8904015
P
o
^ip(n)mTr
o
Anders Grönlund, Ake Liljeblad
Träforskning i USA, Kanada
och Japan
Reserapport
Trätek
A n d e r s Grönlund, Åke L i l j e b l a d
TRÄFORSKNING I USA, KANADA OCH JAPAN R e s e r a p p o r t TräteknikCentrum, R a p p o r t P 890^015 N y c k e l o r d computer tomograph defect detection grading image analysis
research instrumentation and techniques sawmilling
tool materials tool wear wood machining
I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G
Sida
1. INLEDNIN3 2 2. SA^WANFA'ITANDE KCM^ENTARER 3
2.1 Träforskning i USA o c h Kanada 3
2.2 Träforskning i Japan 4 2.3 S t o c k a r s i n r e k v a l i t e t 4 2.4 ALPS - en f o r m a v högutbytessågning 5
2.5 Sågverktygens dynamiska s t a b i l i t e t 7
2.6 V e r k t y g s m a t e r i a l 7 2.7 Tandformer, spånbildning o c h skärkrafter 8
3. BILAGA 1 RESEDAGBCK 10 4. BILAGA 2 LITTERATURREFERENSER 28
1 . INLEIMING
S y f t e t med r e s a n v a r a t t s t u d e r a h u r långt man k o r m i t med f o r s k n i n g e n 1 USA, Kanada o c h Japan rörande s t o c k a r s I n r e k v a l i t e t , a v s y n i n g och s o r t e r i n g av v i r k e med a u t o m a t i s k b l i d b e h a n d l i n g samt skärande
b e a r b e t n i n g . Resan I n n e f a t t a d e också deltagande 1 9 t h Wood Machining Seminar a r r a n g e r a t av B e r k e l e y u n l v e r s l t e t e t 1 C a l l f o m l e n .
Resan c m f a t t a d e 16 o l i k a besök samt 4 1 o l i k a föredrag på s e m i n a r i e t . För a t t underlätta för läsaren h a r v i v a l t a t t I n l e d a denna r a p p o r t med en ämnesvis sammanfattning. I denna sammanfattning görs även p e r s o n l i g a kcmnentarer o c h värderingar.
I b i l a g a 1 görs sedan en dagbc4<smässlg f a k t a r e d o v i s n i n g av de o l i k a besöken. B i l a g a 2 I n n e f a t t a r en l i s t a över Insamlad l i t t e r a t u r och b r o s c h y r e r .
2. SÄM^VNFATTANDE KCW^ENTARER
V I h a r v a l t at± göra sanroanfattande kcnmentarer över följande ämnes-onråden:
- Träforskning i USA o c h Kanada - Träforskning i Japan
- S t o c k a r s i n r e k v a l i t e t
- ALPS - e n f o r m av högutbytessågning - Sågverktygens dynamiska s t a b i l i t e t - V e r k t y g s m a t e r i a l
- Tandformer, spånbildning o c h skärkrafter 2.1 Träforskning 1 USA o c h Kanada
V i h a r besökt följande u n i v e r s i t e t o c h f o r s k n i n g s i n s t i t u t i USA o c h Kanada:
+ V i r g i n i a P o l y t e c h , Dept. o f E l e c t r i c a l Eng.
+ V i r g i n i a P o l y t e c h , S o u t h e a s t e r n F o r e s t Exp. S t a t i o n + U n i v e r s i t y o f Kentucky, Dept. o f F o r e s t r y
+ M i s s i s i p p i S t a t e Univ., F o r e s t Products U t i l . Lab + Southern F o r e s t E^qjeriment S t a t i o n
+ L o u i s i a n a S t a t e Univ.; Dept. o f E l e c t r i c a l Eng. + F o r i n t e k Canada C b r p o r a t i o n
+ U n i v e r s i t y o f B r i t i s h Columbia, Dept. o f Mechanical Eng.
Förutcm dessa i n s t i t u t i o n e r besöktes också följande företag: TMA
Sawmill i M i s s i s i p p i , I m a t r o n I n c . samt Weyerhaeuser T e c h n i c a l Center. Någon homogen b i l d h a r i n t e besöken g i v i t , man k a n dock i p u n k t f o r m sammanfatta våra i n t r y c k på följande sätt:
- Forskningen i allmänhet är a v mera grundläggande karaktär än t ex TRÄTEK:s f o r s k n i n g
- I r e g e l ganska små ekonaniska r e s u r s e r
- Många a r b e t a r ensamma med s i n a p r o j e k t u t a n någcn d i r e k t k n y t n i n g t i l l s i n a k o l l e g o r
- FörutoTi e t t ganska h y f s a t datorbestånd är u t r u s t n i n g e n r e l a t i v t föråldrad
- Mycket t i d måste läggas ned på a t t söka pengar
- F o r s k n i n g rörande k a n p o s i t e r , i v i d bemärkelse, s a t s a s d e t r e l a t i v t mycket på.
- Man får i b l a n d e n känsla a v a t t d e t v i k t i g a s t e är a t t producera "papers" ( r a p p o r t e r o c h t i d s k r i f t s a r t i k l a r )
Observera a t t d e t f i n n s undantag från ovanstående g e n e r a l i s e r i n g a r , se b i l a g a 1 .
2.2 Träforskning i Japan
I Japan h a r v i besökt följande u n i v e r s i t e t o c h f o r s k n i n g s i n s t i t u t : + Kyoto U n i v e r s i t y , Dept. o f Wood Science & Technology
+ Kyoto U n i v e r s i t y Wood Research I n s t i t u t e + Tokyo U n i v e r s i t y , Dept. o f F o r e s t P r o d u c t s + Hokkaido F o r e s t P r o d u c t s Research I n s t i t u t e + Nagoya U n i v e r s i t y , F o r e s t P r o d u c t s Technology
+ F o r e s t r y & F o r e s t P r o d u c t s Research I n s t i t u t e i Tsukuba Dessuton bes^^cte v i industriföretaget Shiinadzu I n c .
Bes^S<en i Japan h a r g i v i t e t t något mera hcmogent i n t r y c k än besöken i USA o c h Kanada. Våra i n t r y c k k a n i p u n k t f o r m sammanfattas på följande sätt:
- Man s a t s a r förhållandevis mycket på träforskning
- lÄiiversitetsforskningen är av mycket grundläggande karaktär
- F o r s k n i n g e n på f o r s k n i n g s i n s t i t u t e n är av k l a r t tillänpad karaktär - U n i v e r s i t e t e n h a r i s t o r t s e t t i n g a i n d u s t r i k o n t a k t e r
- På u n i v e r s i t e t e n k a n man d r i v a v i l k a p r o j e k t son h e l s t b a r a man p r e s e n t e r a r godtagbara t i d s k r i f t s a r t i k l a r . D e t är f o r s k a r e n s egen i n t r e s s e i n r i k t n i n g son avgör v a l av p r o j e k t
- Någon bedänning av den ekononiska n y t t a n med o l i k a p r o j e k t t y c k s i n t e f i n n a s på u n i v e r s i t e t e n
- S a m t l i g a i n s t i t u t h a r f a s t a budgetar. Man behöver således i n t e spendera t i d på a t t söka pengar
- Förvånansvärt l i t e görs på p r o j e k t av t y p e n s t o c k a r s i n r e k v a l i t e t , a u t o m a t i s k s o r t e r i n g o c h a u t c m a t i s e r i n g s t e k n i k
- K o i p o s i t e r , i v i d banärkelse, v e r k a r även i Japan v a r a e t t " h e t t " forskningscmråde
- På s a m t l i g a ställen h a r man o t r o l i g t f i n u t r u s t n i n g o c h då framför a l l t mät- o c h a n a l y s u t r u s t n i n g
- S t u d i e r av egenskaper för tonträ är e t t i n t r e s s a n t forskningscmråde på f l e r a p l a t s e r
2.3 S t o c k a r s i n r e k v a l i t e t
Forskningen rörande s t o c k a r s i n r e k v a l i t e t b e d r i v s d e l s med
röntgenbaserad, d e l s med I^WR-baserad d a t o r t c m o g r a f i . På r c n t g e n s i d a n är d e t framför a l l t Fred T a y l o r o c h hans g r u p p på M i s s i s i j p i S t a t e u n i v e r s i t y s a n h a r gencmfört v i s s a undersökningar /1,2/. På M ^ - s i d a n har a r b e t e n utförts både på L f r i i v e r s i t y o f Kentucky, Chang /3,4/ o c h F o r i n t e k i Kanada /5,6/.
Det kanske i n t r e s s a n t a s t e besd^et på h e l a r e s a n v a r hos Imatrcxi I n c . d San F r a n s i s c o s o n t i l l v e r k a r en u l t r a s n a b b röntgenbaserad datortcmo-g r a f u t a n rörlidatortcmo-ga d e l a r san h a r en s v e p h a s t i datortcmo-g h e t motsvarande 34 b i l d e r / s e k /?/. Man k l a r a r dock i n t e a t t r e k c n s t r u e r a med upplösning 512 • 512 p i x e l så snabbt. Med b i l d e r bestående av ca 85 ' 85 p i x l a r
t r o r man s i g dock k l a r a a t t r e k o n s t r u e r a ca 34 b i l d e r / s e k .
E n l i g t m u n t l i g a u p p g i f t e r samt e n t i d n i n g s a r t i k e l håller Advanced NMR Systems i Mass. på a t t u t v e c k l a e n hMR-baserad tancDgraf s o n är l i k a snabb s o n I m a t r c n s röntgenbaserade tcmograf.
