• No results found

A study about handball coaches knowledge and understanding for feedback - The art of knowing when, where and how

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "A study about handball coaches knowledge and understanding for feedback - The art of knowing when, where and how"

Copied!
85
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng

En studie om handbollstränares kunskap och

förståelse för feedback

- Konsten att veta när, var och hur

A study about handball coaches knowledge

and understanding for feedback

- The art of knowing when, where and how

Axelsson, Cornelia

Torshed, Anna

Idrottsvetenskapligt program 180hp Grundnivå Ledarskap 2014-06-09 Examinator: Bo Carlsson Handledare: Torsten Buhre

Lärande och samhälle

Idrottsvetenskap

(2)
(3)

Förord

Vi vill passa på att tacka alla som hjälpt oss under uppsatsskrivandet samt gjort det möjligt för oss att genomföra vårt examensarbete på det idrottsvetenskapliga programmet. Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Torsten Buhre som bidragit med konkreta tips, kun-skaper och intresse för vårt arbete. Han har också gjort oss införstådda med hur långt vi har kommit under vår tid på Malmö Högskola och detta har pushat oss vidare. Vi vill dessutom rikta ett stort tack till de tre handbollstränarna som deltog i intervjuer och observation så att denna studie kunde genomföras.

Vi står båda bakom alla delar i detta arbete och har tagit lika mycket ansvar under hela pro-cessen, vi vill därför bli bedömda på lika villkor. Vi har skrivit vissa delar individuellt men i samråd med den andra så att båda varit delaktiga på samtliga delar. Det har varit viktigt för oss att ha en dialog under hela arbetets gång och att vi båda kunnat tycka och ändra i vad den andra skrivit, men samtidigt låta det vara om det sett bra ut. Vi anser oss ha utnytt-jat varandras starka sidor så att undersökningarna och skrivandet blivit så bra som det kun-nat bli. Anna har helt på egen hand gjort intervju, observation, återkopplingssamtal samt transkribering med tränare 1. Cornelia har helt på egen hand gjort intervju, observation, återkopplinssamtal samt transkribering med tränare 3.

Tack så mycket!

Cornelia Axelsson och Anna Torshed Malmö Högskola 2014

(4)
(5)

Abstract

The purpose of this study was based on an actor's perspective and to highlight the knowledge and understandings handball coaches has for feedback. The outcome of the se-lection concerning handball coaches in the area resulted in three handball coaches who coach girls in the age of 16. Each coach were interviewed, observed during a training ses-sion and participated in a feedback conversation. Data analysis of each observation were performed by both authors but separately and then compared. The coding that was founded based on a revised version of (CAIS) - Coach Analysis and Intervention System, where there were based on 14 of these coaching behaviors in order to see how feedback were be-ing used by each of the coaches durbe-ing the observation. Five clips were then selected from each of the coaches' training session by both authors and then appeared during the feedback conversation with each coach. This study has implemented achievement goal theory which focuses on coaching behavior.

The main purpose with feedback is to give information about something that has occurred which could be seen as a process in which the effect or output of an action is returned. The background to this study is based on that there are few previous research concerning hand-ball coaches knowledge and understanding for the use of feedback. The result from this study shows that the three coaches base in some large part their knowledge of providing feedback based on their own sporting career but also from the coaching classes and pro-grams that they have implemented. This study suggests the need to consider factors that play an important role in how and in what way handball coaches can get the opportunity to use feedback during practices and games. Such factors are too little time to implement feedback, too few coaches to handle the individual and main feedback to the team and how you as a coach can use feedback in a concrete way to each athlete. For further information about how the coaches’ knowledge is affecting the athletes would have been to interview them and get their point of view. However, together with the athletes’ point of view and more in depth studies with bigger samples should be necessary for future studies.

(6)
(7)

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att undersöka handbollstränares kunskap och förståelse för feedback utifrån ett aktörsperspektiv. Urvalet baserades på lokala handbollsklubbar där kravet var att de skulle träna flickor i 16 – årsåldern. Det skickades ut brev till 16 olika klubbar där en förfrågan gjordes om ett deltagande. Tre stycken handbollstränare som uppmätte urvalet valde att delta i studien och dessa har behandlats med anonymitet under hela processen. Tränarna deltog i varsin kvalitativ intervju där öppna frågor ställdes för att sedan observeras med hjälp av videoupptagning av ett träningspass. Observationen var strukturerad och med hjälp av ett kodningsschema (CAIS) - Coach Analysis and Interven-tion System, kodades deras beteende för att se användandet av feedback. Kodningen utför-des av båda författarna separat för att sedan jämföras. Kodningsschemat utgick ifrån 14 olika beteenden där man sedan kunde läsa av tränarnas beteende utifrån hur de använde beröm och kritik under sessionen. Fem klipp valdes ut ifrån respektive film med vidhållan-de frågor för att sedan visa vidhållan-dessa för respektive tränare i varsitt återkopplingssamtal.

Huvudsyftet med feedback är att göra en återkoppling av en rörelse där syftet är att förbätt-ra prestationen. En del av bakgrunden i denna forskningsstudie baseförbätt-ras på tre tidigare forskningsartiklar där handbollstränare studerats på olika sätt. Studien utgår också utifrån feedback som ett begrepp, konstruktiv feedback samt tränarbeteende. Studien har tillämpat teorin achievement goal theory för att se om feedback kan ses som en del av tränarens kompetens för att det sen ska fungera i praktiken. Teorin fokuserar även på prestationsmål för att förstå skillnader i en prestation. Resultatet av denna undersökning visar att de tre handbollstränarnas kunskap om feedback mestadels baseras på deras egen handbollskarriär då de var aktiva spelare, men också delvis utifrån de tränarutbildningar de deltagit i. Fakto-rer såsom för lite resurser och för lite tid till att ge individuell feedback till idrottarna samt hur den skall ges på ett konkret sätt är det som genomsyrar slutsatsen. För att ta reda på hur tränarnas beteende påverkar idrottarna behövs idrottarnas egna tankar om detta för att kun-na fastställa ett resultat.

(8)
(9)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Syfte och frågeställningar ... 5

2.1 Syfte ... 5

2.2 Frågeställningar ... 5

3. Bakgrund ... 7

3.1 Definition av begreppet feedback ... 7

3.2 Kommunikation ... 8

3.3 Konstruktiv feedback ... 8

3.4 Svensk handboll om feedback ... 9

3.5 Tränarbeteenden ... 10

4. Litteraturgenomgång ... 13

4.1 Tidigare forskning ... 16

4.1.1 Handball coaches ´perceptions about the value of working competences according to their coaching background ... 16

4.1.2 Preliminary study of coach verbal behavior according to game ... 18

4.1.3 Integrative definition of coaching effectiveness and expertise ... 19

5. Teoretisk förankring ... 23

5.1 Achievement goal theory ... 23

6. Datakonstruktion ... 27 7. Metod ... 29 7.1 Val av metod ... 30 7.2 Kvalitativ intervju ... 31 7.3 Strukturerad observation... 32 7.3.1 Tabell 1 ... 35 7.4 Återkopplingssamtal ... 36

7.5 Urval och begränsningar ... 37

7.6 Databearbetning och dataanalys ... 38

8. Etiska överväganden ... 39

(10)

9. Resultatredovisning ... 41

9.1 Kvalitativ intervju ... 41

9.1.1 Hur använder handbollstränarna feedback? ... 42

9.1.2 Har kunskap och erfarenhet betydelse? ... 45

9.2 Strukturerad observation... 46

9.2.1 Likheter och skillnader ... 46

9.2.2 Kroppsspråket ... 47

9.3 Återkopplingssamtal ... 48

9.3.1 Bra, bra gjort! ... 48

9.3.2 Svårigheter ... 49

10. Diskussion ... 51

10.1 Hur använder handbollstränarna feedback? ... 51

10.2 Bra, bra gjort! ... 52

10.3 Har kunskap och erfarenhet betydelse? ... 53

10.4 Svårigheter ... 54 11. Metoddiskussion ... 57 12. Slutsats ... 59 13. Rekommendationer ... 63 13.1 Framtida forskning ... 63 14. Referenser... 65 14.1 Tryckta källor ... 65 14.2 Elektroniska källor ... 67 15. Bilagor ... 71

(11)

1

1. Inledning

Att ge feedback, återkoppla till en idrottare är viktigt att göra för att som tränare visa att idrottarens mål är av betydelse, och för att som tränare visa ett förtroende till idrottaren på att de skall kunna uppnå målen tillsammans. För att en idrottare skall kunna utvecklas så behövs det återkoppling, på detta sätt kan en idrottare nå sin fulla potential (Thompson 2009, s.45 & 68). Genom att använda återkoppling som feedback kan en individ få någon annan att känna sig sedd och betydelsefull. Det handlar i grund och botten om att få någon annan att bli medveten om sina beteenden, och på detta sätt kunna förändra dem om så öns-kas. Feedback inbjuder till en dialog och genom att tillämpa detta har du som individ möj-lighet att påverka någon annan på ett positivt sätt (Gunnarsson 2013, s.130).

