”Det var inga problem att vara en tjej i klassen sålänge man var den definitionen av en tjej som de i klassen har i huvudet”

Fakulteten för

lärande och samhälle

Examensarbete

”Det var inga problem att vara en tjej i

klassen sålänge man var den definitionen av

en tjej som de i klassen har i huvudet”

En studie om flickors normbrytande gymnasieval “There

were no problems being a girl as long as you’re the

definition of a girl that they have in their head”

Khinda Hawari

Una Brkic

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 Examinator: Hilma Holm

Handledare: Frida Wikstrand

Sammanfattning

Vi ville undersöka hur flickor resonerar och tänker när de gör ett normbrytande val och väljer ett mansdominerat yrkesförberedande gymnasieprogram. Vi har brutit ner vårt syfte i tre

frågeställningar: Hur resonerar flickor kring sitt normbrytande val? Vad säger flickorna ha påverkat de i deras val av att gå emot könsnormer i deras gymnasieval? Hur talar de om att vara ensamma flickor på programmet?

Som metod valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer för att få fram vårt resultat.

Resultatet baserades på sex kvalitativa intervjuer med flickor i åldern 16-23 som går eller har gått ett mansdominerat yrkesprogram. Studien utgår ifrån tre teman utifrån frågeställningarna för att få en helhetsbild över hur flickorna resonerat och upplevt sitt val. Det som framkom är att flickorna resonerar kring sina val utifrån faktorer som är viktiga för de, så som deras personliga intressen och förmåga. Det var vanligt att deras val varit påverkade av deras föräldrar, men inte påverkade i frågan om att de valt som föräldrarna ville. Föräldrarna påverkade valen och fick flickorna att tänka efter, men de valde som de själv ville i slutändan. Bemötandet av att vara ensam flicka i klassen var positivt såvida flickorna inte gick emot könsnormerna som fanns och exempelvis var bättre än pojkarna i de praktiska ämnena.

Nyckelord

Normbrytande, genus, gymnasieval, könsnormer, yrkesprogram

Förord

Detta arbete har i stor utsträckning skrivits gemensamts. Inledningen skrev vi tillsammans för att vara på samma spår gällande vilken riktning vi ville föra vår studie. Den tidigare forskningen delade vi upp och skrev var för sig. Därefter läste vi igenom varandras text gav feedback och skrev ihop det gemensamt. Intervjuerna delade vi jämt upp så att vi både två intervjuade tre personer var. Vi lyssnade på intervjuerna gemensamt, kodade, sammanställde och skrev ner resultatet och analysen gemensamt. Inför diskussionen satte vi oss ner tillsammans och

diskuterade vår studie, vad vi fått fram, våra egna tankar och uppfattningar. Därefter satte vi oss ner och skrev diskussionen gemensamt. Referenser, framsida, innehållsförteckning,

sammanfattning och förord delade vi jämt mellan oss.

Vi vill även tacka flickorna som låtit sig bli intervjuade och som var en stor del av vår studie!

Innehållsförteckning

1. Inledning 7

1.1 Bakgrund 8

1.1.1 Yrkesförberedandeprogram 8

1.1.2 Statistik om yrkesutbildningar 9

1.1.3 Könskillnader i skola och arbete 10

1.2 Syfte och frågeställningar 12

1.3 Diposition 13

2. Tidigare forskning 14

2.1 Könsskillnader i skolvärlden och arbetslivet 14

2.2 Genus 18

2.3 Klass 19

2.4 Sammanfattning 21

3. Teori 22

3.1 Gottfredsons theory of circumscription, compromise and self- creation 22

3.2 Maskulinitet och femininitet 23

3.3 Sammanfattning 26 4. Metod 27 4.1 Val av metod 27 4.2 Urval 28 4.3 Datainsamling 29 4.4 Analysmetod 30 4.5 Etiska ställningstaganden 30

