ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap
Huvudområde: Pedagogik
_______________________________________________________________________Prevention och intervention i specialpedagogens arbete med
problematisk skolfrånvaro i grundskolan
Anna Eriksson
Pedagogik på avancerad nivå/Specialpedagogik som forskningsområde
Uppsats, avancerad nivå, 15 högskolepoäng
Vårterminen 2020
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats är att utifrån en systemteoretisk ansats öka kunskaperna om hur specialpedagogen kan arbeta preventivt och intervenerande med problematisk skolfrånvaro och om vilka insatser som är mest effektiva för att komma tillrätta med problematisk skolfrånvaro. Studiens empiriska material är hämtat från 26 forskningspublikationer och metoden är en systematisk litteraturstudie. Resultatet visar på komplexa orsakssamband bakom problematisk skolfrånvaro, orsaker på individ-, skol- och organisationsnivå, och som en följd av detta att insatser på samma tre nivåer krävs för att arbetet för att komma till rätta med problematisk skolfrånvaro ska bli effektivt. Det systemteoretiska perspektivet bidrar till att ge en fördjupad förståelse för komplexiteten i problemet samt vikten av komplexa
förklaringar och även nya infallsvinklar och alternativa åtgärder i arbetet med den problematiska skolfrånvaron i relation till varje elevs behov.
Nyckelord
Problematisk skolfrånvaro, prevention, intervention, systemteori
Innehållsförteckning
1 Inledning 4 1.2 Specialpedagogisk relevans 5
1.3 Syfte och disposition 6
2 Bakgrund 8
2.1 Historik 8
2.2 Styrdokument 8
2.3 Centrala begrepp och definitioner 9
2.4 Påverkansfaktorer – vilka elever ligger i farozonen för att utveckla en problematisk skolfrånvaro? 11 2.5Skolrelaterade faktorer som förebygger problematisk skolfrånvaro 12 3 Teori 14
3.1 Systemteori 14
4 Metod 18
4.1 Systematisk litteraturstudie 18
4.2 Sökord, sökstrategi och val av litteratur 18
4.3 Kritisk granskning och värdering av litteraturen 20 4.4 Läsning av litteraturen 22 4.5 Etiska överväganden 23
4.6 Reliabilitet och validitet i denna studie 23
5 Resultat 25
5.1 Prevention 25
5.1.1 Prevention på individnivå 25 5.1.2 Prevention på skolnivå 27 5.1.3 Prevention på samhällsnivå 29 5.2 Intervention 31
5.2.1 Intervention på individnivå 32 5.2.2 Intervention på skolnivå 32 5.2.3 Intervention på samhällsnivå 34 5.3 Prevention och intervention ur ett systemteoretiskt perspektiv 35 6 Diskussion 39
6.1 Metoddiskussion 39
6.2 Resultatdiskussion 40
Referenser
Bilagor
5
1 Inledning
Så många som 20 000 grundskoleelever i Sverige har en så omfattande frånvaro från skolan att det påverkar deras möjlighet att lyckas med skolarbetet och ökar risken för dem att fastna i framtida utanförskap (Skolinspektionens, 2016). Från samma rapport framgår att ca 1 700 barn och unga har en sammanhängande frånvaro på en månad, en termin eller upp till ett helt läsår. Aggie Öhmans studie (2016) där bara skolår 4 - 9 ingår påvisar att så många som 50 000 elever hade frånvaro på mellan 10 och19 procent och ca 18 000 elever hade frånvaro på 20 procent eller mer. Detta är alarmerande siffror och innebär ett stort problem för såväl individen, skolan som samhället vilket torde vara orsaken till att regeringen år 2016 tillsatte en utredning med syftet att stödja kommunerna i det preventiva arbetet kring problematisk skolfrånvaro samt att se till att alla skolelever får det stöd de behöver för att kunna delta i undervisningen som de har rätt till. Denna utredning resulterade i rapporten Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU, 2016:94).
Detta är en uppsats som handlar om problematisk skolfrånvaro i grundskolan, vilka elever som ligger i farozonen och hur specialpedagogen tillsammans med övriga professioner i en skolas elevhälsoteam kan arbeta preventivt och intervenerande samt om vilka insatser som i forskningen visat sig vara effektiva för att komma till rätta med den, både vad gäller det preventiva och det intervenerande arbetet.
En snabb sökning på Google på ”problematisk skolfrånvaro” resulterar i 143 000 resultat vilket tydligt visar att den omfattande skolfrånvaron är ett problem som uppmärksammas av många och som förekommer flitigt i både media och forskning. Ett i media uppmärksammat fall är en flicka i Vadstena kommun med flera års frånvaro där kommunen hotade föräldrarna med vite på upp till 10 000 kronor varje vecka som flickan inte kom till skolan (Holmqvist, 2019), en åtgärd som har stöd i Skollagen (2010) och som visar hur långtgående metoder man är beredd att vidta för att lösa problemet med elever som inte går till skolan.
Det är alltså tydligt att problematisk skolfrånvaro är ett stort och uppmärksammat fenomen i Sverige men är det ett problem som förekommer endast här? Nej, studier från bland annat våra grannländer Norge (Havik, Bru & Ertesvåg, 2015) och Danmark
6
Department for Education, 2016), USA (U.S. Department för Education, 2016) och Australien (ACARA, 2018), visar ungefär samma resultat som de svenska studierna: Allt fler barn och ungdomar i grundskolan fastnar i så omfattande skolfrånvaro att de riskerar att inte klara sina studier.
Enligt Malin Gren Landell (2018) kan följderna på individnivå bli ytterst allvarliga: Negativ utveckling av skolresultat, utanförskap och isolering i hemmet, psykisk ohälsa, antisocialt beteende (exempelvis droganvändning), obehörighet att söka gymnasieprogram, arbetslöshet; listan är lång. På samhällsnivå innebär frånvaron stora kostnader (Nilsson et al., 2014) för människor som fastnar i till exempel arbetslöshet och utanförskap så det är tydligt att det finns fler orsaker än att förhindra lidande för individen för att arbeta med att minska den
problematiska skolfrånvaron.
1.2 Specialpedagogisk relevans
Föreliggande studie har sin grund i öka kunskaperna om vilka insatser, preventiva och intervenerande, som är effektiva i arbetet kring problematisk skolfrånvaro, det vill säga förebyggande och åtgärdande insatser. I detta arbete intar specialpedagogen tillsammans med skolans elevhälsoteam en central roll. Det finns ett starkt dubbelriktat samband mellan
skolelevers hälsa och skolresultat; deras fysiska och psykiska hälsa påverkar deras
skolresultat och vice versa; elevernas skolresultat påverkar deras hälsa (Skolverket, 2019). Britten Ekstrand (2015) pekar också på att det också finns studier som visar att låga
skolresultat i sig är en riskfaktor för problematisk skolfrånvaro vilket gör specialpedagogen till en nyckelperson i skolans preventiva och intervenerande arbete kring problematisk skolfrånvaro.
Specialpedagogen har således en viktig roll i att på elev-, grupp- och -organisationsnivå arbeta preventivt och intervenerande när det gäller problematisk skolfrånvaro, vilket stämmer väl överens med hur specialpedagogen ska arbeta enligt examensmålen för
specialpedagogutbildningen (SFS 2017:1111). Omfattande skolfrånvaro är ett komplext problem och det finns inga lätta lösningar eller quick fixes på komplexa problem så frågan är alltså på vilket sätt specialpedagogen bör arbeta.
7
1.3 Syfte och disposition
Den teoretiska grund som denna uppsats vilar på är systemteorin och syftet är att öka
kunskaperna om vilka insatser, preventiva och intervenerande, som är effektiva i arbetet kring problematisk skolfrånvaro. Det systemteoretiska perspektivet bidrar till att påvisa
komplexiteten i orsakssambanden bakom problematisk skolfrånvaro och hur breda insatserna behöver vara för att ge effekt. Resultatet i uppsatsen bygger på en systematisk litteraturstudie av 26 forskningspublikationer. Eftersom problematisk skolfrånvaro innebär ett stort problem för individen, skolan och samhället är det av yttersta vikt att öka kunskaperna om hur detta arbete bäst bedrivs. Det är ett som sagt ett komplext problem och det krävs arbete på flera olika nivåer för att lyckas med detta och specialpedagogen, som en del av skolans
elevhälsoteam, fyller en viktig funktion i detta arbete (Ekstrand, 2015). Det finns redan mycket forskning om detta och i denna uppsats kommer en del av denna forskning att diskuteras.
Syftet kommer att besvaras genom följande frågeställningar:
• Vilka preventiva insatser har i forskningen visat sig vara effektiva i arbetet med problematisk skolfrånvaro?
• Vilka intervenerande insatser har i forskningen visat sig vara effektiva i arbetet med problematisk skolfrånvaro?
