Klassiska krigsföringsprinciper & specialoperationer

Full text

(1)

Självständigt arbete (15 hp)

Författare Program/Kurs

Kd Jacob von Quanten OP SA 17–20

Handledare Antal ord: 11 986

Mariam Bjarnesen Beteckning Kurskod

1OP415

KLASSISKA KRIGFÖRINGSPRINCIPER & SPECIALOPERATIONER

ABSTRACT:

Recent conflicts have shown signs of increased operational usage of Special Operation Forces, conducting qualified missions of great strategical importance. However, the field of theoretical understanding within the subject suffers from limitations in scientifically based studies. Which aims to explain how special operations succeed on a strategical level. Although several researchers agree on the need for further studies within the subject, there are uncertainties whether theory should be developed upon classical or modern principles of war.

Adam Leong Kok Wey has constructed a theoretical framework, in which eight historically rooted principles within special operations are presented. Wey claims that classical principles of war can be used to explain how modern special operations succeed. This study has been conducted in order to test whether Wey’s principles can explain the result of two contemporary cases.

The result shows that all of the eight principles were present during the successful Operation Neptune Spear, whilst all but one was absent during the failed Bravo Two-Zero mission. Conclusions from this study can be drawn, which suggests an increase in explanatory power of Wey’s theoretical framework. Furthermore, suggesting that contemporary special operations theory can be developed upon classical principles of war.

Nyckelord:

Specialoperationer, Specialförband, Adam Leong Kok Wey, Operation Neptune Spear, Bravo Two-Zero.

(2)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 3

1.1. Problemformulering ... 3

1.2. Forskningsöversikt ... 4

1.3. Syfte och forskningsfråga ... 8

1.4. Avgränsningar ... 9

1.5. Begrepp ... 9

2. TEORI ... 10

2.1. Weys teoretiska ramverk – Introduktion ... 10

2.1.1. Weys teoretiska ramverk – Sun Tzu ... 11

2.1.2. Weys teoretiska ramverk – Sextus Iulius Frontinus ... 15

2.2. Teoridiskussion ... 17

3. METOD ... 18

3.1. Forskningsdesign ... 18

3.2. Metoddiskussion ... 19

3.3. Val av fall ... 20

3.4. Material och källkritik ... 21

3.5. Forskningsetiska överväganden ... 22

3.6. Operationalisering ... 23

3.6.1. Analysverktyg ... 24

4. ANALYS ... 25

4.1. Operation Neptune Spear ... 25

4.1.1. Analys ... 25 4.1.2. Resultat ... 31 4.2. Bravo Two-Zero ... 32 4.2.1. Analys ... 32 4.2.2. Resultat ... 39 4.3. Sammanfattning ... 40 5. AVSLUTNING ... 41 5.1. Svar på forskningsfrågan ... 41 5.2. Diskussion... 43 5.2.1. Resultat ... 43 5.2.2. Teori ... 44 5.2.3. Metod ... 44 5.2.4. Fortsatt forskning ... 45 5.2.5. Relevans för yrkesutövningen ... 45

(3)

1. Inledning

1.1. Problemformulering

Under 2000-talet har omfattningen av specialoperationer alltjämt ökat. I takt med växande hot från icke-statliga organisationer har nyttan av detta strategiska verktyg uppmärksammats bland flertalet statliga aktörer.1 Flertalet argument påpekar dock bristen på vetenskapligt

förankrad teori inom området.

Patricia Blocksome, James D. Kiras och Christopher Marsh menar att förståelsen för

specialoperationer bör fördjupas. Författarna identifierar behovet av att undersöka principerna kring specialoperationer för att utveckla vetenskaplig förståelse inom ämnet.2 Ytterligare

argumenterar Alastair Finlan för behovet av ökad teoretisk förståelse kring specialförband och specialoperationer.3 Finlan motiverar utvecklingsbehovet av moderna teoretiska ramverk

inom området då anomali råder i sambandet mellan ökad militär användning samt politiskt intresse för specialförband och begränsad teoretisk utveckling.4

Rysslands annektering av Krimhalvön 2014 är ett exempel där specialförband använts i modern tid. Sascha Bachmann och Håkan Gunneriusson påvisar kopplingen mellan strategiska målsättningar och användandet av specialförband, desinformation i allmänna media samt cyber-attacker.5 Ur ett västerländskt perspektiv har Rysslands kombination av

kvalificerade, men förtäckta specialoperationer samt informations- och cyberkrigföring kraftigt försvårat militära motageranden.6

Militärstrategisk doktrin 2016 beskriver utvecklingen av det säkerhetspolitiska läget som skett i Östersjöregionen de senaste åren ur ett svenskt perspektiv. Händelseförlopp indikerar att framtidens konflikter kan komma att anta fler skepnader och karaktäriseras av betydligt ökade osäkerheter. Motståndarens alltmer aktiva nyttjande av sabotage- och specialoperationer för att uppnå viktiga mål bedöms utgöra ett växande hot7.

1 Long, Austin. The Limits of Special Operations Forces.Prism: A Journal of the Center for Complex Operations6, no. 3. 2016. s. 35-36. http://130.252.58.169/docview/1853272381?accountid=8325.

2 Marsh, Cristopher. Kiras, James & Blocksome, Patricia. Special Operations Research: Out of the

Shadows, Special Operations Journal, 1:1, 1-6, DOI: 10.1080/23296151.2015.1026779. 2015. s. 2.

3 Finlan, Alastair, A dangerous pathway? Toward a theory of special forces, Comparative Strategy. 38:4, 255– 275, DOI: 10.1080/01495933.2019.1633181, 2019. s. 255–256.

4 Ibid. s. 256–257.

5 Bachmann, Sascha Dov & Gunneriusson Håkan. Russia's Hybrid Warfare in the East: The Integral Nature of

the Information Sphere. 16 Geo. J. Int'l Aff. 198. 2015. s. 200.

6 Ibid. s. 207–208.

(4)

Adam Leong Kok Wey är en forskare som identifierat att bristen på tillgång till relevant forskning har hindrat utvecklingen av forskningsfältet. Avsaknad av teoretiskt samband mellan specialoperationer och strategiska effekter har förorsakat att studier inom området har fokuserats kring åtskilliga specialförbands glamorösa hjältedåd.8 Wey menar att klassiska

krigföringsprinciper kan tillämpas för att skapa förståelse kring hur specialoperationer bör genomföras. Genom analys av historiska skrifter har forskaren utvecklat ett teoretiskt ramverk, innehållande definierade principer som bör eftersträvas vid genomförandet av specialoperationer. Wey menar att den grundläggande konceptuella förståelse som hämtas ur dessa historiska skrifter kan bidra till att utveckla en modern tillämpbar teori om

specialoperationer.9

För att bidra till utvecklingen av teoretisk förståelse inom området, kan en prövande studie av en teori som gör anspråk på att förklara hur framgång uppnås i specialoperationer vara

intressant.

1.2. Forskningsöversikt

I denna översikt understryks att tidigare forskning inom området huvudsakligen efterfrågar ökad teoretisk förståelse kring specialoperationer. En majoritet belyser bristen på kunskap gällande strategiskt nyttjande och doktrinärt uppträdande. Dock återfinns

meningsskiljaktigheter huruvida teori om specialoperationer bör skiljas från konventionell krigföring. De enstaka författare som presenterat teoretiska modeller fokuserar främst på att förklara helheten kring specialförbanden samt deras roll som politiskt- och strategiskt maktmedel.

8Leong Kok Wey, Adam. Principles of Special Operations: Learning from Sun Tzu and Frontinus,Comparative

Strategy, 33:2, 131-144, DOI: 10.1080/01495933.2014.897119. 2014. s. 131.