5. Resultat och analys 32

5.1 Presentation av respondenterna 32

5.2 Tankar inför gymnasievalet 33

5.2.1 Analys av tankar inför gymnasievalet 35

5.3 Yttre påverkningsfaktorer 36

5.3.1 Analys av yttre påverkningsfaktorer 39

5.4 Att vara flicka på ett mansdominerat gymnasieprogram 40

6. Diskussion 46 6.1 Resultatdiskussion 46 6.2 Metoddiskussion 48 6.3 Slutdiskussion 48 7. Referenser 51 7.1 Elektroniska referenser 53 8. Bilaga 55

1. Inledning

I dagens samhälle har både pojkar och flickor samma formella rättigheter och likadana utbildningsmöjligheter (SOU:2009:64, 27). I Sverige finns det inget som säger att killar eller tjejer inte får utbilda sig till vad de vill, samtidigt finns det normer kring alla yrken och vem som utför arbetet. Trots detta söker sig killar och tjejer till olika utbildningar och yrken

(SOU:2015:97, 13). Valet av gymnasieskola och program är svårt, därför är det viktigt att eleverna tidigt får kunskap och vägledning om arbetslivet och olika yrkesområden

(SOU:2015:97, 13–14). Pojkar och flickors val av yrkesförberedande gymnasieprogram följer olika mönster. Pojkar söker sig till arbete inom motordrivna fordon, snickeri, el osv medan flickor väljer att arbeta med människor och söker sig därför till de program som inriktar sig på arbete med människor (Gruffman, 2010, 36–37). Yrkesprogrammen på gymnasieskolan är generellt sett mer populära bland pojkar än flickor (SOU:2015:97, 13–14). Statistiken visar att vissa program attraherar tjejer mer medan andra attraherar killar. Könsfördelningen är tydlig och bland de yrkesprogram som står ut som mest med störst könsfördelning finner vi VVS – och fastighetsprogrammet där 98 % var killar år 2014/15 samt hantverkarprogrammet med inriktning frisör där 94 % var tjejer år 2014/15. Idag finns det totalt fem yrkesprogram som står ut med en väldigt tydlig mansdominans, VVS- och fastighetsprogrammet, el- och energiprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet, det industritekniska programmet samt fordons- och

transportprogrammet. Dessa yrkesprogram har alla mindre än 20 procent kvinnor bland de sökande. Den stora könsuppdelningen inom de nationella programmen är inget nytt, under de senaste 15 åren har inga stora förändring skett vad gäller könsfördelning på dessa program (SOU 2015:97, 98-100). Vidare visar statistik att de som bryter könsmönster vid val av utbildning och yrke har svårare att få ett jobb inom sitt utbildningsområde (SOU 2004:43, 65).

Det finns starka könsnormer samtidigt som det finns en idé om jämställdhet i dagens samhälle och skolan. Olika mål för jämställdhet har varit en del av skolverkets läroplan sedan 1960-talet. Varje år inför gymnasievalen genomförs det kampanjer för att öka de otraditionella valen, ett exempel på detta var att gå emot könsnormer och välja ett yrkesförberedande program som antingen är kvinno- eller mansdominerat (Skolverket, 2004, 46).

”Jämställdhet är en del av de grundläggande demokratiska värden som ingår i de nationella målen för skolan. Jämställdhet råder när män och kvinnor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.” (SOU:2009:64, 11)

Skolverkets siffror kring yrkesprogrammen vid gymnasieval är tankeväckande. Trots kampanjer för att öka de otraditionella valen fortsätter yrkesprogrammen att vara väldigt könsfördelade. Både i bemärkelsen att fler pojkar tenderar att välja yrkesförberedande över huvud taget och i bemärkelsen att flickor och pojkar väljer olika typer av utbildningar. Målet är att val till

utbildning och yrke ska vara baserade på intresse och förutsättningar inte baserade på kön. (SOU 2004:43, 157)

Individers intresse ges en stor betydelse i vägledning mot studier och arbeten, och det är efter det man i många fall gör sitt val. Men det kan även vara problematiskt eftersom även intresse

varierar utifrån klass och kön. (Hedenus, Wikstrand, 2015, 2)

Istället för att lägga fokus på varför tjejer eller killar inte väljer ett program som går emot könsnormer vill vi fokusera på de som bryter könsnormerna. Vi vill fokusera på de flickor som väljer ett mansdominerat yrkesprogram, exempelvis de 3 % som faktiskt valde VVS – och fastighetsprogrammet. Vår tanke är att undersöka de tankar, resonemang och yttre

påverkningsfaktorer som bidrar till att göra ett otraditionellt val och gå mot könsnormer.

