104).

2.6 Allergi

Det finns över en miljon människor i Sverige som har någon typ av allergi och cirka 40 procent av dessa är skolbarn. Enligt forskare skulle det kunna gå att halvera antalet barn med allergi, om vuxna som arbetar med barn informeras om vad man kan göra i förebyggande syfte. Allergi får en individ om dennes immunförsvar överreagerar mot vissa ämnen till exempel pollen och kvalster (Bispfors m.fl., 1995:62-63). Astma, allergisk snuva och böjveckseksem är de vanligaste allergisjukdomarna och det är en samverkan mellan våra ärftliga faktorer och den miljö vi vistas i som gör att de uppstår (Folkhälsoinstitutet, 1998:11). Det är större chans att ett barn blir allergisk mot någonting om båda föräldrarna är allergiska men barn som inte har föräldrar med någon allergi kan naturligtvis också drabbas. Det går att påverka genom att tänka på miljön och levnadsvanor (Bispfors m.fl., 1995:62-63). De allergiska sjukdomarna har ökat mycket, de har nästan fördubblats för var tionde år som gått. Varför de har ökat mycket vet forskarna inte än men de tror bland annat att ökningen kan ha med våra förändrade hygien- och kostvanor att göra. Det kan även ha att göra med att städningsnivån i förskola och skola har sjunkit under de senare åren. Städningen sker under skoltiden och ökar därmed risken att besvär uppkommer hos känsliga personer. I undersökningar av skolor har man bland annat funnit att barn och personal som vistas i lokaler med mycket damm och lite städning har fler överkänslighetssymtom än på skolor med lite damm och mycket städning (Folkhälsoinstitutet, 1998:50-51).

15

3 Metod

Vi kommer här att beskriva och motivera vilka metoder som använts för att få svar på studiens frågeställningar. Därefter följer en presentation av urvalsgruppen samt hur vi har gått till väga vid insamling av det empiriska materialet. Avslutningsvis förklaras analysförfarandet av det empiriska materialet och forskningsetiska överväganden diskuteras.

3.1 Metodval och metoddiskussion

Kvalitativa intervjuer är den metod vi har använt oss av i arbetet för att samla in det empiriska materialet kring lärares och pedagogers tankar om barns fysiska hälsa och hälsofrämjande arbetssätt. Enligt Trost (2005) innebär kvalitativa intervjuer att ställa frågor som är enkla och raka och på dessa frågor får intervjuaren komplexa svar med ett stort och varierat innehåll från respondenterna. Vi har utgått från en intervjuguide bestående av en kort lista med olika frågeområden relevanta för våra frågeställningar och som respondenterna kunde prata fritt omkring (Trost, 2005:50-51). Anledningen till att vi valde kvalitativ intervjumetod var för att få mer utförliga och personliga svar från respondenterna och dessutom gavs möjlighet att ställa följdfrågor. Enligt Trost (2005) får man genom intervjuer ett rikt material med många tänkvärda åsikter och mönster. Enkäter kändes som ett osäkert alternativ eftersom vi inte kunde vara säkra på att få tillbaka några och det är svårt att ställa följdfrågor och gå på djupet med enkäter. Anledningen till att intervjupersonerna var lärare och pedagoger istället för barn var att vi ville veta hur lärare och pedagoger tänker och arbetar. Vi var ute efter ett lärarperspektiv och därför ville vi inte intervjua barnen.

3.2 Urval

Vår urvalsgrupp bestod av fem lärare och tre pedagoger verksamma i två förskolor och två förskoleklasser. Alla utom en pedagog som vi har intervjuat har svensk bakgrund.

16

Den första förskolan, som vi kallar Bäret, har ingen hälsoprofil och ligger i ett villaområde i utkanten av en storstad. Området runt omkring är lugnt med lite trafik och det finns möjligheter att lämna förskolans stora gård och vistas i närområdet. Lärarna och pedagogerna på den avdelning som vi har varit på är tre till antalet men vi har bara intervjuat två av dem. Barngruppen består av 19 barn och ca hälften av dem har ett annat modersmål än svenska.

Viola har arbetat som förskollärare sedan 1976 och hon har varit på olika förskolor och

avdelningar samt även arbetat som föreståndare. Barbro är utbildad barnskötare och har arbetat på olika förskolor i samma kommun sedan 1972. Innan hon började sin karriär inom barnomsorgen arbetade hon på ett sjukhus.

Förskolan Talgoxen har en hälsofrämjande arbetsprofil och är en så kallad uteförskola, som innebär att verksamheten är förlagd ute under hela dagen och barn och personal har endast tillgång till ett vindskydd där det inte finns någon elektricitet. Talgoxen ligger i ett grönområde i en storstad och har tillgång till både skog, öppna gräsytor och vatten. Gruppen vi besökte består av fem vuxna, varav två blev intervjuade, och 25 barn och majoriteten av barnen har svenskt ursprung. Mia är grundskollärare och blev klar med sin utbildning 2006 och har arbetat på olika skolor och fritidshem. Ulla började arbeta som dagbarnvårdare 1990 och utbildade sig till förskollärare 1998 - 2001. Hon har tidigare arbetat på förskolor där verksamheten till större delen har varit förlagd inomhus.

Förskoleklassen Svanen har en hälsofrämjande arbetsprofil och ligger i ett lugnt villaområde i en mindre stad. Skolgården är stor med mycket växtlighet och plats för olika lekar och det finns stora grönområden samt skog på kort gångavstånd från skolan. I denna klass finns en lärare och en fritidspedagog och 22 barn, majoriteten av barnen har svenskt ursprung men det finns några enstaka barn med föräldrar som kommer från något annat land än Sverige. Helen är utbildad förskollärare och har arbetat med barn i 19 år. 14 år av dem arbetade hon på en mångkulturell förskola i en storstad och 3 år efter det arbetade hon på en privatskola och sedan två år tillbaka har hon arbetat på Svanen. Maja är fritidspedagog och har arbetat inom sitt yrke sedan 1990 i olika kommuner i Sverige samt tre år i Holland.

