Department of Science and Technology Institutionen för teknik och naturvetenskap
Linköping University Linköpings universitet
g n i p ö k r r o N 4 7 1 0 6 n e d e w S , g n i p ö k r r o N 4 7 1 0 6 -E S
LiU-ITN-TEK-G--19/045--SE
Stå i med stomi:
Designprocessen för att
representera något
livs(kvalitet)viktigt
Signe Post
2019-06-10
LiU-ITN-TEK-G--19/045--SE
Stå i med stomi:
Designprocessen för att
representera något
livs(kvalitet)viktigt
Examensarbete utfört i Grafisk design och kommunikation
vid Tekniska högskolan vid
Linköpings universitet
Signe Post
Handledare Tomas Törnqvist
Examinator Jonas Löwgren
Upphovsrätt
Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare –
under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga
extra-ordinära omständigheter uppstår.
Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner,
skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för
ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten
vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av
dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten,
säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ
art.
Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i
den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan
beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan
form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära
eller konstnärliga anseende eller egenart.
För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se
förlagets hemsida
http://www.ep.liu.se/
Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible
replacement - for a considerable time from the date of publication barring
exceptional circumstances.
The online availability of the document implies a permanent permission for
anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to
use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose.
Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses
of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The
publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity,
security and accessibility.
According to intellectual property law the author has the right to be
mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected
against infringement.
For additional information about the Linköping University Electronic Press
and its procedures for publication and for assurance of document integrity,
please refer to its WWW home page:
http://www.ep.liu.se/
Stå i med stomi
Designprocessen för att representera något livs(kvalité)viktigt
Stomach the stoma
The process of designing for quality of life
Sammanfattning
Syftet med denna rapport var att ta fram ett namn och logotyp till PysUts nya stomiventil som speglar produktvarumärkets värdeord. Ventilen är en marknadsbrytande produkt, som i början av arbetet inte hade någon form av grafiskt material eller ett väl fungerande namn. Till grund för arbetet ligger ett antal källor som berör värdeord, och vad en logotyp är, som bryts ner i delarna färg, form och typografi. Innan arbetet påbörjades gjordes en förstudie där företagets konkurrenter undersöktes, något som lade grund för det vidare designarbetet. Eftersom varumärket inte hade några värdeord vid arbetets start var detta det första som gjordes. Detta gjordes genom en workshop med företagsägaren. Utifrån värdeorden togs två namn fram där tre logotyper skapades till vardera. De sex logotyperna värderades sedan med hjälp av en kvalitativ och kvantitativ enkät, där både stomibärare och ickestomibärare fick svara. Dock skiljdes de två gruppernas svar åt för att kunna genomföra analysen. Under analysen reviderades värdeorden utifrån respondenternas svar, och designen av logotypen värderades därefter.
Abstract
The purpose of this report was to produce a name and logo for PysUt's new stoma vent that reflects the product brand's key words. The vent is a market-breaking product, which at the beginning of the work had no form of graphic material or a well-functioning name. The basis for the work is several sources that concern key words and what a logo is, which is broken down into the parts color, shape and typography. Before the work was started, a preliminary study was conducted where the company's competitors were investigated, which laid the foundation for the further design work. Since the brand had no key words at the start of the work, those were the first to be made. This was done through a workshop with the business owner. Based on the key words, two names were picked out where three logos were created for each. The six logos were then evaluated with the help of a qualitative and quantitative questionnaire, where both stoma carriers and non-stoma carriers got to answer. However, the two groups' responses were separated to be able to carry out the analysis. During the analysis, the key words were revised based on the respondents' answers, and the design of the logo was then evaluated.
Innehåll
1. Inledning ... 1 1.1 Problembakgrund ... 1 1.2 Problemformulering ... 1 1.2 Syfte ... 2 1.3 Forskningsfågor ... 2 1.4 Avgränsningar ... 2 2. Teoretisk ram ... 3 2.1 Värdeord... 3 2.2 Namn ... 3 2.3 Logotyp ... 4 2.3.1 Färg ... 5 2.3.2 Form ... 5 2.3.3 Typografi ... 6 3. Metod ... 7 3.1 Förstudie ... 7 3.2 Kreativ process ... 7 3.2.1 Värdeord ... 7 3.2.2 Namn ... 7 3.2.3 Logotyp och färg ... 7 3.3 Evaluering ... 8 3.4 Analys ... 8 4. Förstudie ... 9 4.1 Inledande intervju ... 94.2 Inledande kartläggning av konkurrenter ... 9
4.2.1 Färg ... 9 4.2.2 Form ... 10 4.2.3 Teckensnitt ... 10 5. Designprocessen ... 11 5.1 Workshop om värdeord ... 11 5.2 Namn ... 11 5.3 Logotyp och färg ... 12 5.3.1 Teckensnitt ... 12 5.3.2 Ikoner ... 13 6. Värdering av design ... 17
6.1 De som är eller har varit stomibärare ... 17
6.1.1 Värdeord ... 17
6.1.2 Namn ... 18
6.1.3 Logotyp ... 19
6.2 De som inte är eller har varit stomibärare ... 22
6.2.1 Värdeord ... 22 6.2.2 Namn ... 23 6.2.3 Logotyp ... 24 7. Analys ... 28 7.1 Värdeord... 28 7.2 Logotyp ... 28 8. Slutsats ... 30 9. Diskussion ... 31
Figur 1: Logotyp, symbol och signatur (Baserad på Wheeler, s 146) ... 4 Figur 2: Konkurrenters logotyper sorterade baserat på färg ... 9 Figur 3: Teckensnitt till logotyp ... 13 Figur 4: Skisser på logotypförslag, där rödmarkerade är de företagsägaren inte gillade, och grönmarkerade är de företagsägaren gillade på något sätt ... 14 Figur 5: De sex slutgiltiga logotyperna ... 16 Figur 6: Respondenterna som är eller har varit stomibärare, och deras associationer till sin stomi ... 17 Figur 7: Respondenterna som är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till namnet Ventify ... 18 Figur 8: Respondenterna som är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till namnet Påsitive ... 19 Figur 9: Alla sex logotyper presenterade i enkäten ... 19 Figur 10: Respondenterna som är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 1 ... 20 Figur 11: Respondenterna som är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 2 ... 20 Figur 12: Respondenterna som är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 3 ... 20 Figur 13: Respondenterna som är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 4 ... 21 Figur 14: Respondenterna som är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 5 ... 21 Figur 15: Respondenterna som är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 6 ... 22 Figur 16: Respondenterna som inte är eller har varit stomibärare, och deras associationer till stomi ... 23 Figur 17: Respondenterna som inte är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till namnet Ventify ... 24 Figur 18: Respondenterna som inte är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till namnet Påsitive ... 24 Figur 19: Respondenterna som inte är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 1 ... 25 Figur 20: Respondenterna som inte är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 2 ... 25 Figur 21: Respondenterna som inte är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 3 ... 25 Figur 22: Respondenterna som inte är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 4 ... 26 Figur 23: Respondenterna som inte är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 5 ... 26 Figur 24: Respondenterna som inte är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 6 ... 26 Figur 25: Den slutgiltiga logotypen ... 30
1
1. Inledning
1.1 Problembakgrund
Ett företag under arbetsnamnet PysUt, med företagsägare Per Ola Post tillsammans med LiUInnovation, identifierade ett marknadssegment inom stomiventiler som är närmast orört. De skapade en produkt, en ventil, som tillåter stomibärare att kunna lätta på gasen på ett enkelt och smidigt sätt, som gör att stomipåsarnas hållbarhet går att förlänga markant. Detta är således bra för både ekonomin för stomibäraren, miljön, och ger stomibäraren en ökad trygghet och livskvalitet.
