Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängStudie- och yrkesvägledares betydelse
hos elever med invandrarbakgrund
The importance of the study-and job counselor for students
with an immigrant background
Hamideh Vandehzad
Studie- och yrkesvägledarexamen180 poäng Examinator: Jan Anders Andersson
Förord
Det har varit en lång, men mycket lärorik process där jag har fått möjligheten att träffa många intressanta människor. I första hand vill jag tacka Ronald för allt stöd och hjälp under arbetets gång. Vidare vill jag passa på att ge ett stort tack till elever, lärare och vägledare som har deltagit i arbetet, utan er hade detta inte varit möjligt. Jag vill även tacka min handledare, Alan Harkess för konstruktiva kommentarer.
Till sista vill jag tacka alla mina nära och kära för allt stöd och hjälp under arbetet, men även under hela min utbildnings gång.
Sammanfattning
Detta arbete syftar till att visa på de eventuella svårigheter som invandrarelever har inför valet av gymnasieprogram och huruvida de får hjälp av sina föräldrar i valet.
Detta arbete försöker med hjälp av litteratur förklara vad elevernas val grundar sig på. Vidare vill jag undersöka vad invandrareleverna tycker och vilka förbättringsförslag de har inom vägledning. Vilka behov har invandrarelever av sina vägledare?
För att utveckla och få svar på den sista frågan har jag bestämt att inkludera synpunkter från skolans aktörer, däribland lärare och vägledare. Jag har valt att använda den kvalitativa intervjumetoden i mitt arbete. Intervjuer genomfördes med en lärare, två vägledare och 6 invandrarelever i årskurs 9 på en invandrartät grundskola. Fokus i studien ligger på följande tre frågeställningar:
1. Stämmer det att elever med utländsk bakgrund har svårt för att förstå den skriftliga och muntliga informationen som ges inför gymnasievalet?
2. Vilken betydelse har föräldrarna för elevernas val?
3. På vilket sätt kan vägledningen av elever med utländskbakgrund förbättras?
Studiens resultat visade att hälften av invandrareleverna i min studie uppfattade att information som de fått inför valet, var svår att förstå. Förutom en elev, visade sig alla elever engagerade och pratade med sina föräldrar om valet. Resultaten påvisade vidare att invandrareleverna säger att de behöver mer vägledning och att de behöver få den tidigare, exempelvis redan i årskurs 8. Skolans lärare var eniga med elever och behövde mer information. Vägledarna hade inga speciella förslag om förbättringar. De anser sig medvetna om situationen och utvecklas deras kompetens genom bland annat seminarier om det mångkulturella samhället.
Förhoppningen är att med detta arbete kunna öka läsarnas insikt om de svåra val dagens elever, med betoning på ”invandrarelever” står inför samt vägledarens betydelse.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING OCH BAKGRUND ... 5
1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 6
1.2 AVGRÄNSNING... 6 1.3 TIDIGARE FORSKNING... 6 2 TEORETISKA PERSPEKTIV... 8 2.1 KONSTRUKTIVISTISK VÄGLEDNING... 8 2.2 KULTURCENTRERAD VÄGLEDNING... 9 2.2.1 Individualism - Kollektivism ... 9
2.3 INFORMATIONENS ROLL INOM KONSTRUKTIVISTISK VÄGLEDNING:... 10
2.4 KLIENTCENTRERAD TEORI... 10 3 METOD ... 12 3.1 URVAL... 13 3.2 GENOMFÖRANDE... 14 3.3 INTERVJUGUIDE... 14 3.4 ETISKA PRINCIPER... 15 4 RESULTAT... 16 4.1 INFORMATIONSUPPFATTNINGAR: ... 16 4.2 FÖRÄLDRARS BETYDELSE... 18 4.3 FÖRBÄTTRAD VÄGLEDNING... 21
4.4 INTERVJU I GRUNDSKOLA A MED VÄGLEDARE... 23
4.5 INTERVJU I GRUNDSKOLA A MED LÄRARE... 24
4.6 INTERVJU I GRUNDSKOLA B MED VÄGLEDARE... 25
5 ANALYS ... 27
5.1 INFORMATIONSUPPFATTNINGAR... 27
5.1.1 Sammanfattning ... 28
5.2 FÖRÄLDRARS BETYDELSE... 29
5.2.1 Sammanfattning kring föräldrars betydelse ... 30
5.3 FÖRBÄTTRAD VÄGLEDNING... 32
5.3.1 Sammanfattning elevernas synpunkter om förbättringar... 33
5.4 ANALYS AV LÄRARENS SYNPUNKTER... 33
5.4.1 Sammanfattning av lärare synpunkter om förbättringar ... 33
5.5 ANALYS AV VÄGLEDARNAS SVAR. ... 34
6 SLUTSATS/AVSLUTANDE DISKUSSION. ... 36 KÄLLFÖRTECKNING... 38 BILAGA 1A ... 39 BILAGA 1B ... 40 BILAGA 1C ... 41 BILAGA 2 ... 42
1 Inledning och bakgrund
”Ungdomar står idag inför den svåra uppgiften att utveckla en någorlunda fast identitet samtidigt som de ska hantera stora förändringar i samband med val av levnadsbana.” (Fransson & Lindh 2004, s.10)
Studie- och yrkesvägledarens roll i skolan präglas starkt av att elevernas lärande är en huvudprocess i skolan. Samarbetet mellan elev, vägledare, lärare, skolledare och hemmet liksom med arbetslivet är viktigt för elevens lärande.
Mitt valda ämnesområde är ”Studie- och yrkesvägledarens roll och betydelse för elever med utländsk bakgrund”. Detta ämne intresserar mig och kan ses som en fortsättning på min tidigare undersökning som gjordes under första året i utbildningen, ”Hur elever upplevde sin vägledning inför gymnasievalet”. Skillnaden är att detta arbete endast fokuserar på elever med utländsk bakgrund. Varför jag just valde detta ämne beror även på att jag har en tonårsdotter, som går i grundskolan och hon kommer att befinna sig i den här situationen om knappt ett år. Dessutom räknas hon också som en av de eleverna med utländsk bakgrund, då svenska inte är hennes modersmål.
”Vi befinner oss i ett mångkulturellt samhälle där den kulturblandningen ställer nya krav på vägledaryrket”.(Peavy 1998, s.142)
Även Lovén tar i sin avhandling upp att flera forskare anser att många faktorer t.ex. ett mer globaliserat och mångkulturellt samhälle, där olika kulturer möts, ställer nya krav på oss i det postindustriella samhället.( Lovén 2000, s.255 )
Under mina två års studier i programmet har jag lärt mig mycket om SYV: s betydelse och dessutom har jag under olika praktikperioder varit i kontakt med elever med olika bakgrund. För mitt framtida arbete är det viktigt att vid bemötande ta hänsyn till sökandes kulturella identitet. Jag hoppas att detta arbete ska kunna tillföra ny kunskap om vägledning för elever med utländsk bakgrund, genom att ge mig nya synvinklar samt utveckla mig i min professionella roll i det framtida yrkeslivet.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med mitt examensarbete är att få veta hur väl elever med utländsk bakgrund kan ta in den information som ges inför gymnasievalet. Får de hjälp av sina föräldrar? Känner de sig osäkra inför valet?
Jag ska också försöka ta reda på vilka åtgärder invandrarelever tycker kan förbättras inom vägledning. Dessutom, för att få andra perspektiv, kommer jag även att inkludera några vägledares och lärares synpunkter kring detta.
FRÅGESTÄLLNINGAR:
1. Stämmer det att elever med utländsk bakgrund har svårt för att förstå den skriftliga och muntliga informationen som ges inför gymnasievalet?
2. Vilken betydelse har föräldrarna för elevernas val?
3. På vilket sätt kan vägledningen av elever med utländsk bakgrund förbättras?
1.2 Avgränsning
Jag har tänkt begränsa min forskning på endast elever med utländsk bakgrund och SYV:s roll för dem. Jag kommer att inkludera några vägledares och lärares perspektiv endast om den tredje frågan som jag har skrivit ovan under frågeställningar.
Min fokus kommer att vara på högstadieelever årskurs 9 i en grundskola i Malmö, eftersom det är just då som eleverna måste välja linje/program till gymnasiet.
1.3 Tidigare forskning
Ungdomars utbildnings- och yrkesval- i egna och andras ögon
Enligt Fransson och Lindh i skolverkets rapport (2004), ”Ungdomars utbildning och yrkesval i egen och andras ögon” snabba förändringar i samhället bidrar till svårigheter för ungdomar i deras studie och yrkesvals process. Det svenska samhället, arbetsmarknaden och skolan har förändrats mycket under 1990-talet och i början av 2000-talet. Denna betydelsefulla förändring kommer att påverka ungas studie och yrkesval och dessutom skolans vägledningsarbete (Fransson & Lindh 2004, s.95).