I tidigare studier om feedback tas det bland annat upp hur gymnasielärare använder beröm och kritik under idrottsundervisningen. Där framgår det av resultatet att lärarna ger beröm då de anser att eleverna lyckats, det vill säga när de gjort någonting rätt. I resultatet framgår det även att lärarna mestadels riktar sin feedback till de svagare eleverna och då i form av ord som: bra jobbat eller kämpa på (Thorsell 2013, s.21). Det framkommer även att det är svårare att ge konkret feedback när det gäller bollspelsaktiviteter eftersom lärarna menar att det inte går att avbryta spelet för att ge feedback. Lärarna menar också att idrotten skulle bli tråkig om man som lärare hela tiden skall rätta till någonting. Detta är en intressant aspekt då själva essensen av idrottslektionerna i skolan är att de skall öppna upp för ett fortsatt idrottsligt intresse även utanför skolan, samt att främja fysisk aktivitet. En annan intressant aspekt i detta är att de inte ger konkret och utvecklande feedback under idrottslektionerna, främst när det kommer till bollspel. Vad är det då som är så svårt att ge feedback på? Finns det inte möjlighet och tid till att ge utvecklande feedback inom idrott och lagidrott? Detta är för oss intressant och viktigt att undersöka vidare eftersom feedback är en central del i all typ av kommunikation såväl i skolan som på arbetsplatsen. Det är också en central del un-der idrottsliga aktiviteter för tränare som skalla skapa ett gott motivationsklimat. Detta ef-tersom kommunikationen mellan idrottare och tränare är det som främjar kroppsligt lärande och vidare utveckling.

(12)

2

Denna forskningsstudie har växt fram då vi genom vår studietid fått en inblick i hur vuxna, ledare och tränare kan förändra en idrottares beteende. Under studierna på Malmö Högsko-la har det ständigt påpekats vilken betydelse ledare och tränare har för ungdomar, både i och utanför idrotten. Feedback är en av de faktorer tränare använder som både kan förändra och hjälpa ungdomar till vidare beslut om idrottande, om den ges på ett korrekt och planerat sätt. Efter genomsökning av fältet feedback inom olika idrotter så har det kommit oss till-känna att många idrotter inte har fått den publicitet de kanske önskat. Då det ständigt foku-seras på fotboll som lagidrott och inom tidigare forskning också tennis, ishockey och sim-ning så har vi i denna studie valt att fokusera på handboll, som visar sig vara ett tomt och outforskat fält. I statistik från Riksidrottsförbundets verksamhetsberättelse 2013 går det att se att handboll är en av de tävlingsidrotter som hamnar i kategorin som de 10 populäraste tävlingsidrotterna hos flickor 6 - 25 år. Det visas också att handboll är en av de idrotter som har flest antal deltagande, därför känns det ytterst relevant att rikta denna studie till just handboll (RF verksamhetsberättelse 2013, s.3).

Handboll är en idrott där laget består av sex utespelare och en målvakt, det gäller att studsa och passa bollen för att sedan skjuta på mål. Lika viktigt som det är att göra mål, lika vik-tigt är det också att försvara sitt eget mål. Handboll är en händelserik idrott som håller högt tempo och tuffa tag som också gör att det krävs domare på planen för att se till att reglerna följs (Svenskhandboll 2014).

När det kommer till tidigare forskning så har sökorden mestadels baserats på kommunika-tion, tränarbeteende, kunskap, tjejer och erfarenheter, men även feedback i vardagliga kon-texter. Vi har tittat närmare på tre studier som gjorts inom handboll där tränarebeteende studerats i olika former. En av dessa är en portugisisk studie, där undersöktes kompetensen av handbollstränares arbete (Mesquita m.fl. 2011, s.194). Detta gjordes utifrån deras tränar-bakgrund, erfarenhet samt certifikatnivå. Utifrån detta kunde de sedan analysera deras kompetensnivå genom de valda kategorierna. I studiens resultat nämner författarna att den viktigaste slutsatsen är att de portugisiska handbollstränarna medger att ett brett spektrum av kompetens är viktigt för att fungera som en coach, att väcka viktig feedback till tränarut-bildning i det här sportspecifika tränarsammanhanget. Det beskrivs i resultatet att de

(13)

portu-3

gisiska handbollstränarnas erfarenhet till arbetskompeten påverkades av deras tränarerfa-renhet och certifieringsnivå som båda var direkt relaterade till tränaraktiviteter (Mesquita m.fl. 2011, s.199 - 200). Författarna i denna studie nämner att för att tillhandahålla en dju-pare förståelse om frågor som rör tränarkompetens så behövs kvalitativ analys göras för att kunna granska tränares kunskap och beteenden inför deras dagliga dilemman (Mesquita m.fl. 2011, s.200).

Syftet med denna studie är att belysa feedback i idrottsliga sammanhang, samt ta reda på handbollstränares kunskap och förståelse för feedback. Frågeställningarna som ställdes in-för denna studie är följande:

 Vilken kunskap och förståelse har tränare om feedback som ett beteende?

 Är tränare medvetna om sitt beteende och hur detta kan påverka och skapa ett upp-giftsorienterat motivationsklimat?

 Hur används feedback av tränare i idrottsliga sammanhang?  Finns det likheter och skillnader i tränares sätt att ge feedback?

Med hjälp av dessa frågeställningar, tidigare forskning, lärande och genomsökning av fältet är förhoppningen att kunna besvara syftet och samtidigt bidra till ökad kunskap hos hand-bollstränare. Genom att analysera och betrakta tränarnas beteenden så är förhoppningen att vi skall få en djupare förståelse för vilken kunskap och förståelse handbollstränarna har för feedback. Vi har valt att använda oss av ostrukturerad intervju samt strukturerad observa-tion som insamlingsmetod då det kodningsschema som vi valt att tillämpa ser till tränarbe-teenden och hur coacher agerar under träning med sina idrottsutövare (Cushion m.fl, 2012). Som verktyg i denna process kommer teorin achievement goal theory att tillämpas. Denna teoretiska förankring belyser motivationsklimatet som en del i en idrottares prestation. Den belyser även olika typer av målsättningar som teorin anser bör användas av ledare och trä-nare för att öka motivationen för en idrottare eller individ. Uppgiftsorienterade klimat skall associeras med uppgiftsorienterade målsättningar och utfallsorienterade målsättningar med de utfallsorienterade klimaten. Med detta menar forskare att coacher, tränare, lärare och andra typer av ledare spelar en viktig roll när det gäller att underlätta och skapa motivation

(14)

4

för idrottaren eller individen. Detta genom de psykologiska motivationsklimat de sedan upprätthåller över tid (Weinberg & Gould 1999, s.63). Genom vår studie så hoppas vi kun-na väcka nya frågor och forskningsfält inom området som berör feedback och kommunika-tion i idrottsliga sammanhang.

Styrdokumenten säger: Idrotten vill – idrottsrörelsens idéprogram som verkar för samma vision och värdegrund. Den genomsyrar alla förbund och föreningar, såväl bredd som elit. De vill värna om den svenska idrottsrörelsens tradition där elit och breddverksamhet sker i en nära samverkan vilken skall ge inspiration, utveckling och livskraft. De förespråkar glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, rent spel samt allas rätt att få vara med. Och kanske viktigast av allt, den sociala utvecklingen, där ledarna har en viktig roll som vuxna förebilder (Riksidrottsförbundet, RF 2009).

(15)

5

2. Syfte och frågeställningar

I detta avsnitt presenteras det syfte och de frågeställningar som ligger till grund för under-sökningen.

2.1 Syfte

Utifrån ett aktörsperspektiv vill vi belysa feedback och dess betydelse i idrottsliga sam-manhang. Vi vill lyfta fram hur och varför feedback används inom idrott och hur detta kan skapa ett utvecklat och gott motivationsklimat för en idrottare eller ett idrottslag. Vi vill samtidigt belysa handbollstränares kunskap och förståelse för feedback och om deras trä-narbeteenden interagerar med feedback. Detta vill vi göra genom kvalitativ intervju och strukturerad observation.

