• No results found

Tuberkulospatienten på röntgen – Vilka rutiner gäller?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Tuberkulospatienten på röntgen – Vilka rutiner gäller?"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Tuberkulospatienten på röntgen – Vilka

rutiner gäller?

Patient with tuberculosis in the radiology

department – What are the guidelines?

Författare: Malin Karlsson och Susanne Isaksson

Termin 6, 2017

Examensarbete: Medicin C 15 hp Huvudområde: Medicin

Röntgensjuksköterskeprogrammet

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Eva Funk, Universitetsadjunkt, Orebro universitet

(2)

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Vid konventionell lungröntgen kan röntgensjuksköterskan träffa patienter

med tuberkulosfrågeställning. Tuberkulos är en luftburen droppsmitta som orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis. Enligt Smittskyddslagen är det en

anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom.

Under verksamhetsförlagd utbildning har författarna till studien upplevt osäkerhet hos röntgensjuksköterskor vid undersökning av patient med tuberkulosfrågeställning.

Syfte: Att undersöka hur rutiner för hantering av patienter med tuberkulos på

Röntgenkliniker är utformade.

Metod: Lokala rutiner för hantering av patient med tuberkulos tillsammans med svar på

två frågor begärdes in från Röntgen- och Infektionskliniker på 21 sjukhus.

Resultat: Svarsfrekvensen var 47 % och rutininnehållet av varierad omfattning.

Resultatet visar att andningsskydd används vid samtliga kliniker. Skillnader i rutiner för hantering av patient med misstänkt aktiv och aktiv tuberkulos upptäcktes mellan

Röntgen- och Infektionskliniker.

Slutsats: För att minska röntgensjuksköterskors oro inför undersökning av patienter

med tuberkulos anser författarna att rutiner ska vara lättillgängliga. Hygieniska

principer ska följas och god kommunikation är viktig. Författarna har kommit fram till förslag på områden som bör ingå i rutin.

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INTRODUKTION

1

2. BAKGRUND

2

2.1 Mycobacterium Tuberculosis 2 2.1.1 Diagnostik 2 2.1.2 Behandling 3 2.1.3 Vaccination 4

2.2 Röntgensjuksköterskans ansvar i arbetet 4

3. SYFTE

5

3.1 Frågeställningar 5

4. METOD

5

4.1 Studiens design 5

4.2 Urval 5

4.3 Datainsamling och tillvägagångssätt 6 4.4 Analys och bearbetning av data 6

4.5 Etiska överväganden 6

5. RESULTAT

7

5.1 Inledning 7

5.2 Sammanställning av rutiner för personal 7

(4)

5.3 Sammanställning av rutiner för patient 9 5.3.1 Övriga åtgärder 10 5.4 Svar på frågor 10

6. DISKUSSION

12

6.1 Metoddiskussion 12 6.2 Resultatdiskussion 13 6.2.1 Rutiner för personal 13 6.2.2 Rutiner för patient 14

6.2.3 Övriga åtgärder för personal och patient 15

6.2.4 Svar på frågor 16

7. FRAMTIDA FORSKNING

17

8. SLUTSATS

17

9. REFERENSER

10. BILAGOR

10.1 Bilaga 1 10.2 Bilaga 2

(5)

1

1. INTRODUKTION

Infektionssjukdomen tuberkulos (TBC) orsakas av bakterien Mycobacterium

tuberculosis. Under den första halvan av 1900-talet ökade antalet fall av TBC i Sverige vilket ansågs ha en koppling till fattigdom, okunskap och dåvarande

boendeförhållanden(1). Resurser i form av sanatorier och särskilda lungmottagningar sattes in för att stoppa den inhemska spridningen(2).

Sedan 2003 har antalet fall av TBC i Sverige ökat årligen fram till 2014. Under 2016 anmäldes totalt 734 nya fall av TBC i Sverige jämfört med 835 under 2015 vilket innebär en minskning med 12 %. År 2015 var incidensen av sjukdomen 7,3 fall per 100 000 invånare och år vilket gör att Sverige tillhör ett av de länder i världen med lägst incidens (3).

Cirka 90 % av de insjuknade kommer från något annat land än Sverige och majoriteten av dessa har anlänt under de senaste fem åren. Minskad migration och färre asylsökande från länder där TBC är vanligt anses vara en förklaring till att antalet nya fall har

minskat i Sverige(3).

World Health Organization (WHO) arbetar på global nivå för att minska antal

sjukdomsincidenser och dödsfall relaterade till tuberkulos. Under 2015 var incidensen i världen för TBC 6,1 miljoner och av dessa testades 55 % även positiva för humant immunbristvirus (hiv).WHO har utarbetat en strategi för en global eliminering av TBC via olika delmål som ska leda fram till de slutgiltiga målen för år 2035. De slutgiltiga målen innebär att minska TBC-relaterade dödsfall med 95 % samt en

incidensminskning med 90 % jämfört med siffrorna från år 2015(4).

Enligt lag ska hälso- och sjukvårdpersonal arbeta för att motverka smittspridning (5) och den yrkesetiska koden för legitimerade röntgensjuksköterskor beskriver att arbetet ska utföras för att främja hälsa och förebygga smittspridning(6).

Författarna har under den verksamhetsförlagda utbildningen på sjukhus i Mellansverige upplevt osäkerhet hos röntgensjuksköterskor över vilka rutiner som gäller när en

röntgenremiss för konventionell lungröntgen med tuberkulosfrågeställning inkommer. Utifrån detta väcktes intresse för hur personalen delges ny information. Även oro

(6)

2

upplevdes hos personalen över smittorisk vid undersökning av patienter med

tuberkulosfrågeställning. Därför önskade författarna undersöka om rutinerna skiljer sig vid latent, misstänkt eller aktiv TBC.