1.1

Bakgrund

1.1.1

Yrkesförberedande gymnasieprogram

Att gå vidare till Gymnasieskolan och fortsätta sin utbildning är ett val som varje elev får ta efter att ha fullföljt årskurs nio. Från förskoleklass fram till årskurs nio är den svenska skolan

obligatorisk, därefter är det upp till varje individ att välja om de vill fortsätta sin utbildning (Framtidsutveckling, räkna ut ditt meritvärde, 2015).

Ca 90 % av eleverna som slutar nionde klass går vidare till gymnasieskolan (Skolverket, 2014). Med tanke på att gymnasieskolan är

frivillig behöver man lämna in en ansökan för program samt önskad skola, det finns även betygskrav för att ha behörighet till gymnasieskolan. De eleverna med bäst betyg får först plats på programmet (Framtidsutveckling, räkna ut ditt meritvärde, 2015).

Det yrkesförberedande gymnasieprogrammet är de programmen som elever väljer när de vill komma ut på arbetsmarknaden och arbeta efter att ha fullföljt sitt treåriga yrkesprogram eller i vissa fall gå vidare till yrkeshögskolan. Efter den avslutade yrkesutbildningen på gymnasieskolan får varje elev en yrkesexamen. Har eleven tankar om att läsa vidare på högskolan går det att införskaffa den behörigheten även på ett yrkesprogram dock är det viktigt att planera detta i god tid och välja rätt ämnen till sitt individuella val för att få rätt behörighet. (Skolverket,

Gymnasieexamen, 2015)

På yrkesprogrammen läser eleverna kurser som omfattar 2500 poäng, för att kunna få en yrkesexamen måste eleven ha tillgodo dessa 2500 poäng dock behöver endast 2250 poäng vara godkända betyg. Det krävs att eleven har den grundläggande behörigheten godkänd, den

grundläggande behörigheten är svenska/svenska som andraspråk 1, matematik 1 och engelska 5 och gymnasiearbetet. Gymnasiearbetet är en fördjupande vetenskapligt skriven uppsats och studie som alla gymnasieelever måste skriva samt ha godkänt i för att få ut sin examen. Arbetet är en stor del av sista året på gymnasieskolan. Gymnasiearbetet ska vara kopplat till programmet eleven har gått. (Skolverket, Gymnasieexamen, 2015)

1.1.2

Statistik om yrkesutbildningar

Regeringskansliet säger att elever skall ges möjlighet att välja utbildningsinriktningar utifrån fallenhet och att intresse utan att begränsas av t.ex. kön eller social bakgrund (Regeringskansliet, 2007, 6). Det finns en stor snedfördelning ur ett könsperspektiv på yrkesprogrammen i

gymnasieskolan. Under läsåret 2015/16 var det endast 4 % flickor på El – och energiprogrammet.

Även VVS – och fastighetsprogrammet hade 3 % flickor under läsåret 2015/16.

Snedfördelningen sträcker sig över de andra programmen inom yrkesprogrammen, Bygg – och anläggningsprogrammet hade mindre än 8 % flickor. (Skolverket, statistik per gymnasieprogram, 2016)

Handel- och administrationsprogrammet samt restaurang- och livsmedelsprogrammet är de två yrkesprogram som man anser har en jämn könsfördelning. Med det sagt går det att fastställa att skillnaden i könsfördelningen är oerhört stor mellan dessa program och de mansdominerade programmen. Det finns en allmän bild i samhället som säger att vissa yrken bör utföras av män och andra av kvinnor (SOU 2015:97, 99). Det kan vara en anledning till att ungdomar avstår från att göra ett otraditionellt gymnasieval, det vill säga att söka sig till gymnasieprogram där deras könstillhörighet är en minoritet. Det finns ett tydligt mönster som kan förklaras genom att

gymnasieskolan speglar den svenska arbetsmarknaden, som har en tydlig könsuppdelning mellan olika yrkesgrupper. Könsuppdelningen sker på grund av tydliga föreställningar om könsroller och yrkesidentiteter. Individer har redan en bild i huvudet på hur det ska se ut på

arbetsmarknaden innan de faktiskt kommer ut på arbetsmarknaden, vilket leder att många följer det mönster. (SOU 2015:97, 99-101)