2.2 Frågeställningar

 Vilken kunskap och förståelse har tränare om feedback som ett beteende?

 Är tränare medvetna om sitt beteende och hur detta kan påverka och skapa ett upp-giftsorienterat motivationsklimat?

 Hur används feedback av tränare i idrottsliga sammanhang?  Finns det likheter och skillnader i tränares sätt att ge feedback?

(16)
(17)

7

3. Bakgrund

I forskningsstudier anses det viktigt att ha en bra grund att stå på och i denna studie skall denna grund belysa begreppet feedback. Vad innehåller begreppet feedback och vad är feedback sett ur ett idrottsperspektiv? Efter att ha gjort en strukturerad litteraturundersök-ning av detta begrepp så kan vi säga att feedback kan kopplas samman med återkoppling, kommunikation, beröm, kritik och kunskap. Bakgrunden kommer att belysa ämnen som alla kan kopplas samman med det valda ämnet feedback. Tränar och ledarbeteende, kom-munikation samt svenska handbollsförbundets syn på feedback är några av de punkter som kommer att belysas i detta avsnitt.

3.1 Definition av begreppet feedback

Feedback betyder återkoppling och när det är relaterat till idrott så ses återkoppling som ett redskap för att skapa en bättre prestation och för att optimera syftet och målet med träning-en (Högberg 2008, s.66 - 67). Feedback och dess begrepp blev populärt omkring år 1945 när vetenskapsmän utvecklade ett koncept om slutna kontrollsystem. Där sågs feedback som en information som skulle berätta någonting om det faktiska tillståndet i en persons rörelser (Schmidt & Wrisberg 2001, s.209). Högberg (2008) menar att feedback vanligtvis beskrivs som att det är det som tränaren visar, skriver eller säger (s.67). Här nedan följer andra definitioner på feedback.

Nationalencyklopedin definierar feedback på följande sätt:

”Reglertekniskt begrepp som innebär att information om det styrda systemets beteende åter-förs till den styrande mekanismen. Därigenom kan systemet styras mot det önskade målet trots förändringar eller störningar i omgivningen.” (Nationalencyklopedin 2012)

Oxford dictionaries har följande beskrivning på begreppet feedback:

”About reactions to a product, a person’s performance of a task, etc. which is used as a basis for improvement.” (Oxforddictionaries 2012)

(18)

8

Det finns många olika definitioner på begreppet feedback och de valda definitionerna här ovan är till för att ge en liten inblick i hur feedback kan definieras på olika sätt. Samt hur detta kan kopplas samman med återkoppling och kommunikation.

3.2 Kommunikation

Kommunikation kan ses som själva essensen i social interaktion mellan människor, det handlar om att medvetet och omedvetet uttrycka information kring tankar, känslor, upple-velser och idéer. Kommunikation kan ske både via kroppsspråket som en icke - verbal form samt genom verbalform där det uttrycks i tal eller skriftspråk (Hassmén m.fl. 2003, s.239). En öppen dialog med idrottarna är en viktig beståndsdel att ha som tränare för att kunna lyssna och ta till sig deras tankar och åsikter. Detta gör att idrottarna lär sig att ta eget an-svar och vågar ta egna initiativ (Thompson 2009, s.106).

För att det skall fungera mellan en tränare och idrottare i idrottens värld så är kommunika-tionen en viktig faktor och en av de viktigaste kompetenserna för en god verksamhet inom idrotten. Feedback är den delen av kommunikationen som en tränare kan använda för att visa att han eller hon ser sina idrottare. Tränarens uppgift blir då att uppmuntra, ge konkreta förslag på förbättring eller förstärka ett beteende hos en idrottare. En typ av feedback är det som sker omedvetet och dagligen. Där är det som tränare bra att utgå ifrån vad idrottaren gör bra och vad han eller hon kan förbättra, istället för att fokusera på att se feedback som någonting negativt eller positivt (König 2007, s.6 - 7). När man använder feedback som en form av kommunikation så kan det uttryckas på olika sätt men det är viktigt att den blir av värde samt att den är konstruktiv och hjälpande för idrottaren.

3.3

Konstruktiv feedback

Några riktlinjer som Thompson (2009) belyser vilka är viktiga när en tränare ger konstruk-tiv feedback, är att se kritik som en gåva, där tränaren kan fråga idrottaren vad han eller hon tycker om den kritiken som tränaren gav. Detta kan då få idrottaren att se kritiken på sam-ma sätt som tränaren gör och vidare göra att de gemensamt kan uppnå sina mål och på så sätt kan det ske en utveckling för både idrottaren och tränaren (s.68). En annan viktig

(19)

rikt-9

linje som Thompson (2009) nämner är att den konstruktiva kritiken inte ska ges när de ak-tiva inte är mottagliga för den, detta kan tillexempel röra sig om en miss av en rörelse eller händelse. Detta är viktigt att tänka på eftersom att i ett sådant skede är inte idrottaren käns-lomässigt mottaglig för att lyssna på vad tränaren säger och vad denne velat se istället (s.69). The sandwich approach är en teknik som kan användas när en tränare ger konstruk-tiv feedback och där tekniken är indelad i tre grundprinciper. Den första är att som tränare ge ett positivt påstående (a positive statement). Ett exempel skulle kunna vara: ”Bra försök Stina”. Där är det av stor vikt att idrottaren som tar emot det positiva påståendet upplever att det är ett ärligt menat sådant för att tekniken ska bli så effektiv som möjligt. Framtidsin-riktad instruktion (future - oriented instruction) är del två av tekniken, denna belyser strate-gier för att förhindra tankar kring misstag hos idrottaren. En strategi är att som tränare prata om vad som ska göras nästa gång såsom tillexempel: ”Nästa gång, prova att sakta ner”.

Den tredje grunddelen i the sandwich approach är en komplimang (a compliment), där trä-naren ser till att idrottaren fortfarande mår bra om prestationen som gjorts var av sämre karaktär, detta genom att avsluta interaktionen på ett positivt sätt som vidare gör att det byggs upp ett förtroende hos idrottaren. Detta kan även få idrottaren att se att ett misstag inte är hela världen och lära sig från sina misstag i framtiden. Ett exempel på en kompli-mang i the sandwich approach kan låta på följande sätt: ”Det ser bra ut, fortsätt så” (Wein-berg & Gould 2011, s.241 - 242).

3.4 Svensk handboll om feedback

Såhär skriver svensk handboll på sin hemsida om just feedback och dess betydelse:

Feedback skall vara återkoppling till ett utförande eller på ett visst beteende. För att optime-ra en spelares inlärning behöver han eller hon feedback på sitt utföoptime-rande och beteende. Det-ta behövs för att spelaren skall kunna utvecklas snabbare. Tiden mellan utförandet och då feedbacken ges ska vara så kort som möjligt. Feedback ska bara ges utifrån den intention som du som tränare hade med övningen. Är det en teknikövning du satt igång så är det tek-niken du ska ge feedback på och inte på resultatet, det vill säga om bollen gick i mål eller inte. Exempel: ”Bra!” är ingen feedback utan en värdering. Det är bättre att du som tränare

(20)

10

berättar vad du ser. I en övning där spelarna ska träna passningar kan feedbacken låta så här: ”Nu hade du armbågen över axelhöjd, fortsätt jobba med det!” Att arbeta med att ge feedback är viktigt för att stödja spelarna i deras utveckling. Genom att spelarna får feed-back blir de mer medvetna om hur de agerar och vad de kan utveckla (Svenskhandboll 2014).

3.5 Tränarbeteenden

Weinberg och Gould (2011) nämner att det går att se till ett så kallat bedömningssystem för att se vilket sorts beteende en tränare har, som han eller hon använder i sitt sätt att agera som tränare i en naturlig miljö. Systemet heter The Coaching Behavior Assessment System - (CBAS) och innebär att tränaren observeras i situationer där beteende visas och där bete-enden kategoriseras som antingen reaktiva (reactive) eller spontana (spontaneous). Det re-aktiva beteendet sker när en tränare får ett beteende från en specifik idrottare som svar, till-exempel när tränaren har gett en instruktion och därefter går något fel då idrottaren skall utföra rörelsen. Spontana beteende är sådana som tränaren använder för att ge uppmuntran till idrottarna såsom tillexempel: bra gjort, fortsätt så. Dessa två kategorier av beteende re-lateras rent generellt till en ledarskapsstil som lägger tonvikten på att som tränare ha ett positivt tillvägagångssätt att agera mot ungdomsidrottare (s.210).