2. BAKGRUND

2.1 Mycobacterium tuberculosis

TBC som orsakas av Mycobacterium tuberculosis är en luftburen droppsmitta vilket innebär att bakterierna sprids i sekret via upphostningar, nysningar eller prat (7). TBC kan angripa flera organ och TBC i lungorna utgör cirka 70 % av det totala antalet. Vanliga symtom vid TBC i lungorna är långvarig hosta, feber och avmagring (8). Desto mer frekvent kontakt en person har med en smittad individ desto större är risken att bli smittad. Vanligen drabbas en smittad person först av latent TBC utan några sjukdomssymtom. Risken att sjukdomen ska utvecklas till aktivt tillstånd är störst de första åren efter smittotillfället och totalt drabbar det cirka 5-10 % av de smittade (9, 10).

Det åligger Folkhälsomyndigheten att samordna smittskyddet på nationell nivå och säkerställa att det upprätthålls. Ett annat ansvarsområde är att övervaka det

epidemiologiska läget på nationell samt internationell nivå(3).

Enligt lag är TBC en anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Via smittspårning kontrolleras personer i den smittades närhet för att hitta eventuella fall av aktiv eller latent TBC. Det kan handla om både sekundärfall eller en oupptäckt smittkälla (5).

2.1.1 Diagnostik

Om en patient haft långvarig hosta i över sex veckor skickas en remiss för konventionell lungröntgen (8). Det kan utifrån remissen vara svårt för röntgensjuksköterskan att avgöra om patienten är smittsam eller inte. Detta kan medföra att adekvata rutiner inte följs vilket ökar risken att utsättas för en icke känd aktiv smitta (11).

(7)

3

På Röntgenkliniken kan smittoöverföring av TBC ske via direkt och indirekt kontakt med den luftburna smittan. Övriga patienter och personal kan exponeras för smitta vid registrering i reception, under transport, i väntrum eller i samband med radiologisk undersökning. På grund av detta är det viktigt att veta om patienternas smittsamhet och kunna följa adekvata rutiner (12).

Vid konventionell lungröntgen ber röntgensjuksköterskan patienten att andas in djupt och hålla andan vilket kan leda till att patienten börjar hosta. Om patienten har aktiv TBC medför detta att bakterier kan spridas via det upphostade sekretet (8, 11)

En frontal- och en sidobild tas av lungorna för diagnosticering av TBC (13). Utvidgning av lunghilus, förstorade lymfkörtlar och kavern som är håligheter med tjocka väggar kan ses på konventionella lungröntgenbilder vid TBC (2, 13). En differentialdiagnos till TBC är sarkoidos i lungorna (2).

Efter varje radiologisk undersökning ska desinfektering genomföras av kontaktytor och övrigt som patienten har haft direktkontakt med i undersökningsrummet. Detta minskar risken för smittspridning mellan patienter (12).

Finns misstanke om att luftvägarna är drabbade tas förutom konventionella

lungröntgenbilder även tre stycken sputumprov av upphostat sekret. Proverna skickas vidare för analys och odling. Vid hosta och positiv mikroskopisk analys av sputumprov föreligger hög smittsamhet. Om odlingsprov är negativa men mikroskopisk analys av sputumprov är positivt föreligger låg smittsamhet. Ingen smittsamhet förekommer om odlingsprov är negativt och varken lungor eller luftvägar är angripna (8, 9).

2.1.2 Behandling

De behandlingsrekommendationer som finns vid TBC är främst

kombinationsbehandlingar av flera läkemedel med olika verkningsmekanismer. Behandling sker i olika steg och kombinationer under en total tid på sex till nio månader. Latent TBC behandlas profylaktiskt för att förhindra att den utvecklas till aktiv TBC. Den profylaktiska behandlingen är särskilt viktig för barn, tonåringar, nysmittade och vuxna med nedsatt immunförsvar som löper större risk att utveckla aktiv TBC. Andra utsatta grupper är hiv-positiva och personer med aids eller andra

(8)

4

kroniska sjukdomar (8). Läkemedel och sjukhusbesök kopplade till sjukdomen är kostnadsfria för den drabbade (5).

2.1.3 Vaccination

Bacille Calmette-Guérin (BCG)-vaccin ger skydd mot att utveckla TBC och är det mest använda vaccinet i världen. BCG-vaccination av alla nyfödda försvann i Sverige år 1975 och övergick till att endast gälla de med ökad smittorisk. Till dessa räknas barn från länder med ökad förekomst av TBC och barn med nära anhöriga som har eller har haft aktiv TBC. Även barn och vuxna som ska vistas i ett land med ökad förekomst av TBC rekommenderas BCG-vaccination (9). Yrkesgrupper som utsätts för ökad

smittorisk av smittsamma sjukdomar ska erbjudas vaccination från arbetsgivaren (14).

2.2 Röntgensjuksköterskans ansvar i arbetet

Röntgensjuksköterskan ska utföra det dagliga arbetet på Röntgenkliniken med patienten i fokus. Respekt för patientens integritet, autonomi och värdighet ska alltid finnas (15-17). Det är varje enskild röntgensjuksköterskas skyldighet att arbeta för god och

patientsäker vård (16, 17) utifrån fyra grundprinciper. Dessa är principen om respekt för självbestämmande, principen att inte skada, principen att göra gott och

rättviseprincipen. Att identifiera och förebygga hälsorisker samt att förebygga och motverka smittspridning exempelvis vid möte med patienter som har TBC är en del av yrket (15).

Att arbeta efter goda hygienrutiner är viktigt för att förhindra smittspridning (18). De basala hygienrutinerna ska alltid tillämpas i det dagliga arbetet inom hälso- och sjukvård. Desinfektering av händer ska ske före och efter patientkontakt eller användande av skyddshandskar. Skyddshandskar ska bäras då risk för kontakt med sekret eller andra kroppsvätskor förekommer. Vid risk för stänk ska skyddsförkläde bäras (19).

Den totala följsamheten till de basala hygienrutinerna inom Sveriges landsting är 75,6 % enligt de senaste mätningarna från 2016 (20). Faktor som påverkar följsamheten av

(9)

5

de basala hygienrutinerna positivt är exempelvis god utbildning och lättillgänglig information (21).

