Kompetent, men kriminell : Framställningen av Hillary Clinton i CNN och Fox News

57 

Full text

(1)

ÖREBRO UNIVERSITET

Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap

Kompetent, men kriminell

Framställningen av Hillary Clinton i CNN och Fox News

Kandidatuppsats, 2017-01-12 Medie- och kommunikationsvetenskap, kandidatkurs

Handledare: Mattias Ekman Författare: Emilia Hudatzky

(2)

Abstract

This essay aims to find out how Hillary Clinton is portrayed in news articles dated between October 8th to November 8th 2016 gathered from Fox News and CNN. With the help of

qualitative framing analysis the study looks closer on 14 articles from the chosen time period to reveal which frames that are visible in the news material. The study also raises questions about how those frames portray masculinity or femininity and how the results of the study differs from studies done by other researchers. Results reveal that there are three prominent frames visible in the chosen material; a game frame, a scandal frame and a frame about competence and trustworthiness. Hillary Clinton is mostly portrayed as a masculine,

competent yet criminal person, and the previous research matches with the findings in some areas that concern scandals and trust and differs in others that concern gender stereotypes.

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 2

1.2 Avgränsningar ... 3

1.3 Uppsatsens disposition ... 3

1.4 Begreppsdefinition ... 4

2. Bakgrund ... 4

2.1 Det amerikanska valsystemet ... 4

2.2 E-mailskandalen ... 5

2.3 Politiska skandaler i media ... 5

2.4 Amerikanska mediers beteende kring politiska val ... 6

3. Tidigare forskning ... 7

3.1 Nyhetsbevakning av kvinnliga amerikanska politiker ... 8

3.2 Karaktärsdrag hos kvinnliga politiker ... 9

3.3 The double bind ... 10

3.4 Forskningens relevans för uppsatsen ... 11

4. Teoretiska utgångspunkter ... 11

4.1 Framing theory ... 12

4.2 Medierade skandaler ... 13

4.3 Nyhetsvärdering och teorin om medielogik ... 13

4.4 Genus ... 14

4.5 Uppsatsens teorier i relevans till syfte och frågeställningar ... 15

5. Metod och material ... 16

5.1 Kvalitativ textanalys ... 16

5.2 Framinganalys ... 17

5.3 Urval och material ... 18

5.4 Metodkritik ... 21

5.5 Giltighet, tillförlitlighet och generaliserbarhet ... 22

6. Analys ... 23

6.1 Spelinramning som vinnare eller förlorare ... 24

Fox News ... 24

CNN ... 25

6.2 Skandalinramningar ... 28

Fox News ... 28

(4)

6.3 Inramning som kompetent och pålitlig ... 34

Fox News ... 34

CNN ... 36

7. Diskussion och slutsatser ... 40

7.1 En jämförelse mellan CNN och Fox News ... 40

7.2 Inramningar och dess betydelse ... 41

7.3 Framställningen av Hillary Clinton relaterad till tidigare forskning ... 44

8. Slutkommentarer ... 46 9. Sammanfattning ... 47 Käll- och litteraturförteckning ... 49 Tryckta källor ... 49 Digitala källor ... 50 Materialförteckning ... 52 Fox News ... 52 CNN ... 52

(5)

1

1. Inledning

I och med det amerikanska presidentvalet år 2016 fick USA möjligheten att välja landets första kvinnliga president. I efterdyningarna av en unik valsituation där en kvinnlig politiker med 30 års politisk erfarenhet (CNN 2016b) ställdes mot en affärsman utan politisk erfarenhet och förlorade, är det intressant att undersöka hur två av de största amerikanska medierna – CNN och Fox News – framställde Hillary Clinton den sista månaden av hennes valkampanj. Politiken är nämligen en plats där män fortfarande anses vara normen. När en kvinna försöker skapa sig en karriär inom politiken uppstår det turbulens när kvinnan inte överensstämmer med den traditionella bilden av en politiker (Meeks 2012:176).

Clinton beter sig inte som de flesta kvinnliga amerikanska politiker gör (Ritchie 2013:103f) och exempelvis fokuserar mycket tidigare forskning på att kvinnliga politiker gestaltas på ett feminint vis (Hatley Major & Coleman, 2008:326; Ritchie, 2013:106; Ibroscheva &

Raicheva-Stover, 2009:119f). Under presidentvalet 2016 hade dessutom Hillary Clinton många journalister och medier på sin sida i det avseende att de öppet sponsrade hennes kampanj med pengar (Levinthal 2016). Studien har därför möjligheten att ge en annan vinkel till hur kvinnliga politiker framställs i media, alternativt bekräfta det som redan har sagts. Medier har stor möjlighet att forma människors uppfattning om politiska kandidater och därför är det intressant att undersöka vilka slags inramningar som går att urskilja i fallet Hillary Clinton under sluttampen av hennes presidentkandidatur år 2016. 90 procent av amerikanerna kände dessutom inför valet år 2004 att de hade lärt sig tillräckligt mycket om kandidaterna och var de stod i vissa frågor för att kunna göra informerade val (Sotirovic & McLeod 2008:36).

Studien av Hillary Clinton i de valda nyhetsmedierna är viktig på grund av att fenomenet med en kvinnlig presidentkandidat är ett stort kliv framåt för USA. I en värld där diskussionen kring feminism och kvinnlig representation växer sig allt större är det möjligt att just det amerikanska presidentvalet 2016 fått en större omvärldsbevakning än vanligt. Det är också högst troligt att valet fått större uppmärksamhet av den amerikanska befolkningen än vad tidigare val fått, på grund av att det är en kvinna som blivit nominerad till presidentkandidat vilket aldrig tidigare har hänt i USA. I sin tur innebär det att studiens val av nyhetsmedier som källa för framställningen inte är det viktigaste, så länge seriösa mediekanaler väljs, då olika amerikanska medier i grund och botten kommer att ha olika politiska åsikter som kan skina igenom i nyhetsbevakningen. Det är ett faktum som en forskare inte kommer att kunna kliva

(6)

2 runt oavsett vilken mediekanal som väljs. Därmed är inte syftet att på något sätt peka ut de valda medierna, utan att undersöka vad just de har att säga, som ett stickprov från den amerikanska mediekulturen.

Det viktigaste med en studie som denna är att uppmärksamma och fokusera på hur Hillary Clinton, som kunde blivit USAs första kvinnliga president, framställdes i nyhetssammanhang och utifrån det kunna ge exempel på hur det såg ut. Exemplen tas som nämnt från CNN och Fox News. I en samtid där synen på kvinnor diskuteras och feminism blir uppmärksammat på fler vis än tidigare, verkar resultaten för att peka på hur en högt uppsatt kvinna kan bli

inramad av media. Om resultatet pekar på att vi har kommit framåt i jämförelse med tidigare forskning eller om vi har stått stilla lämnas till resultatet att besvara, men det är inte minst en spännande tanke som gör just den här studien relevant att genomföra.

Hur en tidningsartikel utformas, och ramar in verkligheten, kommer onekligen påverka hur människor i sin tur uppfattar just den verkligheten. Det innebär att medierna väljer att lyfta fram en slags världsbild, och samtidigt utelämnar de en annan (Strömbäck 2014:113). Detta gör man genom att använda olika frames, till exempel en så kallad ”game frame”

(spelinramning) som berör vem som är vinnaren eller förloraren i en politisk situation (Strömbäck 2014:120). Detta sätt att se på världen kommer från framingteorin som är en av de viktigaste teorierna i forskning om politisk kommunikation (Strömbäck 2014:113). Det är även den teori som uppsatsen främst kommer att ta stöd i för att få svar på frågeställningarna.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av kvalitativ framinganalys undersöka hur den amerikanska politikern Hillary Clinton framställs i amerikanska nyhetsmedier, närmare bestämt i CNN och Fox News Channels skriftliga onlinematerial. Uppsatsen syftar att undersöka detta genom att titta på vilka frames som ramar in Hillary Clinton i 14 utvalda artiklar och det är också av intresse att se hur framställningen skiljer sig åt jämfört med tidigare forskning som publicerats om kvinnliga politiker.

 Vilka frames används för att rama in Hillary Clinton i CNN och Fox News?

 Hur framställs Hillary Clinton i CNN och Fox News i relation till feminina respektive maskulina element?

(7)

3  Hur skiljer sig framställningen av Hillary Clinton i CNN och Fox News i jämförelse

med de framställningar av kvinnliga politiker som den tidigare forskningen har lyft fram?

1.2 Avgränsningar

Under de senaste årtiondena har ABC, CBS och NBC dominerat det amerikanska

medielandskapet men samtidigt som deras tittarantal har sjunkit har de fått konkurrens från andra broadcasters som CNN och Fox News (Farnsworth & Lichter 2008:41). Både CNN och Fox News är i två dominerande nyhetskanaler i USA (Kissell 2015) vilket motiverar varför dessa två mediekanaler har valts ut och andra kanaler har valts bort.