Vilka beteende är då viktiga att ha och visa som tränare för unga idrottsutövare? Weinberg och Gould (2011) nämner att Smith och Smoll 1996 och 1997 under ett omfattande forsk-ningsprogram utvecklade ledarskapsriktlinjer för tränare som tränar ungdomsidrottare. Några av de riktlinjerna som utvecklades var bland annat att uppmuntra försök men inte kräva resultat. Att ge uppmuntran och korrigerande instruktion direkt efter att ett misstag har skett och då betona vad idrottaren gjorde bra, inte vad han eller hon gjorde dåligt. Två andra riktlinjer som finns med i Smith och Smools guide är att använda uppmuntran selek-tivt och tillhandahålla teknisk instruktion på ett klart och kortfattat sätt men också demon-strera hur rörelsen eller färdigheten ska utföras (s.212). En annan viktig del är att se till hur idrottarna ser på tränarnas beteende och vad de efterfrågar och föredrar hos dem som träna-re. Hassmén m.fl. (2010) beskriver att det kan skilja sig ifrån vad för beteenden och typ av ledarskap idrottare önskar och upplever att deras tränare skall ha. Det kan bero på

(21)

idrottar-11

nas ålder, deras kulturella bakgrund eller träningserfarenhet. Vilket i sin tur gör att det kan bli olika önskemål på tränaren när det kommer till hur tränaren skall ge kritik, beröm, råd och så vidare.

Det beteende som tränaren bör upprätthålla påverkas till stor del av vilken situation han eller hon leder, samt vilka förväntningar och krav idrottarna ställer på tränaren. Personlig-het, erfarenPersonlig-het, ålder samt förmåga är några andra delar som är bidragande till hur tränarens beteende är och hur effektivt det beteendet är mot idrottarna (s.235). Hassmén m.fl. (2010) har valt att presentera en arbetsmodell av Horn 2002 vilken beskriver hur ledarens beteende och effektivitet kan påverkas av olika faktorer (s.235). Här nedan visas en version av hur arbetsmodellen ser ut.

Figur 1. (Hassmèn m.fl. 2010, s.236).

Modellen visar utifrån en tränares perspektiv, hur tränarens beteende kan påverkas av olika faktorer. De faktorer som kan påverka tränarens beteende som beskrivs i modellen är bland annat tränarens förväntningar, värdegrund och mål, sociokulturell bakgrund, personlighets-drag samt vad som krävs av situationen och vad som önskas av idrottarna (Hassmén m.fl. 2010, s 236).

(22)
(23)

13

4. Litteraturgenomgång

När vi gjort vår litteraturgenomsökning så har vi försökt att bredda sökgenren till generell feedback inom lagidrott och enskild idrott, men även feedback i vardagliga sammanhang och inom skolan. Vi har även försökt att hitta tidigare forskning som fokuserat på just handboll som lagidrott då denna studie vill belysa denna idrott och dess användande av feedback. Eftersom vi valt att ha ett bredare sökningsfält så möjliggörs det också att kunna få ett större perspektiv på hur feedback används av ledare och tränare på det idrottsliga fäl-tet.

En tidigare gjord studie vid namn: every teacher a coach, belyser att varje tränare skall mo-tivera sina idrottare och även hjälpa dem att bygga upp deras färdigheter. De forskar i den-na studie kring hur viktigt det är som träden-nare att ge individuell feedback i samband med träning för att få idrottarna till att själva använda feedback på ett produktivt sätt. I studien nämns det att det som är grundläggande för en tränares framgång är deras förmåga att lära andra att spela spelet. Med detta menar författarna att man som tränare vet hur man skall överföra sin egen kunskap till idrottarna (Tomlinson 2011). För att kunna bygga upp fär-digheter hos idrottarna så behövs det utvecklande mönster för varje enskild idrottare, det vill säga feedback. I studien tas det vidare upp att duktiga tränare vet att om de har höga förväntningar på idrottarna så framkallar detta maximal insats från dem som vidare resulte-rar i utveckling av färdigheter. Frågan vi då ställer oss är om det är genom höga krav och förväntningar från tränaren som gör att idrottare och individer utvecklas? Är just förvänt-ningar och höga krav en form av feedback? Vidare belyser studien motivation och att man som tränare alltid bör hitta ett sätt att integrera något roligt i detta hårda arbete som idrot-tarna utför.

I tidigare studier om feedback tas det även upp hur gymnasielärare använder beröm och kritik under idrottsundervisningen. Där framgår det av resultatet att lärarna ger beröm då de anser att eleverna lyckats, det vill säga när de gjort någonting rätt. I resultatet framgår det även att lärarna mestadels riktar sin feedback till de svagare eleverna och då i form av ord som: bra jobbat eller kämpa på (Thorsell 2013, s.21). Det framkommer även att det är

(24)

svå-14

rare att ge konkret feedback när det gäller bollspelsaktiviteter eftersom lärarna menar att det inte går att avbryta spelet för att ge feedback. En annan intressant aspekt i detta är att de inte ger konkret och utvecklande feedback under idrottslektionerna, främst när det kommer till bollspel. Vad är det då som är så svårt att ge feedback på? Finns det inte möjlighet och tid till att ge utvecklande feedback inom lagidrott? Detta är för oss viktigt att undersöka vidare eftersom kommunikationen mellan idrottare och tränare är det som främjar kropps-ligt lärande, samt utveckling av färdigheter hos individer inom all form av idrott.

Tidigare studier undersöker också hur ishockeyspelare upplever sin tränares sätt att använ-da feedback på. De undersöker även den upplevanvän-da feedbacken och om den överensstämmer med det som framförs av tränaren relaterat till uppgifts och egoorienterat motivationskli-mat. Den centrala punkten i denna studie är att få en inblick i hur spelarna uppfattar den feedback de får av sin tränare. I studien så undersöktes 70 ishockeyspelare genom att de besvarade olika frågor som omfattade åtgärder gällande deras tränare och deras motiva-tionsklimat. I resultatet så framgår det att linjära sammanslutningar mellan tränarfeedback och motiverande klimat associeras med den upplevda feedbacken och den önskade feed-backen hos tränaren. Det som avviker påtagbart i resultatet är syftet med feedback. Till vil-ket syfte ges feedbacken och vilvil-ket motivationsklimat skall den främja? Studien hävdar att program bör utvecklas för att hjälpa varje tränare att lära sina idrottare inställningar för po-sitiv och negativ feedback, samt matcha dessa inställningar med sina egna individuel-la feedbackstiindividuel-lar (Stein m.fl. 2012).

I en annan studie undersöktes hypotesen att feedback genom ett externt fokus kan skapa en förbättring av den motoriska inlärningen, om det används ofta. 48 stycken 10 - 12 åriga barn tränade inkast i fotboll och fick ta emot feedback om själva rörelsen som de utförde. Deltagarna fick genomföra uppgiften individuellt, en manlig träningsledare, som var skick-lig på att utföra inkast, beskrev verbalt och demonstrerade rörelsen till varje deltagare. Rapporterna om feedbacken visade på att efter varje eller var tredje träningspass var det lika i innehållet och framkallade antingen ett intern fokus relaterat till kroppsrörelser eller ett externt fokus relaterat till rörelseeffekter. Två grupper tog emot feedback som hade in-ternt fokus medan de två andra grupperna tog emot feedback som hade exin-ternt fokus. Varje

(25)

15

deltagare utförde 30 övningsförsök där varje övning var bestående av fem försök utan feed-back. Studien undersökte även hypotesen om att en hög frekvens av feedback, 100 % vid varje träning skulle vara mer fördelaktigt att lära sig än en minskad feedbackfrekvens, 33 %, om feedback uttalanden framkallade ett mer externt än internt fokus. Förutsägelsen att feedback efter varje prövning av övningen skulle resultera i effektivare skicklighet i läran-de, än feedback vid endast träningsförsök strider mot den allmänt accepterade synen på funktionen av förstärkt feedback för lärande. Hur kan fördelarna med lärandet av en övning för idrottare förklaras med regelbunden feedback som främjar ett externt fokus? Författarna till studien förklarar att detta mönster stämmer överens med konceptet, mer av det goda, det vill säga en frekvent påminnelse om att ett externt fokus är bra. Resultatet visade på att in-lärning av rörelseformen förbättras genom att ge extern feedback efter varje träning i för-hållande till den externa feedbacken, som har fokus på det inre. Författarna menar att det fokus som introduceras med hjälp av feedback är en viktig faktor när det gäller att avgöra vilken effekt det blir beroende på vilken feedback tränaren ger till idrottarna (Wulf m.fl. 2010). Det som framgår i denna artikel är att med rätt feedback från en tränare kan inlär-ningen av en rörelse hos en idrottare förbättras och gynna fortsatt utveckling.