PysUt har lagt mycket energi på att göra sin produkt så användarvänlig som möjligt, och har dessutom fått patent för uppfinningen i hittills fem länder. PysUt kommer snart vara tillräckligt klara med uppfinningen för att börja kunna marknadsföra sig och sälja sin produkt.
De företag som i nuläget är marknadsledande inom stomivård är mycket begränsade i sina grafiska utsvängningar, och kan i någon mån anses vara tråkiga. Det är alltså ett relevant forskningsområde inom grafisk design att undersöka hur form, färg och typografi kan användas för att ge en mer positiv känsla inom stomivården.
Figur 1: 3D-rendering av tidigare version av ventilen. Ventilen framifrån med snäppring, snäppringen separat, och ventilen bakifrån. Nuvarande version är väldigt lik, men med små
förändringar i utseende.
1.2 Problemformulering
PysUt saknar i nuläget grafiskt material, det vill säga logotyp, förpackningsdesign, hemsida och liknande som är representativt för produkten. Företaget vill också ta ett nytt produktnamn som speglar uppfinningen, och som är gångbart internationellt i åtminstone de fem länder där patent finns.
2
1.2 Syfte
Syftet med arbetet kommer vara att ta fram ett namn och logotyp till PysUts nya stomiventil som speglar produktvarumärkets värdeord.
1.3 Forskningsfågor
Syftet kommer brytas ner i tre forskningsfrågor: 1: Vilka värdeord bör kopplas till produktvarumärket? 2: Hur kan ett namn vara som speglar dessa värdeord? 3: Hur kan en logotyp se ut som speglar dessa värdeord?
1.4 Avgränsningar
Rapporten kommer inte besvara frågan angående hur en förpackningsdesign eller hemsida till företaget kan se ut, då det inte ryms inom den tidsplan angiven för arbetet. Det är också önskvärt att namnet och logotypen ska vara gångbart internationellt, vilket är en aspekt som kommer hållas i åtanke, men inte undersökas djupare.
3
2. Teoretisk ram
2.1 Värdeord
För att enklare kunna fokusera vad ett varumärke representerar, menar Keller, Apéria & Georgson (2012) att det är bra att använda sig av värdeord. Värdeorden är ofta tre till fem ord eller fraser som fångar varumärkets väsen, och används som vägledning hos bland annat personal på ett företag och vid framtagande av material och marknadsföring (ibid).
Ett annat sätt att ta fram en liknande struktur är att använda sig av kundernas kärnassociationer när de tänker på varumärket (Keller, Apéria & Georgson, 2012), och arbeta fram vilken marknadsposition varumärket ska ta utifrån dem. Kundens associationer placeras med fördel in i en tankekarta, där associationer som nämnts fler gånger visas med tjockare streck. De associationer som nämnts flest gånger utgör kärnassociationerna kopplade till varumärket (ibid).
2.2 Namn
Enligt Keller, Apéria & Georgson (2012) är ett varumärkesnamn extremt viktigt, eftersom det oftast fångar det centrala budskapet av en produkt, och kan därför vara en effektiv väg av kommunikation. Ett varumärkesnamn är så bundet till produkten att det är svårt att ändra i efterhand. Keller, Apéria & Georgson menar att alla varumärkeselement behöver uppfylla vissa krav. Varje enskilt element behöver inte uppfylla alla krav, men alla varumärkets element ska tillsammans göra det. Kraven är att ett element ska vara minnesvärt, meningsfullt, tilltalande, överföringsbart, flexibelt och skyddningsbart. Keller, Apéria & Georgson presenterar dessutom sex olika riktlinjer framtagna av identitetsexperterna Landor Associates, där ett namn kan vara:
1: Beskrivande - beskriver den exakta funktionen, till exempel Singapore Airline. 2: Tankeväckande - beskriver en fördel eller funktion, till exempel marchFIRST. 3: Sammansättning - kombination av två eller fler ord, till exempel Bluetooth. 4: Klassiskt - baserat på latin, grekiska eller sanskrit, till exempel Meritor.
5: Godtyckligt - riktiga ord som inte har en uppenbar anknytning till företaget, till exempel Apple.
6: Fantasifull - påhittade ord, till exempel Avanade.
Keller, Apéria & Georgson menar också att ett namn måste vara tillräckligt enkelt, för att göra det lätt att uttala och minnas, familjärt och meningsfullt, så att det redan finns existerande positiva associationer till namnet, och till sist också tillräckligt annorlunda och unikt, så det är lätt att särskilja från andra liknande varumärken.
Även Wheeler (2013) tar upp namn och namngivningsprocessen. Wheeler tar upp åtta steg: 1: Titta på positioneringen en gång till och titta på konkurrenters namn.
4
2: Organisera en tidlinje, och hur arbetet ska läggas upp. 3: Titta på kriterier namnet ska uppfylla.
4: Brainstorma.
5: Genomför en första kontroll över valda alternativ.
