• No results found

ATT HITTA HEM : - Vägen till droger och missbruk

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "ATT HITTA HEM : - Vägen till droger och missbruk"

Copied!
31
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ATT HITTA HEM

- Vägen till droger och missbruk

Örebro universitet

Institutionen för Juridik, Psykologi och Socialt arbete

Socionomprogrammet termin 6, C-uppsatts 15 poäng VT19

Författare: Anna Blomquist och Rebecca Kinell

(2)

Blomquist Anna, Kinell Rebecca Örebro universitet Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete C- uppsats, 15 högskolepoäng Vt 2019

Abstract

Drug abuse is today a big problem in the society that affects people of all ages, adolescents can be considered a vulnerable group. There are many ways for a human to start using drugs. It can be biological factors or psychological factors, but the adolescents own stories of why they started using drugs is missing in the earlier research. We want to investigate why adolescents start using drugs and develop a drug addiction. We want to study the turning points for the adolescents. To find the different turning points we are going to do a narrative analysis and study what five different people has told in different podcast sections about their childhood, their time as adolescents and their way to drug addiction. We have used empirical data from different podcast sections, therefor have we done a netnography studie. To analyze the stories, we have used narrative theory and concepts as identity. The studies result shows that there are several reasons why adolescents develop a drug addiction. The adolescents might had a god childhood or a bad childhood, good or bad results in the school. It does not exist a typical pattern for a youth to start using drugs. Something that the five adolescents has in common is that they all had described a longing to find themselves and their identity. Because of the drugs the adolescents describe that they found “home”.

(3)

Blomquist Anna, Kinell Rebecca Örebro universitet Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete C- uppsats, 15 högskolepoäng Vt 2019

Sammanfattning

Missbruk är idag ett problem i samhället som påverkar människor i alla åldrar och ungdomar kan anses vara en utsatt grupp. Det kan finnas många olika orsaker till att börja missbruka, biologiska eller psykologiska faktorer men något som inte tagits upp är ungdomarnas egen förklaring varför de hamnade i ett missbruk. Det vi vill undersöka är att se varför ungdomar börjar testa narkotika och hamnar i ett missbruk. Vi vill ta reda på vad självaste vändpunkten är för dessa ungdomar. För att finna de olika vändpunkterna kommer vi att göra en

narrativanalys och studera fem personers berättelser som de delgivit i olika poddavsnitt. De berättar om sin uppväxt, ungdomstid och vägen in i missbruket. I och med att vi använder oss av empiri som finns genom poddavsnitt har vi gjort en netnografistudie. För att analysera de ungas berättelser har vi valt att använda oss av narrativ teori samt begreppet identitet. Studiens resultat visar att det finns flera skäl till varför en ungdom hamnar i ett missbruk. Ungdomen kan ha haft en bra eller en dålig uppväxt, en bra eller dålig skolgång. Det finns ingen typisk väg in i missbruket. Något som de fem unga har gemensamt är att finna sin identitet och hitta “hem” och det är tack vare narkotikan de känner att de hittat hem. Nyckelord: Missbruk, ungdomar, identitet, uppväxt, hitta hem

(4)

Förord

Vi vill tacka vår handledare Kjerstin Andersson Bruck för värdefull hjälp, stöttning, intressanta diskussioner och nyttig feedback. Vi vill även tacka alla personer som så öppet berättat i olika poddavsnitt om sina liv och deras väg in i missbruket. Utan er hade inte denna studie varit möjlig att genomföra. Slutligen vill vi tacka våra nära och kära som funnits där och stöttat, lyssnat, uppmuntrat oss och kommit med feedback på texten under arbetets gång. Ert fantastiska stöd har lyft oss framåt!

(5)

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Problemformulering och syfte ... 2

Tidigare forskning ...3

Missbruk ur ett psykologiskt perspektiv...3

Missbruk ur ett biologiskt perspektiv ...3

Missbruk ur ett socialt perspektiv ...4

Teori ...6

Narrativ teori ...6

Identitet ...6

Metod ...7

Urval och begränsningar ...8

Analysmetod ...8

Studiens tillförlitlighet ... 10

Etik ... 10

Presentation av empiri och analys ... 11

Max historia ... 11

Analys av Max historia ... 13

Lottas historia... 16

Analys av Lottas historia ... 17

Hitta hem ... 19

Slutdiskussion ... 21

Metoddiskussion och förslag till vidare forskning ... 23

(6)

1

Inledning

Ungdomar, psykisk ohälsa, droger, missbruk och att hitta sig själv. Det är ord som väcker många tankar, känslor och funderingar. De flesta vet att ungdomar brukar droger men att droganvändandet bland unga ökar och att fler dör av överdoser är inte lika allmänt känt. År 2017 var det 274 personer som dog av överdoser som var av misstag, dessa 274 personerna var mellan 15 och 34 år gamla. Det har även skett en förändring av vilka droger som brukas. För 20 år sedan var heroin den drog som mest frekvent brukades. I dagens samhälle finns det många nya droger, ett exempel är fentanyl och det kan vara svårt att veta vilken mängd av drogen som kroppen kan hantera av de nya drogerna, vilket kan vara en orsak till att allt fler dör av överdoser (Sverigesradio, 2019). Mellgren (2018) beskriver att många länder i världen går mot en mer drogliberal syn. Idag är allt bruk av narkotikaklassade medel olagligt i

Sverige, både bruk och innehav kan resultera i fängelsestraff. Under en längre tid har det funnits en politisk vision om ett samhälle helt fritt från narkotika. I takt med att andra länder intar en mer liberal syn på narkotika har debatten även förts här, om att Sverige bör satsa på en så kallad skadereduktion för att begränsa narkotikans negativa effekter. Även debatten om att avkriminalisera narkotika har påbörjats i Sverige. Behandlingsinsatserna har blivit bättre i Sverige under de senaste åren bland annat på grund av ändrade föreskrifter hos

Socialstyrelsen, där åtgärder med substitutionsläkemedel som metadon och subutex underlättat behandlingen av missbrukare.

I Sverige har flera debattartiklar publicerats där yrkesgrupper går samman för en mer drogliberalsyn. Bland annat har De Basso, m fl. (2019) som alla är advokater eller jurister gått samman och arbetar för att avkriminalisera det egna bruket av narkotika. Debattörerna menar att dagens narkotikapolitik orsakar mer skada än nytta. Idag motverkas statens ambitioner för ett välfärdssamhälle och god folkhälsa av den narkotikapolitik som förs. De Basso m.fl. (2019) beskriver att samhället har förändrats sen målet om det narkotikafria samhället formulerades. Dagens system där missbrukare kan straffas med böter eller fängelse får inte människor att missbruka i mindre utsträckning, utan resulterar i att stigmatiseringen kring narkotika ökar. Istället för att få adekvat vård förs missbrukarna närmare antisociala grupper och förstärker en kriminell identitet. Istället för att få vård och behandling stämplas dessa människor som brottslingar (De Basso, m fl. 2019).

Ungdomar kan anses vara särskilt utsatta i dagens samhälle, då de ska passa in i samhället, i sin umgängeskrets och samtidigt skapa sig en egen identitet och förbereda sig för vuxenlivet. Det i sig kan resultera i stor press och förvirring som gör att narkotika blir ett sätt att rymma ifrån verkligheten. Socialstyrelsen (2017) beskriver att den psykiska ohälsan bland barn, unga och unga vuxna har ökat de senaste 20 åren. Ökningen består bland annat av diagnoser som depression och ångestsyndrom. Bland unga män ökar främst missbruk av substanser. Både Socialstyrelsen (2017) och Folkhälsomyndigheten (2017) beskriver att psykisk ohälsa kan anses vara ett paraplybegrepp som omfattar både självrapporterade psykiska besvär som nedstämdhet och oro eller psykiska sjukdomar som hälso- och sjukvården diagnostiserar och behandlar. Allt fler unga själv rapporterar tidigt om sina psykiska besvär och

Folkhälsomyndigheten (2017) beskriver att det finns flera studier som visar på att det finns ett samband mellan tidig självrapportering och senare psykisk sjukdom i form av depression och ångestsyndrom. Således har ökningen av självrapporterade besvär resulterat i att allt fler unga får specialiserad vård för sin psykiska ohälsa (Socialstyrelsen, 2017). I vår studie kommer fokus att ligga på självrapporterade psykiska besvär.

