Rör dig mer & stressa ner
En kvantitativ studie om hur träning och fysisk aktivitet i vardagen påverkar
upplevd stress
Kristina Ekström
Lisabeth Svensson
Hälsopromotion, kandidat 2020
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Förord
Idag lever vi i ett samhälle där vi blir allt mer stillasittande och stressade. Samtidigt har
fitnessindustrin vunnit stor mark i en explosionsartad framfart. Vi vet att fysisk aktivitet är bra för helhetshälsan, men vad gör ett enstaka träningspass om vi inte är fysiskt aktiva i
vardagen? Som hälsovägledare vill vi öka medvetenheten om hur fysisk aktivitet i vardagen påverkar hälsan. Då vi är studenter vet vi av egna erfarenheter att stillasittande under långa perioder medför lägre prestation, rastlöshet, fysisk värk, irritabilitet och stress. Vi själva tränar regelbundet och är väl medvetna om hur fysisk aktivitet påverkar oss positivt. Att ta pauser från stillasittande och röra på sig, om än bara för några minuter, påverkar oss positivt och ger oss ny energi. Att sitta still i timmar får omvänd effekt. Det stora intresset vi delar för träning har lett oss in på att inspirera andra individer att bli mer fysiskt aktiva, både genom reguljära träningspass men också i vardagen.
Vi vill ge ett extra stort TACK till alla Er som deltagit i denna studie. Vi är överväldigade av det stora engagemanget och det höga deltagarantalet vi fick.
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Glenn Hall för vägledning i processen. Vi vill även rikta ett stort tack till Anitha Risberg för vägledning och råd i statistisk analys och presentation. Ett varmt tack till Sylvia Ekström för svar på alla frågor gällande presentation av statistik.
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson
Abstrakt
Denna kvantitativa studie inriktar sig på fysisk aktivitet i vardagen och dess påverkan på upplevd stress hos individer som tränar regelbundet. I ett samhälle där stillasittande och stress ökar kan den fysiskt aktiva vardagen vara en viktig faktor till ett hälsosamt liv.
Syftet med studien var att undersöka om det finns skillnader i upplevd stress mellan individer som tränar regelbundet och är fysiskt aktiva på olika nivåer i vardagen, jämfört med individer som enbart tränar. Studien baserades på en enkät som 601 stycken individer besvarade. Insamlat material studerades sedan via ett statistikprogram, GraphPad Prism 8, för att finna signifikanta skillnader. Resultatet i studien visade att det inte fanns någon statistisk signifikant skillnad mellan grupperna i det totala värdet på frågorna om upplevd stress (PSS-14)
(p=0,2467). Däremot fanns det signifikanta skillnader mellan grupperna i svaren på hälften av frågorna i PSS-14. Resultatet visade ett mönster som tenderade att peka på att en högre nivå av fysisk aktivitet bidrog till en lägre nivå av upplevd stress.
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson
Abstract
This quantitative study focuses on everyday physical activity and its impact on perceived stress in individuals who exercise regularly. In a society where sedentary lifestyles and stress increase, everyday physical activity can be an important factor in a healthy life. The purpose of the study was to investigate differences in perceived stress between individuals who exercise regularly and are physically active at different levels in everyday life, compared to individuals who only exercise alone. The study was based on a questionnaire that 601 individuals answered. Collected data material was then investigated using studied through a statistically program, GraphPad Prism 8, to determine significant differences. The results showed that there was no statistic significant difference between the groups in the total score on the perceived stress scale (PSS-14) (p=0,2467). However, there were significant
differences between the groups in the answers to half of the questions in the questionnaire. The results showed a pattern that tended to indicate that a higher level of everyday physical activity contributed to a lower level of perceived stress.
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson
Innehållsförteckning
INTRODUKTION ... 1
Hälsa & hälsopromotion ... 1
Hälsopromotiva teorier ... 1
BAKGRUND ... 4
Stress ... 4
Fysiska aktivitetens betydelse för hälsan ... 5
Stillasittande ... 6 RATIONALE ... 8 SYFTE ... 9 METOD ... 10 STUDIEDESIGN ... 10 Enkäter ... 10 DELTAGARE ... 11 DATAINSAMLING ... 11 ETIK ... 12 DATAANALYS ... 12 RESULTAT ... 14 DELTAGARE ... 14 AKTIVITETSNIVÅ ... 15 FYSISK ARBETSSITUATION ... 16 TRÄNINGSNIVÅ ... 17 TID PER TRÄNINGSTILLFÄLLE ... 18 STILLASITTANDE ... 19 COHEN PSS-14 ... 20
FRÅGOR SOM VISADE STATISTISK SIGNIFIKANS MELLAN GRUPPERNA ... 20
RESULTATDISKUSSION ... 22 METODDISKUSSION ... 25 SLUTSATS ... 28 REFERENSER ... 29 BILAGA 1-INFORMATIONSBREV ... 37 BILAGA 2–ENKÄT ... 38
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 1
Introduktion
Hälsa & hälsopromotion
Den mest använda definitionen av hälsa är från Världshälsoorganisationen [WHO] (1948) där hälsa beskrivs som: "Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of illness or infirmity" (WHO, 1948, s. 100). Kostenius och Lindqvists (2006) definition av hälsa handlar om ett jämviktstillstånd, där aspekterna kring hälsa
kompenserar och samverkar med varandra. Aaron Antonovsky (1996) betonar vikten av att fokusera på de strukturer som stödjer hälsa snarare än att fokusera på de specifika
riskfaktorerna. Vidare menar WHO (1948) att möjligheten till att kunna njuta av fullständig hälsonivå handlar om de grundläggande rättigheterna för en människa, oberoende av
individens bakgrund. Att skydda och främja hälsa är av värde för alla individer (WHO, 1948). Det krävs likvärdiga villkor och förutsättningar för att uppnå en jämlik och god hälsa, dessa kallas för hälsans bestämningsfaktorer (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Regeringen har som mål att förebygga skillnader i hälsa genom att skapa förutsättningar som är samhällsenliga och på lika villkor för en god hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2020a).
Enligt WHO (1986) är hälsopromotion processen att främja hälsa, vilket innebär att göra det möjligt för människor att förbättra samt öka kontrollen över sin egen hälsa. Hälsan blir en viktig dimension av livskvaliteten, då hälsan även är en resurs för personlig, social och ekonomisk utveckling. Fokus på hälsofrämjande åtgärder är att uppnå rättvisa i hälsa. Detta innebär att åtgärderna ämnar säkerställa samma möjligheter och resurser för att samtliga individer ska få möjlighet att uppnå sin fulla hälsopotential (WHO, 1986). Eriksson och Lindström (2008) ställer sig dock frågan om det är möjligt att ta in och hantera effekterna av världens utmaningar i vår vardag utan att bli överstimulerade och stressade. Hur individen ser på världen påverkar hur väl individen kan hantera stress och spänningar. Vidare poängterar Eriksson och Lindström (2008) att hälsa inte är en fråga om tillfälligheter. Hälsofrämjande processer, det vill säga vilka faktorer som främjar och bidrar till hälsa, går i linje med det salutogena perspektivet (Antonovsky, 1996). Salutogenes bidrar till förståelse av
hälsoutveckling, men också underhåll av hälsa (Suominen & Lindström, 2008).
Hälsopromotiva teorier
Känslan av sammanhang [KASAM], på engelska sense of coherence [SOC], infördes av Aaron Antonovsky som ett salutogent koncept (Antonovsky, 1987), vilket innebär att fokus ligger på en individs friskfaktorer (Würtz, Fonager & Mortensen, 2015). KASAM utgår från
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 2 tre sociala komponenter som är: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Antonovsky, 1987).
Antonovskys (1987) formella omdefiniering av KASAM:
Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang. (Antonovsky, 1987, s. 46)
Svensson och Björklund (2010) beskriver att begriplighet innebär förmågan att kunna värdera och begripa olika händelser från den yttre och inre miljön. Hanterbarhet är känslan av att ha resurser för att möta de krav som ställs. Meningsfullhet är känslan av att känna meningsfullhet i att kunna påverka sin situation och ses som motivationsskapande (Svensson & Björklund, 2010). Det har visat sig att individer med stark KASAM har bättre förutsättningar att hantera stressiga situationer (Würtz et al., 2015).