Uppsatsen har också en avgränsning vad gäller val av metod. Det är enbart kvalitativ

framinganalys som används, men för att kunna sätta resultatet i ett större perspektiv hade det varit tänkbart att utöver kvalitativ metod använda kvantitativ metod för att på så vis kunna sätta siffror på hur ofta till exempel olika frames förekommer i de valda mediekanalerna. Tidsmässigt var detta inte möjligt och därför fokuserar uppsatsen på en slags metod. Det hade även varit intressant att jämföra framställningen av Hillary Clinton med framställningen av Donald Trump, och därmed göra en separat framinganalys av den nyhetsbevakningen de respektive kandidaterna har fått istället för att enbart fokusera på Clinton. Att göra en jämförelse valdes bort på grund av den tid som fanns till förfogande, men är ett tänkbart ämne som en annan framtida studie kan ägna sig åt.

1.3 Uppsatsens disposition

Uppsatsen kommer att inledas med kort bakgrundsfakta kring begreppet framing, USAs valsystem, Hillary Clintons e-mailskandal, politiska skandaler i media samt amerikanska mediers beteende kring politiska val. Detta görs för att ge en förförståelse för en del ämnen som uppsatsen berör. Sedan presenteras relevant tidigare forskning med specifikt fokus på forskning om mediebilden av kvinnliga amerikanska politiker som berör karaktärsdrag, dilemman och hur nyhetsbevakningen ser ut. Därefter presenteras ett teoriavsnitt som innehåller medieteorier om framing, nyhetsvärdering och medielogik, medierade skandaler samt genus. Detta följs av en presentation av uppsatsens metod och material. Efter det behandlas studiens analys. Analysen är uppdelad i avsnitt som baseras på tematiska mönster som undersökningen påvisar. Analysen följs av en diskussion med reflektioner och slutsatser. För att knyta ihop arbetet avslutas uppsatsen med ett par korta slutkommentarer och slutligen en summerande sammanfattning.

(8)

4

1.4 Begreppsdefinition

Här nedanför förklaras begreppet framing och tillhörande ord som används i uppsatsen. Övriga begrepp, ord eller dylikt som förekommer en enstaka gång förklaras istället med hjälp av en fotnot längst ned på sidan.

Framing: Hur Strömbäck (2014) ser på framingteorin är det synsätt främst har använts i uppsatsen. Han benämner den som gestaltningsteorin vilket är hans egen översättning precis som gestaltningsram/gestaltningsramar. Strömbäck är ensam om att använda denna

översättning. Därför kommer teorin efter teorigenomgången, som återberättas med de ord Strömbäck själv använder, att benämnas framingteorin. Begreppet frame (plural frames) används för att beskriva vilka frames (svenska: gestaltningsramar) som finns i de analyserade texterna. Begreppen framställning/framställningar och inramning/inramningar kommer även användas som något försvenskade former för att få en mer flytande text.

2. Bakgrund

2.1 Det amerikanska valsystemet

Det amerikanska valsystemet skiljer sig väldigt mycket från det svenska valsystemet, varför det kort kommer att förklaras här. USA är en representativ demokrati vilket innebär att folket väljer ett visst antal personer som ska representera medborgarna vid till exempel utformning av lagar och andra beslut. Sammantaget utgör dessa personer den amerikanska kongressen. Innan amerikanerna kan gå till val på riktigt, det vill säga rösta fram en president, hålls det primärval. År 2016 hölls primärvalen i början av juni. Syftet med primärvalen är att bestämma vilken kandidat, från respektive parti, som bör få vara presidentkandidat. Förberedelserna inför detta samt valen i sig håller på i över fyra månader. Politikerna får därför kämpa och näst intill tävla för att vinna popularitet. Det finns två sätt att rösta fram kandidaterna i primärvalen. De flesta staterna i USA håller ett vanligt primärval, som fungerar som ett vanligt val där väljarna går och röstar. Det finns också något som heter ”caucuses”, som är små partimöten där väljarna håller tal å sin favoritkandidats vägnar innan röstningen sker. Dessa partimöten är vanligtvis reglerade – du måste vara registrerad som antingen demokrat eller republikan, och du får bara gå på det möte som gäller partiet du är registrerad för. Ungefär hälften av primärvalen funkar likadant medan den andra hälften är öppna för de som varken identifierar sig med demokrater eller republikaner (The Economist 2016c). Ett viktigt organ i den senare presidentvalsprocessen är elektorskollegiet. Varje delstat i USA får ett visst antal elektorsröster baserat på hur många personer de totalt har i kongressen

(9)

5 Sotirovic & McLeod 2008:22). Exempelvis har Kalifornien 55 elektorsröster. Den kandidat med flest antal röster i en delstat får det antal elektorsröster delstaten innehar. Man räknar alltså röster per delstat. Den kandidat som får 270 elektorsröster eller fler vinner valet.

Den som officiellt blir president väljs i slutändan av elektorskollegiet. Varje elektor lägger en röst på den kandidat de anser lämpligast. I nuläget röstar oftast elektorerna på den kandidat som har vunnit deras delstat. Det innebär därmed att de röster som lagts på den kandidat som förlorat en delstat i princip inte räknas i slutändan när elektorsrösterna är lagda (ibid).

2.2 E-mailskandalen

I mars 2016 kom nyheten att Hillary Clinton har använt privata e-mailadresser kopplade till en privatägd server istället för en e-mail anpassad för hennes ämbete som utrikesminister. Denna e-mail ska hon ha använt under alla de fyra år som hon satt på posten. En annan före detta utrikesminister, Colin Powell, har även han använt privata e-mailkonton. Fallet Clinton fick dock större uppmärksamhet på grund av att det i kontrast till de rutiner den amerikanska regeringen numera har var ett större felsteg. Clinton har kort förklarat att hon gjorde det på grund av bekvämlighet för att slippa bära runt på två telefoner då regeringens Blackberrys endast kunde innehålla en e-mailadress. Hon har själv erkänt i efterhand att det inte var ett särskilt bra beslut (Bradner 2016a).

Innehållet i e-mailen är mestadels ofarligt, såsom förfrågningar om schemauppdateringar eller förfrågan om hjälp att boka tid hos en hårstylist. Vissa mejl ansågs däremot vara mer

hemligstämplade, enligt FBI. Olika experter har gett uttalanden om att det Hillary Clinton gjorde inte var olagligt (ibid) och i mitten av juli drog FBI slutsatsen att inget i deras förundersökningar visar att Clinton ägnat sig åt något som skulle kunna få henne åtalad. I slutet av oktober informerade FBI-chefen James Comey kongressen om att de inlett en ny utredning av hennes e-post. En vecka senare drog Comey samma slutsats som tagits redan i juli – Clinton kommer inte bli åtalad (Svahn 2016).

2.3 Politiska skandaler i media

I sin moderna form är politiska skandaler tätt länkade till nyhetsmedier och nya former av digital publicering. Nyhetsmedierna presenterar skandaler som en dramatisk pjäs framför en publik som är upprörd och nyfiken. Skandaler uppstår ofta när någon har läckt information, t.ex. visselblåsare. Idag är det inte ovanligt att skandaler uppstår när någon läcker information via WikiLeaks (Allern & Pollack 2012:9).

(10)

6 Politiker är väldigt måna om sitt rykte, eftersom karriären hänger på att de har just ett bra rykte samt att de ses som pålitliga och som bra ledare för sitt parti och hos befolkningen. Politiker är även sårbara eftersom deras rykte betyder så mycket för dem, samtidigt som mycket av ansvaret för detta ligger hos journalister som väljer vad de vill rapportera om. När en skandal kommer på agendan i media står ryktet på spel. Politikern blir då bedömd och diskuterad i media, samtidigt som dramatiska metaforer ofta används. Skandalen ”exploderar” i media, partiet blir ”skakat” av det som avslöjats, och så vidare. Han eller hon har vid det här laget inte en chans att försvara sig och sitt rykte. Det är också vanligt att den ursprungliga skandalen med tiden växer när nya detaljer blir offentliga (Todal Jenssen & Fladmoe 2012:52f).

Många medier kan sammantaget bidra till att det skapas en slags häxjakt på den anklagande. Man jagar efter källor som har något negativt att säga om den anklagade, och även gamla händelser kan få nytt liv i och med den nyare skandalen (Allern & Pollack 2012:184). Något som kallas för ”the command hypothesis” (svenska: kommandohypotesen) antyder att en, eller flera, av de nationella medierna behöver vara den som tar kommandot i

skandaliseringsprocessen. Detta gäller speciellt om det blir ett mediedrev runt händelsen. Det finns också en annan hypotes för medierade skandaler, som gäller huruvida den anklagade är en man eller en kvinna. Den kallas för ”the gender hypothesis” (svenska: könshypotesen) och handlar om att toleransen vad gäller skandaler är lägre för kvinnor vilket gör att kvinnliga politiker framställs vara mer skandalbenägna än män. Kvinnor i dagens samhälle förväntas uppvisa mer empati än män, och de förväntas också vara mer uttrycksfulla och behjälpliga än män. Reaktionerna mot kvinnliga politiker som inte lever upp till detta är hårdare än vad reaktionerna mot manliga politiker är (Allern & Pollack 2012:184f). Hur tidslinjen för en medierad skandal kan se ut förklaras närmare i avsnitt 4.2 under teoretiska utgångspunkter.