Författarna Fransson och Lindh hänvisar till en annan studie av Borglund (2002) som påpekar ett stort behov av vägledning hos elever med annan etnisk bakgrund. Hälften av eleverna i hans studieresultat begär information redan i årskurs 8.
Ytterligare en viktig aspekt är att lärarna i många fall känner sig osäkra på vad de ska ta upp och känner ofta att deras roll som samarbetspartner inför olika valsituationer blir begränsade. (Fransson & Lindh 2004, s.76)
Kulturens betydelse inom vägledning
Enligt Hailemariams artikel ”Mångkulturell vägledning” kan problem eventuellt uppstå när två kulturer konfronteras med varandra i ett sammanhang. Mångkulturell vägledning är till för att förstå olikheterna mellan ”Vi” och ”Dom” och underlätta kommunikation mellan parterna, dvs. vägledaren och den vägledningssökande. Detta nås genom att ändra våra uppfattningar om invandrarelever och deras föräldrar genom att öka och utveckla vår egen kulturkunskap.
2 Teoretiska
perspektiv
I avsnittet nedan kommer jag att redovisa de teorier som jag valt i detta examensarbete. Den första teorin är Peavys (1998) perspektiv på kulturcentrerad information ur den konstruktivistiska vägledningen. Teorin förklarar vikten av att ta hänsyn till kulturtillhörighetens roll inom vägledningsprocessen där vägledaren och den vägledningssökande kommer från olika kulturer.
Vidare kommer jag även använda informationens roll och kollektivismens betydelse ur konstruktivistisk synvinkel. Jag vill dessutom belysa Hofstedes synpunkter om kollektivismens begrepp för att använda och relatera deras åsikter under analysen. Den andra teorin är klientcentrerad som utformades av Carl Rogers (1951).
2.1 Konstruktivistisk Vägledning
Det finns olika teorier och metoder som används inom Studie- och yrkesvägledning i Sverige. Jag har valt att utgå från R.Vance Peavy som har skapat en ny modell för vägledning. Peavy skriver i sin bok ”Konstruktivistisk vägledning teori och metod” (1998) att vägledning ska betraktas som en värdefull aktivitet i samhället. Ett empiriskt arbete, som har möjlighet att ge både vägledarna och de vägledda en stark känsla av mening och tillfredsställelse.(Peavy 1998, s.10).
Peavy (1998, s.16) hävdar att ”vägledning är en trygghetsskapande aktivitet som väcker hopp, ger stöd, skapar klarhet och initierar handling”. Han menar att en god vägledare ska engagera sig för att hjälpa den sökande för att kunna lösa sina problem. Peavy förklarar i sin bok när en person söker vägledning betyder det att någonting inte stämmer med individens tillvaro. Individen har ett behov som inte blivit tillfredsställt, därför känner han/hon sig osäker inför ett visst val eller beslut. Av den anledningen behöver individen hjälp av vägledaren för att få fram den information som personen söker. (Peavy 1998, s. 76)
I boken Professionell Vägledning beskriver Peavy hur vägledaren bör underlätta vägledningsprocessen för den sökande. En så kallad ”underlättares” uppgift är att vägleda den förändringen gällande utbildning, arbete, privata frågor etc.
2.2 Kulturcentrerad vägledning
Peavy hävdar i sin bok att dagens samhälle ställer nya krav på vägledarna på att ägna stor uppmärksamhet åt kulturtillhörighetens roll inom vägledningsprocess. Han menar att den kulturblandningen är ett resultat av människor som korsat över gränserna, antingen som invandrare eller flyktingar från många delar av världen. Peavy anser att det är viktigt att man tar hänsyn till de kulturella skillnader som kan finnas mellan vägledare och sökande.
Om vägledaren kan vara uppmärksam på den sökandes kultur (genom att öka/ skaffa sig kunskap) kan denne då bättre förstå sin klient för att förbättra vägledning. Vilket innebär, enligt Peavy, att detta kan leda till den kulturell empati som kan skapa en förtroenderelation mellan parterna. (Peavy 1998, s.142-143)
2.2.1 Individualism - Kollektivism
Peavy tar upp begreppen individualism och kollektivism, i samband med problemställningarna inom den multikulturella vägledningen. Vägledaren kommer vanligtvis från en kultur där individualismen är något positivt, medan den sökande mer lägger vikten på familj och släktstrukturen.
”De flesta vägledare som har arbetat med invandrare och flyktingar är medvetna om att även om det är individer man möter i vägledningssituationen, så är det deras familjer som kollektivt fattar de viktiga besluten” (Peavy 1998, s.145)
Detta perspektiv förstärks även av Hofstede (1994) i Mika Launikari’s artikel. Hofstede beskriver att i kollektivistiska kulturer låter viljan hos den grupp (majoriteten av människor) i ett samhälle gå före den viljan som en individ har. Medan motsatsen råder i den individualistiska kulturen. Detta betyder att individens intresse har företräde framför gruppen. Han menar att individer har olika roller i familjen, beroende på om de lever i ett individualistiskt eller kollektivistiskt samhälle. Individers oberoende i västvärlden där ”jag” kommer före ”vi”, värderas högt.
”Self actualisation and independence are highly valued especially in the western world where the “I” comes before the “we”. (Launikari M & Ouukari S 2005, s.158)
I en kollektivistisk kultur deltar hela familjen i diskussionen och fattar beslut om viktiga problem (frågor) när en person befinner sig i beslutsprocessen (Hofsted 1994, Launikari
2005 s.158-159). Enligt författaren bör unga invandrarens utbildning och yrkesliv diskuteras med familjemedlemmar, där de inbjuds att delta i rådgivningsprocessen. Launarki (2005, s.170) ser vägledaren som en nyckelposition i att ”underlätta” införlivandet av grupper med utländsk bakgrund i alla utsträckningar av livet i sitt nya hemland.
2.3 Informationens roll inom konstruktivistisk vägledning:
Peavy behandlar också informationsfrågor i sin bok. Han skriver att informationen kan påverka den vägledningssökande på ett antingen positivt eller negativt sätt. När vägledningssökande får ett överflöd av information och fakta under samtalet kan det verka meningslöst. Han/hon blir bedrövad, förlorar energi och initiativkraft (disempowerment). På så vis kan det innebära att vägledarens behov tillfredsställs istället för den sökandes. Peavy betonar också att det är viktigt och nödvändigt att ge korrekta/exakta upplysningar under besluts- och planeringsprocessen till den sökande. Men denna information blir endast värdefull när vägledningssökande kan hantera och införliva den med sitt tänkande och använda den som meningsfull kunskap. (Peavy 1998, s.141)
Peavy lyfter fram Lewins tankegång om ny information inom vägledning, han anser att en av anledningarna till att det inte går att ge mängder av information till den vägledningssökande är att individer inte använder informationen aktivt, även om de tar emot den. (Peavy 1998, s.70)
Detta perspektiv bekräftas också bland annat av Lovén i sin avhandling. En stor utmaning är att anpassa informationen till den sökandes behov. Överflöd av information och längre monologer från vägledarens sida kan leda till att den sökande inte blir delaktig och därmed går informationen förlorad. (Loven 2000, s.217)
2.4 Klientcentrerad teori
Carl Rogers den amerikanske terapeuten tillhör till den humanistiska riktningen inom psykologin. Enligt Larsen, betraktas Rogers som upphovsmannen till den klientcentrerande terapin (Larsen 1997, s.87)
Enligt teorin ses människan själv som den bästa experten som kan lösa sina egna problem. Terapeutens uppgift är inte att tolka eller förklara individens problem, utan istället förse denne med bästa möjliga villkor. Detta för att individen själv bör ta ansvar och fatta avgörande livsbeslut. Rogers menar att varje individ försöker att uppnå självförverkligande och att bli socialt accepterad av andra. (Larsen1997, s.90-91)
Enligt Lars Karlsson var Rogers en av dem mest inflytelserika humanistiska psykologerna som uppfattade/betraktade människan som en fri varelse. ( Karlsson 2007, s.109)
Rogers teori har enligt Anders Lovén fått stort inflytande på studie- och yrkesvägledningens teori och metod i Sverige. Rogers framhävde att samtalet var det viktigaste vägledningsverktyget. Vägledaren kan genom samtal hjälpa individen att få ökad förmåga till självhjälp så att denne kan bättre kan fatta viktiga beslut i olika valsituationer. Vägledarens uppgift är att hjälpa individen att förvandla den sökandes oro och osäkerhet till en trygghetskänsla (Lovén 2000, s.37). Rogers betonade också vikten av ett empatiskt förhållningssätt mellan vägledaren och den sökande. Vägledaren kan med empati och känslomässig inlevelse hjälpa och synliggöra individens problem. Då med ett förstående och accepterande förhållningssätt, leder till att individen får möjlighet att förstå och acceptera sig själv. När individen upplever att allt han säger och tänker blir accepterat av någon annan, desto mer börjar han acceptera samt förstå sig själv. (Larsen1997, s.90-91)
3 Metod
I frågeställningarna läggs vikten på invandrarelevernas tankar och upplevelser ifrån den information som ges inför gymnasievalet, samt deras påverkan av föräldrars roll och till sist hur invandrareleverna, vägledarna och skolans lärare beskriver att vägledningen kan förbättras för invandrarelever.