En tidigare gjord studie har fokuserat på feed forward som benämns som feedback riktad framåt och inte bakåt. Eftersom bedömning är en central del av både lärares och elevers vardag skall skolan tillämpa mål - och kriterierelaterad bedömning. Om bedömningen kan leda till mer än bara ett betyg, och vägleda eleverna i deras sökande efter kunskap, sägs bedömningen ha ett produktivt syfte. I studien beskrivs det att en förutsättning för detta är effektiv feedback som kan hjälpa eleven att jämföra sin prestation med kriterierna och själv engagera sig i handlingar som leder till ökad kunskap. Resultatet i studien visar att vanligt förekommande feedback var att lärarna preciserade vad de studerande skulle förbättra eller att de gav beröm. Det visar även att den feedback som gavs uppfattades positivt av de stu-derande och de använde den antingen för att korrigera fel eller som något som kan peppa och uppmuntra. Däremot så visade resultatet att de studerande inte var medvetna om läran-demålen, vilket innebär att feedbacken inte är så effektiv som den istället kunde vara (Lindwall 2007).

(26)

16

Utifrån dessa studier så kan vi se att det oftast behövs en tanke när du som ledare, lärare eller tränare skall ge feedback till en individ. Genom att göra individerna medvetna om varför de gör en specifik sak och vidare belysa hur de på detta sätt kan komma framåt så är feedback ett bra verktyg att använda. Det som tidigare studerats är feedbackstilar och sättet man ger feedback på, samt hur en tränare eller lärare kan nå fram till individerna med feed-back som ett verktyg. För att detta skall fungera så krävs det, enligt oss fler undersökningar som belyser hur feedback uppfattas av individerna samt hur medvetna tränare eller ledare är om sitt användande av just feedback. Att fokusera på feed forward istället för feedback är en intressant aspekt då feedback skall hjälpa individerna att se framåt och inte bakåt. I fort-sättningen på detta avsnitt så kommer vi att presentera den tidigare forskning som belyser handboll som idrott och tidigare studier som tar upp feedback på olika sätt.

4.1 Tidigare forskning

I detta avsnitt presenteras tidigare forskning som anses specifikt relevant för studien. Då genomsökning av tidigare forskning gjordes så baserades sökorden mestadels på kommuni-kation, tränarbeteende, tjejer, handbollstränare, kunskap, feedback och erfarenheter. Vi har tittat närmare på tre studier som gjorts inom handboll där tränarebeteende studerats i olika former. Den första artikeln behandlar forskning som tar upp handbollstränare och deras uppskattade kompetens. Därefter kommer ytterligare två artiklar som tar upp hur handbolls-tränare använder sitt verbala beteende på match, samt hur tränarkompetens behandlas i oli-ka kontexter såsom intrapersonell, interpersonell och professionell kunsoli-kap.

4.1.1 Handball coaches ´perceptions about the value of working competences

according to their coaching background

I en studie som gjorts med portugisiska handbollstränare där det i undersökningen var 207 tränare som deltog. Det var 181 män och 26 kvinnor i åldrarna 16 till 64, där syftet var att analysera den uppskattade kompetensen till det specifika arbetet som en handbollstränare utför. Detta gjordes utifrån deras tränarbakgrund, certifikatnivå och tränarerfarenhet där tränarerfarenheten varierade mellan 5 till 25 år. Varje tränare fick placera sig i en av tre ka-tegorier baserat på sin erfarenhet. Tränarnas akademiska utbildningsnivå var även indelad i

(27)

17

tre nivåer vilket fungerade som en viktig support för området inom idrottsvetenskap och idrott. Nivån av tränarcertifikat var även denna indelad i tre nivåer hos respektive tränare. (Mesquita m.fl. 2011, s.194).

I studiens resultat, nämner författarna, att den viktigaste slutsatsen är att de portugisiska handbollstränarna medger att ett brett spektrum av kompetens är viktigt för att fungera som en coach, att väcka viktig feedback till tränarutbildning i det här sportspecifika tränarsam-manhanget. Tre större områden av kompetenser framkom från sex huvudfaktorer. Den för-sta är relaterad till träning och tävling såsom kompetenser relaterade till årlig och flerårig planering, tränarmetodik, planering och genomförande av träning och tävling och lagadmi-nistration. Den andra visade sig vara relaterad till sociala och kulturella frågor och direktiv såsom genomförande av ungdomsidrott och dess utvecklingsprojekt, ledarskap och tränar-utbildning. Den tredje var relaterad till kognitiv bakgrund, meta - kognitiva kompetenser. Dessa resultat beskriver att det finns ett behov av att identifiera, utveckla och utvärdera olika kompetenser av tränarskap. Detta gör då det möjligt för handbollstränare att komma åt den delen av tränarkunskaper, och på detta sätt träna på ett sätt som främjar och stödjer kontinuerligt lärande och utveckling för ungdomar.

När det gäller den kompetens som framförts i denna studie och de områden som utgör varje kompetens är det lämpligt att betrakta dem i ett tränarsammanhang. Det beskrivs i resultatet att de portugisiska handbollstränarnas erfarenhet till arbetskompetens påverkades av deras tränarerfarenhet och certifieringsnivå som båda var direkt relaterade till tränaraktiviteter (Mesquita m.fl. 2011, s.199 - 200). Författarna nämner att för att tillhandahålla en djupare och kontextuell förståelse om frågor som rör tränarkompetenser behövs kvalitativa analyser göras för granskning av handbollstränares föreställningar, samt vilka kunskaper om feed-back och vilka beteenden handbollstränare har i praktiken (Mesquita m.fl. 2011, s.200). Vilken sorts feedback en tränare skall ge är således beroende av vilket syfte är med rörelse-utförandet, vanligtvis handlar det om att få en idrottare att förbättra sitt rörelseutförande (Annerstedt 2007). Men också hur tränarens beteende påverkas av olika faktorer såsom vad idrottarna önskar, tränarens värdegrund samt sociala kompetens (Hassmén m.fl. 2010, s.236).

(28)

18

4.1.2 Preliminary study of coach verbal behavior according to game

Där har även gjorts en studie i Spanien om hur en handbollstränare använder sitt verbala beteende i matchsituationer. Syftet med studien var att analysera samspelet mellan spelåt-gärder i handboll och verbalt beteende som utfördes av tränaren. För att uppnå syftet analy-serades en match i den högsta nationella divisionen för spanska manliga handbollsspelare. Den typ av uppträdande och innehållet i det som rapporteras av tränaren registrerades med användning av en modifierad version av (CBAS) - Coachning Behaviour Assessment Sy-stem och (CAIS) - Coach Analysis and Intervention SySy-stem (Guzmán & Calpe – Gómez 2012, s.376). I studien analyserades vilken/vilka sorts meddelande som handbollstränaren gav till idrottarna under matchen. Analysen utgick från 6 delar vilket var: utförande av teknisk - taktiska åtgärder, resultat av teknisk - taktisk agerande, intensitet, beteende som inte anges, lagorganisation, domarbeslut och brott eller försök att förolämpa. I analysen undersöktes det vilket/vilka typ av beteende som handbollstränaren visade upp. De verbala beteendena som handbollstränaren visade på bestod av positiv feedback, negativ feedback, ordnad undervisning, uppmuntran, oenighet, klagan, konsultation, samtal, metodisk instruk-tion, timeoutbegäran, brainstorming eller kränkning.

För analys av spelåtgärderna var 19 av dem identifierade, nio stycken var positiva som till exempel provocera någon typ av straff, väckande eller retande av en motspelare, fånga en boll, blockera ett skott som tvingar en dålig passning vilket orsakar passivt spel, provocera fel i ett möte med en motspelare. 10 negativa spelåtgärder identifierades och några av dem som uppmärksammades var dålig mottagning, dubbelstuds, passivt och offensivt fel och att göra sig skyldig till straff utan nödvändighet (Guzmán & Calpe - Gómez 2012, s.378). Handbollstränaren som studerades utförde 756 verbala interventioner under matchen och när det gällde vilket sorts meddelande/agerande om innehållet som användes av tränaren, visade det på att det var: utförandet av teknisk - taktisk agerande som upprepades 257 gånger genom hela matchen. Tätt därefter i resultatet var det interventioner där beteendet inte kunde anges, vilket registrerades med 201 gånger av alla ingripanden i matchen. När det gällde vilket typ av beteende som tränaren visade upp var det metodisk undervisning den mest använda med en frekvens på 305, följt av ge information till 141 interventioner (Guzmán & Calpe - Gómez 2012, s.379). En jämförelse mellan de verbala interventionerna

(29)

19

och typ av beteende visade på att tillhandahållande av information om resultatet av teknisk - taktisk agerande var större efter negativ feedback. När det gällde vilken typ av beteende så visade det sig att positiv feedback och uppmuntran var större efter positiva åtgärder medan efter negativa handlingar var negativ feedback och frågor större (Guzmán & Calpe - Gómez 2012, s.380).