1.1.3 Könsskillnader i skola och arbete

”Den sociala bakgrunden spelar fortfarande mycket stor roll för ungdomarnas utbildning.” (Ungdomsstyrelsen, 2000, 50)

Den sociala bakgrunden är något som påverkar våra val i livet. Gymnasievalet är ett stort val i ungdomarnas liv, det är ett val som kan öppna och stänga dörrar till vissa yrken och framtida högre studier. Enligt Ungdomsstyrelsens studie ”Ungdomars vägval – en studie om utbildningen arbetslivets början” påverkar den sociala bakgrunden, speciellt föräldrars utbildningsnivå

ungdomarnas gymnasieval. Har föräldrarna en akademisk utbildning är det mer troligt att ungdomen väljer ett högskoleförberedande gymnasieprogram än att de väljer ett

Prestationsmässigt visar statistik att pojkar presterar sämre i skolan än flickor. Anledningen till varför pojkar presterar sämre kan kopplas till hur de förväntas vara mindre intresserade i skolan som helhet. Problemet som uppkommer är att pojkars ”låga intressenivå” normaliseras.

Antipluggkultur är en terms som diskuteras och läggs mycket fokus på, att normalisera lågt intresse för skolan gällande pojkar föder upp antipluggkulturen. Begreppet är viktigt då det visar normer som kan förklara varför pojkar generellt presterar sämre i skolan än flickor. (SOU 2014:6, 120, 130)

”Generellt har begreppet använts för att beskriva hur pojkar kan sträva efter status och populäritet genom att investera i en form av maskulinitet där det är viktigt att visa tuffhet och distans till det som uppfattas som att vara en ”pluggis”. Detta medan de pojkar som är inriktade på

”stillasittande skolarbete” och som sätter skolans ideal högt riskerar att bli mobbade eller framställas som feminiserade. ” (SOU 2014:6, 130)

När pojkar förväntas prestera på en lägre nivå och ha ett lägre intresse för skolan bildas det en norm inte bara hos de vuxna utan även hos barnen på skolorna. De kända ”coola killarna” och ”tuffa tjejerna” skapas på skolan, likaså ”töntarna” och ”fegisarna”. Vad som är manligt och vad som är kvinnligt blir tydligt för barnen även i låg skolålder och de som skiljer sig från vad som förväntas kommer att ifrågasättas. (SOU 2014:6, 121)

Går vi över till arbetsmarknaden i Sverige så är den starkt uppdelad vad gäller vilka områden och yrken kvinnor respektive män arbetar, det vill säga att det förekommer en horisontell

könssegregering. Könsuppdelningen verkar även vertikalt, vilket innebär att kvinnor och män placeras hierarkiskt. Ännu ett perspektiv på könssegregeringen i arbetslivet är den så kallade interna könssegregeringen. Det innebär att kvinnor och män är åtskilda även inom samma yrke och på samma arbetsplats. (SOU 1996:56; SOU 2004:43)

I många yrken finns det en tydlig könsuppdelning bland de anställda, den kännedomen kan vara anledningen till att män respektive kvinnor söker sig till mans- respektive kvinnodominerade gymnasieprogram. Man vågar inte bryta mot normerna och samhällsstrukturerna som finns. Det kan vara tufft att utmana så tydliga samhällsstrukturer endast från skolans värld. Innan en förändring kan ske på utbildningssystemet måste en förändring ske på arbetsmarknaden.

Förklaringen till att arbetsmarknaden inte förändras är att de personer som utbildar sig följer det mönster som redan finns.

