Vikten av fysisk aktivitet för patienter med hypertoni
The importance of physical activity in patients with hypertension
Sara Eriksson & Olivia Vallin Örebro universitet
Institutionen för hälsovetenskap och medicin Omvårdnadsvetenskap C
Självständigt arbete, 15 högskolepoäng Höstterminen 2015
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Hypertoni är en sjukdom som drabbar människor i hela världen
och antalet stiger drastiskt. De flesta upplever inte några tydliga symtom och hypertoni kan öka risken för att drabbas av andra kardiovaskulära sjukdomar som stroke eller hjärtinfarkt. Det är viktigt att öka kunskap om riskfaktorer och motivera till icke-farmakologisk behandling och sjuksköterskan får därför en betydande roll i det hälsofrämjande arbetet.
Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av fysisk aktivitet för patienter med
hypertoni.
Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Nio vetenskapliga artiklar
söktes via databaserna Cinahl och Medline. Artiklarna analyserades med en induktiv innehållsanalys.
Resultat: Resultatet visade att regelbunden fysisk aktivitet hade en positiv
betydelse för flera olika aspekter hos patienter med hypertoni. Resultatet kunde delas in i två huvudkategorier; "Fysiologisk påverkan" samt "Psykosocial påverkan". Den första kategorin kunde delas in i tre underkategorier;
”Påverkan på blodtryck och vaskulära funktioner”, ”Påverkan på metabolism” samt ”Påverkan på den fysiska kapaciteten”.
Slutsats: Resultatet är av vikt för att få förståelse för vilken betydelse fysisk
aktivitet kan ha vid behandling av hypertoni. Sjuksköterskans arbete är viktigt för att kunna motivera, informera och vägleda patienten.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND...3 1.1 Inledning...3 1.2 Hypertoni...3 1.3 Fysisk aktivitet...4 1.4 Livskvalitet...4 1.5 Hälsofrämjande arbete...5 1.6 Problemformulering...6 2. SYFTE...6 3. METOD...6 3.1 Sökstrategi...6
Tabell 1. En översikt av sökorden...7
3.2 Urval...7
3.3 Värdering...8
3.4 Etik...8
3.5 Analys...8
4. RESULTAT...9
Tabell 2. En översikt över resultatet i litteraturstudien...9
4.1. Fysiologisk påverkan...9
4.1.1 Påverkan på blodtryck och vaskulära funktioner...9
4.1.2 Påverkan på metabolism...10
4.1.3 Påverkan på den fysiska kapaciteten...10
4.2 Psykosocial påverkan...11 4.3 Resultatsammanfattning...11 5. DISKUSSION...11 5.1 Metoddiskussion...11 5.2 Resultatdiskussion...12 6. SLUTSATS...15 7. KLINISK IMPLIKATION...15 8. FORTSATT FORSKNING...16
Bilaga 1: Sökmatris Bilaga 2: Artikelmatris
1. BAKGRUND 1.1 Inledning
Över en miljard människor världen över är drabbade av hypertoni och nio miljoner människor dör varje år till följd av sjukdomen (World Health Organization [WHO], 2013). Antalet personer med hypertoni ökar kraftigt globalt och beräknas omfatta närmare 1,6 miljarder människor år 2025, det motsvarar trettio procent av jordens befolkning (Kearney et al., 2005).
Tjugosju procent av Sveriges befolkning över tjugo år har diagnostiserats med hypertoni. Prevalensen av hypertoni stiger med ökande ålder och i
pensionsåldern har mer än varannan kvinna eller man högt blodtryck. En allt mer bekväm livsstil bidrar till den stigande prevalensen och sjuksköterskans fokus bör i det hälsofrämjande arbetet ligga på att informera om, och motivera till, livsstilsförändringar (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2007b).
1.2 Hypertoni
Blodtryck är det tryck som uppstår i blodkärlen när hjärtat pumpar ut blod till alla kroppens delar och varierar många gånger under dagen beroende på vad personen gör. Om blodtrycket inte sänks utan förblir högt under en längre tid kan hjärtat ta skada och risken att drabbas av sjukdomar som hypertoni, stroke, hjärtsvikt, njursvikt, neurologiska skador och andra micro- eller
makrovaskulära skador ökar avsevärt (Centers for Disease Controll and Prevention [CDC], 2014a; He & McGregor, 2007). En vanlig orsak till att blodtrycket förblir högt under en längre tid är långvarig exponering för stress utan möjlighet till återhämtning (Jonsdottir & Ursin, 2011).
Hypertoni definieras av ett systoliskt blodtryck på 140 mm Hg eller högre och/ eller ett diastoliskt blodtryck på 90 mm Hg eller högre (WHO, 2013). Diagnos fastställs genom mätningar av blodtrycket med hjälp av ett stetoskop och en blodtrycksmanschett. Mätningarna ska ske liggandes eller sittandes efter 5-10 minuters vila och vid minst tre olika tillfällen över några veckors eller
månaders tid (SBU, 2007b).
De allra flesta personer med hypertoni märker inte av några symtom och sjukdomen kallas därför ofta för the silent killer. Det enda sättet att ta reda på om en person har sjukdomen är att undersöka blodtrycket, och därefter påbörja eventuell nödvändig farmakologisk behandling. I enstaka fall kan symtom som huvudvärk eller illamående förekomma (CDC, 2014a). Det finns faktorer som ökar risken att drabbas av hypertoni, några som kan påverkas och några som personen ej kan styra över. Faktorer som ålder och hereditet kan personen inte styra över, men däremot valet av livsstil (CDC, 2014b).
Det finns olika typer av hypertoni. Primär, eller essentiell, hypertoni är den vanligaste formen och benämns ofta som endast hypertoni. Vid primär hypertoni finns ingen specifik bakomliggande orsak till att personen drabbats av sjukdomen (CDC, 2014a). Sekundär hypertoni orsakas av andra sjukdomar eller tillstånd som exempelvis njursjukdomar, endokrina sjukdomar eller andra hjärt- och kärlsjukdomar än primär hypertoni. Sekundär hypertoni kan också uppstå vid graviditet (Viera & Neutze, 2010). Resistent hypertoni är en svårbehandlad form av hypertoni och definieras av att blodtrycket ej når tillfredsställande resultat trots behandling med tre olika farmakologiska läkemedel, varav ett är ett diuretikum. Även hypertoni som kräver behandling med fyra olika farmakologiska läkemedel eller fler för att kontrolleras klassas som resistent (Viera, 2012).
1.3 Fysisk aktivitet
"Med fysisk aktivitet avses all kroppsrörelse som är en följd av skelettmuskulaturens sammandragning och som resulterar i ökad
energiförbrukning. Begreppet fysisk aktivitet innefattar således kroppsrörelse under såväl arbetstid som fritid och alla olika former av kroppsövningar, gymnastik, motion och friluftsliv" (SBU, 2007a, s. 16).
Effekterna av fysisk aktivitet påverkas av bland annat intensitet, duration, frekvens, typ av aktivitet, kön, ålder, omgivningsfaktorer som temperaturen samt sociala och psykologiska faktorer, exempelvis om träningen sker i grupp eller inte. Motion, som är en strukturerad fysisk aktivitet, syftar till att
upprätthålla eller förbättra olika komponenter av fysisk kondition så som muskelstyrka, syreupptagningsförmåga, balans, rörlighet, uthållighet etc. Fysisk prestationsförmåga kan mätas med olika tester och delas in i två olika grupper; hälsorelaterad prestationsförmåga där syreupptagningsförmåga, muskelstyrka, rörlighet etc. ingår, samt funktion där bl.a. vighet, balans och reaktionshastighet räknas in (Folkhälsomyndigheten, u.å.).
Fysisk aktivitet på recept (FaR®) används för att främja hälsa och förbättra sjukdomstillstånd och kan förskrivas av all legitimerad vårdpersonal med adekvat kompetens. Unikt för FaR® i den svenska hälso- och sjukvården är att det anpassas efter personens egna önskemål och förutsättningar samtidigt som hänsyn till diagnos tas, arbetet bygger på ett patientcentrerat förhållningssätt. Det är viktigt att aktiviteten som förskrivs är pulshöjande men kan variera från allt mellan styrketräning eller promenader till trädgårdsarbete eller yoga (Statens folkhälsoinstitut, 2011).
individens egen värdering av sitt psykiska, sociala och fysiska välbefinnande i förhållande till de egna målen och förväntningarna. Olika delar som familj, umgänge, känsla av samhörighet, ekonomi, arbete etc. spelar en lika stor roll för personens upplevda livskvalitet som den fysiska hälsan. I klinisk forskning där syftet är att undersöka vilken betydelse olika åtgärder har på personers livskvalitet används begreppet hälsorelaterad livskvalitet, vilket omfattar de aspekter av den upplevda livskvaliteten som påverkas av den fysiska hälsan (SBU, 2012).
