Vinnande aptering. Hur anpassa timret efter produktionsförutsättningar och kundkrav

Håkan Lundberg, Eva Tarre

Vinnande aptering

-Hur anpassa timret efter

produktionsfönitsättningar

och kundkrav

Profitabk bucking - How to adjust the

sawmilVs log distribution in accordance with

customer demand and production prerequisits

Trätek

VINNANDE APTERING - HUR ANPASSA T I M R E T E F T E R PRODUKTIONSFÖRUTSÄTTNINGAR O C H KUNDKRAV

Profitable bucking - How to adjust the sawmilJ's log distribution in accordance with customer demand and production prerequisits

Trätek, Rapport I 9301003 ISSN 1102- 1071 ISRN TRÄTEK - R - - 93/003 - - SE Nyckelord bucking crosscutting log breakdown lumber yield optimization production management sawing sawmilling sawmills Stockholm augusti 1993

forskningsresultat eller översikter, utvecklingar och studier. Publicerade rapponer betecknas med I eller P och numreras tillsammans med alla ut-gåvor från Trätek i löpande följd.

Citat tillätes om källan anges.

Reports issued by the Swedish Institute for ^'^ood Technology Research comprise complete accounts for research results, or summaries. sur\-e\s and

studies. Published reports bear the designation I or P and are numbered in consecutive order together with all the other publications from the Institute. Extracts from the text max be reproduced provided the source is acknowledged.

faktur (snickeri-, trähus-, möbel- och övrig träför-ädlande industri), träfiberskivor. spånskivor och ply-wood. Ett avtal om forskning och utveckling mellan industrin och Nutek utgör grunden för verksamheten som utförs med egna, samverkande och externa re-surser. Trätek har forskningsenheter i Stockholm, Jönköping och Skellefteå.

The Swedish Institute for Wood Technology Re-search serx'es the five branches of the industrv: sawmills, manufacturing (joinerx. wooden hous-es, furniture and other woodworking plants), fibre board, particle board and plywood. A research and development agreement betyveen the industr\' and the Swedish National Board for Industrial and Technical Development forms the basis for the Institute's activities. The Institute utilises its own rcwurces as well as those of its collaborators and other outside bodies. Our research units are located in Stockholm. Jönköping and Skellefteå.

Sid 1. FORORD 3 2. SAMMANFATTNING 4 INLEDNING 6 BAKGRUND 7 SYFTE 10 RESULTAT 18 6.1 Nord 19 6.1.1 Aptering 19 6.1.2 Skogliga förutsättningar 19 6.1.3 Råvara 20 6.1.4 Sågad vara 21 6.1.5 Sågutbyte 22 6.1.6 Ekonomiskt utfall 22 6.2 Syd 28 6.2.1 Aptering 28 6.2.2 Skogliga förutsättningar 28 6.2.3 Råvara 30 6.2.4 Sågad vara 30 6.2.5 Sågutbyte 31 6.2.6 Ekonomiskt utfall 32

RATIONELLT BETEENDE VID OLIKA OMVÄRLDSFÖRHÅLLANDEN 36

7.1 Råvaran som begränsande faktor 38

7.2 Produktionen som begränsande faktor 39

7.3 Marknaden som begränsande faktor 41

7.4 Verkligheten, en kombination av renodlade simationer 43

MARKNADENS KRAV 44 8.1 Historisk tillbakablick 44

8.3 Styrsignaler från marknaden 45

8.4 Filtrering av styrsignaler 46

9. DISKUSSION 48

10. FRAMTIDEN 52

11. OM PRISLISTOR OCH APTERING 54

11.1 Prislistevarianter 56 11.1.1 Radprislistan 56 11.1.2 Matrisprislistan 57 11.1.3 Fastmeterlistan 58

11.2 Styrprislista 59

11.3 Apteringsdatorer och apteringsprinciper 59

11.3.1 Inledning 59 11.3.2 Förarbestämd genom längdförval 59

11.3.3 Avsmalningsaptering 59 11.3.4 Värdeaptering 59 11.3.5 Fördelningsaptering 60 11.3.6 Längdneutralitet 61 12. LITTERATURLISTA 62 13. ORDLISTA 64 14. SUMMARY 67 BILAGOR 69

Föreliggande rapport sammanfattar det arbete som har bedrivits vid Trätek inom apterings-området under de senaste tre åren. Projektet initierades ursprungligen av dåvarande Styr-grupp 1 vid Trätek som önskade utreda konsekvenserna av datorapterat timmer för såg-verken.

Arbetet har bedrivits med hjälp av två värdföretag till vilka vi vill rikta ett varmt tack. Utan deras engagemang och beredvillighet när det gäller att ta fram indata hade arbetet hart när varit omöjligt att genomföra.

Vidare vill vi tacka Max Enander och Göran From som i ett examensarbete vid Jägmästar-linjen, SLU tagit fram värdefulla stamdata vilka delvis tjänat som underlag i den norra delstudien. Tackas skall även den referensgrupp som har fungerat som bollplank för idéer och som har kommit med kloka råd och inlägg under arbetets gång.

Slutligen vill vi rikta en tacksamhetens tanke till Forskningsstiftelsen Skogsarbeten, nuva-rande SkogForsk, dels för det arbete som där bedrivs inom apteringsfältet, dels för de utmärkta programvaror som man har tagit fram och tillhandahållit vilka har varit oss till mycken stor hjälp i vårt arbete.

Arbetet har finansierats genom det Sågverkstekniska ramprogrammet, genom SJFR via det Skogstekniska ramprogrammet samt genom Nordiska Skogsarbetsstudiernas Råd.

Till de läsare som inte är införstådda med hur prislistorna påverkar apteringen riktas en varm uppmaning att först tillgodogöra sig innehållet i kapitel elva.

För huvuddelen av rapporten svarar Håkan Lundberg med undantag för kapitlen sju och åtta som är författade av Eva Tarre.

Stockholm i februari 1993

2. SAMMANFATTNING

Apteringsdatorerna kan sägas ha fått sitt genomslag på allvar under den senaste femårspe-rioden och gav vid sitt införande skogsbruket bättre förutsättningar för att höja apterings-graden, det vill säga den ekonomiska måluppfyllelsen mot en given prislista. Effekterna för sågverken blev inledningsvis negativa, med bl a oförutsedda längdfördelningar som följd. Detta var en konsekvens av att man till en början använde prislistor ursprungligen avsedda för manuell aptering i kombination med moderna apteringsdatorer.

Skogsbruket upptäckte emellertid att ökningen av apteringsgraden ej kunde fortsätta i all oändlighet. Detta berodde bland annat på ofullkomligheter vad gäller mätningen på skogs-maskinerna, bedömningen av kvalitetsgränser med mera. Man såg sig då om efter andra möjligheter att öka intäkterna. Ett möjligt sådant sätt skulle kunna vara att frångå aptering-en efter de gaptering-enerella prislistorna och i stället skräddarsy apteringaptering-en efter det aptering-enskilda såg-verkets krav och behov.

Problemet i detta fall visade sig bestå i att få sågverken att prestera tydliga svar på frågan vilken råvarufördelning som efterfrågades. De svar som erhölls var vanligen svävande om man ens fick svar över huvud taget. Detta har sina orsaker. Att svara på frågan vilken aptering eller egentligen vilken råvarufördelning som efterfrågas är av flera orsaker kom-plicerat. För det första krävs att man vet vad man kan få innan man kan ställa upp ett adekvat önskemål. För det andra krävs att man bland alla de möjliga alternativen kan identifiera det som är mest gyrmsamt. Graden av gynnsamhet bestäms dessutom av ett flertal olika faktorer. Dessa faktorer kan i huvudsak sägas vara marknaden, skogen och själva sågverket. Marknaden anger vilka produkter som efterfrågas samt de gällande pri-serna. Skogen anger vad som kan avverkas och sågverket anger kostnaderna för produk-tion av trävaror från olika råvarufördelningar och de rådande produkproduk-tionsmässiga begräns-ningarna.

Föreliggande rapport redogör för metodiken bakom hur man för ett enskilt sågverk med beskrivna förutsättningar tar fram den mest fördelaktiga stocknotan och vilka förbättringar detta kan medföra. Arbetet har genomförts på ett likartat sätt vid två värdföretag, ett i norra Sverige och ett i södra. För att minimera inverkan av kvalitets variation på grund av olika apteringar har studien endast omfattat gran. Resultaten torde emellertid i allt väsent-ligt vara giltiga även för fura.