6: Genomför ett kontextuellt test - säg namnet i meningar, och prova det i olika sammanhang. 7: Titta efter röda flaggor - hur funkar den i andra länder, andra kulturer och så vidare.
8: Slutgiltig juridisk kontroll.
2.3 Logotyp
Enligt Wheeler (2013) är en logotyp ett eller flera ord i ett bestämt typsnitt, som kan vara standard, lite modifierat, eller helt omgjort. Ofta används logotypen tillsammans med symbol som i relation till varandra kallas för signatur (se figur 1.).
Figur 1: Logotyp, symbol och signatur (Baserad på Wheeler, s 146)
Airey (2015) poängterar också vikten av att hålla logotypen relevant för verksamheten den ska representera - ska logotypen till exempel vara för en vinterresa kanske det inte ska vara med strandtillbehör och liknande. Logotypen behöver dock inte avslöja vad företaget gör. BMW har till exempel inte en bil som symbol, men lyckas ändå hålla sig relevant för marknaden.
Airey menar att den bästa strategin är att i början fokusera på att designen ska vara lätt att känna igen, att bara se konturerna ska vara tillräckligt för att förstå vilket företag det handlar om. Färg - även om det också är viktigt - är sekundärt i detta fall. Airey tar även upp åtta regler man kan följa i skapandet:
1: Håll det enkelt. 2: Håll det relevant. 3: Integrera traditioner. 4: Sikta på särskiljande.
5 5: Gör det minnesvärt. 6: Tänk på skalbarheten. 7: Fokusera på en sak. 8: Bryt reglerna.
2.3.1 Färg
Färg används i effektiv visuell kommunikation för att attrahera, skapa stämning, informera, struktura och pedagogisera (Bergström, 2015). Färg betyder olika saker i olika sammanhang. Svart är paradoxens färg som lika gärna kan betyda död, ondska och tomrum, som elegans, formalitet och stilfullhet. Gult kan beskrivas som att den strävar mot åskådaren och strålar utåt över alla gränser, men inom sjukhusvärlden betyder gult infektion och smitta, blått rent material och grönt betyder sterilt (ibid).
I de designexempel presenterade i den inledande studien (se Bifogat dokument 1) används färgerna blå, grön, grå, svart, orange och röd. Blå är en primärfärg som ofta associeras med himlen och vatten (Stone, 2006). Färgen kan också ge positiva associationer såsom kunskap, svalka, lugn, maskulinitet, begrundande, lojalitet, rättvisa och intelligens. Färgen kan också ge negativa associationer såsom depression, kyla, avskildhet och apati. Det är också en av de vanligaste företagsfärgerna världen över (ibid).
Grön är en sekundärfärg som ofta associeras med naturen (Stone, 2006). Färgens positiva associationer är fertilitet, pengar, tillväxt, läkande, framgång, naturen, harmoni, ärlighet och ungdomlighet. Färgens negativa associationer är girighet, avundsjuka, illamående, gift, anfrätning och oerfarenhet (ibid).
Grå är en neutral färg som ofta associeras med neutralitet (Stone, 2006). Färgens positiva associationer är balans, säkerhet, pålitlighet, anspråkslöshet, klassicism, mognat, intelligens och visdom. Färgens negativa associationer är brist på engagemang, osäkerhet, dåligt humör, mulet, ålderdom, tristess, obeslutsamhet, dåligt väder och sorg (ibid).
Röd är en primärfärg som ofta associeras med starka känslor (Stone, 2006). Färgens positiva associationer är passion, kärlek, blod, energi, entusiasm. värme och makt. Färgens negativa associationer är aggression, ilska, krig, revolution, grymhet och omoraliskhet (ibid).
Orange är en sekundärfärg som ofta associeras med hösten (Stone, 2006). Färgens positiva associationer är kreativitet, unikhet, energi, vibrans, stimulans, socialitet, hälsa, aktivitet. Färgen kan däremot upplevas skrikig (ibid).
2.3.2 Form
En ikon kan ha en mängd olika former. Wheeler (2013) tar upp fem av de vanligaste olika ikonerna. Dessa är ordbaserade, som till exempel Google, bokstavsformade, där logotypen är baserad på en bokstav eller ett par initialer, emblem, en ikon där företagsnamnet är oupplösligt kopplat till ett bildelement, bildikoner, en omedelbart igenkännbar bild som har
6
förenklats och stiliserats, till exempel Apple, och abstrakta ikoner, som ofta förmedlar stora idéer (ibid).
2.3.3 Typografi
Wheeler (2013) menar att typografi är en viktig hörnsten i effektiv kommunikation. Med ett unikt teckensnitt kan företag skapa igenkänning bara genom hur ett ord ser ut. Ett teckensnitt ska bland annat förmedla rätt känsla och marknadsposition, fungera i flera olika storlekar, fungera i svart, vitt och färg, vara särskiljande från konkurrenter, och fungera långsiktigt. Det finns många sätt att göra detta på, till exempel genom att välja en antikva eller sans-seriff, ha fetade eller tunna bokstäver, eller använda versaler eller gemener. Även mellanrummen mellan bokstäverna spelar roll för att förmedla rätt känsla (ibid).
7
3. Metod
3.1 Förstudie
För att kunna påbörja den kreativa studien gjordes en förstudie. Denna genomfördes genom en inledande öppen intervju med PysUts företagsägare Per Ola Post för att få ett sammanhang till vad företaget behövde. Utöver det gjordes också en enklare marknadsundersökning, för att få grepp på hur konkurrenter har löst frågan kring namn och logotyp.
3.2 Kreativ process
Eftersom detta är ett varumärke som ligger PysUts företagsägare varmt om hjärtat strukturerades den kreativa processen upp med flertalet workshops med densamme, för att hela tiden säkerställa att arbetet höll rätt riktning.
3.2.1 Värdeord
Den första workshopen handlade om varumärkets värdeord. Under en brainstorming skrevs alla associationer till varumärket och stomi ner på små papperslappar. Dessa papperslappar sorterades sedan in i kategorier (se 2.1) för att komma fram till vilka värdeord arbetets senare del skulle kretsa kring.
3.2.2 Namn
Under en brainstorming där bland annat företagsägaren Per Ola Post och några anhöriga deltog togs ett antal namn fram enligt Keller, Apéria & Georgson olika kategorier för namn (se 2.2). Under en senare workshop med företagsägaren gicks namnen igenom utifrån Wheelers åtta steg (se 2.2). Tre namnförslag togs fram, och reviderades senare till två.