I studien beskriver författarna att när det gäller vilken typ av beteende verkar det logiskt att ge mer positiv feedback efter positiva åtgärder. Två aspekter påpekas i studiens resultat, när det genomförs en analys vill författarna se vilken effekt det blir av den typ av beteende, där uppträdandet blir följt av positiva åtgärder och i samråd efter negativa handlingar. Den för-sta aspekten anses relevant eftersom det enligt författarna, anses vara vettigt att uppmuntra en spelare efter ett positivt agerande. Det som nämns i artikeln som är svårt att veta är vad spelarna behöver ytterligare för att uppmuntras efter ett framgångsrikt agerande. Den andra aspekten skulle ges vid ökat tvivel och osäkerhet, som då skapar en negativ handling hos tränare, vilket skulle kunna vara bidragande till att ge information om hur resultatet blir efter negativa handlingar. Författarna menar på att det kan vara på grund av minskad effek-tivitet hur man som tränare ska behandla den beslutsinformation som ska ske i de situatio-ner där tränaren behöver kompromissa i det här fallet de negativa handlingarna (Guzmán & Calpe – Gómez 2012, s.381).

Resultaten från studien ger några ledtrådar om specifika tränarbeteenden som kan vara be-roende och viktiga vid spelåtgärder. Kunskapen som framkommer från den här studien vill författarna i en förhoppning bringa till nytta för att genomföra åtgärder för att förbättra trä-narbeteende och där det då hade behövts ytterligare undersökningar som kan gå in mer djupgående (Guzmán & Calpe – Gómez 2012, s.381).

4.1.3 Integrative definition of coaching effectiveness and expertise

Syftet med studien i följande artikel är att presentera en integrerad definition av hur ett trä-narskap blir effektivt och hur kompetensen om träträ-narskap som kan vara specifik och kon-ceptuellt förankrad i coaching/tränarskap, undervisning, positiv psykologi, och för utveck-ling inom idrottslitteratur. Artikeln som Côté och Gilbert (2009) har skrivit är indelad i sex

(30)

20

avsnitt där det första avsnittet beskriver den föreslagna definitionen i modellerna om trä-narskap och coaching. Det andra, tredje och det fjärde avsnittet tillhandahåller detaljerad diskussion om var och en av de tre komponenterna i den föreslagna definitionen av tränars-kap/tränareffektivitet som delas upp i tre delar. Dessa ses till (a) tränarens kunskap, (b) id-rottarnas resultat och (c) coachning och tränaskapskontexter. Den föreslagna definitionen av tränarskapseffektivitet presenteras i den femte delen av artikeln tillsammans med ett förtydligande av terminologi och vägledande teser. I anslutning till det femte avsnittet be-skriver författarna i det sista avsnittet vilka konsekvenserna kan bli för hur coaching och tränarskapseffektivitet kan se ut i praktiken och för vidare forskning (Côté & Gilbert 2009, s.307). I den presenterade definitionen anser författarna att det går att skilja mellan tränaref-fektivitet, tränarkompetens, effektiv tränare och tränarexpert. Definitionen av tränarskap och tränareffektivitet som författarna nämner i artikeln presenteras på följande vis:

”The consistent application of integrated professional, interpersonal, and intrapersonal knowledge to improve athletes’ competence, confidence, connection, and character in specif-ic coaching contexts.”

En viktig poäng som presenteras i artikeln är att det är viktigt att tydligt skilja mellan trä-narkompetens, tränareffektivitet, effektiv coachning och en tränarexpert. Tränarkompetens hänvisas till en specifik kunskap inom särskilda kontexter, vilket överensstämmer med det som krävs där en viss kunskapsbas är grunden för kunskap inom tränarskap. Effektiva trä-nare är de som visar förmågan att tillämpa och anpassa sin kompetens inom tränarskap till särskilda idrottare och situationer för att maximera idrottarnas lärande och prestation. Det som Côté och Gilbert (2009) menar är att en tränare betraktas som en effektiv tränare om han eller hon visar tränareffektivitet (mätt genom kontextspecifika idrottsutfall). Fokus på idrottarens resultat är i rad med den mest aktuella synen på effektiv undervisning. Slutligen poängterar författarna att, tränare som visar upp ett gott tränarskap och tränareffektivitet under en längre tid (s.316).

Författarna belyser ytterligare hur olika koncept går att sätta i de relaterade termerna av tränarskap och tränarkompetens, coachning och tränareffektivitet, effektiv tränare och

(31)

21

experttränare. En individ som utför ett kompetenstest efter deltagande i ett tränarutbild-ningsprogram kan sägas ha utvecklat någon form av tränarkompetens, vilket kan vara bero-ende av effekten av testet och dess förvaltning. Om det är dokumenterat att idrottaren visar på positiva förändringar i inlärningsresultat över en säsong så kan det gå att dra slutsatsen att denna person har visat på tränarskapseffektivitet och att han eller hon därför kan betrak-tas som en effektiv tränare. Endast ifall en tränare upprättar en historik av tränarskap och tränareffektivitet under många år kan han eller hon anses vara en experttränare. Genom att författarna definierar coachning och tränareffektivitet leder det i artikeln till förslag på fyra olika teser som beskrivs som följande:

Tes 1 – Effektiv tränare i alla kontexter, integrerar tre kunskapsformer.

Tes 2 – Effektiv tränare i alla kontexter, utvecklar idrottarnas kapacitet inom områdena kompetens, självförtroende, relation, och karaktär som anpassas till specifika idrottares behov. Det är det 4 C: na som är competence, confidence, connection & character som en effektiv tränare vill utveckla.

Tes 3 - Sammansättningen av effektiva tränares professionell, interpersonell, och intrapersonell kunskap varierar.

Tes 4 – Experttränare kan visa upp ett tränarskap och tränareffektivitet på ett konsekvent sätt (Côté & Gilbert 2009, s.316).

Dessa fyra teser tyder på att tränarskap och tränareffektivitet måste definieras enligt den särskilda kontexten den ska genomföras i och under en tidsperiod. Ett särskilt tränarskap och tränarkontext kommer att avgöra hur de fyra formerna av tränarkunskaper måste till-lämpas för att utveckla idrottarens kompetens, självförtroende, relation och karaktär. Det vill säga de fyra C: na: competence, confidence, connection och character. Det kommer enligt olika tränarsammanhang att kräva en mix av professionella kunskaper hos tränaren för att utveckla en idrottarens kompetens, självförtroende, relation och karaktär (Côté & Gilbert 2009, s.317). Författarna beskriver även att det är svårt att definiera en expertträna-re, att nästan all forskning som har gjorts har hävdat att fokusera på experttränaexpertträna-re, vilket har förlitat sig enbart på år av erfarenhet och/eller verksamhet. Även om det inte finns några

(32)

22

belägg så tyder det på att någon utav dessa variabler är giltiga sätt att identifiera en expert-tränare på.

Författarna skriver fortsättningsvis att tränarskap och tränarforskningen utformas med hän-syn till alla de faktorer som är representerade i integrerad definitionen av tränarskap och tränareffektivitet, tränarens kunskaper samt idrottarnas resultat och tränarsammanhang för att underlätta integreringen av resultaten inom olika forskningslinjer. Diskussionen om re-sultat inom enskilda studier bör åter begränsas inom en integrerad teoretisk ram för tränar-effektivitet. Det arbetet kan i slutändan komma att leda till en enhetlig yrkeskunskapsbas för tränarskap och tränarvetenskap, något som i allra högsta grad saknas och har allvarligt begränsat effekterna av tränarskap och tränarskapsforskning. För det tredje beskriver förfat-tarna, att det troligen finns mycket få exempel på experttränare i lagidrott eftersom tränarna sällan är kvar tillräckligt länge för att utveckla den kunskap som krävs för att etablera en historia av tränareffektivitet. Studien tar med andra ord upp en viktig fråga som rör forsk-ning om tränarskap genom att tillhandahålla en definition som tar hänsyn till de faktorer som kan skilja mellan effektiva och ineffektiva handbollstränare. Författarna nämner att för att finna tillförlitliga och giltiga sätt att bedöma en tränares kunskaper och idrottarnas resul-tat i olika kontexter så behövs fler studier bedrivas (Côté & Gilbert 2009, s.319).