Rödhaken är den andra förskoleklassen i urvalet och även den har en hälsofrämjande arbetsprofil. Skolan ligger i ett höghusområde i en storstad och är omgiven av vägar på alla fyra sidor, men med god tillgång till närliggande små parker. Förskoleklassens barngrupp består av 21 barn och ca 70 procent av barnen har ett annat etniskt ursprung än svenskt.

17

etnisk bakgrund än svensk, har arbetat som fritidspedagog i 11 år varav 10 år på Rödhaken och ett år på två andra skolor inom samma stad.

Svanens förskoleklass och Bärets förskola har valts eftersom vi gjort redan etablerat kontakt med både barn och personal sedan tidigare. De övriga skolorna valdes för att få variation i både närmiljö och arbetssätt. Två av skolorna ligger mitt i en större stad och har då helt andra förutsättningar för att arbeta med barns fysiska hälsa eftersom de är omgivna av en stressigare miljö med bland annat tung trafik. Vi försökte välja verksamheter både med och utan hälsoprofil eftersom vi var nyfikna på om det fanns några likheter och skillnader mellan lärarnas och pedagogernas tankar och arbetssätt.

3.3 Genomförande

Vi började redan vårterminen 2009 att diskutera vilket ämne som skulle vara intressant och bestämde oss ganska snabbt för att skriva om hälsa i förskola och förskoleklass som ett viktigt led i arbetet mot hållbar utveckling. När vi bestämt oss för vårt ämne gjorde vi en ”mind map” med alla områden inom hälsa som var intressanta och till slut valdes ämnet barns fysiska hälsa. Anledningen till detta var att en av oss precis hade läst en kurs om utomhuspedagogik där fysisk hälsa var en del av innehållet. Det var nu dags för oss att formulera våra frågeställningar och vi var tvungna att begränsa området. Vi valde att koncentrera oss på vad lärare och pedagoger tänker kring och hur de arbetar hälsofrämjande med barns fysiska hälsa. Vi började leta litteratur på olika bibliotek och på Internet och den litteratur som hittades delades upp mellan oss och det bestämdes att den skulle läsas under VFTn. Då skulle vi även prata med lärarna och pedagogerna på våra praktikplatser angående om de ville delta i vår undersökning och det ville de gärna. Några veckor efter avslutad VFT kontaktade vi lärarna och pedagogerna och bestämde när det passade bra att genomföra intervjuerna.

Efter samtal med vår handledare kontaktade vi ytterligare en förskola och en förskoleklass för att få ökad bredd i det empiriska materialet. Vi ringde till de biträdande rektorerna på Rödhaken och Talgoxen och frågade om vi fick komma ut och intervjua, Rödhakens biträdande rektor sa att han skulle vidarebefordra ett E-mail till lärarna och pedagogerna i förskoleklasserna från oss. Efter cirka en vecka hade inget svar kommit så vi letade upp förskoleklassernas telefonnummer och ringde till en av dem som ville delta i studien. Av

18

Talgoxens biträdande rektor fick vi en avdelnings telefonnummer som vi ringde upp och bokade tid till intervju med personalen. När vi kom till Rödhaken som vi trodde inte hade någon hälsoprofil visade det sig att den hade det. Därför intervjuades lärare och pedagoger i två hälsofrämjande förskoleklasser och en hälsofrämjande förskola samt en förskola utan hälsoprofil. Innan vi genomförde intervjuerna skrevs vår projektplan och vår handledare godkände den.

Under intervjuerna tänkte vi använda oss av en intervjuguide som gick ut på att lärarna och pedagogerna fick ett papper med de frågeområden (se bilaga 1) som vi ville att de skulle prata fritt om. Vi hade själva några frågor (se bilaga 1) som vi tänkte ha som stöd för följdfrågor och för att fördjupa samtalet kring relevanta områden. Det visade sig dock att det var svårt för lärarna och pedagogerna att prata fritt om våra områden och på önskemål från intervjupersonerna ställde vi våra stödfrågor till dem och då blev det lättare för dem att prata mer öppet kring de enskilda frågorna. Innan intervjuerna började fick varje person godkänna sin medverkan genom att skriva på missivbrevet de fått (se bilaga 2) och muntligt godkänna användandet av en diktafon. Anledningen till att vi valde att använda oss av en diktafon var att det skulle vara omöjligt för oss att anteckna allt som sagts och vi ville inte missa några viktiga detaljer. Enligt Wehner-Godée (2000) måste man tänka på att ha en bra diktafon för att det som spelas in ska få en bra kvalitet och delar av intervjuerna inte ska försvinna eller bli ohörbara.

Intervjuerna har utförts med en lärare eller pedagog åt gången förutom med Gudrun och Amela då de genomfördes både enskilt och tillsammans. Våra två första intervjuer gjordes i Rödhakens förskoleklass där vi började intervjua Gudrun i ett av förskoleklassens två rum. Eftersom barnen precis ätit mellanmål var de på väg in genom klassrummet vi satt i till det andra rummet. Amela kom in och anslöt sig till oss efter en stund. Intervjun fortsatte men efter cirka tre frågor blev hon tvungen att gå igen och vi fullföljde intervjun med Gudrun. När den var klar kom Amela tillbaka och visade in oss i ett litet rum för att slutföra intervjun med henne. Under båda intervjuerna fanns störmoment men vi hörde ändå tydligt vad som sagts på inspelningarna. De två följande intervjuerna var på Svanen och här var barnen ute när vi kom. Tillsammans med Helen gick vi in och satte oss i ett litet rum som gränsade till klassrummet och utförde intervjun som började lite kärvt men halvvägs in i intervjun flöt det på bättre. Efter Helen var det dags att prata med Maja och under tiden vi gjorde det kom barnen in från rasten. Intervjuerna var lugna och vi blev inte störda av att barnen kom in i klassrummet och började leka. Tredje stället vi var och intervjuade på var Talgoxen och här hade de vuxna och

19

barnen precis påbörjat sin samling. Mia visade oss deras vindskydd och berättade lite kort om hur dagarna ser ut och sen tog vi var sin stol och satte oss en bit ifrån samlingen. När intervjun med Mia var klar kom Ulla och hälsade på oss och vi satte igång att intervjua henne. Under båda intervjuerna hade barnen samling och sjöng i bakgrunden. Den sista verksamheten som vi var och intervjuade på var Bäret och här hade barnen också samling när vi kom. Viola visade in oss i ett samtalsrum där intervjun kunde ske ostört. Under tiden som intervjun pågick hade barnen gått ut på gården och när det var dags för intervjun med Barbro kom hon utifrån och direkt efter intervjun skulle hon gå ut till barnen igen.