3. SYFTE

Syfte med studien är att undersöka hur rutiner för hantering av tuberkulos på Röntgenkliniker är utformade. För jämförelse undersöks även rutiner från Infektionskliniker.

3.1 Frågeställningar

Hur är rutiner för hantering av patienter med tuberkulos på Röntgenkliniker utformade? Finns det skillnader i rutiner för hantering av patienter med tuberkulos mellan Röntgen- och Infektionskliniker?

4. METOD

4.1 Studiens design

Författarna har valt att genomföra en empirisk studie. Lokala rutiner för hantering av patienter med TBC på Röntgen- och Infektionskliniker samlades in. Tillsammans med rutinerna efterfrågades svar på frågorna: ”Hur informeras ny personal om rutiner

gällande tuberkulos och hur säkerställs att övrig personal får information om

eventuella uppdateringar?” och ”Skiljer sig rutinerna vid misstanke om tuberkulos, vid känd aktiv tuberkulos eller vid latent tuberkulos?”.

4.2 Urval

Samtliga universitetssjukhus i Sverige samt länssjukhus i de län som saknar universitetssjukhus inkluderades i studien. Inklusionskriterier för att erhålla en

geografisk spridning av insamlat material var att inkludera ett sjukhus per län i Sverige. Totalt inkluderades 21 sjukhus.

(10)

6

4.3 Datainsamling och tillvägagångssätt

Ett e-postmeddelande med information om studien skickades till utvalda klinikers enhetschefer, se bilaga 1. Efter en vecka skickades en påminnelse via e-postmeddelande till samtliga där svar inte erhållits. Efter ytterligare en vecka togs kontakt per telefon med Röntgenkliniker där svar fortsatt saknades.

4.4 Analys och bearbetning av data

Av totalt 21 kontaktade sjukhus erhölls slutligen svar från tio Röntgenkliniker (47 %) och tio Infektionskliniker (47 %).

Insamlade rutiner och svar på frågor från Röntgenkliniker och Infektionskliniker lästes i sin helhet. Efter kvalitativ innehållsanalys av insamlad data bestämdes områden utifrån personal och patient som används för presentation av resultatet. Resultatet

sammanställdes och presenterades i tabeller och löpande text.

4.5 Etiska överväganden

Röntgensjuksköterskan har individuellt ansvar för att kritiskt granska rutiner och arbetssätt. Grunden till detta ska komma från erfarenhet och evidens (6).

Denna studie fördjupar sig i rutiner och arbetssätt på Röntgen- och Infektionskliniker och behandlar inte känsliga personuppgifter eller patientdata. Rutiner som samlades in från deltagande sjukhus är allmänna handlingar och enligt lag har allmänheten rätt att ta del av dessa handlingar (22).

För god medicinsk forskningsetik ska vissa krav säkerställas. Nyttjandekravet

uppnåddes genom att e-postmeddelande med information om examensarbete skickades till enhetscheferna vid deltagande kliniker. Vidare gavs även information om att

deltagande i studien var frivilligt och att det inte kommer framgå vilka sjukhus som valt att deltaga. Detta i enlighet med det informations- och samtyckeskrav som gäller vid medicinsk forskning (23).

(11)

7

Kontaktuppgifter till författarna och handledare för examensarbetet bifogades för eventuella frågor om deltagande.

5. RESULTAT

5.1 Inledning

Inkomna svar från tio Röntgenkliniker och tio Infektionskliniker utgör grunden för resultatet. Valda områden finns inte med i alla inkomna rutiner och därför varierar svarsantalet i resultatet för de olika områdena.

Först presenteras valda områden i rutiner för personal (se tabell 1) och efterföljande övriga åtgärder i löpande text. Sedan presenteras valda områden i rutiner för patient (se tabell 2) och efterföljande övriga åtgärder i löpande text. Därefter presenteras svar på de två frågorna (se tabell 3-4).

Fyra Röntgenkliniker har egna rutiner och övriga använder sig av sjukhusets allmänna rutiner för hantering av TBC. Vid dessa fyra Röntgenkliniker avser rutinerna aktiv TBC. Vid Infektionsklinikerna behandlas alltid misstänkt aktiv och aktiv TBC lika. I resultatet presenteras insamlat material utifrån rutiner och svar på frågor i tabeller och löpande text.

5.2 Sammanställning av rutiner för personal

Det framgår i rutiner att samtliga kliniker att personal ska bära andningsskydd. Gravid personal och personal med nedsatt immunförsvar rekommenderas inte att delta i vård eller undersökning av tuberkulossmittad patient (tabell 1).

(12)

8

Tabell 1. Svarsfördelning för valda områden utifrån rutiner för personal som

vårdar/undersöker tuberkulossmittad patient på Röntgenkliniker och Infektionskliniker. Personal Röntgenkliniker Infektionskliniker

Ja Nej Ja Nej Munskydd/Andningsskydd 9 1 10 -3

Graviditet1 -3 6 -3 8

Nedsatt immunförsvar2 -3 7 -3 9

Bacille Calmette Guérin-vaccinerad 3 -3 5 -3

1 Får gravid personal deltaga i vård/undersöka tuberkulossmittad?

2Får personal med nedsatt immunförsvar deltaga i vård/undersöka tuberkulossmittad? 3Tas inte upp i rutiner.

Röntgenkliniken som inte rutinmässigt använder andningsskydd gör det endast i de fal patienten inte kan: ”Kan inte patienten ha munskydd använder vi själva munskydd”. I rutinerna från en annan Röntgenklinik står det: ”Andningsskydd (FFP3) ska alltid

användas vid all vård. Följ noggrant anvisning för påtagandet. Det är viktigt att andningsskyddet sluter tätt”. En Infektionsklinik skriver i sina rutiner att: ”Det är mycket viktigt att andningsskyddet sluter tätt mot ansiktet. Personer med skägg har svårt att få andningsskydd att sluta tätt, vilket innebär risk för smitta”.