• Vilka systemnivåer för preventiva och intervenerande insatser adresseras i
forskningen och vilka konsekvenser kan det få ur ett systemteoretiskt perspektiv?
Uppsatsen består av sex kapitel. Först Inledning som ger en bild av vilken aktualitet och relevans som denna uppsats tema har, följt av syfte och disposition. Därefter följer Bakgrund som ger en historisk inblick i ämnet samt vad skolans styrdokument säger. I detta kapitel återfinns också centrala begrepp, påverkansfaktorer för problematisk skolfrånvaro och ett avsnitt med faktorer i skolan som förebygger problematisk skolfrånvaro. Nästkommande kapitel ger en beskrivning av systemteorin som är denna uppsats teoretiska ramverk varefter följer ett metodkapitel som beskriver vad en systematisk litteraturstudie är samt hur
8
den systematiska litteraturstudien redovisas och forskningsfrågorna besvaras. I det sista kapitlet diskuteras metodvalet samt resultatet av litteraturstudien. Där finns även förslag på fortsatt forskning inom ämnet problematisk skolfrånvaro.
9
2 Bakgrund
Detta kapitel ger ett historiskt perspektiv på problematisk skolfrånvaro samt berättar vad Skollagen anger. Vidare tas några centrala begrepp och definitioner upp och diskuteras följt av ett avsnitt om påverkansfaktorer vid problematisk skolfrånvaro. Sist i detta kapitel återfinns några skolfaktorer som gynnar närvaro och goda studieresultat samt några ord om lågaffektivt bemötande i skolan.
2.1 Historik
Fenomenet att elever är frånvarande från skolan är inget nytt. Redan under folkskolans tid, under senare delen av 1800-talet, var det inte ovanligt att barn hölls hemma från skolan i perioder för att de behövdes som arbetskraft (Sjöberg, 1996) och från 1940-talet finns det artiklar som handlar om elever som på grund av ångest inte går till skolan (Kearny, 2001). År 1962 infördes grundskolan, en nioårig likvärdig skola för alla barn bosatta i Sverige och det är från den tiden, skriver Gren Landell (2018), som man finner mer skrivet material om elever som inte går till skolan. Man kallade problemet för skolfobi och skulden lades till stor del på en överbeskyddande moder som bidrog till en separationsångest hos barnet. På 1990-talet gick skolan från att ha varit statlig till att bli kommunal och 1992 infördes den så kallade friskolereformen. Enligt Gren Landell syns dock ingen skillnad i antalet elever med
problematisk skolfrånvaro mellan kommunala och fristående skolor. Under 2000-talet verkar problemet eskalera (eller i alla fall uppmärksammas mer) och exempelvis Stockholms län anger en ökning av antalet elever som inte kommer till skolan med 30 procent mellan åren 2015 och 2018 (Fallenius, 2020).
2.2 Styrdokument
Problematisk skolfrånvaro är ett fenomen som berör såväl den enskilda eleven och hans eller hennes familj som skolan och samhället i stort. Alla barn som bor i Sverige har inte bara rätt till utbildning utan omfattas också av den så kallade skolplikten från det år de fyller sex till vårterminen av det tionde skolåret enligt Skollagen (2010). Det är inte, som i många andra länder, tillåtet med hemundervisning såvida inte särskilda skäl, såsom allvarlig sjukdom, föreligger. Vidare står skrivet att om en elev har hög giltig eller ogiltig frånvaro ska skolan skyndsamt utreda varför och agera för att frånvaron upphör och att det är vårdnadshavarens ansvar att se till att barnet kommer till skolan. Det är barnets hemkommun som ansvarar för
10
att se till att varje barn fullgör sin skolplikt samt får den utbildning som han eller hon har rätt till och det är huvudmannen som är skyldig att se till att de elever som går i skolan under dess ledning fullföljer sin utbildning. I praktiken innebär det att alla barn som är bosatta i Sverige från det år då de är sex år till dess de avslutar sitt tionde skolår har lagstadgad rätt till
undervisning och är skyldiga att delta i undervisningen samt att deras vårdnadshavare, den skola de går i och ytterst den kommun som de är bosatta i ansvarar för att så sker.
2.3 Centrala begrepp och definitioner
Problematisk skolfrånvaro
Vad menar man när man pratar om ”skolfrånvaro” och när blir frånvaron ”problematisk”? I Saknad! Uppmärksamma elevers skolfrånvaro och agera (SOU 2016:94) står att läsa att all frånvaro som ger en negativ inverkan på elevens utveckling och utbildningens mål är problematisk och att den innefattar all frånvaro; giltig och ogiltig, sammanhängande och upprepad. Själva begreppet problematisk skolfrånvaro är enligt Gren Landell (2018) hämtat från det engelska uttrycket problematic school absenteeism. Begreppet ”hemmasittare” som används flitigt, till exempel i media, indikerar att problemet ligger hos individen, barnet som sitter hemma, medan användandet av begreppet ”problematisk skolfrånvaro” är mer neutralt och lyfter problemet till en generell nivå. Utifrån det systemteoretiska perspektivet beror ett problem aldrig enbart på individen och i denna uppsats kommer därför begreppet
”problematisk skolfrånvaro” att användas konsekvent (Sundberg Lax, 2019; Karlsson, 2019). Skolvägran, skolk, föräldrastödd frånvaro och skolexkludering
Vidare kan man skilja mellan fyra olika typer av frånvaro (Heyne et al., 2018): Skolvägran, skolk, föräldrastödd frånvaro och frånvaro på grund av skolexkludering. Den första,
skolvägran, inbegriper de barn som vägrar att gå till skolan för att de känner en stark olust, rädsla eller ångest inför skolan eller tanken på att gå dit. De döljer inte för sina föräldrar att de inte är i skolan och befinner sig i stället i hemmet. Inte sällan har föräldrarna länge fått barnet att trots olustkänslorna gå till skolan vilket i sin tur ofta resulterar i depression eller
sömnbesvär hos barnet och när föräldrarna till slut mer eller mindre ger upp kampen för att få iväg barnet till skolan på morgnarna blir frånvaron problematisk så till vida att barnet riskerar att inte nå målen för utbildningen eller utvecklas som person i det sammanhang med
11
Den andra typen av frånvaro är skolk. Med skolk menar man frånvaro som föräldrarna inte vet om och som kan innebära frånvaro från enskilda lektioner eller hela dagar. Skolk är ett
problem som är ovanligt på låg – och mellanstadiet men som är desto vanligare på högstadiet då eleven är äldre och mer självständig. Ett ämne som är särskilt vanligt att elever skolkar från är Idrott och hälsa, enligt Skolinspektionen (2016) vilket i sin tur bland annat kan bero på att ämnet upplevs som tävlingsinriktat eller att omklädningsrummet känns otryggt. Skolk kopplas också ihop med kriminalitet, drogmissbruk eller annat antisocialt beteende.
Den tredje typen av frånvaro är föräldrastödd frånvaro och som namnet indikerar handlar det om föräldrar som medvetet håller sina barn hemma från skolan utan rimlig orsak, ibland under flera år. Det kan också gälla föräldrar som, trots att det vet att barnet är borta från skolan, inte gör något åt det. I denna grupp finner vi också föräldrar som av kulturella skäl håller sitt barn hemma från moment i undervisningen som anses olämpliga, till exempel simning eller sexualkunskap. Detta drabbar främst flickor men även pojkar hålls hemma i vissa fall, enligt Heyne et al. (2018).
Den fjärde och sista typen av frånvaro kallar Heyne et al. för frånvaro på grund av skolexkludering vilket innebär att skolan är ansvarig för att barnet inte kan vara med i
undervisningen. Vissa gånger kan det handla om felaktig avstängning och andra gånger om att skolan inte förmår anpassa sig efter elevens behov (sociala, fysiska eller andra). I denna uppsats inbegrips alla dessa fyra typer av frånvaro i begreppet ”problematisk skolfrånvaro” och i den mån begreppen används är det för att fånga olika aspekter av den problematiska skolfrånvaron.
12
2.4 Påverkansfaktorer – vilka elever ligger i farozonen för att utveckla en
problematisk skolfrånvaro?