Menon (1999) beskriver en definition av empowerment (egenmakt) som det kognitiva tillstånd som kännetecknas utifrån en känsla av kontroll, kompetens och internaliserade mål. Chan och Mak (2020) beskriver att empowerment möjliggör för individer att ta kontroll över och hantera sina liv (Chan & Mak, 2020). Däremot definierar Kostenius och Lindqvist (2006) begreppet empowerment som hjälp till självhjälp, vilket innebär att väcka individens medvetenhet om att denne själv bär på resurser att styra sitt liv med. Vidare beskriver Tengland (2008) empowerment som ett mål och en process samtidigt. På grund av de olika definitionerna anser Matthews, Diaz och Cole (2003) att empowerment är ett invecklat
begrepp att förstå. Med andra ord finns det ingen klar definition av empowerment, gemensamt för många definitioner är empowerment en ökning av individens inre makt som ses som användbar i individens nuvarande situation (Alkire, 2005). Empowerment avser individens egna bedömningar och återkommande känslomässiga tillstånd (Alkire, 2005).
Self-efficacy, eller självförmåga/egenförmåga, definieras som individens tilltro till sig själv eller förmågan att kunna generera ett önskat resultat genom sina beteenden (Bandura, 1977). En individ kan ha hög self-efficacy för vissa avseenden i sitt liv men en låg self-efficacy i
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 3 andra avseenden (Eller, Lev, Yuan & Watkins, 2018). Enligt Bandura (1977) är self-efficacy en kraftfull och viktig faktor för beteendemässiga utfall. Ju starkare self-efficacy en individ har desto starkare och aktiv är dennes ansträngning. Vidare förklarar Bandura (1977) att människors förväntningar om gynnsamma resultat handlar om förhoppningar snarare än känslan av deras personliga behärskning. Self-efficacy är således ett begrepp som omfattar flera processer men som även är kopplat till hälsofrämjande beteenden (Eller et al., 2018).
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 4
Bakgrund
Fysisk aktivitet är och har varit en väsentlig del av människan genom historien och har format vår arts fysiologi (Di Liegro, Schiera & Proia, 2019). Redan för över 2000 år sedan sa
Hippokrates, även kallad läkekonstens fader, att fysisk aktivitet är bra för hälsan
(Paffenbarger, Blair & Lee, 2001). De olika stadier människan har gått igenom såsom jakt, jordbruk och vidare till industrisamhället har förändrat vårt fysiska aktivitetsmönster. I takt med att vårt samhälle har moderniserats har också våra fysiska arbetsuppgifter minskat och ersatts av maskiner och datorer som kan göra jobbet åt oss. Således har stillasittandet ökat och bidragit till en ökning av hjärt- och kärlsjukdomar (Paffenbarger et al., 2001). Stillasittande kan även leda till andra hälsorisker och öka risken för till exempel typ 2-diabetes (Duvivier et al., 2013). Studier visar också att enstaka träningspass inte eliminerar risken för
följdsjukdomar orsakade av en stillasittande livsstil (Duvivier et al., 2013).
Stress
Folkhälsomyndigheten (2020b) menar att stress är en indikator för att mäta folkhälsan samt dess bestämningsfaktor. År 2018 uppgav 16 procent av befolkningen mellan 16-84 år i
Sverige att de kände sig stressade eller mycket stressade (Folkhälsomyndigheten, 2020b). Åtta av tio studenter mellan 16 och 29 år uppgav att de kände sig stressade vilket är en ökning sedan 2016 med nio procentenheter (Folkhälsomyndigheten, 2018).
Att finna en generell definition på begreppet stress är inte helt enkelt (Giudice et al., 2018). Cohen, Kamarck och Mermelstein (1983) definierar dock stress som en känsla av att inte ha förmågor eller resurser att hantera de krav och påfrestningar individen utsätts för. Begreppet används i omfattande mening för att beskriva viktiga fenomen på biologisk nivå, där en allmän beskrivning av stress är att hot mot organismen uppfattas som icke kontrollerbara och oförutsägbara (Guidice et al., 2018). Chrousos (1998) beskriver att stress är det upplevda eller faktiska hotet mot homeostasen (jämviktstillståndet) i människokroppen där en “störd”
homeostas framkallar den så kallade stressresponsen. Risberg (2016) beskriver att de stimulus (hot) som orsakar stress kallas för stressorer. Dessa stressorer kan komma inifrån individen, i form av tankar, eller utifrån kommande som exempelvis ljud, ljus och temperatur (Risberg, 2016). Andra exempel på stressorer är tidspress och höga psykiska krav, vilka ofta uppträder i individers arbetsmiljö och benämns som psykiska stressorer (Melin, 2008).
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 5 Stress utlöser en beredskap för handling där individens egen kapacitet avgör hur stor
stressresponsen blir (Bergdahl & Bergdahl, 2002). Hur individen svarar på stress beror på vilken erfarenhet av, och hur individen tidigare responderat på stress (Risberg, 2016). Här spelar bland annat faktorer som personlighetstyp, genetiska faktorer, livserfarenhet och social miljö in (Bergdahl & Bergdahl, 2002). Kroppens respons på stress är att energimobilisera för att klara av att bemöta den situation individen står inför (Börjesson & Jonsdottir, 2010). Detta sker bland annat genom ökad hjärtfrekvens och blodtryck samt kortisolutsöndring. Kortisol är ett av kroppens stresshormon där HPA-axeln (Hypothalamus-Pituitary-Adrenal Gland-axeln), som ingår i det autonoma nervsystemet, har en central roll i kortisolutsöndringen (Börjesson & Jonsdottir, 2010).
Vid akut stress, som till exempel när man blir rädd eller stressad, sker en energimobilisering genom att den neurologiskt styrda SAM-axeln (Sympatico-Adrenal-Medulla-axeln) aktiveras (Risberg, 2016). Stresshormonerna noradrenalin och adrenalin frisätts i samband med akut stress. SAM-axeln kan vara aktiv från några sekunder till minuter. HPA-axeln som styrs endokrint, vilket betyder hormonellt, aktiveras av SAM-axeln men kan även aktiveras själv. HPA-axeln kan vara aktiv under en längre tid, från minuter upp till timmar. Om HPA-axeln ständigt är aktiverad utan återhämtning kommer cellerna i binjurebarken inte kunna producera kortisol vilket innebär att individens prestationsförmåga minskar (Risberg, 2016).
Stressforskningen visar att kronisk stress har skadliga effekter både på den fysiska och mentala hälsan (Thoits, 2010). En långvarig stressaktivering ökar utsöndringen av kortisol från binjurebarken vilket i sin tur ökar aktiviteten i sympatiska nervsystemet (Sand, Sjaastad, Haug & Bjålie, 2007). Konsekvenser av detta är att risken för infektions- samt
hjärt-kärlsjukdomar ökar (Sand et al., 2007). Stress har dock också enligt Franks (1994), även om den ibland ses som något negativt, ett syfte att få individer att utvecklas, lära, växa och få oss att uppnå vår fulla potential. Stress och fysisk aktivitet har båda inverkan på vår hälsa, men för lite eller för mycket av dessa kan ha skadliga effekter på individen (Franks, 1994). Folkhälsomyndigheten (2020b) rapporterar att långvarig aktivering av stressystemet, där det är brist på återhämtning, ökar risken för en rad olika psykiatriska och somatiska sjukdomar.
Fysiska aktivitetens betydelse för hälsan
Det är väl känt att fysisk aktivitet är en viktig del av en hälsosam livsstil. Fysisk aktivitet definieras som all rörelse som produceras av skelettmuskler som resulterar i energifrisättning (Stamatakis, 2019). Fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan, dock menar Skrebutėnaitė
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 6 och Karanauskienė (2019) att mycket stillasittande utöver den fysiska aktiviteten ökar risken för fysiska hälsoproblem och psykiska sjukdomar.
Hippocampus är en viktig del i hjärnan som är nödvändig för bland annat minnet och inlärning (Zhao, Qiao & Wang, 2009). Långvarig exponering av stresshormoner, främst kortisol, är associerade med negativa förändringar i funktion och struktur av hippocampus (Blankenship, Botdrof, Riggins & Dougherty, 2019). Däremot har forskning visat att träning kan öka volymen av hippocampus (Kandola, Ashdown-Franks, Hendrikse, Sabiston & Stubbs, 2019), och det har även visat sig att fysisk aktivitet bidrar till ökad koncentration av BDNF, ett ämne som finns i hippocampus (Firth et al., 2018). Då fysisk aktivitet har många fördelar som bland annat att kunna hantera stress bättre, vid exempelvis hög arbetsbelastning på arbetet, föreslår Gerber et al. (2020) att företagen bör införa minst 20 minuter per dag där anställda får möjlighet att utöva någon form av fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet aktiverar kroppens stressystem där utsöndringen av hormoner liknar den reaktion som uppstår vid akut stress (Börjesson & Jonsdottir, 2010). Den fysiska träningen gör att individen kan hantera fysiska och psykologiska stressreaktioner mildare och naturligare. Detta genom att
stressystemet tränas vilket därmed bidrar till att kroppen blir mer motståndskraftig mot stress om fysisk och psykisk återhämtning tillåts (Börjesson & Jonsdottir, 2010).