3.4 Analysbeskrivning

Vi hade räknat med cirka en timme per intervjuperson men upptäckte tidigt att intervjuerna inte skulle ta så lång tid. När vi intervjuat klart alla lärare och pedagoger fanns cirka fyra timmars inspelat material, vilket innebar att vi hade ungefär två timmar var att transkribera. När transkriberingen var färdig sammanställdes lärarnas och pedagogernas svar för att det skulle bli lättare för oss att överblicka resultatet. Det analyserade materialet sorterades inledningsvis i grupper relaterade till de olika frågeställningarna, respondenternas tankar för sig och arbetssätt för sig och under dessa skrevs kortfattat vad lärarna och pedagogerna hade svarat. Därefter analyserades svaren och grupperades i olika temaområden. Ibland fick vi gå tillbaka till de ursprungliga transkriberingarna eftersom vi i vår sammanställning glömde skriva vem det var som sa vad.

3.5 Forskningsetiska övervägande

Vi anser att det är viktigt att ta hänsyn till de forskningsetiska övervägandena, därför betonade vi för respondenterna att deras medverkan var frivillig och de när som helst kunde avsluta sitt deltagande. Som vi tidigare nämnde fick respondenterna skriva på ett missivbrev (se bilaga 1) där de godkände sin medverkan och fick våra kontaktuppgifter. Innan intervjuerna berättade vi för respondenterna om vårt syfte och vad deras medverkan hade för betydelse i vår undersökning. Allt som de sa är konfidentiellt, vilket innebär att vi inte får lämna ut uppgifter

20

som gör det möjligt att identifiera respondenterna och därför har vi fingerat lärarnas och pedagogernas namn samt förskolornas och förskoleklassernas namn. Dessutom informerade vi dem om att intervjuerna endast kommer att användas i vår undersökning. (Patel & Davidson, 2003).

21

4 Analys

Under detta kapitel kommer vi att presentera analyserna av det empiriska materialet utifrån studiens frågeställningar. Vi har delat upp analyskapitlet i två huvuddelar, i den ena delen redogörs för lärarnas och pedagogerna tankar kring barns fysiska hälsa, i den andra delen beskrivs hur lärarna och pedagogerna arbetar för att främja barns hälsa. I avsnitten sammanfattning och slutsatser belyses de mest relevanta resultaten i förhållande till respektive frågeställning och de diskuteras med hjälp av tidigare forskning samt slutsatserna presenteras.

4.1 Lärares och pedagogers tankar kring barns fysiska hälsa

Analyserna visar att det inte finns någon skillnad i hur lärare och pedagoger tänker kring barns fysiska hälsa oavsett om de arbetar i en verksamhet som har eller inte har en hälsofrämjande arbetsprofil. Av den anledningen har vi valt att presentera analyserna från samtliga respondenter under samma avsnitt.

4.1.1 Begreppet fysisk hälsa

Viola och Barbro anser båda att fysisk hälsa är att må bra och att vara frisk och hålla sig i fysisk form: ”Det är när man mår bra eller när jag mår bra kanske jag ska säga. Att jag

orkar med mitt arbete och att jag är positivt inställd…”. Maja och Helen som arbetar i

Svanens förskoleklass tycker båda att fysisk hälsa är när hela kroppen mår bra: ”Det är att

man mår bra i kropp och själv faktiskt för jag tycker det är viktigt också. Man rör sig mycket, äter ordentligt, sover ordentligt”. Respondenterna från Rödhaken hade olika tankar om vad

fysisk hälsa är, Amela tyckte inte att fysisk hälsa rörde henne då hon inte är intresserad av träning. Gudrun sa: ”… att barnen kommer ut dagligen, att man ser till i verksamheten att

barn får röra sig, speciellt sexåringar måste få röra sig i korta intervaller”. Mia och Ulla

tycker att fysisk hälsa är att man är frisk, fri från sjukdomar både fysiska och psykiska, kan röra sig, ha bra kondition och orkar med arbetsdagen.

22

4.1.2 Inne- och utemiljöns betydelse för barns fysiska hälsa

Violas och Barbros tankar om utemiljön är lika, båda anser att gården ska vara anpassad till barnens rörelsebehov och det ska finnas material som gör att de vill springa, hoppa, klättra och gå balans. Vidare säger de att miljön ska vara lockande och engagera barnen till lek och Viola anser att: ”… utemiljön är jätteviktig och har man inte det tror jag att det är viktigt att

se till att man går till någonting ett närområde så att man får det”. Utemiljön tycker

respondenterna från Rödhakens förskolklass är tråkig eftersom skolgården består av asfalt, en klätterställning och några gungor och Gudrun sa även att hon skulle vilja ha kullar med ”fuskgräs”. Enligt Mia som arbetar på uteförskolan Talgoxen rör barnen sig mycket, de klättrar och springer, dessutom lär de sig mycket utomhus:

”… enda nackdelen med att vara ute det är det här med finmotoriken. Vid kalla årstider så går det inte att sitta still… så det försöker vi ta igen när det blir bättre väder och ungarna kan sitta ner”.

Ulla anser att utemiljön ska vara ett komplement till innemiljön eftersom barnen rör sig lättare när de har större plats och ute är det inte lika viktigt att hålla nere ljudnivån. Även Helen från Svanens förskoleklass tycker att inne- och utemiljön ska väga jämnt mot varandra. Majas tankar om utemiljön är: ”… ju roligare det är ute, ju mer man kan klättra och springa

omkring, det finns gräsmattor, klätterställningar, det finns tillgång till material ju mer rör du dig”.