Den metod som huvudsakligen har använts har bestått i att skapa modeller av sågverket och dess omvärld. Med hjälp av olika skogliga indata har de skogliga förutsättningarna inom sågverkets fångstområde beskrivits i form av en typskog. Olika apteringsalternativ har därefter konstruerats och konsekvensberäknats. Konsekvensberäkningarna har avsetts att omfatta hela kedjan från avverkning till utleverans av sågade trävaror. Ersättningen till timmer leverantören har utformats på så vis att denne alltid skulle erhålla samma ekono-miska ersättning för hela den uttagna volymen timmer och massaved. Utvärdering av de olika apteringsalternativen har skett med avseende på det ekonomiska utfallet för sågver-ket.

Resultaten pekar på att det ligger en mycket stor potential i att anpassa apteringen efter det enskilda sågverkets krav och behov vilket talar för att de båda parterna skog och såg har mycket att vinna på en mer nära samordning. Dessa potentialer varierar givetvis i storlek

smdie resulterat i antyder att de i praktiken förmodligen väl Överstiger 10% i ren resultat-förbättring. Detta åstadkoms genom en kombination av ett bättre utnyttjande av produk-tionsapparaten samt ett förhöjt netto av den genomsnittliga kubikmetern färdigvara. Mär-kas bör att denna potential ej grundas på en prisdifferentiering mellan färdigvara av olika längd förutom det sedvanliga stuageavdraget. Skulle man kunna särskilja priser för olika färdigvarulängder skulle denna potential rimligen bli ännu större.

För att kunna tillgodogöra sig dessa potentialer fordras dock att länkarna i kedjan i all-mänhet fungerar bättre än idag, dels för sig själva, och viktigast, tillsammans med var-andra. Som exempel kan nämnas att kalibreringsrutinerna på skogsmaskinerna måste för-bättras och tillämpas på ett mer stringent sätt än vad som är fallet på många platser idag, samt att man ännu inte talar ett gemensamt språk i skogen och vid sågen.

3. INLEDNING

Råvarukostnaderna uppgår generellt till mellan 60 och 70% av sågverkets hela kostnads-massa. Råvarans beskaffenhet kan dessutom antas vara mer eller mindre avgörande för sågverkets ekonomiska resultat eftersom den bestämmer vad slags produkter som kan produceras och deras kvalitetsfördelning. Viss valfrihet finns vad avser val av postning m m men apteringen och stammens kvalitetsfördelning spelar, detta till trots, en helt av-görande roll när det gäller att bestämma utseendet på stocken och de ur denna stock fal-lande planken och bräderna.

Det första egentliga sönderdelningsingreppet under trädstammens väg till slutlig produkt sker vid apteringen. Apteringen är, likt de flesta andra sönderdelningar, ett processteg som inte kan omvändas. När en stock väl är kapad kan den omöjligen göras längre, endast kortare. Detta innebär att man gör klokt i att noga överväga vilket alternativ bland alla de som är möjliga att ta fram som är det mest gynnsamma innan man fattar ett avgörande beslut. Ett apteringsbeslut avseende en viss stock påverkar även de övriga stockämnena i stammen. Det gäller, med andra ord, att ta hela stammen i beaktande och i många fall även hela beståndet.

Skogsbrukets, såväl som sågverksnäringens, lönsamhet beror dessutom till stor del av en korrekt utförd aptering. Skogsbruket eftersträvar naturligtvis bästa möjliga betalning för sina produkter, främst timmer och massaved, medan sågverken syftar till att erhålla råvara som på bästa möjliga sätt passar deras marknad och produktionsapparat. Att få dessa två delmål att sammanfalla är därför grundläggande för en riktig apteringsstyrning.

Att sågverken skall ha ett avgörande inflytande över hur deras råvara tillreds och även från vad slags bestånd den kommer framstår såsom varande självklart om man beaktar ovanstående faktorer. Så har dock icke tidigare varit fallet, mycket beroende på det då rådande underutbudet av sågtimmer. Sågverken har mer eller mindre tvingats att välja att inte ställa höga krav på råvaran eftersom det har funnits en risk för att man på så sätt hade kunnat bli utan timmer. I andra fall har man avstått eftersom säljaren har krävt kraftig kompensation för det som man från säljarsidan har uppfattat som merinsatser. Till viss del kvarstår denna rädsla för att ställa krav på råvaran, vilket i förlängningen är beklagligt för båda parter.

Då nu säljarna har förlorat, eller håller på att förlora det tidigare mycket starka förhand-lingsmässiga övertaget genom att utbudet av timmer ökar ges timmerköparna nya möjlig-heter att ställa krav på råvaran. Vilka krav skall då sågverken ställa på just apteringen? Denna rapport redogör för principerna bakom hur man ur en given skog tar fram den från sågverkets sida sett mest önskvärda timmerfördelningen, samt något om vad båda parter kan ha att vinna på detta. I kapitlet "Om prislistor och aptering" sida 54 redogörs dess-utom för några av de principer som styr modern aptering. De läsare som inte i detalj är insatta i hur dessa saker fungerar uppmanas att först tillgodogöra sig detta kapitel innan resten av rapporten läses. Vidare innehåller rapporten ett kapitel om principer för styrning av råvara och produktion som återfirms på sida 36 samt ett kapitel om sågverkens marknad på sida 44 vilka tjänar till att sätta in apteringen i sitt sammanhang.

Apteringen, eller uppdelningen av trädstam i sortiment, är ett verksamhetsområde som sågverken egentligen tidigare, generellt sett, inte har haft något större inflytande över.

På den tid då speciella apterare arbetade inom skogsbruket, och även i stor utsträckning senare, kan apteringen helt och hållet ha ansetts vara en skoglig angelägenhet. Det gällde helt enkelt att från skogens sida se till aU man för varje enskilt träd erhöll bästa möjliga betalning i syfte att skaffa sig högsta möjliga rotnetto. Sågverkens eller slutanvändarnas krav beaktades endast undantagsvis, förutom det att vissa generella apteringsinstruktioner normalt sett följdes.

På senare år har emellertid sågverken kommit att påverka apteringen allt mer. Vissa såg-verk har introducerat speciella sortiment, under det att andra bedriver specialaptering i egna skogar eller i rotposter. Man har under senare år dessutom kunnat skönja tendenser till ett närmande mellan skogsbruk och sågverksnäring på flera olika håll. Detta har kun-nat iakttas bland såväl de sågverk som mestadels förlitar sig på extern råvara som hos dem som har en stor del egen skog, då främst de så kallade industrisågarna. Intressant är att märka att denna process synes ha gått längre vad avser de sågverk som saknar egen råva-rubas än vad som är fallet för industrisågarna. Denna observation förefaller vara något kuriös då man i fallet industrisågar av allt att döma borde ha de i särklass bästa förutsätt-ningarna för en väl fungerande samordning mellan skog och såg.

Skogsbruket har under samma period försetts med allt bättre möjligheter att styra aptering-en. Detta har främst skett genom apteringsdatorernas intåg på scenaptering-en. Dessa datorer har medgivit att apteringsgraden, d v s graden av ekonomisk måluppfyllelse mot en given pris-lista, har kunnat ökas, vilket utan tvivel har varit till gagn för skogen. Någon större egent-lig nytta av apteringsdatorerna kan dock nästa länk i kedjan, sågverken, inte anses ha åtnjutit.

•• Maskinell — Manuell 40 43 46 49

Stocklängd (dm)

Längdfördelning vid manuell respektive automatiserad aptering.

De första egentliga effekterna som sågverksnäringen märkte av apteringsdatorerna var att längdfördelningama på timret blev vad man uppfattade som skeva. Timmer förekom an-tingen i form av långlängder eller som kortlängder. Mellanlängderna hade mer eller min-dre fallit bort. Bilden av manuellt apterat timmer karaktäriseras snarast av en ansamling kring mellanlängderna, vilket förmodligen snarast är ett uttryck för mänsklig moderation och en oförmåga att snabbt beräkna det optimala apteringsalternativet. Utseendet på det maskinellt apterade timret var ett direkt resultat av att apteringsdatorerna hade genomskå-dat prislistorna och agerat i enlighet med detta. Med längdpremier som ursprungligen hade avsetts för manuell aptering använda vid skördaraptering kunde resultatet egentligen inte bli något annat. (Se vidare kapitlet Om prislistor och aptering.) De längdpremier som av-setts för manuell aptering var i allmänhet övertydliga på så sätt att påslagen och avdragen var relativt stora, detta för att få avsedd effekt utan att den manuelle apteraren skulle be-höva genomföra några mer omfattande beräkningar.

Den faktiska vinsten från apteringsdatorerna blev således huvudsakligen att skogsbruket kunde höja apteringsgraden. Det stadium inträdde emellertid då apteringsgraden ej längre kunde ökas eftersom man hade nått det praktiskt uppnåeliga taket. Detta kommer bland annat an på de osäkerhetsmoment som orsakas av osäker mätning av såväl längd som diameter. Man började då se sig om efter andra möjligheter att öka intäkterna. En möjlig väg skulle då kunna vara att skräddarsy apteringen efter det enskilda sågverkets krav och behov. Emellertid var detta inte helt enkelt eftersom man i allmänhet inte fick några klara och entydiga besked från sågverken. Svaret på frågan vilken råvarufördelning som skulle apteras fram förblev i de flesta fall outtalat.