(5)

Patricia Blocksome, James Kiras och Cristopher Marsh belyser att kunskaper i ämnet bör fördjupas. Omfattningen av specialoperationer bedöms öka i takt med utvecklingen av hybridkrigföring, då reguljär och icke-reguljär krigföring kombineras. Författarna betonar likaså behovet av att undersöka fundamentala principer för specialoperationer, i syfte att utveckla vetenskapligt grundad kunskap inom ämnet.10 Blocksome, Kiras och Marsh menar

att det råder avsaknad av en fastställd, generell teori kring specialoperationer. Samtidigt argumenterar de för att ingen teoribildning bör uteslutas från att studeras. Då dessa typer av uppgifter omges av hög komplexitet och ofta innebär att beslutsfattare från högsta politiska-strategiska nivå ner till stridsteknisk nivå involveras.11 Vidare identifieras problematik

avseende erfarenhetshantering och utveckling inom området. På grund av bristande vetenskaplig anknytning tenderar planering av specialoperationer att enbart baseras på

tidigare erfarenheter, således tenderar även själva genomförandet att likna tidigare företag. Av samma anledning återfinns också svårigheter att analysera vilka strategiska effekter

specialoperationer kan ha haft i en konflikt.12

Robert G. Spulak argumenterar för behovet av generell teori kring specialoperationer. De särskilda uppgifter som specialförband tilldelas kan gynnas av teoretisk kunskap för att uppnå strategiska mål. Likaså kan en teoretisk modell som förklarar organisation, doktrin och

särskild materiel bidra till att utveckla enskilda förbands förmåga.13 Författarens analys av

begreppet specialförband och förbandstypens roll i befintliga amerikanska doktriner resulterar i Spulaks teori om att specialförband bör definieras utefter dess medlemmar, snarare än dess uppgifter.14 Soldater uttagna till att ingå i dessa förband utgör eliten och presterar bättre än

genomsnittsmänniskan i stridens hetta. Andra kännetecken är hög grad av flexibilitet och kreativitet, vilket möjliggör handlingsfrihet, initiativtagande och en ökad chans att tillfoga friktioner för motståndaren.15

10 Marsh, Kiras, & Blocksome. Special Operations Research. s. 1-3. 11 Ibid. s. 4-5.

12 Ibid. s. 5.

13 Spulak Jr, Robert G. A Theory of Special Operations: The Origin, Qualities, and Use of SOF. Joint Special Operations University, Hurlburt Field FL, 2011. s. 4.

14 Ibid. s. 14-15. 15 Ibid. s. 38-41.

(6)

Spulaks teori är till stor del konstruerad med McRavens teori om relativ överlägsenhet, vilken förklarar hur en mindre enhet framgångsrikt kan anfalla en stark motståndare genom att tillämpa sex principer.16 I syfte att lyfta teorin från att enbart behandla rädföretag utökas

principerna, vilket skapar en förklaringsmodell för bredare analys av specialoperationer.

En forskare som delar Spulaks åsikt om behovet av en heltäckande teori kring specialförband och specialoperationer är Joseph Celeski. Tillsammans med en grupp medförfattare

identifierar Celeski en kunskapslucka avseende specialförbandens roller och uppgifter inom det nationella försvaret. Likaså kritiserar författarna befintlig teori för att enbart försöka förklara den taktiska aspekten av specialoperationer.17 Fortsatt problematiseras bristen på

fastställda doktriner för förbandstypen och avsaknaden av teoretiska ramverk som kan förklara specialoperationer. Behovet kan motiveras då förbandstypen bedöms få större betydelse i takt med hybridkrigföringens utveckling medan Celeski hävdar att fullständig förståelse kring specialoperationer i nuläget endast kan fås genom erfarenhet.18 Därför skulle

en övergripande teori möjliggöra bättre förberedelser inför uppdrag, för såväl operatörer som politiker och andra beslutsfattare. Studien poängterar att vidare forskning bör ske inom fyra områden: Utveckling och publicering av en specialoperationsteori, definition av

specialstridskrafter samt förbandens kort- och långsiktiga förmågor, ett strategiskt orienterat ramverk för specialförbandsutbildning och en skrift där relevanta erfarenheter och perspektiv sammanställs.19

16 McRaven, William H., Spec ops: case studies in special operations warfare: theory and practice, Presidio, Novato, CA, 1995. s. 1-8.

17 Celeski, Joseph, SOF-Power Workshop: A Way Forward for Special Operations Theory and Strategic Art. Joint Special Operations University, MacDill FL, 2011. s. 3–4.

18 Ibid. s. 4. 19 Ibid. s. 31.

(7)

Alastair Finlan är ytterligare en forskare som belyser behovet av ökad teoretisk förståelse kring specialförband och specialoperationer. Finlan menar att en insida/utsida-problematik råder. Där personer med koppling till specialförband anser att befintlig teoretisk anknytning är tillräckligt god för att bedriva egen verksamhet med framgång. Från de utomståendes

perspektiv är däremot diskussion kring ämnet är svåråtkomlig, utomvetenskaplig och

ofullständig.20 Finlan motiverar behovet av ett teoretiskt ramverk med liknande argument som

tidigare presenterats. Att motsägelse råder i sambandet mellan ökat intresse och användning av specialförband, men enbart begränsad teoretisk utveckling.21 Efter analys av både

historiska fall och samtida tillämpningar av specialoperationer, presenterar Finlan tre propositioner kring varför specialförbands- och specialoperationsteori bör skiljas från konventionell krigsvetenskaplig teori. Finlans slutsatser dras då kopplingen mellan konceptuell teoretisk förståelse, strategiska målsättningar och specialförbandens förmåga belyses som viktig.22

James D. Kiras argumenterar emot resonemanget om att nya teorier kring specialförband och specialoperationer bör utvecklas. I Kiras undersökning analyseras tidigare teoretikers

argument, resonemang förs att grundläggande principer för specialoperationer och

konventionell krigföring inte skiljs åt. På grund av detta anses ny teoribildning inom området obsolet. Vidare kritiseras befintliga undersökningar för att enbart ha studerat äldre fall. Kiras anser att generaliserbarheten av dessa undersökningar är starkt begränsad och kan endast svårligen tillämpas på moderna specialoperationer.23 Ytterligare belyser Kiras problematik

som kan uppstå vid teoribildning för specialförband och specialoperationer, som syftar till att framhäva prestige och attraktionskraft. Till följd av att omfattande sekretess omgärdar

förbandstypen, löper teorier som ytterligare distanserar specialförband från reguljära

förbandstyper risk att stärkas.24 Likaså riskerar problematik att uppstå då teori inte antas tack

vare vetenskaplig prövning, utan på grund av respekterade individers egna glorifierade förståelser av området.25

20 Finlan, A dangerous pathway? Toward a theory of special forces. s. 256. 21 Ibid. s. 256–257.

22 Ibid. s. 269–270.

23 Kiras, James D. A Theory of Special Operations: “These Ideas Are Dangerous”, Special Operations Journal, 1:2, 75-88, DOI: 10.1080/23296151.2015.1062677. 2019. s. 79–80.

24 Ibid. s. 79–80. 25 Ibid. s. 81–82.

(8)

Sammanfattningsvis visar tidigare forskning kring specialförband och specialoperationer huvudsakligen på nödvändigheten av att forskningsfältet breddas. Utvecklingen som identifieras pekar mot hybridkrigföring, ökade resurser till specialförbanden och större betydelse av specialoperationer. Flertalet diskussioner riktar kritik mot att befintlig teori saknar helhetsperspektiv och att nuvarande forskningsläge riskerar att skapa ogynnsam distans mellan strategiska målsättningar och kunskap om specialoperationer. Således förs omfattande argument om att området kräver vetenskapligt förankrad förståelse, i takt med dess tilltagande betydelse. Specialförband löper annars risk att utvecklas mot att bli taktiska vildar utan tydliga strategiska mål. Meningsskiljaktigheter återfinns dock huruvida fortsatt teoriutveckling bör ske med samtida konflikters utveckling som grund eller utifrån klassiska krigföringsprinciper.

1.3. Syfte och forskningsfråga

Syftet med denna undersökning är att pröva Adam Leong Kok Weys teoretiska ramverk, med fokus på dess definierade principer för framgångsrikt genomförande av specialoperationer. Genom att undersöka huruvida det teoretiska ramverket kan förklara utfallet av den

framgångsrika Operation Neptune Spear och den misslyckade patrullen Bravo Two-Zero, kan studien utgöra ett bidrag till den forskningslucka som identifierats, avseende synsättet på teoriutveckling inom området specialoperationer. Resultatet kan användas för att ge en indikation om förklaringskraften av Weys teoretiska ramverk. Samt för att studera huruvida klassiska krigföringsprinciper kan utgöra grund för vidare teoriutveckling. Således lyder forskningsfrågan:

- Hur kan Adam Leong Kok Weys teoretiska ramverk om specialoperationer förklara utgången av Operation Neptune Spear och Bravo Two-Zero?

(9)

1.4. Avgränsningar

Studien avgränsas till att innefatta de aspekter som kan anses vara unika för en

specialoperation. Således undersöks endast händelseförloppen mellan det att respektive förband gavs uppgiften, till dess att uppgiften slutat gälla.

För undersökningen av Operation Neptune Spear avgränsas analysen till att behandla tidsperioden mellan då SEAL Team Six gavs förberedande order att genomföra anfallet där Osama bin Laden nedkämpades, till dess att styrkan löst uppgiften och urnästlar.

Analysen av Patrullen Bravo Two-Zero avgränsas till att behandla tidsperioden från då 22. SAS-regementet förflyttades till främre ledningsplats i Saudiarabien och påbörjade

insatsplanering, till dess att patrullen blev röjd och tvingades till flykt.