(7)

2 Den tidigare forskningen påvisar olika faktorer till varför unga börjar missbruka. Dock är den tidigare forskningen fokuserad på olika teorier, vissa studier syftar till att påvisa biologiska orsaksförklaringar medan andra studier syftar till att påvisa psykologiska förklaringar till varför unga hamnar i missbruk. Al-anon (2019) menar att orsaken till att ungdomar testar narkotika kan bero på att det finns mer lättillgängligt idag i och med internet. Vidare att fler unga lider av psykisk ohälsa och självmedicinerar med narkotika, eller att de rådande normerna och värderingarna som finns i umgängeskretsen påverkar ungdomen att testa

narkotika. Dock har det under genomgången av den tidigare forskningen uppmärksammats att de ungas egna berättelser saknas. Att missbruket bland unga är ett växande problem går inte att blunda inför. Allt fler unga överdoserar och dör på grund av narkotikamissbruket. För att få en djupare förståelse för varför unga börjar missbruka behöver deras berättelser

synliggöras. Genom att lyssna på de ungas egna berättelser kan det tänkas att nya

inkörsportar till missbruk synliggörs, vilket kan resultera i att unga som börjat missbruka kan få hjälp tidigare. Vilket också kan minska kostnaderna i samhället för missbruksvård men också det mänskliga lidandet som kan uppstå i samband med missbruk.

Det finns relativt få forum där unga missbrukare kan göra sin röst hörd. Deras röster hörs inte i samhällsdebatten, inom forskningen eller i politiska beslut, men i och med att poddar blivit allt större har även unga missbrukare fått ett forum där deras röster och berättelser kan höras. Att de unga får en plattform där de får möjlighet att berätta sina historier och upplevelser kan anses vara viktigt av olika aspekter. Det kan det resultera i att stigmat och den eventuella skammen av att vara missbrukare minskar då de hör att det finns fler. Det kan vara en hjälp att ta sig ur missbruket, genom att lyssna på andras historier och hur de gått tillväga. Men det ger också hjälpare en inblick i missbrukarens liv, vad de går igenom, vad som fick dem att testa narkotika och hur deras väg in i missbruket såg ut. För att hjälparna ska kunna utvecklas och hjälpa till i ett tidigare skede. Producenterna Pettersson och Jahge (2017) beskriver att med podd så menas det ofta att det handlar om en serie av olika poddavsnitt. Det finns idag en mängd olika format för hur poddar utformas. Det vanligaste är dock att det är två personer som ”äger” podden och att dessa samtalar med varandra eller bjuder in gäster som de

intervjuar.

Problemformulering och syfte

Narkotika är något som påverkar både kroppen och livet. Narkotikan kan få kroppen att inte fungera som den ska och den kan påverka livet i den omfattningen att narkotikan blir det viktigaste av allt (Umo, 2019). Ungdomar i dagens samhälle ska inte behöva få livet upp och nedvänt på grund av narkotika. Många forskare fokuserar antingen på de psykologiska eller biologiska faktorerna som gör att en ungdom hamnar i ett missbruk. Två exempel är Bala m fl. (2018) som i sin studie lyfter det biologiska perspektivet. Forskarna menar här att

missbruk är en allvarlig sjukdom som är jämförbar med diabetes eller astma. Således går det att lindra sjukdomen men personen kan aldrig helt bli fri. Berglund, Berggren & Fahlke (2013) menar tillskillnad mot Bala m fl. att missbruk orsakas av psykologiska förklaringar. Bland annat att den unge tidigt under uppväxten kan ha vart med om trauman som resulterat till självmedicinering med narkotika. För att få en djupare förståelse för att se vad det är som påverkar en ungdom att testa narkotika och sedan fastna i ett missbruk behöver de ungas röster höras. Genom retrospektiva berättelser ämnar studien att analysera ungas berättelser om deras väg in i missbruk genom narrativteori och identitet. Genom skrivna begrepp kommer studien att nå en djupare förståelse för varför unga hamnar i missbruk. Men också för att se vilka tidiga tecken på missbruk eller droganvändning som föreligger och som idag missas, vilket kan resultera i ett bättre förebyggande arbete.

(8)

3

Tidigare forskning

Alkohol- tobak- och narkotikaanvändning bland ungdomar har ökat under de senaste åren och resulterat i stora hälsoproblem. Milan m fl., (2013) studie visar att 20 procent av amerikanska ungdomar i åttonde klass någon gång har brukat narkotika. En svensk studie visar på skolans betydelse för barn och ungdomars utveckling och vilken skyddsfaktor som föreligger om ungdomen klarar skolan med fullständiga betyg. Milan m fl., (2013) tar upp att

skolmisslyckanden har visat sig vara en särskild riskfaktor för att den unge ska utveckla ett alkohol- och/eller narkotikamissbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa. Forskarna menar att det är oroväckande att allt fler ungdomar i Sverige avslutar högstadiet utan behörighet till vidare studier, trots kunskapen om vilka riskfaktorer det innebär (Stigsdotter Ekberg, Fonseca, Anderberg & Dahlberg, 2016).

Missbruk ur ett psykologiskt perspektiv

Forskare som anser att missbruk beror på psykologiska faktorer menar främst att det finns bakomliggande psykologiska orsaker som gör att unga hamnar i missbruk. Exempelvis anses trauman i den tidiga barndomen vara en riskfaktor för att den unge ska utveckla ett missbruk. Missbruk kan således vara en form av självmedicinering mot psykiska symptom exempelvis ångest, aggressivitet, nedstämdhet eller känslor av meningslöshet (Berglund, Berggren & Fahlke, 2013). Foshee, Reyes, Gottfredson, Chang och Ennett (2013) beskriver i en longitudinella studie sambandet mellan att leva i ett destruktivt förhållande, bli utsatt för psykisk och fysiskt våld och missbruk. Studien syftar till att påvisa konsekvenserna av att leva i ett destruktivt förhållande som drogmissbruk, psykisk ohälsa och sämre relation till vänner och familj. Studien utfördes i North Carolina på skolungdomar i klasserna 8-12. Konsekvenserna av att leva i ett destruktivt förhållande skiljer sig mellan vilken typ av våld personen blivit utsatt för och vilket kön personen har. Flickor som utsattes för fysisk

misshandel i förhållandet började i högre grad än pojkarna att missbruka marijuana, även om det enbart var en marginell skillnad jämfört med pojkarna. Det föreligger också samband mellan psykiskt och fysiskt våld inom förhållandet och sämre skolresultat och sämre relation till vänner och familj. Att som ungdom bli utsatt för våld i någon form av en partner kan således resultera i stora konsekvenser som missbruk och icke fullständiga betyg för den utsatta. Problem-behavior theory, PBT, är ett social-psykologiskt ramverk som fokuserar på att förklara ungdomars olika beteenden som inte stämmer in i samhällets normer. Exempel på problem kan vara alkoholmissbruk, narkotikamissbruk, våldsamt beteende eller avvikande sexuell läggning. Denovans (1996) studie visar på att ungdomar i hög grad i tidig ålder börjar missbruka narkotika och alkohol för att sedan gå över till ”lättare” droger exempelvis

marijuana för att till sist missbruka tyngre droger. Forskarna lyfter utöver PBT riskfaktorer som depression, ångest och ilska som riskfaktorer för att hamna i ett missbruk. Vidare menar forskaren att människan har olika personlighetsdrag som resulterar att det är lättare eller svårare att hamna i ett missbruk. Att vara självständig, ha en övertro på sig själv och att skolan inte behövs är riskfaktorer som kan resultera i ett missbruk. Att däremot se värdet i skolan och lärandet, ha ett gott självförtroende och en ödmjukhet minskar risken för att hamna i ett missbruk (Denovan 1996).

Missbruk ur ett biologiskt perspektiv

Ur ett biologiskt perspektiv anses missbruk vara en allvarlig sjukdom. Bala m fl. (2018) beskriver att missbruk är en allvarlig kronisk sjukdom som kan jämföras med astma eller diabetes. Det vill säga att det går att lindra besvären men sjukdomen går inte att bota. För att vidare förklara varför vissa människor börjar missbruka behöver de biologiska effekter som

(9)

4 narkotikan ger synliggöras, exempelvis opiater som oftast ger ett rus där missbrukaren

upplever en känsla av lugn i kroppen och där all smärta försvinner. Om personen innan lider av en depression kan narkotikan tränga bort upplevelsen av depression för en stund. När personen sedan inser att hen har ett missbruksproblem eller inte får tag på mer narkotika är risken stor för att personens depression blir värre. Det resulterar i en ond spiral som oftast är mycket svår att ta sig ur (Bala m.fl. 2018).