Det är viktigt att först och främst konstatera att det inte är enbart hos individen som orsaker till problematisk skolfrånvaro står att finna. Problemet är mer komplext än så. Som framgår ovan fanns det en diskussion redan under 1940-talet om att orsaken till att en del barn och unga inte gick till skolan grundade sig i en ångestproblematik. I dag vet man att det finns många olika orsaker till skolfrånvaron och man kan dela upp dessa orsaker i tre kategorier: Orsaker knutna till individen, orsaker knutna till individens sociala sammanhang samt orsaker knutna till skolan. (Gren Landell 2018). I den första kategorin hittar vi således orsaker som har sin grund i sårbarheter hos individen, till exempel sjukdomar: Det är mycket vanligt att elever som har exempelvis astma, diabetes eller andra kroniska sjukdomar är borta från skolan i hög grad. En annan vanlig orsak till frånvaro i denna kategori är att eleven känner en stark oro eller olust inför olika situationer som den ställs inför i skolan, såsom att redovisa inför klassen, att räcka upp handen och att interagera med många hela dagen. Neuropsykiatrisk problematik hos individen kan också öka risken för problematisk skolfrånvaro: Elever med autism och/eller ADHD är överrepresenterade bland elever som har en omfattande
skolfrånvaro (Adolfsson & Sandberg, 2019), något som även Skolinspektionens rapport (2016) visar.
I den andra kategorin hittar man orsaker som är knutna till individens sociala sammanhang, såsom familj och kompiskrets. Ett barn som lever i en familj med missbruksproblematik eller psykisk ohälsa där föräldrarna inte förmår stötta barnet till exempel genom att se till att det finns mat hemma, att få iväg barnet på morgonen eller att förse barnet med nödvändig utrustning som idrottskläder och varma ytterkläder på vintern löper större risk att få hög frånvaro från skolan, liksom barn med ensamstående föräldrar (Jonsson, 2014).
Kompiskretsen verkar vara en viktig påverkansfaktor ju äldre eleven är, i synnerhet då orsaken till frånvaro är skolk. Det är ett rimligt antagande att från början sårbara barn som inte har ett starkt stöd från hemmet eller kamratkretsen har en större benägenhet att fastna i problematisk skolfrånvaro, enligt Jonsson.
I den tredje kategorin slutligen, hittar man orsakerna till problematisk skolfrånvaro i själva skolan. Skolinspektionen (2016) anger att det för det första kan vara organisatoriska orsaker som ligger till grund för frånvaron. Exempel på detta är hög personalomsättning, inställda
13
lektioner, håltimmar eller så kallade lärarlösa lektioner. Detta i sin tur kan med stor
sannolikhet härledas till lärarnas arbetssituation som i alltför många fall leder till ohälsa hos de enskilda lärarna. År 2014 låg förskollärare, grundskollärare, speciallärare och även gymnasielärare över snittet för andelen sjukskrivna i Sverige i psykiatriska diagnoser, där stress ingår (Thurfjell, 2017). För det andra kan sociala faktorer knutna till skolan inverka på frånvaron; ett barn som är mobbat och som kanske inte heller känner sig sedd, trygg med och omtyckt av lärarna löper också större risk att få hög frånvaro än ett barn som trivs i skolan och med lärarna samt har vänner där. För det tredje kan det vara brister i den pedagogiska
verksamheten som påverkar frånvaron för eleven, något som nästa stycke kommer att handla om.
2.5 Skolrelaterade faktorer som förebygger problematisk skolfrånvaro
Som framgår av stycket ovan hittar man alltså påverkansfaktorer för problematisk skolfrånvaro på både individnivå, på socialt sammanhang-nivå samt på skolnivå. För alla verksamma i skolan gäller att utifrån det relationella perspektivet (Nilholm, 2005) ha detta i åtanke men Skolverket (2012a) påpekar också att lärarna framför allt ska fokusera på
skolrelaterade faktorer i arbetet kring problematisk skolfrånvaro. Skolverket (2019b) tar bland annat upp följande faktorer som gynnar hög närvaro och därmed också goda resultat i skolan, både vad gäller elevernas utveckling mot kunskapsmålen och deras personliga och sociala utveckling.
Ett salutogent perspektiv genomsyrar verksamheten i skolan. Begreppet myntades av
hälsoforskaren Aaron Antonovsky och går ut på att söka det som fungerar, framgångsfaktorer, i stället för att tvärtom konstatera vad som inte fungerar och här är begreppet KASAM – alltså känslan av sammanhang, begriplighet och meningsfullhet, centralt. Vidare relation –
betydelsen av att eleven får stöttning och trygghet av sin lärare, vilket också hänger samman med känslan av sammanhang. Sedan autonomi – att ge eleverna inflytande och
medbestämmanderätt över sitt lärande, metakognition – att lära eleverna att reflektera över sitt lärande och exempelvis fundera över hur de lär sig bäst och lära sig inse att det finns olika sätt att lära sig på. Till sist en god lärmiljö anpassad efter varje elevs behov.
Något som diskuterats flitigt den senaste tiden är ”lågaffektivt bemötande” i skolan. Vad betyder det och kan det hjälpa oss att komma till rätta med problematisk skolfrånvaro? Kort
14
och gott innebär lågaffektivt bemötande att vi bemöter oacceptabelt beteende hos en elev med tålamod och lugn i stället för att skälla, enligt Bo Heljskov (2020) samt att den pedagogiska miljön utmärks av ett lugn och positiva förväntningar på eleverna. Detta hänger samman med lärarens förmåga att bygga relationer och skulle därför kunna vara en förebyggande faktor till problematisk skolfrånvaro i den pedagogiska miljön.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att problematisk skolfrånvaro inte är ett nytt problem utan att elever var frånvarande från skolan redan under folkskolans tid. Vidare att Skollagen (2010) är tydlig med att det åligger elevernas vårdnadshavare, skola och den kommun som eleven är bosatt i att säkerställa att eleven kan fullgöra sin skolplikt. De faktorer som påverkar problematisk skolfrånvaro återfinns på tre olika nivåer: Individnivå, socialt sammanhang-nivå samt skolnivå men Skolverket (2012a) uppmanar lärare att främst fokusera på faktorer på skolnivå. Föreliggande studie visar att problematisk skolfrånvaro är något som
specialpedagogen som en del av skolans elevhälsoteam bör arbeta både preventivt och intervenerande kring men också att den problematiska skolfrånvaron ytterst är ett samhällsproblem med orsaker i politiska beslut, något som jag kommer att belysa i min uppsats.
15
3 Teori
Denna studie syftar till öka kunskaperna om vilka insatser, preventiva och intervenerande, som är effektiva i arbetet kring problematisk skolfrånvaro och studiens teoretiska ramverk är ett systemteoretiskt synsätt, vilket följande kapitel handlar om.
3.1 Systemteori
Systemteorin utvecklades av Ludwig von Bertalanffy i slutet av 1940-talet och principerna är tillämpbara på olika typer av system, till exempel ekonomiska, politiska, sociala eller
pedagogiska system. Tillvaron är utifrån ett systemteoretiskt synsätt komplex och man utgår alltid från helheten för att förstå delarna. Det är meningslöst att söka förklaringar på
företeelser i tillvaron hos en enskild individ eftersom både alla individer och organisationer ingår i olika system som påverkar varandra (Bertalanffy, 1968). Det är inom och i samspel mellan de olika systemen som individen utvecklas och växer och exempel på olika system som barn och unga är en del av är familjen, skolan och vänkretsen beskriver att utifrån det systemteoretiska synsättet kommer alla system att påverkas om ett system inte fungerar. Så kommer alltså ett barns familjeliv att påverka dess skolgång och vice versa. Om en elev har hög frånvaro från skolan söker man utifrån ett systemteoretiskt perspektiv inte förklaringen enbart hos individen utan inom och mellan individens olika system – familjen, kamratkretsen och skolan men också andra system som individen inte är direkt berörd av men som påverkar individens system indirekt såsom föräldrarnas arbete eller hemkommunens politiska system.
Erin P. Sugrue, Timothy Zuel och Tracy Laliberte (2016) förklarar i studien The Ecological Context of Chronic School Absenteeism orsakerna till skolfrånvaro med hjälp av ett
ekosystem: Eleven ingår i många olika system. Kärnan av systemet är eleven själv, individen. Därefter följer olika mikrosystem, såsom familjen, kompisgruppen och skolan. Samarbetet mellan skolan och hemmet utgör ett eget system som Sugrue et al. kallar för mesosystem. Därefter följer exosystem, vilket motsvarar föräldrarnas arbetstider, till exempel skiftarbete. Slutligen befinner sig eleven i ett makrosystem och där ingår bostadsort, kommunikationer och politiskt system till exempel. Detta sätt att beskriva tillvaron som ett ekosystem illustrerar hur tillvaron ser ut ur ett systemteoretiskt perspektiv och tillskrivs Urie Bronfenbrenner, en ryskfödd amerikansk psykolog och forskare som studerade utvecklingspsykologi (Sincero,
16
2012). Utöver mikrosystem, mesosystem, exosystem och makrosystem lägger Bronfenbrenner till chronosystem. I chronosystemet ingår, enligt Bronfenbrenner, stora livsändrande
händelser såsom, i ett barns liv, exempelvis om föräldrarna skiljer sig eller ett syskons bortgång.