Frågeställningar är enligt Karlsson nästan alltid avgörande för vilken metod som man kommer att använda (Karlsson 2007, s.135). Jag kommer att välja den kvalitativa metoden, eftersom det känns rimligt och relevant för min studie. Om jag skulle använda den kvantitativa metoden, där forskaren är ute efter att mäta saker och ting precis så exakt som möjligt ( Karlsson 2007, s.129), hade jag inte kunnat få tag på personernas egna upplevelser och funderingar på samma sätt som vid den kvalitativa metoden. En fördel med den kvalitativa metoden är att, man kommer att få en djupare förståelse av personernas unika upplevelser som ligger i centrum (Karlsson 2007, s.135). Detta stämmer väl överens med mitt arbete. Här får jag bättre insikter och kan ta reda på elevernas egna beskrivna ord, samt deras personliga tankar och upplevelser i denna situation. För att samla in data eller information valde jag att göra en kvalitativ intervju.
”Den kvalitativa intervjun är speciellt väl lämpad för att ge insikt om informantens egna erfarenheter, tankar och känslor.” (Dalen 2007, s.9)
Validitet syftar på hur giltiga resultaten av arbetet är, då det kan förekomma ganska stora variationer i materialet som man samlar vid en kvalitativ undersökning. Som frågeställare vid intervjuerna kan det vara nyttigt att kontrollera sin egen subjektivitet, för att hålla data som man har samlat till sin undersökning tillförlitliga. (Dalen 2007, s.115-116) Därför har jag redovisat resultatet av intervjuerna ordagrant, utan egna tolkningar av svaren då jag har sammanställt dessa, för att sedan analysera och ta in egna funderingar i mina slutsatser.
En aspekt, som kan ha påverkat resultaten, kan vara att personerna som intervjuades valdes ut av skolan och inte av mig själv. En annan aspekt kan vara den mänskliga faktorn då man ställs framför bandspelaren, hur det påverkar ens nervositet då man ställs inför vissa frågor.
För att genomföra mitt arbete gick jag tillväga på följande sätt:
1 - Tidigt började jag att studera och fördjupa mig i litteraturer för att få en bättre insikt i min studies område d.v.s. vägledarens betydelse hos invandrarelever.
2 - Mitt arbetes fokus riktades mot högstadieelever med utländsk bakgrund, därför vände jag mig i första hand till den grundskola där jag hade praktik under två perioder. Jag var redan medveten om att skolan var den bästa plats för min undersökning för att den hade 80 % elever med utländsk bakgrund vilket hade stor relevans för studiens syfte. För att få bredare svar på min tredje huvudfrågeställning, bestämde jag även att inkludera flera vägledare och lärares synpunkter.
3 - Skolans studie- och yrkesvägledare och läraren, som var min mentor under praktiken visade stort engagemang och intresse för att ställa upp och hjälpa mig
För att bli säker på om intervjuguiden (intervjufrågorna) är genomförbara, utförde jag en provintervju med en bekant grundskoleelev. Jag fick dessutom under intervjun möjligheten att testa om diktafonen fungerade.
3.1 Urval
Min studie genomfördes på en grundskola i södra Malmö. Skolan har 460 elever med 80 % utländsk bakgrund, dvs. elever som inte har svenska som modersmål. Sex elever valdes ut slumpmässigt med hjälp av skolans vägledare och läraren. Samtliga elever var i årskurs 9.
Skolans vägledare: Hon är utbildad till SYV och har arbetat i 8 år på samma skola. Hon hjälpte även till att få tag på ytterligare en vägledare, genom att lämna flera grundskolors telefonnummer där majoriteten av eleverna hade utländsk bakgrund.
Skolans lärare: Har arbetat som lärare i SO, SV och spanska sedan 1993 inom tre olika grundskolor.
För att få tag på andra vägledare började jag att ringa direkt till flera grundskolor, men det var väldigt svårt eftersom de var upptagna med sina egna uppgifter. Till slut ställde en vägledare upp på att träffa mig. Den andra grundskolan ligger i innerstaden i Malmö. Skolan har 500 elever och 95 % av dem hade invandrarbakgrund. Vägledaren har också SYV utbildning och har arbetat inom flera skolor sedan 1995. För att kunna skilja mellan skolorna har jag satt namnen A och B på dem. Jag vill inte heller ge ut namn på eleverna, så jag använder siffror.
3.2 Genomförande
Jag genomförde 6 intervjuer med eleverna från skola A två intervjuer med vägledarna och en intervju med läraren. Sammanlagt har det gjorts 9 intervjuer. Intervjufrågor utgick från intervjuguiden. Intervjuer med elever utfördes i ett rum på skolan uppdelat under två dagar.
Varje intervju tog mellan 20-30 minuter. Varje intervju med vägledarna och läraren tog mellan 20-40 minuter.
Intervjuerna har dokumenterats med diktafon och transkriberingen är gjord från de filerna, för att få med personernas egna ord (Dalen 2007, s.33). När jag blev färdig med mina intervjuer började jag att transkribera materialet för fortsatt arbete.
3.3 Intervjuguide
Intervjuguiden beskriver frågorna som har ställts under intervjun till eleverna för att få svar på studiens tre huvudfrågeställningar. Jag har använt fyra strukturerade intervjuguider, där jag använder både slutna och öppna frågor. Se bilagor 1 och 2.
Detta innebär att frågornas formuleringar är bestämda. Frågorna i intervjuguiden utgår från både öppna och slutna frågor. Öppna frågor är värdefulla eftersom de kan lyfta fram beskrivningar av människors upplevelser. Med slutna frågor kan man få fram upplysningar eller information (Peavy 1998, s. 80-81). Detta innebär att jag kunde både fördjupa mig i intervjupersonernas tankar och samtidigt få den information och fakta som behövdes i studiens syfte.
I första delen av intervjuguiden riktas frågorna mot elevernas upplevelser, tankar och eventuella svårigheter om att förstå den information som de får inför valet (se bilaga 1a).
I andra delen behandlas intervjuguidens frågor om att samla fakta om elevernas föräldrar med tanke på att jag skulle få svar på min fråga om föräldrarnas inflytande på ungas val (se bilaga 1b).
Intervjuguidens sista del handlar om alla intervjupersonernas åsikter och synpunkter om förbättringar inom vägledning (se bilagor 1c och 2). Frågorna i bilaga 1c har ställts till elever. Frågor i bilaga 2 har endast ställts till vägledarna och skolans lärare (endast huvudfrågan till läraren).
3.4 Etiska principer
Jag har försökt att ta hänsyn till de etiska principerna utifrån det humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Dessa principer innefattar fyra grundläggande huvudkrav på forskning: samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. (www.codex.se)
Samtyckeskrav: personer i en undersökning har rätt att bestämma över sitt deltagande. Informationskravet: personerna informeras om studiens syfte. Det förklaras även tydligt att det är frivilligt att delta i undersökningen och de har rätt att avbryta sin medverkan när de vill utan någon anledning.
Konfidentialitets krav: Deltagarnas personuppgifter måste förvaras oåtkomligt så att utomstående inte kan ta del av dem.
Nyttjandekrav: Upplysningar får endast användas för studiens syfte.
Jag informerade även att de ska vara anonyma i mitt arbete. Jag påpekade också att samtalen kommer att spelas in men materialet ska förstöras när arbetet blir klart.
För att försäkra mig om att eleverna deltog frivilligt i undersökningen gjorde jag på samma sätt som Forsman beskriver i sin bok (forskningsetik). Jag skrev all information och dessa etiska principer på ett papper och tog med mig till skolan. Jag läste upp det för eleverna muntligt och fick därefter en bekräftelse av intervjupersonerna att de förstod informationen och deltagit frivilligt i undersökningen. Forsman menar att denna metod är en fördel för att tillgodose dessa krav och principer. (Forsman 1997, s.75)
4 RESULTAT
Under detta avsnitt kommer jag att redovisa vad jag kom fram till i arbetet utifrån det empiriska materialet. Resultaten av respondenternas intervjuer presenteras i form av huvudfrågor. För att underlätta för läsaren använder jag en rubrik för varje fråga.
4.1 Informationsuppfattningar:
Elev nummer 1: Hon berättade att man får många saker i brevlådan, som man läser och använder lexikon om det finns svåra ord. Hon tyckte att hon alltid fick all information som ges ut. Innehållet i texterna kändes lätt för henne och hade inga problem att uppfatta informationen. Hon upplevde texterna i vissa fall för korta när man skulle söka in till någonting. Till exempel sa hon att om man ska söka in till juridik, så stod det jättelite om ämnet medan det stod mycket mer om något annat som inte var så jätteviktigt för henne. Ett förslag hon hade var att intervjua någon som har studerat juridik eller samhälle. Då hade hon velat ställa frågor om varför de valde det, varför var det så viktigt, vad kan man göra med det i framtiden?