Att förstå hur livskvaliteten påverkas av olika behandlingar är angeläget för både vårdgivare och vårdtagare. Många personer med allvarlig eller långvarig sjukdom anser att deras livskvalitet är lika betydelsefull som graden av sjukdom och symtom och vill ofta veta hur de kommer att må under tiden en behandling pågår, inte bara hur mycket livet kan förlängas av den (SBU, 2012).
1.5 Hälsofrämjande arbete
År 1982 blev det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet lagfäst i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) vilket innebar krav på en ny struktur och ett nytt synsätt inom hälso- och sjukvård. Den traditionella synen på hälso- och sjukvårdens roll att behandla sjukdom och skada utökades med rollen att förebygga sjukdom och främja hälsa. Målet blev därför att förbättra hälsotillståndet på både individ- och samhällsnivå (Folkhälsomyndigheten, 2014). År 2014 definierades och stärktes patientens ställning inom hälso- och sjukvårdsverksamhet ytterligare med syftet att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet i Patientlagen (SFS 2014:821).
Att arbeta hälsofrämjande innebär att sjuksköterskan eftersträvar ett välgörande förhållningssätt och fokuserar på att försöka förstå vad som skapar och bevarar en individs hälsa trots sjukdom. Hälsofrämjande omvårdnad syftar till att förstå personens bild av hela sin tillvaro i förhållande till hälsa och ohälsa istället för att lägga fokus på problem eller diagnoser. För att arbeta hälsofrämjande förutsätts att mötet med personen genomsyras av dialog, delaktighet och jämlikhet och att hälsa bör ses som en resurs i vardagslivet (Svensk sjuksköterskeförening, 2008).
Som ett verktyg eller hjälpmedel i det hälsofrämjande arbetet kan
sjuksköterskan använda sig av metoden Motiverande samtal (Motivational Interviewing [MI]). MI utvecklades under 1980-1990 talen av psykologerna William F. Miller och Stephen Rollnick och är en samtalsmetod som används som rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser. MI används inom olika verksamheter som hälso- och sjukvård, kriminalvård, socialtjänst, psykiatri och skola.
MI utvecklades från början för att behandla personer med alkoholproblem. Idag används modellen generellt i rådgivning och behandling som gäller livsstilsrelaterade faktorer som till exempel kost, alkohol, tobak och fysisk aktivitet (Miller & Rollnick, 2013).
Som utgångspunkt bygger modellen bl.a. på "Stages of Change"- teorin. Personens egen attityd, värderingar, personlighet, behov av självbestämmande och syn på hälsa har stor betydelse för samtalet. Syftet med samtalet är att vårdgivaren ska stödja patienten till att ta egna beslut om sin livsstil, samt att främja motivation och beteendeförändring. Viktiga delar i den här modellen är egenvård och eget ansvar. Andra viktiga principer inom MI-modellen är att försöka förstå personen genom ett empatiskt och reflekterande lyssnande och att stärka personens tro på sin förmåga och möjlighet till förändring.
Sammanfattningsvis är vårdgivarens roll att hjälpa personen att utforma en egen förståelse av sitt problem samt att hjälpa personen ta fram egna argument till förändring och att stärka personens beslut och åtagande att genomföra förändringen (Miller & Rollnick, 2013).
1.6 Problemformulering
En allt mer stillasittande livsstil är ett växande folkhälsoproblem globalt. Sjuksköterskan möter personer med hypertoni överallt inom hälso- och sjukvården. Kunskap om betydelsen av fysisk aktivitet hos personer med hypertoni kan hjälpa sjuksköterskan att bemöta och motivera patienterna till fysisk aktivitet. Det gäller vid både preventivt arbete och vilka
omvårdnadsåtgärder som kan användas.
2. SYFTE
Att beskriva betydelsen av fysisk aktivitet för patienter med hypertoni.
3. METOD
Studien, som är en litteraturstudie med systematisk sökning, har en deskriptiv design där syftet var att sammanställa tidigare vetenskapliga studier för att få en fördjupad kunskap inom ämnet (Kristensson, 2014).
3.1 Sökstrategi
Den systematiska sökningen gjordes i databaserna Cinahl och Medline. De meningsbärande orden i syftet identifierades som hypertoni, fysisk aktivitet samt betydelse. Utifrån de meningsbärande orden skapades ämnesord anpassade till de båda databaserna (se Tabell 1).
I Cinahl valdes sökorden från "Cinahl Headings"; Hypertension, physical activity, exercise och treatment outcome. De kombinerades följande enligt de booleska operatorerna: (”hypertension”) AND (”physical activity” OR
bilaga 1).
I Medline valdes sökorden från "MeSH-termer"; Hypertension, motor activity, exercise och treatment outcome. De kombinerades följande enligt de booleska operatorerna: (”hypertension”) AND ("motor activity" OR "exercise") AND (”treatment outcome”). Här användes begränsningarna artiklar skrivna på engelska och år 2010-2015 (se bilaga 1).
Tabell 1. En översikt av sökorden
Meningsbärande ord Cinahl Medline
Hypertoni Hypertension Hypertension
Fysisk aktivitet Physical activity
Exercise
Motor activity Exercise
Betydelse Treatment outcome Treatment outcome
3.2 Urval
Inklusionskriterier för studien var artiklar som beskrev betydelsen av fysisk aktivitet hos patienter med hypertoni. Exklusionskriterier för studien var artiklar som fokuserade på farmakologisk behandling eller sekundär hypertoni. Sökningen i Cinahl resulterade i tretton träffar och alla titlar lästes för att kunna exkludera artiklar som inte svarade på den aktuella litteraturstudiens syfte. Sju artiklar med relevanta titlar valdes ut i det första urvalet och abstract lästes. I det andra urvalet valdes tre artiklar ut som lästes i sin helhet av båda
författarna. Det tredje urvalet resulterade i en artikel som bedömdes svara på den aktuella litteraturstudiens syfte.
Sökningen i Medline resulterade i sextiosex träffar och alla titlar lästes för att kunna exkludera artiklar som inte svarade på den aktuella litteraturstudiens syfte. Tjugosex artiklar med relevanta titlar valdes ut i det första urvalet och abstract lästes. I det andra urvalet valdes sexton artiklar ut som lästes i sin helhet av båda författarna. Det tredje urvalet resulterade i åtta artiklar som bedömdes svara på den aktuella litteraturstudiens syfte.
Sammanlagt resulterade sökningarna i Medline och Cinahl i nio artiklar som svarade på den aktuella litteraturstudiens syfte varav alla använde sig av kvantitativ analysmetod. En artikelmatris skrevs gemensamt av författarna för vardera studie (se bilaga 2).
3.3 Värdering
Artiklarna som valdes efter det andra urvalet granskades enligt de
granskningsmallar som finns som bilagor i Forsberg och Wengström (2013). Studiernas styrkor respektive svagheter bedömdes. Av de nitton artiklar som granskades valdes tio stycken bort av olika orsaker; i tre av artiklarna framkom först i texten att dessa var review- eller pilotstudier, en artikel valdes bort då den ansågs ha svag vetenskaplig kvalitet och de resterande sex svarade ej på den aktuella litteraturstudiens syfte. Av de artiklar som valdes att användas i litteraturstudien bedömdes fem stycken ha medelhög kvalitet och fyra stycken ha hög kvalitet.
3.4 Etik
Personer som deltar i forskningsstudier är skyddade av regelverk. Det kan sammanfattas att forskning endast får godkännas om den utförs med respekt för mänskliga rättigheter och människans grundläggande friheter, människans välfärd ska alltså alltid ges företräde före samhällets och vetenskapens behov. Ett samtycke till att delta i forskningen får därför alltid tas tillbaka med omedelbar verkan om deltagaren så önskar. Grunden för forskningsetisk granskning utgörs av Helsingforsdeklarationens riktlinjer (CODEX-regler och riktlinjer
för forskning, 2014).
Innan artiklarna valdes till studien kontrollerades att artiklarna var etiskt godkända. Även författarna till den aktuella litteraturstudien hade en etisk skyldighet att inte utesluta någon artikel som svarade på syftet (Forsberg & Wengström, 2013). Allt resultat som svarade på den aktuella litteraturstudiens syfte inkluderades och redovisades.
3.5 Analys
En innehållsanalys med induktiv ansats har gjorts för att finna resultatet (Forsberg & Wengström, 2013). Med hjälp av markeringar identifierades stycken och meningar i de olika artiklarna som svarade på den aktuella
litteraturstudiens syfte. Efter bearbetning av artiklarna framkom två kategorier, de redovisas i resultatet som rubriker. Inom en kategori bildades
4. RESULTAT
Tabell 2. En översikt över resultatet i litteraturstudien
Kategori Fysiologisk påverkan Psykosocial påverkan
Underkategori Påverkan på blodtryck och
vaskulära funktioner Påverkan på metabolism Påverkan på den fysiska kapaciteten
4.1. Fysiologisk påverkan
4.1.1 Påverkan på blodtryck och vaskulära funktioner
Hagins, Rundle, Consedine och Khalsa (2014) har i sin studie jämfört yoga med motståndsträning och funnit att yoga signifikant kan sänka det diastoliska blodtrycket hos personer med lätt hypertoni. Även det systoliska blodtrycket sänktes men uppnådde ej signifikansnivå. Till skillnad från gruppen som utförde yoga uppvisade gruppen som utförde motståndsträning inga ändringar (Hagins et al., 2014).