1.5.Begrepp

Specialförband – ”Förband med särskild utbildning, utrustning och kompetens, ofta med inriktning mot att kunna genomföra inhämtning, strid, ledningskrigföring, understöd för långräckviddig bekämpning samt antisabotageinsatser”26

Specialoperation – ”Militära aktiviteter utförda av särskilt uttagna, organiserade, tränade och utrustade förband (specialförband) som använder stridsteknik/taktik eller teknisk utrustning vilka ligger utanför reguljära förbands förmågor. Specialoperationer genomförs över hela konfliktspektrumet; i fred och vid olika typer av kriser, konflikter och i krig.

Specialoperationer kan genomföras oberoende av eller koordinerade med reguljära förbands verksamhet”.27

26 Försvarsmakten, Handbok Armé – Begrepp och förkortningar. Stockholm, Försvarsmakten, 2016. s. 24. 27 Försvarsmakten, Handbok Irreguljära styrkor – Fiktiv motståndare del 3. Uppsala, Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, 2015. s. 100.

(10)

2. Teori

2.1. Weys teoretiska ramverk – Introduktion

Adam Leong Kok Wey menar att klassiska verk inom krigskonsten har förbisetts då teoretiker har sökt att förklara specialoperationer. Genom analys av Sun Tzus Art of War och Sextus Iulius Frontiuns Stratagematon, har Wey identifierat att konceptuell förståelse för hur framgång uppnås i specialoperationer kan hämtas ur dessa historiska skrifter. Vidare belyses det breda spektrum av definitioner som tidigare forskning har nyttjat för att undersöka specialoperationer. En smalare tolkning avgränsar begreppet till organisation, materiel, urval och utbildning för att särskilja specialförbanden från reguljära stridskrafter. En bredare tolkning fokuseras till ”det unika” kring specialoperationer och dess målsättningar.28

I syfte att belysa de principer som förklarar fenomenet ur Art of War och Stratagematon har Wey definierat begreppet specialoperation till:

- ” They are unorthodox coups, that is, unexpected strokes of violence, usually mounted and executed outside the military establishment of the day, which exercise a startling effect on the enemy; preferably at the highest level.”29

Följande stycken presenterar Weys teoretiska ramverk indelat i respektive ursprungskälla, tillsammans utgör de teorins principer för specialoperationer.

28 Leong Kok Wey, Principles of Special Operations. s. 132–133. 29 Ibid. s. 133.

(11)

2.1.1. Weys teoretiska ramverk – Sun Tzu

Extraordinära trupper. Kombinationen av reguljära styrkor och särskilda förband under en operation ökar chanserna för framgång. Sun Tzu uttrycker att reguljära styrkor bör användas till att anfalla fienden, medan extraordinära trupper bör användas för att uppnå ett

avgörande.30 ”Generally in battle, use the normal force to engage; use the extraordinary to

win.”31

Vidare belyser Wey två tolkningssätt för Tzus kombination av chí, det extraordinära och cheng, de reguljära styrkorna. Med ett synsätt kan kombinationen innebära nyttjandet av såväl militär som icke-militär makt. Genom befälhavarens kombinerade tillämpning av direkta och indirekta medel kan motståndaren överrumplas. Ett andra perspektiv menar att kombinationen innebär samverkan mellan reguljära styrkor och extraordinära trupper, där de extraordinära trupperna används till att anfalla motståndarens svaga punkter. 32

Wey resonerar att principen är tillämpbar för moderna specialoperationer. Detta exemplifieras då amerikanska specialförband ingående i Task Force Dagger sattes in i Afghanistan, i syfte att bekämpa terroristorganisationen Al-Qaeda. På plats samverkade Task Force Dagger med sympatiserande afghanska styrkor, vilka agerade utefter amerikansk strategisk planering. Således möjliggjordes större anfall med reguljära förband i kombination med extraordinära trupper, vilket resulterade i omfattande strategiska vinster. Wey menar fortsatt att principen tillämpades med stor framgång då Task Force Dagger genomförde målutpekning för amerikanska flygstridskrafter. Vilket möjliggjorde precisionsbekämpning mot strategiskt utvalda mål.33

30 Leong Kok Wey, Principles of Special Operations. s. 134. 31 Ibid. s. 133–134.

32 Ibid. s. 134. 33 Ibid. s. 133–134.

(12)

Överraskning. Framgång i specialoperationer bygger på överraskning, då specialförband vanligtvis uppträder i mindre enheter bör bristen på eldkraft kompenseras med oförutsägbart agerande. “Attack where he is unprepared; sally out when he does not expect you.”34

Wey menar att Tzus princip om överraskning kan uppnås genom icke-våldsutövande metoder, exempelvis vid understödjandet av upprorsbekämpning. Genom att specialoperationer

utformas med mål att vinna förtroende och sympati bland en specifik befolkningsgrupp.35

Wey tydliggör Tzus princip genom att belysa hur brittiska Special Air Service (SAS)

åstadkom överraskning i specialoperationer mot indonesiska trupper i Borneo. Då SAS erbjöd sjukvård och byggnadshjälp till lokalbefolkningen lyckades specialförbandet vinna sympati. Tack vare den goda relationen försågs förbandet med löpande underrättelser om motståndaren och flertalet framgångsrika operationer möjliggjordes. Ytterligare drog SAS fördelar av lokalbefolkningens sympati då förbandet kunde uppträda nära motståndaren, utan risk för att röjas av invånarna.36

Flexibilitet och förmåga att verka bakom fiendens linjer. Specialförband genomsyras av förmåga att uppträda i olika miljöer och möjligheten att fatta blixtsnabba beslut vartefter tillfällen uppstår.

- ”When campaigning, be swift as the wind; in leisurely march, majestic as the forest; in raiding and plundering, like fire; in standing, firm as the mountains. As

unfathomable as the clouds, move like a thunderbolt.”37

Wey argumenterar för att stycket ur Art of War förklarar en väsentlig princip för specialoperationer. Specialförband är flexibla och kan lösa en stor bredd av uppgifter, förbanden är utbildade för att möjliggöra innästling38 genom åtskilliga metoder. De besitter

förmåga att både bedriva och bekämpa gerillakrigföring39, uthållighet för att verka bakom

fiendens linjer under längre tid samt gedigen SERE-utbildning.40

34 Leong Kok Wey, Principles of Special Operations. s. 135. 35 Ibid. s. 135–136.

36 Ibid. s. 136. 37 Ibid. s. 136.

38 Försvarsmakten, Handbok Armé – Begrepp och förkortningar. s. 16.

39 Försvarsmakten, Arméreglemente Taktik – AR Taktik, Stockholm, 2013. s. 66. 40 Leong Kok Wey. Principles of Special Operations. s. 136.

(13)

Ytterligare påpekar Wey att principen är av avsevärd vikt för att genomföra

upprorsbekämpande operationer bakom fiendens linjer. En sådan operation kräver förståelse för språk och kultur i aktuellt operationsområde. Vilket ställer höga krav på mental spänst, intelligens och kognitiv förmåga bland specialförbandets operatörer.41

Underrättelser. Specialförbanden tillhör traditionellt sett inte till underrättelsesfären, trots detta återfinns flertalet exempel där specialoperationer genomförts med syfte att inhämta taktiskt- och strategiskt viktiga underrättelser. “Know the enemy and know yourself; in a hundred battles you will never be in peril.”42 Wey finner att Tzu lägger stor vikt vid

underrättelser. Principen är särskilt betydelsefull vid understödjandet av större insatser. Då specialoperationer kan leverera väsentlig information till högre ledningsskikt, exempelvis genom spaningsuppgifter. Förbanden besitter dessutom förmåga att lösa inhämtningsuppgifter i motståndarens terräng under längre tid.43

Principen omfamnades väl av SAS och Special Boat Service (SBS) under falklandskriget. Vilka genomförde specialoperationer i underrättelseinhämtande syfte under lång tid innan huvuddelen av de brittiska styrkorna anlände till operationsområdet. Wey menar att förbanden genom maskering och vilseledning lyckades dölja verksamheten, så pass väl att de oupptäckt kunde inhämta värdefull information om motståndaren. Genom att taktisk framgång uppnås i dessa typer av specialoperationer, möjliggörs överraskande anfall mot punkter vilka

identifierats som svaga. I sin tur kan denna systematik bidra till stor strategisk framgång.44

Vidare argumenterar Wey för att principen inte enbart är en önskvärd produkt av

specialoperationer, utan även en viktig komponent vid genomförandet av verksamheten. Att underrättelser om motståndaren är aktuella och noggranna är kritiskt för att minimera risker, samt för att öka chanserna att specialoperationen lyckas.45

41 Leong Kok Wey. Principles of Special Operations. s. 136. 42 Ibid. s. 137.

43 Ibid. s. 136–137. 44 Ibid. s. 137. 45 Ibid. s. 137.

(14)

Vilseledning. Specialförbandens uppträdande i mindre enheter medför ökad betydelse av förmågan till dolt uppträdande och oförutsägbart uppträdande.