Vidare berättade hon att hon fick lite information om valet av sin lärare för att de inte visste mycket och läraren hade sagt till henne att hon skulle fråga SYV istället. Hon hade fått mer än 30 minuter information av vägledaren med hela klassen. Hon tyckte att hon kunde gå och prata med SYV, antingen själv eller med sina föräldrar.
Elev nummer 2: Han tyckte att han förstod mycket. Han upplevde texterna som lagom och om innehållet sa han att ”Om man börjar från början, så är det lätt”. Han berättade att de snackade om val i sexan, för fyra år sedan, då fick de information om sina val. Det var läraren som pratade om det, det var bra, sa han. Vidare berättade han att han inte haft något enskild vägledningssamtal, i klassen pratade vägledaren om det i ungefär en halvtimme och alla fick svar på det som de ville.
Elev nummer 3: Hon berättade att hon fattade all information i början. Det stod att man skulle kolla upp vissa program och det hade hon inte gjort, så hon visste inte vad för program det var. Hon uppfattade hälften, sa hon till sist.
Hon tyckte att allt innehåll inte kändes lätt att förstå, att kunna alla program utantill ”Det är det som är svårt”. Men man försöker ta reda på det bästa man kan. Hon tyckte texterna var varierande för olika skolor, vissa var lagom, vissa var för mycket och andra var kortfattade så man vet inte exakt. Det berodde på vilka skolor det var. Det som hon behövde var att det skulle vara lika mycket information om varje program. Hon berättade att det inte stod så mycket om varje program, bara lite kortfattat så man fick kolla upp det själv. Hon tyckte att läraren informerade lagom, de sa inte mycket. De sa att vi ska välja nu till jul, och man har ytterligare ett val om man ångrar sig. Därefter sa de inte mycket mer om det.
Hon hade inte fått information av vägledaren än, vissa i klassen hade fått och det hade inte blivit hennes tur att prata med henne enskilt. Hon visste inte varför de gör så, men hon tror att alla kommer att få sin tid.
Elev nummer 4: Hon tyckte så här om all information ”Det är lite svårt att förstå men om man läser igenom det noggrant så förstår man, jag förstår mellan mycket och hälften”. Hon tyckte att de bara skriver, säger inte mycket mer. De bara ”pushar” en till att börja där. Hon tyckte att det inte var texten, utan dem hade dragit ut på det. Det var mycket, de hade kunnat skriva lite mindre. Hon förklarade svårigheten om innehållet som ”Det är ett nytt område, det är inte något vi har haft mycket. Det är inte språket, utan innehållet.”
Hon tyckte att hon behövde mer hjälp och det skulle vara bra om hon kunde få hjälp av lärarna och även gymnasiemässorna. Hon berättade att lärarna informerade om valet väldigt lite. Lärarna hade bara gett dem papper, inget mer. Hon hade fått information av vägledaren under ungefär 30 minuter. De pratade inte mycket om gymnasiet. Det var också om praktiken och sådant. Hon tyckte att det inte var viktigt att man gick in på den, det var i början av terminen.
Elev nummer 5: Han tyckte att det går bra för honom och han förstår texten bra, eftersom han bor i Sverige. Han tyckte att han förstod mycket av texten. Det finns avancerade ord, som han inte förstår som man måste slå upp. Han tyckte att innehållet var sådär, de brukar vara lätta fast vissa är svåra sa han. Han behövde inte direkt hjälp, så han förstår texten och förstår vad de menar med de avancerade orden, fast han visste
inte exakt vad de betydde. Han tyckte att han fick lagom information av sin lärare om valen och vad det finns att välja mellan, så fick han ett papper, där man fick läsa om det man tyckte om. Han hade inte fått någon information av vägledaren än, det skulle vara på torsdagen. De hade bara fått av lärarna.
Elev nummer 6: Hon förstod hälften av informationen, hon förstod vad det stod i broschyrerna, men tyckte att det är jobbigt att välja. Hon sa ” Man tänker ska jag välja detta? Detta? Nej. Detta? Nej.” Så hon visste inte vad det handlar om. Hon visste att många skulle välja handel, men visste inte vad det är. Hon sa att även om hon väljer handel, så vet hon inte vad hon ska läsa. Hon tyckte inte att det är så svårt om man har bra betyg. Hon tyckte att innehållet ändå på något sätt är lätt, men samtidigt svårt. Det handlar om hennes framtid. ”Det är jättemycket information”, så upplevde hon texten ” …det är så mycket som finns så man blir orolig, man blir nervös ” hon fortsätter, ” Ska man välja detta eller inte? Ska jag ta detta, nej? Det är mycket innehåll, information i broschyrerna, men man vet aldrig hur själva skolan är ” Hon sa att det kanske är en bra skola, sen helt plötsligt är det ingen bra skola alls längre. Hon fick lagom information av lärarna. Lärarna sa till exempel att man ska välja något bra, och dem har visat en film, men hon fick inte mycket utav det. Hon ville läsa juridik, fast det inte kom någonting om det. Men de ska gå på gymnasiemässor och det är jättebra tyckte hon. Hon fick information av vägledaren i mer än 30 minuter, men fick inte den information som hon behövde. Hon behövde veta vad det fanns för inriktningar till det programmet hon ville in på. Hon tänkte samhälle från början, men visste inte vad det var för inriktningar. De sa inte mycket om inriktningarna så hon fick inte mycket information där. Hon frågade, men vägledaren sa att hon skulle ta reda på det sen. ”Jag behövde mer tid” säger hon.
4.2 Föräldrars betydelse
Elev nummer 1: Föräldrarna är från Libanon, men hon är född i Sverige. Hennes föräldrar är utbildade, säger hon. Hon har ingen aning om deras utbildning, men hon känner till deras yrken. Hennes mamma är elevassistent och hennes pappa är bilmekaniker. Hennes pappa har bott här längre än hennes mamma och hon har bott här i ca 16 år.
”Inför valet känner jag mig osäker” eftersom ”man får nya saker hela tiden ” Till exempel om man får samhälle, så är det hit och dit, fram och tillbaka, enligt henne. Hon pratar jättemycket om utbildningen med sina föräldrar, nästan varje vecka. Hennes föräldrar tvingar inte henne att gå på ett visst gymnasieprogram, utan dem säger att hon ska ta det som är roligt och bäst för henne och hennes framtid. ”De brukar även ge mig förslag som jag kan tänka på”. Dem som hjälper henne är hennes kompisar, föräldrarna där hemma, SYV och lite av lärarna som man ställer frågor till. Lite överallt, tycker hon.
Elev nummer 2: Hans föräldrar är från Irak, men han är född i Sverige. Föräldrarna har ingen utbildning, men mamman har gymnasieutbildning. De har bara pluggat lite. Hans föräldrar kom hit år 85. Han säger att ”Jag är osäker inför valet” och det är för att han inte vet vad han vill söka in på. Han har heller inte pratat så mycket om det med sina föräldrar, inte så mycket, mitt emellan. Föräldrarna påverkar inte så mycket, de pratar inte om det hela tiden, bara ibland, enligt honom. Om han vill får han hjälp av kompisar, hemma eller syskon.
Elev nummer 3: Hennes föräldrar kommer från Somalia, och hon är inte född i Sverige. Hennes pappa är utbildad till hemspråkslärare med högskoleutbildning, det har inte hennes mamma. De har bott här i 8 år. Hon berättar att ”Jag är osäker inför valet” och det är för att hon inte vet vad hon vill ha, hon har inte bestämt sig.
Hon har kort tid på sig och inte vet vad alla har för inriktning, hur mycket poäng man måste ha. Hur bra de utbildar en, o.s.v. Hon behöver mycket mer information. Hennes pappa tycker att det är jätteviktigt och att hon ska välja rätt gymnasium och inte ångra sig sen. Det är mer hennes pappa som pratar om det, mamman känner inte till inriktningarna riktigt. Hennes mamma vet inte mycket, hon säger bara att eleven ska göra sitt bästa. Hennes pappa påverkar hennes val eftersom han jobbar på olika gymnasieskolor, så han vet hur det går till. Hon får hjälp av syskonen eftersom de går i olika gymnasieskolor, de vet vilka som är fördelarna och nackdelarna.