Waaktaar, Kan och Torgersen (2017) menar att det finns ett samband mellan genetik och missbruk. Forskarna har genomfört en longitunell studie på tvillingpar som visar att det föreligger ett samband mellan genetiska förutsättningar och missbruk. Först i åldern 12–14 år visar det sig om ungdomen har generna för missbruk. Det börjar oftast med att den unge brukar tobak eller alkohol och sedan går över till ”lätta” droger som hasch. När ungdomarna sedan kommer upp i åldrarna 21–24 år övergår missbruket till tyngre droger vilket kan vara amfetamin eller heroin. Det finns givetvis vissa ungdomar som ”nöjer” sig med att bruka ”lätta” droger eller alkohol, men forskarna har inte kunnat se någon förklaring till det. Studien lyfter att även om dessa ungdomar har de genetiska faktorerna för missbruk går det inte att bortse från att alla dessa ungdomar börjat i en tidig ålder med alkohol och det går heller inte att bortse ifrån hur miljön påverkat ungdomarna.

Forskarna menar dock att de genetiska- och miljöfaktorerna har olika roller för att förklara stabilitet och förändring över tid. Där de genetiska faktorerna i högre utsträckning står för stabilitet, att ungdomen fortsätter missbruka. Medan miljöfaktorerna i högre utsträckning påverkar förändring, det vill säga att den unge kommer ur sitt missbruk exempelvis genom byte av umgänge, flytt till annan ort eller behandlingshem. Studien visar att den genetiska faktorn för missbruk fanns hos båda tvillingarna i 70 procent av fallen när de var 17 år. I takt med att de blir äldre minskar dock den genetiska faktorn. När tvillingarna når en ålder av 29 år är det enbart 50 procent av tvillingarna som båda har kvar den genetiska faktorn. Forskarna beskriver dock i studien att de inte tagit hänsyn till om miljöfaktorerna kan ha påverkat att den genetiska faktorn avtar i takt med att ungdomen blir äldre. Tvillingparen som brukat narkotika under ungdomsåren beskriver själva att de slutat på grund av miljöfaktorer. Exempelvis att umgängeskretsen brukade narkotika och när sedan den ena tvillingen flyttat eller bytt umgänge har tvillingen slutat bruka narkotika medan den andra tvillingen levt kvar i samma miljö och då fortsatt brukat narkotika (Waaktaar, Kan & Torgersen, 2017).

Missbruk ur ett socialt perspektiv

Milan m.fl. (2013) beskriver i tvärsnittsstudien att för att kunna bli en missbrukare behöver narkotika finnas tillgänglig. Studien syftar på att visa samband mellan föräldrars och grannskapets påverkan på den unga, exempelvis om föräldrar missbrukar narkotika eller köper ut alkohol till den unga finns det då en riskfaktor att den unga börjar missbruka? Studien visar således att om den unga ser föräldrar som missbrukar narkotika eller alkohol så ökar risken för att den unga själv kommer hamna i ett missbruk. Studien beskriver också vilken påverkan som närområdet har för den unga. Om den unga växer upp i ett

utanförskapsområde där det ofta förekommer våld, hot, klotter och det finns en lägre socioekonomisk status ökar riskfaktorn för att de unga kommer att erbjudas narkotika. Studien visar vidare på skillnader mellan könen, där pojkar i större utsträckning blir erbjudna narkotika. Orsaken till det är inte säkerställt men forskarna menar att det kan förklaras genom att pojkarna i större utsträckning rör sig ute i grannskapet jämfört med flickor. Att pojkarna rör sig ute mer resulterar både i att det finns en ökad risk för att de ser människor som brukar narkotika och på så sätt får en mer neutral syn på narkotika men också att narkotikan finns tillgänglig för dem (Milan m.fl. 2013).

(10)

5 Forskarna lyfter att det finns vissa aspekter som bör tas in i studiens resultat. Att det kan vara skillnad beroende på om ungdomen växer upp i en stor eller liten stad/område, skillnader som finns i olika skolor, hur skolresultaten ser ut för ungdomarna. Det ställdes heller inga frågor till ungdomarna hur länge de bott i det utsatta området, där det skulle kunna tänkas att ungdomar som vuxit upp eller levt större delen av sitt liv har en större riskfaktor att börja missbruka än unga som precis flyttat till området. Det utifrån att de som vuxit upp i området i högre grad blivit utsatta för närheten av narkotika, våld och kriminalitet (Milan m.fl. 2013). Stigsdotter Ekberg m.fl. (2016) beskriver att användningen av alkohol och narkotika

vanligtvis påbörjas under tonåren. Det finns en risk i att både narkotikaanvändningen och skolproblemen eskalerar under tonårsperioden, med både hälsorisker och framtida problem som följder. Överlag så visar studier att användning av alkohol har minskat under den senaste tiden i Sverige, dock har andelen elever på gymnasiet provat eller missbrukar narkotika ökat något. Ökningen har skett hos både pojkar och flickor. Cirka 14 procent av pojkarna och 10 procent av flickorna uppger att de brukat narkotika under det senaste året. Forskarna menar att det idag finns bristfällig kunskap kring de ungdomar som kommer i kontakt med

öppenvården i Sverige för hur de ser på sig själva, sin skolgång och eventuella problem som de möter inom skolan. Syftet med artikeln är således att beskriva och analyser ungdomars egna berättelser om sina alkohol- och narkotikaproblem kopplat till skolan. I studien så uppger två tredjedelar av ungdomarna att de har eller har haft olika svårigheter som påverkat deras trivsel, resultat och närvaro i skolan. Många av de ungdomar som har

missbruksproblematik har även olika bekymmer i skolan och nästan en tredjedel av ungdomarna anger att de har flera olika skolproblem så som både skolfrånvaro och mobbning.

Utifrån den insamlade forskningen framgår det att ungdomarnas problem i skolan omfattar olika nivåer och dimensioner. 36 procent av de ungas berättelser kan hänföras till

huvudkategorin individ, vilket innebär att de unga upplever svårigheter att koncentrera sig, att de har besvär med den psykiska hälsan men också de ungas alkohol- och narkotikamissbruk. Forskarna menar dock att det är svårt att visa på om det är skolproblemen som resulterar i missbruk eller om det är missbruket som resulterar i skolproblem. Utifrån ovanstående tvärsnittsstudie kan hypoteser presenteras. Det föreligger också en viss osäkerhet kring hur pass väl det är ungdomarnas ord som återberättas då det är en behandlare som registrerat svaren på frågorna som ställts (Stigsdotter Ekberg m.fl., 2016).

Den tidigare forskningen som analyserats för denna studie visar att forskningen är fokuserad på olika teorier som empirin analyseras utifrån. Forskarna har tydliga angreppssätt för att studera varför ungdomar hamnar i missbruk. Antingen har forskarna sökt förklaring via ett biologiskt- psykologiskt- eller socialt- perspektiv. Avsaknaden av ett bredare perspektiv inom forskningen där olika teorier och förklaringsmodeller presenteras blir tydlig när den tidigare forskningen gås igenom. Något som också blir tydligt i den tidigare forskningen är att de ungas egna berättelser saknas. I majoriteten av forskning som finns får unga berätta varför de hamnat i missbruk men det som sägs tolkas in i olika teorier istället för att lyssna och

analysera det som de unga säger. En studie med narrativ inriktning har inte hittats i sökningen av tidigare forskning till denna studie vilket också visar på den brist som föreligger kring narrativ forskning kring varför unga hamnar i missbruk.

(11)

6

Teori

Under teoriavsnittet kommer narrativ teori att klargöras samt begreppet identitet. Att människor använder språket för att prata och berätta om saker är ganska självklart. Att berättandet används för att forma sin identitet är också en del i användandet av språket. Att forma sin identitet är något som sker över tid och det sker både genom erfarenheter men även genom omgivningen och personerna som finns runt om.

Narrativ teori

Så länge människor har kunnat tala har människan förmedlat kunskap, tankar och känslor genom berättelser. Berättelser blir ett sätt att få reda på information och händelser men även skapa en identitet i berättandet. En berättelse handlar oftast om någon som gör något och innehåller en början, en komplicerad fas i mitten och ett slut. Berättelsen kan innehålla handlingar som gör att den blir rolig, tragisk eller spännande att lyssna på och om den innehåller flera olika element blir den intressant att lyssna på. I varje berättelse finns också olika karaktärer som gör att den utspelar sig på ett visst sätt. Det finns någon som är den snälla och som försöker hjälpa och så finns det den som är den onda och gör att saker går snett för huvudpersonen (Plummer, 2001). Johansson (2005) beskriver att den information du får från olika människor är olika sanningar om verkligheten. Varje människa ser verkligheten på ett visst sätt och verkligheten kan även vara något som är kontextbaserat beroende på vart personen befinner sig. Berättelser avspeglar ofta de normer som föreligger i samhället. Det kan bli synligt genom att kvinnor berättar sina berättelser utifrån de förväntningar som finns på dem, medan männens berättelser kommer i uttryck på ett annat sätt. Exempelvis kan en kvinna ofta vara mer öppen kring känslor och psykisk ohälsa medan männen inte har samma möjlighet att beskriva psykisk ohälsa då det skulle bryta de rådande normerna. Berättelser kan också påverkas av vilka förväntningar som föreligger utifrån etnicitet, sexuell läggning och klass. Berättelserna och informationen är således påverkade av samhället och dess rådande normer. Men även om berättelserna är påverkade av samhället har de även betydelse för den individuella personen för att “Den narrativa identiteten är produkten av självets reflekterande över sig själv och skapar känsla av kontinuitet” (Johansson, 2005 sid.84). Det är kontinuiteten som gör att det blir en känsla av sammanhang över tid och som ger en person en bild av vem hen var och är idag.