Violas funderingar om innemiljön är att lokalerna ska vara rena och fräscha och att man regelbundet får in ny luft i rummen. Hon tycker det är bra att de har flera små rum på förskolan så att alla barnen inte behöver vara på samma ställe och leka, det gör att ljudnivån inte blir för hög. Även Barbro anser att man behöver lufta lokalerna, framför allt för att minska smittospridningen bland barnen. Gudrun och Amela anser att deras innemiljö inte är anpassad för att främja barns fysiska hälsa, lokalerna är inte lämpade för en grupp på 21 barn. De har svårt att dela på den stora gruppen eftersom skolan saknar små grupprum och inredningen är inte gjord för lek. Om innemiljön säger Maja att klassrumsmiljön är planerad så där är en stor öppen yta där de kan ha samling och rörelsepass. Eftersom Talgoxens förskola är en uteverksamhet kunde de inte kommentera innemiljön.

23

4.1.3 Lekens betydelse för barns fysiska välbefinnande

Om lekens betydelse för barns hälsa säger Barbro att leken är bra för både den fysiska och psykiska utvecklingen, samtidigt som barnen får röra sig mycket utvecklar de sin sociala kompetens och självkänsla. Enligt Viola är barns lek: ”… viktigt för vidare utveckling…

självkänslan eller självsäkerheten och det är också hälsa. Barns egen lek är jätteviktig”.

Amela och Gudrun svarade båda att leken är viktig eftersom det är barnens ”arbete” och det är i leken som barnen lär sig till exempel att umgås med kompisar och skapa roller som formar deras sociala kompetens. Helens och Majas tankar om lekens betydelse är lika Amelas och Gudruns, Helen sa:

”Leken är väl det viktigaste av allt. Där lär man sig allting, socialt samspel, hur man rör sig, allt finns i leken. Det finns inte någonting som inte finns där. Oavsett om man är ute eller inne eller var man är”.

Enligt Mia och Ulla är leken, oavsett om det är fri lek eller organiserad, A och O för barnen. Mia jämför barnens lek med en vuxenkväll då vi sitter och pratar av oss, dessutom kan barnen springa mycket och få nya idéer i leken.

4.1.4 Tankar om förändring i samhället för att främja barns fysiska hälsa

Tankar som Barbro och Viola har om vad samhället kan göra för att främja barns hälsa är att det ska finnas plats för grönområden i närmiljön där barnen kan röra på sig och vara ute och leka mycket. Viola anser dessutom att vi måste börja tänka på miljön och då bland annat minska på trafiken och försöka få fler människor att åka kollektivt. Precis som Barbro och Viola, vill respondenterna i Svanens förskoleklass att det ska finnas plats och tid för barnen att leka och vara ute i närområden och att det finns hela och rena ”redskap” att leka med. Ulla från Talgoxens uteförskola tycker att:

”De kan börja med att göra så att frukt och grönsaker blir billigare och det ekologiska… att göra chips och det där mycket dyrare, det är så billigt idag så blir det att många köper det istället. Det skulle vara nummer ett tycker jag och sedan att man lagar mat från grunden i skolan och förskolan”.

Mia säger att det som förskolan kan göra för att främja barns framtida hälsa är att ha mer gymnastik och att det finns mer tid till organiserade rörelsepass, dessutom anser hon att barnen borde få mer hemkunskap eftersom det är där man lär sig mycket om kosten. Både

24

Gudrun och Amela tycker att det samhället kan göra är att korta ner alla människors arbetsdagar till sex timmar eftersom föräldrar då hade fått mer tid till att umgås med sina barn. Gudrun skulle även vilja se mer gymnastik i förskolan och skolan.

4.1.5 Tankar om vem som har ansvaret kring barns fysiska hälsa

Både Barbro och Viola ansåg att det först och främst är föräldrars och personalens ansvar att se till att barn har en god fysisk hälsa:

”Det är vi vuxna, det är föräldrar och det är personal och det är också politiker men det kanske är i första hand eftersom man får börja med det lilla, föräldrar och personal… vårt ansvar som vuxna att vi är goda förebilder… Men föräldrar och personal och sen samhället eller politiker”.

Ulla sa: ”Det tycker jag är allas. Föräldrars, vi som jobbar med barn, politiker och alla i samhället. Det var någon som sa att uppfostra ett barn då krävs det en hel by”. Mia anser

också att det är alla vuxnas ansvar men främst föräldrarna för att de har huvudansvaret för sina barn. Även Helen och Maja tycker att det är alla vuxnas ansvar att se till barns hälsa:

”… först och främst är det föräldrarnas ansvar… sen är det ju skolan, när de är här, som ska se till att de får möjlighet att röra på sig och må bra på det viset och det gäller framförallt de barnen som kanske inte får det hemifrån. Föräldrarna är kanske inte så aktiva alltså blir barnen inte det heller men det är inte alltid det är så. Så först och främst föräldrarna, sen skolan och sen efter skolan så är det ju föräldrarna igen”.

Enligt Amela är det pedagogernas ansvar därför att barnen är mer i förskola och skola än med sina föräldrar. Gudrun tycker tvärtom, pedagoger är inte barnens föräldrar och det är familjen som har huvudansvaret för sina barns hälsa.