Dimeo et al. (2012) kunde i sin studie påvisa att uthållighetsträning gav en signifikant sänkning av både det systoliska och det diastoliska blodtrycket dagtid. Även nattetid sänktes blodtrycket men uppnådde ej signifikansnivå. Regelbunden simning har visats sänka det systoliska blodtrycket dagtid hos äldre personer med hypertoni, även det diastoliska blodtrycket sänktes något (Nualnim et al., 2012).
En signifikant sänkning av både det systoliska och det diastoliska blodtrycket hos personer med primär och resistent hypertoni, som under tolv veckor följt ett program bestående av promenader och avslappningsövningar, har påvisats i en studie utförd av Alparslan Balci och Akdemir (2010). Intervallträning har visats sänka systoliskt- och diastoliskt blodtryck signifikant hos män (Lamina & Okoye, 2012; Lamina, Okoye & Hanif, 2013).
I en studie delades urvalet av studiedeltagarna upp i tre grupper; en grupp som utförde enbart uthållighetsträning (ATG), en grupp som utförde kombinerad uthållighet- och motståndsträning (CTG) och en kontrollgrupp (CON) som inte deltog i någon form av strukturell träning under studieperioden (32 veckor). En signifikant sänkning av blodtryck kunde mätas i både ATG och CTG efter interventionen jämfört med baslinjen (Sousa, Mendes, Abrantes, Sampaio & Oliveira, 2013). I en studie utförd på äldre kvinnor som under fyra månader
deltog i regelbunden motståndsträning kunde en signifikant sänkning av blodtrycket mätas (Mota et al., 2013).
Sousa et al. (2013) fann även i sin studie att deltagarna i ATG och CTG förbättrade sin kardiovaskulära hälsa, dock visar resultaten att kombinationen av uthållighetsträning och motståndsträning var mer effektiv än endast
uthållighetsträning. Dimeo et al. (2012) kunde med hjälp av ultraljud fastställa att vaskulära funktioner varken förbättrades eller försämrades av promenader utförda enligt ett intervallschema under tolv veckor.
4.1.2 Påverkan på metabolism
Sousa et al. (2013) fann i sin studie att de deltagare som utförde kombinerad uthållighets- och motståndsträning signifikant sänkte andelen kroppsfett, de fann även ett starkt samband mellan minskad andel kroppsfett och sänkning av det systoliska och diastoliska blodtrycket. Lamina och Okoye (2012) samt Lamina, Okoye och Hanif (2013) visade i sina studier att andelen kroppsfett sänktes i gruppen som utförde intervallträning vilket resulterade i ett lägre Body Mass Index (BMI) hos deltagarna i interventionsgruppen. Lamina och Okoye (2012) kunde också i sin studie påvisa att intervallträning signifikant ökade mängden av "det goda kolesterolet" (HDL) i blodet samt sänkte
mängden av "det onda kolesterolet" (LDL). Hagins et al. (2014) genomförde en studie där effekten av yoga jämfördes mot motståndsträning på lätt hypertoni. När metaboliska krav jämfördes mellan grupperna fann de att det krävdes mer energi för deltagarna i gruppen som utförde yoga än för deltagarna som utförde motståndsträning att genomföra studien.
4.1.3 Påverkan på den fysiska kapaciteten
Maruf, Akinpelu och Salako (2013) kunde i sin studie se att den fysiska kapaciteten förbättrades signifikant av uthållighetsträning. I en studie som jämförde uthållighetsträning med kombinerad uthållighets- och
motståndsträning påvisades en signifikant ökning av deltagarnas fysiska prestanda i båda grupperna, dock var förbättringen större i gruppen som utförde kombinerad träning (Sousa et al., 2013).
Dimeo et al., (2012) kunde genom att mäta studiedeltagarnas
syreupptagningsförmåga, syreförbrukning och laktatvärde i blodet se en signifikant ökning av den fysiska kapaciteten i interventionsgruppen efter tolv veckor av promenader enligt ett intervallschema, ett samband mellan sänkning av det systoliska blodtrycket och den ökade fysiska kapaciteten kunde dock inte påvisas. Lamina och Okoye (2012) kunde däremot i sin studie påvisa ett signifikant samband mellan sänkning av blodtryck och ökad fysisk kapacitet genom att mäta syreupptagningsförmåga och syreförbrukning.
4.2 Psykosocial påverkan
Alparslan Balci och Akdemir (2010) kunde i sin studie påvisa en signifikant sänkning av oro- och stressnivåer hos studiedeltagarna efter ett tolv veckor långt program av promenader och avslappningsövningar.
I mätningar utförda av Maruf et al. (2013) som berörde olika domäner av "Quality of life" kunde en signifikant förbättring mätas hos de deltagare som utförde uthållighetsövningar jämfört med kontrollgruppen som inte deltog i några fysiska aktiviteter. De domäner som förbättrades var "fysisk hälsa", "psykisk hälsa" och "omgivning". Domänen "sociala relationer" förbättrades också men uppnådde ej signifikansnivå. Resultatet i studien visade på ett tydligt samband mellan den upplevda livskvaliteten och den fysiska kapaciteten (Maruf et al., 2013).
4.3 Resultatsammanfattning
Resultatet av litteraturstudien redogör för att fysisk aktivitet har betydelse för flera olika faktorer hos personer med hypertoni. Resultatet visar att fysisk aktivitet sänker blodtrycket, både det systoliska och det diastoliska och att det kan påverka vaskulära funktioner. Det visar också att olika typer av träning kan förbättra den fysiska kapaciteten. Litteraturstudien visar att fysisk aktivitet påverkar metaboliska faktorer som kolesterol och BMI positivt och indikerar även på att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på individers livskvalitet.
5. DISKUSSION 5.1 Metoddiskussion
Databaserna Cinahl och Medline valdes då deras ämnesområde motsvarade litteraturstudiens syfte och problemområdet. För att få fram fler artiklar kunde exempelvis databasen Psycinfo ha använts i sökningen, det kan därför ses som en svaghet att enbart två databaser användes.
Sökorden som användes valdes utifrån syftet och ansågs vara rätt utvalda för att hitta relevanta artiklar i sökningen. En bekräftelse på att likvärdiga sökord hade använts i båda databaserna var att liknande resultat fanns i både Cinahl och Medline, av fyrtiotre artiklar i Cinahl fanns trettio i Medline. Då titlar och abstract lästes och urval utfördes kan viktig forskning ha förbisetts, relevanta artiklar kan ha exkluderats om de abstract som lästes inte var tillräckligt informativa.
Anledningen till att artiklar som handlade om sekundär hypertoni valdes bort är att de innefattar en större sjukdomsbild och behandlingsform än vid primär hypertoni.
De nio valda artiklarna bestod endast av studier som använt statistiska analysmetoder.
Författarna ser det som en styrka att artiklarna som inkluderades i den aktuella litteraturstudien var genomförda i Brasilien, Nigeria, Portugal, Turkiet,
Tyskland och USA vilket följaktligen ger ett internationellt perspektiv. Dock bör ändå tas i beaktande att eftersom studierna är utförda inom olika kulturer och olika klimat så skapas olika förutsättningar för studiedeltagarna, vilket eventuellt skulle kunna påverka resultatet om samma studie genomförts i ett annat land. Hur, eller om, det skulle påverka resultatet i den aktuella
litteraturstudien är svårt att säga.
Tre av artiklarna hade ett stort bortfall men inkluderades i litteraturstudien då det enligt poweranalyser eller bortfallsanalyser inte bedömdes påverka
resultatet. Två studier var utförda på samma studiegrupp men undersökte olika aspekter vilka alla var relevanta för den aktuella litteraturstudiens syfte, författarna valde därför att inkludera båda studierna i resultatet.
Alla nio artiklar som inkluderades var etiskt godkända, vilket redovisades i samtliga artiklar. Hade de inte varit det hade de inte inkluderats i
litteraturstudien.
För att säkerställa att inget resultat av misstag uteslutits har författarna både enskilt och tillsammans bearbetat och analyserat artiklarna flera gånger. Eftersom flera av resultaten pekade åt liknande håll ökade trovärdigheten i litteraturstudiens resultat. Det uppstod svårigheter att dela in resultatet i olika kategorier eftersom en del av resultatet passade in under flera olika kategorier, men allt eftersom granskningen och analysen av artiklarna fortskred och upprepades kunde resultatet placeras under rätt kategori.