Identitet

Ett sätt att skapa sin identitet är hur en person pratar och berättar om saker. Bamberg och Georgakopoulou (2008) skriver i sin artikel att en persons sätt att prata om saker gör att hen uppfattas på ett visst sätt. Alltså kan en person framställa sig på ett visst sätt för att verka cool eller tuff för att passa in i ett visst sammanhang. Exempelvis kan det vara att ett gäng killar sitter och pratar och någon frågar hur dejten gick. Han som då svarar väljer kanske att endast berätta vissa saker eller inget alls för att han i sitt kompisgäng inte vill verka vara på ett visst sätt. Vidare beskriver författarna att personen genom att reflektera och berätta om sig själv och det personen varit med om kan resultera i att personen lär känna sig själv på ett nytt plan och förstår sin identitet. Bamberg (2011) beskriver att identiteten en person har formas av personens egen bild av sig själv men också hur andra människor ser på personen. Författaren beskriver att bilden personen får av andra kan vara svår att ta bort och blir ofta en “mask” människan tar på sig för att passa in på omgivningens förväntningar. Bamberg (2011) tar vidare upp att identiteten skapas genom berättelsen om sig själv. Kanske väljer en person att inte berätta om något som hände för längesedan för att det påverkar hens identitet just nu och att det är något som hen inte vill förknippas med. Eller så kan det vara att en person gör små

(12)

7 justeringar i berättelsen för att hen ska uppfattas på ett annat sätt i dagens läge. Identitet är ett komplicerat begrepp som kan förklaras på olika sätt. Identiteten ger en gemenskap som visar på att vi är lika varandra och har saker gemensamt, men identitet är också något unikt och speciellt hos varje person. Hur en person definierar sig själv, beter sig och berättar om sig själv gör personen unik (Bamberg 2011). Dock blir det här ett dilemma för personen måste passa in och vara lika de andra samtidigt som hen ska vara unik på sitt sätt. Det är här vi då kan prata om saker på ett visst sätt, sålla i de sakerna vi berättar för att vi ska vara unika som personer men samtidigt vara lika de andra och passa in.

De Fina (2015) beskriver att identitet kan analyseras ur olika perspektiv, utifrån den enskildes identitet eller gruppens identitet. Exempelvis kan en person beskriva sig och sin identitet på ett sätt men också tillhöra en grupp där identiteten blir annorlunda i kontexten med andra. Vidare beskrivs tre olika typer av identitet, den första handlar om hur personer beskriver sin identitet och hur den framträder genom berättelsen. Den andra handlar om situatíons- och aktivitets bundna identiteter så som patient, läkare och fotbollsspelare, den sista som beskrivs är mer fasta identiteter så som genus, social klass och etnicitet. Dessa olika former av

identitet kommer till uttryck och är olika viktig beroende på vilken kontext personen befinner sig i (De Fina, 2015). Vissa män kan använda sig av våld vid specifika situationer för att det är den enda tekniken de har för att hävda sig själva och visa sin auktoritet. När det kommer till våld finns det dem som utövar det och dem som blir utsatta för det. Personen som utövar det är den starka som inte blir slagen själv, medan den som blir utsatt för det är det svaga offret som inte kunde försvara sig. Men om det är två personer som brukar våld mot varandra och den ena tillslut förlorar är det inte ett nederlag i sig, det visar på att han kunde stå upp för sig och hantera smärtan även om hen förlorade. Att använda sig av våld är ett sätt att visa sin auktoritet och självkontroll gällande smärta (Andersson 2008).

Metod

Världen online har aldrig varit så stor som den är idag. Människors vardag präglas av nätgemenskaper, sociala medier och podcasts. Eftersom vi använder internet i allt större utsträckning, behöver internet lyftas in i forskningen för att kunna förstå och studera människor. Netnografi är en metod som grundar sig på etnografins forskningsmetoder (Frostling-Henningsson, 2017). Netnografi kom till då det fanns ett behov av att kunna följa med och studera den utveckling som skedde på internet. Då människor idag delar med sig av livshistorien i bloggar och poddar resulterar det i att forskare på ett lätt sätt kan komma åt empiri, men för att samla in och studera den nya empirin behövdes en ny kompletterande metod. En aspekt som är viktigt att ha med vid en netnografisk studie är möjligheten till att redigera och välja ut vilken del av en text eller berättelse som publiceras och på sätt välja vilken bild av personen som ska synas online. När en person publicerar något online eller delar ett podcastavsnitt finns det en möjlighet att granska och redigera materialet, innan publicering. Vilket personen inte skulle ha möjlighet till om materialet samlades in via intervjuer (Frostling-Henningsson, 2017).

När netnongrafi ska användas bör forskaren se om den sociala gemenskapen enbart finns online eller om den också existerar off-line. Om gemenskapen förekommer off-line kan etnografi vara en bättre metod att använda sig av. Det utifrån att netnografi enbart ser till den empiri som kan insamlas från nätet. När genomlyssning av poddarna genomförts har det tolkats som att intervjuaren inte har någon kontakt med de unga utanför poddstudion vilket resulterat i att netnografi är en passande metod att använda. I studien har vi använt oss av

(13)

8 innebär att forskaren studerar personerna utan deras vetskap, i vårt fall de unga missbrukarna utan deras vetskap (Frostling-Henningsson, 2017). I denna studie har poddar analyserats för att få förståelse kring varför unga hamnar i missbruk. Poddarna har lyssnats på utan

missbrukarnas vetskap.

Det föreligger både begränsningar och möjligheter med netnografi som metod. Frostling-Henningsson (2017) beskriver att en begränsning är att vissa utsatta grupper i samhället inte har tillgång till internet vilket resulterar i att deras röster inte syns eller hörs. Författaren lyfter desto fler möjligheter med netnografi, så som tillgängligheten, att ha möjlighet att samla in empiri via nätet och slippa boka tid för intervju eller samla in enkäter. En netnografisk studie är också betydligt mer ekonomiskt än en stor etnografisk undersökning, då en stor mängd information kan samlas in på relativt kort tid. Därtill så är netnografi en miljövänligare studie där all empiri samlas in genom att läsa eller lyssna på material vilket resulterar att

användandet av papper minskas. När utvecklingen går framåt och allt mer av människors vardag sker via nätet måste forskningen också följa med, vilket gör att netnografi är en metod som ligger i tiden och genom metoden bland annat kan studera människors vardagsliv på nätet (Frostling-Henningsson, 2017).

Urval och begränsningar

Vi har valt att samla in empiri från poddar där människor berättar om sitt missbruk och hur de hamnade i missbruket. Det vi har valt att fokusera på är människor som varit beroende av narkotika och själva definierat sig som missbrukare. För att få fram relevanta poddar har vi lyssnat på P3:s dokumentär och “Beroendepodden”. Vi ansåg att personerna fick mer

möjlighet att prata fritt i Beroendepodden och blev inte lika styrda av intervjuaren, därav har vi valt att välja poddarna från Beroendepodden och inte från P3. Genom att läsa

sammanfattningarna av avsnitten valde vi vilka avsnitt av Beroendepodden vi skulle lyssna på. Vi valde poddar där personen hade varit beroende av narkotika och diskuterade sin uppväxt och hur tiden innan de började med droger såg ut. Poddar som handlade om sexberoende, spelmissbruk, alkoholmissbruk och blandmissbruk exempelvis narkotika och alkohol valdes bort för att urvalet skulle begränsas. Efter begränsningen var gjord fanns det fem olika poddavsnitt där personernas historia om uppväxt till narkotikamissbruk beskrevs. Dessa fem poddar har lyssnats på via appen podcaster och sedan transkriberats. Ytterligare en begränsning som gjorts är att poddarna har transkriberats delvis då podden även tar upp om personens väg ut ur missbruket samt hur det är nu vilket inte är relevant för denna studie. De delar som transkriberats är från start tills att intervjupersonen börjar berätta om sin väg ut ur missbruket. Den utskrivna transkriberingen lades i dokumentförstörare efter att analysen var genomförd, för att säkerställa att materialet inte kommer i orätta händer.