2.4 Amerikanska mediers beteende kring politiska val

Det amerikanska politiska systemet består som tidigare nämnt av kongressen, och till detta tillkommer högsta domstolen och presidenten. De amerikanska medierna har etablerat sig själva som självständiga, och kan indirekt ses som en fjärde instans i det politiska systemet. De agerar som bevakare av regeringen och politikerna som arbetar där (Sotirovic & McLeod 2008:21). Något som är vanligt idag när det kommer till mediebevakning av politiska val med exemplet USA är att fokus har gått från t.ex. vad som händer med den amerikanska ekonomin och vad som i så fall behöver göras för att föra den framåt eller hålla den stabil. Istället talar

(11)

7 man om vilken kandidat som ligger först och vilken kandidat som ligger sist och vad som är anledningen till detta (Farnsworth & Lichter 2008:44).

Journalister talar alltså om att t.ex kandidat A anses vara i framkant gällande ekonomin för att hen anses mest trovärdig och kandidat B anses ligga i bakkant på grund av att hen inte har tillräckligt med erfarenhet. Man utelämnar däremot detaljer om vad kandidat A och B faktiskt vill med ekonomin. Detta gäller de flesta politiska ämnen som finns på agendan, inte bara ekonomin som enbart var ett av de många exempel som finns.

Diskussioner om huruvida amerikanska medier är partiska när de rapporterar om händelser under en valperiod har fått delade slutsatser (Farnsworth & Lichter 2008:49). Cassino (2016:9) menar att det är svårt att bevisa partiskhet, men påpekar att om partiskhet finns skulle det till exempel kunna ta formen av att till exempel Fox News presenterar mer positiva argument för republikaner än mot demokrater som istället får negativ nyhetsbevakning. Det kan också visa sig genom att Fox News fokuserar på ämnen som andra nyhetskanaler inte rapporterar om särskilt mycket, och att de rapporterar om ämnena på ett annat sätt. Det finns däremot större bevis för att nyheter om val har blivit mer negativa över åren än vad det finns för partiskhet i nyheter, enligt Farnsworth och Lichter (2008:49). Författarna menar att det cyniska synsätt som går att skönja i artiklar och annan medierapportering i USA i sin tur kan ha en negativ påverkan på väljarna som blir mer kritiska mot politik och regeringen. Enligt dem blir också medier som avslöjar politiska felaktigheter och skandaler sedda som några slags hjältar bland övriga kollegor (nyhetsmedier).

Farnsworth och Lichter (2008:54) drar slutsatser kring hur de amerikanska nyhetsmedierna egentligen inte fokuserar på valet och dess frågor när de rapporterar om valet, utan bara händelser kring valet samtidigt som kandidaterna inte får komma till tals särskilt länge. Samtidigt blir fokus på politiska frågor blir allt mindre. Vid presidentvalet år 2000 kunde de från den negativa mediebevakningen dra slutsatsen att det medierna skrev om helt enkelt pekade på att ingen av kandidaterna vid den tidpunkten förtjänade att bli president.

3. Tidigare forskning

I följande avsnitt presenteras den tidigare forskningen. Den handlar om kvinnliga amerikanska politiker och de studier som har gjorts kring hur nyhetsbevakningen har representerat och framställt dem. En av studierna undersöker om nyhetsbevakningen skiljer sig åt beroende på om de politiska kandidaterna är män eller kvinnor, och en annan

(12)

8 forskning som reflekterar kring karaktärsdrag hos kvinnliga politiker och olika dilemman som kvinnor ställs inför tas upp. Till sist reflekteras forskningens relevans för uppsatsen. En avgränsning för forskningsavsnittet är att medierade skandaler har valts bort för att istället förklaras i teoriavsnittet med synsättet från Allern och Pollack (2012).

3.1 Nyhetsbevakning av kvinnliga amerikanska politiker

Lindsey Meeks (2012:176) menar att det är svårt att vara kvinna i den amerikanska politiken. Detta beror enligt henne delvis på den svaga representationen av invalda kvinnor i den amerikanska regeringen i kombination med att det finns en politisk diskurs som är väldigt hård och maskulin. Hon gjorde en kvalitativ innehållsanalys av hur nyhetsbevakningen såg ut kring fyra amerikanska politiska kandidater som alla var kvinnor (Elizabeth Dole, Claire McCaskill, Hillary Clinton, Sarah Palin). Nyhetsbevakningen av deras manliga motståndare analyserades i hopp om att försöka se om, och i så fall hur, nyhetsbevakningen av män och kvinnor skiljde sig åt.

Tomrummet som i USA finns mellan den politiska sfären och kvinnor växer sig enligt Meeks (2012:176) allt starkare. Detta menar hon sker på grund av att det finns en kulturell premiss som säger att politiken är en sfär för maskulina beteenden. Det leder i sin tur till en maskulin stereotyp för politiker. Enligt henne har professionskvinnor idag möjlighet att inkludera både feminina och maskulina drag i sitt beteende och i sin identitet.

Meeks studie kommer bland annat fram till att de kvinnliga politikernas nyhetsbevakning var könsstämplad och att fokus på genus växte när nyhetsbevakningen gällde val som rörde Vita Huset (Meeks 2012:185). Meeks (2012:185f) lyfter fram frågan om den sortens

nyhetsbevakning har möjlighet att påverka hur de röstberättigade tolkar nyheterna och om det i sin tur på något sätt kan påverka hur man ser på en kvinnlig kandidats lämplighet.

Carlin och Winfrey (2009) har också gjort en kvalitativ innehållsanalys. De analyserade medieinnehåll från presidentvalskampanjen år 2008. Sexism var, enligt resultatet, fortfarande något som är aktuellt i medierna. Precis som Meeks (2012:185f) reflekterar de över att nyhetsbevakningens utformning möjligtvis kan leda till att de som är röstberättigade tvivlar över en kvinnlig kandidats lämplighet (Carlin & Winfrey 2009:339). Slutsatsen som går att dra från studien som helhet är att både Hillary Clinton och Sarah Palin omskrevs mycket negativt i media.

Studiens fokus ligger på olika inramningar, där författarna hittade tre framträdande sådana. De kan översättas till barn-inramningen, mamma-inramningen och ”iron

(13)

maiden”-9 inramningen. Den första inramningen avser de tillfällen när Clinton och Palin har någon annan som talar å deras vägnar, den andra avser de tillfällen när kandidaterna har ramats in som mödrar istället för yrkeskvinnor och den sistnämnda berör de tillfällen när de har ramats in som aggressiva och starka järnkvinnor1. Den som var vanligast för Hillary Clinton var att hon var en järnkvinna och att hon inte ansågs feminin nog (Carlin & Winfrey 2009:332ff). Författarna menar att den breda kompetens som Clinton har inte kunde övervinna det politiska och personliga bagage som hon bär med sig sedan tidigare (Carlin & Winfrey 2009:339). Det är uppenbart svårare för kvinnor att lyckas inom politiken och det tycks till viss del bero på hur media behandlar dem. Brown och Gardetto (2000:23) återberättar en händelse från år 1996. Hillary Clinton var vid den tidpunkten First Lady och hade fått mycket negativ publicitet under Whitewater-skandalen2. I samband med rättegångarna kring händelsen

rapporterade The New York Times dagligen om händelsen och förtroendet för Hillary Clinton sjönk med 12 procent, enligt opinionsundersökningar som gjordes. En del av respondenterna påstod att de blivit påverkade av artiklar de läst om Whitewater-skandalen och att förtroendet därefter sjunkit.

3.2 Karaktärsdrag hos kvinnliga politiker

Forskning visar att människor har förväntningar på kvinnor och män och hur de lever upp till de könsstereotypiska karaktärsdragen som finns och är associerade med till exempel yrken. Det leder i sin tur till att det skapas stereotyper för vad som är så kallade kvinnliga och manliga yrken (Meeks 2012:176). Exempel på kvinnliga typiska egenskaper är

känslomässighet, värme, ärlighet, vänlighet och medkänsla. I kontrast är manliga typiska egenskaper exempelvis självständighet, självförtroende, styrka och aggressivitet (Meeks 2012:180).

De som följer ett val förväntar sig att politikerna har maskulina karaktärsdrag, inte feminina, och att ha maskulina karaktärsdrag är särskilt viktigt när en kandidat försöker få in en fot i de högre politiska instanserna som till exempel Vita Huset. Journalister kan i annat fall skriva mindre om de kandidater som mest uppvisar feminina karaktärsdrag (Meeks 2012:181). Om kvinnors styrka diskuteras länkas den ofta ihop med kvinnornas förmåga att uppvisa

maskulint beteende (Ibroscheva & Raicheva-Stover 2009:120). Man kopplar därmed ihop

1 Järnkvinna refererar här till en kvinna som är stark och har stor envishet, vilja och uthållighet, något som oftast

inte stämmer överens med det personer förväntar sig av en kvinna.