Individens nivå av fysisk aktivitet påverkas av både interna och externa faktorer, där sociokulturella och psykologiska faktorer inkluderas samt vilka fysiska och sociala miljöer som individen befinner sig i (Kastrati & Georgiev, 2020). Fysisk aktivitet har effekter som att minska den stressrespons som uppstår av mental stress (Gnam et al., 2019), och har
välgörande effekter på bland annat humör, depression och ångest (Kita, 2014). Nowak et al. (2019) menar att den fysiska aktiviteten handlar om att uppfylla vårt biologiska rörelsebehov och bör utgöra en del av de vardagliga aktiviteterna (Nowak et al., 2019). Enligt Caspersen, Powell och Christenson (1985), skiljer sig träning från fysisk aktivitet då träningen är planerad, strukturerad och innefattar repeterade kroppsrörelser. Ett av målen med träning är att förbättra eller bibehålla fysiska komponenter (Caspersen et al., 1985).
Stillasittande
Av världens befolkning är en av fem individer helt fysiskt inaktiva och en tredjedel av alla vuxna uppnår inte den rekommenderade nivån för rörelse och fysisk aktivitet (Nowak Bozek & Blukacz, 2019). Fysisk inaktivitet har identifierats som den fjärde ledande riskfaktorn för global dödlighet (WHO, 2010). Enligt Folkhälsomyndigheten (2019) följer Sverige WHO:s
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 7 rekommendationer från år 2010 om fysisk aktivitet. För en vuxen individ över 18 år
rekommenderas 150 minuter fysisk aktivitet per vecka, eller 75 minuter med hög intensitet per vecka (Folkhälsomyndigheten, 2019). Bristen på rörelse har bidragit till att många länder har utvecklat strategier för att främja fysisk aktivitet bland medborgarna med främsta syfte att minska sjukvårdskostnaderna på lång sikt (Kastrati & Georgiev, 2020). Vidare menar
Antonovsky (1996) att ett hälsofrämjande arbete skulle ha en stor ekonomisk inverkan på samhällsstrukturen.
Människans arbetsmiljö har med åren utvecklats till ökat stillasittande och mer arbete vid en bildskärm (Toomingas, 2008). En koppling mellan fysisk inaktivitet och skärmtid ses ha en negativ inverkan på livskvaliteten och hälsan (Nowak et al., 2019). Även Mayorga-Vega, Casado-Robles, Viciana och López-Fernández (2019) konstaterar att en hög grad av stillasittande är relaterat till en ökad risk för ett flertal negativa hälsoutfall, däribland ökad nivå av stress, oro och depression (Lee & Kim, 2019). Den fysiska inaktiviteten kan bli ett av de största arbetsmiljöproblemen som vi står inför i framtiden (Toomingas, 2008). Om arbetet överlag är mer stillasittande bör man ta tillvara på de tillfällen man får till rörelse, som att införa exempelvis “stå-och-gå-möten” (Toomingas, 2008).
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 8
Rationale
I takt med ett mer tekniskt utvecklat samhälle ökar mängden stillasittande och den upplevda stressen, vilket idag är två av de ökande samhällsproblemen hos befolkningen. Fysisk aktivitet i vardagen har blivit alltmer viktigt för att främja och bibehålla en god hälsa. Genom en kombination av både mer träning och fysisk aktivitet i vardagen kan helhetshälsan förbättras och individens egenmakt över sin hälsa öka, detta eftersom individen hjälper sig själv till en bättre hälsa. Det lilla vi gör i vardagen kan ge stora resultat för hälsan. Vi vet att fysisk aktivitet är bra, men har den någon effekt på upplevd stress om vi inte är aktiva mer än under våra träningspass?
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 9
Syfte
Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i upplevd stress mellan individer som tränar regelbundet och är fysiskt aktiva på olika nivåer i vardagen, jämfört med individer som enbart tränar.
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 10
Metod
En kvantitativ tvärsnittsstudie med en deskriptiv ansats valdes till studien då syftet var att undersöka om det finns skillnader i upplevd stress mellan individer som tränar regelbundet och är fysiskt aktiva på olika nivåer i vardagen, jämfört med individer som enbart tränar. Studiens övergripande mål var att främja hälsa genom att erhålla ett hälsopromotivt synsätt. Detta tillämpades genom att lägga fokus på studiens målområden om stress och den fysiska aktivitetens betydelse för hälsan.
Studiedesign
En kvantitativ metod möjliggör att kunna jämföra likheter och skillnader inom det valda området (Chen et al., 2018), därav användes denna ansats som grund. Studien är baserad på en tvärsnittsdesign som är analyserad med deskriptiv och jämförande statistik. Den kvantitativa metoden ger forskaren möjlighet att studera ett större antal individer (Trost, 2012), vilket lämpade sig för studien. Utifrån det utformades en enkät (se bilaga 2) för studien.
En kvantitativ metod innehåller tal eller siffror vilket den kvalitativa metoden inte gör
(Backman, 2008; Rutberg & Bouikidis, 2018), studien tog stöd av detta då siffror är lättare att överblicka och studien undersökte ett stort antal individer. Datan syftar till att ge så exakta och opartiska beräkningar som möjligt av olika parametrar, vilket kräver slumpmässiga urval (Hannigan, 2018). Med detta som underlag lades en länk med studiens enkät ut i sociala träningsforum på internet för att ge så stor spridning som möjligt. Genom att använda en kvantitativ metod i studien gavs möjligheten att fånga upp så många aspekter som möjligt kring studiens syfte och därmed få en statistisk sammanfattning av resultatet.
Enkäter
Frågorna i enkäten konstruerades för att anpassas till syftet med forskningen och var skrivna på svenska. Efter att enkäten var färdigställd prövades den på 10 stycken individer innan den skickades ut till deltagarna i studien. Deltagarna i pilotundersökningen uppmanades att ge feedback på enkäten för att stötta forskarna i att utveckla den. Resultatet från
pilotundersökningen hanterades inte. Efter feedback i pilotundersökningen reviderades enkäten. Därefter publicerades enkäten på sociala träningsforum på internet och var tillgänglig i sju dagar. Målet var ett minimum på 200 deltagare. Om detta ej skulle varit
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 11 uppfyllt efter satt tidsperiod skulle svarstiden förlängas med en till tre dagar för att minska risken för externt bortfall. Svarstiden behövde inte förlängas då nivån för minimum antal deltagare uppnåddes inom tidsramen.
Deltagare
Studien baserades på ett ändamålsenligt urval där deltagarna valdes utifrån deras kunskap och erfarenhet inom forskningsområdet. Ändamålsenligt urval i den här studien innebar att
deltagarna till studien valdes ut målinriktat utifrån deras intresse. Deltagarna var män och kvinnor över 18 år som tränar regelbundet minst två dagar i veckan sedan minst sex månader tillbaka (se bilaga 1), övriga exkluderas från att delta i studien samt icke svensktalande. Då studien inte ämnade att undersöka skillnader mellan könen erbjöds alla inom ålderskategorin att delta. Deltagarna kontaktades via tre träningsgrupper på sociala medier där enkäten publicerades. Urvalet bestod av ett minimum på 200 deltagare och när enkäten stängdes efter sju dagar hade 601 individer deltagit. Fördelningen av könen var 302 kvinnor och 299 män.
Datainsamling
En enkät utformades utifrån studiens syfte och bestod av 32 frågor vilka var indelade under sektionerna; bakgrund, livsstil, träning, självupplevd stress och stillasittande. Enkäten lades ut elektroniskt via en länk på olika sociala träningsforum på internet. Således fick enkäten större spridning med fördel att nå så många som möjligt ur målpopulationen. Frågorna var slutna, skattnings- och flervalsfrågor, inga ledande frågor ställdes. Skattningsfrågorna var uppbyggda enligt Likertskalan som är byggd på en femgradig skala (Denscombe, 2016). Frågorna i Likertskalan bestod av påståenden som individen skulle instämma i eller ta avstånd ifrån, helt eller delvis. En fråga ställdes i taget för att det skulle vara tydligt för deltagarna. Alla frågor utom en var obligatoriska, vilket innebar att deltagaren behövde besvara hela sektionen innan denne kunde gå vidare till nästa del.