Elev nummer 4: Hennes mamma är från Polen, pappa från Irak. Hon är själv född här i Sverige. Hennes pappa är ingenjör och mamman är advokat. Hennes pappa jobbar i Danmark och hennes mamma jobbar här i Sverige. Föräldrarna har högskoleutbildning
båda två och har bott här i 17 år. ”Inför valet känner jag mig väldigt spänd, lite orolig”. Hon är rädd för att välja fel och kanske gå om ett år, och ta studenten senare. Hon är rädd för att det ska bli svårt och vill ha mer information av vägledaren. Hennes föräldrar pratar om vikten av utbildningen, ”vi riktar inte bara in oss på en sak utan lite mer” ,säger hon. Hon tror att de inte vill att hon ska känna sig spänd, att hon ska välja själv. Inom valet får hon hjälp genom att läsa alla böcker och kolla”vilka som hennes mamma tycker är bra” och vilka eleven tycker är bra, så möts de halvvägs. Sen så hjälper mamman eleven att hålla koll på gymnasier. Hon har även en storasyster som går på gymnasiet och hjälper henne.
Elev nummer 5: Hans föräldrar är från Palestina, han är född i Sverige. Han tror att hans föräldrar är utbildade. Hans mamma är kock och pappan jobbar på en turistbyrå, han vet inte om hans pappa är utbildad. Dem har bott i Sverige i 20 år. ”Inför valet känner jag mig osäker.” Han vet inte riktigt eftersom han har hört om en annan skola i Danmark, han ville först plugga till kriminaltekniker fast han tror inte han kommer in på det, så han ska plugga media, så han är osäker om han ska kämpa upp till kriminaltekniker.
Anledningen till att han är osäker är hans poäng, han har 175 och dem flesta har över 200 poäng. Hans föräldrar vill att han ska plugga, dem vill att han ska in på kriminaltekniker. Han ville också det i början men nu vill han inte längre. Han vill plugga media. Hans föräldrar påverkar gymnasieval, dem går igenom det med honom och kollar skolorna. Han får hjälp även av sin syster för hon har nyss gått gymnasiet så hon vet.
Elev nummer 6: Hennes föräldrar är ursprungligen från Palestina, hennes pappa har bott i Jordanien, hennes mamma är född här precis som eleven själv. Hennes föräldrar har utbildning, men hon vet inte vad för utbildning, hon har aldrig frågat. Hennes pappa har jobbat som brandman, hennes mamma jobbar i förskolan och hennes pappa har en livsmedelsbutik.
Hennes pappa har bott här i 18 år. ”Inför valet känner jag mig stressad, nervös och osäker” och det är för att hon inte vet vad hon vill ha. Hennes föräldrar pratar jättemycket om utbildningen med henne, nästan varje dag. Dem hjälper henne också.
Hennes föräldrar påverkar hennes gymnasieval och de säger till henne att hon ska välja något bra, eftersom det är hennes framtid sen, det är hennes lön. De vill att hon ska välja något jättebra, inte vad som helst. De säger hela tiden att det är hennes framtid. Hon får inte hjälp av någon annan.
4.3 Förbättrad vägledning
Elev nummer 1:
Svar: Eftersom vi har jättemånga invandrare på min skola och det finns många elever som är nyinflyttade till Sverige, så har vi behövt en tolk. Kanske inte jättemånga som tolkar, utan mer av dem som behöver mycket, så man gör en grupp med varje tolk, kanske en tolk som kan prata många olika språk. Kanske en extra SYV, så när man har möten kan den ena sitta och ge svar till eleven, som har frågor. Det är många på denna skola och jag tror att vi behöver en extra SYV och tolkar. Det är många som har svårt för sådant.
Jag tycker att de ska lägga mer tid på det. Jag tycker att elever ska ta det på mer allvar, vissa tänker bara oh ja, det är sista året. Men så är det inte, man måste tänka jättemycket framåt., man måste vakna upp redan i åttan, och börja gå på SYV och tänka på sitt gymnasieval, så man inte är så stressad sen. Man får olika råd av föräldrarna, släktingar och kompisar, så man vet vad man ska göra. Så det är bättre att börja tänka på SYV tidigare och inte bara vara ute och inte göra någonting.
Elev nummer 2:
Svar: Det är bättre att de informerar i åttan, så att man vet vad man ska in på sen, vilken linje. Jag tycker inte att de ska lägga mer tid på invandrarelever, det är samma sak.
Elev nummer 3:
Svar: Att ge dem hopp, de flesta vägledare tror att invandrare kommer att gå till IV, men de borde ge hopp till eleverna och hjälpa dem komma in på en hög utbildning med de poäng som de har. Få dem att gå på sommarskola för att komma in på de gymnasieskolor som de vill och inte bara säga att med de poängen måste du gå på detta program. Man ska försöka gå in på annat.
De borde lägga ner mer tid på att hjälpa barnen. De borde ha informerat oss sista terminen i åttan så att vi vet och förstår allvaret. Att få ut information lite tidigare, de kommer ungefär 2-3 månader innan vi ska välja. Plus vi har skolarbeten att tänka på.
Elev nummer 4:
Svar: För det första, till informationen behövs mer stöd. Inte bara att slänga ut informationen, utan hjälpa oss mer att nå målet. Jag tycker det är dåligt att ge information om gymnasier redan i åttan, eftersom man blir mer spänd då, man vill känna sig trygg. Det är som utpressning när det gäller betygen. Att ha mer tid enskilt för eleven, inte i grupp, mer enskilt. Man ska lägga ner tid.
Elev nummer 5:
Svar: Jag förväntar mig att hon ska prata mer om det, att hon ska förklara mer vad det innebär. Om de andra förstår bättre, så behöver invandrareleverna mer tid och hjälp. Det är bra att de redan i åttan kommer att informera, då kämpar man mer.
Elev nummer 6:
Svar: Tolk, till dem som inte kan svenska alls för det finns de som inte har bott här länge, så de behöver det verkligen, så att de kan förklara vad de behöver hjälp med. Ta kontakt med föräldrar, de kan, vad jag vet, mer. De har ju varit med om lite innan, så de kan prata med SYV och förklara vad deras barn behöver hjälp med, så kan han/hon hjälpa. De ska få mer tid faktiskt, hjälpa till. För detta är nytt för dem, de har inte bott här länge.
Det är jättebra att börja i åttan, då har man inte så mycket press sen i nian. Vi börjar med allting i nian och det är jättesvårt nu. Och allting är nu, nu måste vi verkligen välja. Det är bättre att de kommer i åttan och förklarar lite, så att man vet sen åttan, eller tidigare.
4.4 Intervju i grundskola A med vägledare
Fråga: På vilket sätt kan vägledning av elever med utländsk bakgrund förbättras? Svar: Hon jobbar individuellt med alla elever, hon tittar på alla elevers olika behov. Så hon kan inte säga att hon tänker något speciellt, att eleven är invandrare och si och så, utan det märker man på att språket inte fungerar så bra, då tar man in en tolk till exempel. Man ser noga till att elever förstår utbildningssystemet, och får all information om val, gymnasier och praktik. Så om det är språket, som är problemet tar de dit tolk, gärna föräldrar också. Om de har invandrarbakgrund, men läser svenska, så är de ju språkligt sett som vilken elev som helst. Det är ju andra saker som dyker upp, funderingar och sådant, men i slutändan är det föräldrar och elever som bestämmer vad de ska välja till gymnasiet. Så där har hon inte mycket att säga till om.
Det är ju bara att vara som ett bollplank för elever med tankar och funderingar, och krav, så att de får rätt information och är medvetna om sina starka och svaga sidor, vad som kanske skulle vara bra för dem. För det är det hon vill, att de kommer till ett program och har det jättebra i tre år, att de trivs, de får läsa det de är intresserade av och även kunna klara av studierna på ett bra sätt. Allt handlar inte om att komma in på programmet, de ska ju gå ut med bra betyg. För henne är det ju det språkliga sättet och hon måste erkänna att hon hade fördomar innan, när hon var ny ute. Hon tänkte att det kommer att vara jättemånga invandrarföräldrar som kommer att lägga sig i elevernas val, men så är det inte. De flesta låter barnen bestämma själva, om föräldrar kommer till henne är det för att de har frågor, att de inte förstår hur utbildningssituationen ser ut, så hon märker inte själv någon skillnad mellan invandrarbarn och svenska barn i påverkan av föräldrarna. Det kanske finns en viss grupp som vill att barnen ska bli läkare, men det är bara att förklara vad kraven är och hur det kommer att se ut på de utbildningarna, så att eleven är förberedd på att det kommer vara ganska mycket plugg och det kräver ganska bra betyg härifrån. Den viktiga delen är bara det språkliga, det är viktigt att eleven får information på sitt språk så att han/hon förstår. Eftersom de har en mottagning här på skolan för invandrarelever, är de vana vid den här situationen att de har tolkar, och studiehandledare till elever och de har möten kring dem.
Fråga: Är det viktigt/ behövs det att vägledarna ska utveckla sina kompetenser samt ta hänsyn till elevernas kultur?