2 Whitewater-skandalen hänvisar till en fastighetskontrovers som involverar Bill Clinton och Hillary Clinton

(14)

10 maskulinitet med styrka, och det kan ge en förklaring till varför kvinnliga kandidater vid vissa tillfällen tar sig an både maskulina beteenden samt maskulina karaktärsdrag.

Den tidigare forskningen visar att feminina karaktärsdrag ofta betonas istället för att man fokuserar på om kvinnan i fråga är en passande politisk kandidat eller inte (Hatley Major & Coleman 2008:319; Ritchie 2013:106). Meeks (2012:188) menar att det kan vara fördelaktigt för kvinnliga politiker att det finns en koppling mellan kvinnor och femininitet på grund av att de som röstar ser positivt på kvinnor som har feminina drag och höjer rösten för feminina frågor.

Banwart et al. (2003), Bystrom (2006), Fox (1997) och Heldman et al. (2005) som citeras i Carlin & Winfrey (2009:329) menar att nyhetsartiklar har större potential att nämna barn och civilstatus (exempelvis gift eller inte gift) för att på så vis definiera kvinnliga kandidater i dessa roller, istället fört att enbart identifiera dem som politiska kandidater.

3.3 The double bind

Att hitta en perfekt översättning för uttrycket ”the double bind” är svårt, men det handlar i grund och botten om att kvinnor står inför antingen/eller-dilemman. Det är ett dilemma som berör hur kvinnor blir förhindrade av de karaktäriseringar som förväntas av dem. Curnalia och Mermer (2014) har forskat djupare i det här dilemmat.

Författarna lyfter fram fem olika dilemman (Curnalia & Mermer 2014:27):

1. Åldrande kvinnor är mindre relevanta än åldrande män som istället ses som framstående

2. Kvinnor har två val – antingen talar de ut och blir tillrättavisade, eller så är de tysta och förblir osynliga

3. De komplimanger kvinnor får är för deras utseende oftare än vad de får komplimanger för kunskap

4. Att vara feminin pekar på inkompetens, samtidigt som kompetens inte anses vara feminint

5. Kvinnor är underordnade män oavsett om de själva definierar sig som lika eller olika dem

Att kvinnor utsätts för det här dilemmat kan delvis bero på framing, enligt författarna (ibid). Studien de gjorde är en slags framinganalys som berör primärvalet år 2008 när Hillary Clinton förlorade striden mot Obama i Iowa. När hon genomförde sin kampanj hade hon en

(15)

11 var att den händelsen blev inramad som ett strategiskt drag för att Clinton skulle få stöd från fler kvinnliga väljare. Media påstod att hon inte längre kunde stå ut med allt ansvar och höll på att bryta ihop. Detta menar författarna avslöjar dilemmat som kvinnliga kandidater står emellan, att kvinnor måste vara feminina för att vinna men att uppvisandet av femininitet likaså är bevis på att de inte är dugliga kandidater (Curnalia & Mermer 2014:26).

Studien av Carlin & Winfrey (2009) som tidigare presenterats avslöjade också närvaron av flera double binds i medieinnehållet. Till exempel var Sarah Palins sexighet ett ämne som återkom, vilket även kommentarer om Hillary Clintons medelålderliga utseende gjorde. Det pekar på dilemmat som berör utseende/kunskap. Clinton framställdes som ofeminin, hon var en icke tilltalande järnkvinna. I kontrast var Sarah inkompetent och feminin (Carlin &

Winfrey 2009:330ff). Deras ledarskapsförmåga blev starkt kritiserad och författarna menar att sättet media skrev om Clinton kan ha lett till ökad skepticism angående hennes ledarskap hos väljarna (Carlin & Winfrey 2009:335).

De här olika dilemmana som finns, det vill säga the double bind, blottlägger sanningen om att kvinnor inte har chansen att göra rätt för sig inom politiken. I medias ögon blir det nämligen fel oavsett hur de beter sig eller vad de säger.

3.4 Forskningens relevans för uppsatsen

Den forskning som ovanför har presenterats har valts ut på grund av att det är medieforskning som berör Hillary Clinton och andra amerikanska kvinnliga politiker, vilket också delvis relaterar till syftet eftersom forskningen berör framställning i media. Forskningen agerar också bakgrund till hur Clinton tidigare har representerats i media, vilket i sin tur är relevant för en av frågeställningarna som berör om det finns någon skillnad mellan den tidigare forskningen och uppsatsens analysresultat. Förutom det ger forskningen en bakgrund till hur kvinnliga politiker tidigare har framställts och behandlats i media. Hillary Clinton är ett studieobjekt i de studier som har presenterats, och exempelvis föreslår forskarna Curnalia och Mermer (2009:27) att framing är en del i varför de kvinnliga politikerna framställs som de gör. Framing är en stor del av den följande uppsatsen, vilket även det motiverar forskningens relevans eftersom det finns en koppling till uppsatsens teori och metod.

4. Teoretiska utgångspunkter

I det här avsnittet presenteras de teoretiska utgångspunkterna som uppsatsen tar stöd i. Avsnittet behandlar Strömbäcks tolkning av framingteorin vilket är den version av

(16)

12 här avsnittet återberättas teorin med Strömbäcks egna uttryck. Även medierade skandaler, medielogik och nyhetsvärdering samt genus tas upp och gås igenom.

4.1 Framing theory

Enligt framingteorin påverkar mediernas gestaltning av verkligheten hur människor uppfattar sin verklighet (Strömbäck 2014 3). När journalister utformar sina artiklar gestaltar de

verkligheten på ett speciellt sätt genom att använda specifika infallsvinklar. Det innebär i slutändan att de framhäver vissa värderingar framför andra (Strömbäck, 2014:114). Med andra ord bygger framingteorin på att det som har betydelse för hur människor ser på

verkligheten är hur nyheterna ser på samt förmedlar sin bild av verkligheten. Hur verkligheten egentligen ser ut är inte av stor vikt för människan (Strömbäck, 2014:115).

Strömbäck (2014:118) menar att det finns olika typer av frames. Dessa finns närvarande i tidigare forskning och Strömbäck lyfter till exempel fram händelseorienterade gestaltningar (episodic frames) där journalistiken använder enstaka händelser för att illustrera ett problem. Han skriver också om två gestaltningssätt som är vanligt förekommande i politik. Dessa är sakfrågegestaltningar (issue frames) som handlar om innehållet i politiska förslag eller en kandidats ståndpunkt i vissa frågor. Spelgestaltningar (game or strategy frames) berör vem som är vinnaren eller förloraren i en politisk situation med antingen väljarna eller opinionen samt hur politiken bedrivs (Strömbäck 2014:120). I den här situationen gestaltas politiken som en tävling om makten.

En av de tydligaste tendenserna som finns i den politiska nyhetsjournalistiken är att man gestaltar politik som en strategi och ett spel snarare än att beskriva politiken utifrån sakfrågor. Politiken handlar snarare om vinnare och förlorare i en maktkamp istället för samhälleliga problem och förslag på hur dessa problem kan lösas och i sin tur förbättra samhället

(Strömbäck 2014:174). När journalistiken gestaltar politiken som ett spel kan det leda till att journalistikens informationsvärde sjunker. Ett exempel på det är USA där politiken domineras av spelgestaltningar till skillnad från mediernas bevakning av svensk politik (Strömbäck 2014:175).

Farnsworth och Lichter (2008:45) menar att amerikanska TV-kanaler fokuserade mycket på vilken kandidat som låg först och sist under valet 1980. De lyfter fram att andra senare studier har påvisat samma fenomen. Det som uppmärksammades i den här forskningen var att

(17)

13 Gidengil (2008:63) skriver att den här sortens rapportering inte är något unikt för enbart nyhetsrapportering i TV. Den finns på samma sätt i pressen.

Strömbäck (2004:167) menar att journalistiken också kan gestalta politiken som skandal, då med benämningen skandalgestaltningar. Med det menas att journalistiken fokuserar på klandervärda beteenden hos politiker, antingen moraliskt eller juridiskt. Ekström och

Johansson (2008:72) citerade i Allern och Pollack (2012:9) skriver:”A scandal is not merely something that is revealed, but something that is shown, reported, staged and kept alive day after day”.

4.2 Medierade skandaler

Medierade skandaler kräver samarbete mellan källor och journalister. I många fall uppstår skandaler när informerade källor läcker information. Ett nytt och uppmärksammat fall är organisationen WikiLeaks som under de senaste åren har publicerat mycket information som har lett till politiska skandaler (Allern & Pollack 2012:9). Ett av de senaste exemplen är hur John Podesta (Hillary Clintons kampanjchef) fått sitt e-mailkonto hackat. Dessa e-mail hamnade i sin tur på WikiLeaks och läckan har fått negativa konsekvenser för Clintons kampanj (CBS News 2016).