Stressavsnittet baserades på Cohens et al. (1983) perceived stress scale (PSS-14) som är ett välbeprövat skattningsformulär för att mäta graden av hur en individ upplever stress i olika situationer. Formuläret handlar om känslor och tankar under den senaste månaden* (Cohen et al., 1983). PSS är det mest använda stressformuläret i studier som avser att mäta upplevd stress (Andreou et al., 2011).
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 12 *På grund av utbrottet av Covid-19 anpassades tidsperioden i enkäten till 1 januari - 1 mars 2020.
Etik
Deltagarna blev informerade via enkätens första sida om forskningens syfte (se bilaga 1). Detta i enlighet med informationskravet som innebär att forskarna är skyldiga att ge deltagarna en beskrivande information om forskningen och hur studien kommer att genomföras (Vetenskapsrådet, 2002). Information om att deltagandet var frivilligt och anonymt framgick via den första sidan i enkäten. Olsson och Sörensen (2007) menar att anonymitet innebär att varken forskare eller obehöriga kan identifiera enskilda individer som deltar i studien. Inga av de svar som inkom kunde spåras till en specifik individ vilket således bidrog till att konfidentialitetskravet uppnåddes (Vetenskapsrådet, 2002). Deltagarna uppgav enbart att lämna personlig information rörande kön och ålder. Detta innebar att andra
personuppgifter inte uppgavs och kunde då inte heller spridas vidare, vilket stöds av
nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Efter avslutad studie sparades enbart resultatet och övrigt material raderades.
Ett samtycke från deltagarna krävdes för att få genomföra studien vilket går i linje med
Vetenskapsrådets (2002) riktlinjer. Deltagarna godkände sitt samtycke att delta genom att dels kryssa i sitt godkännande för att kunna gå vidare, och dels genom att svara på samtliga frågor samt slutligen skicka in enkäten. Det framgick i informationen på första sidan att samtliga frågor behövde besvaras för att svaret skulle räknas med i slutresultatet.
Dataanalys
Frågorna i enkäten utformades i ett elektroniskt enkätprogram, Google Forms. Programmet valdes då det är lätt att använda samt att resultatet sammanställs i olika diagram och tabeller, vilket underlättade avläsningen av resultatet. Endast slutna frågor valdes i studien, då öppna frågor måste hanteras annorlunda (Ejlertsson, 2014).
Av de mätbara data som samlades in följdes en statistisk sammanfattning som sedan analyserades, i enlighet med Backman (2008). Den statistiska analysen genomfördes i statistiskprogrammet GraphPad Prism 8 (GraphPad Software). Där sammanställdes deltagarnas svar på PSS-14 och analyserades under Ordinary one-way ANOVA för att
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 13 undersöka om det fanns skillnader mellan grupperna. Därefter användes unpaired t-test för att undersöka om det fanns skillnader även mellan de olika aktivitetsgrupperna.
Poängsättningen i PSS-14 utgår från en femgradig Likertskala som är designad, med hjälp av 14 frågeställningar, att mäta individens upplevda stress enligt följande; Aldrig=0, Nästan aldrig=1, Ibland=2, Ganska ofta=3, Väldigt ofta=4 (Congrong, Ying, Hanqiao & Manhua, 2019). På frågorna 4,5,6,7,9,10 och 13 berörs positiva upplevelser och räknas sedan omvänt i poängskalan. Övriga frågor berör negativa upplevelser. Alla poäng räknas sedan ihop.
Poängskalan går från 0 till 56 där summeringen av poängen visar på vilken nivå av upplevd stress individen har, ju högre poäng desto högre nivå av upplevd stress (Congrong et al., 2019). Efter ovanstående analys analyserades alla frågor en och en för att undersöka om det fanns skillnader i svaren mellan grupperna.
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 14
Resultat
Grupperna som studien jämförde benämns med förkortningarna som följer:
VAL (VardagsAktivitetsnivåLägre) = Jag tränar i genomsnitt minst två dagar i veckan men är utöver det stillasittande
VAM (VardagsAktivitetsnivåMellan) = Jag tränar i genomsnitt minst två dagar i veckan och är fysiskt aktiv utöver mina träningspass minst 2 dagar i veckan
VAH (VardagsAktivitetsnivåHögre) = Jag tränar i genomsnitt minst två dagar i veckan och är fysiskt aktiv utöver mina träningspass minst 5 dagar i veckan
Det inhämtade materialet från den utförda enkätundersökningen presenteras nedan i form av figurer och tabeller. Materialet är inhämtat från deltagarna ur de tre sociala träningsforumen där enkäten lades ut. Resultatet visade att det inte fanns något externt bortfall då gränsen för minsta antal deltagare överskreds. Deltagarna i enkäten var över 18 år. Resultatet i studien visade ingen statistisk signifikant skillnad i upplevd stress mellan grupperna (p=0,2467).
Deltagare
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 15
Aktivitetsnivå
På frågan om vilken aktivitetsnivå deltagarna hade, svarade 54 procent att de tränade i genomsnitt minst två dagar i veckan och var fysiskt aktiva utöver sina träningspass minst 5 dagar i veckan.
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 16
Fysisk arbetssituation
På frågan om vilken fysisk arbetssituation deltagarna hade svarade 55,6 procent att de hade en stillasittande arbetssituation. 3,3 procent svarade annat under denna fråga, vilket gav ett internt bortfall då det inte gick att kategorisera vilken fysisk arbetssituation dessa individer hade.
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 17
Träningsnivå
På frågan om hur många gånger i veckan deltagarna tränade svarade 56,2 procent att de tränade fyra till fem gånger i veckan.
Figur 4. Cirkeldiagrammet visar hur många gånger i veckan deltagarna tränar.
Vid en jämförelse mellan aktivitetsnivå och träningsnivå framgick det hur många av deltagarna som tränar ≥4 dagar i veckan:
• VAL - 62 procent • VAM - 61 procent • VAH - 83 procent
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 18
Tid per träningstillfälle
På frågan om hur mycket tid deltagarna i genomsnitt spenderade per träningstillfälle svarade 45 procent att de tränade 55-70 min per träningstillfälle. Resultatet visade att en majoritet tränade ≥40 min per träningstillfälle.
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 19
Stillasittande
På frågan “Hur lång tid är Du uppskattningsvis stillasittande under vardagar?” och frågan “Hur lång tid är Du uppskattningsvis stillasittande under helger?” svarade deltagarna:
Figur 6. Diagrammet visar hur länge deltagarna uppskattningsvis är stillasittande på vardagar respektive helger.
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 20
Cohen PSS-14
Resultatet visade ett medelvärde av poängen hos samtliga deltagare i studien vilken var 21,428 ≈ 21,4. Deltagarnas medelvärde motsvarar en lägre nivå av upplevd stress. I gruppen VAL visade poängsumman att medelvärdet är nära den nivågräns på ≥25 som symboliserar en hög nivå av upplevd stress (Eskin & Parr, 1996, refererad i Brinkborg & Michanek, 2009).
Jag tränar i genomsnitt minst två dagar i veckan men är utöver det
stillasittande (VAL)
Jag tränar i genomsnitt minst två dagar i veckan och är fysiskt aktiv utöver mina träningspass minst 2 dagar i veckan (VAM)
Jag tränar i genomsnitt minst två dagar i veckan och är fysiskt aktiv utöver mina träningspass minst 5 dagar i veckan (VAH)
24,5 ±0.49 22,2 ±0.45 20,4 ±0.41
Tabell 1. Tabellen visar medelpoängen för varje grupp samt standard deviation (SD) på frågorna av resultatet på Cohens PSS-14 (1983).
Frågor som visade statistisk signifikans mellan grupperna
I den fråga som ställdes om hur ofta individen kommit på sig själv med att tänka på saker som denne måste göra fanns en signifikant skillnad mellan grupperna (p=0,0027). Den största skillnaden fann forskargruppen mellan grupp VAL och VAH (p=0,0032) där VAL skattade högst. Det fanns även en signifikant skillnad mellan VAM och VAH (p=0,0172) där VAM skattade högst.