4.1.6 Tidig information om kost och motion till barn

På frågan vad tidig information om kost och motion, från samhälle och verksamheter, har för betydelse för barns framtida hälsa svarade Viola att det man lär sig som liten blir lättare att ta till sig och använda när man blir äldre: ”Är man inte van vid att ha massor av socker eller bär

25

in i tonåren”. Ulla anser att tidig information kan gynna barnen i längden om man vänjer dem

vid hälsosam mat och fysisk aktivitet redan som små, däremot tycker hon inte att vuxna ska lägga ett ansvar på barnen om vad som är bra för deras hälsa förrän de kommer upp i högstadiet. Även Mia tror att tidig information skulle gynna barnen om bara pedagoger hade haft planerad tid för att arbeta med barns fysiska hälsa. Respondenterna i Rödhakens förskoleklass tror också att tidig information skulle vara bra för barnen, Gudrun säger att barnen uppskattar när lärarna själva berättar att de har motionerat och det har ett ”inflytande” på barnen. Amela sa: ”… att man tänker på vad man stoppar i magen. Hur det påverkar hela

din kropp, inte bara det fysiska utseendet utan även hjärnan…”. Helen och Maja tror att tidig

information om kost och motion är viktigt om man inte redan känner till vad det kan ha för betydelse för barns framtida fysiska hälsa.

4.1.7 Föräldrar som förebilder

Vi ville veta vad alla respondenterna tänkte om hur föräldrar kan påverka sina barn när det gäller fysisk hälsa och Viola och Barbro anser att föräldrarna är ”förebilder” för sina barn därför att de härmar sina föräldrars beteenden och deras syn på fysisk hälsa. Helen sa: ”Ett

barn lyssnar alltid på sin mamma och pappa, lyssnar mest på dom för det är de som har sanningen så de påverkar väldigt mycket”. Maja säger att det beror på vilket umgänge man

har, när barn är små är det föräldrarna de härmar men när de blir tonåringar gör de som kompisarna gör. Både Mia och Ulla anser att föräldrarna kan påverka sina barns syn på fysisk aktivitet, Mia tar upp att det finns föräldrar som inte har tid att hjälpa sina barn att vara fysiskt aktiva men även att det finns de som enligt henne överdriver och låter sina barn träna flera dagar i veckan. Gudrun och Amela berättar att om föräldrarna utövar en fysisk aktivitet är chansen stor att deras barn också gör det.

4.1.8 Den etniska bakgrundens betydelse för barns fysiska aktivitet

Viola och Barbro anser att det inte är den ekonomiska eller etniska bakgrunden som har betydelse för hur aktiva barnen är utan det beror på människors uppväxtmiljö och levnadsvanor, till exempel att om man är en person som är mycket ute i skogen som barn är man kanske det också som vuxen med sina egna barn:

26

”… det här med föräldrabilden, hur man gör hemma. Det är det som styr, har jag en friluftsmamma och pappa så är jag ju med och det har vi några stycken och det är jättetrevligt. De är ute i skogarna och håller på liksom på helger och så. När barn är så små då är dom ju med”.

Gudrun och Amela tror inte att barnens etniska bakgrund har betydelse för hur fysiskt aktiva barnen är, utan de tror mer att det har att göra med familjens status och vanor. Mia kunde inte svara på frågan eftersom de inte har många mångkulturella barn på uteförskolan men hon tror ändå att det har stor betydelse och att det framför allt är vanorna i familjen som avgör. Ulla tror att: ”… det har med vilken bakgrund man kommer ifrån, vilken kultur man har…”. Respondenterna i Svanens förskoleklass anser att bakgrunden kan påverka hur pass aktiva barnen är: ”… kommer du från ett krigshärjat land är det inte det första du tänker på att man

ska röra sig”.

4.1.9 Likheter och skillnader mellan pojkars och flickors fysiska aktivitet

På frågan om vad det finns för likheter och skillnader mellan pojkars och flickors utövande av fysisk aktivitet sa Barbro att de rör sig på olika sätt och har olika intressen:

”Du har större rörelser på pojkar oftast men sen finns det undantag, tjejer tycker mer om att dansa och röra sig på det sättet och gympa och så medan killar ofta vill vara lite grövre”.

Violas syn skiljer sig från Barbros, hon tycker att det finns en liten skillnad mellan flickors och pojkars rörelsemönster: ”De flesta av våra barn vill springa och röra sig, sen finns det en

och en annan pojke som inte är lika glad för att springa…”. Hon tar även upp skillnaden som

finns på barnens inomhuslekar, till exempel leker pojkarna med lego och byggklossar medan flickorna leker rollekar och pysslar. En annan skillnad som Viola ser är att flickornas lekar kan pågå längre än pojkarnas. Gudrun sa att hon har sett att flickorna på deras skola har blivit mer aktiva, de står inte bara och hänger utan de rör gärna på sig. Amela kan inte säga om det är flickor eller pojkar som rör sig mest men att de rör sig på olika sätt: ”… hoppa hopprep,

twistband, leka pjätt och sådana saker då är det mest flickor. Bollspel då är det mest killar”.

Maja tycker samma som Amela och hon tror att anledningen till att pojkarna leker mer bollekar beror på att idrottsklubbarna börjar med lag för pojkar tidigare än för flickor. Helen har sett på skolan att det är pojkarna som är mest aktiva, de springer mycket, spelar fotboll och bandy medan flickor går runt i klungor och snackar eller leker stillasittande lekar. Ulla

27

kan inte säga något till 100 procent men tror pojkar är lite mer aktiva än flickor medan Mia tror att de är ungefär lika aktiva, de har både flickor och pojkar som kan leka stillasittande lekar till exempel med lego och dockor.

4.1.10 Sammanfattning och slutsatser

Precis som Björklid (2005) anser våra respondenter att utemiljön ska vara en plats där barnen får röra på sig och bjuda in dem till aktiviteter. Att vara nära ett grönområde är en betydelsefull hälsofaktor eftersom barn som vistas i omväxlande utemiljöer leker mer varierade lekar (Dahlgren m.fl., 2007). Det var just vad Gudrun saknade för barnen i Rödhakens förskoleklass och hon efterlyste kullar med ”fuskgräs” som barnen kunde ha på sin asfalterade skolgård.

Leken ska vara intressant så att den fångar upp barnen och detta är speciellt viktigt i lärarledda lekar eftersom det kan hjälpa barnen att utveckla en vilja och förmåga att vara aktiva (Nordlund m.fl., 2002). Alla respondenter ansåg att leken är väldigt viktig, både fri lek och organiserad lek, och de flesta sa att den utvecklar barnens sociala kompetens. Kompisrelationer är viktiga för att de kan locka icke aktiva barn till att bli mer aktiva och på så sätt främja sin fysiska hälsa.