Den journalistiska konstruktionen av en skandal har redan från början en viss dramaturgi, där man i den första akten etablerar ett ramverk för den story man ska rapportera om. Ofta handlar det om hjälten vs. brottslingen, eller gärningsmannen vs. offret. I den andra akten gör man plats för respons och förnekande från den anklagade och i det här skedet är det möjligt att medierna gör opinionsundersökningar för att se resultatet från sin mediebevakning. Har allmänheten sympati för den anklagade eller tar de avstånd från hen? Det man får svar på genom opinionsundersökningar kommer därefter med stor säkerhet att bli en egen story i nyheterna. Den slutliga akten handlar om att man kräver förändring, exempelvis i form av att den anklagade avgår eller får sparken. Det kan också bli så att den anklagade istället gestaltas som den ångerfyllda syndaren som öppet ber om ursäkt (Allern & Pollack 2012:18f).

4.3 Nyhetsvärdering och teorin om medielogik

Nyhetsvärdering handlar om hur möjliga nyheter värderas i den redaktionella arbetsprocessen, och i samband med detta finns det också något som kallas nyhetsurval. Nyhetsurval handlar om vad som blir publicerat som en nyhet i slutändan. Sammantaget innebär dessa termer att inte enbart högt värderade nyheter publiceras, utan även nyheter som värderas lägre än andra publiceras (Strömbäck, 2014:158).

(18)

14 Detta hör samman med medielogik. Altheide och Snow (1979) var de som först myntade termen ”media logic”. Teorin hävdar att för att förstå mediernas roll i samhället, där medierna faktiskt är en kraft som kan förändra människor, behöver vi behandla medierna som ett

kommunikationssätt med en egen slags logik. Genom medielogik kan vi tolka och se sociala händelser. Människor tar för givet att medierna kan rapportera om händelser rakt av och uttrycka känslor och dylikt. Samtidigt har människan en rädsla för att det medierna visar i själva verket är förvrängt (Altheide & Snow 1979:09). Medierna och deras behov står i centrum när medielogiken styr. Detta formar i sin tur de sätt på vilka politiska aktörer agerar och kommunicerar, förstås av medborgare, samt bevakas av medierna (Strömbäck 2008:389). Altheide och Snow (1979:10) skriver att medielogik i generella termer består av en form av kommunikation; en process genom vilken medierna presenterar och överför information. Strömbäck (2014:162f) menar att medielogiken handlar om att ett mediums innehåll anpassas efter dess format, behov av uppmärksamhet, organisation samt yrkesmässiga normer.

Mediernas behov styr vad medierna rapporterar om, snarare än verkligheten i sig. Det finns också enligt Strömbäck en annan sida av medielogiken som handlar om att aktörer i dagens samhälle som använder medier till kommunikation behöver anpassa sig till de tidigare namngivna kriterierna.

4.4 Genus

Med hjälp av framingteorin går det att undersöka hur en person ramas in och då är det troligt att genus kan komma att framställas på ett visst sätt. Med det som anledning samt att en av frågeställningarna berör hur Hillary Clinton framställs i relation till feminina respektive maskulina element är det relevant att koppla in genusteori i uppsatsen.

Genus betecknar det sociala könet, det vill säga föreställningen om att könskategorierna man och kvinna är något som är socialt konstruerat. När man talar om kön i all sin enkelhet brukar man referera till det som menas med biologiskt kön, det vill säga det kön man är född med (Hammarlin & Jarlbro 2014:12). Som på många andra vetenskapliga områden är inte alla teoretiker eniga när det gäller tolkningen av dessa begrepp. Hirdmans teori om genussystemet har haft stort inflytande på svensk genusforskning och hon menar att begreppet genus är mer komplext än att enbart kunna benämnas socialt kön eftersom begreppet enligt henne också innefattar maktrelationer män och kvinnor emellan (ibid).

”Jag vill att man tack var det begreppet [genus] ska kunna se hur människor formas och formar sig till Man och Kvinna. Och mer: hur dessa formeringar bildar

(19)

15

bärande kolonner.” ur ’Genus – om det stabilas föränderliga former’ (Hirdman 2001:11)

I uppsatsen kommer begreppet genus att användas som Jarlbro (2006:14) beskriver det; ”ett begrepp för en kulturell tolkning av biologiska skillnader mellan män och kvinnor”. Män och kvinnor blir inte män och kvinnor av sig själva utan dessa roller baseras på samhället och kulturen de är en del av. Könskategorierna man och kvinna är kort sagt sociala konstruktioner (Jarlbro 2006:12) och begreppet genus sätter ljus på att möjligheterna kvinnor och män får i själva verket styrs av olika sociala villkor.

4.5 Uppsatsens teorier i relevans till syfte och frågeställningar

Framingteorin är som tidigare nämnt den främsta teorin som uppsatsen kommer att ta stöd i för att få svar på frågeställningarna. Syftet med studien är att undersöka hur Hillary Clinton framställs i CNN och Fox News, och för att genomföra detta måste inramningar undersökas vilket kan göras genom att använda just framingteorin. Teorin är inte enbart relevant för studien på grund av att den kommer att ge vägledning och grund till hur olika inramningar i de valda nyhetsartiklarna kan se ut, utan även för att den verkar som både teori och metod. Som ett slags grundelement för teoriramen är framingteorin tätt kopplad till Allern och Pollacks teori om medierade skandaler. Som påpekat menar Strömbäck (2004:167) att journalistiken kan inrama politiken som en skandal, och då fokusera på klandervärda

beteenden hos politiker. Medan Strömbäck ger exempel på vilka inramningar som kan finnas (till exempel skandalinramningen), och vad media i dessa inramningar fokuserar på för ämnen, har Allern och Pollack i sin tur mer information om hur medierade skandaler utspelar sig. De menar exempelvis att en medierad skandal avslöjas och sedan dag efter dag ständigt uppvisas i media (Allern & Pollack 2012:9).

Att Hillary Clinton framställs utefter ett särskilt genusperspektiv är enligt den tidigare

forskningen väldigt troligt. Genusteorin är även den relevant för framingteorin då den tidigare forskningen påpekar att de som följer ett val förväntar sig att politikerna är mer maskulina än feminina, och att maskulinitet är extra viktigt när en kandidat försöker få in en fot i de högre politiska instanserna som till exempel Vita Huset (Meeks 2012:181). Om det genom

framingteorin upptäcks att Hillary Clinton har framställts antingen manligt eller kvinnligt, går det att föra en diskussion kring huruvida det sociala och kulturella samhälle Clinton är en del av har påverkat denna inramning och därmed även hennes framställda genus.

(20)

16 Sammanfattningen av allt detta är att framingteorin på egen hand därmed kommer att kunna besvara frågeställning nummer ett: ”vilka frames används för att rama in Hillary Clinton i CNN och Fox News?” men även i kombination med genusteori och tidigare forskning kunna besvara frågeställning nummer två och nummer tre: ”hur framställs Hillary Clinton i CNN och Fox News i relation till feminina respektive maskulina element?” samt ”hur skiljer sig framställningen av Hillary Clinton i CNN och Fox News i jämförelse med de framställningar av kvinnliga politiker som den tidigare forskningen har lyft fram?”

Strömbäck ger därför grundmetoden för att upptäcka de förekommande inramningarna. I ett andra led går det att i slutändan föra ett kortare resonemang kring varför de upptäckta

inramningarna blev just de som användes i artiklarna. Det går att göra med stöd av teorin om medielogik, kopplat till det som kort tagits upp om nyhetsvärdering. Medierna och deras behov står i centrum när medielogiken styr (Strömbäck 2008:389) – hur kan detta ha påverkat nyhetsvärderingen och de valda inramningarna?

5. Metod och material

Det här avsnittet behandlar uppsatsens metod och material. Metoden, som är kvalitativ

textanalys och framinganalys, förklaras närmare i början av avsnittet. Metoden motiveras med stöd av teori och litteratur. Efter att metoden har klarlagts kommer ett avsnitt om uppsatsens material som är 14 artiklar från två olika mediekanaler. Även urvalet och dess kriterier beskrivs ingående. Avsnittet avslutas med en metodreflektion, där metoden kritiseras och diskuteras och en diskussion kring giltighet, tillförlitlighet och generaliserbarhet förs.

5.1 Kvalitativ textanalys

Enligt Bryman (2011:505) är kvalitativ innehållsanalys ett av de vanligaste

tillvägagångssätten när det kommer till en kvalitativ analys av olika sorters dokument.

Bryman (2011:476) menar att språket är ett medel för att utföra eller åstadkomma handlingar. Exempel på en tänkbar handling anges vara att en skribent vill lägga skulden på någon eller presentera sig själv eller någon annan på ett specifikt sätt.

En kvalitativ textanalys är i den här uppsatsen mer lämplig än en kvantitativ eftersom att man genom en kvalitativ textanalys kan titta närmare på exempelvis ordval, citat och

meningsuppbyggnad som påverkar hur Hillary Clinton framställs och därmed blottlägga hur språk använts för att åstadkomma de ovan nämnda handlingarna. Detta passar väl ihop med uppsatsens syfte som är att undersöka hur Hillary Clinton framställs i amerikanska medier.

(21)

17 I en kvalitativ textanalys kan också ett sökande efter teman i materialet ingå. Hur man sedan lyfter fram dessa teman kan se ut på olika sätt, kategoriseringar är till exempel ett lämpligt tillvägagångssätt (Ledin & Moberg 2010:162). Analysen i uppsatsen har tematiserats efter de frames som materialet uppvisat, något som förklaras närmare i kapitel 4.2 där det presenteras hur textanalysen har använts i kombination med framinganalys.