I frågan om hur ofta individen har tyckt att svårigheter har tornat upp sig så mycket att den inte kunnat hantera dem fanns en signifikant skillnad mellan grupperna (p=0,0045). Den största skillnaden fann forskargruppen mellan VAL och VAH (p=0,0011). Det fanns även en signifikant skillnad mellan VAL och VAM (p=0,0086) där VAL skattade högst.
På frågan om hur ofta individen har känt att denne haft kontroll på saker och ting fanns en signifikant skillnad mellan grupperna (p=0,0062). Den största skillnaden fann forskargruppen
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 21 mellan VAL och VAH (p=0,0017) där VAL skattade högst. Det fanns även en signifikant skillnad mellan VAL och VAM (p=0,0142) där VAL skattade högst.
Det fanns en signifikant skillnad mellan alla grupperna i frågan om hur ofta individen har tyckt att denne inte kunnat klara av allt den skulle ha gjort (p=0,0093). Den största skillnaden fann forskargruppen mellan VAM och VAH (p=0,0119) där VAM skattade högst. Det fanns även en signifikant skillnad mellan VAL och VAH (p=0,0228) där VAL skattade högst. På frågeställningen om hur ofta individen har känt att den inte kunnat kontrollera viktiga saker i sitt liv fanns det en signifikant skillnad mellan grupperna (p=0,0225). Skattningen av frågan var högre hos VAL jämfört med VAH där skillnaden var signifikant (p=0,0199).
Det fanns en signifikant skillnad mellan grupperna i frågan om hur ofta individen har känt att denne haft kontroll över hur denne använder sin tid (p=0,0265). Den största skillnaden fann forskargruppen mellan VAL och VAH (p=0,0102) där VAL skattade högst. Det fanns även en signifikant skillnad mellan VAL och VAM (p=0,0289) där VAL skattade högst.
I frågan som ställdes om hur ofta individen har känt sig nervös och stressad fanns en
signifikant skillnad mellan grupperna (p=0,0341). Skattningen av frågan var högre hos VAL jämfört med VAH där skillnaden var signifikant (p=0,0148).
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 22
Resultatdiskussion
Det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Författarna till studien ansåg att det var av stor vikt att undersöka hur mycket fysiskt aktiv en individ är i sin vardag utöver sina träningspass, och om detta kunde kopplas till en skillnad i upplevd stress mellan de grupper som studien undersökte. Studien ämnade således att gå djupare in och undersöka om det fanns skillnad i upplevd stress hos individer som tränar minst två dagar i veckan och utöver det har olika aktivitetsnivå av fysisk aktivitet i vardagen.
Summan av de skattningspoäng från PSS-14 visar ett värde där ett högre totalvärde speglar en högre nivå av upplevd stress. Poängskillnaderna mellan grupperna visade att grupp VAL hade högst totalpoäng med 24,5. Grupp VAM fick 22,2 poäng och grupp VAH 20,4 poäng.
Resultatet visade att det fanns en tendens till lägre genomsnittliga värden hos dem som är mest fysiskt aktiva, dock var skillnaden inte statistiskt signifikant. Detta överensstämmer med Gerber och Pühse (2009) som beskriver att individer med höga träningsnivåer lättare kan hantera stress och har färre hälsoproblem. Vidare analys av svaren på de enskilda frågorna i PSS-14 visade också att det fanns en signifikant skillnad mellan grupperna i sju av frågorna. I dessa frågor hade grupp VAL högst medelpoäng och i fallande ordning hade VAM mindre medelpoäng och VAH lägst medelpoäng. Detta resultat visar på att deltagare med en lägre fysisk aktivitetsnivå har skattat högre i PSS-14 skalan.
Författarna ställde sig frågan om deltagarna i grupp VAH upplever en lägre nivå av stress på grund av att de är mer fysiskt aktiva överlag. Vid en jämförelse mellan aktivitetsnivå och träningsnivå framgick det att 73 procent av deltagarna tränar ≥4 dagar i veckan där genomsnittet i respektive grupp var:
• VAL - 62 procent • VAM - 61 procent • VAH - 83 procent
Resultatet av jämförelsen visar att deltagarna i studien i genomsnitt har en hög nivå av fysisk aktivitet. Det här kan problematisera att fastställa om det är en högre nivå av träning eller ökad fysisk aktivitet i vardagen som bidrar till en lägre nivå av upplevd stress. Deltagarna har överlag en hög nivå av fysisk aktivitet då alla tränar regelbundet om minst två dagar i veckan. I grupp VAL, som skattade högst i PSS-14, framgick det att hela 62 procent tränar ≥4 dagar i veckan.
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 23 Frågan som ställdes om Hur ofta har Du under ovanstående tidsperiod tyckt att svårigheter har tornat upp sig så mycket att Du inte kunnat hantera dem?Visar att VAL hade ett högre värde i denna fråga, vilket går i linje med Würtzs et al. (2015) studie som visade att en stark KASAM hos individen kan bidra till bättre förutsättningar för att kunna hantera olika
vardagssituationer. På frågan Hur ofta har Du under ovanstående tidsperiod känt att Du inte kunnat kontrollera viktiga saker i Ditt liv? Skattade grupp VAL högre än övriga grupper vilket indikerar en lägre grad av KASAM. En individ med hög KASAM har en större
möjlighet att klara av motgångar (Antonovsky, 1987), vilket den aktuella studien visar genom att ökad fysisk aktivitet tenderar att sänka nivån av upplevd stress. På frågan Hur ofta har Du känt under ovanstående tidsperiod att Du haft kontroll över hur Du använder Din tid?
Skattade grupp VAL högre än övriga grupper vilket visar en lägre grad av KASAM. Resultatet av skattningen på de två ovanstående frågorna visar att grupp VAL har en lägre grad av hanterbarhet, vilket går i linje med Svensson och Björklunds (2010) beskrivning om hanterbarhet, som innebär känslan av att ha resurser för att möta de krav som ställs.
Empowerment innebär en ökning av individens inre makt över sin egen situation (Alkire, 2005), och det finns ett negativt samband mellan empowerment och upplevd stress (Tripathi & Bharadwaja, 2019). Ett negativt samband mellan dessa variabler innebär att ju starkare grad av empowerment, desto lägre nivå av upplevd stress och vice versa (Tripathi & Bharadwaja, 2019). På frågan om Hur ofta har Du under ovanstående tidsperiod känt Dig nervös och stressad? Skattade grupp VAL högst vilket innebär att den gruppen oftare känt sig nervösa och stressade än övriga grupper i studien. Resultatet av grupp VAL:s skattning visar en tendens till en lägre grad av empowerment.
Self-efficacy innebär vilken tilltro individen har till sig själv eller sin egen förmåga (Bandura, 1977), och är en av de starkast bidragande faktorerna till att upprätthålla en hälsosam livsstil (Fisher & Kridli, 2014). Studien visar att det finns ett samband mellan hög träningsnivå och låg nivå av upplevd stress. På frågan Hur ofta har Du under ovanstående tidsperiod tyckt att Du inte kunnat klara av allt Du skulle ha gjort? Skattade grupp VAL högre än övriga grupper vilket tenderar att visa en lägre nivå av self-efficacy. Vilken nivå av self-efficacy en individ har påverkar dennes ansträngningar till att upprätthålla en hälsosam livsstil som bland annat innefattar kost, fysisk aktivitet och stresshantering (Fisher & Kridli, 2014). På fråganHur ofta har Du under ovanstående tidsperiod känt att Du har haft kontroll på saker och ting?
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 24 lägre nivå av self-efficacy. Sammantaget innebär self-efficacy vilket förtroende individen har till sina förmågor att använda sina personliga resurser att styra sitt beteende med. I enlighet med Fisher och Kridli (2014) kan detta kopplas samman med den aktivitets- och träningsnivå deltagarna i studien har.
Tidigare forskning visar att det inte finns någon signifikant skillnad rörande stressrespons hos individer med olika fysisk aktivitetsnivå (Gnam et al., 2019). Dock har tidigare studier visat att individer som tränar regelbundet är mer motståndskraftiga mot akut stress än individer som inte tränar (Childs & de Wit, 2014). Denna studie ämnade undersöka skillnader i upplevd stress hos individer som tränar regelbundet och bekräftade att ingen statistisk signifikant skillnad fanns. Däremot framkom det att deltagarnas poängvärden i PSS-14 blev lägre ju högre aktivitetsnivå deltagarna hade. Att fysisk aktivitet genererar i minskad nivå av upplevd stress går i enlighet med tidigare forskning utförd av Di Liegro et al. (2019), som menar att träning har positiva effekter på kroppen, men även på hjärnhälsan.