Vår bedömning är a t t cm de ekoncmiska i n c i t a m e n t e n f i n n s kcmmer e n p r o d u k t i o n s u t r u s t n i j i g för d e t e k t e r i n g av s t o c k a r s i n r e k v a l i t e t incm 5 år. (Det bör i d e t t a sammanhang påpekas a t t e n l i g t v i s s a m u n t l i g a u p p g i f t e r h a r M a c M i l l a n B l o e d e l l i Kanada r e d a n e n p r o t o t y p u t r u s t n i n g på e t t av s i n a sågverk.)
När d e t gäller v a l m e l l a n röntgen o c h k a n man slå f a s t a t t i dagsläget h a r röntgen följande fördelar jämfört med NMR:
- k a n d e t e k t e r a f r u s e t timmer - lägre p r i s
RCaitgen h a r följande n a c k d e l a r : - s k a d l i g strålning
- höga underhållskostnader för u t b y t e av röitgenkälla. 2.4 ALPS - e n f o r m a v höguttytessåc
P r o j e k t e t ALPS (Autcmated Lumber P r o c e s s i n g System) s t a r t a d e s 1982 s a n e t t s a m a r b e t s p r o j e k t m e l l a n e t t a n t a l u n i v e r s i t e t o c h f o r s k n i n g s
-i n s t -i t u t för a t t förbättra u t b y t e o c h p r o d u k t -i v -i t e t på lövträs-idan /8,9,10/.
T^PS består av följande f y r a huvudmcment:
1. D e t e k t e r i n g av s t o c k a r s i n r e k v a l i t e t o c h o p t i m e r i n g av sågprocessen (se föregående a v s n i t t )
2. B i l d b e h a n d l i n g av brädämnen 3.Optimering av ämnesuttag
4.Utskärning av färdiga ämnen u r brädämnet med l a s e r .
Av ovanstående framgår a t t p u n k t 2 o c h 3 är i d e n t i s k a med TRÄTEK:s högutbytessågningsproj e k t .
Momentet med d e t e k t e r i n g av s t o c k a r s i n r e k v a l i t e t s e r p r o j e k t l e d a r e n Charles W. M c M i l l i n scm p r o j e k t e t s högriskdel. Målsättningen med p r o j e k t e t är a t t man, b o r t s e t t från d e t e k t e r i n g av i n r e k v a l i t e t , s k a l l ha en fungerande pilotanläggning 1991. D e t t a system s k a l l k l a r a a t t producera c a 30 000 b d f e e t / d a g (~ 70 m /dag). Man h a r beräknat a t t h e l a p r o d u k t i o n s s y s t e m e t e f t e r t o r k e n kormer a t t k o s t a c a 700 000 $. Denna k o s t n a d är så hög a t t man räknar med a t t d e t l e d e r t i l l uppbyggnad av s p e c i e l l a ämnesfabriker på lövträsidan. (Observera a t t h e l a p r o j e k t e t är r i k t a t e n b a r t mot lövträ.)
d e f e k t d e t e k t e r l n g o c h defektigenkänning. Man h a r e n mycket Viygt ställd målsättning a t t b i l d b e h a n d l i n g s s y s t e m e t s k a l l v a r a g e n e r e l l t
användbart för de f l e s t a k o n n e r s i e l l a lövträslag, med endast smärre parameter j u s t e r i n g a r v i d b y t e av träslag. D e t t a t i l l s a m m a n s med lövträslagens s t o r a a n t a l o l i k a d e f e k t e r gör a t t k r a v e n på d e t t a s y s t o n b l i r mycket s t o r a . I början av p r o j e k t e t använde man t e x t u r -analys för a t t känna i g e n o l i k a d e f e k t e r . Man h a r dock s e t t a t t t e x t u r a n a l y s e n är för beräkningsintensiv. Man h a r därför ändrat
s t r a t e g i o c h försi^er nu göra defektigenkänningen genan a t t a n a l y s e r a t r e d l j n e n s i o i e l l a h i s t o g r a m från färgbilder. I histogrammet försöker man h i t t a o l i k a oraråden son r e p r e s e n t e r a r o l i k a t y p e r av d e f e k t e r / 1 1 / .
Vår bediännlng är a t t d e t t a system är r e l a t i v t långt från a t t v a r a färdigutvecklat. Man h a r h i t t i l l s endast s t u d e r a t p r o v b i t a r 20 x 20 cm och i n g e n större möda h a r l a g t s ned på a t t försöka n e d b r i n g a
beräkningstldema.
På c^tlJTierlngssidan h a r man u t v e c k l a t följande program: 1. K v a l l t e t s s o r t e r i n g s p r o g r a m /12,13,14/
2. Program f o r c p t i m e r i n g av ämnesuttag med rektangulära ämnen /15/ 3. Program för o p t i m e r i n g av ämnesuttag med ämnen son k a n b e s k r i v a s
av kcovexa polygcntåg.
Programmen h a r v i s s a Inbyggda förenklingar son t ex begränsningar när d e t gäller a t t kcmbinera i h o p o l i k a ämnen, d e f e k t e r n a b e s k r i v s scm r e k t a n g l a r , endast punchcut är tillåtet. Den a l l v a r l i g a s t e
begränsningen är dock a t t man i n t e kan tillåta en v i s s mängd d e f e k t e r i e t t g i v e t ämne. Det står dock k l a r t a t t man med dessa program l i g g e r ganska nära e n i n d u s t r i e l l tillämpning.
Den i n s t i t u t i o n . U n i v e r s i t y o f Michigan, scm handhar laserskämings-d e l e n av p r o j e k t e t besöcte v i i n t e , men p r o j e k t l e laserskämings-d a r e n M c M l l l i n menalaserskämings-de a t t a l l a ekcncmiska a n a l y s e r v i s a t a t t laserskäxning är e k o r o n i s k t lönsam. Laserbearbetningens lönsamhet bygger r^Dg på d e t faktum a t t man f u n n i t a t t punchcut (kunna skära i 90° v i n k e l ) g e r 18 % YHigre u t b y t e än v i d användning av s k g i l j o t i n s n i t t , dvs a t t a l l t i d k l y v a längs h e l a längden e l l e r kapa tvärs h e l a bredden.
När d e t gäller u t b y t e h a r man f u n n i t a t t kännedan cm s t o c k a m a s i n r e k v a l i t e t g e r 46 % högre värdeutbyte jämfört med dagens system.
U n d e r l a g e t för denna s t u d i e är dock r e l a t i v t begränsad. K l a r t står dock a t t e f t e r s o n s k i l l n a d e n i värde m e l l a n bästa och sämsta k v a l i t e t är så s t o r scm 1:3 h a r man på lövträsidan mycket a t t hämta med e t t system t y p ALPS. Det h a r dock v a r i t svårt a t t få k l a r h e t i h u r s t o r a m a t e r i a l san de ekcncmiska a n a l y s e r n a bygger på.
Det bör i d e t t a sammanhang påpekas a t t även i Japan h a r man på m i n s t två ställen s t a r t a t högutbytessågningsprojekt.
2.5 Sågverktygens dynamiska s t a b i l i t e t
F o r s k n i n g rörande sågverktygens dynamiska s t a b i l i t e t b e d r i v s på e t t f l e r t a l p l a t s e r . Längst h a r man nog k o t m i t på B e r k e l e y u n i v e r s i t e t e t där man under p r o f Dan Motes l e d n i n g h a r p r e s e n t e r a t en r a d mycket högtstående f o r s k n i n g s r e s u l t a t under årens I c p p . Även på årets Wood Machining Seminar p r e s e n t e r a d e Mote o c h hans nuvarande o c h f d s t u d e n t e r e t t f l e r t a l I n t r e s s a n t a föredrag.
De i n t r e s s a n t a s t e b i t a r n a p r e s e n t e r a s nedan i p u n k t f o r m .
1. På f l y t a n d e k l i n g o r strävar k l i n g a n a t t i n t a e t t jämviktsläge så a t t k l i n g a n står s n e t t i förhållande t i l l a x e l n . Fenomenet b e r o r på a t t man a l l t i d h a r e t t l i t e t g l a p p m e l l a n k l i n g a o c h a x e l . Genan a t t a n b r i n g a sågbl adsa Ly11 l i n g a r både i f r a m - o c h bakkant av k l i n g a n kan man i s t o r t s e t t e l i m i n e r a d e t t a p r b b l a n /16 S c h a j e r / .
2. Genan a t t b o r r a hål i en k l i n g a c a 0,6 - 0,7 r a d i e r från centrum
och sedan p r e s s a i n k o n i s k a p r o p p a r i hålen k a n man åstadkcmna l o k a l asymmetrisk sträckning av k l i n g a n . Denna metod h a r fördelen a t t man, t i l l s k i l l n a d mot k o n v e n t i o n e l l valssträckning, höjer s a m t l i g a r e s c n a n s f r e k v e n s e r . Någcn r i s k för översträckning o c h därmed följande b u c k l i n g s i n s t a b i l i t e t t y c k s i n t e förefinnas med denna metod /16 Parker, Mote/.
3. P r o f Noguchi p r e s e n t e r a d e y t t e r l i g a r e två metoder för sträckning av cirkelsågklingor. I den första metoden sträcker man k l i n g a n genom a t t blästra den med 0,8 mm stålkulor i en r i n g c a 0,7 r a d i e r från centrum. Fördelen med denna metod uppges v a r a a t t d e t är lättare få e n jämn sträckning scm är l i k a från gång t i l l gång än v i d sträckning genom hamring. Den ^ n d r a sträckmetoden bygger på a t t man värmer upp k l i n g a n t i l l c a 950 C o c h därefter k y l e r man av
(släcker) centrum först. På d e t t a sätt I n t r o d u c e r a s t a n g e n t i e l l a dragspänningar i k l i n g a n s p e r i f e r i o c h tryckspänningar närmast centrum. Denna metod är främst tänkt a t t användas i samband med t i l l v e r k n i n g av nya k l i n g o r /16 Noguchi/.