Figur 1. Bronfenbrenners ekologiska teori.
Eleven påverkas av och påverkar själv i sin tur alla system den ingår i: Om det politiska styret i elevens bostadsort har skurit ner anslagen till skolan, eller om bostaden ligger så långt från skolan att eleven är beroende av fungerande busstider, eller om elevens föräldrar arbetar på natten och sover när eleven ska gå upp och gå till skolan, eller om elevens lärare inte förmår skapa en god relation till elevens vårdnadshavare kommer det att påverka eleven som alltså också på samma sätt själv påverkar dessa system.
Det systemteoretiska synsättet förflyttar fokus från delen till helheten, från individen till individen i sin omgivning, från ett kategoriskt perspektiv till ett relationellt perspektiv, vilket är ett centralt begrepp inom specialpedagogiken. Claes Nilholm (2005) beskriver det
relationella perspektivet inom specialpedagogiken som ett sätt att förstå skolproblem inte enbart utifrån individuella faktorer men utifrån sociala faktorer som individen berörs av och här kan man se en koppling till specialpedagogens uppdrag där det ingår inte bara att arbeta med eleven själv utan även på gruppnivå och organisationsnivå.
17
I denna uppsats kommer arbetet med prevention och intervention kring problematisk
skolfrånvaro utifrån ett systemteoretiskt perspektiv att behandlas i Resultatdelen; vilka olika systemnivåer adresseras i forskningen och vilka konsekvenser kan det få ur ett
systemteoretiskt perspektiv?
Sammanfattningsvis ser man alltså inom systemteorin individen som en del av de olika system han eller hon ingår i och individens problem uppstår i interaktion med andra individer i samma system och inte av individuella orsaker. Man söker ett helhetsperspektiv i stället för att fastna i individuella delar (Payne, 2008). ”Systemteori är en teori som ser mänskligt handlande och mänskliga problem som något som sker och uppstår i ett samspel mellan andra människor och som inte kan förklaras av den enskilde individens inneboende egenskaper.” (Andersson, 1999 s 18)
18
4 Metod
Denna uppsats bygger på en systematisk litteraturstudie och följande kapitel börjar med en beskrivning av vad nämnd metod innebär samt följs av några avsnitt som beskriver hur denna studie har genomförts. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om etiska överväganden i en
systematisk litteraturstudie samt om reliabilitet och validitet i denna studie.
4.1 Systematisk litteraturstudie
En systematisk litteraturstudie kan beskrivas som en sammanställning av all aktuell forskning kring ett visst ämne, en fördjupad forskningsöversikt om man så vill (Eriksson-Barajs et al., 2013). Den syftar till att ge en överblick av vad tidigare forskning kommit fram till gällande en given problemformulering. Litteraturen fungerar som data, eller informationskälla, till skillnad från andra kvalitativa metoder, där data samlas in genom till exempel intervjuer, enkäter eller fallstudier. Den litteratur som undersöks och redovisas är framför allt
vetenskapliga publikationer och det bästa är om forskaren tar med all relevant forskning som redan finns kring det valda problemet men det finns inget givet antal som man måste ha med och av praktiska skäl är det förmodligen ofta omöjligt att få med all relevant forskning i en systematisk litteraturstudie. Föreliggande uppsats baseras på 23 vetenskapliga publikationer och tre forskningsrapporter.
Arbetsgången när man gör en systematisk litteraturstudie följer dessa steg, enligt Katarina Eriksson- Barajas, Christina Forsberg och Yvonne Wengström (2013):
1. Problemformulering.
2. Komma fram till frågor som går att besvara. 3. Komma fram till en arbetsgång.
4. Bestämma sökord och strategi för sökning. 5. Hitta och välja litteratur.
6. Kritiskt granska och värdera den valda litteraturen. 7. Analysera och diskutera resultat.
19
I föreliggande studie finns problemformulering och frågor som ska besvaras (punkt 1 och 2) i avsnittet Syfte: Syftet är att öka kunskaperna om vilka insatser, preventiva och
intervenerande, som är effektiva i arbetet kring problematisk skolfrånvaro samt att visa vilka systemnivåer som adresseras i forskningen och vilka konsekvenser det kan få ur ett
systemteoretiskt perspektiv. Forskningsfrågorna som ska besvaras är:
• Vilka preventiva insatser har i forskningen visat sig vara effektiva i arbetet med problematisk skolfrånvaro?
• Vilka intervenerande insatser har i forskningen visat sig vara effektiva i arbetet med problematisk skolfrånvaro?
• Vilka systemnivåer adresseras i forskningen och vilka konsekvenser kan det få ur ett systemteoretiskt perspektiv?
Punkt 3, att komma fram till en arbetsgång, behandlas i detta stycke. Punkt 4, 5 och 6 ovan (hitta sökord och söka och välja ut litteratur) kommer att beskrivas närmare i styckena nedan. Till sist punkt 7 och 8, analys och slutsats, återfinns i avsnitten Resultat och Diskussion.
4.2 Sökord, sökstrategi och val av litteratur
Min systematiska litteraturstudie bygger på publikationer skrivna på svenska eller engelska från år 2000 och framåt. Vidare berör alla publikationer grundskolan utom en
enkätundersökning där respondenterna går i årskurs 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet. Följande sökord har använts (Bilaga 1):
• School absenteeism Sweden • School absenteeism
• Prevent school absenteeism • School absenteeism intervention • Skolfrånvaro
• School attendance problems • School non attendance
20
Följande sökstrategier har använts: Systematisk sökning i databaserna ERIC och Swepub och manuell sökning, så kallat snöbollsurval. Systematisk sökning innebär att utifrån
forskningsfrågorna ovan har sökord formulerats (exempel i matrisen nedan). Vid sökning har två olika databaser använts vilket likaså framgår av exempelmatrisen. De publikationer som har studerats i sluturvalet har genomgått flera urvalsprocesser: 23 av publikationerna har som första urval att de är granskade (peer reviewed). Dessutom ingår tre rapporter, så kallad grå litteratur, (Forsberg & Wengström, 2018). Grå litteratur innebär litteratur som inte kan sorteras in under vetenskapliga publikationer då de inte är peer reviewed men som ändå kan ingå i en systematisk litteraturstudie, till exempel rapporter, avhandlingar eller riktlinjer från myndigheter eller universitet. De tre rapporterna i föreliggande uppsats har gått igenom samma urvalsförfarande som forskningspublikationerna: Urval har gjorts utifrån
publikationens rubrik, vilket innebär att många publikationer föll bort redan där eftersom de visade sig vara irrelevanta för mitt syfte. Därefter har urvalet gjorts efter läsning av
publikationens sammanfattning (abstract) och även vid detta urval föll en del publikationer bort. Från början ingick enbart publikationer som var baserade på olika kvalitativa metoder men under litteratursökningens gång fann jag publikationer som jag bedömde som relevanta att ha med vilka byggde på enkätundersökningar varför även dessa finns med i sluturvalet.
Databas ERIC Datum Sökord Träffar (Urval 1) peer reviewed) Urval 2 Rubrik Urval 3 Abstract Urval 4 Studerade artiklar, 19 publikationer med kvalitativ metod samt 7 publikationer med kvantitativ metod. 1. 20200203 school absenteeism sweden 8 4 3 2
Figur 2. Exempel på sökmatris.
Snöbollsurval (snowballing) innebär att man vid läsning av vetenskapliga publikationer upptäcker annan relevant litteratur som verkar lämplig att ha med i den egna studien. När man
21
sedan läser den nya litteraturen upptäcker man ännu mer relevant litteratur så att en snöbollseffekt uppstår (Eriksson-Barajas et al., 2013). I snöbollsurvalet har samma urvalsprocesser använts som vid systematisk sökning.
Från början ingick nio publikationer från systematisk sökning och 21 från snöbollsurval i slutaurvalet. Den ojämna fördelningen av publikationer efter den systematiska sökningen och snöbollsurvalet var dock olycklig då sökning utifrån snöbollsurval tenderar att bli mer
subjektiv än vad systematisk sökning tenderar att bli. För att få en bättre balans mellan publikationer från systematisk sökning och publikationer från snöbollsurval strök jag i ett senare sked sex publikationer från snöbollsurvalet så att det återstod 15 publikationer. Därefter gjorde jag en ny systematisk sökning som resulterade i sex nya publikationer från databasen ERIC och som nu finns med i sluturvalet. Sluturvalet bestod då av 14 publikationer från systematisk sökning och 15 från snöbollsurval.