(33)

23

5. Teoretisk förankring

I detta avsnitt kommer den teoretiska utgångspunkten att presenteras. Ett av motiven till denna studie är att kunna se om feedback kan ses som en del av tränarens kompetens för att det sedan skall fungera i praktiken. Denna studie kommer därför att tillämpa teorin

achie-vement goal theory, vilken också fokuserar på prestationsmål för att förstå skillnader i en

prestation (Weinberg & Gould 1999, s.60).

5.1 Achievement goal theory

Enligt achievement goal theory så är det tre faktorer som bör tillämpas och dessa interage-rar med varandra för att fastslå en individs motivation. Prestationsmål, upplevd förmåga och uppnått beteende (Weinberg & Gould 1999, s.60). För att få en förståelse för en indi-vids motivation så måste vi först få en förståelse för vad framgång och misslyckande bety-der för en individ. Det bästa sättet att göra detta på är att unbety-dersöka en individs presta-tionsmål, samt hur dessa interagerar med honom eller hennes uppfattningar och uppfatt-ningen av dennes kompetens (Weinberg & Gould 1999, s.60). En individ som tävlar för att vinna priser för att denne är bäst i sin idrott har antagit en utfallsorienterad målsättning (outcome goal orientation). Detta kallas också konkurrensorienterad målsättning och foku-serar på en jämförelse av denne själv med att besegra andra. Denne person känner starkt för sig själv när hon eller han vinner, men tycker väldigt illa om sig själv när hon eller han för-lorar (Weinberg & Gould 1999, s.60).

En annan individ föredrar också att vinna tävlingar men deltar endast i idrotten för att se hur mycket hon eller han kan förbättra, denne person har antagit en uppgiftsorienterad mål-sättning (task goal orientation). Fokus för denna målmål-sättning är att förbättra sina prestatio-ner i förhållande till de tidigare prestatioprestatio-nerna (Weinberg & Gould 1999, s.61). Denne indi-vids kapacitet är inte baserad på att jämföras med andra. I en viss situation så kan en del individer vara både utfallsorienterade och uppgiftsorienterade i sina målsättningar. En indi-vid kan vilja vinna det finaste priset i en tävling men också vilja sätta den bästa tiden i samma tävling. Dock menar forskare att enligt achievement goal theory så är de flesta indi-vider antingen uppgiftsorienterade eller utfallsorienterade (Weinberg & Gould 1999, s.61).

(34)

24

Forskare menar att en uppgiftsorienterad målsättning skyddar individen från en besvikelse och frustation vid ett misslyckande, detta för att denna typ av målsättning leder till en stark arbetsmoral, distans till misslyckande samt optimal prestation. Vilket kan göra att fokus ger bättre kontroll och individen blir mer motiverad (Weinberg & Gould 1999, s.61). I kontrast till den uppgiftsorienterade målsättningen så kommer individerna som antagit den utfalls-orienterade målsättningen finna problem med att uppnå en upplevd kompetens. De bedömer framgång genom att jämföra med andra, men de kan inte alltid styra hur andra gör. När allt kommer omkring så måste minst hälften av alla tävlande i en tävling förlora, vilket sänker den upplevda kompetensen (Weinberg & Gould 1999, s.62). Individer som är utfallsorien-terade har en lägre upplevd kompetensförmåga, vilket betyder att de kommer välja tävling-ar där de är gtävling-aranterade framgång, eller tävlingtävling-ar där de inte förväntas att göra en bra pre-station.

De senaste åren har idrottsforskare även studerat hur det sociala klimatet influerar och på-verkar målsättningsorientering och motivation. Forskning har avslöjat att i ett motivations-klimat av uppgiftsorienterad målsättning så finns det fler mönster att ta del av så som posi-tiva attityder, ökad ansträngning samt effekposi-tiva lärandestrategier (Weinberg & Gould 1999, s.62). I klimatet av den utfallsorienterade målsättningen visar forskningen på färre av dessa mönster av motivation. Sammanfattningsvis så anser forskarna att motivationsklimatet in-fluerar alla typer av målprestation och anser att individerna eller deltagarna skall ta fasta på detta. Uppgiftsorienterade klimat skall associeras med uppgiftsorienterade målsättningar och utfallsorienterade målsättningar med de utfallsorienterade klimaten. Med detta menar forskarna att coacher, lärare och andra typer av ledare spelar en viktig roll när det kommer till att underlätta och skapa motivation för idrottaren och individen. Detta genom de psyko-logiska motivationsklimat de sedan upprätthåller över tid (Weinberg & Gould 1999, s.63).

Som tidigare nämnts så är kommunikation själva essensen i social interaktion mellan män-niskor, det handlar om att omedvetet och medvetet uttrycka information kring tankar, käns-lor, upplevelser och idéer. För att som tränare kunna skapa ett gott motivationsklimat så krävs det en god dialog med idrottsutövarna, det vill säga en kommunikation som fungerar.

(35)

25

Därmed har kommunikationen en stor betydelse för att som tränare kunna utveckla motiva-tionsklimatet och på så sätt kunna uttrycka både idéer och tankar i gruppen.

Teorin valdes eftersom den ansågs vara ett behjälpligt verktyg för att kunna besvara syftet och frågeställningarna studien utgår ifrån. En annan teori som också varit på tal är self – determination theory, vilken också hade kunnat anpassas i detta forum. Dock valde vi att endast använda achievement goal theory då denna anses vara ett bättre och starkare alterna-tiv för just denna forskningsstudie. Fokus kommer ligga på tränarna och hur deras beteende utspelar sig och huruvida tränarna har en tydlig ram för hur deras lärande och feedback skall ges, i förhållande till uppgiftsorienterad eller utfallsorienterad målsättning. Resultatre-dovisningen kommer också att belysa hur tränarna skapar ett positivt och gott motivations-klimat för idrottarna genom att tillämpa feedback under träning.

(36)
(37)

27

6. Datakonstruktion

Det som gör data intressant är sättet vi använder dem på, vi konstruerar dem så att våra un-dersökningsfrågor kan besvaras (Boolsen 2007, s.75). Begreppet datakonstruktion använder vi eftersom vi anser det vara mer korrekt än ordet datainsamling. I en studie vill man gärna hitta orsaker och samband samt skillnader och likheter när man arbetar med en teori eller hypotes. Det är viktigt att gå systematiskt och logiskt tillväga (Boolsen 2007, s.75). I forsk-ningsprocessens tredje steg, datakonstruktion så samlas data in för att sedan konstrueras. Med detta menas att man väljer ut speciella sekvenser av intervjuer, texter eller bilder för att på så sätt göra de val som skall motivera till empirin. Det vill säga en sammanslagning av insamling och bearbetning av materialet.

(38)
(39)

29

7. Metod

I detta avsnitt presenteras den metod som studien tillämpat. Studien har på ett etnografiskt metodsätt samlat in data genom ostrukturerade intervjuer och strukturerade observationer som därefter följdes upp med semi - strukturerade återkopplingssamtal.

Som första moment i datakonstruktionen så deltog tre handbollstränare i var sin ostrukture-rad intervju. Denna intervju återföljdes sedan av en struktureostrukture-rad observation av ett trä-ningspass som tränaren genomförde med sin träningsgrupp och denna dokumenterades ge-nom videoupptagning. Det tredje och sista steget i datakonstruktionen var ett semi – struk-turerat återkopplingssamtal som skedde individuellt med respondenterna och med cirka tre dagars tidsmellanrum från det att observationen och första intervjun genomförts. Tidsmel-lanrummet var till för att den insamlade empirin i form av observation och intervju skulle kunna bearbetas och kodas på ett tillförlitligt och noggrant sätt. En etnografisk observation är en kvalitativ metod som får undersökningspersoner att engagera sig i den sociala miljö som undersöks, för att i syfte kunna lyssna och få en bild av hur det fungerar i den specifika miljön (Bryman 2008, s.344). Genom att vi engagerar oss i en social miljö så är det en för-hoppning att denna studie kan ge en bättre förståelse för hur feedback används hos hand-bollstränare.

Etnografi tillhör även den metod där de som undersöker studien väljer att intervjua infor-matören om händelser som eventuellt inte kan ses utifrån en observation. Detta för att kun-na få en klar bild av forskningsämnet. Det är även viktigt att som undersökningsperson ut-veckla en förståelse för den grupp som studeras, samt en förståelse för dess kultur och hur deras beteende är inom den specifika miljön (Bryman 2008, s.378). Denna forskningsstudie vill belysa hur feedback används av respektive tränare på ett etnografiskt metodsätt. Detta möjliggör att kunna utveckla en förståelse för hur feedback används, samt att få ta del av hur respondenterna själva ser på sitt användande av just feedback. Partington & Cushion (2012) använde sig av en liknande metod i deras studie där de valde att ha en systematisk observation och semi - strukturerade intervjuer med fotbollstränarna för att gå in mer på djupet och utveckla en förståelse kring deras beteende som fotbollstränare (s.95 - 97).