5.2 Framinganalys

Enligt Strömbäck (2014:113) påverkar mediernas framställning av verkligheten hur människor i sin tur uppfattar den verkligheten. Detta eftersom journalister använder olika infallsvinklar i utformandet av sina artiklar och därmed framhäver vissa värderingar och en viss verklighetsbild framför andra (Strömbäck 2014:114). Spelframes som berör vem som är vinnaren eller förloraren i en politisk situation är en av de vanligaste inramningarna som finns i den medierade politiken. Det innebär att politiken framställs som en tävling om makten (Strömbäck 2014:120). En annan vanlig frame är skandalinramningen där politiker inramas genom att lyfta fram deras klandervärda beteenden som kan beröra moraliska eller juridiska sakfrågor (Strömbäck 2004:167).

Framingteorin kan i sin tur användas för att genomföra analyser av material. Entman och Herbst (2001:203) menar att framingprocessen handlar om att journalister väljer, lyfter fram och sorterar fakta eller observationer i en narrativ situation och samtidigt tar bort eller döljer en del av denna fakta som därmed hålls dold. Med hjälp av teorin om framing och

kunskaperna om textanalys går det att göra försök till att blottlägga denna beskrivna process. Det sätt en situation eller en person blir beskriven på i exempelvis medierna bör baseras på teorin och förankras i ett systematiskt arbetssätt. Genom att tematisera texter och lyfta fram exempel går det att göra en framinganalys och sätta ljus på de olika gestaltningarna av Hillary Clinton i de amerikanska medierna.

Med kunskapen om framingteorin och dess olika tänkbara frames har analysen startat med att baserat på en första genomläsning dela in de utvalda artiklarna i olika tematiska grupper. Att tematisera artiklarna har underlättat analysarbetet på det vis att det lättare gått att fokusera på vad artikeln handlar om. Grupperna namngavs efter de frames som artiklarna ansågs ge stöd till; spelframes, skandalframes och frames som ramar in Hillary Clinton som kompetent och pålitlig. De två förstnämnda stämmer överens med de frames Strömbäck lyfter fram

(2014:120;2004:167) och den sistnämnda är en frame som skapats på egen hand baserat på vad för tendenser materialet uppvisar. Det är dessa grupper som har delat in analysen i tre delar där varje analysdel ägnas åt en frame i taget. I varje tematisk del i analysen

(22)

18 karaktäriseras enskilt varje frame för att skapa förståelse för hur analysmaterialet har delats upp. De olika inramningarna diskuteras sedan i diskussionsdelen av uppsatsen.

Citat används i analysen för att belysa de olika sätt som inramningarna visar sig i texterna och valdes därefter. Exempelvis valdes citat som påvisar en spelframe baserat på om de två kandidaterna ställdes emot varandra eller om statistik användes för att belysa vem som ledde och vem som låg ett par steg bakom. Citat som påvisar en skandalframe valdes till exempel baserat på att journalisten på ett eller fler sätt valde att framställa FBI-skandalen eller andra moraliska sakfrågor på ett sätt som inte talade till Hillary Clintons fördel. Om hon inramades som kompetent genom att journalisten belyste hennes tidigare erfarenheter eller om någon uttalade sig positivt om henne togs även det med som citat. Citaten är viktiga för att de agerar som bevis för det som analysen påstår, men likaså för att en utomstående läsare ska förstå vad det är som har analyserats och varifrån slutsatserna har dragits.

Metoden har valts på grund av att den är passande för syftet som är att undersöka hur Hillary Clinton framställs i amerikanska medier. Framinganalysen lämpar sig eftersom det är själva framställningen som efterfrågas och med hjälp av den här metoden är det möjligt att upptäcka frames och därefter analysera dessa. Just en kvalitativ metod användes i kombination med framinganalysen för att det genom kvalitativ textanalys är möjligt att uppvisa exempel på hur olika frames visar sig i journalistiska texter. På det viset kan studien visa hur Clinton

framställs genom till exempel olika ordval och meningsuppbyggnader.

5.3 Urval och material

Urvalet är strategiskt och har baserats på syfte och frågeställningar vilket innebär att

materialet valdes för att matcha det uppsatsen syftar till att undersöka och för att kunna hjälpa till att besvara frågeställningarna. Det fanns alltså ett strategiskt tillvägagångssätt för att materialet skulle överensstämma med det uppsatsen ämnar få svar på. Bryman (2011:392) menar att man genom att basera urvalet av materialet på sina forskningsfrågor enklare kan hitta ett relevant material. Artiklarna som valdes uppfyllde en viss mättnad för

frågeställningarna. Det innebär att artiklarna inte handlade om exakt samma ämnen och det var totalt sett flera olika aktörer som fick uttala sig i de olika artiklarna, vilket gav en variation i materialet. På så vis valdes material på ett strategiskt vis. Materialet ansågs kunna besvara frågeställningarna och samtidigt ge en variation i analysen för att få en större bild av Hillary Clintons framställning, trots att urvalet inte är representativt och inte kan generaliseras.

(23)

19 De valda källorna för materialet är CNN och Fox News Channel som är två amerikanska nationella TV-bolag. I den här uppsatsen kommer materialet från deras respektive hemsidor. Båda erbjuder både visuellt och skrivet nyhetsmaterial men urvalet för uppsatsen berör enbart det skrivna materialet. Från början var det tänkt att utöver skriftligt material också analysera visuellt material men på grund av att det tidsmässigt inte kändes genomförbart och på grund av att det skriftliga materialet gav nog med analysmaterial fick en avgränsning ske. Enligt Altheide och Schneider (2013:92) är det lättare nu än förr att analysera digitalt material på grund av att vi kan få tillgång till information på ett enklare sätt med hjälp av vår moderna teknologi. Det är även så att 70 procent av amerikanerna aktivt hittar sina nyheter på nätet (Sotirovic & McLeod 2008:26), varför det är relevant att analysen riktas mot just dessa två digitala nyhetsmedier som även är två av de största nyhetskanalerna i USA. Därför anses materialet vara hämtat från en lämplig och pålitlig källa, som i sin tur är till stor hjälp för att svara på de angivna frågeställningarna.

I det strategiska arbetet med urvalet har ett större antal artiklar lästs igenom och i slutändan är det bara det mest relevanta materialet som har tagits med i uppsatsen. Vad som menas med relevant material är material som till största delen fokuserade på Clinton, oavsett vad artikeln handlade om för ämne. Artiklarna som valdes behövde behandla olika händelser för att undvika dubbletter och för att få variation i materialet i syfte att få en bredare bild av medierapporteringen. Eftersom den första frågeställningen berör frågan angående vilka frames som används för att rama in Clinton, var det vid urvalet viktigt med en bredare bild av medierapporteringen för att på så vis eventuellt kunna upptäcka fler frames i analysarbetet. Om artiklarna hade berört samma ämnen ansågs det vid tidpunkten för urval möjligt att de också skulle kunna uppvisa samma sorts frame. Därför var variation av stor vikt.

Den andra frågeställningen berör framställningen i form av feminina respektive maskulina element, och även den ansågs kunna få ett mer nyanserat svar om artiklarna behandlade olika ämnen där Clinton sätts i olika situationer och därmed kan komma att beskrivas annorlunda. I sin tur ansågs det vid urvalet också som en möjlighet att även den tredje frågeställningen som berör skillnaden mellan framställningen av Clinton i CNN och Fox News i jämförelse med tidigare forskningen bättre skulle kunna besvaras med ett varierat analysmaterial. Den tidigare forskningen har gett blandade resultat, och som nämnt ansågs ett varierat analysmaterial också kunna ge ett varierat analysresultat.

Kriterierna för en första läsning av materialet var att antingen artikelns rubrik eller den

(24)

20 eller efternamn eller både och. Detta eftersom syftet med uppsatsen är att undersöka just Hillary Clintons framställning i de valda medierna, varför det vid urvalet var viktigt att artiklarna fokuserade på henne till största del och ingen annan. Artiklarna kunde behandla vilket ämne som helst så länge Clinton var politikern i fokus. Därför valdes mycket material bort, material som vid genomläsning visade sig handla om Bill Clinton eller som mestadels fokuserade på något/någon annat än Hillary Clinton trots att hennes namn nämndes i rubriken eller sammanfattningen. Ofta var det så att en rubrik kunde innehålla hennes namn, och även sammanfattningen, men att artikeln sedan till stor del handlade om Donald Trump. Därför valdes en stor del av materialet bort. Debattartiklar som handlade om Hillary Clinton valdes däremot aktivt bort eftersom skribenten i en debatt ofta extremt tydligt står på en sida, hellre än en annan. Resultatet skulle bli skevt, och förutsägbart, om dessa artiklar tagits med

eftersom man i en debattartikel är antingen för eller emot och argumenterar för detta, ofta med hårda argument.