3.2.3 Logotyp och färg
Skissningsprocessen startade i brainstorming där ett antal förslag till båda de två namnen som det beslöts om i den tidigare fasen skissades fram. Även några av de bortsorterade namnen skissades det lite runt. Skissarbetet påbörjades i blyerts på papper för att fokusera på tydliga konturer som är lätta att känna igen. Därefter adderades färg till olika element i logotyperna i Adobe Illustrator.
En workshop hölls med förtagsägaren Per Ola Post och delägaren Claes Post där logotypskisserna gicks igenom och de fick välja ut sina favoriter baserat på färg, form och typografi. Dessa logotyper togs sen vidare från skissningsfasen till en slutgiltig designfas där detaljer lades till och färdigställdes. Det slutade med sex logotyper, tre per namnförslag.
8
3.3 Evaluering
För att ta reda på vilket av dessa sex alternativ som fungerar bäst på marknaden och speglar produktens värdeord genomfördes en empirisk undersökning. Undersökningen bestod av en både kvalitativ och kvantitativ enkät med två inriktningar, en för de som är eller har varit stomibärare, och en för de som inte är eller har varit stomibärare. Detta för att få en så djup grund som möjligt, med svar från både företagets potentiella kunder och en bredare målgrupp, eftersom behovet av stomi kan drabba vem som helst.
3.4 Analys
Under analysen placerades stomibärarnas och ickestomibärarnas associationer in i varsin tankekarta (se 2.1) för att kunna analysera kärnassociationerna kopplade till stomi. Dessa jämfördes sedan med de framtagna värdeorden kopplade till varumärket. Värdeorden rankades om, och denna nya värdeordshierarki stod som grund till analysen av logotyperna. Logotyperna analyserades genom att jämföra vilka logotyper som respondenterna tyckte kopplade bäst till respektive värdeord. Respondenterna fick även med egna ord skriva vilken logotyp de föredrog både i sig själv och i ett internationellt sammanhang och varför. Även detta togs in som en avgörande del i analysen, där en slutsats kunde dras.
9
4. Förstudie
4.1 Inledande intervju
En inledande intervju med PysUt:s företagsägare Per Ola Post genomfördes för att få ett grepp om vad företaget behövde. Post berättade om den arbetsprocess företaget genomgått tidigare, vilket material de redan hade, och vad de behövde för att ta sig vidare. Post har tidigare arbetat tillsammans med studenter som hade tagit fram ett namn och logotyp till produkten, som Post dock inte alls tycker representerar produkten. Detta ska alltså uppdateras. Det finns också ett förslag på förpackning för produkten, där utformningen är bra, men inte det grafiska elementen. Post menade också att det skulle vara intressant med en hemsida. Han uttryckte att han önskade att alla element skulle hänga ihop på ett tydligt sätt, vilket en väl utformad grafisk profil skulle säkerhetsställa. Eftersom företaget har patent för produkten i fem olika länder måste allt material också kunna vara representativt internationellt.
4.2 Inledande kartläggning av konkurrenter
4.2.1 Färg
För att få en djupare förståelse kring hur lösningar kring hur en logotyp som rör stomivård kan se ut undersöktes ett antal företag som på något sätt har kopplingar till det. Dessa logotyper placerades kring ett färghjul för att få en tydligare bild av hur de arbetade kring färg (se figur 2).
10
Alla logotyper har en mycket enkel symbol och namnet är i fokus. Majoriteten av logotyperna är blåa eller gröna, eller en blandning av dessa. Två av logotyperna är orange eller röda. Endast en av logotyperna är helt utan färg, som tillhör företaget Coloplast - PysUts största konkurrent.
Enligt Stone (2006) är blå en av de vanligaste företagsfärgerna, vilket också speglas i vilka färger PysUts konkurrenter använder. Eftersom grön associeras med läknande (ibid) så är det inte konstigt att även grön används mycket.
Lite mer förvånande är Dancac:s och Hollister:s val av färger. Orange är en mycket positiv färg, men både orange och röd väcker starka känslor (Stone, 2006). Båda logotyperna sticker ut färgmässigt, medans åtminstone Dansac har en väldigt intetsägande logotyp.
Mest intetsägande är ändå Coloplast men sin gråa logotyp. Enligt Stone (2006) associeras grått till bland annat balans, säkerhet, pålitlighet, intelligens och visdom, vilket känns väldigt väl anpassat för ett stomiföretag.
4.2.2 Form
Majoriteten av konkurrenterna använder sig av mjuka former i sina logotyper. Coloplast, ConcaTec och Dansac har helt runda ikoner, med detaljer av andra former inuti. Endast en logotyp, Hollister, använder sig av hårda former.
4.2.3 Teckensnitt
Av alla de åtta konkurrenterna använder sig sju av sans-seriffer, och endast Hollister använder sig av en antikva. Två av företagen använder sig av endast gemener, medan ett använder sig av endast versaler. Ett företag använder sig av gemener i namnet och versaler i undertiteln. Vanligast verkar dock vara att använda gemener med en versal i början av namnet.
11
5. Designprocessen
5.1 Workshop om värdeord
Hela designprocessen startades upp med en workshop med Per-Ola Post för att komma underfund med vilka värdeord som skulle vara centralt för produkten. Workshopen startade med att ett antal lappar fördelades jämt mellan oss två deltagare. Under tre minuters tid skrevs vi ner alla ord vi kunde komma på som hade anknytning till produkten och stomi. Alla dessa ord sorterades sedan in i kategorier, och efter lite diskuterande fram och tillbaka där vissa ord som till exempel kiss- och bajsrelaterade ord sorterades bort mynnade workshopen ut i fem värdeord som presenteras i 5.1 Dessa ord sorterades sedan i viktighetsordning, där 1 är viktigast och 5 minst viktigt. Alla fem är dock viktiga för att få rätt känsla för produkten.
1: Livskvalité
2: Jag bestämmer själv
3: Svenskt med historia (provinens) 4: Enkelt
5: Miljövänligt
5.2 Namn
Att hitta ett rimligt namn är inte lätt. Den explorativa namnfasen startades med brainstorming utifrån värdeorden och de kategorier presenterade i 2.1 med bland annat företagsägaren och några av dess nära anhöriga. I brainstormingfasen är det viktigt att inte vara negativ till några förslag, så allt som sas skrevs upp. Alla alternativ står presenterade nedan.