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 25
Metoddiskussion
För att besvara studiens syfte genomfördes en enkätundersökning. Enkäten lades ut elektroniskt i tre träningsgrupper på sociala medier. Fördelen med att använda sig av en enkätundersökning är att ett större antal individer kan nås. Enkäter hör till kvantifiering och mätningar och de är enkla samt billiga att administrera (Backman, 2008). I linje med
Ejlertsson (2019b) presenterades resultaten i studien med deskriptiv statistik, det vill säga med hjälp av tabeller, diagram och siffermått. Vid avläsning av resultatet från
enkätundersökningen effektiviserades arbetet på så vis att författarna fick en god överblick av resultatet. Därefter analyserades datan via statistisk analys med olika testmetoder, med stöd av de statistiska analyserna kunde slutsatser och tolkning av resultaten genomföras (Ejlertsson, 2019b). I enlighet med Ejlertsson (2014) möjliggör enkäter att undersöka olika attityder, förhållanden och kunskaper hos enskilda individer, där resultatet visar på en sammanställning av data som beskriver grupper av personer. Via den kvantitativa datan som samlades in möjliggjordes att kartlägga olika mönster och en helhetsuppfattning av resultatet gavs. En av fördelarna med att använda sig av en webbenkät i studien var att ett större antal individer, oberoende av varandra, kunde nås under kort tid och därmed öka svarsfrekvensen (Ejlertsson, 2019a). Detta går i linje med Thurén (2019) som menar att intersubjektiv
testbarhet är viktig i forskning vilket innebär att desto fler individer som testas ger ett säkrare resultat. Webbenkäter är även en kostnadseffektiv metod och går förhållandevis snabbt att genomföra, detta i enlighet med Ejlertsson (2019a). Emellertid finns det nackdelar med att använda enkäter som bland annat är att inte kunna hjälpa deltagarna vid frågetecken rörande specifika frågor och/eller påståenden, vilket går i linje med Ejlertsson (2019a). Även
uppföljningsfrågor är inte möjliga vid användning av enkäter, vilket den kvalitativa metoden tillåter. En annan nackdel är även att författarna inte kunde kontrollera vem som fyllde i enkäten eller hur många gånger samt om deltagaren uppgav sanningsenlig information. Fördelen med att kunna undersöka en större population vägde över de nackdelar som finns med metoden.
Enkätens frågor var baserade på slutna, skattnings- och flervalsfrågor. Ejlertsson (2014) menar att en öppen fråga har låg svarsfrekvens vilket medför att svaren inte kan behandlas med samma säkerhet som resterande frågor. Detta ville undvikas för att minska risken för interna bortfall i studien.
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 26 Då hälsa är ett brett begrepp avgränsades studien till hur fysisk aktivitet i vardagen, på olika nivåer, påverkar den upplevda stressen hos individer som tränar regelbundet. För att ta reda på detta tillämpades Cohens PSS-14 formulär. Formuläret användes för att stärka studiens
validitet och reliabilitet. Frågorna i formuläret är baserade på upplevelser i olika situationer som avser att mäta upplevd stress under den senaste månaden (Cohen et al., 1983). Då frågorna behandlas i närtid underlättar det för individen att minnas. Övriga frågor i enkäten upprättades av författarna och var noga genomtänkta för att minska interna fel. En styrka med enkäten och de övriga frågorna var att de testades i en pilotstudie för att ge författarna en uppfattning om hur väl frågorna var utformade.
Cohen (1983), som upprättat PSS-14, poängterar att resultatet av poängen inte skall utgå ifrån några poängnivåer vid tolkningen av poängsumman. Formuläret bör istället utgå ifrån att jämföra olika grupper vid ett mättillfälle, eller jämföra samma grupp före och efter en
intervention. Däremot anges att högre totalpoäng indikerar på en högre nivå av upplevd stress (Cohen et al., 1983). Den svenska versionen av PSS-14 har dock en nivågräns mellan låg och hög stress som är ≥25 poäng (Eskin & Parr, 1996, refererad i Brinkborg & Michanek, 2009). I en annan studie användes en nivåpoäng på 21,8 där all poäng över det symboliserade en högre grad av upplevd stress (Aslani, Khosravi, Farjamfar & Poorheidari, 2017). Grupp FAL låg 0,5 poäng ifrån gränsen på ≥25 poäng för hög nivå av upplevd stress. Resultaten tolkades delvis med stöd av den svenska versionens poängsättning men även med stöd av Cohens (1983) rekommendationer.
PSS-14 valdes då detta är ett av de mest använda verktyg för mätning av upplevd stress (Cohen et al., 1983). Det är en väl beprövad metod som stärker och ökar studiens samt resultatets reliabilitet och validitet (Cohen et al., 1983). Studien valde dock att undersöka deltagarnas upplevelser en lite längre tid tillbaka på grund av den rådande pandemin med covid-19, den 1 januari - 1 mars 2020. I enkäten ställdes frågan om deltagarnas träningsvanor hade förändrats i och med utbrottet av Covid-19 och över 40 procent svarade ja. Eftersom studien undersökte en period tillbaka i tid, kan det vara en svårighet att veta om deltagarna uppgav korrekt svar kring angiven period för mätning.
Reliabilitet handlar om pålitlighet och pålitlig bedömning, därav valde studien att vända sig till den målgrupp som har erfarenhet av studiens ämne. Undersökningen utgick från
självupplevd stress och mängden fysisk aktivitet i vardagen samt hur den fysiska aktiviteten påverkar självupplevd stress. För att öka reliabiliteten var frågorna så tydligt som möjligt
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 27 framtagna för att kunna undersöka syftet, vilket överensstämmer med Trost (2012). Genom att definiera viktiga begrepp i enkäten, så att deltagarna förstod vad författarna efterfrågade, möjliggjordes att resultatet blev mer tillförlitligt och även risken för bortfall minskades. Datainsamlingen har noggrant kontrollerats och granskats av båda författarna. Då svaren registrerades digitalt minimerades risken för att felaktig data överfördes.
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 28
Slutsats
Studien bidrog till fler intressanta fynd inom området av fysisk aktivitet kopplat till upplevd stress samt en förbättrad hälsa och ökat välmående. I framtida forskning bör man även studera de individer som inte tränar regelbundet och göra en jämförelse. Vidare forskning behövs för att utreda om kombinationen av hög träningsnivå och en fysiskt aktiv vardag sänker upplevd stress, mer än att bara vara aktiv under själva träningspassen. I framtiden behövs studier som undersöker om små korta fysiska aktiviteter utspritt under hela dagen påverkar individens upplevda stress mer positivt än ett enstaka träningspass.
Resultaten visar att det inte finns någon statistisk signifikant skillnad i upplevd stress mellan deltagarna. Däremot fanns en signifikant skillnad i sju av svaren i PSS-14. Vidare hittades ett mönster mellan grupperna som tenderade att peka på att en högre nivå av fysisk aktivitet bidrog till en lägre nivå av upplevd stress. Den grupp som angav att de hade lägst nivå av fysisk aktivitet i vardagen fick högst poängsumma, och den grupp som hade högst nivå av fysisk aktivitet i vardagen fick lägst poängsumma. Författarna drar slutsatsen att graden av upplevd stress kan sänkas genom att individen ökar sin nivå av fysisk aktivitet i vardagen. Stress och stillasittande har ökat de senaste åren men författarna är övertygade om att små insatser i vardagen kan göra stor skillnad för hälsan långsiktigt. Detta kan göras genom att öka medvetenheten kring hur fysisk aktivitet i vardagen inverkar på hälsan, och hur den kan påverka individers upplevda stress. Empowerment innebär att väcka medvetenhet hos individen vilket har ett starkt samband med den uppfattning och tilltro man har till sin hälsa. Detta kan ske genom hälsopromotiva insatser och arbete i det salutogena perspektivet där fokus ligger på friskfaktorerna, det vill säga de faktorer som främjar hälsa. Inom
hälsovägledning kan resultaten av studien vara användbara vid hälsopromotivt arbete genom att belysa den fysiska aktivitetens positiva fördelar på hälsan.