Arbetet av analysen försvårades även då artiklarnas språk var på engelska, således inte på författarnas modersmål. När författarna översatt texten från studierna till svenska finns risken att feltolkningar gjorts, framför allt vad gäller innebörden i texten då det många gånger inte går att översätta ordagrant från engelska till svenska. Författarna har därför bearbetat texten både enskilt och tillsammans för att minimera risken för feltolkningar.
5.2 Resultatdiskussion
Resultatet visade att fysisk aktivitet kan ha betydelse för både den fysiska hälsan och det psykiska välbefinnandet hos patienter med hypertoni.
Fysisk hälsa
Resultatet visade att regelbunden konditionsträning i olika form kan sänka blodtrycket hos patienter med essentiell hypertoni (Lamina & Okoye, 2012; Lamina et al., 2013; Nualnim et al., 2012), förbättra olika metaboliska värden och BMI (Lamina & Okoye, 2012; Lamina et al., 2013) samt förbättra den fysiska kapaciteten (Maruf et al., 2013; Sousa et al., 2013). Resultatet visade även att regelbunden motståndsträning kan ha en positiv effekt på blodtrycket (Mota et al., 2013). Författarnas egen tolkning är att det inte spelar någon roll vilken typ av träning som utförs, så länge den utförs med kontinuitet och är något pulshöjande, för att få en positiv effekt på den fysiska hälsan. För att få så stor positiv effekt som möjligt på den fysiska hälsan kan vi utifrån resultatet anta att en kombination av konditions- och motståndsträning är att föredra. Tolkningen styrks av studier som säger att regelbunden konditionsträning inte bara sänker blodtrycket, det har också en positiv effekt på både BMI och kolesterolvärdet (Ahmed, Blaha, Nasir, Rivera, & Blumenthal, 2012) samt att kombinerad träning är att föredra framför enbart uthållighets- eller
motståndsträning för att uppnå så höga fysiska hälsovinster som möjligt. Intensiteten i träningen spelar också roll för resultatet (Garber et al., 2011; Sousa et al., 2013).
Resultatet visade att fysisk aktivitet kunde uppnå en större effekt på sänkning av blodtrycket än vad farmakologisk behandling gjorde hos patienter med resistent hypertoni (Alparslan Balci & Akdemir, 2010; Dimeo et al., 2012). Författarnas egen tolkning är att fysisk aktivitet som behandlingsform kan ha en bättre effekt än farmakologisk behandling hos patienter med resistent eller svårbehandlad hypertoni. Det är en tolkning som styrks av andra studier som säger att då de flesta läkemedel som används mot hypertoni är vasodilaterande så har de en lägre potens hos patienter med kärlstelhet än hos patienter med goda vaskulära funktioner. Fysisk aktivitet däremot påverkar inte bara kärlelasticiteten utan minskar också andelen kroppsfett, sänker påslag av det sympatiska nervsystemet och förbättrar regleringen av salt vid höga intag, vilka alla spelar en roll vid behandling av hypertoni (Cornelissen & Fagard, 2005; Ahmed et al., 2012).
I tre tidigare studier där man jämfört effekten av yoga mot annan träning fann man ingen signifikant skillnad i sänkning av blodtrycket mellan grupperna (Niranjan, Bhagyalakshmi, Ganaraja, Adhikari & Bhat, 2009; Saptharishi et al., 2009; Subramanian et al., 2011). Hagins, Rundle, Consedine och Khalsa (2014) som också jämförde en grupp som utförde yoga mot en grupp som utförde motståndsträning fann däremot att blodtrycket sänktes i gruppen som utförde yoga vilket indikerar på att fortsatta studier kan vara befogat. Två andra studier har tidigare påvisat att mental avslappning och reducering av stress kan sänka blodtrycket (R. M., Kaushik, R. Kaushik, Mahajan, & Rajesh, 2006; Schneider et al., 2005). Författarnas egen tolkning är att avslappningsövningar sänker påslag av det sympatiska nervsystemet och ökar påslag av det parasympatiska nervsystemet vilket leder till en tillfällig sänkning av blodtrycket, genomförs
detta regelbundet reagerar kroppen snabbare på övningarna vilket ger ett positivt resultat på blodtrycket. Det är en tolkning som stärks av Alparslan Balci & Akdemir (2010) som i sin studie kunde påvisa att blodtrycket hos studiedeltagarna sänktes efter ett program av promenader i kombination med avslappningsövningar.
Enligt Leijon, Faskunger, Bendtsen, Festin och Nilsen (2011) är låg motivation den främsta anledningen till att patienter med hypertoni inte följer de
rekommendationer som finns kring fysisk aktivitet. Viktiga faktorer som värdesätts av patienten och påverkar hens följsamhet är sjuksköterskans sociala kompetens, erfarenhet, kunskap och attityd. Det krävs att patienten känner ett förtroende för sjuksköterskan (Bokhour et al., 2012; Edo & de Villiers, 2012). För att hjälpa sjuksköterskan att öka följsamhet och motivation hos patienten kan MI användas som samtalsmetod. MI är en evidensbaserad metod som används för att motivera människor till förändring, exempelvis när det gäller fysisk aktivitet (Miller & Rollnick, 2013). Socialstyrelsen (2012) säger också att motivation hos patienten krävs för att det hälsofrämjande arbetet som sjuksköterskan utför ska ha förutsättning att lyckas. Författarna vill belysa vikten av att sjuksköterskan också tar hänsyn till olika etiska aspekter då sjuksköterskan använder sig av MI eller andra vedertagna metoder i det hälsofrämjande arbetet. Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening, 2012) ansvarar sjuksköterskan för att patienten bemöts med en respekt för olika värderingar och trosuppfattningar. Sjuksköterskan ansvarar också för att patienten i fråga får korrekt och lämplig information för att kunna ta ställning till samtycke kring vård. Författarna anser att det är av största vikt att sjuksköterskan tar hänsyn till de olika etiska aspekter som kan uppkomma och uppvisar ett professionellt bemötande även om hen inte samtycker eller delar de åsikter som patienten kanske har. Det är också viktigt att information framförs på ett respektfullt och lyhört sätt då rekommendationer om livsstilsförändringar som ökad motion kan uppfattas som personliga
påhopp av patienten. Många gånger behöver även andra livsstilsförändringar utföras i kombination med den ökade motionen vilket kan öka känslan av påhopp ytterligare, med risken att patienten inte blir mottaglig för den hjälp som erbjuds.
Psykiskt välbefinnande
Resultatet visade att den upplevda livskvaliteten förbättrades av regelbunden uthållighetsträning och att ett tydligt samband kunde mätas mellan förbättrad fysisk kapacitet och upplevd ökad livskvalitet (Maruf et al., 2013). Resultatet visade även att regelbundna promenader och avslappningsövningar kunde sänka stress- och orosnivåer hos studiedeltagarna (Alparslan Balci & Akdemir, 2010). Författarnas egen tolkning är att de flesta människor mår bättre psykiskt
Författarna tänker också att ett ökat psykiskt välmående i kombination med ett ökat syreupptag, förbättrad fysisk hälsa och en starkare kropp påverkar den upplevda livskvaliteten som förbättrad. Författarnas tolkning stärks av studier som säger att olika sociala relationer är starkt förknippat med ökat psykiskt välmående och bidrar till en realistisk och positiv syn på individens hälsa (Sabatier & Moore, 2015; Umberson, Crosnoe, & Reczek, 2010).
I de artiklar som studerade både män och kvinnor framkom ingen skillnad i resultatet mellan könen, vare sig inom den fysiska hälsan eller det psykiska välbefinnandet (Alparslan Balci & Akdemir, 2010; Dimeo et al., 2012; Hagins et al., 2014; Maruf et al., 2013; Nualnim et al., 2012).
6. SLUTSATS
Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilken betydelse fysisk aktivitet har för patienter med hypertoni. Antalet personer med hypertoni ökar kraftigt över hela världen och leder till olika följdsjukdomar som skulle kunna begränsas med hjälp av regelbunden fysisk aktivitet. Flera aspekter påverkas av fysisk aktivitet i olika former och i resultatet framkom två huvudrubriker; Fysiologisk
påverkan samt Psykosocial påverkan. Inom kategorin Fysiologisk påverkan
bildades tre underkategorier; Påverkan på blodtryck och vaskulära funktioner, Påverkan på metabolism samt Påverkan på den fysiska
kapaciteten. Studiens resultat är av betydelse för att öka förståelsen för vilken betydelse fysisk aktivitet kan ha vid behandling av hypertoni och kan
förhoppningsvis hjälpa sjuksköterskor att motivera patienter med hypertoni till att utföra någon form av regelbunden fysisk aktivitet, inte endast preventivt utan även vid farmakologisk behandling som en del i behandlingen.