Beskrivande: Kran, Stomi:Vent, Pys, PysUt, Stomikontroll, StomaVent, SafeVent,
StomaControll, SafeVent, EasyVent, Ventify, Adventure, AdVentSure, Ventnomore, utFart, Speedvent, Quickvent
Tankeväckande: EasyGas, EasyOut, QualiVent, GasOut, TapOut, FartAbility,
ExpanDamper, Controll, Freedom, FreeFart, CleanPant, CleanVent, FreedomTech, BlueBaloon, BaloonOff, VentClean, StomaClean
Sammansättning: BaloonOff, Beanvent, Re:Leaf, Stomi:Bris, VentLitt, Påsetive
Klassiskt: Bumbulum, Relevium, Exonerare, Et Decernere, Veni vidi venti, Per Olatrin,
Flatulensis Ventis, Faecile, FaeciLätt
Godtyckligt: Bean, Lingon, Enbär, Juniper, Bris, Lättnad, Airy, Aery, AIry, Solros, Nattviol Fantasifull: Netvimost, Vredum, Roppel, Allegro, Solvent, Gyllen
12
Efter brainstormingen var det dags för workshopfasen igen. De förslag som gav olustiga associationer sorterades bort först. Efter det plockades de som kändes för beskrivande bort, för att slippa copyrightproblem. När det var tio namn kvar gjordes en första snabb sökning på Google för att sortera bort sådant som fick konstiga resultat eller uppenbart redan var ett taget namn. De kvarvarande namnen sas i en mening, presenterad nedan, på de språk där produkten eventuellt kommer säljas till slut för att säkerhetsställa att det inte lät konstigt på något språk eller var svårt att säga. Till sist söktes namnen efter på www.allabolag.se för att se att det inte fanns några liknande namn tagna - i vilket fall inom samma kategori av varumärken.
Jag använder …….. för att kunna släppa på trycket.
I use ……. to be able to release the pressure. J'utilise ………. pour pouvoir relâcher la pression.
Jeg bruger ……... til at give slip på trykket.
Ich benutze ……..., um den Druck loslassen zu können. Utilizo ………... para poder soltar la presión.
Tre namn valdes ut under workshopen, Ventify, Re:Leaf och VentLitt. Dessa namn fick sedan mogna under några veckors tid för att hinna bearbetas i tanken. VentLitt var roligt i början, men återkopplade inte till värdeorden tillräckligt väl. Det speglade inte “Svenskt med historia”, utan snarare norskt. Re:Leaf var också en tidig favorit, men med alldeles för starka kopplingar till cannabis vid en internetsökning, vilket inte speglar företagets seriositet och trovärdighet. Dessa två namn plockades därmed bort igen. Ett namn som däremot plockades bort alltför snabbt var Påsetive, som är roligt, svenskt och enkelt. En skiftning i stavningen gjordes dock till Påsitive för att spegla det engelska ordet positive bättre. De namn som till slut valdes att gå vidare med var Ventify, och Påsitive.
5.3 Logotyp och färg
En skissningsprocess påbörjades som startade i brainstorming. Skissandet påbörjades på papper, men gick snabbt över till Adobe Illustrator. Framförallt utgick de skissade logotyperna från hur den verkliga ventilen ser ut.
5.3.1 Teckensnitt
I skissfasen valdes även ett urval av teckensnitt ut. Dessa teckensnitt var Acier BAT Text Solid - med kraftig stabilitet, Futura PT Book - väldigt enkelt, Ink Free Regular - lekfullt, “jag gör det här själv”, Korolev Light - ett till väldigt lätt och enkelt teckensnitt, Niveau Grotest Light Small Caps - klassiskt och självsäkert “jag gör det själv”, och Poiret One Regular - med en vridning i sina e:n som påminner om en ventil. Samtliga teckensnitt är sans-seriffer. Teckensnitten är presenterade i Figur 3 nedan.
13
Figur 3: Teckensnitt till logotyp
5.3.2 Ikoner
Flera olika ikoner skissades till de olika namnen i de olika teckensnitten. I det här läget gjordes även skisser till de två namnen Re:Leaf och VentLitt som senare plockades bort. Mycket av inspirationen togs från hur den faktiska ventilen ser ut, där logotyper gjordes utifrån specifika element av ventilen. Vid en workshop presenterades 30 olika logotyper, med olika symboler och teckensnitt. Under workshopen fick företagsägare Per Ola Post och delägare Claes Post titta på förslagen, både ikoner för sig och med namnet som helhet, och fundera på vilken riktning de ville att logotypen skulle ta. De logotypförslag som inte tycktes om rödmarkerades, och de som dem tyckte hade potential grönmarkerades (se figur 4). Framförallt gillade dem de alternativ som tydligt visade vridning på något sätt, eller innehöll delar från den faktiska ventilen.
14
Figur 4: Skisser på logotypförslag, där rödmarkerade är de företagsägaren inte gillade, och grönmarkerade är de företagsägaren gillade på något sätt
15
Skissarbetet gick återigen tillbaka till pappret, och sen tillbaka till Illustrator, där de utvalda logotyperna vändes och vreds på. Färg tillsattes även till själva namnen för att få logotypen att bli en helhet och att det skulle vara tydligt att namn och ikon hörde samman. Det hela mynnade ut i sex logotyper, tre per två namn (se figur 5).
Logotyp 1 handlar om vridningsmomentet i ventilen. För att återspegla namn och ikon blir V:et det som vrids i ikonen, det blåa strecken symboliserar startpositionen, och det gröna den öppna, vridna, positionen. Pricken över i:et gjordes också i samma färg som ventilhålet i ikonen. Färgerna är blå - för att symbolisera teknik, intelligens och trovärdighet, och grönt för att symbolisera miljövänlighet och läkande.
Logotyp 2 har en ikon som ser ut som en böna, som är en symbol direkt taget från den faktiska ventilen. Äter man bönor skapas gaser, och då kan man använda bönan för att släppa ut dem igen. Här valdes en gradient mellan grön och blå för att visa på intelligens, trovärdighet, läkande och flexibilitet. En turkos nyans valdes till namnet eftersom det är mitten på gradienten i bönan, samtidigt som en enskild färg blir mer stabilt.