4.3 Kritisk granskning och värdering av litteraturen
Vid granskningen av de 29 utvalda publikationerna användes en metod för de publikationer som bygger på olika kvalitativa metoder förutom systematisk litteraturstudie (observation, intervju och dokumentanalys), en annan för de publikationer som bygger på systematisk litteraturstudie och en tredje för de som bygger på kvantitativ metod (enkäter). För att kritiskt granska de 14 publikationer i sluturvalet som bygger på observation, intervju och
dokumentanalys och värdera deras kvalitet har följande urval frågor av Eriksson Barajas et al. (2013) använts:
1. Lyckades forskaren klargöra undersökningens teoretiska förankring och vilka metoder som användes?
2. Är sammanhanget där undersökningen gjordes beskrivet? 3. Är miljön där undersökningen gjordes beskriven?
4. Kan metod och analys kopplas ihop med forskningsfrågan?
5. Kan forskarens tankegångar följas eller finns det ”tankehopp” eller brist på röd tråd? 6. Baserades analysen på fler än en forskare för att öka tillförlitligheten?
Om svaret på dessa sex frågor har kunnat besvaras med ja har publikationen bedömts som trovärdig. Ingen publikation föll bort utan alla klarade granskningen.
22
Vad gäller de systematiska litteraturstudierna bör man vara medveten om att det finns både styrkor och svagheter med att systematiska litteraturstudier finns med som data i en
systematisk litteraturstudie. Med hjälp av systematiska litteraturstudier kan resultat från flera vetenskapliga studier vägas samman så att ny evidensbaserad kunskap fås, vilket är en styrka. En svaghet är att det finns en risk för att de systematiska litteraturstudierna bygger på samma forskning eller i alla fall delvis samma forskning så att egentligen inget nytt kommer fram utan samma slutsatser presenteras på nytt och på nytt. För att undvika detta strök jag, efter att ha granskat vilka referenser som de systematiska litteraturstudierna byggde på, tre av dem så att det till slut återstod fyra systematiska litteraturstudier i min egen uppsats. De fyra
återstående bygger på helt olika forskning från olika länder och har alla fyra olika perspektiv, vilket framgår i Bilaga 2. För att ytterligare garantera trovärdigheten i de fyra prövade jag dem med frågorna nedan (Eriksson Barajas et al., 2013), vilka alla kunde besvaras med ja.
1. Har urvalet av litteratur gjorts på ett systematiskt och trovärdigt sätt? 2. Har urvalsprocessen beskrivits så att sökningen blir transparent för läsaren? 3. Har urvalet presenterats i sin helhet?
De nio publikationer i sluturvalet som bygger på kvantitativ metod har alla enkät som datainsamlingsmetod och för att kritiskt granska dessa nio publikationers kvalitet har dessa fem frågor ställts (Eriksson Barajas et al., 2013):
1. Har enkäten besvarats av ett slumpmässigt urval? 2. Innehåller undersökningsgruppen många personer? 3. Har undersökningen ett litet bortfall?
4. Har den interna validiteten kontrollerats? (Studiens resultat ska ha kollats mot et kontrollgrupp som inte får skilja sig från ursprungsgruppen i någon viktig aspekt.) 5. Har den externa kvaliteten kontrollerats? (Resultatet ska gå att generalisera hos
populationen och därför ska urvalsförfarandet ha varit slumpmässigt.)
Har dessa frågor kunnat besvaras med ja har publikationen bedömts vara trovärdig och finns alltså med i sluturvalet. Två publikationer föll bort vid denna granskning och ersattes av två
23
andra som klarade hela urvalsförfarandet. Efter denna kvalitetsgranskning återstod till slut 26 publikationer i sluturvalet.
4.4 Läsning av litteraturen
När litteratursökningen med sina urvalsprocesser enligt styckena ovan är avslutad vidtar läsning och kritisk granskning av litteraturen. I denna studie har denna process att skett enligt matrisen nedan.
Artikel Syfte Metod Resultat Bedömning
Reid, K. (2012). The strategic management of truency and school absenteeism: Finding solutions from a national perspective. Educational Review, 64 (2), 211-222. Att finna lösningar på skolfrånvaro. Kvalitativ; intervjuer med rektorer. De intervjuade rektorerna menade att… Trovärdig.
Figur 3. Exempel på matris över lästa publikationer.
Utifrån de tre forskningsfrågorna (Vilka preventiva insatser har i forskningen visat sig vara effektiva i arbetet med problematisk skolfrånvaro? Vilka intervenerande insatser har i forskningen visat sig vara effektiva i arbetet med problematisk skolfrånvaro? Vilka
systemnivåer för preventiva och intervenerande insatser adresseras i forskningen och vilka konsekvenser kan det få ur ett systemteoretiskt perspektiv?) har den samlade datan delats upp i två stora underkategorier; preventiva insatser och intervenerande insatser. Efter denna uppdelning följer ytterligare uppdelning: Insatser på individnivå, insatser på skolnivå och insatser på samhällsnivå. Den sista uppdelningen rör vilket system i Bronfenbrenners ekosystem som adresseras i forskningen (Bilaga 3).
24
Publikation Individ Mikrosystem Mesosystem Exosystem Makrosystem Chronosystem Andersson, G et al., (2015) X Ekstrand, B. (2015) X
Figur 4. Exempel på matris utifrån nivå i Bronfenbrenners ekosystem.
4.5 Etiska överväganden
En systematisk litteraturstudie, liksom alla andra studier, kräver att etiska överväganden görs. För det första får fusk och ohederlighet inte förekomma (Gustafsson et al., 2011). Specifikt för en systematisk litteraturstudie bör etiska överväganden göras vad gäller urval och presentation av resultat. I denna uppsats har jag lagt stor vikt vid att för det första göra ett korrekt urval av data (Bilaga 1.) samt att presentera det urvalet i sin helhet utan att ta bort eller lägga till något. För att öka transparensen i detta förfarande finns alla publikationer som denna systematiska litteraturstudie bygger på samlade i en artikelmatris (Bilaga 2.)
4.6 Reliabilitet och validitet i denna studie
I en systematisk litteraturstudie beror reliabilitet och validitet i hög grad på transparens i själva forskningsprocessen (Eriksson-Barajas et al., 2013). Insamlandet av data ska ha skett på ett systematiskt och trovärdigt sätt vilket dessutom ska ha presenterats i den slutliga uppsatsen. Likaså beskriver man hur förutsättningarna såg ut, vilken förståelse man som uppsatsskrivare hade kring forskningsproblemet, innan sökande efter data påbörjades. I föreliggande uppsats beskrivs sök- och urvalsprocessen i stycket ovan och förutsättningarna inför arbetet med denna uppsats beskrivs i bakgrundskapitlet.
I alla kvalitativa metoder ingår att forskningsprocessen går fram och tillbaka, vilket också ska beskrivas i uppsatsen. Under arbetet med denna uppsats har jag, som framgår ovan, förkastat viss litteratur och gjort nya sökningar. Det kan också vara så att uppsatsskrivaren under arbetets gång har kommit att korrigera forskningsfrågan utifrån nya fakta som har kommit
25
fram. I denna uppsats har jag upprepade gånger ändrat de två första forskningsfrågorna. Jag har vacklat mellan att å ena sidan ge den specialpedagogiska insatsen vid problematisk
skolfrånvaro mer tyngd genom att inkludera ordet specialpedagog i forskningsfrågorna och att å andra sidan låta forskningsfrågorna vara mer generella genom att inte inkludera ordet
specialpedagog där. Jag har landat i att låta bli att smalna av frågorna genom att använda ordet specialpedagog i forskningsfrågorna då resultatet av min litteraturstudie visar att
multiprofessionella insatser är mest effektiva vid problematisk skolfrånvaro varvid det verkar felaktigt att snäva in frågorna till att enbart beröra specialpedagogens insatser. Den
26
5 Resultat
Detta kapitel behandlar vad som framkommit i de 26 undersökta forskningspublikationerna om vilka insatser, preventiva och intervenerande, som är effektiva i arbetet kring problematisk skolfrånvaro och de tre forskningsfrågorna besvaras. Den första frågan behandlar preventiva insatser i samband med problematisk skolfrånvaro och den andra behandlar intervenerande insatser vid densamma. Den tredje forskningsfrågan handlar om vilka systemnivåer som adresseras i den tidigare forskningen och vilka konsekvenser det kan få ur ett systemteoretiskt perspektiv och kommer att behandlas sist i föreliggande kapitel.
5.1 Prevention
I det undersökta materialet har jag identifierat tre olika nivåer för var det förebyggande arbetet mot problematisk skolfrånvaron ska bedrivas enligt rådande forskningsläge. För det första individnivå vilken bland annat inbegriper att man behöver skapa förtrogenhet hos
skolpersonal om vilka elever som ligger i farozonen för problematisk skolfrånvaro för att tidigt upptäcka dessa. För det andra skolnivå vilken inbegriper hur skolorna arbetar aktivt för att så långt som möjligt skapa goda förutsättningar för närvaro. För det tredje samhällsnivå vilken inbegriper till exempel lärarutbildningen och möjligheten för fler aktörer att samarbeta kring barn och unga med problematisk skolfrånvaro.