7. KLINISK IMPLIKATION
Kunskap hos både hälso- och sjukvårdspersonal samt patienter om betydelsen av vad fysisk aktivitet kan ha för patienter med hypertoni innebär inte bara en ekonomisk vinst för samhället då patienten eventuellt kan dra ned på
läkemedelsförbrukningen, utan också en vinst för patienten då hen kan undvika att ta läkemedel i onödan, slippa bieffekter och samtidigt förbättra sin fysiska och psykosociala hälsa och livskvalitet. Det kan också bidra till ökad kvalitet av vården. Att arbeta både preventivt för att förhindra eller fördröja
uppkomsten av hypertoni samt sekundärpreventivt för att minimera risken för framtida problem och uppkomst av följdsjukdomar är av största vikt och kan med fördel göras med MI som hjälpmedel. Resultatet från den aktuella
litteraturstudien kan hjälpa sjuksköterskor och annan vårdpersonal att motivera patienter med hypertoni till att utföra regelbunden fysisk aktivitet.
Sjuksköterskan behöver i övrigt kontinuerligt söka ny kunskap genom att ta del av ny, evidensbaserad forskning.
8. FORTSATT FORSKNING
Framtida forskning bör göras vad gäller betydelsen av fysisk aktivitet på livskvaliteten hos patienter med hypertoni då detta är ett ämne som kan motivera patienter ytterligare till regelbunden motion. Framtida forskning bör också undersöka mer noggrant skillnader mellan olika typer av träning hos olika populationer för att kunna uppnå maximala hälsovinster. Även forskning kring betydelsen av individuella faktorer vore intressant samt
långtidsuppföljning av effekterna fysisk aktivitet kan ha hos patienter med hypertoni.
REFERENSLISTA
Ahmed, H.M., Blaha, M.J., Nasir, K., Rivera, J.J., & Blumenthal, R.S. (2012). Effects of physical activity on cardiovascular disease. The American Journal of Cardiology, 109(2), 288-295. doi: 10.1016/j.amjcard.2011.08.042
Alparslan Balci, G., & Akdemir, N. (2010). Effects of walking and relaxation exercises on controlling hypertension. Journal of the Australian Traditional-Medicine Society, 16(1), 9-14. Hämtad från databasen CINAHL with Full Text.
Bokhour, B. G., Cohn, E. S., Cortés, D. E., Solomon, J. L., Fix, G. M., Elwy, A. R., ... Kressin, N. R. (2012). The role of patients' explanatory models and daily-lived experience in hypertension self-management. Journal of General Internal Medicine, 27(12), 1626-1634. doi:10.1007/s11606-012-2141-2
CDC. (2014a). About High Blood Pressure. Hämtad 18 september, 2015, från Centers of Disease Control and Prevention, http://www.cdc.gov/bloodpressure/about.htm
CDC. (2014b). High Blood Pressure Risk Factors. Hämtad 18 september, 2015, från Centers of Disease Control and Prevention, http://www.cdc.gov/bloodpressure/risk_factors.htm CODEX-regler och riktlinjer för forskning. (2014). Forskningsetisk prövning. Hämtad 17 september, 2015, från CODEX, http://www.codex.vr.se/medicin3.shtml
Cornelissen, V.A., & Fagard, R.H. (2005). Effects of endurance training on blood pressure, blood pressure-regulating mechanisms, and cardiovascular risk factors. Hypertension, 46, 667-675. doi: 10.1161/01.HYP.0000184225.05629.51
Dimeo, F., Pagonas, N., Seibert, F., Arndt, R., Zidek, W & Westhoff, T.H. (2012). Aerobic exercise reduces blood pressure in resistant hypertension. Hypertension Research, 60(3), 653-658. doi: 10.1161/HYPERTENSIONAHA.112.197780
Edo, T. A., & de Villiers, L. (2012). Anti-hypertensive treatment and lifestyle compliance on Praslin Island, Seychelles. Africa Journal of Nursing & Midwifery, 14(2), 3-17. Från
http://uir.unisa.ac.za/bitstream/handle/10500/13010/ajnm_v14_n2_a2.pdf?sequence=1 Folkhälsomyndigheten. (2014). Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Hämtad 21 september, 2015, från Folkhälsomyndigheten,
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-levnadsvanor/halsoframjande-halso-och-sjukvard/
Folkhälsomyndigheten. (u.å.). Vad är fysisk aktivitet? Hämtad 21 september, 2015, från Folkhälsomyndigheten, http://www.folkhalsomyndigheten.se/far/inledning/vad-ar-fysisk-aktivitet/
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Garber, C.E., Blissmer, B., Deschenes, M.R., Franklin, B.A., Lamonte, M.J., Lee, I.M., … Swain, D.P. (2011). Quantity and Quality of exercise for developing and maintaining cardiorespiratory, musculoskeletal, and neuromotor fitness in apparently healthy adults: Guidance for prescribing exercise. Medicine & Science in Sports & Exercise, 43(7),
Hagins, M., Rundle, A., Consedine, N.S. & Khalsa, S.B. (2014). A randomized controlled trial comparing the effects of yoga with an active control on ambulatory blood pressure in
individuals with prehypertension and stage 1 hypertension. Journal of Clinical Hypertension,
16(1), 54-62. doi: 10.1111/jch.12244
He, F.J., & MacGregor, G.A. (2007). Blood pressure is the most important cause of death and disability in the world. European Health Journal Supplements, 9, 23-28.
doi:10.1093/eurheartj/sum005
Jonsdottir, I. H., & Ursin, H. (2011). Stress [Broschyr]. Stockholm: Fyss. Från: http://fyss.se/wp-content/uploads/2011/02/44.-Stress.pdf
Kaushik, R.M., Kaushik, R., Mahajan, S.K., & Rajesh, V. (2006). Effects of mental relaxation and slow breathing in essential hypertension. Complementary Therapies in Medicine, 14(2), 120-126. doi: 10.1016/j.ctim.2005.11.007
Kearney, P. M., Whelton, P., Reynolds, K., Muntner, P., Whelton, P. K. & He, J. (2005). Global burden of hypertension. Analysis of worldwide data. Lancet, 365(9455), 217-223. doi: 10.1016/S0140-6736(05)17741-1
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter
inom hälso-och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & kultur.
Lamina, S., & Okoye, G.C. (2012). Therapeutic effect of a moderate intensity interval training program on the lipid profile in men with hypertension: a randomized controlled trial.
Nigerian Journal of Clinical Practice 15(1) 42-47. doi: 10.4103/1119-3077.94096
Lamina, S., Okoye, C. G., & Hanif, S. M. (2013). Randomised controlled trial: effects of aerobic exercise training programme on indices of adiposity and metabolic markers in hypertension. The Journal of The Pakistan Medical Association 63(6), 680-687. Från
http://www.jpma.org.pk/PdfDownload/4226.pdf
Leijon, M., Faskunger, J., Bendtsen, P., Festin, K., & Nilsen, P. (2011). Who is not adhering to physical activity referrals, and why?. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 29(4), 234-240. doi:10.3109/02813432.2011.628238
Maruf, F.A., Akinpelu, A.O. & Salako, B.L. (2013). Self-reported quality of life before and after aerobic exercise training in individuals with hypertension: a randomised-controlled trial.
Applied Psychology: Health And Well-Being, 5(2), 209-224. doi: 10.1111/aphw.12005
Miller, W.R. & Rollnick, S. (2013). Motiverande samtal: att hjälpa människor till förändring. (3. rev. och utök. utg.). Stockholm: Natur & kultur.
Mota, M. R., de Oliviera, R. J., Dutra, M. T., Pardono, E., Terra, D. F., Lima, R. M., ... da Silva, F. M. (2013). Acute and chronic effects of resistive exercise on blood pressure in hypertensive elderly women. Journal of Strength and Conditioning Research, 27(12), 3475-3480. doi: 10.1519/JSC.0b013e31828f2766
Niranjan, M., Bhagyalakshmi, K., Ganaraja, B., Adhikari, P., & Bhat, R. (2009). Effects of yoga and supervised integrated exercise on heart rate variability and blood pressure in hypertensive patients. Journal of Chinese Clinical Medicine, 4(3), 139-143. Från
http://www.scribd.com/doc/13387879/Effect-of-Yoga-and-Supervised-Integrated-Exercise-Nualnim, N., Parkhurst, K., Dhindsa, M., Tarumi, T., Vavrek, J., & Tanaka, H. (2012). Effects of swimming training on blood pressure and vascular function in adults >50 years of age. The
American Journal of Cardiology, 109(7), 1005-1010. doi: 10.1016/j.amjcard.2011.11.029
Sabatier, L. & Moore, S. (2015). Do our friends and relatives help us better assess our health? Examining the role of social networks in the correspondence between self-rated health and having metabolic syndrome. SAGE open, 5(3), 1-8. doi:10.1177/2158244015605354
Saptharishi, L.G., Soudarssanane, M.B., Thiruselvakumar, D., Navasakthi, D., Mathanraj, S.,
Karthigeyan, M., & Sahai, A. (2009). Community-based randomized controlled trial of non-pharmacological interventions in prevention and control of hypertension among young adults.