Vid en Infektionsklinik uttrycks det att ”...vårdande personal bör inte vara gravid” och vid en annan att ”undvik gravid personal”. Ytterligare citat från en rutin är att

”Personal som vårdar patienten bör vara frisk och inte gravid eller ha nedsatt

immunförsvar”. En annan rutin tar upp att vårdande personal inte ska vara hiv-positiv

eller på annat vis ha nedsatt immunförsvar.

5.2.1 Övriga åtgärder

I rutinerna vid tre Röntgenkliniker och tio Infektionskliniker finns städinformation. Vid en Röntgenklinik ska undersökningsrummet vara tomt med stängd dörr en timme efter avslutad undersökning av patient med TBC. Kontaktytor torkas med

(13)

9

säng/brits, dörrkarm, dörrhandtag och plana ytor. Vid två ska ytdesinfektering av kontaktytor ske med extra fokus på mekanisk rengöring: ”Desinfektion av tagytor md

ytdesinfektion. Lägg vikt vid mekanisk rengöring (gnugga)”

På Infektionskliniker isoleras patienter med misstänkt aktiv eller aktiv TBC på enkelrum. Vid städning på samtliga Infektionskliniker används alkoholbaserat

ytdesinfektionsmedel på kontaktytor. Alla betonar även vikten av mekanisk rengöring i samband med detta.

Vid fem Infektionskliniker ska rummet enligt rutinerna stå tomt med stängd dörr och ventilation påslagen eller öppet fönster minst en timme innan städning påbörjas. Vid dessa Infektionskliniker ska personal som städar bära andningsmask.

5.3 Sammanställning av rutiner för patient

Tuberkulossmittade patienter ska inte vänta i gemensamt väntrum vid sex Röntgen- och åtta Infektionskliniker. Vid ungefär hälften av klinikerna sker transport av vårdpersonal från avdelning (tabell 2).

Tabell 2. Svarsfördelning för valda områden utifrån rutiner för tuberkulossmittad patient på Röntgenkliniker och Infektionskliniker.

Patient Röntgenkliniker Infektionskliniker Ja Nej Ja Nej

Gemensamt väntrum -2 6 -2 8

Transport av vårdpersonal från avdelning

4 -2 5 41

1Sker av sjukhusets gemensamma transportavdelning.

2Tas inte upp i rutiner.

Vid en Röntgenklinik finns endast muntlig praxis för placering i väntrum: ”Sedan har vi

tyvärr bara muntlig praxis var patienten placeras när denne kommer till röntgen osv”.

Vid en annan Röntgenklinik ska patienterna direkt in på undersökningsrummet: ”Patienten ska direkt in på undersökningsrummet och transporteras tillbaka till

(14)

10

I rutinerna på en Infektionsklinik står det ”Personal på mottagande enhet informeras

om att patienten är smittsam och att tid och lokal bokas så att andra patienter inte exponeras”. Vid ytterligare fem ska personal på mottagande enhet kontaktas och

informeras om smittsamhet innan. Mottagande enhet avser till exempel Röntgenkliniken.

5.3.1 Övriga åtgärder

För hostande patient med misstänkt aktiv eller aktiv TBC finns rutiner. Vid åtta Röntgenkliniker och samtliga tio Infektionskliniker uppmanas patient hosta i engångsnäsduk som slängs i separat påse. Avfall ses som smittsamt avfall vid två Röntgenkliniker och sju Infektionskliniker. Vid tre Infektionskliniker hanteras avfall som konventionella sopor och vid en av dessa får soporna inte miljösorteras. Vid en annan Infektionsklinik hanteras avfall endast som smittsamt om mycket synligt spill förekommer.

5.4 Svar på frågor

Vid samtliga Röntgenkliniker informeras ny personal om rutiner gällande tuberkulos skriftligt. För att säkerställa att övrig personal vid Röntgen- och Infektionskliniker erhåller information om uppdateringar sker detta både skriftligt och muntligt (tabell 3).

(15)

11

Tabell 3. Översikt hur information gällande rutiner för tuberkulos ges till nyanställd/övrig personal på Röntgen- och Infektionskliniker.

Fråga Röntgenkliniker Infektionskliniker Skriftlig Muntlig Skriftlig Muntlig Hur informeras ny personal om rutiner

gällande tuberkulos?

101 - - 43

Hur säkerställs att övrig personal får information om eventuella

uppdateringar?

41 34 25 44

1 Innefattar intranät, metodbok, hygienpärm, e-postmeddelande, elektroniskt dokument med

lässkyldighet eller lokala versioner av vårdhygien.

2 Innefattar intranät eller lokala versioner av vårdhygien/vårdhandboken. 3 Vid introduktion eller av tuberkulos-team.

4 På arbetsplatsträffar. 5 Via e-postmeddelande.

Majoriteten av Röntgenklinikerna svarade ja på frågan om rutiner skiljer sig vid misstänkt, aktiv eller latent tuberkulos (tabell 4).

Tabell 4. Översikt om rutiner är olika vid misstänkt, aktiv eller latent tuberkulos på Röntgen- och Infektionskliniker.

Fråga Röntgenkliniker Infektionskliniker Ja Nej Ja Nej Skiljer sig rutinerna vid misstanke om

tuberkulos, vid känd aktiv tuberkulos eller vid latent tuberkulos?

9 1 - 10

En Röntgenklinik svarade nej: ”Rutinerna skiljer sig inte om det är misstanke/aktiv.

Lika viktigt att personal/patient om möjligt inte utsätts för smitta.”

Två av Infektionsklinikerna skriver: ”Alla misstankar om tbc som läggs in skyltas som

(16)

12

aktiv lungtuberkulos är densamma tills man fått svar att den misstänkta inte har en öppen lungtuberkulos”.