Samhället kan göra många saker för att främja barns fysiska hälsa och respondenterna tog upp till exempel att göra hälsosam mat billigare och planera in fler rörelsepass i verksamheterna. Anledningen till att detta inte görs tror respondenterna beror på begränsad ekonomi och brist på tid i samhället. Förskola och skola ska enligt läroplanerna, Lpo 94 och Lpfö 98, erbjuda daglig fysisk aktivitet och det innebär att verksamheterna har ett stort ansvar när det gäller att få barnen att röra på sig.

Enligt Barlow (1997) är det bra om vuxna arbetar hälsofrämjande med barn i förskolan så att de får en uppfattning om vad som är hälsosamt. Vi håller med lärarna och pedagogerna att tidig information är viktigt därför att det blir lättare för barnen att skapa egna sunda levnadsvanor. Ulla anser däremot att vuxna inte ska lägga ansvaret på barnen förrän de kommer upp i högstadiet.

Respondenterna anser att föräldrarna kan ha stort inflytande på sina barn eftersom de är förebilder för barnen och de gärna härmar sina föräldrar och barnens syn på hälsa påverkas då av föräldrarnas syn. Bispfors m.fl. (1995) säger att föräldrarnas levnadsvanor ofta reflekteras

28

på deras barn. Statusen, det sociala umgänget och kulturen har stor betydelse för vilka vanor en familj har.

Nordlund m.fl. (2002) säger att en människas fysiska kapacitet inte avgör om den är fysiskt aktiv eller inte utan det har med uppväxtmiljön, både den kulturella och den sociala, att göra. Vi håller med Nordlund m.fl. att fysisk aktivitet är mer traditionsbetingat än etnicitetsbetingat. Precis som respondenterna från Rödhakens förskoleklass och Bärets förskola håller vi med dem att det har med vilka vanor man har i familjen och inte lika mycket med vilket land man kommer ifrån. Människor kan ha samma vanor även om man kommer från två helt skilda delar av världen.

Enligt Winroth och Rydqvist (2002) är var tredje flicka och fjärde pojke inte tillräckligt fysiskt aktiva för att ha en god fysisk hälsa. Lärarna och pedagogernas svar varierar, majoriteten tycker att pojkar rör sig lite mer än flickorna och att aktiviteterna skiljer sig mellan flickor och pojkar och vi håller med respondenterna. Pojkarna gör mer stora rörelser i lagsporter och flickorna gör mindre rörelser i mer stillasittande lekar.

Vår slutsats om lärares och pedagogers tankar kring barns fysiska hälsa är att det inte spelar någon större roll om man arbetar i en hälsofrämjande verksamhet eller inte. Tankarna är lika oavsett vilken profil som verksamheten har däremot kan tankarna skilja sig åt från individ till individ inom samma verksamhet. Vi drar även slutsatsen att en av de viktigaste sakerna att tänka på när man ska främja barns fysiska hälsa är se till att barnen får vistas mycket ute och vara fysiskt aktiva.

4.2 Lärares och pedagogers arbete med barns fysiska hälsa

Det fanns inte några större skillnader mellan lärarnas och pedagogernas arbetssätt och därför har vi valt att presentera både de tre hälsofrämjande verksamheternas och den icke hälsofrämjande verksamhetens arbetssätt under samma avsnitt.

4.2.1 Lärares och pedagogers arbetssätt

På frågan hur respondenterna arbetar för att främja barns fysiska hälsa svarade Viola och Barbro att de är ute mycket med barnen i alla väder, de har gympa både inne och ute och gör

29

utflykter till områden med gångavstånd men även till platser dit de får ta bussen. Viola sa: ”…

att vi är förebilder, att vi är med barnen i det de gör det tror jag är jätteviktigt”. Hon tar även

upp att det kan ha en negativ effekt att servera barnen med aktiviteter hela tiden. Enligt Barbro ska förskolan även ha material som inbjuder till olika lekar.

Både Gudrun och Amela säger att daglig utevistelse och rörelse är viktig. På skolan finns det något som kallas ”skolgård skol” vilket innebär att en lärare eller pedagog varje förmiddagsrast erbjuder barnen en aktivitet till exempel hopprep och kingout: ”… lekarna

som de lär sig då kan de på nästa rast fortsätta leka”, sa Amela. Dock såg de en nackdel med

det arbetssättet och det var att de styr lekarna för mycket och barnens fantasi blir då lidande:

”... det är lek under vissa former där vi styr”, sa Gudrun. Hon tog även upp att barnen har

idrott och att de ser till att det finns material att leka med och att de gör utflykter i närområdet en gång i veckan, eftersom gården enbart består av asfalt och en liten lekplats.

Arbetssätten som Maja och Helen använder sig av är dagliga rörelsepass, gympa, mycket material och att barnen är ute två långa pass varje dag. Precis som Viola anser Maja att det är viktigt att vuxna deltar i barnens lek:

”… när man ser någon som bara går så kom igen nu, nu gör vi något så kan man själv vara med i leken. Ja, så man får i gång dom som bara sitter för de tycker oftast det är roligt om det är någon vuxen som är med också”.

De har även organiserad lek ibland och speciellt i början av terminen för att få en gemenskap i gruppen.

Mia i uteförskolan Talgoxen sa: ”Min första spontana reaktion det är att vi arbetar väl

inte så mycket med det. Vi lägger stor vikt på många andra saker”. Men de introducerar vad

det finns för möjligheter för barnen till exempel bygga koja, dessutom är det fri lek på fredagar och då avbryter lärarna och pedagogerna inte deras lek. Ulla säger att deras arbetssätt går ut på att lära barnen genom lek, de arbetar mycket med motorik och lär barnen de grundläggande rörelserna till exempel krypa: ”Kroppen är inte gjord för att sitta så mycket.