Logotyp 3 visar vridningen. Det påminner om ett skruvhuvud, och Claes Post beskrev det som att han blir sugen att vrida när han ser ikonen. Den simpla ikonen färgsattes även den med en gradient mellan grön och blå för att skapa dynamik i en ikon som annars kan upplevas som så enkel att den blir tråkig. Teckensnittet valdes med tanke på vridmomentet i e:et. Pricken över i:et modifierades något med att vara en en enklare variant av ikonen, fast rättuppstående istället för vriden, för att visa på att ventilen kan vara både öppen och stängd.
Logotyp 4:a visar en blå stomipåse med en ventil i orange. Påsitive är skrivet med å:et vänt 90 grader för att inte utläsas som “Pasitive” av ickesvenskkunniga personer. Det är också det liggande å:et som är grund för ikonen. Färgerna är valda till två nyanser av ljust blå, med själva ventilen i poppande orange. Detta för att symbolisera lugn och intelligens, medan ventilen är det som ger energi och hälsa.
Logotyp 5 består även den av ordet Påsitive med en å vänt 90 grader. Ikonen är taget från en del av den faktiska ventilen, och speglar även å:et. Den orangea pricken över å:et är tom, medan den orangea pricken i ikonen är ifylld, för att symbolisera öppen och stängd. Färgvalet är samma som i logotyp 4, fast en lite annan nyans på den blåa färgen.
Logotyp 6 använder sig också av färgerna blå och orange. Ringen i Å:et är förstorad och placerad på ett “benpar” bestående av A:et. Ringen är i samma teckengrad som resten av bokstäverna i Påsitive, men något över resterande bokstäver. Ringen hoppar uppåt, positivt, och visar rörelse i ordet. Ikonen som följer med namnet är en enkel orange ifylld cirkel. Å-ringen och ikonen visar på hur ventilen kan vara öppen och stängd.
Under ett kort avstämningsmöte visades logotyperna upp för Per Ola Post som godkände alla till att kunna marknadsföra hans produkt.
16
17
6. Värdering av design
I det här kapitlet presenteras resultatet av värderingen av de sex olika logotyperna. Värderingen genomfördes genom en enkät som spreds i diverse internetforum, både sådana med koppling till stomi och sådana utan. Enkäten delades upp i två sektioner, en för de som är eller har varit stomibärare, och en för de som inte är eller har varit dito. Enkäten låg uppe i två veckor och producerade 70 svar. De som svarade var mellan 19-60+ år gamla, relativt jämnt fördelat i varje ålderskategori. 84,3 % av respondenterna var kvinnor, och 60 % av respondenterna är eller har varit stomibärare.
6.1 De som är eller har varit stomibärare
6.1.1 Värdeord
Respondenterna fick sex frågor angående produktvarumärkets värdeord som jobbats fram under detta arbetes gång. Den första frågan löd: När du tänker på din stomi, vilka är de tre första ord du tänker på? Respondenternas associationer som nämnts två eller fler gånger placerades in i en tankekarta (se figur 6) med ju tjockare streck desto oftare associationen nämndes.
18
Fråga 2-5 handlar om hur hur mycket varumärkets värdeord tilltalar respondenterna. Värdeordet Livskvalité tilltalade 73,8 % av respondenterna antingen mycket eller helt. Värdeordet Jag bestämmer själv tilltalade 78,6% av respondenterna antingen mycket eller helt. Värdeordet Svenskt med historia ogillade majoriteten av respondenterna, där endast 28,6% svarade att det tilltalade dem mycket eller helt. 47,6% av respondenterna svarade att värdeordet inte tilltalade dem alls. Värdeordet Enkelt tilltalade 90% av respondenterna antingen mycket eller helt. Värdeordet Miljövänligt tilltalade 61,9% av respondenterna antingen mycket eller helt. De värdeord som enligt respondenterna alltså väger tyngst är i fallande ordning: enkelt, jag bestämmer själv, livskvalité, miljövänligt och allra sist svenskt med historia.
6.1.2 Namn
Fråga 6-7 handlar om vilka värdeord som respondenterna tycker passar in på de två olika namnen. Namnet Ventify tyckte majoriteten av respondenterna speglade, i fallande ordning, värdeorden enkelt, jag bestämmer själv och livskvalité (se figur 7).
Figur 7: Respondenterna som är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till namnet Ventify
Namnet Påsitive tyckte majoriteten av respondenterna inte speglade något av värdeorden, men rankade ändå värdeordet, jag bestämmer själv på högsta plats och enkelt och livskvalité strax därefter (se figur 8).
19
Figur 8: Respondenterna som är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till namnet Påsitive
6.1.3 Logotyp
Fråga 8-14 handlar om de sex olika logotyperna (se figur 9) och vilka värdeord respondenterna kopplar till vardera logotyp.
Figur 9: Alla sex logotyper presenterade i enkäten
Logotyp 1 kopplade respondenterna, i fallande ordning, till inget av värdeorden, enkelt och miljövänligt (se figur 10).
20
Figur 10: Respondenterna som är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 1
Logotyp 2 kopplade respondenterna, i fallande ordning, till enkelt och miljövänligt. Lika många som kopplade logotypen till miljövänligt sa att den inte kopplade till något av värdeorden (se figur 11).
Figur 11: Respondenterna som är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 2
Logotyp 3 kopplade respondenterna, i fallande ordning, till enkelt, inget av värdeorden, och miljövänligt (se figur 12).
21
Logotyp 4 kopplade respondenterna, i fallande ordning, till inget av värdeorden, jag bestämmer själv och livskvalité (se figur 13).
Figur 13: Respondenterna som är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 4
Logotyp 5 kopplade respondenterna, i fallande ordning, till inget av värdeorden, enkelt och livskvalité. Lika många som kopplade logotypen till livskvalité sa att den kopplade till jag bestämmer själv (se figur 14).
Figur 14: Respondenterna som är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 5
22
Figur 15: Respondenterna som är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 6
Som avslutning fick respondenterna frågan om vilken logotyp de tyckte bäst om och varför, samt vilken de trodde skulle kunna fungera bäst internationellt.