- ”All warfare is based on deception. Therefore, when capable, feign incapacity; when active, inactivity. When near, make it appear that you are far away; when far away, that you are near. Offer the enemy a bait to lure him; feign disorder and strike him”46

Wey resonerar med hjälp av specialoperationer där principen har bidragit till framgång. Under Operation Chariot år 1942 modifierades en brittisk jagare för att ge sken av att vara ett tyskt fartyg. Jagaren bestyckades med sprängmedel och användes för att sabotera en, för Tyskland strategiskt viktig torrdocka. Tack vare maskeringen lyckades brittiska kommandosoldater vilseleda motståndaren med positiva resultat.47

Ytterligare exempel där principen tillämpades med strategisk framgång återfinns under Operation Treatment och Operation Bertram. Operationerna lyckades att vilseleda tyska trupper avseende tid, plats och mål med den brittiska offensiven i Nordafrika under andra världskriget. Vilket resulterade i att tysk kraftsamling skedde vid olämplig tidpunkt och på fel plats under slaget vid El Alamein. Likaså lyckades amerikanska specialförband ur U.S. Navy SEAL att vilseleda irakiska trupper under första Irakkriget 1991. SEAL genomförde ett

skenanfall mot stränder på Kuwaits östkust, vilket gav anledning till irakisk kraftsamling i öst. Specialoperationen möjliggjorde att huvuddelen av koalitionens förband framgångsrikt kunde anfalla från väst, där motståndet var minimalt.48

46 Leong Kok Wey. Principles of Special Operations. s. 137. 47 Ibid. s. 137.

(15)

2.1.2. Weys teoretiska ramverk – Sextus Iulius Frontinus

Små enheter. Att anfalla motståndaren upprepade gånger med små enheter ger fler fördelar, jämfört med storskaliga frontanfall.

- ”I have exhibited to you, my men, the nature of the Roman cohorts. They are

invincible to him who attacks them in a body; but he who assails them by groups, will tear and rend them.”49

Frontinus var enligt Wey medveten om vilka vinster specialoperationer möjliggjorde. Operationer som präglades av överraskning och vilseledning, vilka skulle utföras av särskilt utvalda soldater.50

Dold infiltration. En operation bör vara hemlighållen och väl maskerad, infiltration sker dolt genom okonventionella och avancerade metoder.

- ”For some time he delayed, and then on an unusually cold day, when no one

suspected such a move, he selected his most rugged men, rubbed them down with oil and warmed up with wine, and then ordered them to skirt the very edge of the sea, swimming across the places that were too precipitous to pass. Thus by an unexpected attack from the rear he overwhelmed the guards of the defile.”51

Wey argumenterar att stycket ur Stratagematon belyser en kritisk princip för framgång i moderna specialoperationer. Genom att nå djupet av fiendens gruppering oupptäckt möjliggörs ett anfall med stor överraskning och effektivitet, vilket i sin tur banar väg för reguljära förband, således kan målsättningar uppnås. ”Specialoperationer sparkar in dörren, så att övriga förband kan stiga in”52

49 Leong Kok Wey. Principles of Special Operations. s. 138. 50 Ibid. s. 138.

51 Ibid. s. 139. 52 Ibid. s. 139.

(16)

Skenåtgärder. Anfall mot motståndarens starkt försvarade punkter kan innebära omfattande svårigheter, med stora förluster till följd. Med nyttjandet av skenåtgärder och maskering kan motståndaren luras till att sänka garden, vilket förbättrar eget utgångsläge avsevärt.

- “The Arcadians, when besieging a stronghold of the Messenians, fabricated certain weapons to resemble those of the enemy. Then, at the time when they learned that another force was to relieve the first, they dressed themselves in the uniform of those who were expected and being admitted as comrades in consequence of this confusion, they secured possession of the place and wrought havoc among the foe.”53

Principen utgör än idag en viktig komponent i specialoperationer. Wey menar att de

fästningar som Frontinus studerade kan översättas till försvarade fortifikationer i modern tid. Under andra världskriget tillämpades principen framgångsrikt av Special Operations

Executive och Office of Strategic Service. Strategiskt betydelsefulla sabotageoperationer och underrättelseinhämtning på djupet av tyska grupperingar möjliggjordes genom att

luftlandsätta soldater i civila kläder. Vilka tack vare förklädnaden kunde upprätta kontakt med motståndsrörelser.54

53 Leong Kok Wey. Principles of Special Operations. s. 139. 54 Ibid. s. 139–140.

(17)

2.2. Teoridiskussion

Motivet bakom valet av teori återfinns i de meningsskiljaktigheter som identifieras bland tidigare forskning. Exempelvis argumenterar Finlan för att teorier om specialoperationer bör skiljas från teori om konventionell krigföring, medan Kiras menar på motsatsen.

Undersökningen bemöter denna debatt genom att pröva förklaringskraften av Weys teoretiska ramverk, då resultatet kan utgöra en indikation huruvida klassiska krigföringsprinciper är tillämpbara för moderna specialoperationer eller ej.

Ytterligare behandlar Wey principer för specialoperationer från taktisk till strategisk nivå. Såsom forskningsöversikten har identifierat efterfrågar flera forskare en övergripande teori inom området, som medger konceptuell förklaring av förbandstypen och dess uppgifter. Det teoretiska ramverket har inte avgränsats till att förklara en specifik nivå eller uppgift, utan möjliggör studier av ett bredare empiriskt omfång.

Det teoretiska ramverket grundas på principer som är runt 2000 år gamla. Wey argumenterar för att dessa fortfarande är giltiga för moderna specialoperationer, genom att mycket kortfattat diskutera kring fall där principens närvaro indikerats. Wey menar fortsatt att de identifierade principerna utgör en grund för utveckling av en övergripande teori om specialoperationer. Kritik kan dock belysa att principerna endast är undersökta var för sig, det teoretiska

ramverket är således oprövat i sin helhet. Därav ligger det i denna undersöknings intresse att kontrollera förklaringskraften av Weys teoretiska ramverk, där samtliga principer analyseras under ett och samma fall.

Wey presenterar det teoretiska ramverket i en artikel, vilket på grund av dess begränsade omfattning medför att ramverket är förhållandevis outforskat. Vidare kritik kan riktas mot den metod som använts för att analysera förekomsten av Tzus och Frontinus principer. Där Wey självständigt har tolkat stycken ur Art of War och Stratagematon för att definiera vad författaren menat. Principernas innebörd och tillämpning i modern tid har endast belysts genom diskussion, snarare än att vetenskapligt låta pröva dessa genom exempelvis fallstudier. Denna brist medför att respektive princip beskrivs av Wey på varierande sätt, med skillnader i grad av utförlighet.

(18)

3. Metod

3.1. Forskningsdesign

Med forskningsfrågan formulerad riktas huvudsakligt fokus mot Adam Leong Kok Weys teoretiska ramverk och dess förmåga att förklara utfallet av två specialoperationer.

Undersökningen genomförs som en flerfallstudie med kvalitativ ansats i teoriprövande syfte, där resultatet av analysen kan användas för att stärka eller försvaga teorin.55 Genomförandet

av en fallstudie syftar till att skapa större förståelse för specifika situationer eller teorier, samt för att studera helheter av processer och mekanismer i analysens valda fall.56 Med avsikt att

pröva teorin mot det empiriska materialet kommer samtliga av Weys principer att

operationaliseras. Vilket genom framställandet av operationella indikatorer möjliggör att fenomen blir mätbara då empirin undersöks.57 För att undersökningen skall uppnå

tillfredställande validitet, är överrensstämmelse mellan teorins principer och indikatorerna kritiskt.58

Vid valet av fall eftersträvas strategi. Urvalet bör säkerställa att tillräcklig information återfinns, samt att fallen innehåller lämpliga variabelvärden för att kunna besvara

forskningsfrågan.59 Avseende variabelvärden är mest-lika designen lämplig vid jämförande

studier där teorins förklaringskraft av orsaker till fenomen undersöks.60 Således har urvalet för

denna undersökning baserats på att fallen ”förutsäger olikartade resultat men av förutsägbara anledningar.”61 Största möjliga likhet mellan fallen eftersträvas med undantag av den

beroende variabeln, utgången av respektive specialoperation. Det vill säga att båda fall är liknande varandra i viktiga aspekter, dock var den ena specialoperationen framgångsrik, den andra misslyckad. Tack vare denna typ av design kan undersökningen pröva giltigheten av orsakssambandet mellan utgången av specialoperationen och närvaron av Weys principer.

55 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan:

konsten att studera samhälle, individ och marknad, Femte upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017. s. 41.

56 Jensen, Tommy & Sandström, Johan, Fallstudier, Upplaga 1:1, 2016. s. 50.

57 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. uppl., Liber, Malmö, 2003. s. 44–45.

58 Esaiasson, et al, Metodpraktikan. s. 57.

59 George, Alexander L. & Bennett, Andrew, Case studies and theory development in the social sciences, MIT, Cambridge, Mass. 2005. s. 83.