Vi har ju fått den här biologiska kroppen från stenåldern och vi behöver röra oss ungefär var tionde minut…”.

30

4.2.2 Kost i förskola och skola

Alla respondenterna från förskolorna och förskoleklasserna berättade att barnen får varierad kost till lunch: ”Det är precis som i skolan man har en fiskdag och en malet kött dag och en

korvdag”. Viola och Barbro sa att de har vegetarisk mat varje onsdag och att deras mat är ca

50 procent ekologisk men den har varit uppe på nästan 87 procent men sjönk när de fick en ny kock. Ulla och Mia sa att de arbetar för att få grön flagg och att maten lagas från grunden och Mia tog även upp att: ”vi har tänkt att vi ska införa ett matråd men barnen har väl inte riktigt

blivit involverade än”.

Till mellanmål serverar Bärets förskola oftast smörgås, fil, yoghurt, havrekuddar och bär men ibland också pannkakor, kanelbullar och pizzabullar. De har dessutom haft grönsaksfat med ostbitar men de blev tvungna att dra in det på grund av ekonomin. Mia och Ulla tillagar mellanmålet själva och de bestämmer från dag till dag vad det blir. Det kan bland annat vara korv med bröd, pannkakor, yoghurt, macka, nyponsoppa eller tunnbrödsrullar. Gudrun och Amela berättar att de serverar smörgås, potatisbullar och pannkakor till mellanmål. Svanens förskoleklass serverar en blandning av det som tidigare respondenter har tagit upp. Maja sa att: ”mellanmålet är ju 10 procent av dagsintagen så det ska ju inte vara jättemycket

egentligen”.

Viola och Barbro delar ut en halv frukt två gånger per dag till varje barn, frukttillgången är begränsad på grund av ekonomin men tidigare var tillgången till frukt fri, däremot får barnen grönsaker till varje måltid. Barbro säger att förskolan ska vara ett komplement till hemmet och därför har de inte hela ansvaret när det gäller barnens tillgång till frukt och grönsaker. Även Talgoxens uteförskola serverar grönsaker till måltiderna och ger barnen en halv frukt två gånger per dag. Barnen i Gudrun och Amelas förskoleklass får alltid plocka grönsaker från en stor salladsbuffé vid lunch, de får ta med sig frukt hemifrån och det lär sig barnen från dag ett:

”… barnen är kloka, ett barn som vet om det från början de är på sina föräldrar att de ska ha med sig en frukt på morgonen. Det är väldigt positivt. Vissa har fyra frukter om dagen så det har de verkligen anammat så det är jätteskoj”.

I den andra förskoleklassen får barnen också ta med sig frukt hemifrån som de äter på förmiddagen och på eftermiddagen finns det ett stort fruktfat på avdelningen där barnen kan gå och plocka fritt. Till lunch serveras här en stor salladsbuffé, numera får de även det till soppor.

31

På frågan om vilka bestämmelser verksamheterna har om sötsaker säger Barbro att de ger barnen en liten godispåse vid jul och Viola svarar:

”Det är vid påsk som jag tror jag har gömt vars ett litet chokladägg. Sen är det vid jul då tomten då får barnen frukt och där är någonting som russin är väl kanske inte heller det bästa men frukt och russin eller en skumtomte. Men man kan säg att det är nog vid jul, påsk och födelsedagar”.

Respondenterna på Talgoxens uteförskola säger att det beror på vilken avdelning man befinner sig på, vissa serverar sylt och andra gör det inte. Vid barnens födelsedagar får de själva bestämma om de vill ta med och bjuda på glass, någon gång per år poppar lärarna och pedagogerna popcorn till barnen. Den enda sötsak som Maja och Helen serverar till barnen är popcorn och en och annan kaka om ett barn flyttar och vill bjuda på det. Gudrun och Amela försöker undvika sötsaker till barnen på grund av allergier, däremot kan de baka något inför lov och till jul bjuder de på clementiner och pepparkakor.

4.2.3 Överkänslighet

Enligt Viola har de just nu på förskolan ett barn som är laktosintolerant och Barbro anser att antalet allergiska barn går i vågor, just nu har de inte många allergiker. Även Helen och Maja har endast barn som är laktosintoleranta i sin förskoleklass. Mia och Ulla har barn som är allergiska mot laktos och gluten. Amela har uppmärksammat en ökning av antalet allergiska barn under sin arbetskarriär och Gudrun berättar att de har 13 barn med svåra allergier på hela skolan.

Fyra av våra åtta respondenter visste inte vad de kunde göra för att motverka allergier, Mia sa: ”tänker inte ens på att den existerade eller att de existerar”, Barbro sa att de: ”inte haft

något behov” att motverka allergier och Maja och Ulla hade några idéer om vad man kunde

göra. Dessa var att laga maten till barnen från grunden och använda bra råvaror till den. De tyckte även att man skulle minska konserveringsmedel, färgämnen och kosttillskott i maten, köpa Kravmärkt mat och sluta förstöra miljön. Maja sa även att: ”… ibland tror jag vi har för

rent och ibland tror jag vi har för smutsigt. Där är ingen balans”. Alla respondenternas

verksamheter får städat en gång per dag förutom Mia och Ulla som arbetar på en uteförskola och inte har något behov av städning. Lärarna och pedagogerna på verksamheterna med städning är missnöjda med den. I förskolan Bäret sker städningen under kvällstid och i de

32

båda förskoleklasserna städades lokalerna under dagen medan barnen är ute på rast. Bäret som får städning på kvällen önskar att de fick städning på dagen och tvärtom på de andra verksamheterna. Det är en kostnadsfråga och respondenterna kan inte göra mer än att ha önskemål om städningen. Barbro sa: ”Jag har under mina 40 år inom barnomsorgen aldrig

träffat på någon som är nöjd med det här om städning”.