Respondenterna gillade logotyp 2 bäst, sedan lika på 3 och 4, sedan 1, och sist 5 och 6 med färst röster. En av respondenterna svarade om 2:an: “ser ut som ett frö, en ny början”. En annan skrev “tilltalade mig mest genom att den visar en form av mjukhet med symbolen”. Symbolen kan dock missuppfattas som en njure varnade en respondent.
Internationellt trodde respondenterna att logotyp 3 skulle fungera bäst, därefter 2 och sen 1. Påsitive-logotyperna (4-6) fick ett bakslag här med bara en röst på 4 och 5, och två på 6.
6.2 De som inte är eller har varit stomibärare
6.2.1 Värdeord
Respondenterna fick sex frågor angående produktvarumärkets värdeord som jobbats fram under detta arbetes gång. Den första frågan löd: När du tänker på stomi, vilka är de tre första ord du tänker på? Respondenternas associationer som nämnts två eller fler gånger placerades in i en tankekarta (se figur 16) med ju tjockare streck ju oftare associationen nämndes.
23
Figur 16: Respondenterna som inte är eller har varit stomibärare, och deras associationer till stomi
Fråga 2-5 handlar om hur hur mycket varumärkets värdeord tilltalar respondenterna. Värdeordet Livskvalité tilltalade 89,3% av respondenterna antingen mycket eller helt. Värdeordet Jag bestämmer själv tilltalade 78,5% av respondenterna antingen mycket eller helt. Värdeordet Svenskt med historia ogillade majoriteten av respondenterna, där endast 10,7% svarade att det tilltalade dem ganska mycket. 89,3% av respondenterna svarade att värdeordet inte tilltalade dem alls. Värdeordet Enkelt tilltalade 92,9% av respondenterna antingen mycket eller helt. Värdeordet Miljövänligt tilltalade 89,3% av respondenterna antingen mycket eller helt. De värdeord som enligt respondenterna alltså väger tyngst är i fallande ordning: enkelt, livskvalité och miljövänligt, jag bestämmer själv och allra sist svenskt med historia.
6.2.2 Namn
Fråga 6-7 handlar om vilka värdeord som respondenterna tycker passar in på de två olika namnen. Namnet Ventify tyckte majoriteten av respondenterna speglade värdeorden enkelt och jag bestämmer själv, och sen livskvalité (se figur 17).
24
Figur 17: Respondenterna som inte är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till namnet Ventify
Namnet Påsitive tyckte majoriteten av respondenterna speglade värdeorden livskvalité, sedan jag bestämmer själv, och sist enkelt och inget av värdeordet (se figur 18).
Figur 18: Respondenterna som inte är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till namnet Påsitive
6.2.3 Logotyp
Fråga 8-14 handlar om de sex olika logotyperna (se figur 9) och vilka värdeord respondenterna kopplar till vardera logotyp.
Logotyp 1 kopplade respondenterna, i fallande ordning, till värdeorden miljövänligt, enkelt och inga av värdeorden (se figur 19).
25
Figur 19: Respondenterna som inte är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 1
Logotyp 2 kopplade respondenterna, i fallande ordning, till värdeorden miljövänligt, enkelt och inga av värdeorden (se figur 20).
Figur 20: Respondenterna som inte är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 2
Logotyp 3 kopplade respondenterna, i fallande ordning, till enkelt, inget av värdeorden, och livskvalité (se figur 21).
Figur 21: Respondenterna som inte är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 3
Logotyp 4 kopplade respondenterna till inget av värdeorden, och jag bestämmer själv och livskvalité (se figur 22).
26
Figur 22: Respondenterna som inte är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 4
Logotyp 5 kopplade respondenterna, i fallande ordning, till inget av värdeorden, enkelt och jag bestämmer själv (se figur 23).
Figur 23: Respondenterna som inte är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 5
Logotyp 6 kopplade respondenterna till inget av värdeorden, livskvalité, och jag bestämmer själv och enkelt (se figur 24).
27
Som avslutning fick respondenterna frågan om vilken logotyp de tyckte bäst om och varför, samt vilken de trodde skulle kunna fungera bäst internationellt.
Respondenterna gillade logotyp 2 bäst, sedan lika på 3, 6, 4, 1 och sist 5. En av respondenterna svarade om 2:an: “Den känns mjukast, mänskligast”.
Internationellt trodde respondenterna att logotyp 3 skulle fungera bäst, tätt därefter 2 och sen 1. Påsitive-logotyperna (4-6) fick ett bakslag även i denna respondentgrupp med bara en röst på 4, 5 och 6.
28
7. Analys
I det här kapitlet kommer analysen av designen tas upp genom att analysera de svar som uppkom i den kvalitativa och kvanitativa enkäten.
7.1 Värdeord
Under en workshop med PysUts företagsägare Per Ola Post arbetades dessa värdeord fram (se 5.1):
1: Livskvalité
2: Jag bestämmer själv 3: Svenskt med historia 4: Enkelt
5: Miljövänligt
Av dessa ord var det endast Livskvalité som korrelerade till någon av respondenternas associationer till stomi (se 6.1.1, 6.2.1). Det värdeord som tilltalade respondenterna mest i båda respondentgrupperna var dock enkelt. Därefter skilde det sig lite mellan grupperna, där de som är eller har varit stomibärare tyckte att jag bestämmer själv vägde näst tyngst bland värdeorden, medan ickestomibärare tyckte livskvalité vägde tyngre. På tredje plats valde stomibärarna livskvalité, medan ickestomibärarna valde miljövänligt. På fjärdeplats valde stomibärarna miljövänligt, medan ickestomibärarna valde jag bestämmer själv. I båda grupperna var det värdeordet som inte tilltalade respondenterna svenskt med historia. Därav går det att anta värdeordet svenskt med historia inte är ett relevant värdeord för produktvarumärket och bör strykas. En mer rimlig rangordning av värdeorden, där stomibärarnas åsikter väger tyngre än ickestomibärarnas, borde därmed vara denna:
1: Enkelt
2: Jag bestämmer själv 3: Livskvalité
4: Miljövänligt
7.2 Logotyp
De logotyper som kopplar bäst till värdeordet enkelt som är det högst värderade är logotyp 3, med 47,6% hos stomibärarrespondenterna, och 42,9% hos ickestomibärarespondenterna, samt logotyp 2, med 40,5% hos stomibärarrespondenterna, och 32,1% hos ickestomibärarespondenterna (se 6.1.2, 6.2.2). Logotyp 2 är även den som majoriteten av respondenterna tycker kopplar till värdeorden i sin helhet.