(40)

30

Ambitionen med denna kvalitativa forskningsmetod är att upptäcka företeelser samt att tolka och förstå en kultur (Patel & Davidsson 2003, s.103), handbollskulturen. Att inte ha någon kunskap eller bakgrund inom handboll gav oss möjligheten att gå in i forskningen med ett öppet sinne. Detta gjorde också att betarbetningen av data endast tittade på respon-dentens handlingar utifrån feedback, och inte på vilket sätt de tränar sina lag i handboll.

För att öka trovärdigheten i en forskningsstudie så kan man som författare använda sig av olika former av triangulering. Det finns sex former av triangulering och en av dessa är me-todtriangulering, denna omfattar en kombination av olika metoder som används i en under-sökning. Dessa används sedan för att jämföra resultaten som metoderna gett. I en kvalitativ studie kan detta innebära att man använder sig av både intervju och observation och det kan också vara av god vikt att kombinera detta med en kvantitativ metod (Hassmén & Hassmén 2008, s.156 - 157). En annan typ av triangulering är datatriangulering där man har för av-sikt att använda sig av flera olika källor vid en undersökning. Denna typ av triangulering används för att säkerhetsställa ett resultat. I denna forskningsstudie har metod och datatri-angulering tillämpats för att få ett så bra resultat som möjligt och för att kunna besvara frå-geställningarna. Genom att använda triangulering ökar också trovärdigheten då olika källor och olika metoder används för att göra en så djup undersökning som möjligt.

7.1 Val av metod

Valet av metod föll sig naturligt då syftet och frågeställningarna klargjorts. För att kunna besvara syftet och de fyra frågeställningarna så ansåg vi att en ostrukturerad intervju skulle vara den bästa insamlingsmetoden att utgå ifrån, den ska ge så mycket information som möjligt om hur respondenterna ser på beröm och kritik. Efter diskussion med handledare klargjordes det att intervjun skulle efterföljas av en observation i form av videoupptagning av ett träningspass. Tanken med denna observation är att utifrån ett kodningsschema kunna synliggöra olika tränarbeteende som anspelar på feedback, därför blev det en strukturerad observation. Den sista delen i metoden bestod av ett semi – strukturerat återkopplingssam-tal med vardera respondent. Detta samåterkopplingssam-tal gjordes för att synliggöra delar av videoupptag-ningen för tränarna samt ge dem möjlighet till eftertanke om deras sätt att agera. Denna

(41)

31

sista del gav forskningsstudien en bättre ansats för att kunna göra en tydligare och starkare resultatredovisning, samt för att kunna besvara frågeställningarna. Detta kan förhoppnings-vis bidra till utbildning och eftertanke hos alla typer av tränare i framtiden.

7.2 Kvalitativ intervju

Det genomfördes ostrukturerade intervjuer med de tre respondenterna som valt att delta i studien, intervjuerna spelades in och var 30 – 45 minuter långa.

Intervjuerna genomfördes individuellt där en av oss författare gjorde två samt den andra en, den författare som gjorde en intervju gjorde sedan två återkopplingssamtal. Detta gjordes för att ge ett likvärdigt ansvar och för att få en jämn fördelning. En ostrukturerad intervju ger frågorna maximalt med utrymme och respondenterna får möjligheten att uttrycka sig fritt (Patel & Davidsson 2003, s.72). Huvudsyftet med intervjuerna var att få fram så myck-et information som möjligt om respondenternas kunskap och förståelse för beröm och kritik där vi som intervjuare ställde öppna frågor. Genom att vi tillämpade öppna frågor så öpp-nade det upp för en dialog med respondenterna och vi som intervjuare fick en bättre förstå-else för deras sätt att arbeta. Tillvägagångssättet för att genomföra en intervju visar på låg grad av strukturering, det vill säga större svarsutrymme för respondenten att ge svar på de frågor som ställs. En låg grad av standardisering, där intervjufrågorna är utformade av de som intervjuar och där frågorna ställs i den ordning som är lämplig (Patel & Davidsson 2003, s.72).

När det talas om kvalitativa intervjuer så finns det en rad begrepp att tyda. Ostrukturerade, semi – strukturerade eller löst strukturerade är några av de intervjuformer som finns (Ahrne & Svensson 2011, s.40). I denna undersökning så utgjorde intervjuerna den första delen i datakonstruktionen och dessa var som tidigare nämnt ostrukturerade. Tanken med denna första intervju var att få respondenterna att berätta om sina tankar kring beröm och kritik. Genom att inte ställa direkta frågor om feedback så var förhoppningen att få ut mer av in-tervjun. Varje intervju avslutades genom att ställa en fråga om respondentens definition av

(42)

32

feedback. Efter att intervjun genomförts så gjordes en kodning och transkribering av re-spektive intervju.

Om en intervju är anknuten till en arbetsplats eller organisation så faller det sig oftast natur-ligt att boka tid för intervjun på denna plats. En hemmaintervju anses ofta vara känslig och respondenten kan känna sig obekväm med detta (Ahrne & Svensson 2011, s.40). Eftersom intervjuerna gjordes i samband med ett träningspass så föll det sig naturligt att boka tid och plats vid eller i träningslokalen. Respondenterna kunde på så sätt gå direkt till träningen och inte känna stress över förflyttning. Eftersom tidsramen för denna studie har varit begränsad så valde vi att göra på detta sätt. Tanken var från början att göra intervju och observation vid olika tillfällen men för att fylla i tidsramen så var detta det bästa alternativet. Tidsramen för själva intervjun sattes till 30 – 45 minuter, detta för att ha en form av struktur innan den genomfördes och för att respondenterna skulle kunna planera tiden. En lång intervju anses oftast vara 40 – 60 minuter medan en kort intervju anses vara 5 – 20 minuter. En lång vju ger möjlighet att utforska och täcka av många olika frågeområden, vilket en kort inter-vju inte anses göra (Kylén 2004, s.18).

I en ostrukturerad eller mindre styrd intervju har intervjuaren oftast en del frågeområden denne vill täcka av. För varje fråga låter man respondenten först berätta fritt vartefter du som intervjuare sedan kan styra samtalet dit du vill (Kylén 2044, s.19). Genom att välja en öppen eller ostrukturerad intervju kan respondenten få möjlighet att svara fritt och öppet på en fråga. Det positiva med detta är att intervjuaren sedan kan välja vart denne vill gå vidare i intervjun baserat på vad respondenten svsrat. I denna studie så har intervjuerna utgått ifrån att vara ostrukturerade för att kunna ställa så öppna frågor som möjligt om beröm och kri-tik, därefter följdfrågor för att få respondenten att prata så mycket som möjligt. Intervjuerna gjordes för få ett så öppet samtal som möjligt med respondenterna och samtidigt få respon-denten att prata så mycket som möjligt.

7.3 Strukturerad observation

Det genomfördes strukturerade observationer med hjälp av videoupptagning av responden-terna under ett träningspass med deras flicklag. Alla respondenresponden-terna observerades en gång

References

Related documents

En större eller mindre mängd sporer kommer alltid att finnas i luften i byggnaden, angrepp av mikroorganismer på material finns alltid i en begränsad omfattning någonstans i

Anna Fagerström (2020): Long-term molecular epidemiology of extended- spectrum β-lactamase-producing Escherichia coli in a low-endemic setting.. Örebro Studies in

– Work Package WP.JRA.6.1 “Quality of Service from the users’ perspective and feedback mechanisms for quality control”.. – Work Package WP.JRA.6.3 “Creation of trust

The focus in this thesis is to study different support systems used to facilitate decision making during flight, especially technical systems of memory support and feedback.. More

Consequently, in order to effectively manage their tacit knowledge when making their knowledge management strategy, organizations should emphasize both building the

det bidrar till att fortsatt dela in manliga och kvinnliga författare i olika fack. Men för att möjliggöra en kvantitativ studie av utrymmet män och kvinnor

Förhoppningen är även att studien ska bli intressant för restaurangbranschen dels för att företagsledning samt anställda ska få ett bredare perspektiv på kompetensutveckling

Sammantaget har studien klargjort att personer som arbetar på arbetsplatser med få anställda i Sverige har mer negativa attityder till invandrare än de som arbetar på