Indian Journal of Community Medicine, 34(4), 329-334. doi: 10.4103/0970-0218.58393
SBU. (2007a). Metoder för att främja fysisk aktivitet: En systematisk litteraturöversikt. [Broschyr]. Mölnlycke: Elanders Infologistics Väst AB. Från
http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/fysisk_aktivitet.pdf
SBU. (2007b). Måttligt förhöjt blodtryck: En systematisk litteraturöversikt. [Broschyr]. Mölnlycke: Elanders Infologistics Väst AB. Från
http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/hypertoni0712.pdf
SBU. (2012). Viktigt men svårt mäta livskvalitet. Hämtad 21 september, 2015, från Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering,
http://www.sbu.se/sv/Vetenskap--Praxis/Vetenskap-och-praxis/Viktigt-men-svart-mata-livskvalitet/
Schneider, R., Alexander, C. N., Staggers, F., Rainford, M., Salerno, J. W., Hartz, A., … Nidich, S. I. (2005). Long-Term Effects of Stress Reduction on Mortality in Persons ≥55 Years of Age With Systemic Hypertension. The American Journal of Cardiology, 95(9), 1060-1064. doi: 10.1016/j.amjcard.2004.12.058
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 21 september, 2015, från Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763
SFS 2014:821. Patientlag. Hämtad 7 oktober, 2015, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2014-821/
Socialstyrelsen. (2012). Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor – så kan hälso- och
sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor. [Broschyr]. Stockholm:
Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-8-4
Sousa, N., Mendes, R., Abrantes, C., Sampaio, J., & Oliveira, J. (2013). A randomized 9-month study of blood pressure and body fat responses to aerobic training versus combined aerobic and resistance training in older men. Experimental Gerontology, 48(8), 727-733. doi: 10.1016/j.exger.2013.04.008
Statens folkhälsoinstitut. (2011). FaR®: Individanpassad skriftlig ordination av fysisk
aktivitet. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Från
http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12720/R-2011-30-FaR-individanpassad-skriftlig-ordination-av-fysisk-aktivitet.pdf
Subramanian, H., Soudarssanane, M. B., Jayalakshmy, R., Thiruselvakumar, D., Navasakthi, D., Sahai, A, & Saptharishi, L.G. (2011). Non-pharmacological Interventions in Hypertension: A Community-based Cross-over Randomized Controlled Trial. Indian Journal of Community
Medicine 36(3), 191-196. doi: 10.4103/0970-0218.86519
Svensk sjuksköterskeförening. (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. [Broschyr]. Danagårds: Svensk sjuksköterskeförening. Från
http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. [Broschyr]. Danagårds: Svensk sjuksköterskeförening. Från
http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/halsoframjande-arbete-publikationer/strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf
Viera, A.J. (2012). Resistant hypertension. Journal of the American Board of Family
Medicine, 25(4), 487-495. doi: 10.3122/jabfm.2012.04.110275
Viera, A. J., & Neutze, D. M. (2010). Diagnosis of Secondary Hypertension: An age-based approach. American Family Physician, 82(12), 1471-1478. Från
http://www.aafp.org/afp/2010/1215/p1471.pdf
Umberson, D., Crosnoe, R., & Reczek, C. (2010). Social relationships and health behavior across life course. Annual Review of Sociology, 36(1), 139-157. doi: 10.1146/annurev-soc-070308-120011
WHO. (2013). A global brief on hypertension: Silent killer, global public health crisis. [Broschyr]. Genève: World Health Organization. Från
Sökmatris – Bilaga 1
Sökning i Medline 150903
10.00 Resultat Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 (MH "Hypertension+") 215,373 S2 (MH "Motor Activity+") 206,930 S3 MH "Exercise+") 127,243 S4 (MH "Treatment outcome+" 706,889 S5 S2 OR S3 206,930 S6 S1 AND S4 AND S5 159 S7 English language 151 S8 Published date: 20100101-20151231 66 26 16 8
Sökning i CINAHL plus 150903 11.00
Resultat Urval 1 Urval 2 Urval 3 S1 (MH "Hypertension+") 48,161 S2 (MH "Treatment outcome+") 217,761 S3 (MH "Physical activity") 22,660 S4 (MH "Exercise+") 70,370 S5 S3 OR S4 89,182 S6 S1 AND S2 AND S5 113 S7 Peer reviewed 96 S8 English language 87 S9 Published Date: 20100101-20151231 43
Artikelmatriser - Bilaga 2 1 (9)
Författare, Artikelns titel, tidskrift, land
Syfte Metod Värdering Resultat
Alparslan Balci, G., & Akdemir, N. (2010). Effects of walking and relaxation exercises on controlling hypertension. Journal of the Australian Traditional-Medicine Society, 16(1), 9-14. Turkiet Att utvärdera effekten av promenad- och avslappningsövnin gar (djupandning och muskelrelaxation) på primär och resistent hypertoni.
Design: Experimentell design.
Inklusionskriterier: Mellan 18-65 år, har behandlats farmakologiskt för hypertoni i minst en månad, inga planerade ändringar i medicinering, BMI 20-30.
Exklusionskriterier: Andra sjukdomar som påverkar blodtrycket, kommunikationsproblematik, användning av avslappningsövningar sedan tidigare.
Urvalsförfarande: Studiedeltagarna bestod av individer registrerade på Hacettepe University Adult Hospital Hypertension Clinic i Turkiet. Inget bortfall.
Studiegrupp: Totalt 30 deltagare varav 63 % var kvinnor och 37 % var män, 53 % var 52-65 år gamla, 40 % hade grundskoleutbildning, 73 % var gifta och 43 % var hemmafruar, 53 % av studiedeltagarna uppgav att deras inkomster översteg deras utgifter.
Datainsamlingsmetod: Blodtrycksmätning, blodtrycksformulär samt patientdagbok avseende motion- och avslappningsövningar, frågeformulär med avsikt att avgöra vilka typer av personlighetsdrag som kan påverka blodtryck, frågeformulär med avsikt att fastställa olika typer av levnadsvanor, självskattningsformulär med avsikt att fastställa deltagarnas stress- och orosnivåer.
Analysmetod: Chi-2-test, Fisher´s Exact-test, ANOVA.
Styrkor: Bra metodbeskrivning och tydligt syfte. Poweranalys 80 %. Inklusions- och exklusionskriterier beskrivna. Inget bortfall. Reliabla och valida mätmetoder. Tydligt beskriven studiegrupp. Tydliga tabeller. Svagheter: Inkluderat deltagare som endast behandlats farmakologiskt i 1 månad. Kvalitet: Medelhög En signifikant sänkning i systoliskt och diastoliskt blodtryck samt stress- och orosnivåer kunde mätas efter ett
tolv-veckorsprogram av promenad- och avslappningsövnin gar.
2 (9)
Författare, Artikelns titel, tidskrift, land
Syfte Metod Värdering Resultat
Dimeo, F., Pagonas, N., Seibert, F., Arndt, R., Zidek, W & Westhoff, T.H. (2012). Aerobic exercise reduces blood pressure in resistant hypertension.
Hypertension Research, 60(3), 653-658.
Tyskland
Syftet med studien var att undersöka om ett uthållighets-träningsprogram kan sänka blodtrycket hos personer med resistent hypertoni.
Design: RCT.
Inklusionskriterier: Patienter med resistent hypertoni med ett okontrollerat blodtryck över 140/90 mmHg trots farmakologisk behandling med minst 3 olika blodtryckssänkande läkemedel, eller ett blodtryck som är kontrollerat med 4 olika, eller fler, blodtryckssänkande läkemedel.
Exklusionskriterier: Regelbunden träning fyra veckor före studiens start, systoliskt blodtryck över 179 mmHg, andra hjärt- kärlsjukdomar, ändringar i farmakologisk behandling inom fyra veckor före studiens start.
Urvalsförfarande: Öppenvårdspatienter registrerade vid en en hypertoniklinik tillfrågades, pressmeddelanden.
Bortfall: 3 st, 1 st. i kontrollgruppen och 2 st. i interventionsgruppen. Studiegrupp: Totalt 50 deltagare (kvinnor=29, män=21) fördelades slumpmässigt till interventionsgrupp (n=24) och kontrollgrupp (n=26). Deltagarna i interventionsgruppen gick på ett löpband enligt ett intervallschema 3ggr/vecka under 8-12 veckor.
Datainsamlingsmetod: 24h-mätning av blodtryck, laktat-prov efter varje träningspass, protokoll med avsikt att utvärdera fysisk kapacitet samt kontroll av vaskulära funktioner före och efter interventionen.
Analysmetod: Kolmogorov-Smirnovtest, Pearsons korrelationsanalys, ANCOVA.