Den optimala stocknotan besäms huvudsakligen av tre faktorer.

enskilt sågverk skall eftersträva bestäms av tre faktorer, nämligen skogen inom fångstom-rådet, sågverkets marknad samt sågverkets produktionsapparat. Skogen anger vad som är möjligt att aptera fram och i vilka mängder. Sågverkets marknad anger vad som efter-frågas och till vilka priser medan sågverkets produktionsapparat bestämmer kostnaderna för att producera sågade trävaror från olika råvarufördelningar. Det är dessa tre faktorer som tillsammans bestämmer den optimala stocknotan, givet att man agerar inom den gängse affärsramen d v s att sågverket skall köpa allt timmer som skogen producerar. Mer om detta senare.

Vad avser marknaden är den vanliga bilden att sågverket, av olika anledningar, saknar en tillräckligt bra bild av vad som faktiskt efterfrågas. Då det gäller kostnaderna för olika produktionsalternativ synes den gängse bilden vara den att omfattande kalkyler, och där-med ett adekvat beslutsunderlag, oftast inte föreligger. Detta kan delvis förklaras där-med den komplexa bild som sågverket vanligen utgör. Dessutom föreligger förmodligen även en bristande tradition vad gäller kalkylering och kostnadsuppföljning inom sågverksnäringen.

Detaljeringsgraden vad gäller bilden av de skogliga förutsättningarna varierar högst avse-värt. De företag som arbetar mycket med rotposter har, av naturliga skäl, oftast en mycket mer detaljerad uppfattning om vad skogen har att erbjuda, medan de som mestadels för-litar sig på leveranstimmer vanligen inte är medvetna om mycket mer än normaltimrets övergripande utseende. Detta knyter an till det redovisningssystem för leveranstimmer som används och som oftast inte ger en särdeles detaljerad beskrivning av vad som har mätts in. Dessutom bryts oftast informationskedjan vid inmätningen då olika leverantörspartier sorteras om i sågklasser. SkogForsk har genom sitt projekt Timupp skapat rutiner för en mera direkt koppling till inmätningen främst avsedda för att följa upp avverkningar. Arbe-te med ett likartat sysArbe-tem vänt mot sågverken pågår vid TräArbe-tek inom ramen för projekt Timo.

Skogen är vanligen i besittning av en mer detaljerad bild av sina förutsättningar än vad som är fallet då det rör sågverkens bild av sin råvarubas. På den skogliga sidan har man dessutom valmöjlighet på flera nivåer. För det första kan man välja vilket bestånd man önskar avverka. Vanligen är detta beslut redan fattat med grundval av den aktuella skötsel-planen, drivningsförhållanden, med mera men kan framledes tänkas bli mer beroende av sågverkens önskemål. För det andra kan skogen välja hur man önskar aptera det akmella beståndet. Detta senare val är förmodligen lättare att påverka samtidigt som det i det korta perspektivet finns fog för att anta att det ger större positiva effekter för sågverken. Vidare har skogen, eller har i vart fall haft, en viss valfrihet när det gäller att bestämma vilken kund man önskar leverera till.

5. S Y F T E

Syftet med föreliggande smdie har dels varit att utröna potentialerna vid aptering anpassad efter det enskilda sågverkets krav och behov, dels att ta fram metodik för att beräkna vil-ken stocknota ur en given skog ett sågverk med vissa specifika förutsättningar skall efter-sträva, detta för att medge att det enskilda sågverket skall kunna ställa riktiga krav vad avser apteringens utförande.

Metod

A. Inledning

Arbetet har genomförts med hjälp av två värdföretag, ett i norra Sverige och ett i södra. Dessa två fall redovisas under beteckningarna fall Nord och fall Syd. Den förra delsmdien genomfördes under virkesåret 1990/91 medan den senare huvudsakligen bedrevs under

1991/92.

Värdsågverket för fall Nord sågade ungefär 65 000 m^sv varav en stor del var panel virke. Sågverket hade endast en sönderdelningslinje. Trädslagsfördelningen var ungefär 45% tall och 55% gran. I stort sett all produktion torkades och torkningen skedde i huvudsak i samma typ av anläggning för plank och bräder. Det södra sågverket producerade 100 000 m^sv vara men här var trädslagsfördelningen 30/70, tall/gran. I fall Syd fanns dessutom både en normallinje och en klenlinje. Torkningen skedde med de klenaste brä-derna separat i särskilda torkar. Viss produktion försåldes dessutom rå. Kalkylen för fall Syd omfattar emellertid endast den torkade delen av produktionen.

Båda sågverksföretagen arbetade till relativt stor del med rotposter och förfogade över egen avverkningskapacitet samt en väl utbyggd skoglig organisation.

Arbetet har bedrivits genom att modeller inbegripande de tre delarna skog, såg och mark-nad har skapats av de akmella sågverken och deras omvärld.

Den metod som valts för att genomföra arbetet har vidare varit av iterativ karaktär, d v s flera olika apteringsfall har konstruerats och konsekvensberäknats. Förändringarna har skett stegvis varvid varje utfall noga har analyserats innan riktlinjerna för nästa alternativ har dragits upp och nästa styrprislista har konstruerats. De konsekvensberäkningar som har genomförts har avsetts att innefatta hela kedjan från skog till utlastning av färdigvara. Några analyser av konsekvenserna av olika längdfördelningar för slutanvändarna har ej genomförts då detta i egentlig mening ligger utanför ramen för detta arbete. Dessa har beskrivits i Trävarulängdernas betydelse för olika användningsområden. Lindgren, 1987.

ARBETSGÅNG

Typbestånd L.

Apterin

tocknota

Sågsimulering

Torkning

Justering

Skogllga

Förändringar

Ekonomisk

Den använda metodens arbetsgång.

The order of calculation of the used method.

Att denna iterativa metod har valts till förmån för en metod där man strävar efter att gå mer direkt mot lösningen beror på att man i sådana fall först måste kunna teckna alla in-tressanta möjliga utfall. Antalet möjliga apteringsutfall från ett givet bestånd är mycket stort. Om man antar en stam med en timmerlängd om 16,5 m och att det ur denna stam skall apteras tre stockar kan man, om man arbetar med stocklängder från 34 till 55 dm, göra detta på 8 x 8 x 8 olika sätt vilket i detta fall blir 512 olika sätt per stam. Så få som fyra olika stammar med samma antal möjliga kombinationer per stam ger ett oerhört stort utfallsrum. (Över 68 miljarder olika kombinationer!)

För huvuddelen av kostnadsuppgifterna rörande själva produktionen vid sågverket har upp-gifter från tidigare Träteksmdier använts för uppskattning av dessa. Att så har har skett kommer an på svårigheterna att ta fram dessa uppgifter från respektive företag samt deras relativt begränsade roll i sammanhanget. Detta beror i sin mr på att de i egentlig mening inte spelat någon större roll eftersom huvuddelen av dessa kostnader är fasta och således endast tjänar till att nivålägga resultatet. Den absoluta effekten av en förändrad aptering skulle således vara densamma, oaktat nivån på de fasta kostnaderna.

2000 1500h 1000 h 500 h -500 Förlust

• FASTA KOS I NADER - RÖRLIGA KOSTNADER - SUMMA INTÄKTER SUMMA KOSTNADER N E T I O O 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 FÖRSÅLD V O L Y M

Grundläggande samband mellan kostnader, intäkter och resultat.

Basic relations between costs, benefits and net.

För att dels begränsa konsekvenserna av kvalitetsmässig variation i färdigvaruutfallet, dels för att ge största möjliga valfrihet vid apteringen har studien helt och hållet riktats in mot gran. Gran är dessutom mer intressant ur styrningssynvinkel då marknaden för sågade trävaror för detta trädslag vanligen ger mer konkreta längdkrav än vad som vanligen är fallet för furan. I studierna har emellertid inte kundkraven på längder beaktats mer än att det har kunnat påvisas att olika längdkombinationer mycket väl har kunnat tas fram. Detta kommer an på svårigheterna från marknaden att ge ett differentierat pris att styra mot. Ut-priset behöver i och för sig inte vara differentierat för att det skall vara intressant att styra fram en viss vara. Det kan exempelvis förhålla sig så att efterfrågan är stor vilket resulte-rar i en god lageromsättningshastighet. Följden blir då en mindre kapitalkostnad samt en gynnsam likviditetspåverkan. Otydliga eller halvt utsagda kundönskemål kan inte tjäna som mål för styrning, speciellt om de ej kan kvantifieras i ekonomiska termer.