Svar: Det är också lite olika, för de har ju många olika kulturer där på skolan. Det som är något bekymmer är om en elev nyligen har kommit dit och de inte känner till han/hennes bakgrund, de vet inte vad de har gått igenom. Vissa har gått väldigt mycket i skolan, vissa har gått väldigt lite. Så det skiljer lite mellan eleverna och var de kommer ifrån. Det är då de måste vara extra lyhörda då, de måste se vad som är bra för eleven, vad för behov dem har och hur de ska göra för att det ska gå framåt för de här eleverna. De försöker bemöta eleverna på samma sätt, de har inte olika bemötande mot olika människor, det är ju professionaliteten, de vill att alla elever ska komma till en och känna sig trygga och känna att man har stöd.
Hon har själv gått på många seminarier, som handlar om det mångkulturella samhället. Det fungerar olika mellan ”dem” och ”vi” samhället, Jag och vi, man tänker mer individualistiskt i västvärlden, sådant får de mycket genom kommun och privata utbildningar. Det är de medvetna om, det är inget nytt, de har ju haft invandrare så länge.
Det finns många planer som de måste vara med om och känna av och se vad som händer. Det har legat väldigt mycket i tiden under en lång tid, det förekommer ju redan i förskolan, fritidsverksamheter och i studie- yrkesvägledning, att man får föreläsningar, som handlar om just det mångkulturella samhället
Fråga: Finns det något du vill tillägga?
Svar: Så som hon gör, hon säger inte att det är det bästa sättet, hon försöker jobba nära de lärare, som jobbar med de här eleverna och de pratar tillsammans. Man lär känna eleverna, och ser vad som är det bästa för dem, det är det enda de strävar efter. Att få eleverna till den utbildningen och nivån, som kommer att bli bäst för dem. Det ska kännas bra för eleven och elevens föräldrar.
4.5 Intervju i grundskola A med lärare
Det bästa sättet är att när de har föräldramöte, de har ju föräldramöten en gång per termin, så att när de har föräldramöten i åttonde klass, när eleverna redan har sin prao, sen praoar dem i nian också, men redan i åttan när man informerar om arbetslivet, vad som kommer att hända efter högstadiet, då skulle SYV konsulten kunna komma in. Även på kvällstid komma in och berätta, snart kommer era barn börja i nionde klass, det här kommer att hända, till jul kommer man välja, och det är viktigt. Så ett halvår innan borde SYV konsulten komma in till föräldramöten och berätta 10 minuter om vad som kommer att hända med deras barn i nionde klass. Det hade skapat bra frågor från föräldrarna och framförallt hade föräldrarna fått veta mycket. Han själv vet inget alls om det och hade lärt sig mycket mer om jag, som SYV konsult kommer in och berättar i åttonde klass, i nian är det kanske redan försent.
Han tycker också att lärarna hade kunnat samlas i aulan av SYV konsulten där dem berättar för dem hur man gör inför gymnasievalet, för han vet ingenting om det. Skolans vägledare har så mycket att göra nu, men han skulle vilja att hon ändå har tid för lärarna att berätta vad det är som händer. Han tror att det ändras från år till år, så han vill ha mer information, mer information till föräldrarna. Och som representant, som lärare blir de bättre också.
Fråga: Finns det något du vill tillägga?
Svar: Han skulle vilja att all information lämnas till lärarna innan. Så att de kan gå igenom informationen, det är ju svår text. Många kan ju så lite svenska så de kan använda det som ett läromedel i svenska A, så att de kan stryka under svåra ord, så att de kan förklara för dem i god tid innan. Mycket av texterna, som är offentliga, har väldigt svåra ord och även svenska barn har svårt för att läsa igenom det. Tjänstemanna snacket, tjänstemanna texten.
4.6 Intervju i grundskola B med vägledare
Fråga: På vilket sätt kan vägledning av elever med utländsk bakgrund förbättras? Svar: Hon tycker att man skulle kunna börja mycket tidigare, på olika sätt. Men det finns ju inga vägledningsinsatser till det. Man skulle ha kunnat gå längre ner i åldrarna och börjat med olika projekt, kontakta näringslivet och det finns jättemycket att göra. Man borde öppna upp för de här ungdomarna på ett annat sätt, trots att dem har större
acceptans nu, så är det ju ändå så att dem finns i sina kärnor, precis som Rosengård, så är det avskärmat. Det borde vara olika företag och se hur det fungerar, olika praktiker, det finns olika saker man kan göra för att få knyta mer kontakter. Och även lära sig lite mer om yrkena. Det finns inga resurser till det, men annars finns det jättemycket att jobba med.
Fråga: Är det viktigt/ behövs det att vägledarna ska utveckla sina kompetenser samt ta hänsyn till elevernas kultur?
Svar: Hon är så van vid det, så hon kan inte riktigt se det. Hon går på allting som finns, något som har en koppling för att hjälpa eleverna. De har haft mycket fortbildning här och pratat om hur dem känner sig, olika föreläsningar. Det är olika vägledningsmetoder, så hon försöker uppdatera sig.
Fråga: Finns det något du vill tillägga?
Svar: De hade lite pengar här i Malmö stad ett tag. Det var rätt mycket regler för invandrare, flyktingar, kulturkrockar. Det var väldigt intressant. Det är något man kan fördjupa sig i om man studerar till yrkesvägledare.
Det är ofta inga språkförbristningar, dem förstår henne och hon förstår dem. Hon tycker också att det har blivit bättre, innan behövde man slipa på sig själv, behöva veta hur man ska prata och uttrycka sig, så att dem förstår men nu har det blivit mycket lättare.
5 Analys
5.1 Informationsuppfattningar
Elev nummer 1:
Det som kunde ha blivit bättre är innehållet i texterna, hon upplevde dem för korta och ointressanta. Hon hade velat ha mer info om t.ex. Juridik, eftersom hon kanske vill bli jurist. Hon tyckte att hennes mentor kunde ha varit mer engagerad.
Elev nummer 2:
Han svarade på frågorna utan att fördjupa sina svar. Han var rätt så tonårsaktig i sina svar. Han var nöjd och trodde också att alla var nöjda med informationen om gymnasievalet. Något som förvånar mig är att han berättar om information som han fick i sjätte klass men han måste ha missuppfattat, i sjätte klass pratar man aldrig om gymnasiet eller gymnasieval.
Elev nummer 3:
Denna elev deltog intresserat i mitt arbete, men hon visade tydliga tendenser av att inte förstå så mycket av all information hon fått. Hon kunde dock märka att texterna var olika beroende på vilka skolor och vilka utbildningar det gällde. Hon kände att hon tvingades att söka information själv, eftersom texterna var så kortfattade. Detta är något som gav henne ångest angående hennes kunskaper i svenska. Vid ett intervjutillfälle hade hon inte träffat SYV. Det märks klart att hon såg fram emot att få svar på sina frågor av SYV.
Elev nummer 4:
Eleven var medveten om sina brister i språket och förstod att om man anstränger sig för att förstå texten så skulle det gå bra. Hon upplevde att problemet inte låg i språket, utan i innehållet. Hon tyckte att det var mycket text, men lite innehåll. Hon berättade klart och tydligt att hon saknade tid för gymnasievalet, lärarna och SYV:n skulle kunna informera mycket mer.
Hans svar är svåra att tolka, å ena sidan säger han att förstår allt, bara han också kan slå upp orden i lexikon, å andra sidan säger han ärligt att han inte förstår så mycket av innehållet. Han är också nöjd med lärarens engagemang, men även han ser fram emot att träffa SYV: n, ett möte som verkar vara mycket viktigt för eleven.
Elev nummer 6:
En mycket engagerad elev med många frågor och förväntningar. Hon förstår bara hälften av informationen, och det beror antingen på hennes brister i svenska språket eller på innehållet. Hon drunknar i all information och anser att det är tillräckligt med information, och det är så mycket att hon blir nervös. Broschyrer, lärarens information, är något som hon upplever för kort. Och vägledarens 30 korta minuter i klassen gör att hon är vilse. Hon vill ha mer info och mer tid!
5.1.1 Sammanfattning
Endast två av de sex eleverna var nöjda med all information som de hade fått, men majoriteten av eleverna var missnöjda. Eftersom informationen ges ut under så kort tid, så upplevs informationen som mäktig och kvävande. Det blir så mycket och svårfattat att de inte kan ta in informationen. Utifrån elevernas egna ord kan man förstå att informationen verkar meningslös för elever. Till exempel Elev nummer 4 säger ”Det var mycket” och Elev nummer 5 uttrycker så ”Det var jättemycket information”. Detta visar klart och tydligt att Peavys perspektiv om informationens roll stämmer överens med elevers upplevelser.
Han skriver att när vägledningssökande får massor av information blir det meningslöst och utan värde (Peavy 1998, s.141). Det som är självklart utifrån elevernas utsagor är att de vill och kommer att söka den enskilda vägledningen, eftersom deras behov enligt Peavy inte har blivit tillgodosett, därför vill de att vägledaren ska framföra den information som de behöver (Peavy 1998, s.76).