6. DISKUSSION

6.1 Metoddiskussion

Syftet med denna empiriska studie var att undersöka hur rutiner för hantering av tuberkulos på Röntgenkliniker är utformade. För detta begärdes lokala rutiner för hantering av patienter med TBC på 21 Röntgen- och Infektionskliniker in. E-postmeddelande skickades till klinikernas enhetschefer.

Vid fortsatt uteblivet svar efter utskickad påminnelse per e-postmeddelande beslutade författarna att ringa till reception på de olika Röntgenklinikerna för att prata direkt med ansvarig person. Antal svar från Infektionskliniker var efter påminnelseutskick tio och från Röntgenkliniker fem. Med tanke på vår framtida profession som

röntgensjuksköterskor och för att erhålla ett mer jämförbart underlag till studien kontaktades enbart Röntgenklinikerna per telefon. Det krävdes ett till tre samtal per sjukhus för att prata med enhetschef eller annan ansvarig person. Samtalen resulterade i att ytterligare fem svar inkom. Den totala svarsfrekvensen blev 47 %. Via samtal med enhetschefer framkom att e-postmeddelande vidarebefordrats till ansvariga personer. Dessa skulle påminnas på nytt om att skicka in svar. Mycket att göra, ledighet och sjukdom gavs som anledning till uteblivna svar. Via e-postmeddelande inkom svar som gav indikationer på hög arbetsbelastning: ” Hej, tro mig, jag har försökt få de att svara

på frågorna men omständigheter har gjort att det inte prioriterats”.

Utöver lokala rutiner begärdes även svar på två frågor in. I efterhand har författarna insett att formuleringen på frågan ”Skiljer sig rutinerna vid misstanke om tuberkulos,

vid känd aktiv tuberkulos eller vid latent tuberkulos?” inte var optimal. Vid analys av

inkomna svar kunde författarna se att inklusion av latent tuberkulos i frågan orsakat vissa problem. Infektionsklinikerna har svarat nej på frågan genom att endast utgå från misstanke om TBC och känd aktiv TBC. Latent TBC är inte smittsam och därför gäller inga ytterligare hygienåtgärder än de basala hygienrutinerna.

(17)

13

Författarna valde att genomföra studien efter att erhållit jämförbart antal med rutiner och frågesvar, totalt tio från både Röntgen- och Infektionskliniker.

Alternativ metod hade varit att genomföra en litteraturstudie men som blivande röntgensjuksköterskor önskade författarna undersöka hur rutinerna är utformade på Röntgenkliniker i Sverige. Tidigare forskning som berör TBC är övervägande från områden med hög TBC-förekomst. Forskning finns även om multiresistenta stammar av Mycobacterium tuberculosis. Tidigare forskning säger därför lite om vilka rutiner som finns på svenska Röntgenkliniker.

6.2 Resultatdiskussion

6.2.1 Rutiner för personal

Enligt rutinerna vid samtliga Infektions- och nio Röntgenkliniker ska personal bära andningsskydd vid undersökning eller vård av patient med aktiv TBC (tabell 1). Rutinerna vid Infektionsklinikerna innefattar även att andningsskydd ska bäras vid misstänkt aktiv TBC tills motsatsen är bevisad. Patient bär andningsskydd vid den Röntgenkliniken där personal inte använder det. Personal bär endast andningsskydd i de fall patient inte kan.

Att förse den TBC-smittade patienten med andningsskydd kan skapa en känsla av utsatthet. Känslan av utsatthet kan yttra sig både i privata sociala sammanhang såväl som inom vården i kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal (24). Det är viktigt att röntgensjuksköterskan innehar god social kompetens och kan samtala med patienten för att säkerställa att denne känner sig sedd och förstådd. Detta utgör en viktig del för patientens upplevelse av god vård (25). Den personliga integriteten ska alltid beaktas och respekteras (15, 17).

Mycobacterium tuberculosis är en luftburen droppsmitta och för att förhindra att via inandning bli smittad av luftburna smittor kan andningsskydd med hepafilter användas (8). Andningsskydd är enligt lag personlig skyddsutrustning och ska vara individuellt anpassad för att ge avsedd skyddsnivå. Olika anatomiska förutsättningar ställer olika krav på modell och storlek av andningsskydd (26). Exempel på detta ifrån två rutiner är:

(18)

14

”Andningsskydd (FFP3) ska alltid användas vid all vård. Följ noggrant anvisning för

påtagandet. Det är viktigt att andningsskyddet sluter tätt” och ”Det är mycket viktigt att andningsskyddet sluter tätt mot ansiktet. Personer med skägg har svårt att få

andningsskydd att sluta tätt, vilket innebär risk för smitta”.

Personal som är gravid rekommenderas inte deltaga i undersökning eller vård av patient med aktiv TBC (18, 27). Vid analys av insamlade rutiner noterades variation vid

formulering gällande om gravid personal ska vårda TBC-smittade patienter eller inte. Uttryck som: ”...bör inte vara gravid” eller ”…undvik gravid” lämnar utrymme för rutinläsarens egna tolkning för om det är okej eller inte.

I flera rutiner förekommer det att personal som vårdar TBC-smittad patient inte bör eller ska ha nedsatt immunförsvar och ska vara frisk. Ordet frisk betyder enligt

Nationalencyklopedin:” som har god hälsa psykisk el. fysisk (el. bådadera), tillfälligt el.

permanent” (28). Var går gränsen för att berörd personal anses vara frisk?

Vid hälften av Infektionsklinikerna och tre Röntgenkliniker erbjuds personal BCG-vaccination vid nyanställning. Risken att som röntgensjuksköterska smittas av TBC anses inte vara högre än för befolkningen i stort. Därför är BCG-vaccination sällan motiverat (9).

6.2.2 Rutiner för patient

Enligt flertalet rutiner från Infektionskliniker ska röntgenundersökningar samordnas med Röntgenkliniken för att minska risken för smittspridning. För säker och god vård är den interna kommunikationen mellan hälso- och sjukvårdspersonal på sjukhuset viktig. På grund av stress och hög arbetsbelastning kan det uppkomma brister i

kommunikationen mellan avdelningar (29). Detta kan leda till att information om smittsamhet om patient från exempelvis Infektionskliniken inte når fram till

Röntgenkliniken inför en undersökning. Röntgensjuksköterskan och övriga patienter kan på grund av detta utsättas för onödig smittorisk.

Stress och hög arbetsbelastning kan även tillsammans med bristande kunskap vara bidragande faktorer till att patienter känner sig förbisedda och upplever dålig information från personal (30).

(19)

15

En klinik uttrycker att det endast finns muntlig praxis om var den TBC-smittade patienten placeras vid ankomst till Röntgenkliniken i väntan på undersökning. Här menar författarna att tydligare rutiner bör upprättas för att minska risken för

smittspridning. Det framgår från andra rutiner att den TBC-smittade inte ska vänta i gemensamma väntrum utan komma direkt in på undersökningsrummet och sedan direkt tillbaka till vårdavdelning efter avslutad undersökning. Detta minskar risken för att ofrivilligt sprida smitta vidare till andra patienter.

Det kan finnas andra patienter i väntrummet som har nedsatt immunförsvar och därmed är extra mottagliga för infektioner (11).

6.2.3 Övriga åtgärder personal och patient

Samtliga Infektionskliniker har utförlig information om hur städning av patientrum ska gå till. Endast tre Röntgenkliniker har röntgenspecifik städinformation om hur städning av undersökningsrum ska genomföras efter undersökning av patient med aktiv TBC. Det är endast vid en Röntgenklinik som undersökningsrummet ska vara tomt en timme efter avslutad undersökning. Samma rutin finns vid fem av Infektionsklinikerna med skillnaden att där ska även fönster öppnas eller ventilation vara påslagen under tiden rummet är tomt.

Risken att bli smittad av hälsofarliga ämnen via exempelvis inandning minskar i välstädade miljöer (31). Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården som bedrivs vara av god hygienisk standard för att minska risken att smittor sprids (17). Detta innefattar god hygien av lokaler såväl som utrustning samt att säkerställa god vårdhygienisk kompetens av städ- och vårdpersonal som utför städning (17, 32) Enligt

patientsäkerhetslagen har all personal eget ansvar: ”Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter” (16).

Då god hygien är en viktig del i att minska smittorisken anser författarna att avsaknaden av städrutiner på Röntgenkliniker är oroväckande. En tanke författarna har är att

(20)

16

av att upprätta röntgenspecifika städrutiner. Röntgenklinikens arbetssätt och patientflöde skiljer sig från hur det ser ut på till exempel Infektionskliniken. TBC sprids via upphostat sekret och för att upprätthålla god hygien och motverka smittspridning till övriga patienter eller personal uppmanas patienter vid flera kliniker med misstänkt aktiv eller aktiv TBC att hosta i näsduk. Näsduken ska därefter slängas i separat påse. Avfall hanteras som smittsamt avfall vid nästan alla Infektionskliniker men endast vid två Röntgenkliniker.

Mycobacterium tuberculosis bedöms som riskklass tre (18) och nedsmutsat avfall från bakterien är därmed smittförande (33). Med detta som grund anser författarna att avfall bör hanteras som smittsamt vid samtliga kliniker.

6.2.4 Svar på frågor

Hygienansvarig sköterska visar och går igenom information gällande TBC i

hygienpärmen med nyanställda vid tre Röntgenkliniker. Detta tycker författarna är en god idé som flera kliniker borde anamma.

Även om varje enskild röntgensjuksköterska har ett eget ansvar och skyldighet att söka uppdaterad information (16) innehar de lokala hygiensköterskorna djupare kunskap inom ämnet hygien.

Efter analys av insamlad data vill författarna uppmana personal till att deltaga vid arbetsplatsträffar och läsa e-postmeddelande regelbundet då uppdaterad information ofta delges via dessa kanaler.

Latent TBC är inte smittsam så därför behandlas dessa patienter enligt de basala hygienrutinerna som gäller inom sjukvården. Röntgenkliniker borde ta lärdom av Infektionskliniker att alltid behandla misstänkt aktiv och aktiv TBC som lika smittsamma till motsatsen är bevisad.

(21)

17

7. FRAMTIDA FORSKNING

Denna studie är liten och knappt hälften av de tillfrågade valde att deltaga eller uteblev av annan orsak som inte kan verifieras av denna studie. Större deltagarantal skulle medföra bättre styrka till resultatet. Författarna föreslår att vidare studier kan riktas in på röntgensjuksköterskans följsamhet till rutiner eller upplevelse kring undersökning av patienter med TBC.

8. SLUTSATS

Även om sjukdomsincidensen av TBC i Sverige enligt det senaste årets siffror har minskat är det fortfarande ett stort globalt problem. För att undvika en framtida incidensökning av sjukdomen i Sverige anser författarna till denna studie att det är av största vikt att all hälso- och sjukvårdspersonal alltid arbetar efter goda hygieniska principer, följer adekvata rutiner och säkerställer att god kommunikation finns. Att i det dagliga arbetet på Röntgenkliniken följa dessa punkter gynnar både patient och

personal.

Rutiner för hantering av patienter med aktiv TBC på Röntgenkliniker i Sverige finns men med varierat innehåll. Se bilaga 2 för författarnas förslag på områden som bör tas upp i rutin för hantering av patienter med TBC på Röntgenkliniken.

Att som röntgensjuksköterska ha tillgång till lättillgängliga rutiner och inneha goda mikrobiologiska kunskaper minskar risken att känna oro och rädsla inför

(22)

9. REFERENSER

(1) Folkhälsomyndigheten. Sjukdomsinformation om tuberkulos (TBC) [Internet]. Solna: Folkhälsomyndigheten;2017 [uppdaterad 2016-05-27; citerad 2017-04-11]. Hämtad från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/tuberkulos-tbc/

(2) Griph H, Ström K. Lungornas och lungsäckarnas sjukdomar. I: Grefberg N, Johansson N-G, redaktörer. Medicinboken. Femte upplagan. Stockholm: Liber AB; 2013. s. 185-242.

(3) Folkhälsomyndigheten. Tuberkulos [Internet]. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2017 [uppdaterad datum -; citerad 2017-04-11]. Hämtad från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/sjukdomsstatistik/tuberkulos/ (4) World Health Organization. Global tuberculosis report 2016 [Internet]. Geneva:

World Health Organization; 2016. [citerad 2017-04-11]. Hämtad från: http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/250441/1/9789241565394-eng.pdf?ua=1

(5) Smittskyddslagen (SFS 2004:168) [Internet]. Stockholm: Socialdepartementet [citerad 2017-04-11]. Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/smittskyddslag-2004168_sfs-2004-168

(6) Svensk Förening för Röntgensjuksköterskor och Vårdförbundet. Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor [broschyr]. Stockholm: Svensk Förening för

Röntgensjuksköterskor och Vårdförbundet; 2012

(7) World Health Organization. Tuberculosis [Internet]. Geneva: World Health Organization; 2017 [uppdaterad 2017-03; citerad 2017-04-11] Hämtad från: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs104/en/

(8) Läkemedelsboken [Internet]. Uppsala: Läkemedelsverket AB; 1990-. Tuberkulos [uppdaterad 2015-07-22; citerad 2017-04-11]. Hämtad från: https://lakemedelsboken.se/kapitel/andningsvagar/tuberkulos.html#m3_4

(23)

(9) Socialstyrelsen. Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos – hälsokontroll, smittspårning och vaccination [Internet]. Stockholm:

Socialstyrelsen; 2013. [citerad 2017-04-11]. Hämtad från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/20439/rekommendationer-for- preventiva-insatser-mot-tuberkulos-halsokontroll-smittsparning-vaccination-2012-3-16.pdf

(10) Kisa B, Sarimurat N, Koyman S, Sayici S, Babalik A, Kilicaslan Z.

Tuberculosis screening and efficacy of prophylaxis in contacts of patients with pulmonary tuberculosis. Tuberk Toraks. 2016;64(1):27-33.

(11) Ameigh R.A, Semler J.R, Lebkuecher A.F, Scanlan P.M. Tuberculosis Infection Control: An Interdisciplinary Perspective. Clin Lab Sci. 2015:28(1):27-34.

(12) Mirza S.K, Tragom T.R, Fukui M.B, Hartman M.S, Hartman A.L.

Microbiology for Radiologists: How to Minimize Infection Transmission in the Radiology Department. RadioGraphics. 2015:35(-):1231-1244.

(13) Johnson N. Chest. I: Bontrager K.L, Lampignano J.P, redaktörer. Textbook of radiographic positioning and related anatomy. Åttonde upplagan. St.Louis Missouri: Mosby; 2014. s. 69-102.

(14) Mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. (AFS 2005:1) [Internet]. Stockholm: Arbetsmiljöverket [citerad 2017-04-11]. Hämtad från:

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/mikrobiologiska- arbetsmiljorisker-smitta-toxinpaverkan-overkanslighet-foreskrifter-afs2005-1.pdf

(15) Örnberg G, Andersson B. Kompetensbeskrivning för legitimerad röntgensjuksköterska [broschyr]. Stockholm: Svensk förening för röntgensjuksköterskor; 2012.

(16) Patientsäkerhetslag (2010:659) [Internet]. Stockholm: Socialdepartementet [citerad 2017-04-11]. Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

(24)

(17) Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763) [Internet]. Stockholm: Socialdepartementet [citerad 2017-04-11]. Hämtad från:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763

(18) Mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. (AFS 2005:1) [Internet]. Arbetsmiljöverket [citerad 2017-04-11]. Hämtad från: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/mikrobiologiska- arbetsmiljorisker-smitta-toxinpaverkan-overkanslighet-foreskrifter-afs2005-1.pdf

(19) Basal hygien i vård och omsorg. (SOSFS 2015:10) [Internet]. Socialstyrelsen [citerad 2017-04-11]. Hämtad från:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19819/2015-5-10.pdf

(20) Sveriges Kommuner och Landsting. Punktprevalensmätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler [Internet]. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting; 2016. [citerad 2017-04-11]. Hämtad från:

https://skl.se/download/18.1ef7dbdf15506eb5b0933f04/1465372171959/PPM-BHK+2016+Landsting.pdf

(21) Sverige Kommuner och Landsting. Vårdrelaterade infektioner –

framgångsfaktorer som förebygger [Internet]. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting; 2014. [citerad 2017-04-11]. Hämtad från:

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/5359.pdf?issuusl=ignore (22) Offentlighet- och sekretesslag (SFS 2009:400) [Internet]. Stockholm:

Justitiedepartemenetet [citerad 2017-05-03]. Hämtad från:

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/offentlighets--och-sekretesslag-2009400_sfs-2009-400 (23) World medical association. World medical association declaration of Helsinki

– Ethical principles for medical research involving human subjects [Internet]. Helsingfors: World medical association; 2013. [citerad 2017-05-03]. Hämtad från: https://www.slf.se/Pages/48496/Helsingforsdeklarationen.pdf

(24) Elbek O. Ethical Issues in Tuberculosis Control. Turk Thorac J. 2015;16(-): 73-85.

(25)

(25) Nilsson Å, Skär L, Söderberg S. Nurses views of shortcoming in patient care ancounters in one hospital in Sweden. J Clin Nurs. 2015;24(19-20):2807-14.

(26) Användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3) [Internet]. Stockholm: Arbetsmiljöverket [citerad 2017-04-11]. Hämtad från:

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/anvandning-av-personlig-skyddsutrustning-foreskrifter-afs2001-3.pdf

(27) Gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5) [Internet]. Stockholm: Arbetsmiljöverket. [citerad 2017-04-11]. Hämtad från:

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/gravida-och-ammande-arbetstagare-foreskrifter-afs2007-5.pdf

(28) Nationalencyklopedin [Internet]. Malmö: Nationalencyklopedin AB; 1980- . frisk [citerad 2017-04-11]. Hämtad från:

http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/frisk

(29) Socialstyrelsen. Säker kommunikation i vården [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; - [citerad 2017-04-11]. Hämtad från:

http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/forbattra/sakerkommunikation (30) Coughlin C. An ethnographic study of main events during hospitalisation:

perceptions of nurses and patients . J Clin Nurs. 2013;22(15-16):2327-37. (31) Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) [Internet]. Stockholm:

Arbetsmiljöverket [citerad 2017-04-11]. Hämtad från:

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/arbetsplatsens-utformning-foreskrifter-afs2009-2.pdf

(32) Svensk Förening för Vårdhygien. 2012. Städning i Vårdlokaler:

Vårdhygieniska riktlinjer och rekommendationer för städ- och vårdpersonal….. (33) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande

avfall från hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:26) [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen [citerad 2017-04-11]. Hämtad från:

(26)

10. BILAGOR

10.1 Bilaga 1. E-postmeddelande.

Örebro, februari 2017 Hej!

Vi heter Malin Karlsson och Susanne Isaksson och läser sista terminen på röntgensjuksköterskeprogrammet vid Örebro universitet. Vi ska nu påbörja vårt

examensarbete som ska handla om rutiner för hantering av patienter med tuberkulos och vi önskar ta del av hur Era rutiner är utformade samt erhålla svar på följande frågor:

o Hur informeras ny personal om rutiner gällande tuberkulos och hur säkerställs att övrig personal får information om eventuella uppdateringar?

o Skiljer sig rutinerna vid misstanke om tuberkulos, vid känd aktiv tuberkulos eller vid passiv tuberkulos?

Deltagandet i studien är frivilligt och det kommer inte framgå vilka sjukhus som deltar. För att studien ska bli så bra som möjligt vore vi tacksamma över Ert deltagande. Vi skulle gärna vilja ha svar från Er senast onsdag 1/3. Skicka svaret till:

tbc.uppsats2017@gmail.com och bifoga gärna kontaktuppgifter till lämplig person om ytterligare frågor uppstår.

Om Ni har några frågor kontakta gärna oss eller vår handledare.

Handledare: Eva Funk Telefon: 019-303739 E-post: eva.funk@oru.se

Vänliga hälsningar

Malin Karlsson Susanne Isaksson

Telefon: 070-2396416 Telefon: 073-3211470

(27)

10.2 Bilaga 2. Förslag på rutin.

Rutin för undersökning på röntgen av patient med tuberkulos

Icke smittsam tuberkulos

• Tuberkulos utanför lungorna och latent lungtuberkulos är inte smittsamma. Vid dessa patientkontakter gäller basala hygienrutiner.

Misstänkt aktiv eller aktiv lungtuberkulos

• Tills provsvar erhållits behandlas misstänkt aktiv och aktiv lungtuberkulos som lika smittsamma.

Patientförberedelser på remitterande enhet

• Patient instrueras i hostteknik och förses med engångsnäsdukar och plastpåsar. Information ges även om vikten av god handhygien.

• Transport till och från Röntgenkliniken sker av vårdpersonal från remitterande enhet om verksamheten tillåter det.

• Tid för undersökning bokas i samråd med Röntgenkliniken och information om patientens smittsamhetsgrad ska framgå. Tid bör/ska bokas så att

undersökningsrum kan stå tomt en timme efter avslutad undersökning inför efterföljande städning.

På Röntgenkliniken

• Patienten ska inte vänta i allmänt väntrum utan hänvisas direkt in på undersökningsrum. Efter undersökningen ska patienten direkt tillbaka till remitterande enhet.

• Röntgensjuksköterska som utför undersökningen ska bära andningsskydd av modell FFP3. Det är viktigt att andningsskyddet är väl inpassat och sluter tätt. • Undersökningsrummet ska stå tomt med stängd dörr under en timme efter

(28)

Städning

• Vid städning ska andningsskydd FFP3 användas. Det är viktigt att andningsskyddet är väl inpassat och sluter tätt.

• Vid spill sker punktdesinfektion med ytdesinfektionsmedel i direkt anslutning till händelsen.

• Utför desinfektion av tagytor med ytdesinfektionsmedel. Lägg vikt vid mekaniska rengöring (gnugga).

• Sker städning av städpersonal ska information ges om smittsam patient.

Tvätt och Avfall

• Hanteras som smittförande

2017-04-18 Örebro universitet Malin Karlsson Susanne Isaksson

References

Related documents

Han delar in människan i köttätande och plantätande - de senare an- vänder sin tid till att arbeta - de första på att låta andra arbeta för sig eller förhindra dem

Om förvaltarskapet skall ändras till godmanskap eller helt upphöra, bifogas läkarintyg och/eller huvudmannens samtycke (om sådant går att inhämta). Ort Datum Underskrift

Transportdokument och mottagningskvitton från avlämnat farligt avfall kommer på begäran att redovisas till Miljö- och stadsbyggnadskontoret efter avslutad sanering. Underskrift

De allra flesta deltagare hade inte lärt sig något om droger från skolan, och inte heller hade skolan bidragit till deltagarnas nuvarande attityd till droger.. Med andra ord visade

• Skicka eller faxa underlaget senast den första vardagen i månaden Ring någon av oss avgiftshandläggare för frågor NN , NN. Härmed intygas att nedanstående uppgifter

ning Eventuell kommentar 1 Förekommer källsortering Ja/Nej. 2 Förekommer

För åldersuppskrivna ensamkommande barn och ungdomar som alltså INTE BEVISATS vara 18 år (de kan lika gärna kan vara 15-17 år; ingen har bevisat något annat enligt

Låt eleverna ta ställning med sin ja- och nejlappar och sedan motivera sina svar.. Hon gick med