Den studerade tidsperioden är 8 oktober till den 8 november 2016 och från den perioden valdes 7 artiklar per mediekanal. Den specifika tidsperioden berör sista månaden innan den amerikanska valdagen och valdes därefter. Den sista månaden måste onekligen ha varit en hektisk period för den amerikanska medievärlden, och insamlandet av material har gett en överblick av vad som fanns på agendan den valda tidsperioden. Det som främst verkar vara på agendan är hur olika kända profiler – kändisar eller politiker – röstar i valet,

opinionsmätningar som går upp och ned och även olika artiklar som relaterar till hur pass stort kampanjstöd kandidaterna har i form av väljare och pengar. Artiklar om Clintons e-mail och FBI är också vanligt förekommande, precis som artiklar om WikiLeaks som är inblandade i många olika situationer angående Clinton och hennes kollegor. Även artiklar som berör varför man som väljare ska rösta på den ena eller den andra kandidaten är närvarande under

tidsperioden.

Som nämnt i bakgrunden återöppnade FBI-chefen James Comey fallet som berörde Hillary Clintons e-mailskandal i slutet av oktober (Svahn 2016). Det är därför möjligt att det som fanns på agendan de sista veckorna innan valet kan ha påverkats av det Comey gjorde, och detta kan i sin tur ha påverkat artikelutbudet som sökningen gett mellan slutet av oktober fram till 8 november som är sista dagen för valt material.

Vid artikelsökningen kunde jag på vardera hemsidan välja mellan deras förbestämda kategorier för att anpassa sökningen utefter fritext. De kategorier som valdes var för Fox News ”politics” och ”text”. För CNN valdes motsvarande ”news” och ”stories”. Namnen på

(25)

21 kategorierna är olika på grund av att de respektive hemsidorna inte har namngett dem likadant men de motsvarar samma sökkriterier.

På Fox News fanns det 395 sökresultat när jag sökte med kriterierna ”politics” och ”text” mellan 8 oktober-8 november 2016 med fritexten ”Hillary Clinton” och sorterade dem efter relevans för att få det mest relevanta materialet först. Av dessa granskades 230 rubriker, varav 35 valdes ut för närmare läsning av de tillhörande artiklarna.

På CNN kunde jag inte sortera fram artiklar mellan två specifika datum, vilket gjorde att sökningen genererade 10 464 resultat när fritexten ”Hillary Clinton” användes i samband med kriterierna ”news” och ”stories”. På grund av det stora omfånget är det omöjligt att svara på exakt hur många artiklar som fanns mellan den 8 oktober-8 november 2016 då jag manuellt behövde bläddra fram till rätt datum genom att börja bläddrandet från dagens datum. I

slutändan var det 40 artiklar som lästes igenom. Att 5 mer artiklar lästes igenom hos CNN än hos Fox News var inget medvetet val, utan skedde på grund av en felräkning. På grund av att CNN vid sökningen hade så pass många fler artiklar tillgängliga anses däremot inte läsningen av fler artiklar ha påverkat analysresultatet.

Något som är viktigt att lyfta fram är just att sökningen på CNN genererade ett mycket större resultat än vad sökningen på Fox News gjorde. Det gjorde det omöjligt att bläddra igenom exakt alla sidor från början till slut mellan 8 november och 8 oktober. Sammantaget valdes 14 artiklar, som tidigare nämnt 7 artiklar per mediekanal. Vad som avgjorde varför de artiklarna valdes var att de, som tidigare nämnt, fokuserade på Hillary Clinton i stort och att de handlade om olika ämnen. De ansågs ge goda förutsättningar för att uppfylla arbetets syfte, och ansågs innehålla svar till uppsatsens frågeställningar. Att detta är uppfyllt bör i sin tur leda till ett varierat analysmaterial och en varierad analys med tydliga svar på arbetets frågor.

5.4 Metodkritik

En vanlig kritik av kvalitativ forskning är att den är alldeles för subjektiv, det vill säga att den ger ett stort utrymme för subjektivitet hos författaren (Bryman 2011:368). Att göra en

framinganalys ger författaren ett stort utrymme för egna tolkningar. Därför är det möjligt att studiens resultat kan komma att se annorlunda ut om en annan författare skulle genomföra samma studie som har gjorts i den här uppsatsen. Att genomföra studien under en viss tidsperiod skulle säkerligen generera ett annorlunda resultat vilket bör betraktas som en nackdel eftersom studien då har i princip noll replikerbarhet vilket för övrigt är en vanlig kritik av kvalitativ forskning (ibid).

(26)

22 Inom exempelvis politiken sker det ständigt nya saker, särskilt under ett val. Därför kan

tidsperioden under vilken materialet undersöks påverka resultatet om exempelvis en speciell händelse precis skett och den omskrivs extra mycket under en viss period. Att materialet för studien valdes en månad innan valet kan eventuellt komma att påverka vad materialet visar för olika frames. Det är däremot svårt att kontrollera eftersom den politiska bevakningen oftast handlar om det som händer i politiken i nuläget.

Att uppsatsen använder sig av ett mindre urval, närmare bestämt 14 artiklar, är också något som går att kritisera. Ett strategiskt urval går inte att generalisera (Bryman 2011:392), men ett mindre urval begränsar också läsaren från att få en större bild av hur framställningen i de valda medierna ser ut. 14 artiklar av flera hundra eller tusen säger inte särskilt mycket eftersom det finns mycket material som utelämnas.

Bristen på transparens är något en kvalitativ metod ofta får kritik för. Det som menas är att det kan vara svårt att se hur en forskare har nått sina slutsatser och därmed blir det svårt att på djupet förstå hur en analys har genomförts och hur forskaren bar sig åt vid analysen av sin data (Bryman 2011:370). För att motverka det har uppsatsens tillvägagångssätt för urval och metod sammanfattats så kort och koncist som möjligt och tankar kring hur citaten valts ut har förklarats. Citaten visas sedan upp och tolkas med en viss mån av argument som inte

spekulerar för mycket.

Något annat som kan kritiseras med metoden är att urvalsprocessen för materialet inte var exakt lika då materialet inte hittades via en gemensam databas utan från två skilda håll. Eftersom det är olika hemsidor har de olika namn på till exempel sina urvalskategorier och hur man kan hämta fram material skiljer sig åt. Å andra sidan gäller det istället att man som forskare är extra noggrann och jämför de olika begreppen, för att säkerställa att rätt och motsvarande urvalskategorier väljs, samt att man beskriver hur processen har gått till så att läsaren förstår att kategorierna inte heter samma sak.

5.5 Giltighet, tillförlitlighet och generaliserbarhet

Giltighet (validitet) handlar om ifall man mäter det man påstår sig mäta (Bryman 2011:352). I det här fallet får studien en högre giltighet då syftet är att undersöka hur Hillary Clinton framställs i amerikanska medier, vilket görs med hjälp av en framinganalys. Metoden är lämplig för syftet och på så vis går det att visa att man som forskare aktivt gjort ett val för att kunna få svar på sina forskningsfrågor. Genom att motivera och förklara val av material går det också att tydliggöra vad man i forskningsprocessen valt och varför och på så vis

(27)

23 understryka att man mäter det man avser att mäta. Detta kan sedan utvecklas vidare genom att motivera sina resonemang med hjälp av citat – bevis – vilket även det är ett tillvägagångssätt som har använts i uppsatsen.

Tillförlitlighet (reliabilitet) berör i vilken utsträckning en undersökning kan replikeras (Bryman 2011:352). Som tidigare sagt ger en framinganalys ett stort utrymme för egna tolkningar och därför är det möjligt att studiens resultat ser annorlunda ut om en annan forskare skulle genomföra en likadan studie. Kvalitativa studier har ett visst mått av

subjektivitet och Bryman (ibid) tar upp att det är omöjligt att ”frysa” en social miljö. I den här uppsatsen innebär det exempelvis att medielandskapet genomgår kontinuerlig förändring och det tillkommer dagligen artiklar och händelser. Studie har därför inte särskilt hög

tillförlitlighet. För att motverka detta är det viktigt att studien har en bred transparens som förklaras mer ingående i punkt 4.2, något som har eftersträvats i uppsatsen för att höja tillförlitligheten.

Avsaknaden av generaliserbarhet är en vanlig kritik för kvalitativa studier eftersom studier genomförs i en viss miljö och man inte kan bevisa på något sätt att det ser likadant ut i en annan sorts miljö (Bryman 2011:369). Studier gjorda med strategiska urval är inte heller möjliga att generalisera eftersom det inte är ett sannolikhetsurval (Bryman 2011:392).

Studiens 14 artiklar och dess resultat går omöjligt att generalisera, men resultatet av ett större urval artiklar hade inte heller gått att generalisera på grund av det strategiska urvalet.

Meningen med studien är dessutom inte att kvantifiera en stor mängd artiklar som skulle kunna säga någonting konkret om hur Hillary Clinton framställs i olika mediekanaler, varför generalisering inte eftersträvas. Bristen på generaliserbarhet är definitivt en nackdel, men eftersom det är en kvalitativ studie med ett mindre strategiskt urval är det i praktiken ofrånkomligt.