Frostling-Henningsson (2017) beskriver vikten av att transkribera material som är insamlat via ljudfil för att kunna analysera det som sägs. Om en transkribering inte genomförs är det lätt att viktiga aspekter och delar försvinner, då det kan vara mycket material att lyssna in. Även om poddarna till denna studie enbart transkriberats fram tills att personerna fastnat i

narkotikamissbruk, så har poddarna lyssnats igenom minst två gånger i sin helhet för att inte missa om de senare i avsnittet återgår till starten och vägen in i missbruk.

Analysmetod

Med narrativ metod menas de metoder som används för att samla in och analysera muntliga eller skriftliga berättelser. Narrativ metod kan användas inom den kvalitativa forskningen, både inom observation, intervju och/eller inspelningar, transkriberingar eller textanalyser. Inom sociologi och psykologi är det vanligt förekommande att personer får berätta något

(14)

9 specifikt utifrån ett valt tema. Livsberättelser är precis som det låter, berättelser om en

persons liv eller delar av personens liv. Ofta används narrativ metod för att samla in

information om hur en person skapar mening i sitt liv och hur personen skapat sin identitet. Genom den narrativa metoden sätts personernas egen berättelse i fokus (Johansson, 2005). Som tidigare beskrivits har vi samlat in empiri genom att lyssna på olika podcastavsnitt, där har personerna berättat sin livsberättelse utifrån temat om hur de hamnat i missbruk.

Personerna har berört hur de skapat sin identitet och hur olika vändpunkter påverkat personerna på deras väg in i missbruket. Då vi inte tematiserat berättelserna har vi valt ut viktiga vändpunkter och händelser i de ungas liv utifrån deras berättelser. Vår tolkning av vad de unga själva belyser som viktiga händelser har stått i fokus och har valts ut som viktiga händelser. Vidare har även olika aktörer som resulterat i att berättelsen gått framåt uppmärksammats och analyserats. Aktörerna valdes ut på liknande sätt som de viktiga händelserna. I ungdomarnas berättelse beskrevs flertalet aktörer tydligt och vilken påverkan de haft för de unga och deras väg in i missbruket. Vår tolkning tillsammans med de ungas ord resulterade i valet av viktiga aktörer.

För att finna aktörerna, vändpunkterna och citaten har poddavsnitten lyssnats igenom och transkriberingarna lästs flertalet gånger både enskilt och tillsammans. Därefter har diskussion förts för att uppmärksamma vad som uppfattats ur berättelserna som betydelsefullt. De delar som anses föra berättelsen framåt och ungdomen närmare missbruk har lyfts och analyserats utifrån narrativteori och identitet. Citaten som valts ut till analysen tolkas vara viktiga delar ur de ungas berättelser. Citaten är antingen kopplade till viktiga händelser som de unga beskrivit under sin uppväxt, när dem berättat om första gången de tog narkotika eller när de fastnade i missbruket. Vilket anses som viktiga vändpunkter för de unga.

Det finns olika argument för varför en narrativ metod bör användas, det handlar om att människan genom sitt vardagsspråk och sina vardagserfarenheter får berätta sin historia. Berättelser skapar också en sorts ordning i människors liv, när en person exempelvis får en fråga om varför hen utvecklat en viss identitet framförs ofta en rad olika berättelser. Genom berättelsen får vi möjlighet att förstå andra människor både de som vi känner och umgås med men också de som vi personligen inte känner (Johansson, 2005). Genom att samla in empiri genom podcasts skapas en möjlighet till att personer som oftast inte kommer till tals i debatten eller samhället får möjlighet att göra sin röst hörd. Vidare föreligger en möjlighet genom podcasten och berättelsen att förstå personer som vi inte träffar och känner.

Johansson (2005) lyfter skillnader mellan att analysera skrivna och berättande berättelser. När muntliga berättelser används föreligger det vissa aspekter som det behöver tas hänsyn till. Bland annat att den muntliga berättelsen oftast inte följer samma ordning och struktur som den skriftliga berättelsen. Men också att det förekommer ett samspel mellan de personer som pratar och att det kan förekomma tveksamheter och/eller rättelser som kan vara av vikt, men som i den skriftliga berättelsen tas bort. En annan viktig skillnad mellan den skrivande och muntliga berättelsen är att den muntliga i sig är en händelse. Författaren beskriver att situationen där personen berättar sin berättelse kan ses som ett framträdande, där personen förhåller sig till den kontext hen befinner sig i samt eventuella normer och förväntningar som föreligger. Vid en narrativ metod ska forskaren ses som en aktiv uttolkare. Forskaren intar således olika roller, rollen som lyssnare till en berättelse, rollen som översättare från tal till skrift, läsare av den utskrivna texten samt författare till en skriven text (Johansson, 2005). Syftet med studien är att undersöka ungas egna berättelser om varför de testat droger och fastnar i missbruk samt att se vilka tidiga tecken på missbruk som kan föreligga. Hur berättar ungdomarna om varför de hamnar i ett missbruk och hur går det att förstå deras situation? Något som är gemensamt för de fem ungdomarna när de berättar om sin tonårstid är att de

(15)

10 söker efter något, vill ha något men de vet inte riktigt vad, vilket leder till att de provar många olika saker för att hitta sig själva. Något som bör tänkas på vid en narrativ analys är att utgå från berättelser som personer berättat i en podd. Johansson (2005) tar upp att individer skapar sig själva genom berättelser och att det ger en känsla av sammanhang från dåtid till nutid. Så berättelserna kan vara påverkade av normer och förväntningar samhället har på dessa

berättelser. Det som analyserats i texterna är skillnader och likheter som föreligger mellan de ungas berättelser. Exempelvis vilka vändpunkter som förekommer, vilka aktörer som finns samt viktiga händelser som gör att berättelsen går framåt.

Studiens tillförlitlighet

Inom den kvalitativa forskningen diskuteras studiens tillförlitlighet. Under begreppet tillförlitlighet ingår andra begrepp som trovärdighet, överförbarhet och pålitlighet.

Trovärdighet menas att forskarna skickar resultatet till respondenterna för att de ska kunna säga om något missuppfattats eller inte. Överförbarhet handlar om ifall resultatet i den kvalitativa studien går att överföra på ett liknande sammanhang. I och med att en kvalitativ studie inte går att generalisera till en hel population diskuteras istället överförbarheten. Att en kvalitativ studie ska vara pålitlig innebär att forskaren redogör det exakta tillvägagångssättet för att studien ska kunna göras om av en annan forskare vid ett annat tillfälle (Bryman 2011). I vår studie har vi inte haft några respondenter att skicka vårt material till då vi tagit offentligt material från internet och inte kontaktat de som pratat i podden. Då vi inte har några

respondenter att kontrollera vårt material till sänker trovärdigheten för vår forskning. Då vi inte kan kontrollera om vi förstått respondenterna korrekt. Överförbarheten i vår studie är inte säker då det är fem personers unika berättelser och resultaten hade kunnat se annorlunda ut om det var fem andra personers berättelser. Dock skulle resultaten kunna tas upp och belysas i andra liknande sammanhang för att få ytterligare en förståelse för ungdomar som

missbrukar. Gällande pålitligheten skulle en person kunna göra om vår studie och använda sig av samma teori och begrepp, för att med hjälp av en narrativanalys analysera andras berättelser. Vi har beskrivit hur vi har valt ut aktörer och viktiga händelser i berättelserna och det går att applicera på andra berättelser. Men i och med att berättelserna är så pass olika kommer resultaten variera. Dessutom kanske den forskaren som gör studien inte tolkar berättelserna på samma sätt som oss.

Etik

När en netnografisk studie genomförs finns det vissa forskningsetiska utmaningar som forskaren bör gå igenom. Material såsom bilder, texter och videor som publiceras online lämnar avtryck, materialet kan spridas, delas och kommenteras på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Forskningen som bedrivs med netnografi bör därför vara inriktad på

samhällsrelevanta frågeställningar, bidra till att kunskap och metoder utvecklas, hålla hög kvalitet, vilket alla är delar i det så kallade forskningskravet. Samtidigt ska forskaren se till så att individerna som deltar i studien med eller utan sin vetskap skyddas från att förödmjukelse, psykisk och/eller fysisk skada och kränkning. Ingen av ovanstående är ett krav men bör alltid ställas emot den nytta som forskningen kommer att resultera i. Eftersom det inte föreligger absoluta riktlinjer måste forskaren genom reflektion avgöra vad som är rätt och fel, där risker vägs mot bidrag (Frostling-Henningsson, 2017).