5.1.1 Prevention på individnivå
I Norbert Grewes (2015) systematiska litteraturstudie över frånvarorutiner i olika europeiska länder framkommer hur viktigt det är att skolorna tidigt identifierar vilka elever som ligger i farozonen för problematisk skolfrånvaro för att kunna arbeta med preventivt med dessa. För specialpedagogens del innebär det till exempel att erbjuda stöd i klassrummet eller enskilt (Ekstrand, 2015). Det kan också innebära att se över elevens lärmiljö i samarbete med de undervisande lärarna. Andra preventiva åtgärder på individnivå kan vara motivationsträning, liksom erbjudande om fördel eller belöning när man går till skolan i stället för att stanna hemma (Ekstrand).
Problematisk skolfrånvaro hos en elev har, som nämnts tidigare, nästan alltid flera olika orsaker. Gerhard Andersson, Maria Andersson, Maria Bradley, Cornelia Allvin Ekerfelt och
27
Malin Gren Landell (2015) visar dock i sin studie som bygger på enkäter med högstadielärare att problematisk skolfrånvaro enligt lärarna i undersökningen oftast beror på elevens
problematiska familjesituation eller att föräldrar är för eftergivna mot sina barn. Den näst viktigaste orsaken till frånvaro, hävdar lärarna i Anderssons et al. undersökning, är depression hos eleven. Dessa faktorer bidrar förvisso till en ökad sårbarhet hos den enskilda eleven men orsakerna är mer vittgående än så. Mats Granlund och Ann-Sofie Strand (2013) visar tvärtom i sin analys av skolors dokumentation av stöd till elever som har hög frånvaro att det inte finns något mönster för vilka elever som hamnar i problematisk skolfrånvaro utom att barn med ensamstående föräldrar eller barn med inlärningssvårigheter är överrepresenterade i statistiken.
För att kunna arbeta preventivt med problematisk skolfrånvaro är det, som framgår ovan, viktigt att känna till vilka faktorer som innebär att en elev ligger i farozonen. I en svensk studie som bygger på enkäter med tonåringar framkommer att barn och unga som utsätts för någon typ av vanvård i hemmet har högre frånvaro än sina jämnåriga (Hagberg et al., 2018). Samma studie visar också att flickor löper högre risk än pojkar att fastna i problematisk skolfrånvaro. Det framgår inte i studien varför flickor är överrepresenterade men en möjlig orsak skulle kunna vara att flickor i högre grad än pojkar känner sig stressade av skolarbetet (Hansell, 2019; Biteus, 2019) vilket leder till sämre psykisk hälsa hos flickorna som grupp. En annan rimlig orsak skulle kunna vara att flickor med neuropsykiatrisk problematik generellt sett får sin diagnos senare än pojkar som grupp (Norén, 2019). Detta innebär att flickorna måste klara sig själva utan adekvat stöd fastän de kanske har ADHD eller autism vilket innebär att skolan blir en kamp för dem. Korrelationen mellan psykisk ohälsa och problematisk skolfrånvaro är för övrigt välkänd (Wood et al., 2012).
För att optimera effekten hos de preventiva insatserna krävs att orsakerna till den
problematiska skolfrånvaron är kända och att åtgärderna är systematiserade, något som en holländsk intervjuundersökning med 199 elever och 131 föräldrar strävat efter att
åstadkomma (Heyne et al., 2017). Följande fyra kategorier av orsaker till frånvaro anges: Undvikande av den negativa känsla som uppstår av att vara i skolan, flykt från intensiva sociala krav som skolan ger upphov till, en vilja att få uppmärksamhet av andra som inte går till skolan samt en önskan om att finna positiva sammanhang utanför skolan.
28
I en norsk enkätundersökning bland skolelever (Havik et al., 2015a) framkommer att upplevda hälsoproblem hos den enskilda eleven bidrog till ökad frånvaro liksom upplevt behov av specialpedagogiskt stöd som sedan uteblev. Dåliga kamratrelationer visar sig också innebära förhöjd risk för omfattande skolfrånvaro liksom kroniska sjukdomar, till exempel astma, enligt en studie baserad på intervjuer med elever och deras vårdnadshavare (Gregory & Purcell, 2014). Martin Karlberg och Knut Sundell (2004) har utifrån sin enkätundersökning där elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet ingår sett tre återkommande riskfaktorer för att utveckla problematisk skolfrånvaro: Att ha varit berusad före 13 års ålder, att umgås med socialt missanpassade kamrater samt att ha föräldrar som inte vet var barnen är på helgkvällar. Fler orsaker till problematisk skolfrånvaro kopplad till elevens familjesituation är om elevens familj har en låg inkomst samt om föräldrarna har en låg utbildningsgrad, visar Gabriela Chirtes (2010) analys av rumänska skolors frånvarodokumentation. Samtliga elever i Chirtes undersökning sade sig också ha en låg motivation att lyckas i skolan.
Sammanfattningsvis visar det undersökta materialet att man på individnivå kan arbeta med följande faktorer det preventiva arbetet mot problematisk skolfrånvaro:
• Tidigt uppmärksamma riskelever och systematisera åtgärderna. • Vara medveten om att flickor utgör en extra sårbar grupp.
• Arbeta med motivation och beslutsfattande hos den enskilda eleven.
• Se över elevens lärmiljö för att i största möjliga mån kunna möta elevens behov.
5.1.2 Prevention på skolnivå
I det preventiva arbetet kring skolfrånvaro är det lika viktigt att känna till vilka elever som är i farozonen som att känna till att rena skolfaktorer ofta ligger bakom den omfattande frånvaron. Susann Häggkvist understryker i sin enkätstudie bland högstadieelever för Arbetslivsinstitutet (2000) att en skolas andel frånvarande elever är ett mått på skolans psykosociala arbetsmiljö och drar paralleller till andra arbetsplatser; på en arbetsplats med hög andel sjukskrivna medarbetare krävs att man ser över arbetsmiljön, både den psykosociala och den fysiska och Häggkvist menar att samma borde gälla för skolan som ju är barnens och ungdomarnas
arbetsplats. Kommande stycke handlar om vilka preventiva insatser som har framkommit i det undersökta materialet som behöver göras på skolnivå i arbetet med problematisk skolfrånvaro.
29
Först av allt: Arbeta med rutinerna kring frånvaroregistreringen och –rapporteringen eftersom många skolor saknar rutiner eller rutinerna inte följs. I Ekstrands (2015) systematiska
litteraturstudie framkommer det att en vanlig orsak till att elever fastnar i omfattande frånvaro är att skolan helt enkelt inte uppmärksammar att eleven inte är där; dvs det finns brister i rutinerna för hur skolan hanterar frånvaron. Dessutom skiljer sig skolornas rutiner från varandra vilket gör att det kan bli svårt att jämföra skolor emellan. Vidare behöver skolorna arbeta med det sociala klimatet på skolan, både mellan eleverna själva och mellan eleverna och lärarna. I Ekstrands studie framträder även bristande kamratrelationer som en viktig faktor för problematisk skolfrånvaro och det är skolans ansvar att underlätta goda
kamratrelationer och motarbeta mobbning och utstötning, till exempel genom att se till att det finns rastvakter och rastaktiviteter. Dessutom är det mycket viktigt att lärarna förmår bygga relationer till sina elever, alldeles speciellt de elever som kanske är lite ensamma, ängsliga eller blyga. Phillip J Cook, Kenneth A Dodge, Elizabeth J Gifford och Amy B Schulting (2018) visar också i sin studie, som bygger på klassrumsobservationer i fem skolor i USA, hur viktig relationen mellan läraren och elevens familj är för att förebygga problematisk
skolfrånvaro.
Ytterligare en skolrelaterad faktor för problematisk skolfrånvaro är skolresultat, visar
Ekstrands (2015) studie – hur en elev lyckas i skolan påverkar alltså närvaron. Det är skolans absoluta skyldighet att så långt det är möjligt se till att alla elever får så goda chanser som möjligt att lyckas med skolarbetet, till exempel genom att sätta in specialpedagogiskt stöd där det behövs. Goda skolresultat är, förutom att vara en skyddsfaktor för skolnärvaro, även en skyddsfaktor för god hälsa för skolelever, liksom att känna delaktighet i sin egen skolsituation och att känna att man kan påverka den (jämför kapitel 2.5). Janne Pietarinen, Tiina Soini och Kirsi Pyhältö (2014) har genom att göra fallstudier på 170 högstadieelever sett en korrelation mellan elevernas känsla av att känna sig delaktiga i sin egen skolgång och deras närvaro och måluppfyllelse. Studien visar att det är tydligt att delaktighet och att man har en förmåga att påverka sin egen skolsituation bidrar till hög närvaro. Brist på känsla av meningsfullhet och sammanhang, det vill säga avsaknad av KASAM, pekas ut som en bidragande orsak till att en elev i stället hittar positiva sammanhang utanför skolan och därmed riskerar att utveckla en problematisk skolfrånvaro. Många av de elever som har fastnat i problematisk skolfrånvaro känner också en allmän olust inför att vistas i skolan, visar Heyne et al. (2017).