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 29
Referenser
Alkire, S. (2005). Subjective quantitative studies of human agency. Social Indicators Research, 74(1), 217-260. doi:10.1007/s11205-005-6525-0
Andreou, E., Alexopoulos, E. C., Lionis, C., Varvogli, L., Gnardellis, C., Chrousos, G. P., & Darviri, C. (2011). Perceived stress scale: Reliability and validity study in Greece.
International Journal of Environmental Research and Public Health, 8(8), 3287-3298. doi:10.3390/ijerph8083287
Antonovsky, A. (1987). Hälsans mysterium. (M. Elfstadius, Övers. 2. uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.
Antonovsky, A. (1996). The salutogenic model as a theory to guide health promotion. Health Promotion International, 11(1), 11-18. doi:10.1093/heapro/11.1.11
Aslani, A., Khosravi, A., Farjamfar, M., & Poorheidari, M. (2017). The effect of group training of solution-focused stress management on pregnant women's stress. Journal of Fundamentals of Mental Health, 19(6), 471-480.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Bandura, A. (1977). Self-efficacy: Toward a unifying theory of behavioral change. Psychological Review, 84(2), 191-215.
Bergdahl, J., & Bergdahl, M. (2002). Perceived stress in adults: prevalence and association of depression, anxiety and medication in a Swedish population. Stress and Health: Journal of the International Society for the Investigation of Stress, 18(5), 235-241. doi:10.1002/smi.946
Blankenship, S. L., Botdrof, M., Riggins, T., & Dougherty, L. R. (2019). Lasting effects of stress physiology on the brain: Cortisol reactivity during preschool predicts hippocampal functional connectivity at school age. Developmental Cognitive Neuroscience, 40, 1-8. doi: 10.1016/j.dcn.2019.100736
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 30 Brinkborg, H., & Michanek, J. (2009). ACT vid stress - en randomiserad kontrollerad studie av en gruppintervention för socialsekreterare. (Examensarbete, Stockholms universitet psykologiska institutionen, Stockholm). Hämtad från http://www.livskompass.se/wp-content/uploads/2012/11/act-for-stressade-socionomer2009-06-03.pdf
Börjesson, M., & Jonsdottir, I. (2010). Fysisk aktivitet och stress (3). Svensk idrottsforskning. Hämtad 2020-05-25 från
https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Fysisk-aktivitet-stress.pdf
Caspersen, C. J., Powell, K. E., & Christenson, G. M. (1985). Physical activity, exercise, and Physical Fitness: Definitions and Districtions for Health-Related Research. Public Health Reports, 100(2), 126-131.
Chan, R., & Mak, W. (2020). Empowerment for civic engagement and well-being in
emerging adulthood: Evidence from cross-regional and cross-lagged analyses. Social Science of Medicine, 244, 1-10. doi:10.1016/j.socscimed.2019.112703
Chen, W., Liu, Z., Wei, l., Yan, J., Hao, T., & Ding, R. (2018). A comparative quantitative study of utilizing artificial intelligence on electronic health records in the USA and China during 2008–2017. BMC Medical Informatics and Decision Making, 18(5), 55-69.
doi:10.1186/s12911-018-0692-9
Childs, E., & de Wit, H. (2014). Regular exercise is associated with emotional resilience to acute stress in healthy adults. Frontiers in Physiology, 5(161), 1-7.
doi:10.3389/fphys.2014.00161
Chrousos., G. P. (1998). Stressors, stress, and neuroendocrine integration of the adaptive response. The 1997 Hans Selye memorial lecture. Annals of the New York Academy of Sciences, 851(1), 311-335. doi:10.1111/j.1749-6632.1998.tb09006.x
Cohen, S., Kamarck, T., & Mermelstein, R. (1983). A global measure of perceived stress. Journal of Health and Social Behavior, 24(4), 385-396. doi:10.2307/2136404
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 31 Congrong, S., Ying, G., Hanqiao, M., & Manhua, Z. (2019). Psychometric validation of the 14-item perceived stress scale in Chinese medical residents. Current Psychology, 38(6), 1428-1434. doi:10.1007/s12144-019-00285-y
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Di Liegro, C., Schiera, G., Proia, P., & Di Liegro, I. (2019). Physical activity and brain health. Genes, 10(9), 1-40. doi:10.3390/genes10090720
Duvivier, B., Schaper, N., Bremers, M., van Crombrugge, G., Menheere, P., Kars, M., & Savelberg, H. (2013). Minimal intensity physical activity (standing and walking) of longer duration improves insulin action and plasma lipids more than shorter periods of moderate to vigorous exercise (cycling) in sedentary subjects when energy expenditure is comparable. PLoS ONE, 8(2), 1-8. doi:10.1371/journal.pone.0055542
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Ejlertsson, G. (2019a). Enkäten i praktiken, en handbok i enkätmetodik (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Ejlertsson, G. (2019b). Statistik för hälsovetenskaperna (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Eller, L.S., Lev, E.L., Yuan, C., & Watkins, A.V. (2018). Describing Self-Care Self-Efficacy: Definition, Measurement, Outcomes, and Implications. International Journal of Nursing Knowledge, 29(1), 38-48. doi:10.1111/2047-3095.12143
Eriksson, M., & Lidström, B. (2008). A salutogenic interpretation of the ottawa charter. Health promotion international, 23(2), 109-199. doi:10.1093/heapro/dan014
Firth, J., Stubbs, B., Vancampfort, D., Schuch, F., Lagopoulos, J., Rosenbaum, S., & Ward, P. B. (2018). Effect of aerobic exercise on hippocampal volume in humans: A systematic review and meta-analysis. NeuroImage, 166, 230-238. doi:
doi.org/10.1016/j.neuroimage.2017.11.007
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 32 Fisher, K., & Kridli, S. (2014). The role of motivation and self-efficacy on the practice of health promotion behaviours in the overweight and obese middle-aged American women. International Journal of Nursing Practice, 20(3), 327-335. doi:10.1111/ijn.12155
Folkhälsomyndigheten. (2018). Allt fler unga uppger stress. Hämtad 2020-05-21 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2018/december/allt-fler-unga-uppger-stress/
Folkhälsomyndigheten. (2019). Fysisk aktivitet - rekommendationer. Hämtad 2020-03-04 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/
Folkhälsomyndigheten. (2020a). Hur hänger livsvillkor och hälsa ihop? Hämtad 2020-05-21 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/hur-hanger-livsvillkor-och-halsa-ihop/
Folkhälsomyndigheten. (2020b). Stress. Hämtad 2020-03-09 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/halsa/psykisk-ohalsa/stress/
Franks, B. D. (1994). What is stress? Quest, 46(1), 1-7. doi:10.1080/00336297.1994.10484106
Gerber, M., & Pühse, U. (2009). Do exercise and fitness protect against stress-induced health complaints? A review of the literature. Scandinavian Journal of Public Health, 37(8), 801-819. doi:10.1177/1403494809350522
Gerber, M., Schilling, R., Colledge, F., Ludyga, S., Pühse, U., & Brand, S. (2020). More than a simple pastime? The potential of physical activity to moderate the relationship between occupational stress and burnout symptoms. International Journal of Stress Management, 27(1), 53-64. doi:10.1037/str0000129
Giudice, M. D., Buck, L., Chaby, L., Gormally, B., Taff, C., Vitousek, M., … Wada, H. (2018). What is stress? A Systems Perspective. Integrative & Comparative Biology, 58(6), 1019-1032. doi:10.1093/icb/icy114
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 33
Gnam, J-P., Loeffler, S-N., Haertel, S., Engel, F., Hey, S., Boes, K., & Strahler, J. (2019). On the relationship between physical activity, physical fitness and stress reactivity to real- life mental stressor. International Journal of Stress Management, 26(4), 344-355.
doi:10.1037/str0000113
Hannigan, A. (2018). Public and patient involvement in quantitative health research: A statistical perspective. Health Expectations, 21(6), 939-943. doi:10.1111/hex.12800
Kandola, A., Ashdown-Franks, G., Hendrikse, J., Sabiston, C. M., & Stubbs, B. (2019). Physical activity and depression: Towards understanding the antidepressant mechanisms of physical activity. Neuroscience and Biobehavioral Reviews,107, 525-539 doi:
10.1016/j.neubiorev.2019.09.040
Kastrati, A., & Georgiev, G. (2020). Factors Associated with physical activity. Sport Mont, 18(1), 75-80. doi:10.26773/smj.200213
Kita, I. (2014). Physical exercise can induce brain plasticity and regulate mental function. Advances in Exercise & Sports Physiology, 20(1), 1-7. Hämtad från databasen SPORTDiscus with Full Text.