I de flesta studier bör det finnas ett informerat samtycke, vid en netnografisk studie blir dock samtycket ett dilemma. Forskaren måste alltid agera ansvarsfullt och medvetet och fundera

(16)

11 över om empirin som samlas in enbart är tänkt för en begränsad grupp människor eller för allmänheten att ta del av. Diskussionen om informerat samtycke inom netnografiska studier går isär, beroende på om forskaren väljer att se internet som ett publikt eller privat forum (Frostling-Henningsson, 2017).

Etiska dilemman har uppkommit under hela arbetet med studien, exempelvis hur vi skulle samla in empiri, då vi ville få ungas berättelser om hur de hamnat i missbruk. Att intervjua unga som nyligen tagit sig ur ett missbruk kan tänkas resultera i höga risker för de unga vuxna som inte står i paritet till det bidrag som studien skulle medföra. Därav beslutade vi oss för att samla in empiri genom att lyssna på olika retrospektiva berättelser genom poddavsnitt. Där människor över 18 år berättar om sin uppväxt, när de testade narkotika första gången och vad det var som gjorde att de fastnade i ett missbruk. Alla som intervjuas i podden började missbruka i tidig ålder men är idag drogfria. Utifrån att alla som intervjuas idag är över 18 år anser vi att vi tagit hänsyn till deras ålder då det kan anses vara mer sårbart att samla in information om minderåriga. Då alla idag är drogfria anser vi också att vi beaktat

sannolikheten att de förstår vad de samtyckt till och vad de delger i podden. Hade personer fortfarande varit i missbruk och berättat om sitt liv och vägen in i missbruk kan det anses att det funnits en risk för att intervjupersonen inte är medveten om vad hen delar med sig av. Frostling-Henningsson (2017) beskriver att forskare tolkar det som publiceras på internet som privat eller publikt olika och beroende på tolkning krävs samtycke eller ej. Då

intervjupersonerna frivilligt deltar i podden anser vi att avsnitten är publika, vilket resulterat i att vi inte kontaktat intervjupersonerna för ett samtycke. För att ändå skydda

intervjupersonerna har vi valt att använda oss av pseudonymer.

Podden är uppbyggd på så vis att det finns en person som “äger” podden och intervjuar personerna. Därav finns det en risk att hon påverkar deras berättelse eller i vilken ordning berättelsen läggs fram. Dock har vi valt en podd där intervjuaren ställer få och mestadels öppna frågor. Trots att vi lyssnat på poddarna flertalet gånger och transkriberat dem föreligger det ändå en risk i att vi misstolkat det som intervjupersonen vill förmedla.

Presentation av empiri och analys

Nedan följer de fem ungas berättelser som vi har valt att kalla för Max, Sandra, Lotta, Jesper och Per. Max och Lottas berättelser är helt utskrivna då de är motsatser till varandra. Max har vuxit upp i ett hem där det inte förekom missbruk medan Lottas uppväxt baserats på

dysfunktonallitet och missbruk, än idag har Lotta inte sett sin mamma nykter. För Max och Jesper finns det tydliga likheter i vändpunkterna mot missbruket. Båda beskriver på olika sätt hur de söker efter någonstans att höra hemma och en tillhörighet. Därav kommer Jespers berättelse analyseras tillsammans med Max. Lotta och Sandras berättelser liknar varandra genom att de båda beskriver att de tar narkotika för att fly från dåligt mående eller den verklighet som de lever i. Per och Lottas berättelser liknar varandra då de båda kommer från familjer där missbruk var en del av vardagen. Utifrån ovanstående kommer Lottas berättelse att analyseras tillsammans med Sandra och Per. Något som alla fem har gemensamt är att de beskrivit en känsla av att hitta hem när de funnit ”sin” drog. Vi har därför valt att döpa en rubrik till ”Hitta hem” och analysera de fem unga tillsammans där.

Max historia

Max är född och uppvuxen utanför Stockholm med sin mamma, styvpappa och lillasyster. Han har även två systrar till men Max är den enda som har haft problem med narkotika. Ingen av hans föräldrar har heller haft den problematiken. Idag lever han nykter och drogfri men har

(17)

12 medicin som hjälper honom. Max satte stopp för sitt missbruk när hans flickvän väntade deras barn. Men Max berättar om sin uppväxt som ganska bra och trygg, att han fick mycket kärlek av sin mamma och styvpappa. Det han kan tänka tillbaka på var att styvpappan inte riktigt visste hur han skulle hantera saker när det blev struligt för Max då styvpappan inte haft barn tidigare. Dock gjorde han sitt bästa och han hade en bra uppväxt berättar Max. I skolan såg Max efter de andra killarna, de tuffa killarna som han ville vara med. Dock blev Max väldigt retad och mobbad av dessa killar. Han blev bland annat retad för att han var liten.

Högstadiet så har jag varit jävligt mobbad o trackad o retad. Inte av alla men av dom lite tuffare och av dom grabbarna jag ville vara med. Var även dom som trackade mig, retade mig och gav mig stryk ibland. Ehm... Men jag gav mig inte jag skulle vara med där, jag vet inte vad det berodde på. Men jag har alltid velat haft den tillhörigheten på något sätt, det är något jagt saknat. Jag har alltid velat varit mitt i smeten på det viset.

Det började strula i skolan och han började tidigt med snus och cigaretter. Max mamma hade ett lantställe som de åkte till på somrarna och där träffade han en kille som var några år äldre än Max. Ena sommaren lärde han Max att snusa och när Max kom hem visade han sina kompisar hemma så de också började. Andra sommaren när han var tretton drack han alkohol med kompisen på lantstället, Max blev lite halvfull den midsommaraftonen men det var inget som hans mamma märkte av. Max beskriver sin mamma som en riktig hönsmamma. Hon märkte inte av Max problematik förens det blev riktigt illa. Men Max kom iallafall hem och visade sina kompisar hur de skulle dricka alkohol så be började dricka i kompisgänget när de var tretton år. Sommaren därpå fick han lära sig hur han skulle boffa vilket resulterade i att kompisgänget började med det också efter Max visat dem. De gick hem på rasterna från skolan och boffade allt möjligt, betonggas, skoputs, lösningsmedel med mera. Max beskriver det som att det var ganska oskyldigt på något sätt även om det samtidigt var relativt farligt.

Men det var så det började berättar han vidare, de drack på helgerna och när han var femton kom haschet in i bilden. Max lyssnade mycket på hiphop och alla rappare rökte gräs vilket gjorde att det var det enda han ville göra och testa på. Det hade varit en dröm för honom sedan han var liten att få röka gräs som rapparna gjorde. Han berättar att redan från när han gick i femman eller sexan var det han ville allra mest i världen att få röka gräs. Så den dagen en kompis slängde upp en bit hasch på bordet var han ju tvungen att testa det, så de gick hem på rasten och rökte på. De tyckte att de var jättehäftiga som rökte på och Max kunde gå runt och spela flum även fast han inte var hög. Det var många i skolan som knarkade och Max kommer ihåg att rohypnol även kom under denna perioden. Högstadiet gick okej för Max. Han fick gå om åttonde klass men trots att han rökte hasch hela tiden fick han till slutbetygen. Det märktes inte så mycket utåt att de höll på med hasch men lärarna visste vilka han umgicks med och att det var droger och kriminalitet i det gänget “men de kunde ju inte vara med på fritiden och se vad vi gjorde”. Max tror inte hans mamma visste vad han höll på med. Hon försökte hålla koll på honom med tider och om han var tio minuter sen kunde hon gå ute på gatan och leta och skrika efter honom för att hon var orolig. Men Max tror också att hans mamma kanske inte heller ville se att han hade problem. Precis innan gymnasiet testade Max amfetamin för första gången och då var han

sexton. Han testade en lina ovanför skolgården i högstadiet. Max berättar att han då tyckte att det var något fint över drogen och att den inte var “smutsig” som vissa andra droger var. I gymnasiet gick Max inriktning måleri/fordon. Där rökte de mycket hasch men började även att äta vissa piller. Han fastnade för ecstacy och tog det varje helg, men använde även amfetamin på helgerna och rökte gräs. Under gymnasietiden började Max även att sälja hasch. Han berättar vidare att det märktes att han hade problem med drogerna jämfört med sina kompisar, Max kunde ta droger vid konstiga tillfällen och tog mycket större mängder än de andra. Han insåg att han hade problem med droger men hade den inställningen att han skulle testa alla droger minst en gång för att han levde ju bara en gång och insåg då att det inte var normalt att tänka så.