60 Ibid. s. 82–83.

(19)

3.2. Metoddiskussion

Valet av en flerfallstudie över en enfallstudie grundas i den ökade generaliserbarheten och robustheten som fler fall genererar.62 Fördelar med enfallsdesign återfinns dock, då fallet

besitter något unikt eller representativt och undersökningen exempelvis syftar till att pröva två rivaliserande teorier.63 Forskningsfrågan i denna undersökning placerar dock Weys teoretiska

ramverk i centrum, således kan Robert K. Yins resonemang om att ”fler fall alltid är bättre än ett fall”64 tillämpas för att bättre uppnå undersökningens syfte.

Den kvalitativa undersökningen genomförs enligt principen analys av meningsinnehåll. Vilken är lämpad för granskning av innehåll i texter för att identifiera samband och processer genom kodning av materialet.65 En kvalitativ ansats kan i detta fall bidra till att skapa djupare

förståelse huruvida klassiska krigföringsprinciper kan förklara moderna specialoperationer. Valet av kvalitativ ansats över kvantitativ motiveras främst genom brist på konkret mätbara resultat lämpliga för räkneoperationer. Även på grund av begränsad tillgång till nedtecknade rapporter från specialoperationer, till följd av sekretess. Med hänsyn till undersökningens syfte kan en kvalitativ ansats bidra till ett överföringsbart svar, vilket i sin tur bringar generaliserbarhet bortom valda fall.66

För att uppnå tillfredsställande validitet i undersökningen, det vill säga undersökningens precision i mätningen av det som skall mätas är god begreppsvaliditet av betydande vikt.67

Detta kan uppnås genom att de operationella indikatorer som utarbetas i samband med operationaliseringen av Weys teoretiska ramverk, är noggrant korrelerade mot både själva teorin och fallen som ska analyseras.68 I denna undersökning utgår variablerna, i form av

Weys principer direkt från det teoretiska ramverk som tidigare tillämpats av Wey själv, således kan även den yttre validiteten69 styrkas. Kravet på undersökningens tillförlitlighet,

reliabilitet uppfylls genom konsekvent transparent utformning, lättöverskådliga analysverktyg samt tydlighet vid avgränsningar. Målbilden för en undersökning av hög reliabilitet är

uppnådd då analysen kan genomföras upprepat, av olika individer med hjälp av samma material och snarlika resultat produceras.70

62 Jensen, & Sandström, Fallstudier. s. 52.

63 Yin, Robert K. Case study research: design and methods. California, SAGE Publications, Inc. 2014. s. 202. 64 Jensen, & Sandström, Fallstudier. s. 52.

65 Johannessen & Tufte, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. s. 109–110. 66 Ibid. s. 73–74.

67 Esaiasson, et al. Metodpraktikan. s. 58–59.

68 Johannessen, & Tufte, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. s. 47–48. 69 Ibid. s. 240–241.

(20)

3.3. Val av fall

Fallet Operation Neptune Spear genomfördes efter order från högsta amerikanska politiska ort och motiverades av dåvarande President Barack Obama som en hämndaktion för

terrorattackerna den 11:e september 2001.71 Operationen fick stor uppmärksamhet bland

militärteoretiker världen över, samt skapade omfattande intresse för specialoperationer bland den amerikanska befolkningen.72 Ytterligare resulterade händelseutvecklingen i politisk vinst

för sittande regering, då opinion och media framhävde operationen som framgångsrikt genomförd.73

Fallet patrullen Bravo Two-Zero genomfördes i samband med att 22. SAS-regementet fick till uppgift att genomsöka områden i västra Irak, i syfte att lokalisera Saddam Husseins Scud-robotar som tidigare avfyrats mot Israel. Israelerna hotade att intervenera i konflikten med vedergällning,74 USA och Storbritannien ansåg situationen som allvarlig, då en större konflikt

riskerade att upplösa koalitionen. Högsta militära och politiska ledning betraktade bekämpningen av de Irakiska robotsystemen som strategiskt avgörande för att undvika israeliska hämndaktioner.75 Operationen anses synnerligen misslyckad då uppdraget

resulterade i tillfångatagandet av fyra operatörer samt tre operatörers stupande. De två fallen har valts utefter flertalet kriterier som kan återspeglas i respektive

specialoperation. Båda fall föranleddes av politiska händelser och bedömdes av beslutsfattare som nödvändiga för att åstadkomma strategiska effekter. Likaså var såväl Operation Neptune Spear som Bravo Two-Zero planerade att innehålla någon form av handpåläggning, där fysisk interaktion mellan specialförbandet och målet var nödvändig för att lösa uppgiften. Till följd av att dokumentation kring specialoperationer omfattas av stor sekretess, beaktas likvärdig tillgång till material särskilt. I syfte att säkerställa så korrekt och rättvis återgivning mellan fallen som möjligt, utan uppenbara risker för att resultatet förvrängs på grund av otillgänglig information.

71Cox, Lloyd., & Wood, Steve. 'Got him': Revenge, emotions, and the killing of Osama bin laden. Review of International Studies, 43(1). 2017 s. 122. doi:

http://dx.doi.org.proxy.annalindhbiblioteket.se:2048/10.1017/S02602105160.

72 Hasian, Marouf Jr. American Exceptionalism and the bin Laden Raid, Third World Quarterly, 33:10, 1803-1820. 2012. s. 1804. DOI: 10.1080/01436597.2012.728317.

73 Ibid. s. 1810.

74 Crawford, Steve, SAS Gulf warriors, Simon & Schuster, London, 1995. s. 73. 75 Ibid. s. 84–85, 87.

(21)

3.4. Material och källkritik

För denna undersökning utgörs det empiriska materialet av faktagranskade artiklar och publicerade böcker. Granskning av det empiriska materialet genomförs före dess att respektive källa används i analysen, i syfte att säkerställa undersökningens reliabilitet. Materialet granskas enligt grundprinciperna för källkritik, äkthet, oberoende, samtidighet samt tendens.76

Kravet på äkthet syftar till att säkerställa källans ursprung, att materialet är producerat vid angiven tidpunkt samt att författaren faktiskt är den som denne utger sig för att vara.77 För att

säkerställa att materialet som analyseras i denna undersökning uppfyller god äkthet, studeras endast förlagspublicerade böcker och faktagranskade artiklar.

Kravet på oberoende säkerställs genom att källan bekräftas av flertalet oberoende parter, att avståndet mellan berättaren och händelsen beaktas samt att källan är opåverkad av yttre påtryckningsfaktorer.78 I syfte att möta denna princip använder denna undersökning i största

möjliga utsträckning primärkällor. För Operation Neptune Spear nyttjas Ingen lätt dag som primärkälla, skriven av tidigare operatören i SEAL Team Six Mark Owen. Problematik uppstår dock då Owen är den enda primärkälla som redogjort för händelsen i öppen text, vilket

försvagar undersökningens oberoende. I strävan efter att motverka detta analyseras även sekundärkällor för att bekräfta eller dementera primärkällans berättelse. För Bravo Two-Zero nyttjas tre primärkällor skrivna av Mike Coburn, Andy McNab och Chris Ryan, samtliga vid tidpunkten SAS-operatörer som deltog i patrullen. Att samtliga var delaktiga i operationen medför att principen bör beaktas särskilt, då författarna inte är oberoende av varandra. Sekundärkällor analyseras på liknande sätt för fallet Bravo Two-Zero.

Kriteriet samtidighet uppfylls då tiden mellan händelsen och dess nedtecknande är kort. Allteftersom längre tid fortlöper efter händelsen ökar risken att minnesfel och luckor uppstår, således nedgår trovärdigheten.79 Gällande Operation Neptune Spear publicerades Owens bok

året efter det att operationen ägde rum, vilket bedöms som tillfredsställande. För Bravo Two-Zero kan Coburns bok kritiseras för att vara författad 13 år efter händelsen, McNab och Ryans verk är dock skrivna inom fyra år efter operationens genomförande.

76 Eriksson, Lars Torsten & Hultman, Jens, Kritiskt tänkande: utan tvivel är man inte riktigt klok, 3. uppl., Liber, Stockholm, 2014. s. 139–141.

77 Esaiasson, et al. Metodpraktikan. s. 291–292. 78 Ibid. s. 292–293.

(22)

Kriteriet om tendens syftar till att identifiera eventuella förvanskningar av berättelsen till följd av författarens syfte eller agenda.80 Tendensfriheten kan ifrågasattas för samtliga primärkällor

då respektive författare har kopplingar till förband och övriga kamrater som deltog i

operationen, därför kan en viss bias inte uteslutas. Genom att nyttja flera verk för att bekräfta beskrivna händelser kan dock negativa effekter motverkas.