Kostenius, C., & Lindqvist A-K. (2006). Hälsovägledning: Från ord och tanke till handling. Lund: Studentlitteratur.
Lee, E., & Kim, Y. (2019). Effect of university students’ sedentary behavior on stress, anxiety, and depression. Perspectives in Psychiatric Care, 55(2), 164-169.
doi:10.1111/ppc.12296
Matthews, R., Diaz, W. M., & Cole, S. (2003). The organizational empowerment scale. Personnel Review, 32(3), 297-318. doi:10.1108/00483480310467624
Mayorga-Vega, D., Casado-Robles, C., Viciana, J., & López-Fernández, I. (2019). Daily Step-Based Recommendations Related to Moderate-to-Vigorous Physical Activity and Sedentary Behavior in Adolescents. Journal of Sports Science and Medicine, 18(4), 586-595. Hämtad från https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6873126/
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 34 Melin, B. (2008). Arbete med hög psykisk belastning. I A. Toomingas, S.E. Mathiassen & E. Wigaeus Tornqvist (Red.), Arbetslivsfysiologi (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Menon, S. T. (1999). Psychological empowerment: Definition, measurement, and validation. Canadian Journal of Behavioural Science, 31(3), 161-164. doi:10.1037/h0087084
Nowak, P. F., Bozek, A., & Blukacz, M. (2019). Physical activity, sedentary behavior, and quality of life among university students. Biomed Research International, 1-10.
doi:10.1155/2019/9791281
Olsson, H., & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv (2. uppl.). Stockholm: Liber.
Paffenbarger, R., Blair, S., & Lee, I-M. (2001). A history of physical activity, cardiovascular health and longevity: The scientific contributions of Jeremy N Morris. International Journal of Epidemiology, 30(5), 1184-1192. doi:10.1093/ije/30.5.1184
Risberg, D. (2016). Stressbegreppets definition och bakgrund. I A. Risberg, C. Risberg & D. Risberg (Red.), Stress, Prestation & Återhämtning. Örnsköldsvik: Kunskap till Hälsa. Rutberg, S., & Bouikidis, C. D. (2018). Focusing on the fundamentals: A simplistics differentiation between qualitative and quantitative research. Nephrology nursing journal, 45(2), 209-213. Hämtad från databasen CINAHL with Full Text.
Sand, O., Sjaastad, V. Ø., Haug, E., & Bjålie, J. (2007). Människokroppen: Fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber AB.
Skrebutėnaitė, I. E., & Karanauskienė, D. (2019). Perceived physical activity benefits and barriers in sedentary adults. Baltic Journal of Health Science, 113(2), 28-38.
doi:10.33607/bjshs.v2i113.788
Stamatakis, E., Straker, L., Hamer, M., & Gebel, K. (2019). The 2018 Physical Activity Guidelines for Americans: What's New? Implications for Clinicians and the Public. Journal of Orthopaedic & Sports Physical Therapy, 49(7), 487-490. doi:10.2519/jospt.2019.0609
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 35
Svensson, T., & Björklund, A. (2010). Focus on health, motivation, and pride: A discussion of three theoretical perspectives on the rehabilitation of sick-listed people. Work, 36(3), 273-282. doi:10.3233/WOR-2010-1029
Suominen, S., & Lindström, B. (2008). Salutogenesis. Scandinavian journal of public health, 36(4), 337-339. doi:10.1177/1403494808093268
Tengland, P. (2008). Empowerment: A conceptual discussion. Health Care Analysis, 16(2), 77-96. doi:10.1007/s1072800700673
Thoits, P. A. (2010). Stress and Health: Major Findings and Policy Implications. Journal of Health and Social Behavior, 51(1), 41-53. doi:10.1177/0022146510383499
Thurén, T. (2019). Vetenskapsteori för nybörjare (3. uppl.). Stockholm: Liber.
Toomingas, A. (2008). Långvarigt lågintensivt och stillasittande arbete. I A. Toomingas, S.E. Mathiassen & E. Wigaeus Tornqvist (Red.), Arbetslivsfysiologi (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Tripathi, N., & Bharadwaja, M. (2019). Psychological empowerment and stress: Role of personality and power distance. Journal of Indian Business Research, 11(3), 281-298. doi: 10.1108/JIBR-06-2018-0163
Trost, J. (2012). Enkätboken (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
World Health Organization. (1948). Official records of the World health organization, no 2. Genéve: World Health Organization. Hämtad från
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/85573/Official_record2_eng.pdf;jsessionid=9 B6A93B75204FCD2F896CDD354BF2ECA?sequence=1
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson 36 World Health Organization. (1986). The Ottawa charter for health promotion. Genéve: World Health Organization. Hämtad från
https://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/ottawa/en
World Health Organization. (2010). Global recommendations on physical activity for health. Genéve: World Health Organization. Från https://www.who.int/dietphysicalactivity/global-PA-recs-2010.pdf
Würtz, E. T., Fonager, K., & Mortensen, J. T. (2015). Association between sense of coherence in adolescence and social benefits later in life: a 12-year follow-up study. BMJ Open, 5(1), 1-8. doi:10.1136/bmjopen-2014-006489
Zhao, W-X., Qiao, Q-L., & Wang, D. (2009). Hippocampus function modeling with neural network. International Symposium on IT in Medicine & Education IT in Medicine & Education, 1, 1128-1131.doi: 10.1109/ITIME.2009.5236247
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson
Bilagor
Bilaga 1 - Informationsbrev
En studie om samband mellan fysisk aktivitet i vardagen och
upplevd stress
Den här studien vänder sig till Dig som tränar regelbundet och är över 18 år gammal. Med regelbunden träning menar vi att Du tränar minst två dagar i veckan och har så gjort de senaste sex månaderna. Om ovanstående stämmer in på Dig så är Du inbjuden till att delta i denna studie.
Vi är två studenter som läser hälsovägledarprogrammet på Luleå Tekniska Universitet. Vi ska utföra en studie som en del i vårt examensarbete. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i upplevd stress mellan individer som tränar regelbundet och är fysiskt aktiva i vardagen jämfört med individer som enbart tränar.
Att delta i denna enkätundersökning är frivilligt och Du är anonym. Genom att svara på alla frågor samtycker Du till deltagande. För att Ditt svar ska räknas med i slutresultatet behöver Du besvara samtliga frågor.
Med vänliga hälsningar, Kristina & Lisabeth
Kristina Ekström & Lisabeth Svensson
Bilaga 2 – Enkät
En studie om samband mellan fysisk
aktivitet i vardagen och upplevd stress
Den här studien vänder sig till Dig som tränar regelbundet och är över 18 år gammal. Medregelbunden träning menar vi att Du tränar minst två dagar i veckan och har så gjort de senaste sex månaderna. Om ovanstående stämmer in på Dig så är Du inbjuden till att delta i denna studie. Vi är två studenter som läser hälsovägledarprogrammet på Luleå Tekniska Universitet. Vi ska utföra en studie som en del i vårt examensarbete. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i upplevd stress mellan individer som tränar regelbundet och är fysiskt aktiva i vardagen jämfört med individer som enbart tränar.
Att delta i denna enkätundersökning är frivilligt och Du är anonym. Genom att svara på alla frågor samtycker Du till deltagande. För att Ditt svar ska räknas med i slutresultatet behöver Du besvara samtliga frågor.
Med vänliga hälsningar, Kristina & Lisabeth
* Required
GODKÄNNANDE
Härmed godkänner jag att mina svar får användas i studien*
o Jag godkänner
BAKGRUND
Aktivitetsnivå *
Med fysisk aktivitet menas all kroppslig rörelse utöver Dina träningspass, som att till exempel gå istället för att ta bilen, trapporna istället för hissen, trädgårdsarbete, promenad med hunden etc. Välj det alternativ som beskriver Din genomsnittliga aktivitetsnivå
o Jag tränar i genomsnitt minst två dagar i veckan men är utöver det
stillastittande
o Jag tränar i genomsnitt minst två dagar i veckan och är fysiskt aktiv utöver mina träningspass minst 2 dagar i veckan
o Jag tränar i genomsnitt minst två dagar i veckan och är fysiskt aktiv utöver mina träningspass minst 5 dagar i veckan
Kön *
o Man o Kvinna o Annat