Styrkor: Syfte och metod tydligt beskrivet. Inklusions-och exklusionskriterier beskrivna. Lågt bortfall. Poweranalys gjord. Svagheter: Kvalitet: Hög
En signifikant sänkning av både det systoliska och det
diastoliska blodtrycket dagtid kunde mätas hos
interventionsgruppen. Även nattetid påvisade mätningarna en sänkning men resultatet uppnådde ej signifikansnivå. Ingen skillnad i kärl-elasticitet kunde påvisas i någon utav grupperna.
En signifikant ökning av fysisk kapacitet kunde mätas i interventionsgruppen.
3 (9)
Författare, Artikelns titel, tidskrift, land
Syfte Metod Värdering Resultat
Hagins, M., Rundle, A., Consedine, N.S. & Khalsa, S.B. (2014). A randomized controlled trial comparing the effects of yoga with an active control on ambulatory blood pressure in individuals with prehypertension and stage 1 hypertension.
Journal of Clinical Hypertension, 16(1), 54-62. doi:
10.1111/jch.12244 USA.
Att jämföra effekten av yoga mot
motståndsträning hos individer med pre- och steg 1 hypertoni.
Design: RCT.
Inklusionskriterier: Mellan 21-70 år, pre- eller steg 1 hypertoni, farmakologiskt stabil, BMI mellan 18.5 – 40, engelsk talande.
Exklusionskriterier: Nuvarande användning av
blodsockersänkande läkemedel, Nuvarande, eller historia av, allvarlig sjukdom som cancer, hjärtsvikt etc. rörelsehinder, har utövat yoga vid fler än 3 tillfällen det senaste året.
Urvalsförfarande: Deltagare rekryterades via reklamblad, annonser och e-mail till det lokala samhället.
Bortfall: 16 st, 9 st. i Yoga-gruppen och 7 st. i träningsgruppen. Studiegrupp: Totalt 84 deltagare fördelades slumpmässigt till Yoga-grupp (n=45) och träningsgrupp (n=39). Deltagarna i båda grupperna fick före interventionen instruktioner i form av text, bilder, film och 2 timmar med instruktörer för att gå igenom programmen, bli instruerade i hur sömndagbok skulle fyllas i och sätta upp mål. Deltagarna i båda grupperna deltog i 2 instruktörsledda pass à 55 min/vecka i 12 veckor. Utöver det utförde de övningar hemma 3 ggr/vecka à 20 min. Alla deltagare som genomförde alla moment inklusive för- och eftertester fick 100 dollar.
Datainsamlingsmetod: Regelbunden 24h-blodtrycksmätning, sömndagbok.
Analysmetod: ANOVA, Student´s t-test, chi2-test.
Styrkor: Tydligt syfte och metodbeskrivning. Inklusions- och exklusionskriterier
beskrivna. Blindning av personal som analyserade data.
Kontrollerade att inga deltagare ändrade sin medicinering under pågående studie.
Svagheter: Låg power. Kvalitet: Medelhög
En signifikant sänkning av det diastoliska blodtrycket (både 24-timmars och nattetid) kunde mätas i yoga-gruppen. Även det systoliska blodtrycket sänktes men uppnådde ej signifikansnivå. Träningsgruppen påvisade ingen signifikant sänkning av blodtrycket. En signifikant skillnad mellan grupperna där yogagruppen sänkte det diastoliska blodtrycket nattetid kunde mätas.
4 (9)
Författare, Artikelns titel, tidskrift, land
Syfte Metod Värdering Resultat
Lamina, S., & Okoye, G.C.(2012).
Therapeutic effect of a moderate intensity interval training program on the lipid profile in men with hypertension: a randomized controlled trial. Nigerian Journal of Clinical Practice 15(1) 42-47. Nigeria
Att undersöka effekten av intervallträning på blodtryck samt lipidvärde hos personer med hypertoni.
Design: RCT.
Inklusionskriterier: Frivilligt anmälda, mellan 50-70 år, män, systoliskt blodtryck mellan 140-179 mmHg och diastoliskt blodtryck mellan 90-109 mmHg, avslutad behandling med, eller endast ett, blodtryckssänkande läkemedel.
Exklusionskriterier: BMI <18,5 eller >30, rökning, andra sjukdomar som kan påverka blodtrycket, psykiatrisk eller psykologisk påverkan eller sjukdom, regelbunden träning, fysisk kapacitet över genomsnittet.
Urvalsförfarande: Individer inskrivna vid "the hypertensive clinic of Murtala Mohammed Specialist Hospital Kano i Nigeria tillfrågades.
Bortfall:78 st, 22 st. i interventionsgruppen samt 56 st. i kontrollgruppen. Studiegrupp: Totalt 323 män sorterades först efter ålder i stigande ordning och fördelades därefter jämnt i interventionsgrupp (n=162) och kontrollgrupp (n=161) i stigande åldersordning för att grupperna skulle matcha varandra så noga som möjligt. Interventionsgruppen cyklade och fick följa ett intervallprogram 3ggr/vecka under 8 veckor. Kontrollgruppen ändrade inte på några motionsvanor under tiden studien pågick. Datainsamlingsmetod: Regelbunden puls- och blodtrycksmätning före, under och efter interventionen. Mätning av BMI, blodprov för att analysera lipidvärde samt
konditionstest före och efter interventionen.
Analysmetod: Student's t-test, Pearsons korrelationsanalys.
Styrkor: Tydligt formulerat syfte. Inklusions- och exklusionskriterier beskrivna. Undersökningsgruppen är representativ för
populationen. Mätmetoder reliabla och valida. ”Wash-out” period av läkemedel en vecka före studiestart. Svagheter: Ej redovisat poweranalys eller bortfallsanalys. Kvalitet: Medelhög En signifikant sänkning av systoliskt och diastoliskt blodtryck samt ökning av HDL kunde mätas i interventionsgruppen efter 8 veckors träningsprogram.
5 (9)
Författare, Artikelns titel, tidskrift, land
Syfte Metod Värdering Resultat
Lamina, S., Okoye, C. G., & Hanif, S. M. (2013). Randomised controlled trial: effects of aerobic exercise training programme on indices of adiposity and metabolic markers in hypertension.
The Journal of The Pakistan Medical Association 63(6), 680-687.
Nigeria
Att undersöka effekten av program med intervallträning på blodtryck, maximal syre-upptagningsförmåga, index av fetma och metaboliska markörer hos mörkhyade afrikanska män med hypertoni.
Design: RCT.
Inklusionskriterier: Individer med essentiell hypertoni, mellan 45-70 år, avslutad behandling med, eller endast ett, blodtryckssänkande läkemedel, fysiskt inaktiva, BMI 20-30.
Exklusionskriterier: Rökning, alkoholmissbruk, diabetes, annan hjärt- kärlsjukdom, njursjukdom, lungsjukdom, tidigare psykiatrisk eller psykologisk ohälsa, fysiskt aktiv, fysisk kapacitet över genomsnittet.
Urvalsförfarande: Personer som behandlades på Murtala Muhammed Specialist Hospitals hypertoniklinik mellan 24 oktober 2007 och 24 februari 2009 tillfrågades. Bortfall: 79 st, 22 st. i interventionsgruppen och 57 st. i kontrollgruppen.
Studiegrupp: Totalt 324 deltagare fördelades slumpmässigt i interventionsgrupp (n=162) och kontrollgrupp (n= 162). Interventionsgruppen följde ett
träningsprogram med intervaller 3 ggr/veckan i 8 veckor, kontrollgruppen blev instruerade att ej utföra några nya fysiska aktiviteter.
Datainsamlingsmetod: Regelbunden blodtrycksmätning, venösa blodprover för mätning av lipidvärde samt p-glukos före och efter interventionen, konditionstest före och efter interventionen.
Analysmetod: ANCOVA, Pearsons korrelationsanalys.
Styrkor: Tydlig beskrivning av syfte och metod. Urvalet är representativt. ”Wash-out” period av läkemedel en vecka före studiestart. Poweranalys gjord. Svagheter: Ej redovisat bortfallsanalys. Kvalitet: Hög Resultatet visade på en signifikant sänkning av både systoliskt och diastoliskt blodtryck, samt på ett samband mellan höjt HDL-värde, sänkning av andra metaboliska markörer och minskning av kroppsvikt och kroppsfett.
6 (9)
Författare, Artikelns titel, tidskrift, land
Syfte Metod Värdering Resultat
Maruf, F.A., Akinpelu, A.O. & Salako, B.L. (2013).
Self-reported quality of life before and after aerobic exercise training in individuals with hypertension: a randomised-controlled trial.
Applied Psychology: Health And Well-Being, 5(2), 209-224. Nigeria
Att undersöka effekten av uthållighetsträning på livskvalitet och fysisk kapacitet hos nigerianer med essentiell hypertoni.
Design: RCT.
Inklusionskriterier: 18-65 år, nydiagnostiserad hypertoni.
Exklusionskriterier: Graviditet, diabetes, andra hjärt-kärlsjukdomar, njursjukdom, leversjukdom, neurologisk sjukdom, obstruktiv sömnapné, rörelsehinder, rökning, alkoholmissbruk, fysiskt aktiv sedan 6 månader före studiens start.