4.2.4 Sammanfattning och slutsatser

Enligt Myndigheten för skolutveckling (2003) och Winroth och Rydqvist (2002) ska förskolor och skolor, för att arbeta hälsofrämjande, vara en stödjande miljö som låter barnen vara delaktiga och ha inflytande över saker som rör dem, dessutom ska det finnas glädje och lust i allt som sker. Viola, Gudrun och Amela påpekade att de ibland tycker att de styr barnen för mycket och att barnen då inte får någon chans att ha inflytande över sin dag. Vi håller med om att barnen ska få vara med och bestämma för att de inte ska känna sig förbisedda.

Respondenterna sa att barnen var ute väldigt mycket och enligt Dahlgren m.fl. (2007) blir barn som är ute mycket piggare, friskare, lugnare, det uppstår mindre konflikter mellan dem och dessutom hjälper utevistelse barnen att klara av dagen därför att de bland annat får frisk luft och röra på sig.

Av alla som bor i Sverige rör sig 75 procent för lite för att kroppen ska må fysiskt bra (Winroth & Rydqvist, 2002). Alla respondenter förutom Mia berättar att de använder sig av gympa och rörelsepass. I skolan ska ämnet Idrott och hälsa försöka utveckla barnens kunskaper om fysisk hälsa, hur kroppen fungerar samt hur olika vanor och fysisk aktivitet kan påverka den (Skolverket, 2000).

Enligt Bispfors m.fl. (1995) ska människan helst äta tre huvudmål och två mellanmål om dagen och på vardagarna står förskolor och skolor för en stor del av dessa mål. Respondenterna berättade att de serverar variationsrik mat till lunch däremot mellanmålet var rätt lika från dag till dag. Enligt barnläkare Annika Janson använder föräldrarna ca 14 minuter per dag till att laga mat och mycket av det som säljs idag innehåller fett och socker och är halvfabrikat (Dagens Nyheter, 2004-11-24).

Majoriteten av förskolorna och skolorna där vi har gjort intervjuer bjuder barnen på frukt minst en gång per dag. Barbro anser att förskolan och skolan ska vara ett komplement till hemmet och även om förskolor och skolor inte har det slutgiltiga ansvaret för barnen,

33

tillbringar de ändå större delen av sin dag där. Konsumtionen av frukt och sötsaker har ökat och även procenten överviktiga barn har stigit drastiskt de senaste 30 åren (Fjelkner & Hertting, 2007-10-11). Riskerna med övervikt är att barnen i framtiden, om de fortsätter att vara överviktiga, kan drabbas av diabetes, förhöjt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar. Dessutom kan barnen få problem med leder, knä, höfter och rygg (Barnfetma.se, 2009-11-23). Vår slutsats av lärares och pedagogers arbetssätt för att främja barns fysiska hälsa är även här att det skiljer sig ytterst lite mellan icke hälsofrämjande verksamheter och hälsofrämjande verksamheter. Som exempel på likheter är att alla var ute mycket och hade gympa eller rörelsepass. En skillnad är att den icke hälsofrämjande verksamheten serverar lite mer sötsaker till barnen än de hälsofrämjande verksamheterna. Liksom hos respondenternas tankar om fysisk hälsa finns det några små skillnader i arbetssätten inom samma verksamhet. Vi drar även slutsatsen att respondenterna anser att när barnen får vistas ute mycket och vara fysiskt aktiva påverkas barns fysiska hälsa positivt. En annan slutsats är att alla våra respondenter serverar en varierad kost och försöker undvika sötsaker så gott det går, dessutom ser de till att barnen får i sig frukt och grönsaker varje dag.

34

5 Diskussion och kritisk reflektion

Under arbetets gång har vi fått nya kunskaper som till exempel att pedagogers tankar och arbetssätt i verksamheter med och utan hälsoprofil inte skiljer sig så mycket. Vi trodde att det skulle skilja sig mer åt än vad det gjorde. Dessutom har vi uppdaterat våra gamla kunskaper om att det är bra för barn att vara ute mycket, vara fysiskt aktiva, äta en variationsrik kost samt försöka undvika sötsaker. Dessa kunskaper kommer vi att ha användning av i vårt framtida arbete med barn.

Vårt arbete har flutit på bra men det har funnits några dilemman under arbetets gång. Under vår VFT frågade vi två lärare och pedagoger var, om de ville medverka i vår studie. Vi fick senare veta att sammanlagt fyra lärare och pedagoger var för lite för vårt empiriska material och kontaktade därför två verksamheter till, en förskola och en förskoleklass. En av våra frågeställningar blev då att jämföra en hälsofrämjande förskola och förskoleklass med en förskola och förskoleklass utan hälsoprofil. Det visade sig att förskoleklassen Rödhaken, som vi trodde var en skola utan hälsoprofil ändå var en skola med hälsoprofil så i studien har personal medverkat från tre hälsofrämjande förskolor och skolor samt en förskola utan hälsoprofil och därför har det varit svårt att jämföra respondenternas svar för att synliggöra eventuella likheter och skillnader i deras uppfattningar om barns fysiska hälsa och om hälsofrämjande arbetssätt.

Vi har gjort upp tidsplaner efterhand och lyckats hålla dem ganska bra, någon gång har tiden för vissa arbetsmoment fått förlängas då det blev för mycket att göra under den tid som var avsatt av oss, bland annat tog litteraturläsningen och transkriberingen någon dag längre.

När vi diskuterade vilket ämne som skulle väljas, kom snabbt fram till att vårt arbete skulle handla om barns hälsa, för att begränsa oss valdes den fysiska hälsan. Under arbetets gång har vi upptäckt att det är svårt att skilja på den fysiska och psykiska hälsan, vi vet att de går in i varandra men trodde ändå att det skulle vara lättare att skilja dem åt och anser att vi har lyckats hålla oss till den fysiska hälsan i vårt arbete.

Då våra frågeställningar skulle skrivas dök det upp lite problem, vi visste vad de skulle handla om men hade svårt att formulera det till frågor. Nu i efterhand anser vi att frågeställningarna har fungerat bra men de har samtidigt varit komplicerade att besvara. Hade vi kunnat göra om undersökningen så hade vi försökt formulera frågorna annorlunda.