Här återfinns således ett annat bekant problem, nämligen det att sågverken många gånger saknar konkreta och mätbara delmål för sin styrning. Det direkta och övergripande målet är, eller borde vara, vinstmaximering, men då de delmål som måste uppnås på vägen ofta är oklara, vanligen beroende på svårigheter att utröna vad marknaden efterfrågar, försvå-ras måluppfyllelsen högst avsevärt. Dessa svårigheter i att utröna vad marknaden egent-ligen efterfrågar kan mycket väl bero på att vissa aktörer i kedjan från sågverk till slut-kund aktivt blockerar den information som strömmar bakåt till producentledet. De direkta

svårigheterna vad gäller styrning ligger ofta i att väga olika kundönskemål mot varandra och att uppskatta alternativkostnaderna. Dessa svårigheter bör man i alla fall till del kunna komma till rätta med genom att på ett bättre sätt systematisera den marknadsinformationen som trots allt finns tillgänglig.

De resultat som redovisas i föreliggande smdie avser alltså gran men torde emellertid, med vissa reservationer, i allt väsentligt vara giltiga även för fura.

B. Typskogar

I båda delstudierna har typskogar använts för att beskriva de aktuella skogliga förutsätt-ningarna.

Typskogen är en form av beskrivning av de skogliga förutsättningar som anses råda i det enskilda fallet. Typskogen kan sägas vara en funktion av biologiska förutsättningar, be-driven skötsel samt av vilka beståndstyper som avverkas. En förutsättning för att typsko-gen på sätt som beskrivs skall kunna bli korrekt beskriven är att sågverket erhåller skog-fallande timmer, d v s att ingen utplockning av speciella sortiment eller stocktyper sker, utan sågverket erhåller allt timmer från de aktuella avverkingarna. I annat fall är risken överhängande för att man missbedömer såväl kvalitetsfördelning som diameterfördelning, vilket i förlängningen skulle innebära att bilden av typskogen överensstämmer dåligt med de rådande förutsättningarna.

Eftersom skogen både är en tillgång och en begränsning vad avser handlingsfrihet är det således av ytterligt stor vikt att man kan erhålla en korrekt bild av densamma. Endast de apteringsalternativ som är möjliga att ta fram ur en given skog kan i egentlig mening anses vara intressanta. Önskemål som ej kan effekmeras kommer alltid att förbli just önskemål. Betänkas bör i dessa sammanhang att högst en stock med given toppdiameter kan apteras fram per stam, detta på grund av avsmalningen, samt att vissa typer av läng-dönskemål icke är möjliga eller oerhört svåra att uppfylla. Varje val man träffar kringskär dessutom kommande valmöjligheter i så måtto att de potentiella stockarna inom en enskild stam är beroende av varandra. Ett krav på längre rotstockar kommer namrligtvis att, om det uppfylls, att påverka längdsammansättningen på såväl mellan- som toppstockar.

Typskogen är emellertid inte alltid helt statisk. Ett förändrat beteende när det gäller exem-pelvis beståndsval eller avverkningstyp slutavverkning/gallring inom fångstområdet skulle åtminstone temporärt ge en annan bild av denna typskog. På lång sikt är det dock medel-värdet av alla bestånd inom området som må gälla. Vad avser skötselmässiga förändringar kommer sådana förmodligen att få genomslag först på mycket lång sikt.

I båda fallen har använts en kombination av flera olika informationskällor för att ge en så pass heltäckande beskrivning av de rådande förutsättningarna som möjligt.

Stämplingslängder från rotposter har använts för att beskriva den akmella diameterfördel-ningen. Respektive sågverks skogliga personal har gjort ett urval av rotposter som har ansetts vara representativa för de olika företagen. Diameterfördelningen är den parameter som har det jämförelsevis största genomslaget vad gäller apteringen. Därefter kommer form och kvalitet, dock ej nödvändigtvis i den ordningen.

Den enskilda stammens form har beskrivits med en detaljeringsgrad av ett diametervärde och barktjockleks värde per decimeter samt med angivande av skador, krök och andra tvångskapsorsaker. I fall Nord användes uppgifter rörande 79 granstammar insamlade under ett examensarbete (Enander/From 1989) medan man i det södra fallet begagnade sig av 128 stycken stammar inmätta av sågverkets personal. De stamvisa data som samlades in i fall Syd var i stort de samma som i fall Nord.

I fall Syd kompletterades de inmätta stammarna med likartade stammar från ett annat om-råde i avsikt att förbättra representativiteten gentemot den ur stämplingslängderna uppskat-tade diameterfördelningen. Dessa stammar valdes så att de formmässigt och kvalitetsför-delningsmässigt kom att överensstämma väl med de 128 ursprungliga stammarna. Ett tre-faldigande av stammarna genomfördes även genom att o/s-gränserna varierades ± 10%. Det totala antalet använda stamprofiler i fall Syd var således efter förmering 435 st. Den-na förmering skedde med anledning av att den faktiska o/s-gränsen är svår att fastställa exakt samt att ett större urval på detta sätt relativt enkelt kunde åstadkommas.

Föregående års stocknotor apterade enligt den då gällande prislistan har använts för att stämma av uppgifterna. Detta har skett genom användning av Skogsarbetens program Apteringsanalys. Den aktuella typskogen skall med given prislista ge en stocknota av det slag som sågverket har erhållit, under den förutsättningen att apteringen har skett på ett tillräckligt stringent sätt, d v s med hjälp av datorstödda skördare.

Svårigheter med att ur en större stocknota, härrörande från flera olika avverkningar, urskilja datorapterade volymer kan göra att denna metod inte alltid är lämplig. Icke da-torapterat leveranstimmer säger vanligen litet om hur den akmella skogen har sett ut efter-som apteringen antagligen inte skett efter tillräckligt strikta mönster. Skulle man känna avsmalningen och den exakta toppdiametern för varje enskild stock och kunna hänföra stockarna till särskilda bestånd skulle man förmodligen kunna pussla ihop stockarna till timmerdelar av stammar och därifrån skapa ett bestånd. Detta är vanligen inte helt enkelt eftersom man oftast saknar uppgifter om exakta diametrar och avsmalningar samt angivel-ser om från vilka stammar enskilda stockar härrör.

Generellt gäller att metodiken för konstruktion av typskogen får bestämmas från fall till fall beroende på eftersträvad detaljeringsgrad, tillgänglig information samt spridningen på olika parametrar. Måhända gör man klokt i att skapa flera olika typbestånd uppdelade på olika områden, avverkningstyper etc. Detta beror återigen på mängden av och kvaliteten på den tillgängliga informationen. Exakt hur många stammar som erfordras för att skapa ett bra typbestånd är således en svår fråga att ge ett generellt svar på.

C. Aptering

Apteringen av typskogarna genomfördes med hjälp av två olika versioner av Skogsarbe-tens program Apteringsanalys. Programmet arbetar med indata bestående av beståndsbe-skrivning, använda prislistor och apteringsinstruktion och ger som utdata en beskrivning av det timmer och den massaved som faller ut vid arbete med olika premisser. Det van-ligaste torde vara att man arbetar med att variera prislistorna i avsikt att styra utfallet av timmer och massa ved. Så har även skett i detta fall.

I fall Nord användes ett s k syntetiskt bestånd i Aptan, d v s ett datorgenererat bestånd skapat på grundval av statistiska beståndsuppgifter. De indata som krävs är:

1. Uppgifter om brösthöjdsdiameterfördelningen i beståndet 2. Stamhöjd för stam med 25 cm dbhub med spridningsmått 3. Barkserie

4. Medelformkvot (20/60) med spridningsmått 5. Kvalitetsfördelning inom beståndet

6. Minimidiameter för timmer

7. Kvalitetsfördelning inom enskild stam

8. Frekvens för rotröta och övriga tvångskapställen

Dessa uppgifter sammantagna ger en relativt god bild av det aktuella beståndet eller typ-skogen.

I fall Syd användes ett bestånd skapat med hjälp av stamprofildata, beskrivna i föregående avsnitt, av det slag som en modernare skördare kan generera. De manuellt insamlade stammarna fördes över till skogsstandard med hjälp av en för ändamålet skapad överfö-ringsrutin samt till bestånd med hjälp av Skogsarbetens program Stambas version 1.0. Skogsstandard är en standard för datafångst på avverkningsmaskiner.