(18)

13 När Max gått färdigt gymnasiet hade han fått betyg i måleri som var hans inriktning och fick en yrkesexamen. Han började jobba direkt efter gymnasiet där han hade haft sin praktik men då hade kokainet också kommit in i bilden. Max beskriver relationen han hade till kokainet som en stor kärlek och att kokainet kunde ge honom jättestora sug så han mådde illa och kunde börja skaka och det är något som finns kvar än idag. Han beskriver första gången han testade kokain intravenöst och berättar såhär.

Jag var på en fest och jag visste att killen som hade festen han sysslade med att skjuta i sig kokainet. Jag tjatade på han, mitt kokain hade tagit slut. Jag var 18 då. Jag frågade om inte jag kunde få testa och skjuta och han gick med på det tillslut. Så drog jag i mig kokain med hans verktyg där då, på badrummet på festen och ja. Det var inte så mycket jag tog, så jag blev inte så påverkad. Men det är ett ganska stort steg att ta och jag tog det steget då. Speciellt när ingen av mina vänner höll på med sprutor, jag visste ingen, jag visste några som höll på med det, men det var ingen i min bekantskapskrets som tog sprutor absolut inte... Men redan där, jag sprängde den gränsen ganska fort.

Sedan höll det på så under en period. Max missbrukade kokain och andra droger och han berättar vidare att han alltid velat tillhöra en grupp och att han alltid försökt vara tuff och hård som person även om han är väldigt snäll egentligen. Han har också slagits mycket på fester och fått lika mycket stryk som han gav.

Analys av Max historia

I Max berättelse sker det många olika saker som för berättelsen framåt. Det finns också tydliga aktörer runt om Max men även tydliga roller Max själv har. Redan när Max var liten så hade han problem i skolan, han blev mobbad både genom slag och ord av de killarna han ansåg som “de tuffa”. Trots det ville han vara med dem ändå och känna tillhörighet, berättar Max. Killarna som mobbade Max var idealet, det var där Max ville vara med för att de hade det Max ville ha. Som Johansson (2005) tar upp ser varje människa på verkligheten utifrån ett visst sätt och beroende på vart personen befinner sig just då. Dessutom brukar de berättelser som berättas avspegla de normer och förväntningar som finns i samhället. När Max här berättar att han blev mobbad ger han en bild av sig själv som ett barn utsatt av mobbare, men han säger också att han fick skylla sig själv att han blev ett mobboffer. Genom berättandet ger Max en bild av att han var utsatt men att han ändå var ett val han gjorde själv. Max ser

tillbaka på sin verklighet att han hade en valmöjlighet, vilket avspeglar normerna för ett berättande, att karaktären som är Max, ska välja den enkla eller svåra vägen och bygger upp en spänning i sin berättelse. Mobbningen är även en av orsakerna till att Max börjar se sig om efter en annan social position och den nya sociala positionen inkluderar droger.

Jesper är också en kille som likt Max blivit mobbad i skolan när han var liten. Med det som skiljer Jesper från Max är att redan när Jesper var liten kom han i kontakt med alkohol och narkotika då hans föräldrar var beroende.Något mer som skedde under Jespers uppväxt var att hans pappa fick HIV. Under den perioden var det en ny sjukdom som många inte visste vad det var och trodde att de kunde bli smittade om de kom för nära någon som hade HIV. Det påverkade Jesper på det sättet att ingen ville vara nära honom som liten och tog en omväg runt honom för att hans pappa hade HIV. Jesper kände sig utlämnad och ledsen då. Jesper gick också i fjorton olika skolor då hans mamma flyttade runt med barnen och Jesper tog ett ansvar för sina yngre syskon och hade även koll på sin mamma som missbrukade. Redan i sådan tidig ålder finns det tydliga aktörer i Jespers liv som påverkar honom och

(19)

14 skapar situationer för honom där han inte mår bra och får ta ett stort ansvar. Han berättar om en specifik händelse när han var liten om sin pappa.

Han kom och gick, han kunde komma och ge mig nån cykel, tog cykeln en timme senare och sålde den. Och sådär kunde jag stå och vänta i en vecka på den där cykeln. Men nu efteråt så har jag insett han hade en god tanke med det hela, men sen att begäret av mer droger blev för starkt därför tog han tillbaka den. Det visar ju ganska mycket vad droger gör med en.

Som Plummer (2001) skriver finns det olika aktörer med olika roller som påverkar

berättelsens gång. Det kan vara de snälla som försöker hjälpa huvudpersonen eller de onda som stjälper huvudpersonen. Dessa personer ger berättelsen spänning och påverkar

huvudpersonen i form av vilka val och handlingar hen tar och gör. På det sättet Jesper pratar om sina föräldrar går det att utläsa en komplicerad situation. De får honom att må dåligt men samtidigt vill han hålla koll på sin mamma och har förståelse för varför pappan tog tillbaka cykeln.

Det som skiljer Jesper från Max är att Jespers mamma tog droger och drack mycket under hela Jespers uppväxt och pappan levde med en annan kvinna och var heroinist. Jesper tog ansvar för sina syskon och det viktiga för honom var att syskonen och mamman mådde bra. Alkohol och droger blev något skambelagt för Jesper något som han hatade redan från när han var liten, medan Max inte hade någon erfarenhet av vad alkohol och droger kunde göra. Jesper ger en bild av sig själv under berättandets gång att han är offret i berättelsen. Att Jesper växte upp såhär är en orsaksförklaring till varför han senare i livet börjar med droger. Max hade en bra uppväxt och behövde inte oroa sig för sin mamma, Max ger i sin berättelse en bild av att han är den sökande och nyfikna personen som letar efter något annat. I skolan blev Jesper likt Max väldigt mobbad, Jesper fick många gånger stryk men slog aldrig tillbaka. Men det som skiljer Max och Jesper åt var att Jesper inte ville vara med de som mobbade honom, han såg dem inte som förebilder och ville inte vara som dem. Max såg dem som förebilder och det var startpunkten för honom när han inte fick vara med de tuffa killarna. Han började då se sig om efter andra social positioner och träffade en kille som kunde ge honom det. För under somrarna åkte Max med sin familj till ett lantställe de hade, under dessa semestrar träffade han en äldre kille som visade honom hur han snusade ena året, hur han drack andra året och hur han boffade tredje året. Sakerna Max lärde sig att göra tog han med hem och visade i sin tur för sina kompisar han hade. Denna killen blev som Max guide eller lärare, han visade hur Max skulle göra och med den nya kunskapen Max fick hade han också en form av makt. Han hade kunskap när han kom hem som hans andra kompisar inte hade, vilket i sin tur bidrar till att kompisarna vill lära sig av Max och ser upp till honom. Precis som Max såg upp till killen på lantstället. Tack vare denna kunskapen kunde Max få en annan social position och det tack vare att han kunde snusa. Snuset blir alltså den första drogen och första vändpunkten för Max.

Plummer (2001) beskriver att det också finns olika karaktärer i varje berättelse, de typiska karaktärerna är de onda, de goda eller andra karaktärer som gör att berättelsen går framåt. Det är med hjälp av de olika karaktärerna och händelserna som det sker vändpunkter i

berättelserna. En vändpunkt för Max är just under somrarna då han fick lära sig att snusa, dricka och boffa av den äldre killen som är en tydlig karaktär i hans berättelse. Varför det är en vändpunkt är som sagt för att han intar en ny social roll bland sina jämnåriga kompisar. Han är inte längre den killen som vill vara med de andra och blir mobbad, han är den killen som andra vill vara med. Det är via snuset han kommer i kontakt med droger för första gången i hans liv och ser vad det kan göra, han får makt och kan ändra sin sociala tillvaro

(20)

15 tack vare det. Vad gäller karaktärer är Max här den underordnade som lär sig saker av den äldre killen, den äldre killen blir en typ av vägvisare för Max. När Max kommer hem antar han själv den karaktären och blir vägvisare och ledare för sina kompisar istället då han är den som vet hur de ska göra. Max får en högre status av sina kompisar vilket gör att han kommer närmare sin idealbild av “de tuffa” killarna han ville vara med från början. Han börjar här känna att han kan och vet något och får beröm för det. Redan här börjar Max identitet byggas upp kring droger. Identiteten är något som formas av hur personen i fråga ser på sig själv men också hur andra människor ser på personen. Om en person har en viss roll i ett socialt

sammanhang ser andra människor den personen som exempelvis en ledare, den roliga eller den smarta. Den uppfattningen andra människor har av en person kan vara svår att få bort. När en person fått en social roll och en stämpel förväntar sig andra att hen ska agera utefter det. Det blir då svårt om personen vill byta sin roll och ändra sin identitet för att hen då bryter mot normerna som finns i gruppen. Vilket ofta resulterar i att personen agerar utifrån andras förväntningar och inte ändrar sin roll och då sin identitet för att det blir problem i det sociala sammanhanget (Bamberg 2001). När Max är 15 år kommer haschet in i bilden och i och med att han är ledaren som visat hur kompisarna ska snusa, dricka och boffa har han förväntningar på sig av sina kompisar att även han ska vara med att röka. Den aspekten men också att Max sett upp till rappare som röker hasch och vill göra det själv är det som får honom att prova röka hasch. Han vill vara som rapparna då det är dem han ser upp till. Max har en

romantiserad bild av droger, att droger är något som är häftigt och coolt.