30
Som framgår tidigare i kapitlet är bristande frånvarorutiner något som ökar frånvaron på en skola, enligt forskningen. Andra rent skolorganisatoriska påverkansfaktorer för hög frånvaro är schemaproblem, (till exempel håltimmar), lärarlösa lektioner och hög personalomsättning i lärarkollegiet (Ekstrand, 2015.). Vidare påvisar Isabel Rose Gregory och Anita Purcell (2014) efter att ha gjort en undersökning som bygger på semi-strukturerade intervjuer med elever och deras vårdnadshavare, apropå skolorganisatoriska påverkansfaktorer, att elever med hög frånvaro ska uppmuntras och tillåtas att delta i skolans aktiviteter efter skoldagens slut så att elever med hög frånvaro ändå kan upprätthålla sociala relationer. Vikten av en god överlämning vid eventuellt skolbyte för att uppmärksamma den nya skolan på dessa elever är också något som Gregory & Purcell (2014) understryker.
Sammanfattningsvis visar forskningen att följande faktorer för prevention på skolnivå kan vara effektiva:
•
Att skolan har fungerande frånvarorutiner.•
Att skolan ser till att det finns tillräcklig specialpedagogisk resurs så att elever i behov av stöd får det tillgodosett.•
Att skolan arbetar med att elever känner sig delaktiga i sin skolgång.•
Att skolan ser över schema för att undvika håltimmar.•
Att skolan arbetar kraftfullt mot mobbning.•
Att skolan arbetar för att upprätthålla goda relationer mellan lärare och elev samt lärare och hem.•
Att skolan är uppmärksam på riskelever vid stadieövergångar. 5.1.3 Prevention på samhällsnivå
Eftersom den problematiska skolfrånvaron de facto innebär ett problem inte bara för individen och dess familj samt skolan, utan också för samhället i form av stora kostnader för människor som kan komma att hamna i utanförskap, arbetslöshet, drogmissbruk eller annat antisocialt beteende (Skolinspektionen, 2016), bör det förebyggande arbetet mot problematisk
skolfrånvaro också bedrivas på samhällsnivå. Först och främst torde det vara viktigt att
implementera kunskaperna om hur man arbetar preventivt och fångar upp riskelever tidigt hos lärarkåren för att öka kompetensen hos de svenska lärarna. Som framgår ovan (Andersson et al., 2015) har svenska lärare begränsade insikter i hur komplexa orsakssamband som ligger
31
bakom att en elev fastnar i omfattande frånvaro, då lärarna har en tendens att se eleven som ensam bärare av problemet. I sin systematiska litteraturstudie visar Grewe (2005) behovet av att införa studier om problematisk skolfrånvaro på lärarutbildningen som ett första steg till ökad kompetens kring problematisk skolfrånvaro hos lärarkåren.
Det andra som framkommer i det studerade materialet är att ett flerpartssamarbete kring en elev med omfattande skolfrånvaro kan vara effektivt (Ekstrand, 2015). Sociala myndigheter, BUP, skolan och familjen bör samarbeta för att i mesta möjliga mån uppmärksamma
riskelever och arbeta för att de stannar i skolan. Christopher Kearney (2008) listar utifrån sin systematiska litteraturstudie tre kriterier för att ett sådant samarbete ska fungera optimalt: Gemensam terminologi, bred förståelse för orsaker till frånvaro samt flexibilitet. Gemensam terminologi behövs för att alla inblandade parter ska ha en gemensam förståelse för problemet med skolfrånvaro. Bred förståelse och flexibilitet innebär att alla de samverkande parterna är införstådda med komplexiteten i orsaker till problematisk skolfrånvaro och att det preventiva arbetet kan komma att se olika ut för olika elever.
Det tredje vad gäller prevention på samhällsnivå gäller lärarnas arbetssituation (Ekstrand, 2015). Som framgick i stycket om prevention på skolnivå kan täta lärarbyten, lärarlösa lektioner och lärare som inte förmår hålla ordning i klassrummet vara bidragande orsaker till att en elev fastnar i omfattande frånvaro. Om man från samhällets sida vill ha kompetenta, engagerade lärare som inte blir sjukskrivna av arbetet utan känner trivsel och stannar på sin arbetsplats är det viktigt att man från myndighetshåll funderar över och agerar för hur lärarnas arbetssituation kan förbättras så att fler ungdomar söker till lärarhögskolorna och för att de befintliga lärarna stannar i yrket.
Det fjärde gällande prevention på samhällsnivå kan sägas tangera politiska beslut gällande skolan och den sociala kontext som elever och deras familjer befinner sig i. I en australiensisk undersökning rörande orsaker till problematisk skolfrånvaro (Hancock et al., 2018)
framkommer det att fattigdom ökar risken för problematisk skolfrånvaro. En preventiv insats som beskrivs som lyckad i samband med fattigdom är att servera gratis skollunch (meal plan) till alla elever. Gratis skollunch har vi förvisso redan i Sverige sedan många år men fattigdom finns här också och barnfattigdomen är något som ökar och med den ekonomisk utsatthet för många barn, enligt Rädda Barnen (2019). Den brittiska forskaren Adele Tobias (2019) intervjuundersökning med familjestödjare (family coaches) visar att en osäkerhet och ovilja
32
att gå till skolan hos eleven ofta beror på en osäkerhet och känsla av underlägsenhet hos familjen, baserad på klass, utbildning och inkomst. Sambandet mellan fattigdom och
problematisk skolfrånvaro kommer också fram i Gabriela Chirtes (2010) analys av rumänska skolors frånvarodokumentation, något som tas upp i kapitel 5.1.1.
Slutligen skriver Grewe (2005) att alla länder (Finland, Frankrike, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland) som ingår i hans studie rapporterar att åldersgruppen 13 – 16 år är mest drabbad av problematisk skolfrånvaro. Utifrån denna vetskap bör en insats på samhällsnivå vara att rusta högstadieskolorna, där ju denna åldersgrupp återfinns, för att arbeta aktivt för att förebygga frånvaro. Anne-Sofie Strand (2013) bekräftar den bilden. Hon har med sin studie, genom att intervjua skolpersonal och elever på högstadiet, bland annat kunna påvisa hur utvecklingen kan se ut för en elev som utvecklar problematisk skolfrånvaro: Från att i årskurs 3 ha någon timmes frånvaro ibland, till att i årskurs 4-6 få fler och fler strötimmars frånvaro blir frånvaron i årskurs 7-8 flera dagar per månad och vill det sig illa blir frånvaron i årskurs 9 flera veckor eller månader i streck.
Sammanfattningsvis visar det undersökta materialet att prevention på samhällsnivå handlar om att inse att problematisk skolfrånvaro är ett samhällsproblem och agera därefter till exempel genom att:
• Ge skolorna rimliga chanser att lyckas med sitt uppdrag genom erforderliga anslag. • Agera för att en professionell och stabil lärarkår på de svenska skolorna.
• Agera för att multiprofessionella samarbeten kring elever med problematisk
skolfrånvaro kommer till stånd. I första hand innebär det på en skola elevhälsoteamets olika professioner men också samarbeten med externa aktörer såsom BUP och sociala myndigheter och här kan specialpedagogen ha rollen som spindel i nätet som
samordnare av de olika aktörerna och gentemot eleven och hans eller hennes vårdnadshavare.
• Se till att rusta högstadieskolorna för arbetet med att förbygga problematisk skolfrånvaro.
33
5.2 Intervention
I det undersökta materialet har jag för det intervenerande insatserna i samband med problematisk skolfrånvaro identifierat samma tre nivåer som för det preventiva insatserna; individuell nivå, skolnivå och samhällsnivå.