4. E t t annat fält scm b l a p r o f Mote s t u d e r a r är k ö m i n g av cirkelsåg-k l i n g o r i d e t övercirkelsåg-kritiscirkelsåg-ka varvtalscmrådet. Man h a r f u n n i t a t t svängnlngsformema är r e l a t i v t komplexa o c h svårförutsägbara. Det är i o c h med d e t t a r e l a t i v t svårt a t t h i t t a e t t v a r v t a l där k l i n g a n går b r a /16 Yang, D'Angelo, Mote/.
5. I e t t mycket imponerande a r b e t e h a r p r o f Mote o c h B Yang l a g t f a s t t e o r i e r n a för a k t i v k o n t r o l l och dänpning av v i b r a t i o n e r i e t t bandsågblad /16 Yang, Mote/.
2.6 Verktygsmaterial
E t t f l e r t a l föredrag rörande v e r k t y g s m a t e r i a l s nötningsbeständighet p r e s e n t e r a d e s .
Från Braunschweig p r e s e n t e r a d e man en underscMming där man v i s a t a t t en m i n s k n i n g av k o m s t o r l e k e n på hårxinetall förbättrar nötningsbe-ständigheten. Man h a r också v i s a t på a t t d i a m a n t v e r k t y g hade 730 gånger så hög nötningsbeständighet scm Iiårdnetall. Däremot gav i n t e
8
TiN o c h TiC-beläggning e l l e r keramer någon större förbättring av nötningsbeständigheten (16 S a l j e , S t y e m e i r ) .
På C a l i f o r n i a Ceder h a r man p r o v a t a t t k y l a ned t a n d s p e t s a m a t i l l mycket låga t e n p e r a t u r e r ^ -196 C^ för a t t anvandla a u s t e n i t e n t i l l m a r t e n s i t . Behandlingen v e r k a r dock i n t e gå i n på d j u p e t v i l k e t innebär a t t förbättrir^en av nötningsbeständigheten b l e v mycket måttlig (16 Szymani).
Det i n t r e s s a n t a s t e inom verktygsmaterialanrådet är en r e l a t i v t n y process san medger a t t e t t t u n t ( 1 0 tim) d i a m a n t l a g e r k a n fås a t t
"växa" fram på en hårdmetallyta. Behandlingen s k e r i
metangas-atmosfär. Denna metod uppges ge b i l l i g a r e diamanter än de diamanter san produceras med dagens metoder (16 Vforzala, D a n i e l s o n ) .
Under s e m i n a r i e t p r e s e n t e r a d e s också en i n d i r e k t metod a t t mäta
förslitning under gång. Metoden bygger på a t t man mäter den a k u s t i s k a emissionen från v e r k t y g e t . Den a k u s t i s k a emissionen v e r k a r minska när v e r k t y g e t b l i r s l i t e t ( 1 6 Lemaster, D o m f e l d ) .
2.7 Tandfarmer, ^)ånbildnlng o c h skärkrafter
När d e t gäller tandformer h a r K r i l o v u t v e c k l a t e n mycket okonven-t i o n e l l okonven-t a n d f o r m ( s e f i g u r 1 ) . E n l i g okonven-t K r i l o v h a r provsågningar
v i s a t a t t denna t a n d f o r m i n n e b a r en produktionsäöiing på över 32 % o c h en ståndtidsförbättring på 22 % v i d sågning av lövträ. Tyvärr v a r i n t e K r i l o v närvarande på s e m i n a r i e t varför d e t v a r omöjligt a t t få v e t a v i l k a bedömningskriterier han h a f t och h u r han kunnat kanma fram t i l l dessa f a n t a s t i s k a s i f f r o r /16 K r i l o v / .
Eberhard Kirbach redovisade en undersökning där man funnit a t t en kraftig bakfasvlnkel på ca 30 gav en förbättring av måttnoggrann-heten och längre fibrer i sågspånen/16 Kirbach/.
När det gäller skärkrafter håller man på Tckyo-universitetet på a t t utveckla en tvådi mensicnell FEM-modell för siinulering av klyvning med kniv. Klyvning med kniv i samband med mikrovågsvågsuppvärmning
10 3. BILAGA 1 RESEDAGBCK Måndag 3 c k t o b e r Department o f E l e c t r i c a l E n g i n e e r i n g . V i r g i n i a P o l y t e c h n i c I n s t i t u t e and S t a t e U n i v e r s i t y , Blacksburg, V i r g i n i a 24061. Kcotaktman: P r o f R i c h a r d W CcenrvDrs Ccnnors (C) är s p e c i a l i s t på b i l d b e h a n d l i n g . C är sedan 1,5 år
föreståndare för V i r g i n i a Tech:s b i l d b e h a n d l i n g s l a b o r a t o r i u m , där man b l a h a r san u j ^ i f t a t t ge b i l d b e h a n d l i n g s s e r v i c e åt andra
i n s t i t u t i o n e r i n a n u n i v e r s i t e t e t . U t r u s t n i n g e n består f n av e t t f l e r t a l k r a f t f u l l a VAX-datorer. Man h a r dock i n g e n s p e c i e l l b i I d b e h a n d l l n g s d a t o r .
C h a r sedan 1982 v a r i t a n s v a r i g för b i l d b e h a n d l i n g s b i t e n i n a n p r o j e k t e t (Autanated Lumber Processing System).
C p r e s e n t e r a d e r e d a n 1983 /9/ e n n ^ c k e t i n t r e s s a n t a r t i k e l över h u r e t t a u t a n a t i s k t v i r k e s s o r t e r i n g s s y s t e m s k u l l e v a r a uppbyggt o c h a r b e t a . Huvuddelarna i d e t t a system b e s t o d av gråskaleanalys o c h t e x t u r a n a l y s .
Med d e t t a system lyckades C a t t göra en k o r r e k t k l a s s i f i c e r i n g av d e f e k t e r o c h f e l f r i v e d i 88 % a v a l l a f a l l . D e t t a försök utfördes på h y v l a d e lövträprovbitar 8" x 8". (Observera a t t h e l a A L P S - p r o j e k t e t är i n r i k t a t mot lövträsidan.)
I n s a t s e n på bildbehandlingsanrådet i n a n ALPS-projektet v a r under de första 3 - 4 åren i n t e mer än c a 0,5 manår/år. Man h a r nu ^ ^ a t i n s a t s e n så a t t C h a r 4 dcktoränder san a r b e t a r i n a n p r o j e k t e t . Av dessa a r b e t a r 1 med d a t o r t a n o g r a f i b i l d e r , 1 med v i d a r e u t v e c k l i n g av sorteringsprogrammet, 1 med s o r t e r i n g av c i i y v l a t v i r k e o c h 1 med hårdvaruutveckl i n g .
En i n t r e s s a n t u t v e c k l i n g är a t t man för s o r t e r i n g s s y s t e m e t gått ifrån t e x t u r a n a l y s e n för a t t istället använda färgkameror o c h a n a l y s e r a nivåerna hos de o l i k a färgerna genan a t t göra e t t t r e d i m e n s i o n e l l t h i s t o g r a m / 1 1 / . Man h a r nämligen f u n n i t a t t t e x t u r a n a l y s e n är för beräkningsintensiv. I histogrammet försöker man h i t t a o l i k a anråden som r e p r e s e n t e r a r o l i k a t y p e r av d e f e k t e r . Man använder dock i n t e f i x a färgnivåer för o l i k a d e f e k t e r u t a n försé^er h i t t a i n d i v i d u e l l a gränser för v a r j e e n s k i l d bräda med någon form av a d a p t i v a l g o r i t m .
Sammanfattningsvis k a n sägas a t t :
11 1. Segmentering 2. Defektigenkänning 3. K l a s s i f i c e r i n g i o l i k a k v a l i t e t e r 4. Sönderdelningsoptljnering Av dessa d e l a r a r b e t a r C med p u n k t 1 o c h 2, där p u n k t 1 görs h u v u d s a k l i g e n med färganalys o c h defektigenkänningen är tänkt a t t bygga på e t t h i e r a r k i s k t expertsystem.
I d e t f o r t s a t t a a r b e t e t incm p r o j e k t e t känner man a t t bygga upp e t t p r o t o t y p s y s t e m för scanning av fullångt v i r k e . Med denna u t r u s t n i n g hoppas C kunna samla i n e n s t o r databank med b i l d e r över e t t f l e r t a l o l i k a lövträslag. C poängterade nämligen f l e r a gånger a t t
mål-sättningen med systemet är a t t d e t s k a l l v a r a mycket g e n e r e l l t o c h kunna användas för många o l i k a träslag b a r a gencm a t t ändra på v i s s a parametervärden.
Måndag 3 cfetober
S o u t h e a s t e r n F o r e s t E x p e r i m e n t a l S t a t i c n Brooks F o r e s t P r o d u c t s Center, V i r g i n i a Tech, B l a c k s b u r g , VA 24061- 0503
Kontaktman: Dr P h i l i p A Araman
P h i l i p Araman a r b e t a r med a t t undersöka o l i k a
sänderdelnings-s t r a t e g i e r . A h a r b l a kcmmlt f r a m t i l l a t t även cm man t e o r e t i sänderdelnings-s k t k a n uppnå l i k a högt u t b y t e gencm a t t kapa först o c h därefter k l y v a
brädämnen får man 1 p r a k t i k e n e t t väsentligt högre u t b y t e cm man k l y v e r först o c h kapar sedan.