Urvalsförfarande: Individer från hypertonikliniker på två sjukhus i Ibadan, Nigeria rekryterades fortlöpande tills önskat antal var nått till studien. Bortfall: 17 st, 7 st. i interventionsgruppen och 10 st. i kontrollgruppen. Studiegrupp: Totalt 120 deltagare (män=29, kvinnor=74) fördelades slumpmässigt till interventionsgrupp (n=60) eller kontrollgrupp (n=60). Interventionsgruppen deltog under tolv veckor i ett program med uthållighetsträning, kontrollgruppen deltog inte i några fysiska aktiviteter. Båda grupperna behandlades farmakologiskt.
Datainsamlingsmetod: Enkät om livskvalitet utformad av WHO.
Regelbunden mätning av BMI, andel kroppsfett i %, midjemått, blodtryck och puls. Fysisk kapacitet mättes med hjälp av ”the Rockport Fitness Walk Test” före och efter interventionen.
Analysmetod: Student´s t-test, ANCOVA.
Styrkor: Mätinstrumenten är reliabla och valida. Randomiserat urval. Inklusions- och
exklusionskriterier tydligt beskrivna. Poweranalys 80 %, tillåtet bortfall 36 st. Svagheter: Ingen kontroll av fysisk aktivitet hos deltagarna utanför studien. Kvalitet: Hög
En signifikant ökning av fysisk kapacitet samt inom domänerna ”fysisk hälsa”, ”psykisk hälsa” och ”omgivning” i enkäten om livskvalitet kunde mätas i interventionsgruppen. Resultatet visade även på ett signifikant samband mellan livskvaliteten och den fysiska kapaciteten hos alla deltagare.
Domänen ”sociala relationer” förbättrades också men uppnådde ej signifikansnivå.
7 (9)
Författare, Artikelns titel, tidskrift, land
Syfte Metod Värdering Resultat
Mota, M. R., de Oliviera, R. J., Dutra, M. T., Pardono, E., Terra, D. F., Lima, R. M., Simões H. G & da Silva, F. M. (2013).
Acute and chronic effects of resistive exercise on blood pressure in hypertensive elderly women. Journal of Strength and Conditioning Research 27(12), 3475-3480. Brasilien Att undersöka blodtryckssänkning efter träning under en 4-månadersperiod av motståndsträning hos äldre kvinnor med hypertoni.
Design: Experimentell design.
Inklusionskriterier: 60-75 år, kvinna, farmakologiskt behandlad hypertoni, fysiskt inaktiv sedan 6 månader tillbaka.
Exklusionskriterier: Ej angivna
Urvalsförfarande: Frivilliga. Inget bortfall.
Studiegrupp: Totalt 64 deltagare fördelades i interventionsgrupp (n=32) och kontrollgrupp (n=32). Interventionsgruppen utförde motståndsträning enligt ett schema 3 ggr/vecka i 16 veckor.
Datainsamlingsmetod: Regelbunden mätning av blodtryck och puls före, under och efter träningspass, samt 48 h efter ett träningspass. Analysmetod: Skewness och Kolmogorov-Smirnovanalys, Levene-test, Student´s t-Levene-test, Bonferroni post hoc-test.
Styrkor: Syfte och metod tydligt beskrivet. Inget bortfall. Reliabla och valida
mätinstrument. Svagheter: Exklusionskriterier ej beskrivna. Urvalsförfarande vagt beskrivet. Kvalitet: Medelhög En signifikant sänkning av blodtrycket kunde mätas i interventionsgruppen efter 4 månaders
8 (9)
Författare, Artikelns titel, tidskrift, land
Syfte Metod Värdering Resultat
Nualnim, N., Parkhurst, K., Dhindsa, M., Tarumi, T., Vavrek, J., & Tanaka, H. (2012).
Effects of swimming training on blood pressure and vascular function in adults >50 years of age. The American Journal of Cardiology 109(7) 1005-1010.
USA
Att fastställa effekten av simning på arteriellt blodtryck samt
nyckelvärden av vaskulär funktion hos vuxna >50 år med förhöjt blodtryck.
Design: RCT.
Inklusionskriterier: 50-80 år, systoliskt blodtryck mellan 120-159 mmHg i vila samt diastoliskt blodtryck <99 mmHg i vila.
Exklusionskriterier: Rökare, blodtrycks-sänkande farmakologisk behandling, andra kroniska sjukdomar, regelbunden träning de senaste två åren, ortopediska besvär.
Urvalsförfarande: Studiedeltagarna rekryterades i Austin, Texas samt närliggande samhällen. Inget bortfall.
Studiegrupp: Totalt 43 deltagare fördelades slumpmässigt till
interventionsgrupp (n=24) och kontrollgrupp (n=19) med undantag för ett fåtal deltagare som starkt protesterade mot sin tilldelade träningsform och fick byta grupp, det påverkade inte resultatet i studien. Deltagarna i interventionsgruppen deltog i instruktörsledd simning 3-4 dagar/vecka under 12 veckor.
Kontrollgruppen besökte laboratoriet regelbundet och utförde avslappningsövningar.
Datainsamlingsmetod: 24h-blodtrycksmätning, EKG, Kontroll av blodtryck, puls, andel kroppsfett i % och kärlstelhet före och efter interventionen, blodtryck och puls mättes även 24-48 timmar efter varje träningspass.
Analysmetod: Post hoc-test, Korrelations- och regressionsanalys.
Styrkor: Tydligt syfte och metodbeskrivning. Inklusions- och exklusionskriterier beskrivna. Inget bortfall. Blindning av personal som analyserade data. Valida och reliabla mätinstrument. Svagheter: Låg power. Vag beskrivning av
urvalsförfarande. Kvalitet: Medelhög
En signifikant sänkning av systoliskt blodtryck dagtid kunde mätas i
interventionsgruppen, även en sänkning i diastoliskt blodtryck kunde mätas men uppnådde ej signifikansnivå. Nattetid uppmättes ingen skillnad i blodtryck. I kontrollgruppen kunde inte någon skillnad i varken systoliskt eller diastoliskt blodtryck mätas.
9 (9)
Författare, Artikelns titel, tidskrift, land
Syfte Metod Värdering Resultat
Sousa, N., Mendes, R., Abrantes, C., Sampaio, J., & Oliveira, J. (2013). A randomized 9-month study of blood pressure and body fat responses to aerobic training versus combined aerobic and resistance training in older men.
Experimental Gerontology 48(8), 727-733.
Portugal
Att jämföra inverkan av uthållighetsträning med kombinerad träning av uthållighet och motstånd på blodtryck och kroppsfett hos äldre män.
Design: RCT.
Inklusionskriterier: Män, 64-74 år, ensamstående.
Exklusionskriterier: Rökning, diabetes, kraftig övervikt, allvarlig hypertoni, historia av fall, neurologiska sjukdomar, ortopediska besvär, mentala och/eller kognitiva problem, andra hjärt-kärlsjukdomar, regelbunden fysisk aktivitet.
Urvalsförfarande: Studiedeltagarna rekryterades genom stadsfullmäktiges register i Maia, Portugal.
Bortfall: 11 st, 4 st. i uthållighetsträningsgrupp (ATG), 4 st. i kombinerad uthållighets- och styrketräningsgrupp (CTG) och 3 st. i kontrollgrupp (CON).
Studiegrupp: Totalt 59 deltagare fördelades slumpmässigt till ATG (n=19), CTG (n=20) och CON (n=20). Studien pågick under 32 veckor och all form av träning övervakades av instruktör. Alla deltagare ombads att inte göra några förändringar vad gällde kost eller läkemedelsbehandling. ATG tränade uthållighet i olika form 3 ggr/v. CTG tränade uthållighet 2 ggr/v. och motståndsträning 1ggr/v. CON deltog inte i någon form av strukturell träning under studieperioden.
Datainsamlingsmetod: Mätningar utfördes vid 5 olika tillfällen; före, under och efter studieperioden. De värden som mättes var fysisk kapacitet, BMI, andel kroppsfett i % och blodtryck. Analysmetod: Shapiro-Wilk test, ANOVA, Bonferroni post hoc-test, Pearson´s korrelationsanalys, Chi2-test.
Styrkor: Syfte och metod tydligt beskrivet. Inklusions- och exklusionskriterier beskrivna. Reliabla och valida mätinstrument. Svagheter: Ingen kontroll av förändrad kosthållning under studietiden. Fysisk aktivitet utanför studien kontrollerades inte. Kvalitet: Hög
En signifikant sänkning av blodtryck kunde mätas i både ATG och CTG efter interventionen jämfört med baslinjen, ingen skillnad kunde mätas i CON. CTG sänkte signifikant andelen kroppsfett i %. Den fysiska kapaciteten förbättrades i både ATG och CTG, dock var förbättringen större i CTG.