5.2.1 Intervention på individnivå
I forskningen kring problematisk skolfrånvaro framträder en lång rad åtgärder som har
använts då man har försökt bryta en elevs omfattande skolfrånvaro och få tillbaka honom eller henne till skolan. Den första som visat sig effektiv på långvarig frånvaro är en kombination av straff och belöning (Ekstrand, 2015). På skolk är däremot denna metod inte effektiv och Ekstrand konstaterar att där milda straff inte fungerar, fungerar heller inte strängare straff då skolkande elever skolkar ännu mer för att undvika att möta läraren som utdömer straffet. Andra åtgärder vars effektivitet har undersökts är att arbeta med att stärka elevers
självkontroll, beslutsfattande och sociala förmågor samt mentorer som ska stötta eleven att komma tillbaka till skolan och stanna hela dagen. Gemensamt för dessa är att de har visat sig vara effektiva på kort sikt men inte på lång sikt. I det undersökta materialet har flera forskare beskrivit att rättsliga åtgärder mot vårdnadshavare har mycket liten effekt över tid
(Ekstrand, 2015; Reid, 2012). En åtgärd som däremot har fungerat i vissa fall är när man låter eleven själv komma till tals om hur han eller hon ser på sin skolsituation (Gregory & Purcell, 2014), vilket för övrigt också beskrivs som en verksam insats på preventiv nivå.
Sammanfattningsvis visar det undersökta materialet att det är få insatser på individnivå som fungerar på lång sikt när en elev väl har fastnat i omfattande skolfrånvaro. Det som har fungerat på kort sikt är:
• En kombination av straff och belöning. • Rättsliga åtgärder mot vårdnadshavarna. Det som har visat sig ge effekt även på längre sikt är:
34
5.2.2 Intervention på skolnivå
Vid intervention på skolnivå är det naturligt och till och med nödvändigt att skolans
elevhälsoteam involveras. Elevhälsoteamets samlade kompetens behövs för att man ska hitta eleverna med problematisk skolfrånvaro, hålla noggrann kontroll över dem och upprätta en plan för hur man ska arbeta för att få dem tillbaka till skolan samt skyndsamt utreda orsakerna till frånvaron. (Gregory & Purcell, 2014). Som tidigare nämnts är det så att dåliga skolresultat hos individen, liksom upplevt behov av specialpedagogiskt stöd, ökar risken för omfattande frånvaro varför det är viktigt att skolorna ser till att alla elever lyckas med sina studier, även de elever som av olika anledningar behöver anpassningar och särskilt stöd. Detta visar en studie av Ken Reid (2013) där företrädare för olika yrkeskategorier i skolan, till exempel rektorer, lärare och elevassistenter, delger sina erfarenheter av problematisk skolfrånvaro. Åtgärderna för att uppnå detta kan se olika ut; det kan till exempel vara att sätta in
specialpedagogiskt stöd, skapa små grupper eller att avsätta en assistent. Gren Landell (2108) visar också på forskning som visar att det är effektivt att låta skolpsykologen arbeta med de frånvarande eleverna och även informera lärarna.
Specialpedagogen spelar som sagt en viktig roll, särskilt i det tidiga intervenerande arbetet (Havik et al., 2015a) genom att arbeta direkt mot den enskilda eleven - ge stöd, hjälpa till att komma ikapp och hjälpa till att ge eleven en känsla av att han eller hon har kontroll över sin egen skolgång. På organisatorisk nivå finns specialpedagogen med och arbetar med lärmiljön och agerar bollplank åt lärare. Elevhälsoteamet ska också se till att ett samarbete finns mellan skolan själv, BUP, sociala myndigheter och eventuella andra aktörer i arbetet med
intervention vid problematisk skolfrånvaro.
En enkätstudie bland norska skolungdomar (Havik et al., 2015b) visar delvis samma
verksamma insatser i det intervenerande arbetet på skolnivå som ovan nämnda; nämligen att skolorna bör upprätta ett schema för alla elever som har problematisk frånvaro och ha
namngivna personer på skolan som ansvarar för sin elev och ser till att denne får det stöd från skolan som behövs i just det enskilda fallet. Dessutom, poängterar Havik et al., kan detta inbegripa att skolorna ser över de icke lektionsbundna aktiviteterna som av många elever kan upplevas som otrygga och oförutsägbara. Exempel på sådana aktiviteter är raster, ombyte till idrottslektion eller att äta i matsalen. Även förflyttningar kan vara påfrestande för vissa
35
tala om större förflyttningar såsom att gå till ishockeyplanen på idrotten eller till biblioteket på svenskan.
En annan känd påfrestning för en redan sårbar elev är övergång mellan stadium med allt vad det innebär av ny lärare, ny lokal och kanske också nya klasskamrater (Gren Landell, 2018). Allt detta måste specialpedagogen kartlägga i arbetet med att utforma en så bra lärmiljö som möjligt för en elev i riskzonen samt tillsammans med övriga lärare vara vaksam på att
högriskelever inte far illa. Det faller också på skolorna att se till att samarbetet mellan skolan och hemmet fungerar då forskningen enligt Havik et al. (2018) är entydig i vikten av detta samarbete för att högriskelever ska komma till skolan.
Slutligen, vad gäller intervention på skolnivå, skriver Brandy R Maynard, Catherine McCrea, Terri D Pigott och Michael S Kelly (2012), i sin systematiska litteraturstudie, är det viktigaste att inte vara rädd för att välja fel åtgärd eftersom det framkommer i att viktigaste är att vidta åtgärder för att få elever med problematisk frånvaro att återvända till skolan medan valet av åtgärd egentligen är ganska oviktig.
Sammanfattningsvis finner man i det undersökta materialet att till exempel följande åtgärder på skolnivå kan ha effekt vid intervention mot problematisk skolfrånvaro:
• Skolans elevhälsoteam utgör en kraftfull resurs i det intervenerande arbetet genom att bland annat utreda orsakerna till frånvaro och samarbeta med BUP, sociala
myndigheter och andra aktörer.
• Skolan utser en mentor för att behålla en elev med hög frånvaro i skolan hela dagen. • Specialpedagogen bör se över lärmiljön samt erbjuda stöd så att eleven med
omfattande skolfrånvaro kan komma tillbaka till skolan och ha en chans att komma ikapp med det han eller hon har missat samt lyckas med sitt skolarbete.
• Skolan arbetar för goda relationer och stabilitet för alla elever, exempelvis genom att värna om lärarna så att lärarkåren blir stabil.
• Att skolan vidtar åtgärder är viktigare än valet av åtgärd.
5.2.3 Intervention på samhällsnivå
Vad gäller åtgärder mot problematisk skolfrånvaro på samhällsnivå är det som är mest slående i det undersökta materialet att det intervenerande arbetet mot problematisk
36
skolfrånvaro blir mer effektivt när det involverar flera aktörer. Sett från det systemteoretiska perspektivet ingår eleven i flera olika system, till exempel familjen och skolan, och för att kunna arbeta med dessa olika system skriver Gregory & Purcell (2014) att till exempel
sociala myndigheter och skola bör samarbeta. Även den amerikanske psykologen Christopher Kearney hävdar efter forskning som bygger på systematiska litteraturstudier (2008) vikten av ett brett samarbete kring eleverna med problematisk frånvaro. Hans Ek, Joakim Isaksson och Rikard Eriksson (2017) beskriver också, efter att ha intervjuat enhetschefer från BUP,
sektionschefer från sociala myndigheter och rektorer från grundskolan, hur trepartssamverkan mellan skola, sociala myndigheter och BUP kan vara effektiv i detta arbete. Något som dock försvårar detta arbete, enligt författarna, är att samarbetet kan halta på grund av att de olika professionerna har olika terminologi samt att det psykiatriska perspektivet har en tendens att dominera på grund av inbördes hierarki där läkarens röst väger tyngst. Gemensam terminologi är något som också beskrivs som viktigt för att kunna effektivisera det breda samarbete som gynnar det åtgärdande arbetet med elever som har hög frånvaro av Kearney et al. (2014).
Sammanfattningsvisvisar forskningen att man i det intervenerande arbetet på samhällsnivå framförallt finner denna verksamma åtgärd:
• Brett samarbete mellan olika instanser för att stötta en elev och hans eller hennes familj i att få eleven att återvända till skolan. Det kan till exempel innebära ett samarbete mellan skolan, BUP och sociala myndigheter. Som tidigare nämnts får specialpedagogen här en samordnande roll mellan de olika aktörerna, eleven själv och hemmet.
5.3 Prevention och intervention ur ett systemteoretiskt perspektiv
Som framgår ovan ligger det komplexa orsakssamband bakom problematisk skolfrånvaro, såsom en sårbarhet hos individen, familjeproblem, skolorganisatoriska orsaker, exempelvis lärarbyten och skolpolitiska beslut på nationell och kommunal nivå (Gren Landell, 2018) och därför är det relevant att använda systemteorin som teoretisk utgångspunkt eftersom
systemteorin hjälper till att ge komplexa förklaringar och även nya infallsvinklar och alternativa åtgärder i arbetet med den problematiska skolfrånvaron.
För att förstå en elevs skolsituation behöver man, utöver att vara uppmärksam på eleven själv, analysera alla de system som eleven ingår i: hemmet, skolsituationen (mikrosystem),