I båda fallen apterades först en referensstocknota enligt de under innevarande virkesår gällande prislistorna för timmer och massa ved. Denna stocknota, kallad Nota 00, och de ekonomiska och produktionsmässiga resultat som den medförde kom att ligga till grund för jämförelser. Apteringen förändrades därefter i avsikt att finna den stocknota som var bäst lämpad för det aktuella sågverket. Förändringar i apteringen skedde först efter det att totalresultatet för föregående stocknota hade beräknats. Härvidlag kunde tendenser vad avser intressanta och mindre intressanta längd-diameterkombinationer skönjas vilket fick ligga till grund för nästa prislista. Totalresultatet beskrevs i form av ekonomiska termer efter sönderdelningssimulering samt kapacitetskravskalkyl och avsåg då hela timmerfördel-ningen.

D. Sönderdelningssimulering

I syfte att på ett realistiskt sätt föra över de apterade stockarna till plank, bräder, spån och flis genomfördes en sönderdelningssimulering för varje framapterad stocknota.

Sönderdelningssimuleringen hanterades, av olika anledningar, något olika i de båda fallen Nord och Syd.

I fall Nord skapades en speciell överföringssimulator uppbyggd på sågsimuleringsutdata från Träteks sågsimulator Sawrec. Sågsimulatorn Sawrec är ursprungligen utvecklad för att utvärdera inläggningsmätningar och arbetar med indata i form av block. Av denna

anledning skapades en speciell datarutin för att räkna om indata i form av stock till block av det slag som Sawrec accepterade.

Överföringsrutinen som räknade om stock till färdigvara och biprodukter baserades på kännedom om sågverkets postningar samt de avsmalningsförhållanden som rådde inom den aktuella typskogen.

En given stock med angiven diameter och längd samt kärmedom om de rådande avsmal-ningsförhållandena ger med olika sannolikheter olika utfall. Den största variationen före-ligger här i brädutfallet, men även centrumutbytena påverkades i vissa fall, beroende på hur sågklassläggningen ser ut. En nivåläggning genomfördes så att utfallen kom att ligga bättre i nivå med verkliga värden. Fullständig överensstämmelse har emellertid ej upp-nåtts, mycket tack vare att det ej har eftersträvats.

Det bör här nämnas att det ofta föreligger svårigheter när det gäller att bestämma det verkliga volymutbytet vid ett givet sågverk. Detta kan bero på flera olika faktorer. Bland dessa kan nämnas inmätning i toppmätt volym kopplat med omföring till fast volym med hjälp av omräkningstal. Ett litet fel i omräkningstalet kan leda till stora fel när del gäller det faktiska utfallet, detta beroende på det normalt stora stycketalet som mäts in och så-gas. Ett likartat fel, som även det kan bidra till fel i beräkningen av volymutbytet, kan uppstå då det gäller redovisningen av spån och flis som ofta sker i stjälpt mått och som sedan, för volymutbytesberäkningar, måste räknas om till fast mått med hjälp av andra omräkningstal.

I fall Syd fanns tillgång till en senare version av Aptan (ver 5.1) med en mer detaljerad stockutdatafil varför denna användes direkt som indata till Sawrec. Denna f i l innehöll uppgifter om toppdiameter i mm, avsmalning i mm/m, stocklängd i dm samt kvalitet. Märkas skall att denna f i l redovisar de fysiska volymerna till skillnad från inmätnings-resultatet som endast redovisar inmätt volym, justerad för avkortningar och även diameter-nedsättningar. Skillnaden mellan den inmätta och den fysiska volymen kan överslagsmäs-sigt antas uppgå till 1 å 2 procent.

Dessutom genomfördes i fall Syd en sortimentsbegränsning så att endast de mest frekventa dimensionerna togs med i beräkningarna vilket åstadkoms med hjälp av en begränsning av antalet postningar per sågklass. Det i fall Syd i praktiskt bruk använda antalet postningar översteg vida det i fall Nord.

För båda fallen. Nord och Syd, vägdes de genomsnittliga kvalitetsutfallen per dimension samman med hjälp av tillgänglig utfallsstatistik för respektive sågverk.

Utdata från simuleringarna bestod av utbyten beskrivna till dimension, längd och antal. Kvalitetsfördelningarna antogs vara de samma som de ordinarie sammanvägda utfallen från respektive sågverk. Ej heller antogs kvalitetsfördelningen variera med olika apterings-alternativ. Detta kan rättfärdigas med att de redovisade o/s-andelarna från Aptan rörande timret ej varierade särdeles mycket. Givet detta och den många gånger oklara kopplingen mellan råvaru- och färdigvarukvalitet kan förenklingen anses vara befogad. Skulle arbetet ha behandlat tall skulle förmodligen kvalitetsvariationen ha fått tillmätas en avsevärt större betydelse. Valet av trädslaget gran har i detta fall klart förenklat beräkningarna.

Sönderdelningssimuleringarna skedde utan beaktande av vare sig inläggningsfel, felsorte-ring eller andra anomalier. Vidare har ideal stock antagits, dock med den reservationen att utfallet, som tidigare nämnts, har nivålagts så att en bättre överensstämmelse med faktiskt utfall har kunnat uppnås. En fullständig överensstämmelse har dock ej uppnåtts. En ideal stock har, till skillnad från de flesta verkliga stockar, en helt jämn avsmalning, ett cirku-lärt tvärsnitt, samt saknar krok.

Detta antagande kan, under vissa omständigheter, vara något grovt, men i föreliggande fall får det anses vara försvarbart. Grunden för detta står bland annat att finna i den bris-tande tillgängligheten på indata rörande krok och ovalitet vilken om den skulle åtgärdas antagligen skulle medfört ett omfattande arbete i sig. Vidare är inte en fullständig över-ensstämmelse mellan modell och verklighet det mest intressanta i detta fall utan snarare att jämföra olika utfall i modellvärlden med varandra.

E. Kalkyl

Kalkylerna har gjorts under antagandet att vare sig råvarutillgången eller marknaden vad gäller den volym som kan avsättas har varit en begränsande faktor. Det har således huvud-sakligen varit frågan om att anpassa råvaran till de rådande produktionsmässiga förutsätt-ningarna och till marknadens efterfrågan, främst uttryckt i priser.

Råvarukostnaderna har behandlats på så sätt att skogsägaren alltid skulle erhålla samma pris för hela total volymen i beståndet. Att ersättningen till skogsägaren har lagts på en fast nivå har medfört att man ur de olika apteringsalternativen kan härleda timmerköparens ökade eller minskade betalningsförmåga för olika alternativ. Samtidigt har en relativt f r i överföring från timmer till massaved och vice versa kunnat ske i den händelse att detta har varit gynnsamt för sågverket. Detta är naturligtvis en förenkling av de i praktiken rådande förutsättningarna.

Totalpriset till skogsägaren har beräknats med hjälp av aptering enligt de i grundfallet gällande prislistorna för timmer och massaved. Det totala uttaget av timmer samt av rund-virke totalt ur typbeståndet har emellertid varit relativt konstant.

INTÄKT TIMMER + INTÄKT MASSAVED = KONSTANT

Produktionskostnaderna i sågverket har huvudsakligen behandlats såsom varande fasta. Direkt rörliga produktionskostnader har varit:

- Energikostnad tork (rörlig, 50 kr/m^sv) - Kostnader för ev extraskift i justerverket (endast Nord, 800 kr/h)

- Kostnad för råvarulager (en månad, endast kapitalkostnad) - Försäljningskostnad (rörlig 35 kr/m^sv)

- Reparation och underhåll (fast + rörlig del om 25 kr/m^sv)

Ett exempel på de komponenter som ingår i en fullständig kalkyl samt något om hur de har beräknats finns i bilaga 8.

6. R E S U L T A T Inledning

Resultaten från genomförda beräkningar visar att det otvivelaktigt ligger en stor potential i att kunna styra apteringen efter det enskilda sågverkets krav och behov. Denna potential kan ytterligare förstärkas genom kompletterande åtgärder vad avser framför allt produk-tionsstyrningen.

Den enda faktor i grundfallen som har varierats är apteringen. Ovanpå dessa utfall har även lagts beräkningar av effekterna av reducerat bräduttag (flisning av vissa kortlängder). Dessa effekter, som delvis är mycket intressanta, planeras att redovisas separat i form av en Trätekkontenta, då de i egentlig mening inte sorterar under denna studie. Några övriga känslighetsanalyser har ej genomförts.

Intäkter sågad vara + Intäkter biprodukter - Råvarukostnader

Täckningsbidrag 1 (TBI)

Resultaten har huvudsakligen uttryckts i form av ekonomiska termer. T B I avser täcknings-bidrag 1 d v s differens mellan summa färdigvaru- och biproduktsintäkter samt råvarukost-nader. Detta redovisade T B I har beräknats med avseende på diskonterade intäkter och kostnader. Den tidpunkt till vilken intäkterna har diskonterats har varit tidpunkten för sön-derdelning.