Att en person kan agera utifrån andras förväntningar (Bamberg 2011) är något som även Jesper gör. Till en början handlar det om alkohol som blir en första vändpunkt i Jespers liv. Att det blir en vändpunkt för Jesper är för att han där och då kommer i kontakt med alkoholen för första gången. Han är med några av sina kompisar och de förväntar sig att Jesper ska dricka vilket han då också gör. Trots att han avskyr alkoholen dricker han för att passa in bland kompisarna. Här upptäcker Jesper att alkoholen ger honom ett andrum och att han inte behöver vara orolig. Tack vare alkoholen kan han släppa sina oroliga tankar och bara vara en stund. Vändpunkten är här tydlig att han ändrar sin bild av alkoholen, det är inte bara dåligt utan också något som kan få honom att slappna av. En andra vändpunkt är när Jesper är 16 år och han ska spela tuff inför sina kompisar och det slutar med att han slåss med några andra. Denna händelse slutar med att Jesper fastnar för våld och att han får samma känsla av våldet som han får av alkoholen, att huvudet bara tömdes och han kom ifrån verkligheten. I Jespers fall är kompisarna tydliga aktörer för att Jesper ska handla på ett särskilt sätt, exempelvis när han väljer att dricka för första gången eller börjar. Att använda våld är ett sätt för män att hävda sig och visa sin maskulinitet (Andersson 2008). Även om en person som brukar våld blir besegrad är det inte ett sätt att visa på att han kan hantera smärtan. När Jesper slåss gör han det för att visa upp sig inför sina kompisar, att han kan slå ner någon men även att han kan bli nedslagen och hantera smärtan. Smärtan blir också ett sätt för Jesper att komma ifrån verkligheten. Max hade en romantiserad bild av droger vilket Jesper inte hade, Jesper tackade nej första gången en kompis erbjöd honom röka hasch, men andra gången han frågade

tackade han ja. Jesper berättar så här om den händelsen

För första gången i mitt liv så blev det helt tomt i huvudet. Det blev bara tomt alltså, inga problem, jag tänkte inte på min mamma, jag tänkte inte på mina syskon, jag tänkte inte på någonting förutom att jag mådde bra typ. Jag mådde bra på första gången i mitt liv och kunde lyssna på musik, skratta åt en film i bakgrunden. Så jag blev helt kär i cannabis alltså, det bara gick rakt in i mig, den här glädjen eller det här lugnet.

Efter att Jesper provade cannabis tyckte han att han lika gärna kunde prova andra droger också. Han tog även amfetamin, ecstasy och kokain tillslut. Men det var cannabisen som

(21)

16 följde med Jesper under den delen av livet han missbrukade. Han hade hittat ett andningshål och kände sig hemma med hjälp av cannabisen. Hur människor berättar om saker och ting skapar en bild av oss själva, en identitet, men också en bild av hur andra människor ser på oss (Johansson 2005). Jespers sätt att förklara händelsen när han började missbruka kan ses som ett sätt att skapa förståelse för oss som lyssnar. Jesper skapar i denna berättelse även sin identitet och berättar att han mådde dåligt. Jesper försöker skapa en acceptans för sig själv varför han började missbruka men också för oss som lyssnar på honom. Att han tack vare cannabisen inte behövde tänka på allt han oroade sig för och att det blev ett sätt för honom att hantera sina problem. Jesper tänkte att han kunde prova andra droger också efter han rökt cannabis, liknande tanke hade Max då han tänkte att han skulle testa alla droger minst en gång. Max tog amfetamin första gången han var 16 år och började även sälja hasch under gymnasiet. Max vidhåller den identitet han började skapa under högstadiet. Han är den som provar det förbjudna. Tydligt blir det att han provar det förbjudna när han beskriver hur han sprängde gränsen genom att börja injicera kokain när ingen av hans andra kompisar gjorde det. Max relation till kokainet blev som en stor kärlek och han hade där och då hittat hem. För Max och Jesper finns tydliga likheter i deras vändpunkter när de tar första steget in i missbruket. De gör det för att passa in och för att vara någon. De beskriver på olika sätt sökandet efter tillhörigheten och att någonstans få höra hemma vilket resulterade i att de började bruka narkotika. Lottas, Sandras och Pers berättelser skiljer sig dock från Max och Jesper. Lotta berättar att när hon var tillsammans med första pojkvännen mådde allt sämre psykiskt. När hon sedan en dag på stan träffade en gammal bekant som erbjöd henne hasch tackade hon inte nej.

Lottas historia

Lotta växte upp med fem syskon, mamma och pappa i utkanten till Stockholm. Familjen har varit bosatta i samma lägenhet under hela uppväxten, så det är i det området som Lotta beskriver att hennes hjärta finns ”där är jag hemma”. Båda föräldrarna var missbrukare och Lotta beskriver att familjen var väldigt dysfunktionell. Det var mycket trauman under Lottas barndom vilket resulterat i att hon först nu börjat minnas sin barndom. Lotta berättar att hennes barndom var som ett svart hål i tolv år. Vidare beskriver Lotta att mamman tog väldigt många smärtstillande piller och drack mycket alkohol. Än i dag har Lotta inte sett sin mamma nykter eller drogfri. Pappan som var medberoende och arbetsnarkoman flydde till jobbet för att slippa vara hemma. Lotta berättar att hemmet var kärlekslöst, mycket skrik och barnen fick oftast ta hand om sig själva.

Vi, jag har inte fått några gränser jag har fått komma och gå som jag vill. Väldigt dysfunktionellt helt enkelt, och oerhört trasigt. Jag har väldigt svårt att berätta direkta minnen, men känslan är ju att jag har varit väldigt ensam. Och fått klara mig själv och inte haft någon som väglett mig i livet och gett mig mina basbehov som ett barn behöver. Vilket har lett till att jag har blivit som ett vuxet barn som vuxen, helt enkelt.

Skolan gick bra för Lotta. Redan i första klass hade hon höga betyg och beskriver sig som en riktig plugghäst. Dock presterade hon bra i skolan då hon trodde att om hon bara var tillräckligt duktig så skulle hon bli älskad av sina föräldrar. Lotta berättar att hon i skolan blev både sedd och hörd på ett sätt som hon inte blev i hemmet, människor i skolan blev glada över att se henne och sa ”Hej”. Lotta berättar att skolan var en av hennes överlevnadsstrategier som barn. Hon fick dockz ångest varje gång hon skulle gå hem från skolan. I skolan kunde Lotta låtsas att allt var bra men när skoldagen var slut kom verkligheten ikapp. Hemma började Lotta hjälpa till mycket, bland annat så städade hon och hjälpte till med sina småsyskon allt för att föräldrarna skulle visa henne den kärlek som hon sökte.

References

Related documents

Enligt kommunallagen (6 kap. 37-40 §§) kan nämnden lämna över rätten att fatta beslut i vissa ärenden, exempelvis till ett utskott, en ledamot eller en tjänsteperson (så

mellanstadiet använder berättelsen i någon mån i sin undervisning. Även om det är svårt att få något entydigt svar på basis av vårt begränsade material, tycks det vara så

liga problem, få sin oro för fram ­ tiden stillad och andra medicinska problem tillsedda. En läkare på mottagningen har i bästa fall 20 minuter till sitt förfogande för

some scenes and moved them to a new environment in my literary experiment, to study what happens to the scenes when they take place somewhere else. The questions I have been

Vad som kan sägas generellt om elevernas tolkning av berättelsen är att en stor majoritet på något sätt har kommit till slutsatsen att muminfamiljens interagerande med Ninni eller

Hon var ute på sin första insamling, vad hon skulle hitta visste hon inte, men Imak trodde att det kunde finnas något som påminde om små birkar eller kanske wisser som kunde

Rätten till försvarare är en exklusiv form av rättsligt bistånd och en misstänkt som nekas rätt till offentlig försvarare har därmed inte rätt att få rättshjälp

innebär att palestinierna fortsätter att producera olivolja trots att den rasistiska apartheidmuren hindrar bönderna från att skörda sina oliver och trots att den