3.5. Forskningsetiska överväganden

God forskningsetik syftar till att skydda enskilda individers känsliga uppgifter så att skador och kränkningar förhindras, forskningsetiska överväganden bör göras då en undersökning involverar direkt kontakt med andra personer.81 Då denna undersökning inte analyserar

material från exempelvis intervju- eller enkätstudier, utan enbart från nedskrivna källor, föreligger ingen risk att enskilda individer kan komma att skadas till följd av arbetet.

Undersökningen eftersträvar dock att upprätthålla ett etiskt förhållningssätt. I syfte att uppnå tillfredsställande systematik och hederlighet, bör undersökningen genomsyras av tydliga forskningsstrategiska kriterier samt intersubjektivitet.82 I strävan efter att undvika att resultatet

på förhand påverkas av bias83 till följd av förvrängt urval eller fabricering av data, förs en

motiverande diskussion kring val av teori, metod och fall. För att påvisa avsaknaden av bakomliggande syften till gjorda val, eftersträvas transparens och kritisk granskning under studiens gång.

80 Esaiasson, et al. Metodpraktikan. s. 294–295.

81 Johannessen & Tufte, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. s. 60–61. 82 Esaiasson, et al. Metodpraktikan. s. 24–25.

(23)

3.6. Operationalisering

Under operationaliseringen utvecklas forskningsfrågan från det vetenskapliga problemet till det forskningsbara. Utifrån teori och begrepp framställs lämpliga indikatorer, vilka används för att göra fenomen mätbara då empirin analyseras.84 Det meningsbärande innehållet i

respektive av Weys principer sammanfattas och omarbetas till frågor, vilka i sin tur utgör indikatorer.85 Genom att indikatorerna är noggrant framtagna utifrån teorin kan god

begreppsvaliditet uppnås och risken för att systematiska fel begås kan minimeras.86

Då Weys analys av Art of War är mer detaljerad har respektive utav Sun Tzus principer genererat två indikatorer, medan den mindre utförliga analysen av Stratagematon resulterar i att Frontinus principer endast genererar en indikator var. För att Sun Tzus principer ska anses uppfyllda, ska minst en av två indikatorer närvara i empirin.

De framtagna indikatorerna presenteras i analysverktyget. Genom att mäta förekomsten av principerna i respektive fall, kan förklaringskraften av Weys teoretiska ramverk styrkas eller försvagas.

84 Johannessen & Tufte, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. s. 44–45. 85 Ibid. s. 109–114.

(24)
(25)

4. Analys

4.1. Operation Neptune Spear

I efterdyningarna av terrorattentaten den 11:e september 2001 bedrevs omfattande arbete med att försöka lokalisera hjärnan bakom handlingarna, Osama bin Laden. Under flera års tid spenderades stora resurser bland olika amerikanska myndigheter för att lokalisera bin Laden, dock utan framgång. Det skulle dröja till augusti 2010 innan NSA (National Security Agency) lyckades peka ut en trolig plats i Pakistan genom att pejla ett telefonsamtal. Efter att CIA (Central Intelligence Agency) övervakat platsen i åtta månader varskoddes President Barack Obama om att bin Ladens bostad sannolikt var funnen. Beslutet fattades att genomföra operationen, varpå SEAL Team Six påbörjade att förbereda anfallet som skulle eliminera bin Laden i bostaden utanför Abottabad.87

4.1.1. Analys

Extraordinära trupper

Genomfördes anfall i samverkan med reguljära styrkor? Anfallet av bin Ladens

fastighetskomplex möjliggjordes genom att SEAL Team Six understöddes av SOAR (Special Operations Aviation Regiment) med helikoptertransport.88 Även CIA deltog i

specialoperationen med en tolk, vilken ingick i en av grupperna som flögs in.89 SEAL Team

Six understöddes av delar ur ett annat SEAL-kompani, vilka understödde operationen från två CH-47 Chinook-helikoptrar.90

Anfallsskedet under specialoperationen understöddes av andra enheter, dock hade dessa anpassats och utbildats specifikt för detta uppdrag. Samverkan med SOAR anses som

väsentligt för operationen, men förbandet är inte att betrakta som reguljärt. Med anledning av de understödjande styrkornas sammansättning tolkas indikatorn som frånvarande.

87Cawthorne, Nigel, Warrior elite: 31 heroic special-ops missions from the raid on Son Tay to the killing of

Osama Bin Laden, Ulysses, Berkeley, CA, 2011. s. 305-308.

88 Panzeri Jr, Peter F. Killing bin Laden – Operation Neptune Spear 2011. Osprey Publishing Ltd. New York. 2014. s. 35.

89 Owen, Mark & Maurer, Kevin, Ingen lätt dag: en elitsoldats självbiografi: [en unik rapport inifrån

specialstyrkan som dödade Usama bin Ladin], NoNa, Göteborg, 2012. s. 157.

(26)

Kombinerades våldsutövande och icke-våldsutövande metoder? För operationen gavs SEAL Team Six två huvudsakliga uppgifter, att nedkämpa eller tillfångata bin Laden och att tillvarata dokument och elektronik för ytterligare information.91 Grupperna som bröt in i bin

Ladens fastighet understöddes av ytterligare en styrka som upprätthöll kontroll utanför fastighetens murar, genom att omhänderta eventuella civila och lokal polis. Vilket visades nödvändigt då flertalet nyfikna lokalinnevånare kom till platsen, genom att säga att en övning pågick kunde de övertalas till att lämna platsen.92

Tack vare att en styrka allokerades till att upprätthålla yttre säkerhet kring bin Ladens fastighetskomplex, kunde verksamheten innanför murarna pågå ostört. Eftersom den yttre styrkan bidrog till operationens framgång utan våld, kan indikators närvarande identifieras.

Överraskning

Anfölls motståndaren där de var oförberedda? SEAL Team Six var initialt negativt inställda till att låta helikoptrar flyga dem hela vägen fram till anfallsmålet, utan förespråkade att helikoptrarna skulle släppa truppen en bit bort för att bibehålla överraskningseffekten.93

Anfallet genomfördes dock med särskilt tystgående helikoptrar som möjliggjorde att de kunde komma mycket nära anfallsmålet utan att avslöjas. 94 För att minimera risken för att bin Laden

och hans närstående skulle hinna organisera ett försvar eller hinna förbereda självmordsvästar, skulle en grupp repellera ned på taket och ta sig direkt till bin Ladens förmodade sovrum.95

Något som dock misslyckades, till följd av att en helikopter tvingades till nödlandning.96

Den tilltänkta planen för att kringgå ett försvar av bin Ladens komplex misslyckades. Ändock lyckades aldrig organiserat försvar av fastigheten upprättas, endast en kortare eldstrid bröt ut mot en enskild motståndare. Vidare observerades inget bärande av självmordsvästar. Då SEAL Team Six lyckades nå bin Laden utan att möta omfattande försvar, bedöms indikatorn som närvarande.

91 Panzeri Jr. Killing bin Laden. s. 35.

92 Owen & Maurer, Ingen lätt dag. s. 136, 204. 93 Ibid. s. 137.

94 Panzeri Jr. Killing bin Laden. s. 74.

95 Owen & Maurer, Ingen lätt dag. s. 136–137, 142. 96 Cawthorne, Warrior elite. s. 308.

(27)

Gynnades specialoperationen av information från lokalbefolkning? Från dess att helikoptrarna lyfte från den amerikanska basen i Afghanistan och flög in i pakistanskt luftrum,97 till dess att anfallsmålet nåddes förekom ingen kontakt med pakistanska

innevånare.98 Dock lyckades en medlem ur SEAL Team Six utvinna kritisk information från

två av bin Ladens närmsta, som bekräftade Osama bin Ladens identitet.99

Det undersökta empiriska materialet lämnar utrymme för tolkning. Trots att bin Ladens identitet verifierades på plats genom information från icke-kombattanter, ledde denna

information inte till att överraskning uppnåddes. Således bedöms indikatorn som frånvarande.

Flexibilitet och förmåga att verka bakom fiendens linjer

Ledde snabba beslut på plats till framgång? Då en av de två Black Hawk-helikoptrarna hade piloten svårigheter att hovra över fastigheten där operatörerna skulle repellera ner, vilket föranledde ett beslut om att istället landa båda helikoptrar.100 En helikopterns stjärt fastnade i

fastighetens omgivande mur och kraschlandade, ändå rusade operatörerna ut och påbörjade anfallet.101 Likaså tvingades en grupp att bryta in på en alternativ plats, efter en misslyckad

inbrytning.102

Besluten att fortsätta anfallet istället för att avbryta på grund av de uppkomna friktionerna, påvisar flexibelt tänkande och viljan att agera. Således bedöms indikatorn som närvarande.