NETTO = (TBl/m^sv) x (Producerad vara) - Övriga rörliga kostnader - Fasta kostnader

Netto avser samtliga intäkter och i kalkylen medtagna kostnader med hänsyn tagen till möjlig årsproduktion. Detta netto är den mest relevanta prioriteringsgrunden för de olika apteringsalternativen under antagna omständigheter, d v s att varken råvarutillgång eller marknad utgör en begränsande faktor då det förutom att inbegripa TBl/m^'sv även beaktar den möjliga produktionsvolymen.

Skulle emellertid andra förutsättningar råda träder andra rangordningskriteria in. En be-gränsad tillgång på råvara skulle exempelvis sannolikt leda till att man lämpligen maxime-rade täckningsbidraget per enhet råvara. Dessa problem beskrivs mer ingående i kapitel 7, Rationellt beteende vid olika omvärldsförhållanden. Ett exempel på de i en fullständig kalkyl ingående komponenterna finns, som tidigare nämnts, i bilaga 8.

6.1 Nord

6.1.1 Aptering

Apteringen i fall Nord skedde med syntetiska bestånd i programmet Apteringsanalys. An-vändning av syntetiska bestånd innebär att påverkansmöjligheten på apteringen i vissa fall beroende bl a på avsaknaden av fixa tvångskap kan bli orealistiskt hög, detta enligt uppgif-ter från SkogForsk. Den använda versionen av Aptan var en testversion som utvecklings-mässigt kan anses ligga någonstans mellan version 4 och version 5.

Timmer apterades mellan 14 och 30 cm i topp och massaved från fem centimeter under bark. Massaveden höggs i standardlängd om tre meter. Timret apterades i längder från 34 till 55 dm med 3 dm modul.

Ett grundfall, baserat på de under virkesåret gällande prislistorna för timmer och massa-ved, samt 21 alternativ apterades fram ur typskogen. Dessa 22 olika utfall finns beskrivna dels som stocknotor i bilaga 1, dels som längdfördelningar i bilaga 2.

6.1.2 Skogliga förutsättningar

Typskogen i fall Nord uppvisade en diameterfördelning som kan anses vara en god repre-sentant för de skogliga förutsättningarna i området. Fördelningen tyder på en jämförelsevis klen skog som inte har utsatts för en alltför starka gallringsingrepp.

1000

750

500

250H

antal

14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46

dbhpb (cm)

Typskogens diameterfördelning, fall Nord.

Det genomsnittliga formtalet uppgick till 0,65 och den genomsnittliga höjden för en stam med dbh 25 cm ub var 19,5 m. Skogen var således uttalat kort, d v s brösthöjdsdiametern i centimeter överskred höjden i meter. (När brösthöjdsdiametem i cm underskrider höjden i meter brukar man tala om lång skog.)

Rotrötefrekvensen uppgick till 2%. Kvalitetsfördelningen beskrivs i nedanstående tabell.

Stamtyp Andel Relativ o/s-höjd Relativt V-tillägg/höjd

o/s 35% 45% —

V + o/s 58% 27% 70%

V 7% — 76%

6.1.3 Råvara

Som synes var medellängden i originalnotan (Nota 00) kort. Detta berodde på att man an-vände sig av två prislistor för timmer, en klentimmerlista som helt saknade längdpremie-ring och en normaltimmerlista med en i vissa hänseenden skäligen kraftig längdpremie. Klentimmerlistan konkurrerade prismässigt med normaltimmerlistan i de kortare längder-na. Detta fick till följd att praktiskt taget allt timmer inom det tillåtna diameterintervallet för klentimmer apterades som just klentimmer, och blev, på grund av att längdpremie saknades, kort. I de följande fallen (Nota 01-21) avskaffades därför klentimmerlistan varvid en bättre längdstyrning kunde åstadkommas.

(dm)

00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20

01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 21

apteringsaltemativ

Längdfördelning råvara, fall Nord.

Rent allmänt kan sägas att längdstyrningsproblemet blir oerhört svårt, både att överblicka och att bemästra, om man laborerar med ett flertal prislistor för timmer och andra sorti-ment. Det gäller således att försöka begränsa antalet prislistor i möjligaste mån.

Klentimmer apterades från 12 cm i topp och normaltimmer från 14 cm i topp.

En komplett beskrivning av råvarulängdernas fördelning för enskild stocknota finns i bilaga 1.

6.1.4 Sågad vara

Färdigvaran justerades i längder från 180 till 540 cm. Färdigvarulängdens koppling till råvarulängden framgår av ovanstående diagram. Eftersom färdigvaran omfattar både plank och bräder kan kopplingen i vissa fall vara mindre klar. I föreliggande fall förefaller dock kopplingen att framgå med relativt stor tydlighet. En komplett redovisning av färdigvaru-längderna stocknotevis finns i bilaga 3.

(dm)

r

— M

M N \—\—

mmmmmm

00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20

01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 21

Apteringsalternativ

Längdfördelning färdigvara, fall Nord.

Length distribution of sawn wood, case North.

Färdigvarans medellängd, och då givetvis även råvarans medellängd enär den förstnämnda beror av den sistnämnda, är av största betydelse för det ekonomiska resultatet då de är intimt förknippade med styckhanteringskostnaden. Detta kommer att belysas i ett av de följande diagrammen, bland annat vad gäller maximalt uppnåelig produktion per år.

6.1.5 Sågutbyte

Som synes varierar fastvolymutbytet i fall Nord ej särdeles mycket från fall till fall. Den totala spännvidden uppgår till en dryg halv procentenhet. Sågutbytet har dessutom en större roll endast då man refererar till en fix volym timmer, det vill säga om man har en begränsad tillgång på råvara. Avgörande betydelse för volymutbytet har diameterfördel-ningen på timret samt dess längd. En längre stock ger ett högre utbyte, givet att formen är densamma, eftersom den ger en lägre relativ andel justeravkap, medan en klenare stock, allt annat lika, ger ett lägre utbyte än en grövre.

Det senare kommer till stor del an på geometriska faktorer till följd av relation mellan stockens toppdiameter och de förekommande utbytenas dimensioner.

52.0

(%)

50.0

00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20

01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 21

Apteringsalternativ

Sågutbyte (fast volym), fall Nord.

Sawing yield (solid volume), case North.

I alla händelser kan det konstateras att utbytet har en stark koppling till täckningsbidrag 1 per kubikmeter råvara som redovisas i följande diagram. Kopplingen till nettot per år är emellertid svag då andra faktorer i det fallet då får ett större genomslag. Utbytet är med andra ord inte den enda faktor som behöver tas i beaktande, och ej heller alltid den vikti-gaste.

6.1.6 Ekonomiskt utfall

Täckningsbidrag 1 per kubikmeter råvara brukar vara en vanlig grund för prioritering vid exempelvis sågklassläggning. TBl/m^fub är ungefär synonymt med volymutbyte per stock och brukar i många fall vara det som kallas "värdeutbyte per kubikmeter råvara". Den är

korrekt att använda som prioriteringsgrund om och endast om man har brist på råvara, men knappast annars, då det, strängt taget, inte finns något egenvärde i att utnyttja stock-en maximalt. I stort sett all affärsverksamhet strävar mot vinstmaximering och dstock-enna vinstmaximering skall ske med avseende på den eller de knappa resurser som spelar in i sammanhanget. Då nu tillgången på råvara ej längre är begränsande för sågverkens verk-samhet är det således ej längre relevant att söka maximera utbytet eller vinsten per enhet råvara.

530

kr/m3fub

520 h

510

500

00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20

01 03 05 07 9 11 13 15 17 19 21

Apteringsaltemativ

TBl/m^ftib, fall Nord.

Contribution margin per cubic metre round wood, case North.

Av diagrammet framgår att alternativ 10 skulle vara att föredra då det uppvisar det högsta värdet per enhet råvara. Varför detta val under antagna förutsättningar inte är det allra bästa skall redovisas senare.

1030

kr/m3sv

00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20

01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 21

Apteringsalternativ

TBl/m^sv, fall Nord.

Contribution margin per cubic metre sawn wood, case North.

Täckningsbidrag 1 per kubikmeter sågad vara skulle vara rätt prioriteringsgrund om endast ett visst antal kubikmeter sågad vara kunde försäljas, d v s om marknaden var den volym-mässigt begränsande faktorn.

Av diagrammet ovan framgår att alternativ 10 även här skulle vara det mest fördelaktiga. Variationsvidden är relativt stor mellan de olika alternativen. Detta beror dels på volymut-bytet, dels på de olika priserna för olika typer av färdigvara. Såväl färdigvaruintäkterna som biproduktsdito är diskonterade till sönderdelningstillfället för att belysa inverkan av olika lageromsättningshastigheter för olika produkter. Rangordningen påminner dessutom om den för fallet TBl/m^fub och därmed även med bilden av utbytet.