Dessutom vill eleverna att vägledaren ska förklara och underlätta för dem så att uppfatta bättre informationen. Peavys perspektiv om vägledarens uppgift och roll som ”underlättare” passar väl med elevernas önskan i denna situation där vägledaren skall hjälpa och underlätta för elever som kan bättre behärska en aktuell situation (Hägg & Kuoppa 2007, s.44).
En av mina frågor i mitt syfte var att ta reda på om elever med utländskt bakgrund har svårt att uppfatta all den information som ges inför gymnasievalet. Enligt undersökningen har eleverna haft svårt att själva förstå och tolka all information, antingen innehållet eller i texter. Elev nummer 3 berättade att hon förstod hälften av all information. Hon tyckte att innehållet inte kändes lätt att förstå ”det är det som är svårt”, säger hon. Elev nummer 4 uttalar att svårigheter om innehållet är ”ett nytt område ”. Hon tyckte att hon behövde mer hjälp. Elev nummer 6 berättade att hon förstod hälften av informationen och tycker att det känns jobbigt att välja.
Jag är medveten om att denna undersökning täcker en liten grupp invandrarelever, men som tidigare forskning (Fransson & Lindh 2004, s.77) har påvisat så har invandrarelever stora krav vad gäller information i vägledning. Därför kommer svårigheter i bearbetning av denna information att utgöra en betydande barriär i vägledningsprocessen.
5.2 Föräldrars betydelse
Elev nummer 1:
Visar en mycket fin relation med sina föräldrar. Hon pratar jättemycket om utbildningen med sina föräldrar enligt vad hon själv berättar. Eleven känner sig osäker inför valet eftersom man hela tiden får nya saker. Föräldrarna tillåter henne att själv göra sitt gymnasieval. Men de ger ändå förslag till gymnasiet, eleven får även hjälp av sina kompisar, lärare och SYV.
Elev nummer 2:
Eleven visar klart och tydligt att föräldrar brister i engagemang, men varför? Kan det vara föräldrarnas låga utbildning, kan det vara föräldrarnas dåliga kontakt med barnet, eller kan det vara att eleven inte vill blanda in sina föräldrar?
Eleven känner sig också osäker inför valet för att han inte vet vad han vill söka in på.
Kommer från ett hem där utbildning anses viktigt. Pappan stöttar och pushar henne till att välja rätt gymnasium och rätt val. Hon säger att hon känner sig osäker inför valet för att hon inte har bestämt sig, hon har kort tid på sig. Hon är engagerad och lyssnar på både sin far och sina syskon, som alla verkar engagerade i hennes val.
Elev nummer 4:
En elev från en högutbildad familj. Hennes oro handlar om att välja rätt utbildning. Hon lyssnar och diskuterar valet med sina föräldrar och har förtroende för vad föräldrarna tycker. Inför valet känner hon sig väldigt spänd. Inför valet får hon hjälp och bryr sig om vad hennes mamma rekommenderar. Hon diskuterar även valet med andra familjemedlemmar. Det handlar främst om rädslan över att välja fel.
Elev nummer 5:
Föräldrarna har ingen hög utbildning, men bryr sig om sonens val. De uppmuntrar honom i hans önskan att bli kriminaltekniker och försöker påverka honom genom att söka information om olika skolor. Även här är det viktigt för honom att få hjälp av sin syster inför gymnasievalet.
Elev nummer 6:
I detta fall finns det föräldrar utan någon högre utbildning. De påpekar vikten av att dottern skall välja något som är jättebra, inte vad som helst, och utbilda sig. Föräldrarna pratar jättemycket och bryr sig om hennes framtid.
5.2.1 Sammanfattning kring föräldrars betydelse
Mitt syfte i detta fall var att få veta om invandrarelever får hjälp av sina föräldrar och vidare ta reda på hur de känner sig inför valet. Majoriteten respekterar, lyssnar och bryr sig om familjens åsikter. Men påtalar att valet är elevens. Föräldrar är tillåtande i deras gymnasieval. Jag ser tydliga tendenser i det kollektivistiska tänkande. Deras val är medvetet eller omedvetet påverkade enligt Peavy av den kollektiva kulturen där familjen räknas som ett viktigt element.
Detta syns tydligare där Peavy lyfter fram i sin bok (Konstruktivistisk vägledning, teori och metod) att vägledarna trots att dem möter och arbetat med invandrarsökande som
individer under vägledningsprocessen, är det deras familjer som kollektivt fattar besluten till sist (Peavy 1998, s.145).
Med hänsyn till Hofstedes förklaringar om den kollektivistiska kulturen kan man ännu bättre förstå varför invandrarelever bryr sig och vill följa sina föräldrars önskan. Till exempel säger Elev nummer 4 att hon ska välja något som inte bara är hennes vilja, utan också vad hennes mamma tycker är bra. Elev nummer 5 visar också tydligt att hans föräldrar vill att han ska studera och bli kriminaltekniker, vilket eleven också ville i början. Enligt författaren, som har fokuserat på unga invandrares utbildning och yrkesval där familjen har en betydande och viktig roll, så bör familjen inbjudas till viktiga valdiskussioner (Launikari 2005, s.158-159).
Jag som iakttagare och undersökare kan inte dra slutsatser över deras slutgiltiga val. Detta eftersom vi inte vet vilket val de egentligen gjort. Det är inte förrän nästa år vi får reda på facit. Vad valde de? Gjorde de som sina föräldrar ville eller valde de mot föräldrarnas vilja? Det vet vi ännu inte. Det vore intressant att följa upp!
Jag återvänder till eleverna nu. De uttrycker vidare mycket starkt och tydligt att de känner sig osäkra och nervösa inför valet. Borglunds (2002) resultat av undersökningen visar att en stor andel av elever med utländsk bakgrund känner sig osäkra både före och efter sitt val. Detta överens stämmer med resultatet av min studie. (Fransson & Lindh 2004, s.66) Bakomliggande orsaken är enligt elever att de inte vet vad de vill söka in på, inte vet vad alla program har för inriktning, och hur mycket poäng de måste ha. De behöver mer information.
Deras behov är något som riktar sig direkt mot vägledarens roll och betydelse inför valet. Vägledarens uppgift vid detta tillfälle stämmer överens med Rogers Klientcentrerad teori. Rogers betonar vikten av att vägledaren genom samtal kan hjälpa personen på så sätt att en sökande ökar sin förmåga till självhjälp för att bättre kunna bestämma över olika valsituationer. Vägledarens uppgift är dessutom att hjälpa och förändra den sökandes oro och osäkerhet till ett säkert och behagligt tillstånd (Lovén 2000, s. 37).
5.3 Förbättrad vägledning
Elev nummer 1:
Genomgående är önskan om: - Mer tid från SYVn
- Möjligheter till tolk för behövande - Börja informera redan i åttan
Elev nummer 2:
Informera i god tid, gärna i åttan. Men informationen skall gälla till alla elever, inte bara invandrare. Han tycker inte att det behovs att läggas ner mer tid!
Elev nummer 3:
Det bästa sättet att serva eleverna är att ge eleverna hopp, uppmuntra och anstränga sig för att eleven skall förstå så mycket som möjligt.
- Börja informera i åttan - Börja i god tid
- Lägga ner mer tid för att hjälpa barnen
Elev nummer 4:
Mer stöd, dvs. inte bara ge information utan förklara informationen. Avvakta till nian med informationen så att eleverna inte blir stressade långt före valet
Elev nummer 5:
Förklara mer, informera mer. Mer tid till de elever som pga. brister i språket inte förstår all information.
- Gärna info i åttonde klass
- SYVn skall i stort hjälpa mer i valet
Elev nummer 6:
Inser vikten av att eleverna skall förstå så mycket som möjligt inför valet. Detta avgörs genom att:
- Tillgång till tolk
- Ge alla elever mer tid och stöd - Börja informera i åttan
5.3.1 Sammanfattning av elevernas synpunkter om förbättringar
Sammantaget var elevernas svar fokuserat kring följande punkter: - En SYV som är mer aktiv
- Behov att lägga ner mer tid
- En SYV som inriktar sig på individen - Börja informera i god tid, redan i åttan - Tolk vid behov
- Öka kontakt mellan hem och skolan
5.4 Analys av lärarens synpunkter.
Lärarens engagemang var tydligt för mig, så som hans ansvar. Han var engagerad för sina elevers skull och visade sitt intresse om att få mer information utifrån SYV. Han tyckte att det skulle bli mycket bättre om skolans vägledare kunde ge information mycket tidigare, t.ex. i åttonde klass. Han önskade att SYV skulle ge information även till elevernas föräldrar mycket tidigare, för att förbereda dem på vad barnen skulle gå igenom i nionde klass. Läraren visste själv inte mycket om detta och önskade att han kunde ha fått information, inte bara till sig själv utan till alla lärare. Utifrån lärarens uttalande uppfattade jag att lärarens kunskap om information, vad gäller val av gymnasieskolor samt program, var mycket begränsad. Detta stämmer överens med författarnas undersökning i Skolverket där de lyfter fram ytterligare forskningsresultat, som den nationella kvalitetsgranskningen och Lovén, där lärarens roll och insatser som samtalspartner inför valsituationer för elever i grundskolan är mycket begränsade (Fransson & Lindh 2004, s.76). Detta är något som vägledarna kan vara mer uppmärksamma på i sina arbeten, för att underlätta situationen. Eftersom lärarna är de som har daglig kontakt med eleverna och i vissa fall har närmare relation till dessa, så kan lärarna vara till stor hjälp för både eleverna samt skolans vägledare.