30
8. Slutsats
Syftet med denna rapport var att ta fram ett namn och logotyp till ett företag i stomibranschen. Eftersom konkurrenterna i branschen är relativt begränsade i sitt grafiska uttryck så var en del av utmaningen att skapa någonting roligare men fortfarande seriöst och relevant för branschen.
Detta mål kan uppnås genom att arbeta med namn, färg, form och teckensnitt. Min rekommendation till PysUt AB är att använda sig av logotyp nummer två (se Figur 25), eftersom den har en mjuk och inbjudande form, och färgerna associerar till hälsa och intelligens.
31
9. Diskussion
I detta kapitel görs en kritisk diskussion av både rapportens upplägg i stort och enskilda delar såsom bland annat analysen och slutsatsen.
9.1 Teoretisk ram
I den teoretiska ramen tas det upp källor som författaren ansåg vara relevanta för studiens innehåll. Tänkvärt är dock att eftersom design alltid är en personlig process är det svårt att hitta källor som gäller för en specifik situation. Det finns till exempel ingen källa på hur designprocessen vanligtvis brukar se ut inom stomivården, och det finns med stor sannolikhet ingen sådan källa heller.
9.2 Metod
Metodkapitlet hade kunnat vara bättre underbyggt med fler källor, till exempel angående vilken typ workshops som valts och varför. Däremot är som tidigare nämnt design en personligt process som alltid har avstamp i vad en själv tycker och vet är bäst, och metoden är därav svår att kunna underbygga mer än vad författaren gjort i detta kapitel.
9.3 Förstudie
Förstudien delas upp i två delar, en inledande intervju med PysUts företagsägare, samt en enklare marknadsundersökning av företagets konkurrenter. Åtta konkurrenter undersöktes genom att studera deras logotyper. Urvalet av konkurrenterna valdes ut genom en sökning på Apotea.se. Detta urval hade kunnat ske på ett annorlunda sätt, och konkurrenterna hade kunnat valts ut annorlunda genom att se mer specifikt vad företagen gör, och inte bara se till att de på något sätt är stomirelaterade. Dock eftersom PysUt är ensamma med sin produkt så finns det inga konkurrenter som gör exakt samma sak, och därför var konkurrentsökningen tvungen att breddas på detta sätt. Förstudien lade även en viktig grund för hur arbetet i stort skulle läggas upp, och hur problemet och syftet skulle beskrivas.
9.4 Designprocess
Hela designprocessen låg mycket nära vad företagsägaren önskade, och varje idé som kläcktes bollades med densamme. Detta kan vara både något positivt och negativt, men i detta fallet upplevdes det som positivt både av företagsägaren och författaren. Alla medverkande var hela tiden på samma plan, samtidigt som företagsägaren inte lade sig i mer än nödvändigt. Hade tidsramen för arbetet varit större hade dock mer tid kunnat läggas på alla respektive delar, framförallt namnbainstormingen och skissarbetet av ikoner på papper.
9.5 Värdering av design
32
Under värderingen av designen samlades 70 svar in på en enkät som hade både kvalitativa och kvantitativa frågor. Majoriteten av respondenterna var stomibärare. Det är möjligt att resultatet blivit annorlunda ifall ännu fler svar samlats in, men det går att anta att det resultaten som kunde utläsas av dessa 70 svar är tillräckligt representativa för att kunna dra en rimlig slutsats. Ifall ännu mer tid hade funnits hade enkäten kunnat kompletteras med en kvalitativ intervju med ett antal stomibärare, men författaren ansåg att detta inte behövdes inom ramen av arbetet.
9.6 Analys
Analysen gick ut på att först analysera svaren kring de associationer respondenterna hade kring stomi, för att sedan jämföra dessa med de värdeord som framkommit under arbetets gång. Analysen var uppdelad i stomibärare och ickestomibärare. Denna uppdelning var bra eftersom ickestomibärare inte har samma kopplingar till stomi som stomibärare har. De värdeord som gjorde bäst ifrån sig användes sedan för att analysera logotyperna. Respondenterna fick även fylla i vilken av logotyperna ge gillade bäst och varför, och vilken de trodde skulle klara sig bäst internationellt och varför. Dessa svar analyserades också, och gjorde det lätt att dra en slutsats angående vilken av de sex logotyperna som bäst skulle kunna användas till stomiventilen, och som speglar dess värdeord bäst.
9.7 Slutsats
Utifrån analysen var det lätt att dra en slutsats angående vilken logotyp som bäst speglade de framtagna värdeorden. Denna slutsats har en rimlig grund som går att utläsa i rapporten som helhet.
9.8 Rekommendation för vidare studier
Vid vidare studier rekommenderas den internationella marknaden undersökas mer. Tolkas form och färg annorlunda i de andra länder företaget har patent i till exempel? Även vidare studier kring form och teckensnitt kring stomirelaterade produkter hade varit intressant. Mer roliga och glada stomiprodukter till folket!
33
Källor:
Airey, D. (2010). Logo design love: a guide to creating iconic brand identities. Berkeley, CA: New Riders.
Bergström, B. (2017). Effektiv visuell kommunikation :om nyheter, reklam, information och profilering i vår visuella kultur. 11e upplagan. Stockholm: Carlsson
Clarke, T., & Costall, A. (2008). The emotional connotations of color: A qualitative investigation. Color Research & Application, 33(5), 406-410.doi:10.1002/col.20435
Keller, K., Apéria, T., Georgson, M. (2012). Strategic Brand Management. 2a upplagan. Harlow: Pearson Education Limited
Stone, T. (2006). Color design workbook: a real-world guide to using color in graphic design. Rockport Publishers Inc.
Wheeler, A. (2013). Designing brand identity: an essential guide for the whole branding team. Hoboken, New Jersey: John Wiley & Sons.
Hollister (2019). http://www.hollister.se [2019-03-19] M Care (2019). https://www.mcare.se/ [2019-03-19] Coloplast (2019). https://www.coloplast.se [2019-03-19]
Welland Axotan (2019). https://www.axotan.se [2019-03-19] ConvaTec (2019). https://www.convatec.se [2019-03-19]
Dansac (2019). https://www.dansac.se/ [2019-03-19]
Salts Healthcare (2019). https://www.salts.co.uk/ [2019-03-19]