6. Analys

I följande analys presenteras tre olika frames (inramningar) som analysmaterialet visade upphov till. Två av dem, spelinramning och skandalinramning, överensstämmer med de frames som Strömbäck (2014:120;2004:167) lyft fram och inramningen som kvalificerad och pålitlig är en frame som namngivits på egen hand efter fynd i analysmaterialet.

Spelinramningen och skandalinramningen var de inramningar som verkade förekomma mest i de 14 artiklarna som analyserades, men skandalinramningen visade sig i slutändan vara den mest framträdande av dessa tre frames i materialet. Uppsatsen ämnar inte att kvantifiera detta

(28)

24 eftersom urvalet är så pass litet, utan det är mest en notering om vilken frame som anses vara den mest framträdande i det valda materialet. För att visa hur inramningarna tolkades och var resonemangen kring texterna kommer ifrån används citat. Citaten används därmed för att lyfta fram de delar av artiklarna som tydligast uppvisade en inramning. I analysen framförs enbart exempel och tankar som rimligtvis kan dras från de valda citaten, det är med andra ord deskriptiva antaganden som görs. En diskussion som berör analysen och analysresultatet kommer att föras i ett senare avsnitt där analysresultatet tolkas och kopplas till uppsatsens frågeställningar, den tidigare forskningen och teorin.

6.1 Spelinramning som vinnare eller förlorare

Det som karaktäriserar en så kallad spelgestaltning i det undersökta nyhetsmaterialet är användandet av opinionsundersökningar som grund för statistik och kommentarer om vem som leder och vem som ligger sist. Baserat på de artiklar som lästs igenom under

urvalsprocessen tycks opinionsundersökningar vara ett vanligt förekommande fenomen och baserat på vad medierna har skrivit från vecka till vecka så svajar resultaten upp och ned. I de artiklar som har analyserats är det inga kandidater som uttalar sig utan det är snarare så att journalisten presenterar statistik i form av siffror och procent som ibland kommenteras av politiska experter. Som Strömbäck (2014:174) påstår handlar politikens spelframe om vinnare och förlorare i en maktkamp istället för att handla om politiska sakfrågor och förslag på hur problem kan lösas.

Fox News

Fox News var i slutet av oktober inne på att den tidigare nämnda FBI-skandalen har skadat Clintons vinstchanser, då de sjunkande siffrorna tycks korrelera med återöppnandet av FBI-fallet:

”…on specific scandals, the poll finds a difference: more voters think Clinton is lying about how her emails were handled while she was secretary of state (67 percent) than think Trump is lying about the allegations women are making against him (51 percent). Even so, the email issue matters less in vote choice, as 24 percent of those who think Clinton is lying still back her, while just 8 percent of those who believe Trump is lying support him.” (Blanton 2016-10-18)

Trots att Clinton vid den här tidsperioden har ett övertag i opinionsundersökningarna visar artikeln att det är en majoritet som ser henne som en lögnare. Detta genom att presentera statistiken om att 67 % av väljarna tror att hon ljuger, gentemot att 51 % av Trumps väljare

(29)

25

tror att han ljuger. Här ställer artikeln Clinton och Trump emot varandra som i en tävling och det påvisar att artikeln karaktäriseras av en spelframe eftersom en vinnare och en förlorare presenteras. I det här fallet visar statistiken som presenteras att Clinton inramas som

förloraren då hon enligt siffrorna är den som ljuger mest. Alla artiklar där de två kandidaterna ställs mot varandra behöver nödvändigtvis inte innehålla en spelframe, men i det här fallet jämförs deras procentuella andel i en opinionsmätning som rör lögner och samtidigt indirekt berör förtroende. Den som har störst förtroende hos väljarna, bör rimligtvis vara den som i slutändan har störst chans att bli president. På de grunderna går det att påstå att det rör sig om en spelframe.

Artikeln ger i slutändan Clinton en del förtroende tillbaka då man kan läsa att hon har störst andel röstberättigade som stöttar henne. E-mailskandalen tycks alltså enligt texten inte spela någon större roll för hur väljarna har valt att rösta. Trots att Clinton inramas som förlorare verkar siffrorna överlag tala till hennes fördel. Det går att se genom textutformningen som först pekar ut henne som förlorare och senare framställer henne som den mest populära kandidaten, baserat på att journalisten påpekar att hon har stöd från fler röstberättigade än vad Trump har. Detta innebär att Clinton oberoende av den mer negativa nyhetsbevakningen ligger i topp och därför ramas in som den slutgiltiga vinnaren.

I artiklarna som har lästs igenom i urvalet och i analysen har ekonomi varit ett återkommande ämne som tycks vara en del av spelinramningen då det har handlat om vem som har mest förtroende hos den amerikanska befolkningen när det kommer till att hantera ekonomin. Det blir här en perspektivförskjutning där journalister går från att beskriva politiken till att

beskriva personerna bakom den, precis som Farnsworth och Lichter (2008:44) beskriver det. CNN

Precis som i Fox News har CNN också många tendenser till att uppvisa en spelinramning. I en av artiklarna från CNN som tydligt karaktäriseras av en spelinramning skrivs följande:

“Clinton's odds have always been much greater than her opponent, Republican nominee Donald Trump, according to the prediction market, although they had dropped last week.” (Kenney 2016-11-08)

Att de två kandidaterna ställs emot varandra i artikeln reflekterar det amerikanska valets spelstruktur där valprocessen i sig är ett spel, till exempel hur kandidaterna tävlar mot varandra genom primärval för att sedan förhoppningsvis stå emot det motsatta partiets kandidat och återigen tävla om vinst (att bli president). Artikeln hänvisar till diverse

Figur

Updating...

Referenser

  1. n http://edition.cnn.com/2015/09/03/politics/hillary-clinton-email-controversy-explained-2016/
  2. http://edition.cnn.com/2015/09/03/politics/hillary-clinton-email-controversy-explained-2016/
  3. n http://www.cbsnews.com/news/the-john-podesta-emails-released-by-wikileaks/
  4. http://edition.cnn.com/videos/politics/2016/10/19/third-presidential-debate-trump-clinton-30-years-comparison-sot.cnn 2016-11-17
  5. http://edition.cnn.com/videos/politics/2016/10/19/third-presidential-debate-trump-clinton-30-years-comparison-sot.cnn%202016-11-17
  6. n http://www.businessinsider.com/here-are-the-most-and-least-trusted-news-outlets-in-america-2014-10?r=US&IR=T&IR=T
  7. http://www.businessinsider.com/here-are-the-most-and-least-trusted-news-outlets-in-america-2014-10?r=US&IR=T&IR=T
  8. n http://variety.com/2015/tv/news/cable-news-ratings-cnn-top-gainer-fox-news-channel-dominant-1201666151/
  9. http://variety.com/2015/tv/news/cable-news-ratings-cnn-top-gainer-fox-news-channel-dominant-1201666151/
  10. https://www.publicintegrity.org/2016/10/17/20330/journalists-shower-hillary-clinton-campaign-cash
  11. https://www.publicintegrity.org/2016/10/17/20330/journalists-shower-hillary-clinton-campaign-cash
  12. http://money.cnn.com/2016/09/25/news/economy/donald-trump-hillary-clinton-lesser-of-two-evils/
  13. http://money.cnn.com/2016/09/25/news/economy/donald-trump-hillary-clinton-lesser-of-two-evils/
  14. n http://www.bbc.com/news/world-us-canada-36020717 2016-12-08
  15. n https://www.noi.org/muslim-program/
  16. https://www.noi.org/muslim-program/
  17. n http://edition.cnn.com/2016/11/07/opinions/navarro-republican-voting-for-clinton/
  18. http://edition.cnn.com/2016/11/07/opinions/navarro-republican-voting-for-clinton/
  19. http://www.journalism.org/2014/10/21/political-polarization-media-habits/
  20. n https://kit.se/2016/08/11/56964/hillary-hatet-ar-inte-nytt-tvart-om-det-har-gamla-anor/
  21. https://kit.se/2016/08/11/56964/hillary-hatet-ar-inte-nytt-tvart-om-det-har-gamla-anor/
  22. n http://www.dn.se/nyheter/usa-valet/fbi-inget-tyder-pa-lagbrott-fran-clintons-sida/
  23. http://www.dn.se/nyheter/usa-valet/fbi-inget-tyder-pa-lagbrott-fran-clintons-sida/
  24. n http://www.economist.com/help/about-us
  25. http://www.economist.com/news/leaders/21709540-why-we-would-cast-our-hypothetical-vote-hillary-clinton-americas-best-hope 2016-12-09
  26. http://www.economist.com/news/leaders/21709540-why-we-would-cast-our-hypothetical-vote-hillary-clinton-americas-best-hope%202016-12-09
  27. n http://www.economist.com/blogs/graphicdetail/2016/06/primary-season
  28. n http://www.foxnews.com/politics/2016/10/18/fox-news-poll-clinton-tops-trump-by-6-points.html
  29. http://www.foxnews.com/politics/2016/10/18/fox-news-poll-clinton-tops-trump-by-6-points.html
  30. http://www.foxnews.com/politics/2016/10/25/colin-powell-says-hell-vote-for-hillary-clinton.html
Relaterade ämnen :