97 Cawthorne, Warrior elite. s. 307.

98 Hasian, American Exceptionalism and the bin Laden Raid. s. 1804. 99 Owen & Maurer, Ingen lätt dag. s. 200–201.

100 Ibid. s. 173–174, 187.

101 Cawthorne, Warrior elite. s. 308–309. 102 Owen & Maurer, Ingen lätt dag. s. 180.

(28)

Gynnades specialoperationen av språklig och/eller kulturell förståelse? En operatör som deltog i operationen hade utbildats i arabiska för att möjliggöra kommunikation med bin Ladens närstående.103 Ytterligare var en tolk som talade arabiska närvarande under

operationen.104 Efter en stridskontakt med bin Ladens närstående, övertalades en kvinna med

barn till att ge upp genom kommunikation på arabiska.105

Operationen besatt språklig förståelse genom att medföra utbildad personal, vilka kunde kommunicera med bin Ladens medhjälpare. Således anses indikatorn närvara.

Underrättelser

Kunde underrättelser inhämtas oupptäckt? Då NSA och CIA tidigare bedrivit omfattande inhämtning på elektronisk väg, samt genom förhör av tillfångatagna misstänkta kunde SEAL Team Six förses med väsentlig information.106 Specialförbandet studerade även material som

inhämtats medelst satelliter och drönare.107 Att tidigare genomförd informationsinhämtning

kunde levereras direkt till deltagande soldater anses som en tydlig framgångsfaktor.108

Då SEAL Team Six försågs med tidigare bearbetat material från stödjande organisationer, behövde inte operationen föregås av egen underrättelseinhämtning. Således exponerades aldrig den enhet som senare genomförde operationen, därav betraktas indikatorn som närvarande.

Fans goda underrättelser om motståndaren inför specialoperationen? Inför operationen skedde ett omfattande arbete med att lokalisera och identifiera bin Ladens bostad, flera amerikanska myndigheter spenderade åratal på att spåra al-Qaeda-ledaren.109 Vilket under

planeringsskedet gynnade mycket noggranna studier kring det misstänkta

fastighetskomplexet, varpå en skalenlig miniatyr konstruerats.110 Utöver miniatyren hade även

en fullstor skalenlig övningsanläggning byggts upp.111

103 Owen & Maurer, Ingen lätt dag. s. 130. 104 Panzeri Jr. Killing bin Laden. s. 39.

105 Owen & Maurer, Ingen lätt dag. s. 182–183. 106 Cawthorne, Warrior elite. s. 306–307. 107 Owen & Maurer, Ingen lätt dag. s. 138–140.

108 Hasian, American Exceptionalism and the bin Laden Raid. s. 1804. 109 Cawthorne, Warrior elite. s. 306–307.

110 Owen & Maurer, Ingen lätt dag. s. 130–131. 111 Cawthorne, Warrior elite. s. 308.

(29)

Tack vare att underrättelseinhämtning kunde pågå under längre tid samt med omfattande resurser, behärskade SEAL Team Six nödvändig information om motståndaren och

infrastrukturen där operationen skulle äga rum. Med anledning av detta identifieras närvaro av indikatorn.

Vilseledning

Utnyttjades motståndarens åtgärder till specialoperationens fördel? Genom att organisera ett strömavbrott i området utnyttjades motståndarens bedömda brist på mörkerhjälpmedel. SEAL Team Six anföll fastighetskomplexet utrustade med avancerade bildförstärkare och infraröda riktmedel för att skapa ett stridstekniskt överläge. Soldaterna bar dessutom ljuddämpade vapen, för att kunna särskilja egen eld från motståndarens.112 Inne på området valde

anfallsstyrkan att ropa ut namnen på kända personer, för att få dem att exponera sig.113

Tack vare kvalificerade bedömningar kunde SEAL Team Six anpassa uppträdandet och utrustningen för att skapa stridstekniska fördelar, tack vare detta nedkämpades flera motståndare utan större strid. Indikatorn identifieras således som närvarande.

Drog sidoförband nytta av vilseledande åtgärder? Operationen genomfördes av de enheter som befanns på plats i Abottabad, SEAL Team Six med stöd av delar ur andra specialförband och CIA.114

Inga sidoförband förutom de som aktivt deltog, framställs i det undersökta empiriska

materialet som direkt gagnade av den vilseledning som förekom under operationen. På grund av detta bedöms indikatorn som frånvarande.

112 Panzeri Jr. Killing bin Laden. s. 75–76.

113 Owen & Maurer, Ingen lätt dag. s. 181, 189–190.

(30)

Små enheter

Genomfördes specialoperationen med begränsad verkansdel? Ombord på de fyra helikoptrar som framryckte in i operationsområdet fanns 79 soldater, varav 24 operatörer ur SEAL Team Six.115 Styrkan var dimensionerad efter President Obamas instruktion om att de skulle ha

möjlighet att ta upp strid mot fientligt agerande pakistanska trupper.116 Den anfallande styrkan

utgjordes av SEAL Team Six, resterande soldater utgjorde larmstyrka och var beredda att förstärka vid eventuella problem.117 Vid ett tillfälle tvingades anfallsgruppen att frångå

standardförfarandet, på grund av bristen på tillgänglig personal.118

Argument kan föras att 79 soldater utgör en omfattande trupp, vilket motsäger Weys princip. Dock hade varje enskild grupp tilldelats en specifik uppgift, tillsammans med presidentens uttryck om att dimensionera styrkan för ett visst hot, återfinns belägg för att operationen genomfördes med så lite personal som möjligt. Därför anses indikatorn som närvarande.

Dold infiltration

Gynnades specialoperationen av att målet nåddes oupptäckt? SEAL Team Six med övriga enheter påbörjade framryckning mot målet den 1: a maj 2011, då lyfte fyra särskilt

modifierade helikoptrar från södra Afghanistan och flög på låg höjd över bergen in i

Pakistan.119 Helikoptrarna nådde tack vare uppträdandet anfallsmålet utan upptäckt från radar,

således kunde risken för pakistansk konfrontation undvikas.120 Anfallet skulle genomföras

nattetid då de boende i fastigheten förmodligen sov, strax innan helikoptrarna lyfte mottogs en rapport om att fastigheten observerats nedsläckt.121

SEAL Team Six lyckades nå bin Ladens bostad utan upptäckt, vilket skapade en

överraskningseffekt och möjliggjorde att anfallande grupper inte mötte motstånd tidigare än väntat. Därav anses indikatorn närvarande.

115 Cawthorne, Warrior elite. s. 307-308.

116 Hasian, American Exceptionalism and the bin Laden Raid. s. 1812. 117 Owen & Maurer, Ingen lätt dag. s. 153.

118 Ibid. s. 185.

119 Cawthorne, Warrior elite. s. 307.

120 Hasian, American Exceptionalism and the bin Laden Raid. s. 1804.

121 Bergen, Peter. Manhunt: from 9/11 to Abbottabad – the ten-year search for Osama bin Laden. London, The Bodley Head, 2012. s. 215.

(31)

Skenåtgärder

Nyttjades förklädnad, maskering och/eller täckmantel? Under planeringsskedet analyserades videoinspelningar över bin Ladens bostad som visade överflygningen av en helikopter.

Helikoptertrafik i området visades ske ofta,122 då fastigheten låg i närheten av den pakistanska

militärhögskolan.123 Videon visade hur överflygningen skedde utan reaktion från fastigheten,

vilket ledde SEAL Team Six slutsats om att nyttja helikopter för att nå anfallsmålet124

Att SEAL Team utnyttjade ett uppträdande som identifierats i området för att komma nära inpå anfallsmålet utan att väcka uppmärksamhet visar tecken på en maskerande åtgärd. Således bedöms indikatorn som närvarande.

4.1.2. Resultat

122 Owen & Maurer, Ingen lätt dag. s. 141.

123 Wallace, David A. Operation Neptune’s Spear: The Lawful Killing of Osama bin Laden. Israel Law Review. Vol. 45, no. 2, 2012, s. 368.

(32)

4.2. Bravo Two-Zero

I januari 1991, under det första Irakkriget påbörjades den USA-ledda koalitionens serie flyganfall mot irakiska mål, vilka resulterade i att majoriteten av Saddam Husseins strategiska förmågor slogs ut. Konflikten tog däremot en oönskad vändning då irakiska trupper sköt Scud125-robotar mot Israel. Israelerna hotade i sin tur att intervenera i konflikten genom

vedergällningsaktioner mot Irak.126 USA och Storbritannien insåg allvaret i israelernas hot

eftersom en enskild inblandning sannolikt skulle resultera i upplösandet koalitionen. 22. SAS-regementet beordrades till att bekämpa robotsystemen i irakisk besittning, SAS avsåg att lösa uppgiften genom sabotage och målinvisning av eget flyg.127

4.2.1. Analys

Extraordinära trupper

Genomfördes anfall i samverkan med reguljära styrkor? I planeringsskedet av operationen var Bravo Two-Zero-patrullen menad att ha understöd från eget attackflyg, vilket via satellitkommunikation skulle haft samband med patrullen. Syftet var att patrullen skulle kunna målutpeka Scud-robotenheter för att möjliggöra bekämpning från luften.128 Redan vid

första förbindelseprovet kunde dock patrullen konstatera att de inte kunde upprätta samband med högre chef, således inte heller med understödjande enheter.129 Samverkan med reguljära

enheter skulle även ha skett via VHF, men till följd av att kryptoutrustningen inte fungerade korrekt kunde inte fullständiga meddelanden sändas.130 Att Bravo Two-Zero tvingades till att

bryta det ursprungliga uppdraget för hämta ny sambandsutrustning, grundades i att patrullen redan innan avmarsch tilldelats felaktiga kanaldata.131

Med anledning av att patrullen inte lyckades upprätta någon form av robust samband till högre chef, möjliggjordes aldrig något anfall i samverkan med reguljära förband. Således kan inte närvaro av indikatorn påträffas.