5.4.1 Sammanfattning av lärare synpunkter om förbättringar
Lärarens synpunkter och elevernas var eniga om vissa punkter och kändes mycket nära. Följande punkter sammanfattar lärarens syn:
- Bättre information till lärare från SYV
- Bättre information med inbjudan till invandrarföräldrarna, kvällsmöten, barn, föräldrar, skolan, ev. ringa hem, direkt kontakt med hemmet. Vad man ska göra om de inte pratar svenska? Ta in hemspråkslärarna, tolk.
- För att kunna hjälpa invandrarelever bättre, regelbundna material, börja med informationen redan i åttan
5.5 Analys av vägledarnas svar.
Vägledare A berättade mest om de möjligheter som skolan redan har och kan erbjuda invandrarelever. Exempelvis påpekade hon att skolan har en mottagning för invandrarelever som vid behov (om språket inte fungerar så bra) kan bjuda på tolk. Detta visar att eleverna var omedvetna om skolans möjligheter. Vägledare A förklarade mer om sin egen metod, om hur hon jobbar individuellt med alla elever.
Hon tar hänsyn till elevers olika behov och krav. Vägledare A bryr sig om att elever ska få den rätta informationen och försöker att göra eleverna medvetna om sina starka och svaga sidor. Det är viktigt för henne att elever ska känna sig trygga samt att de ska veta att de har stöd vid behov. Vägledare A tyckte att det inte fanns någon skillnad mellan invandrarelever respektive svenska elever i påverkan av föräldrarna inför valet. För mig var det intressant att kunna undersöka perspektiven på ett djupare sätt och kolla hur det är i verkligheten, både utifrån svensk- och invandrarföräldrarnas perspektiv.
Vägledare B tyckte att man kunde börja mycket tidigare på olika sätt. Man kunde kontakta näringslivet, olika företag, olika praktiker, för att eleverna ska lära sig mer om yrken. Det finns mycket man kan göra för ungdomarna enligt vägledare B. Brist på resurser var en viktig anledning och hinder för allt detta.
Båda vägledarna deltar i olika föreläsningar och utbildningar, som handlar om kulturens betydelse.
Vägledarna hade inga särskilda förslag för förbättringar överhuvudtaget. Vägledare A’s metod är inte något speciellt hon följer. Jag tycker att hennes sätt och engagemang är mycket nära Peavy’s konstruktivistiska vägledning i vissa fall.
Till exempel var det viktigt för vägledare A att ge rätt information till elever för att komma in på det program som passar bäst och intressant för dem. Det var viktigt för henne att eleverna skulle klara av programmet, inte bara komma in. Hennes perspektiv stämmer överens med Peavy som betonar att informationen endast blir värdefull för den sökande som får korrekt och relevanta upplysningar under vägledningsprocess (Peavy 1998, s. 141).
Vidare påpekar vägledare A på att hon försöker sitt bästa för att eleverna ska känna sig trygga och att dem ska ha stöd vid behov. Även detta är nära med Peavy’s bild av en god vägledare där han hävdar att vägledaren kan skapa ett tryggt förhållande som kan ge den sökande stöd och hopp för att bättre kunna hantera dem svårigheterna som de ställs inför (Peavy 1998, s.16).
Vägledarna visade att dem var medvetna om den mångkulturella betydelsen. Det var inte något nytt område för dem. Vägledare A förklarade väldigt tydligt att deras föreläsningar, olika fortbildningar och seminarier handlar om just det mångkulturella samhället. Hon var väl medveten om hur det fungerar olika mellan ”Vi” och ”Dem”, hur man tänker mer individualistiskt i västvärlden.
Det stämde precis som Peavy lyfter fram och behandlar kollektivism och individualism-frågor i sin bok där han betonar hur det är viktigt för vägledarna att vara uppmärksamma på detta. Då minskas det eventuella problem som kan uppstå mellan parterna inom vägledning (Peavy 1998, s.145).
Det som jag uppfattar är att alla dessa seminarier, utbildningar och föreläsningar är något positivt och fruktbart som kan utveckla vägledarnas kompetens och kunskap om betydelse av kulturskillnader. Vilket i sin tur kan leda till Peavy’s kulturell empati där vägledarna kan ännu bättre förstå invandrarsökande inom vägledningsprocessen. Det stämmer väl överens även med Hailemariams artikel där han påpekar att vägledarna kan med ökade kunskap om kulturen betydelse förstå olikheterna mellan ”Vi” och ”dom” och därmed vägleda sina invandrareleven bättre.(Hailemariam 2006)
6 Slutsats/avslutande
diskussion.
En av studiens resultat var att hälften av invandrareleverna hade svårigheter att förstå informationen, som de hade fått inför valet. Deras synpunkter bekräftades även av skolans lärare. Detta är något som jag tycker ska tas på allvar. ”Invandrartäta” skolor har mer behov än andra skolor och resurser bör läggas på att hjälpa dem, t.ex. vidare forskning kring hur man bäst når ut med information i en större utsträckning.
Studiens andra syfte var att lyfta fram föräldrarnas betydelse och roll hos invandrareleverna. Resultaten visade att alla elever i min studie brydde sig och påverkades av sina föräldrars synpunkter. Trots att eleverna betonade att det var de som skulle bestämma själva över valet, men i verkligheten påverkades de omedvetet av kulturens betydelse. Det visar tydligt i vissa fall att de vill uppfylla sina föräldrars önskan. Jag skulle gärna undersöka och intervjua invandrarelevernas föräldrar för att lyfta fram deras åsikter till deras barns val och inte bara med invandrarföräldrar utan svenska föräldrar också. Vad tycker svenska föräldrar om sina barns val? I framtiden vore det intressant att kunna jämföra om det finns likheter och skillnader.
Min uppfattning är att invandrarelever, i min studie, ville att informationen om valet skulle komma mycket tidigare, redan i åttan. Dessutom visade eleverna stora behov av att vägledaren skulle lägga ner mer tid på dem. Detta är något som bekräftas och stämmer överens med Borglunds (2002) forskningsresultat, som hävdar att elever med utländsk bakgrund har stort behov av vägledning och vill även ha informationen redan i årskurs 8 ( Fransson & Lindh 2004, s.76-77).
Det som jag var mindre nöjd med var att jag inte fick förslag till förbättring av vägledarna. Det enda var att om det fanns tillräckliga resurser kunde man göra mycket mer för ungdomarna enligt en av vägledarna. Men frågan är, vad kunde man göra? Vad är det för exakta åtgärder man skulle kunna vidta?
En av mina svagheter inom arbetet är att jag inte kunde utveckla mina frågor under intervjun tillräckligt mycket för att få mer information och detta kändes som en svaghet under arbetets gång. En del frågor väcktes först när jag sammanställde svaren och i en del fall hade dessa frågor kunnat ge djupare svar.
Med hänsyn till detta kan jag förstå att vägledaren har en betydande roll för invandrarelever i min studie inför valet. Det som framkom i studien var att det inte räcker med den generella informationen. Det behövs en individuell vägledning där vägledaren med sin professionella kunskap kan utföra den väsentliga hjälpen med uppmärksamheten på elevens kultur och personliga behov.
Om jag ska dra in mina egna reflektioner och erfarenheter i detta fall är den kollektivistiska kulturen något som känns mycket naturligt och rimligt för mig. Jag som en invandrarförälder känner också mycket ansvar för min dotters val inför gymnasiet. Jag försöker att ”öppna min dotters ögon” för att hon ska se olika valmöjligheter. Jag känner många andra invandrarföräldrar som har samma känsla för sina barn.
Jag kände mig väldigt engagerad i arbetet samtidigt ökade jag min förståelse för vägledarnas roll i samband med elevernas framtidsval och fick många olika synvinklar från olika litteratur samt artiklar. Jag fick en fördjupad syn på mitt arbete och bättre insikt i min framtida yrkesroll. Dessutom fick jag vara mer uppmärksam på kulturens betydelse vid bemötande av andra människor.
Mina förslag till fortsatt forskning:
– Vilka verktyg eller resurser behöver SYV för att möta målgruppen invandrare? – Hur kan information utformas utifrån målgruppen invandrare?
– Vad skiljer valprocesserna åt mellan invandrare och svenskar? – Vilka faktorer påverkar elevernas syn på deras val?