I övrigt v i s a d e A o s s r u n t på i n s t i t u t i o n e n . Man h a r följande huvud-s a k l i g a u t r u huvud-s t n i n g : - L a b o r a t a r i i m för p r o v n i n g av l a s t p a l l a r - C i r k e l h e a d r l g där s t u d e n t e r n a k a n få öva s i g på a t t såga - Hållfasthetslaboratorium - K e m i l a b o r a t o r i u m - T o r k u t r u s t n i n g
T i d e n v a r tyvärr för k n a j p för a t t närmare kunna gå i n på dessa ämnes-cmråden.
T i s d a g 4 o k t o b e r
l ^ v e r s i t y o f Kentucky, C o l l e g e o f A g r i c u l t u r e , Department o f F o r e s t r y L e x i n g t o n , Kentucky 40546
Kcotaktman: Dr Sun Joseph Chang
Dr Chang h a r s p e c i a l i s e r a t s i g på a t t s t u d e r a NMR ( N u c l e a r Magnetic Resonance) för d e t e k t e r l n g av i n r e d e f e k t e r 1 lövträ. Chang är den
12
enda på i n s t i t u t i o n e n som a r b e t a r med p r o j e k t e t .
Det h i t t i l l s utförda a r b e t e t består av a t t v e r i f i e r a v a d man s e r på M ^ - b i l d e n genan a t t såga söider motsvarande s t o c k a r . Det h i t t i l l s utförda a r b e t e t h a r således v a r i t mera av förstudiekaraktär /3,4/. Chang tänker s i g a t t man i e t t första u t v e c k l i n g s s t e g s k u l l e
p r e s e n t e r a r»WR-bildema för sågaren san utifrån dessa b i l d e r s k u l l e göra e n manuell bedömning av h u r man s k a l l sönderdela s t o c k e n .
(Observera a t t d e t t a gäller v i d lövträsågning där man sågar c a 12 s t o c k a r / t i m m e . ) Chang kanmer dock i e t t senare p r o j e k t s t e g försöka u t v e c k l a a u t o m a t i s k utvärdering av I^MR-bildema o c h o p t i m e r i n g av sönderdelningen.
Den i n t r e s s a n t a s t e u j p g i f t e n Chang gav v a r a t t f i r m a n Advanced NMR Systems o f Vfobam Mass håller på a t t u t v e c k l a e n scanner med en
s c a n t i d på 1/25 sekund. U t r u s t n i n g e n beräknas v a r a k l a r under år 1988, Företaget ifråga h a r också i n l e t t e t t samarbete med General
E l e c t r i c .
Förutom Dr Chang träffade v i också p r o f e s s o r C e l v i n J. L i u san är s p e c i a l i s t på b i c m e t r i , men san u t v e c k l a t avancerade t e o r i e r rörande mikrodensiometermätning av trä.
övrig verksamhet inom a v d e l n i n g e n är s t a r k t s k o g l i g t i n r i k t a d , scm t ex g e n t e k n i k , skogsekonomi o c h b i c m e t r i ( s k o g s t a x e r i n g ) . Onsdag 5 o k t o b e r M i s s i s i p p i F o r e s t P r o d u c t s U t i l i z a t i o n L a b o r a t o r y , P.O. Drawer FP, M i s s i s i p p i S t a t e u n i v e r s i t y , MS 39762 Kontaktmän: Dr F r a n c i s G Wagner, Dr P h i l i p S t e e l e L a b o r a t o r i e t h a r följande arbetsområden Möbel f o r s k n i n g i n n e f a t t a n d e råvarufrågor, o p t i m a l t v i r k e s u t n y t t j a n -de, skärande b e a r b e t n i n g , möbel t e s t n i n g samt m a r k n a d s u t v e c k l i n g o c h k v a l i t e t s t e k n i k
- Träskydd i n n e f a t t a n d e s t u d i e r av träets nedbrytningsmekanismer, d i m e n s i o n s s t a b i l i s e r i n g samt i n p r e g n e r i n g
- P r o d u k t i o n s t e k n i k i n n e f a t t a n d e u t n y t t j n i n g av lågkvalitativ l ö w e d t i l l spånskivor, s t o c k a r s i n r e k v a l i t e t , v i r k e s t o r k n i n g samt u t -v e c k l i n g a-v l i m n i n g s t e k n i k för spånski-vor o c h ply-vÄDod
- Träkemi i n n e f a t t a n d e kemisk omvandling av trä, användning av l i g n i n och b a r k för l i m t i l l v e r k n i n g samt miljövård
- T e k n i s k s e r v i c e - I n f o r m a t i c n - U t b i l d n i n g
62 s t anställda v a r a v 19 med akademisk u t b i l d n i n g .
Samtalen med våra värdar rörde framför a l l t ämnesområdet s t o c k a r s i n r e k v a l i t e t .
13 Det i n t r e s s a n t a s t e man berättade a n v a r a t t man p r o v a t e n u l t r a s n a b b
d a t o r t a n o g r a f san kan göra 34 svep/sek /2,7/. Man v i s a d e b i l d e r av stocktvärsnitt från testkömlngama både med 512 x 512 p i x l a r o c h 256
X 256 p i x l a r fördelade på en r e k o i s t r u k t l o n s c i r k e l på 48 an. För a t t
kunna h i n n a med a t t r e k c n s t r u e r a b i l d e r med sanma h a s t i g h e t scm
s v e p h a s t i ^ i e t e n måste man reducera a n t a l e t p i x l a r y t t e r l i g a r e . D e t t a hade man dock i n t e p r o v a t ännu. Den nya s c a n n e m h a r i n g a rörliga d e l a r , u t a n röntgensvepet a l s t r a s av en elektronstråle san b r i n g a s a t t svepa r u n t o c h träffa e n v o l f r a n p l a t t a med hjälp a v e t t rörligt
magnetfält. När strålen träffar v o l f r a n p l a t t a n a l s t r a s
röntgenstrålning san då sveper igenan o b j e k t e t på n o r m a l t sätt. Den nya u l t r a s n a b b a t a n o g r a f e n marknadsförs av I m a t r o n I n c . i San
F r a n s i s c o .
På l a b o r a t o r i e t h a r man l a g t ned 1,5 manår för a t t u t v e c k l a e t t
s i m u l e r i n g s p r o g r a m för beräkning av värdeutbyte u r e n s t o c k med känd i n r e k v a l i t e t , dvs l i k a r t a t med OPTSAWQ-programmet. Programmet är dock mycket beräkningskrävande, beräkningarna för 1 s t o c k t a r 24 timmar på en IBM 9370. I denna beräkning ingår b l a v a l av o p t i m a l p o s t n l n g . E n l i g t u p p g i f t är d e t s o r t e r i n g s r u t i n e n san är mycket beräknings-krävande. Man försöker n u med en utsmetad k v a l i t e t för a t t snabba upp beräkningarna. Den s t o r a s k i l l n a d e n jämfört med OPTSAWQ är dock
förmodligen a t t man i n t e k o n p r l m e r a r d a t a från d i g i t a l i s e r i n g e n genan a t t göra e n f u n k t i o n s b e s k r i v n i n g av k v i s t f o r m o c h y t t r e g e a n e t r i . Fördelen med denna metod är a t t man b l i r mer f l e x i b e l så a t t man k a n b e s k r i v a a l l a t y p e r av f e l v i l k e t t o r d e v a r a nödvändigt för lövträ. I n d a t a för 1 s t o c k utgörs av 6,5 m i l j o n e r k o o r d i n a t e r san i n s a m l a t s genan a t t d i g i t a l i s e r a tvärsnitt med 6 mm avstånd från v a r a n d r a längs h e l a s t o c k e n . Värdeökningspotentialen för 7 lövträ-stockar h a r
beräknats t i l l h e l a 46 %. En v i k t i g o r s a k t i l l denna s t o r a Ökning är den s t o r a p r i s s k i l l n a d e n m e l l a n bästa o c h sämsta k v a l i t e t . Den högsta k v a l i t e t e n b e t i n g a r mer än 4 gånger så högt värde san den lägsta. Det bör i d e t t a sammanhang sägas a t t försi^sstockama h a r hämtats från den t i m m e r k v a l i t e t där man t r o r s i g ha den högsta ökningspotentialen. Onsdag 5 o k t o b e r
IMA-SavÄnill i Ackerman, M i s s i s i p p i Kcntaktman: J i m Adams
Sågverket sågar e n b a r t barrträ. Southern Pines.
Råvaran l e v e r e r a s t i l l sågveri<et i form av h e l a stamnar scm a p t e r a s t i l l ordinära tlmnerlängder i två p a r a l l e l l a a p t e r i n g s s t a t i o n e r . Därefter fördelas t i m r e t t i l l en k l e n l i n j e o c h e n g r o v l i n j e . K l e n l i n j e n består a v e n Chip-N-Saw maskin. Postnlngsinställningen s t y r s av e t t postningsstöd. G r o v l i n j e n består a v e n c i r k e l h e a d r i g med postnlngsstöd, följd av e n flerklingsåg med mötande k l i n g o r o c h e t t k a n t v e r k .
14
v i l k e n bredden mäts med f o t o c e l l e r v a r j e 1/2" o c h t j o c k l e k e n mäts med laseravståndsmätnlng på e t t inbördes avstånd på 1/2' första 2 f o t e n från toppen därefter v a r j e f o t . Autcmaten k l a r a r 64 b i t a r / m i n u t . Man använder även autcmaten för a t t följa upp måttnoggrannheten på v i r k e t . T i l l d e t t a datasystem är även e t t stopptidsuppföljningssysLem för h e l a sågverket a n s l u t e t . T o t a l s t o p p t i d för sågllnjen c a 10 %. Man h a r 1 d e t t a f a l l räknat med s t o p p n e d t i l l 20 sekunder.
E f t e r ströläggning går v i r k e t t i l l t r e d i r e k t e l d a d e t o r k a r , dvs förbränningsluften^ l e d s genom t o r k k a m r a m a . T o r k t e n p e r a t u r i gamla t o r k a r n a 113 - 116 C o c h 1 nya t o r k e n 107 C. Scm bränsle används hyvelspån o c h sågspån. T o r k t i d e n från rått tillstånd t i l l 5 % f u k t k v o t är 24 timmar för 50 mm t j o c k t v i r k e ( r e e l l t c a 45 mm).
E f t e r t o r k n i n g h y v l a s a l l t v i r k e . M a t n i n g s h a s t i g h e t på h y v e l 150 - 200 m/min, men man avser a t t b y t a u t denna mot en h y v e l med en matnings-h a s t i g matnings-h e t på över 300 m/min. Det matnings-hyvlade v i r k e t j u s t e r a s o c matnings-h
s o r t e r a s sedan t i l l o l i k a k v a l i t e t e r . Fredag 7 c M r t o e r
Southern F o r e s t Experiment S t a t i o n
2500 Shreveport Highway, P i n e v i l l e , L o u i s i a n a 71360 Kcotaktman: Dr Charles W M c M l l l i n
BesiStet i n l e d d e s med a t t Dr Hemingway berättade cm i n s t i t u t e t s verksamhet på kemisidan. Incm d e t t a cmråde h a r man b e a r b e t a t / b e a r -b e t a r följande p r o j e k t :
- Egenskaper o c h t i l l v e r k n i n g av OSB-skivor
- Plast-träfiberkcmpositer för t ex användning incm b y g g n a d s i n d u s t r i n . D e t t a cmråde är e t t n y t t verksamhetsfält, man s t u d e r a r s p e c i e l l t b i n d n i n g e n m e l l a n p l a s t o c h träfibrer
- U t v i n n i n g o c h användning av t a n n i n i l i m o c h impregneringsmedel Med Dr M c M l l l i n (M) scm är p r o j e k t l e d a r e för ALPSprojektet d i s k u t e -rade v i d e t t a p r o j e k t s övergripande uppläggning o c h målsättning. Bakgrunden t i l l p r o j e k t e t är e n l i g t M a t t människor o f t a s t gör e t t dåligt s o r t e r i n g s - o c h p p t i m e r l n g s a r b e t e v i l k e t l e d e r t i l l a t t i n t e mer än c a 10 % av trädet b l i r färdiga p r o d u k t e r . Man v i l l n u lösa h e l a d e t t a problemkcnplex genom a t t u t v e c k l a e t t system scm c p t i m e r a r
vlrkesuLnyLLjar¥3et. Man räknar med a t t använda s i g av följande t e k n i k e r :
- D e t e k t e r l n g av s t o c k a r s i n r e k v a l i t e t o c h o p t i m e r i n g av sågprocesser - B i l d b e h a n d l i n g av brädämnen
- O p t i m e r i n g av ämnesuttag
- Laserutskäming av färdiga ämnen u r brädämnet
Förutcm d e l e n med d e t e k t e r l n g a v s t o c k a m a s i n r e k v a l i t e t , scm M anser v a r a h b g r i s k d e l e n i r o n p r o j e k t e t , räknar man a t t kunna demonstrera en p r o t o t y p m a s k i n 1991 då p r o j e k t e t s k a l l v a r a a v s l u t a t . Det färdiga
15
s y s t a n e t s k a l l k l a r a 30000 bdfeet/dag (70 m /dag). Man räknar med a t t denna t y p av system konmer a t t leda t i l l en strukturförändring inan träindustrin på så v i s a t t s t o r a ämnesfabriker koimer a t t byggas upp. Man h a r beräknat a t t h e l a produktionssystemet e f t e r torken kcmmer a t t k o s t a c a 700 000 $.
M v a r h e l t övertygad cm a t t laserskämingsdelen v a r en ekoncmiskt r e a l i s t i s k d e l av produktionssystemet. Man h a r beräknat a t t man sparar
1500 $/dag genom a t t använda l a s e r . M såg inga problem med kolning av y t o r e l l e r rök från skäret. Man a r b e t a r dock på a t t försöka minska kolningen genan a t t u t v e c k l a nya skyddsgasmunstycken.
Fredag 7 cktober
Department o f E l e c t r i c a l Engineering
L o u i s i a n a S t a t e U n i v e r s i t y , Baton Rouge, LA 70803 Kontaktman: Prof P o w s i r i K l i n k h a c o m
Vid besöket v i s a d e man f y r a o l i k a dataprogram som man u t v e c k l a t på avdelningen:
1. Program för k v a l i t e t s s o r t e r i n g av v i r k e /12/. Programmet bygger på de amerikanska s o r t e r i n g s r e g l e m a för lövträvirke /13/. I program-met r e p r e s e n t e r a s defekterna med rektanglar. Man beräknar i p r i n c i p hur s t o r andel f e l f r i y t a som kan erhållas från brädämnet. R e s u l -t a -t e -t jämförs sedan med s o r -t e r i n g s r e g l e m a . På d e -t -t a sä-t-t erhålls brädans k v a l i t e t .
2. En u t v e c k l i n g av sorteringsprogrammet är HaLT (14) (Hardwood Lumber T r a i n i n g Program). Progranmet är a v s e t t a t t användas för uppläming av nya s o r t e r a r e och k o n t r o l l av gamla s o r t e r a r e s kunskaper. Brädan som s k a s o r t e r a s v i s a s g r a f i s k t på bildskärmen, v a r v i d o l i k a
defekter r e p r e s e n t e r a s med o l i k a färger. V i d "sorteringsövningama" a r b e t a r eleven I n t e r a k t i v t med datorn.
3. Det t r e d j e progranmet är a v s e t t a t t optimera ämnesuttaget u r e t t brädämne (15). Programmet godtar endast rektangiolära brädämnen och rektangulära ämnen. Även defekterna r e p r e s e n t e r a s som r e k t a n g l a r . Progranmet a r b e t a r i dagsläget endast med s k "punchcut" v i l k e t kräver laserutskäming av ämnena. Man avser dock a t t u t v e c k l a progranmet även för s k g i l j o t i n s n i t t . Man berättade dock a t t undersekningar v i s a t a t t punchcut ger 18 % högre utbyte än g i l j o t i n s n i t t . En v i s s förenkling av v e r k l i ^ i e t e n är a t t program-met i n t e medger a t t en v i s s mängd av defekter ingår i ämnena. 4. Detta fjärde program är mycket l i k t cptimeringsprogrammet e n l i g t
punkt 3. Enda s k i l l n a d e n är a t t man i d e t t a nya optimeringspro-gram kan hantera ämnen som kan b e s k r i v a s son konvexa polygontåg.
16
Måndag 10 cktöber - cnsdag 12 c^<t6ber 9th Wood ^techining Seminar
Måndag 10 cÅctober
Session I . General Aspects
Moderator: R. Szymani, D i r e c t o r Wood Machining I n s t i t u t e
Tools f o r Aiding D e c i s i o n Making i n the European Sawmills P. Martin, Nancy U n i v e r s i t y , Nancy, France
A, Bouzinekis, and C. S a l e s , C.T.B.A., P a r i s , France An Attenpt t o V i s u a l i z e the Sawmill o f the Year 2000
R. B i r k e l a n d , The Norwegian I n s t i t u t e o f Wood Technology, Oslo, Norway
The Sawmill i n g I n d u s t r y i n France - CXirrent S i t u a t i o n and Developinent G.H. F l o r e n t i n , C.T.B.A., P a r i s , France
Recent Advances i n Sawing T r c p i c a l Woods: Bandsaw Blade Behaviour and I n d u s t r i a l A p p l i c a t i o n
CO. S a l e s , D. Guitard, M. F o u m i e r and D. Garin, C.T.B.A., P a r i s , France
Seme Aspects on D e v i a t i o n s i n Shape and S i z e s o f Lumber
B. Thunell, Royal I n s t i t u t e o f Techrology, Stockholm, Sweden Mignment, Set-up and Operation o f C i r c u l a r Saws and Bandsaws
B.F. Lehmann and S.G. Hutton, U n i v e r s i t y o f B r i t i s h Columbia, Vancouver, B.C., Canada
The Problem o f Construction o f L i m i t s and F i t s System f o r the Wood I n d u s t r y
B. Porankiewicz and J . Staniszewski, Academy o f A g r i c u l t u r e , Poznan, Poland
Ccnputerized C i r c u l a r Savanill Case Study
B. Eikenes and L. Nagoda, A g r i c u l t u r e , U n i v e r s i t y o f Norway, Norway S e s s i o n I I . Process Monitoring and Control
Moderator: R. Birkeland, D i r e c t o r
The Norwegian I n s t i t u t e o f Wood Techrology Qn-Line Control o f Feed-Speed i n C i r c u l a r Sawing
C. Tanaka and T. Nakao, Shiinane l&iiversity, Matsue C i t y , Japan Monitoring a C i r c u l a r Sawing Process w i t h A c o u s t i c Einissicn
R.L. Lemaster and D.A. Domfeld, U n i v e r s i t y o f C a l i f o r n i a , Berkeley, C a l i f o r n i a
17
Recent Advances i n V i s u a l Scanning: A p p l i c a t i o n t o Board Edging, Cross-CXitting and t o V i s u a l Grading
C.G. S a l e s , J-P. Lego, J . C i c c o t e l l i , J-P. Mercier and R. Bussy, C.T.B.A., P a r i s , France
Tisdag 11 cdcbober
Session I I I . The C u t t i n g Tool
Moderator: W. B i r d , P r e s i d e n t
C a l i f o r n i a Saw and K n i f e Works Means o f P r e s t r e s s i n g C i r c u l a r Knives w i t h High Hardness
U.V. Munz, Remscheid, Federal Republic o f Germany
Mathematical Model o f Edge D u l l n e s s f o r P r e d i c t i o n o f Wear o f Wood Cutting Tools
B. Porankiewicz, Academy o f A g r i c u l t u r e , Poznan, Poland
Recent Advancements i n M a t e r i a l s f o r Wood Machining ;^>plicaticns F. Worzala, lÄiiversity o f Wisconsin, Madison, Wisconsin
J . Danielsson, USFPL, Madiscn, Wisccnsin New C u t t e r Design f o r Chain Sawing
E. Kirbach, F o r i n t e k Canada Corp., Vancouver, B.C., Canada M i l l i n g o f P a r t i c l e Boards w i t h High-Hard C u t t i n g M a t e r i a l s
E. Saljé and W. Stuehmeier, I n s t i t u t e f o r Machine Tools and F a b r i c a t i o n Tech., Tech. Univ. o f Braunschweig,Germany
The e f f e c t o f B e v e l l i n g Rip Saw Teeth on Sawing Accuracy and Surface Roughness o f Lumber
E. Kirbach, F o r i n t e k Canada Corp., Vancouver, B.C., Canada M. Ngusya, U n i v e r s i t y o f B.C., Vancouver, Canada
New Sawblade Design: P r a c t i c a l Aspects and Advantages
A. K r i l o v , F o r e s t CcmnissicHi o f N.S.W., Beechcroft, NSW, A u s t r a l i a Session IV. Saw Guides
Moderator: R. Lemaster
U n i v e r s i t y o f C a l i f o r n i a F o r e s t Products Labo-r a t o Labo-r y
A R e - V i s i t t o the Magnetic-Pneumatic Guide a f t e r Seme Years o f Experience
R. Birkeland, The Norwegian I n s t i t u t e o f Wood Technology, Oslo, Norway
Cutting Respcnse o f Guided C i r c u l a r Saws
S.G. Hutton and B.F. Lehmann, U n i v e r s i t y o f C a l i f o r n i a , Berkeley, C a l i f o r n i a
Guided Saw Hunting
18
Session V. Saw Tensioning
MDderator: B. Thunell
Royal I n s t i t u t e of Technology, Stocklx>lm, Sweden Use of Shot Peening i n Tensioning C i r c u l a r Saws
M. Noguchi, Kyoto Ifriiversity, Kyoto, Japan
J . lÄnetsu, I n s t i t u t e of V o c a t i c n a l T r a i n i n g , Sagamihara, Japan A New Method f o r Tensioning C i r c u l a r Saws Using Heat Treatment
J . Uhietsu, I n s t i t u t e of V o c a t i c n a l T r a i n i n g , Sagamihara, Japan M. Noguchi, Kyoto lÄiiversity, Kyoto, Japan
Asymmetric Tensioning of C i r c u l a r Saws
R. Parker and C D . Mote, J r . , U n i v e r s i t y of C a l i f o r n i a , Berkeley, C a l i f o r n i a Onsdag 12 c^ctober S e s s i o n V I . C u t t i n g A n a l y s i s Moderator; C D . Mote, J r . U h i v e r s i t y of C a l i f o r n i a , Department of Mechanical Engineering
A n a l y s i s of Tool Forces and Ek3ge Recession a f t e r Cutting Medium-Density Fiberboard
H.A. Stewart, M i s s i s s i p p i S t a t e U n i v e r s i t y , M i s s i s s i p p i Measuring and Modelling of Cutting Forces
A. Grönlund, Luleå Ifriiversity, Skellefteå, Sweden
Bucking and Sawing According t o E x t e r n a l Shape and I n t e r n a l Knots - A S i m u l a t i c n ^ ^ r o a c h
A. L i l j e b l a d , Träteknikcentrum, Stockholm, Sweden
C h a r a c t e r i z a t i o n of S p l i t V i b r a t i c n Modes i n C i r c u l a r Saws
H. Yokochi, S. Tsuchikawa, S. Kimura, Nagoya U n i v e r s i t y , Chikusa, Nagoya, Japan
C i r c u l a r Sawtooth A c t i o n Within a Kerf
W.M. McKenzie, C a l i f o r n i a Cedar Products Ccnpany, Stockton, C a l i f o r n i a
Cutting Force O s c i l l a t i o n During Rotary P e e l i n g of Veneer S. Loehnertz and R. Patzer, USFPL, Madison, Wisconsin
The E f f e c t of Cryogenic Treatment and Titanium N i t r i d e Coating on the Wear R e s i s t a n c e o f High Speed S t e e l Planer Knives
R. Szymani, Wood Machining I n s t i t u t e , Berkeley, C a l i f o r n i a L. T r i n c h e r a , C a l i f o r n i a Cedar Products Ccnpany, Stockton, C a l i f o r n i a
19
Y i e l d and Production Technology o f Trapezoidal Sawing Ccnpared w i t h Sane other Sawing Methods
A. Grönlund, Luleå U h i v e r s i t y , Skellefteå, Sweden Optimal Design o f Thin-rim C i r c u l a r Saws
W.M. McKenzie, C a l i f o r n i a Cedar Products Ccnpany, Berkeley, C a l i f o r n i a
S u p e r c r i t i c a l Speed i n S p l l n e d Saws
S.M. Yang and C D . Mote, J r . , U n i v e r s i t y o f C a l i f o r n i a , Berkeley, C a l i f o r n i a
A Look a t S u p e r c r i t i c a l Speed Saw Phencmena
C. D'Angelo and C D . Mote, J r . , U n i v e r s i t y o f C a l i f o r n i a , Berkeley, C a l i f o r n i a
On t h e Mechanism o f I n s t a b i l i t y i n C i r c u l a r Saws
I.Y. Shen and C D . Mote, J r . , U n i v e r s i t y o f C a l i f o r n i a , Berkeley, C a l i f o r n i a
Noise Control S t u d i e s w i t h SawtxDoth Models i n a Water Channel J . Rhemrev and T. Caro, C a l i f o r n i a Cedar Products, Stockton, C a l i f o r n i a
Innovations i n Bandsaw Blade Design
J.E. Gasslander, Uddeholm S t r i p S t e e l AB, Munkfors, Sweden V i b r a t i o n Control o f Band Saws
B, Yang and C D . Mote, J r , U h i v e r s i t y o f C a l i f o r n i a , Berkeley, C a l i f o r n i a
Onsdag 12 c^ctober
Imatrcn, I n c . , 389 Oyster Point Blud, South San F r a n c i s c o , Ca 94080 Kontaktman: F r e d e r i c L. Roder
Imatron är e t t högteknologiföretag son u t v e c k l a r och bygger ultrasnabba datortcmografer.
Tcmografen /7/ består av en elektronstrålekancn son avger en
elektronstråle. Denna stråle bringas med hjälp av e t t magnetfält a t t avlänkas och svepa fram och t i l l b a k a över v o l f r a m p l a t t o r son när de träffas av en elektronstråle avger röntgenstrålning. Röntgenstrålen sveper genan o b j e k t e t med en svepvinkel på 210 . Tcmografen k l a r a r a t t svepa motsvarande 34 b i l d e r / s e k . Rekonstruktionstiden för en 512 x 512 b i l d är c a 6 sek. För a t t med dagens datorer k l a r a a t t rekonstruera 34 b i l d e r / s e k måste a n t a l e t p i x l a r p e r b i l d nedbringas t i l l c a 85 x 85. V o l f r a n p l a t t o m a måste tr/tas efter 1 000 000 svep. D i r e k t översatt t i l l en sågverksapplikaticn s k u l l e d e t t a innebära a t t p l a t t o r n a måste bytas v a r j e dag. Mr Roder menar dock a t t man för en sågverkstcmograf e j behöver så hög s p e c i f i k energi på strålen v i l k e t s k u l l e medföra a t t v o l f r a n p l a t t o m a s k u l l e räcka mycket längre. R t r o r i n t e a t t
underhållskostnaderna för tcmografen s k a l l b l i en begränsande f a k t o r för en framtida sågverksanvändning.
20
Y t t e r l i g a r e e t t problem scm måste lösas är a t t k l a r a av k o n t i n u e r l i g matning under tonograferingen. I dagens medicinska tcmograf f l y t t a s objektet s t e g v i s för v a r j e svep. R menar dock a t t k o n t i n u e r l i g matning kan k l a r a s e f t e r v i s s a mjukvaruförändringar.
Den medicinska tcmografen k o s t a r c a 1,5 m i l j $. R t r o r a t t en sågverkstcmograf s k a l l kunna göras något b i l l i g a r e .
Torsdag 13 oktober
Weyerhaeuser Ccnpany, Research and Development F o r e s t Products D i v i s i o n , Taccma, Washington 98477
Kontaktman: Gary S c h a j e r
E f t e r en k o r t gencmgång av den svenska skogsindustrins s t r u k t u r samt beskrivning av några av våra forskningsprojekt samtalade v i e n s k i l t med e t t f l e r t a l personer.
Den Smith beskrev en ny t y p av hyvelinmatning scm c e n t r e r a r v i r k e t i förhållande t i l l över- resp underkutter. Fördelen med d e t t a system är a t t man kan blanda ihop v i r k e från o l i k a maskiner med o l i k a övermål och y t f i n h e t . Med e t t kcnventicHiellt s y s t a n måste man i p r i n c i p anpassa hyvelmånen t i l l e r f o r d e r l i g t övermål för den sämsta maskinen för a t t i n t e r i s k e r a a t t få e j hyvlade p a r t i e r på ovansidan av v i r k e t . Med d e t nya systemet kan u t n y t t j a v a r j e maskins förmåga beträffande måttnoggrannhet och y t f i n h e t t i l l f u l l o .
E a r l Hasenwinkel berättade cm en sågmetod där man sckiderdelade t i m r e t t i l l "tårtbitar" scm sedan limmades ihcp t i l l s k i v o r /19/. För c a 10 år sedan byggde man upp en pilotanläggning för h e l a denna process t i l l en kostnad på c a 1 m i l j $. Utbytet med denna process v a r c a 65
%. P r o j e k t e t l a d e s dock ned i och med en k r a f t i g kontjunktumedgång för sågverksindustrin 1982. Hasenwinkel håller dock nu på med e t t p r o j e k t där man p r o j e k t e r a r en anläggning för en sågmetod scm är ganska l i k trapetssågningen.
Hasenwinkel v i s a d e också en video på en kurvsågningsutrustning. Man mäter upp b l o c k e t s form. Utgående från de uppnätta värdena beräknas länplig form för en böjlig i n m a t n i n g s l i n j a l . När l i n j a l e n s form och läge bestämts matas blocket i s i d l e d mot l i n j a l e n . V i d inmatningen i sågen g l i d e r blocket mot den böjliga i n m a t n i n g s l i n j a l e n .
Gary S c h a j e r håller på a t t u t v e c k l a e t t s o r t e r i n g s s y s t ^ scm bygger på det av P l e s s e y patenterade grain-effektmätningen. Man anser a t t detta system är n^cket bättre än e t t kcaTventionellt videokamerasystem e f t e r -scm det i n t e är l i k a lättlurat -scm e t t videosystem, t ex av e t t
fotavtryck e l l e r d y l i k t .
Douglas Hay berättade cm e t t program för rekonstruktion av h e l a träd innefattande årsringsmönster och k v i s t s t r u k t u r . Indata t i l l modellen bygger på s t a t i s t i k över trädens tillväxt. I progranmet representeras k v i s t a r n a scm cm de går r a k t u t (90 ) från märgen. E f t e r det a t t man nxxtellerat trädet kan man sönderdela det på o l i k a sätt. På de sågade ytorna kan man studera kvistförekcmst och årsringsmönster. Man avser
21
a t t använda prograinnet för a t t studera o l i k a hållfasthetstekniska egenskaper.
Fredag 14 oktober
Forintek Canada Corp., Western Laboratory, 6620 N.W. Marine Drive, Vanvouver, B.C. V6T1X2
Kontaktmän: Dr Jim Swanson, Dr Ren N e i l s s o n
När d e t gäller s o r t e r i n g av v i r k e med hjälp av bildbehandling h a r man endast genonfört en förstudie. Man är osäker an hur man kcmmer a t t arbeta i fortsättningen. Det f i n n s i p r i n c i p t r e a l t e r n a t i v , nämligen: 1. S k a f f a egen u t r u s t n i n g för a t t i n t e n s i v t d r i v a egna
utvecklingspro-j e k t .
2. Samarbeta med någon b i l d b e h a n d l i n g s i n s t i t u t i o n e l l e r något b i l d -behandl ingsföretag.
3. Enc3ast följa utvecklingen.
När d e t gäller s t o c k a r s i n r e k v a l i t e t h a r man under e t t a n t a l år tillsammans med f y s i k i n s t i t u t i o n e n på UBC (Ifriiversity o f B r i t i s h Columbia) s t u d e r a t möjligheterna a t t använda NMR för detektering av s t o c k a r s i n r e k v a l i t e t / 5 , 6 / . V i samtalade med Alex McKay från
f y s i k i n s t i t u t i o n o i . Han v i s a d e på hur man med NMR kunde s k i l j a mellan f r i t t v a t t e n i vårved, f r i t t v a t t e n i sonmarved samt bundet v a t t e n . McKay menade a t t man bör kunna u r s k i l j a t j u r v e d med NMR, däremot är han p e s s i m i s t i s k när det gäller användning av hMR för f r u s e t v i r k e . F o r i n t e k överväger för närvarande cm och hur man s k a fortsätta a r b e t e t med s t o c k a r s i n r e k v a l i t e t .
John T a y l o r a r b e t a r med s i n dcictorsavhandling rörande sträckning av bandsågblad. Hans a\^Tandling som främst är av t e o r e t i s k natur avser a t t försöka s v a r a på frågan cm vad son är en optimal försträckning. I e t t senare skede a v s e r han också a t t försöka utröna hur man s k a kunna mäta upp sträckningen på e t t e n k e l t och tillförlitligt sätt. Avhand-l i n g e n beräknas v a r a k Avhand-l a r cm c a 3 år.
Fredag 14 oktober
U n i v e r s i t y o f B r i t i s h Columbia, Department o f Mechanical Engineering, 2075 Viesthrxxk. Mall, Vancouver, B.C. V6T1W5
Kontaktmän: Prof Stan G. Hutton, Research I n g Bruce Lehman Stan Hutton b e d r i v e r med hjälp av dcÄctorandema Jc*in T a y l o r ( s e F o r i n t e k ) och Bruce Lehman forskning rörande bandsågblads- och
cirkelsågsklingors s t a b i l i t e t . På avdelningen h a r man både en f u l l s t o r bandsåg och en cirkelsåg a t t göra experiment på. Jc*in T a y l o r a r b e t a r scm t i d i g a r e nämnts med t e o r i e r rörande sträckning av bandsågblad. Bruce Lehman, scm j u s t i n l e t t s i n a dc^ctorandstudier, kcmmer a t t studera o l i k a d e s i g n k r i t e r i e r för bandsågblad och cirkelsågklingor. Han a v s e r b l a a t t studera hur o l i k a parametrar påverkar de
d e s t a b i l i s e r a n d e s i d c k r a f t e m a . Lehman v i s a d e e t t i n t r e s s a n t fenomen nämligen s k tvättbrädsyta (washboard). Ytan kännetecknas av
22
Fenomenet uppträder framför a l l t v i d användning av tunna sågblad och beror möjligen på t a n d v i b r a t i o n e r .
På avdelningen s t u d e r a r man även sågning i överkritiska v a r v t a l scm-anrådet. Qn d e t i framtiden är möjligt a t t köra överkritiskt är i n t e h e l t k l a r t . Man h a r många konstiga svängningar och v i b r a t i o n e r son måste bemästras innan man kan såga med e t t f u l l g o t t r e s u l t a t . Måndag 17 oktober
Kyoto U n i v e r s i t y , Dept o f Wood Science & Technology, F a c u l t y o f A g r i c u l t u r e , Oiwake-Cho, Kita-Shirakawa, Sakyo-Ku, Kyoto
Kontaktmän: P r o f e s s o r Noguchi, Dr H a t t o r i
Avdelningen h a r 6 o l i k a forskningsgrupper med v a r s i n professor, b i t r p r o f e s s o r samt 2 forskningsingenjörer. Följande grupper är företrädda på avdelningen:
1. Trämaterialfysik 2. Vedanatomi
3. Träbeart)etningsmaskiner 4. Massa och pappersteknik 5. Kemisk behandling av trä 6. Träkemi
Avdelningen h a r mycket modem och avancerad u t r u s t n i n g för kemisk analys och signalbehandling. Man h a r också e t t modemt bildbehand-lingssystem som är sanmankopplat med e t t svepelekLronmikroskqp, UV-fluorescensmikroskop, samt s / v och färgvideokameror.
På avdelningen utför man i s t o r t s e t t endast mera grundläggande forskning. Man h a r ingen kontakt med i n d u s t r i n . A l l a forsknings-r e s u l t a t forsknings-r e d o v i s a s gencm a t t s k forsknings-r i v a t i d s k forsknings-r i f t s a forsknings-r t i k l a forsknings-r . Man t forsknings-r o forsknings-r dock i n t e a t t i n d u s t r i n s f o l k läser dessa a r t i k l a r .
V i d besöket diskuterade v i följande forskningsprojekt:
1. Sträckning av cirkelsågklingor genom induktionsuppvärmning av en r i n g c a 0,6 r från centrum /16/. Prof Noguchi t r o r a t t denna metod främst kommer a t t användas av t i l l v e r k a r e av cirkelsågklingor. 2. Sträckning av cirkelsågklingor genan s k shot peening /16/. Denna
metod är i p r i n c i p en form av blästring av k l i n g o m a i en r i n g runt 0,7 r a d i e r från centrum. E n l i g t prof Noguchi är denna metod enkel och b i l l i g och bör därför kunna användas av i n d u s t r i n . E t t företag S i n t a t i l l v e r k a r en u t r u s t n i n g för d e t t a ändamål, kostnad c a 40 000 k r .
3. Inan bandsågtekniken h a r man g j o r t e t t f l e r t a l undersökningar b l a mätning av skärkrafter /20/, a n a l y s av o l i k a uppsträckningssystem /21,22/, r e g l e r i n g av t i l t n i n g /22/ samt måttnoggrannhetsundersök-ningar /23/.
4. Reducering av v i s s l i n g s l j u d i cirkelsågsklingor genom byte av stål-k v a l i t e t .
5. A k u s t i s k emission v i d torkning och under böjning. Det första
i n t r e s s a n t för a t t k o n t r o l l e r a torkningsförlppp, d e t andra för a t t om möjligt kunna användas v i d s t r e s s g r a d i n g e l l e r v i r k e s s o r t e r i n g .
23
6. Arbetet inan stockars inre k v a l i t e t /24/ har man lagt ned pga a t t man anser a t t de små japanska sågverken aldrig får råd med denna teknik.
7. Inan området laserbearbetning har man b l a studerat restprodukter efter laserbearbetning /25/. Hattori kommer a t t fortsätta arbetet inan laserbearbetning när han f l y t t a r t i l l Tckyo universitet. 8. Bildbehandling för a t t särskilja kvistar från omgivande ved /26/,
samt analys och mätning av fiberrikning runt kvistar /27/.
9. Studier av korrelation mellan olika fysikaliska egenskaper hos trä och hur människan upplever trä /28/. Man har studerat upplevelsen av ytfinhet, värme och hårdhet.
Måndag 17 oktober
Shimadzu Corporation, 1 Nishinc^<yo-Kuwabarach, Nakagyo-Ku, Kyoto 604,Japan
Kontaktman: Tadashi I t o
Shimadzu är e t t r e l a t i v t stort företag (4 500 anställda) som t i l l v e r -kar en rad högteknologiska mät- och analysinstrument för forskning och medicinskt brijJc. Bland annat t i l l v e r k a r man både röitgenbaserade och NMR-baserade datortcmografer. Man har för närvarande ingen ultrasnabb tcmograf för i n d u s t r i e l l t bruk, men kan tänka s i g utveckla en cm marknaden finns. Mr I t o menade a t t den röntgenbaserade datortcmograf-tékniken i stort sett är färdigutvecklad medan det finns en hel del att göra på M^-sidan. Mr I t o hade hört a t t man i USA håller på a t t utveckla hWR-tcmograf e r med en sveptid på 40 - 50 ms. Detta tror man också s i g klara på Shimadzu incm några år. En fördel med NMR framför röntgen är lägre underhållskostnader för NMR.
På vår fråga rörande kcnventionell tcmograf i (typ scoutview) menade mr Ito a t t detta mycket väl kan vara en framkomlig väg för applikation på stockars inre k v a l i t e t . Mr I t o påstod dock a t t detta innebar större datamängder än datortcmografi.
Tisdag 18 oktober
Wood Research Institute, Kyoto Univeristy, U j i , Kyoto-Fu 611, Japan Kontaktmän: Prof Higuchi, Dr Kawai
Institutet har 35 anställda varav 24 stycken är f orskarutbildade. Cmsättningen är ca 26 milj SEK/år. Man har följande 6 forskningsom-råden.
1. Träets fysikaliska egenskaper 2. Träkemi
3. Träbiologi 4. Träkarpositer 5. Ligninkemi
6. Kemisk förbättring av träets egenskaper
De f l e s t a projekten är av mycket grundläggande natur. Det finns dock ett antal något mera tillänpade projekt framför a l l t inan kaiposit-cmrådet.
24
Dr Kawai visade e t t f l e r t a l mycket i n t r e s s a n t a kcnpositprodukter b l a en t j o c k lågdensitetsspånskiva, k o l g r a f i t b e l a g d a spånskivor för för-bättring av brandhärdigheten (10 - 20 v i k t s p r o c e n t k o l g r a f i t ) , spånskivor med e l e k t r o s t a t i s k t orienterade spån. Dr Kawai h a r också u t v e c k l a t en fanersvarvningsprocess där svarvkäman endast är 5 cm i diameter. Denna process är avsedd a t t användas på g a l l r i n g s v i r k e från plantager av japansk ceder. Faneren används sedan för t i l l v e r k n i n g av LVL (Laminated Veneer Lumber) scm är y t t e r l i g a r e en produkt scm man arbetat med incm avdelningen. LVL kcmnr^er mer och mer i Japan. Den tillåtna l a s t e n är 50 % högre än för s o l i t t trä v i l k e t gör det b i l l i g a r e a t t använda LVL.
Man arbetar även med a t t karda f i b r e r för a t t göra MDF-skivor med orienterade f i b r e r i ytan.
Inom fysikgru^pen arbetar man med undersökning av träets v i s k o -e l a s t i s k a -eg-enskap-er. Man h a r b l a f u n n i t a t t a c -e t y l -e r i n g g -e r -en avsevärd fört>ättring av träets a k u s t i s k a egenskaper för användning i musikinstrument och högtalare /29,30/. Man v i s a d e b l a en högtalare där en granbräda användes scm högtalarmembran. På f y s i k g r u j p e n h a r man också u t v e c k l a t tekniken för användning av mikrovåg v i d böjning av trä, denna metod används redan incm den japanska i n d u s t r i n .
Onsdag 19 oktober
Tckyo U n i v e r s i t y , Dept o f F o r e s t Products, F a c u l t y o f A g r i c u l t u r e , 1-1-1, Yayoi, Bunkyo-Ku, Tokyo, Japan
Kontaktman: Prof Musamitsu Ohta
Avdelningen son h a r c a 40 anställda, är indelad i 6 grupper nämligen: Träfysik, Ligninkemi, Träkonstruktion, Massa och Papper, Polymera M a t e r i a l och Träskydd.
L i k s o n t i d i g a r e besökta i n s t i t u t i o n e r h a r man även på denna avdelning god tillgång t i l l avancerad u t r u s t n i n g scm t ex SEM
svepelektrcn-mikroskcp), TEM (Transmissicnelektrcnmikroskop), Mikrodensicmeter, Röntgenanalysator, F F I - a n a l y s a t o r mm.
Prof C*ita h a r t i d i g a r e u t v e c k l a t en modell för beräkning av
skärkrafter i 90 - O r i k t n i n g e n ( h y v l i n g s f a l l e t ) /17/. I modellen h a r man a p p l i c e r a t brottmekaniska t e o r i e r för a t t b e s k r i v a spänningsför-delningen r u n t s p r i c k s p e t s e n . Cftita menar a t t man i n t e kan beräkna k r a f t e r n a med konventionell e l a s t i c i t e t s t e o r i .
För tillfället håller man på a t t u t v e c k l a en FEM-baserad modell för a t t b e s k r i v a sprickutbredning v i d klyvning med kniv när man a p p l i c e r a r s t o r a y t t r e k r a f t e r vinkelrätt mot f i b r e r n a . Man tillåter än så länge endast e l a s t i s k a deformationer. Nodavståndet i modellen är v a r i a b e l t med e t t minsta avstånd på c a 0,5 mm närmast kniven. Man beräknar a t t modell a r b e t e t s k a l l v a r a k l a r t cm c a 1 år. Därefter konmer man a t t
i n t e n s i f i e r a laboratorieförsöken. Man avser b l a a t t försöka konbinera l a s e r med knivskäming så a t t l a s e r så a t t säga öppnar s p r i c k a n .
25
egenskaper b l a för a t t u t n y t t j a s t i l l musikinstrument.
E t t annat p r o j e k t är a t t studera hur trä i bostäder förmår a t t utjämna l u f t f u k t v a r i a t i o n e r . Man försöker v i s a på träets fördelar i d e t t a avseende jämfört med betong.
Torsdag 20 oktober
Hckkaido F o r e s t Products Research I n s t i t u t e , logo I c h i s e n , Nishikaguva, Asakikawa
Kontaktman: Dr Tahhesi Maruyama
I n s t i t u t e t scm är f i n a n s i e r a t h e l t och hållet av d e l s t a t s r e g e r i n g e n på H c ^ a i d o h a r 164 anställda fördelade på t r e forskningsavdelningar, produktion, produkt och m a t e r i a l , samt a d m i n i s t r a t i o n och information. Man h a r h e l t nya, f a n t a s t i s k t f i n a l o k a l e r . Även utrustningen är mycket förstklassig. I denna ingår t ex h e l p r o d u k t i o n s l i n j e för LVL
(Laminated Veener Lumber); såglinje bestående av bandheadrig, dubbel-bandsåg och bandklyv; spånskivelinje; laboratorium för provning av byggnadskoiponenter och snickeriprodukter. Man h a r t o m byggt upp e t t h e l t hus inne i l a b o r a t o r i e t .
Forskningen incm a l l a områden på i n s t i t u t e t är f n i n r i k t a d not a t t förbättra u t n y t t j a n d e t av lågkvalitativ lärk från g a l l r i n g s
-avverkningar på Hokkaido. Forskningen kan i s t o r t s e t t k a r a k t e r i s e r a s scm tillänpad.
På i n s t i t u t e t a r b e t a r man med en datorbaserad sönderdelningsmodell. E n l i g t v i s s a obekräftade uppgifter arbetar man med godtyckliga stock-former.
Eftersom man p r i o r i t e r a r e t t högt värdeutbyte h a r man också s t a r t a t e t t 5-års p r o j e k t på bildbehandling, s n a r l i k t högutbytessågnings-p r o j e k t e t . Man a r b e t a r med en s v a r t / v i t OCD-kamera. I d e n t i f i e r i n g av k v i s t a r ( s k i l j e r e j mellan f r i s k och t o r r k v i s t ) s k e r gencm t o l k n i n g av histogram och tröskling. Man h a r dock inga autcmatiska r u t i n e r ännu.
I n s t i t u t e t a r b e t a r f n i n t e med p r o j e k t av t y p s t o c k a r s i n r e k v a l i t e t . Man h a r i n t e h e l l e r någcn forskning på verktygssidan.
Tyngc^xjnkten av i n s t i t u t e t s forskning l i g g e r på s k i v - och kcmposit-sidan. Man är i s t o r t s e t t färdig med produktionsprocessen för LVL. LVL är dDck något för d y r t för a t t kcmma t i l l mer allmän användning. För närvarande s a t s a r man mycket på u t v e c k l i n g av en cementbunden spånskiva baserad på lärk. Skivan är mycket brandhärdig och är e f t e r ytbehandling avsedd a t t användas utcmhus.
Fredag 21 oktober
Nagoya U n i v e r s i t y , F o r e s t Products Technology, F a c u l t y o f A g r i c u l t u r e , Furo-cho, Chikusa-Ku, Nagoya