125 Crawford, SAS Gulf warriors. 104-106. 126 Ibid. s. 73.

127 Ibid. s. 84-89.

128 Coburn, Mike, Soldier five: the real truth of the Bravo Two-Zero mission, Mainstream, Edinburgh, 2004. s. 24.

129 Ryan, Chris, Den ende som kom undan, Forum, Stockholm, 1995. s. 58.

130 Connor, Ken, Elitstyrka SAS: från ökenkrigare till ghost force, Historiska media, Lund, 2001. s. 391. 131 Coburn, Soldier five. s. 65–70.

(33)

Kombinerades våldsutövande och icke-våldsutövande metoder? Beslutet att tilldela SAS ansvaret för operationen fattades efter det att stora delar av irakiskt luftvärn och flygvapen slagits ut.132 Då koalitionens befälhavare identifierade tillfället att neutralisera hotet som

Scud-robotarna utgjorde, fattades beslutet att SAS skulle genomföra målutpekning av dessa.133 Bravo Two-Zero-patrullen tilldelades två uppgifter, lokalisera och nedkämpa

Scud-robotar och dess mobila avfyringsramper, samt sabotera de fiberoptiska förbindelser som matade verkanssystemen med måldata.134 Patrullen som del av koalitionens verksamhet i Irak

och Kuwait agerade inom ramen för FN, vilka prioriterade att lösa konflikten genom militära medel. Således syftade inte operationen till någon typ av upprorsbekämpning, där fokus kunde ha riktats mot att bilda opinion mot Saddam Hussein bland landets innevånare.135

På grund av operationens karaktär som ett rent sabotageuppdrag med tydligt formulerade ramar att förhålla metoderna till, samt patrullens aktiva åtgärder för att undvika kontakt med lokalbefolkningen betraktas indikatorn som frånvarande.

Överraskning

Anfölls motståndaren där de var oförberedda? Koalitionens ledning identifierade ett tillfälle då motståndarens försvar var svagt efter att luftvärn och flygvapen lamslagits, varpå SAS insats i området fastställdes.136 Tidigt efter att uppgiften påbörjats tvingades patrullen till ett

avbryt, vilket förhindrade att ett anfall mot de huvudsakliga målen genomfördes.137 Patrullen

övervägde att genomföra ett anfall mot det luftvärnsbatteri som var grupperat i närheten, dock uteslöts detta då operationens uppgifter inte innefattade sabotage av irakiskt luftvärn.138

Argument kan föras kring att beslutet av tid och plats för patrullen fattades med strävan efter att anfalla då motståndarens var svag. Eftersom något planerat anfall inte ägde rum innan patrullen röjdes, kunde överraskningsmomentet som Weys princip eftersöker aldrig uppnås. Därför bedöms indikatorn som frånvarande.

132 McNab, Andy, Bravo två-noll: den sanna berättelsen om en kommandostyrka bakom fiendelinjerna i Irak, Forum, Stockholm, 1994. s. 73.

133 Ibid. s. 87-88.

134 Crawford, SAS Gulf warriors. s. 102-103. 135 Ibid. s. 99-100.

136 Coburn, Soldier five. s. 87-88. 137 Crawford, SAS Gulf warriors. s. 114. 138 Ryan, Den ende som kom undan. s. 57.

(34)

Gynnades specialoperationen av information från lokalbefolkning? SAS normala strävan om samverkan med civila kunde inte tillämpas av Bravo Two-Zero med anledning av belöningen som irakiska aktörer utlovat, i utbyte mot information om västerländska soldater. Därför försökte patrullen i största utsträckning undvika all konfrontation med lokalbefolkningen.139

En gruppmedlem beskriver hur risken för att patrullen skulle bli avslöjad efter att en pojke sett dem, medförde en stark rädsla.140 En annan beskriver att han vid mötet med pojken

övervägde att skjuta honom, men beslutade sig att försöka fånga honom. Dock förgäves då pojken redan var långt före, på väg mot närmsta irakiska luftvärnsgruppering.141 En tredje

gruppmedlem beskriver dock aldrig att någon ur patrullen försökte fånga pojken, men att mötet med stor sannolikt innebar att Bravo Two-Zero röjdes.142

Trots att berättelserna skiljs åt, beskriver samtliga hur kontakten med lokalbefolkningen förorsakade att patrullen upptäcktes. Således anses indikatorn som frånvarande.

Flexibilitet och förmåga att verka bakom fiendens linjer

Ledde snabba beslut på plats till framgång? Bravo Two-Zero flögs in i Irak tillsammans med två ytterligare patruller.143 De två grannpatrullerna bröt operationen tidigt, den ena redan

innan urlastning av helikoptern skett, till följd av ett snabbt beslut att terrängen inte var gynnsam i området. Chefen för Bravo Two-Zero fattade ett snabbt beslut om att skicka iväg den helikopter som placerat patrullen i ogynnsam terräng.144 Platsen som patrullen tillfälligt

upprättade sin bas på omgärdades av såväl civila bosättningar som irakiska militära

grupperingar, patrullchefen uttrycker själv att platsen ur taktisk synvinkel lika gärna kunde ha varit Picadilly Circus.145

Det beslut som chefen för Bravo Two-Zero tvingades fatta under landningen med helikopter i insatsområdet resulterade i att patrullen landsattes så pass nära motståndaren att de blev upptäckta, redan innan någon form av bekämpning mot utpekade mål kunde genomföras. Således tolkas indikatorn som frånvarande.

139 Crawford, SAS Gulf warriors. s. 100–101. 140 Ryan, Den ende som kom undan. s. 59. 141 McNab, Bravo två-noll. s. 99.

142 Coburn, Soldier five. s. 70–71.

143 Crawford, SAS Gulf warriors. s. 93–95. 144 Connor, Elitstyrka SAS. s. 398.

(35)

Gynnades specialoperationen av språklig och/eller kulturell förståelse? En samförståelse rådde inom regementet om hur tillämpandet av SAS traditionella ”hearts-and-minds-policy” kunde vara fördelaktigt vid påträffandet av lokala beduiner, genom utbytet av exempelvis mat och filtar mot värdefull information.146 Dock försökte Bravo Two-Zero aktivt att undgå

upptäckt då en irakisk pojke som vallade getter passerade patrullens tillfälliga bas.147

Ytterligare kvarstannade patrullen på samma plats en längre tid efter att en beduin vallat sina getter intill dem, trots det att beduinerna ofta vallar längs samma rutt. En gruppmedlem uttrycker att patrullen borde ha känt till lokalbefolkningens rutiner och därför lämnat platsen.148

Eftersom Bravo Two-Zero i största utsträckning eftersträvade att undgå upptäckt, uppstod aldrig något tillfälle att tillämpa språkliga eller kulturella kunskaper i kontakt med irakier. Dessutom uttrycker en gruppmedlem explicit bristen på förståelse för lokalbefolkningens levnadssätt. Med detta motiv kan indikatorn anses frånvarande.

Underrättelser

Kunde underrättelser inhämtas oupptäckt? Patrullens initiala uppgift syftade till att lokalisera mobila avfyringsramper för Scud-robotar och markförbindelser.149 Bravo Two-Zero lyckades

identifiera fåtalet platser där robotar sköts ifrån, dock endast genom att observera själva avfyringen över horisonten.150 Delar av patrullen genomsökte även ett område efter

markförbindelser utan framgång, det enda som tydligt kunde observeras var irakiska luftvärnsbatterier.151

Då Bravo Two-Zero lyckades att lokalisera vissa irakiska förband skulle argument kunna föras att patrullen inhämtade underrättelser oupptäckta, dock identifierades aldrig någon exakt plats för varken Scud eller markförbindelser. På grund av att patrullens huvudsakliga mål aldrig lokaliserades bedöms indikatorn som frånvarande.

146 Connor, Elitstyrka SAS. s. 399. 147 Ryan, Den ende som kom undan. s. 59. 148 Coburn, Soldier five. s. 48.

149 Crawford, SAS Gulf warriors. s. 102-103. 150 McNab, Bravo två-noll. s. 95.

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :