• No results found

Matematikångest : Några lärares uppfattningar av hur elevers känslor påverkar självförtroende, prestationer och undervisning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Matematikångest : Några lärares uppfattningar av hur elevers känslor påverkar självförtroende, prestationer och undervisning"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Avdelning, Institution

Division, Dep artm ent

Institu tionen för beteend evetenskap

och lärand e

581 83 LIN KÖPIN G

D atum 2014-06-08 Date Språk Langu age Rapporttyp

Rep ort category

ISBN

Svenska/ Sw ed ish Exam ensarbete

ISRN

LIU-IBL/SPLÄR-A-14/20-SE

Serietitel och serienrummer

Title of series, nu m bering

ISSN

URL för elektronisk version

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-107646

Titel Matematikångest. Några lärares uppfattningar av hur elevers känslor för matematik påverkar självförtroende,

prestationer och undervisning.

Title Mathematics Anxiety. A number of teachers´ notions of how students´ feelings for mathematics affect self

confidence, perfomances and education.

Författare /Author Elisabeth Ejermo Sammanfattning /Abstract

Under våren 2014 genomfördes en kvalitativ intervjustudie med fem matematiklärare som undervisar i årskurserna 7-9 i en svensk småstadskommun. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt och har inspirerats av fenomenografisk ansats. Tidigare forskning beskriver matematikångest ur ett internationellt perspektiv. I Sverige har begreppet matematikångest inte uppmärksammats i så hög utsträckning. Syftet med den här studien var att undersöka hur några lärare uppfattar begreppet matematikångest, hur de uppfattar elever med matematikångest och hur de uppfattar att skolan kan förebygga och motarbeta att elever får negativa känslor till matematik. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt. Teman som lyfts fram i studien är samband mellan elevers känslor och prestationer i matematik, vilken ålder eleven har när matematikångest uppstår, att lärare uppfattar att elever med negativ inställning till matematik också har lågt självförtroende, att elevernas engagemang samt att inkludering och nivågruppering påverkar elever som har en negativ inställning till matematik. Lärarna i den här studien uttrycker viss erfarenhet av elever med negativa känslor för matematik men de känner inte till begreppet matematikångest, dess definition och forskning i ämnet. Informanterna beskriver, liksom tidigare forskning, att undervisning baserad på gruppdiskussioner där eleverna är muntligt aktiva är bättre för elever som har lågt självförtroende och upplever ångest i matematik än vad traditionell undervisning är. Ändå väljer lärarna i studien oftast att utgå från traditionella undervisningsmetoder, i uppsatsen beskrivs varför man gör det valet.

N yckelord Matematik, Ångest, Matematikundervisning, Självförtroende

References

Related documents

Eftersom Augustinus menar att människan faktiskt har en fri vilja, och att Gud faktiskt har förutbestämt alla händelser, måste söka finna ett sätt att visa att det

Inom ramen för de medium som används idag av Kinnarps, skulle ett framtida arbete med miljödeklarationer innebära en ny kanal som inte bara kommunicerar helhetsbudskapet, utan

Andel lärare med grundexamen från högskola eller universitet (PROPQUAL) för de svenska och finska undersökningarna uppvisar inga skillnader mellan åren 2006 till 2012 och

Ingrid Bergman tecknar Arthur Hazelius personliga bakgrund, men pekar också på den tidsanda som födde idéerna om svenska folkets kulturarv, hon berättar hur Hazelius tog upp

Piekkari (2006:544) has pointed out that “research on knowledge sharing and transfer in MNCs has largely been silent about the role of individuals and language in this

rene intog en särställning som den enda av de grekiska kolonierna med ett monarkiskt styrelsesätt. Den ef- tersökta kryddväxten Silfion ut- gjorde den materiella

De åtgärder som diskuterats i denna rapport är av två huvudtyper, dels insatser som syftar till att korrigera och/eller förtydliga vad som i ett tidigare avsnitt kallats

Enligt sjuksköterskors erfarenheter kunde arbetet med patienter inom den palliativa vården i livets slutskede beskrivas som att det ansågs vara viktigt att kunna hitta strategier