36000

m3sv/år

35000

34000

33000

32000

31000

30000

00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20

01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 21

Apteringsalternativ

Maximal produktion, fall Nord.

Maximum producible volume, case North.

Den möjliga årsproduktionen bestäms av antalet enheter som kan passera företagets flask-hals, vilket i detta fall var torkanläggningen. Eftersom stycketalet per torkpaket är fixt medför en högre medellängd att den tillgängliga kapaciteten i torkarna utnyttjas på ett bättre sätt. En ökning av medellängden med en decimeter medför dessutom inga som helst konsekvenser för den erforderliga torktidens längd. En större längdökning ger i sin mr endast marginella effekter.

Av diagrammet ovan framgår att endast två apteringsalternativ, 07 och 08, ger en lägre maximal produktionsvolym än grundfallet.

miljoner kr

00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20

01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 21

Apteringsalternativ

Netto per år, fall Nord.

Net per year, case North.

Nettot per år bestäms av netto/enhet samt maximal produktionsvolym. Skillnaden mellan det bästa och det sämsta alternativet uppgår till drygt 4,7 miljoner kronor per år. (Nota 21 och Nota 07). Märk att detta netto inte inbegriper samtliga upptänkliga kostnader, men då huvuddelen av de rörliga kostnaderna är medtagna torde det ändå vara av visst intresse.

Förbättringspotentialen i fall Nord uppgår således under antagna förutsättningar till drygt 3,5 miljoner kronor per år eller 46,8% jämfört med Nota 00 vilket får anses vara motive-rande för att fortsätta arbetet med att anpassa råvaran till sågverkets förutsättningar. Skulle man ha haft tillgång till färdigvarupriser differentierade efter längd hade förmodligen resultatet varit än bättre. Betänkas bör dock att hela denna potential förmodligen inte är praktiskt åtkomlig. Detta kan bero på svårigheter att föra över apteringsinstruktionerna i praktisk drift.

670

kr/m3sv

665 h

660

655

650

00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20

01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 21

Apteringsalternativ

Råvarukostnad per m^sv, fall Nord.

Raw material cost per cubic metre sawn wood, case North.

Som framgår av diagrammet är det apteringsalternativ med den lägsta genomsnittliga råva-rukostnaden inte alltid att föredra. Att så är fallet beror på råvarans anpassningsgrad, d v s hur pass väl den stämmer överens med sågverkets marknad och produktionsförutsättning-ar.

37000

36000

35000

34000

33000

32000

31000

m3sv/år

30000

41

42

43

44

45

46

47

48

dm

Korrelation mellan medellängd råvara och maximal produktion, fall Nord.

Diagrammet ovan är ett försök att beskriva korrelationen mellan råvarans medellängd och den maximalt uppnåeliga produktionen. Som synes förefaller sambandet vara relativt klart. Om marknaden icke ger andra signaler, det vill säga ställer upp specifika krav på längd-fördelningar, skall timret och således även färdigvaran hållas så långa som möjligt, detta för att maximera genomflödet i sågverket och på så vis minimera produktionskostnaderna. I egentlig mening kan det sägas handla om st/rtv' i stället för medellängd. Hanteringskost-naderna i sågverket är i allra högsta grad beroende av stycketalet per volymenhet - strängt taget j u färre, desto billigare.

6.2 Syd

6.2.1 Aptering

Vid apteringen i fall Syd användes ett typbestånd uppbyggt av stamprofiler som samlats in av sågverkets egen personal. Insamlingen skedde genom ett urval av rotposter vari ett visst antal potentiella timmerstammar per ytenhet samlades in. Stammarna fälldes och diametern mättes var halvmeter på bark varvid även barktjockleken registrerades.

Apteringen av detta typbestånd genomfördes med hjälp av Skogsarbetens program Apte-ringsanalys ver 5.1 som kunde producera utdata i form av relativt goda stockbeskrivning-ar, med angivande av toppdiameter, längd, avsmalning och kvalitetsklass.

Ett grundfall baserat på de under virkesåret gällande prislistorna för massaved och timmer samt 22 varianter baserade på ändringar i timmerprislistan apterades fram ur typskogen.

6.2.2 Skogliga förutsättningar

Typskogen i fall Syd skiljde sig på flera punkter från den i fall Nord. Formen var till att börja med något annorlunda. Formkvoten uppgick i medeltal till 64,25 vilket skall jäm-föras med 65,00 i fall Nord. Diameterfördelningen, beskriven i diagrammet ovan, indike-rar grövre och mer intensivt skött skog vilket får vissa konsekvenser för apteringen. Me-delhöjden i beståndet uppgick till 20,2 meter.

antal

14 18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62

16 20 24 28 32 36 40 44 48 52 56 60

dbhpb (cm)

Typskogens diameterfördelning, fall Syd.

Forest diameter distribution, case South.

Det förväntade utfallet erhölls i form av en högre medellängd på timret, vilket även är ett resultat av prislistans inverkan. Man bör här bära i minnet att detaljeringsgraden vid be-skrivningen av stamdata var högre i fall Syd än i fall Nord vilket utan tvekan har inverkat på apteringsutfallet. Bland annat har såväl tvångskap som röta beskrivits för varje enskild stam, medan de i fall Nord beskrevs som medelvärden med spridningar.

Nedanstående tabell beskriver översiktligt de skogliga förutsättningarna i fall Syd. Notera att klassbredderna inte är konstanta!

Diameter klass <14 14 16 18 20 22 24 26 28 30 34 40+ Summa/ medel Antal 36 36 36 36 36 36 36 36 24 48 42 33 435 Form-kvot 63 66 64 64 64 63 64 63 65 65 66 64 64,25 o/s-andel 32 55 57 62 65 70 59 58 65 57 54 44 56.5

6.2.3 Råvara

Medellängden på råvaran kan sägas vara en funktion av den akUiella typskogen och den vid apteringen använda prislistan. Det bör här noteras att medellängden i grundfallet var relativt hög, detta till skillnad mot fall Nord. Detta medför att den åtkomliga förbättrings-potentialen genom ökad produktionsvolym till följd av en ökad medellängd i detta fall blev mindre.

(dm)

00 02 04 06 08 10 12 14 16

03 05 07 09 11 13 15 17

01

19

20 22

21

Apteringsalternativ

Råvarans medellängd, fall Syd.

Average length of logs, case South.

Längdutfallet för varje enskilt apteringsalternativ finns beskrivet i bilaga 5.

6.2.4 Sågad vara

Färdigvaran justerades i längder från 180 till 570 centimeter i 30 centimeters modul. Den sågade varans medellängd varierade mellan 420 och 456 cm. Som synes är längden på den sågade varan, inte helt överraskande, starkt korrelerad med längden på råvaran. Märk att den sågade varan består av både bräder och plank.

(dm)

00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22

01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 21

Aptehngsalternativ

Färdigvarans medellängd, fall Syd.

Average length of sawn wood, case South.

Längdutfallet för varje enskilt apteringsalternativ finns beskrivet i bilaga 5

6.2.5 Sågutbyte

Som framgår av nedanstående diagram varierar sågutbytet uttryckt i relation till den fasta volymen ej särdeles mycket från fall till fall. Avgörande betydelse för fastvolymutbytet har diameterfördelningen på timret samt dess längd. Grövre stockar ger, generellt sett, ett högre utbyte, medan kortare stockar, allt annat lika, ger ett lägre utbyte genom att juster-månens andel av stockvolymen ökar. Även formtalet inverkar så tillvida att ett högre formtal ger ett lägre utbyte räknat på den fasta volymen. I realiteten ger emellertid längre timmer ett lägre utbyte eftersom toppformtaletsjunker och stockens diameter minskar. Vidare får evenmell krok vanligen större negativ inverkan i takt med att stocken blir längre.

54.5F

54.OF

52.0^^

00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22

01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 21

Apteringsalternativ

Sågutbyte (fast volym), fall Syd.

Sawing yield (solid volume), case South.

Märk att rangordningen efter sågutbytet ej sammanfaller med det för det ekonomiska nettot per år. Sågutbytet förefaller, även i detta fall, ej vara den rätta grunden för priorite-ring under antagna förutsättningar.

6.2.6 Ekonomiskt utfall

TBl/m^fub skulle vara korrekt att använda för prioritering om tillgången på råvara var be-gränsande. Täckningsbidrag 1 per kubikmeter råvara korrelerar starkt till volymutbytet vilket är beskrivet i föregående diagram. Strängt taget är de ekvivalenta med det undanta-get att det i det senare fallet inbegrips skilda priser på olika typer av färdigvara samt att biprodukterna även är inräknade.

280

275

270

265

260

kr/m3fub

00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22

01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 21

Aptehngsaltemativ

TBl/m^ftib, faJI Syd.

Contribution margin per cubic metre round wood, case South.

I föreliggande fall har samtliga intäkter diskonterats till sönderdelningstillfället för att även inberäkna effekterna av olika lagerhållningstider för olika typer av färdigvara.

515

kr/m3sv

495

490

00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22

01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 21

Apteringsaltemativ

Täckningsbidrag 1 per kubikmeter sågad vara är den korrekta prioritetsgrunden om endast en viss volym färdigvara kan avsättas. Som synes varierar det från dryga 495 (Nota 21) till dryga 510 kr/m''sv (Nota 20) vilket vid en fix årsproduktion om 80 000 m^sv skulle innebära en variation på 1.2 miljoner kr/år. Den uppvisade variationen beror huvudsakli-gen på sågutbytet.

Rangordningen påminner starkt om den i fallet TBl/m^fub vilket beror på det fakmm att de olika volymerna har en stark korrelation till varandra. Noteras bör att täckningsbidraget per enhet färdigvara i sig ej heller är en tillräckligt god grund för prioriteringar under de förutsättningar som har antagits utan strängt taget endast i det fall då avsättningsmöjlighe-terna är bestämda till en fix volym.

m3sv/år

72000 c

70000 '}

68000

66000

64000

62000

60000

00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22

01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 21

Apteringsalternativ

Maximal produktion, fall Syd.

Maximum producible volume, case South.

Den maximalt uppnåeliga produktionsvolymen i fall Syd varierar med ungefär 8000 årsku-bikmeter. (Nota 17-Notal2). Jämfört med grundalternativet, Nota 00, uppvisas i Nota 12 en ökning med knappa 3000 m^sv/år, vilket motsvarar 3,6%. Detta har sin förklaring i ett bättre utnyttjande av den begränsande faktorn vilket i detta fall var torkningen av de kle-nare bräderna.

Samma resonemang som i fall Nord kan här appliceras. En ökad medellängd på färdigva-ran medför att den tillgängliga torkkapaciteten kan utnyttjas på ett mer rationellt sätt.

miljoner kr/år

00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22

01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 21

Apteringsalternativ

Netto per år, fall Syd. Observera att värdet för fall 21 ej saknas utan ligger nära ± 0.

Net per year, case South. Note that the value for case 21 is not missing but is close ro + 0.

Nettot per år kan sägas vara en funktion av nettot/m^sv och den maximalt uppnåeliga pro-duktionen. Det är detta årliga netto som egentligen kan sägas vara den mest giltiga grund-valen för prioritering av såväl apterings- som övriga produktionsalternativ. Först när man kan täcka in så stor del av de påverkade kostnaderna och intäkterna kan man anse sig få en god bild av de totala effekterna.

Som framgår av diagrammet uppgår förbättringspotentialen till dryga 500 000 kr per år, detta utan några andra åtgärder än att påverka apteringen. Förbättringspotentialen skulle utan tvivel vara större om man hade arbetat med längdspecifika priser för färdigvaran. Dessa längdspecifika priser kan egentligen anses existera, inte som sådana, utan som in-direkta, genom att specifikationer som innehåller de eftertraktade längderna blir mer lätt-sålda, vilket i förlängningen påverkar lageromsättningshastigheten. Genom att de attraktiva längderna får en högre lageromsättningshastighet får de, vid beaktande av räntefaktorn, en högre diskonterad intäkt. Olika lageromsättningshastigheter för olika längder har dock inte beaktats i denna smdie enär sådana uppgifter ej fanns att tillgå. Genom att noga analysera lageromsättninghastigheten för olika produkter kan exempelvis mer adekvata indata för sågsimuleringar erhållas. Man kan då exempelvis arbeta med produktvisa diskonterade intäkter.

Att potentialen är så pass mycket mindre i fall Syd jämfört med fall Nord kan till stor del förklaras med att man i fall Nord hade ett mer ogynnsamt utgångsläge.

Då den uppnådda förbättringen främst beror på den förändrade längdsammansättningen på råvaran, och därmed färdigvaran, kan det vara av intresse att se sambandet däremellan.

Av diagrammet nedan framgår att det föreligger en klar och tydlig korrelation mellan ökad medellängd på råvaran och ökad produktion. Sambandet är emellertid inte helt entydigt. Att nettot ökar med ökande medellängd på råvaran beror på den inverkan som fås genom minskade kostnader för styckhantering då längden på planken och bräderna öka.

72000

70000

68000

64000

62000

60000

49

50

51

52

Korrelation mellan medellängd råvara och maximal produktion, fall Syd.

Correlation between average length of logs and maximum producible volume, case South.

7. R A T I O N E L L T B E T E E N D E VID O L I K A OMVÄRLDSFÖRHÅLLANDEN

De omvärldsfaktorer som påverkar sågverksföretaget vid en viss bestämd tidpunkt bestäm-mer vilket inköps-, produktions- och försäljningsbeteende företaget ska intaga. De vikti-gaste faktorerna man har att beakta är rådande marknadssituation, tillgänglig produktions-kapacitet och tillgången på råvara. Den faktor som för tillfället är begränsande är den fak-tor som man ska utgå ifrån vid val av lösning. Begränsande fakfak-tor varierar naturligtvis från tid till annan och vald lösning blir därmed olika. Det företag som reagerar snabbt och ställer om sitt beteende vid förskjutningar i rådande omvärldsförhållanden t ex när man går från en simation med råvarubrist till en med rå varuöverskott, blir det företag som över tiden har störst chans att få en hög och uthållig lönsamhet.

Tre huvudfall kan urskiljas:

- Råvaran begränsande faktor - Produktionen begränsande faktor - Marknaden begränsande faktor

För varje situation är det viktigt att man gör klart för sig vad som betecknar situationen, vilken målfunktion för vinstmaximering som gäller och hur detta påverkar företagets in-köps-, produktions- och försäljningsbeteende. Bild 1 är en schematisk bild som illustrerar vilken inverkan olika faktorer har på sågverkens handlingsutrymme.

S Å G

-VERKETS

H A N D L I N G S

U T R Y M M E

Sågverkens handlingsutrymme påverkas av rådande marknadsförutsättningar, tillgänglig produktionsapparat och utbudet av råvara.

Prevailing state of market, production capacity and supply of saw material effects the sawmill's room of action.

Varje faktor har vid en viss given tidpunkt ett viss mått av påverkan. Storleken av denna påverkan varierar över tiden med konkjunkmrcyklerna. Sågverket måste beakta alla tre faktorer vid en viss given tidpunkt, men det är oftast en faktor som har större påverkan än de andra.

För att förenkla och förtydliga resonemanget kan man tänka sig att det vid en viss given tidpunkt endast är en faktor som sågverket behöver beakta vid val av rationellt beteende. Här nedan görs ett försök att renodla och förtydliga de tre huvudfallen.

7.1 Råvaran som begränsande faktor

Vad som betecknar en situation av råvaruunderskott är att den tillgängliga råvaran vid gällande prisnivå ej räcker till för att föda sågverkens kapacitet. Om denna situation blir långvarig leder den till att sågverken ej utnyttjar hela sin kapacitet. Sågverken blir stående på grund av materialbrist. Oftast leder dock en situation av råvarubrist till att priset på marginalkvantiter av virke går upp. Sågverken betalar t ex mer för virke från rotposter än för leveransvirke. Samtidigt får man även högre kostnader för att säkerställa sin timmer-försörjning, eftersom man tvingas förlägga inköpen till en tidigare tidpunkt. Man bygger upp större timmerlager och/eller köper på sig fler rotposter än vad man egentligen har behov av.

Hur ska man då som sågverksägare bete sig vid en situation av råvarubrist? Vi utgår i resonemanget från att sågverkets lönsamhet ska maximeras. Inom ett råvaruområde finns det en begränsad andel skog som kan avverkas. Det kan antingen vara själva mängden virke som är begränsande eller avverkningskapaciteten. Sågverken i området har en viss produktionskapacitet som överskrider den produktionen som tillgänglig råvara medger. Det gäller för sågverket att göra det bästa av situationen.

Vid brist på timmer måste sågverken utnyttja råvaran optimalt.

State of scarcity of timer results in high utilization of raw material.

I denna simation är en prissättning på timmer med ett rent pris i ki/mho för varje kvalitet, utan längdkorrektioner och diametertillägg, det lämpligaste. Denna prissättning ger en aptering som ger största möjliga sågbara volym ur skogen dvs ger stockar som medger ett högt sågutbyte räknat på den fasta volymen. Härav följer att den apteringsprincip som blir rådande i detta fallet är avsmalningsaptering, där man dock tar hänsyn till kvalitetsgränser (se kap 10).