En förändring måste ske både inom skolans värld och på arbetsplatserna (SOU 2015:97,101). Det kan i vissa fall vara lättare för en individ att våga bryta mot könsnormerna i en vuxen ålder, därför är det viktigt att ha möjligheten att kunna byta yrke. Yrken som i ung ålder verkade

otänkbara kan i vuxen ålder locka och även kännas intressanta. Med det sagt är det väldigt viktigt för arbetsmarknaden att ständigt jobba med frågan om jämställdhet. Men det är inte alla som väljer att prioritera jämställdhet. Byggbranschen är ett exempel på det, branschen är extrem mansdominerad. Inom byggbranschen har det endast funnits 8 % kvinnor de senaste tio åren. Branschen har även på senare tid haft svårt att rekrytera eftersom det inte är alla som trivs i den så kallade ”machokulturen”. Man stöter bort både män och kvinnor från branschen vilket leder till att man förlorar kompetens och arbetskraft. (SOU 2015:97, 101-102)

En av förklaringarna till varför arbetsmarknaden ser ut som den gör idag är den ”tidiga utestängningen av kvinnor” under 1900 talet. När den moderna arbetsmarknaden etablerades tilläts inte kvinnor att delta på samma sätt som männen. Kvinnorna var uteslutna från flera delar av arbetsmarknaden, de hade begränsat med utbildningsmöjligheter och kunde utan några vidare problem avskedas så fort de gifte sig. Kvinnorna ”låstes in” i vissa yrken, vilket gjorde att männen per automatik också ”låstes in” i sina ”manliga” yrkesroller. (SOU 2004:43, 32)

I ”Den könsuppdelade arbetsmarknaden” har det utförts en studie där man ser att cirka 40 % av flickorna jämfört med cirka 25 % av pojkarna anser att det kommer ha en stor betydelse att det finns både män och kvinnor i deras framtida yrke. Det är en tydlig skillnad mellan könen vilket man kan förklara som en preferensskillnad. Flickor anser det mer viktigt än pojkar att det skall finnas både kvinnor och män i yrket. (SOU 2004:43, 133)

1.2

Syfte och frågeställningar

Syftet med vår studie är att undersöka hur flickor som valt maskulint kodade

yrkesförberedande program tänker och resonerar om sitt normbrytande val. Samt hur de berättar det att gå på ett sådant program.

Frågeställningar:

- Hur resonerar flickor kring sitt normbrytande val?

-Vad säger flickorna ha påverkat de i deras val av att gå emot könsnormer i deras gymnasieval?

- Hur talar de om att vara ensamma flickor på programmet?

1.3

Disposition

Undersökningen börjar med det inledande kapitlet där vi beskriver problemet och vår kommande undersökning, som sedan följs av syftet samt frågeställningar som preciserar vad vi kommer att undersöka. Därefter börjar kapitlet om tidigare forskning där den svenska gymnasieskolan samt de yrkesförberedande gymnasieprogrammen kommer att beskrivas. I kapitlet tidigare forskning kommer fokus ligga på att redovisa könsskillnader inom skolan, tidigare forskning kring könsnormer i skolan samt elevers val vid gymnasievalen. Därefter kommer vi att redovisa den teori vi kommer använda oss av vid analys av resultat och sedan följa detta med metodkapitlet. Här kommer avgränsningar, etiska överväganden, tillvägagångsätt samt urval att presenteras. Efter metodkapitlet går vi vidare till resultatet. Här kommer vi att presentera de respondenter som ingått i studien, därefter redovisas deras svar i form av två teman, deras resonemang kring valet samt vad som påverkade dem i valet enligt deras uppfattning. Vidare går vi in på analysen och diskussionen av resultatet samt om det finns möjligheter till vidare forskning. Den

2. Tidigare forskning

I det här kapitlet kommer vi att ta upp tidigare forskning som relaterar till vår studie. Vi kommer att dela upp det i tre olika teman som kommer heta ”Könsskillnader i skolvärlden och

arbetslivet”, ”Genus” och ”Klass”. Vi kommer att lägga fokus på skillnaden mellan flickor och pojkar genom deras skolgång, men även i arbetslivet.

2.1 Könsskillnader i skolvärlden och arbetslivet

Under könsskillnader i skolvärlden och arbetslivet kommer vi att använda oss av tidigare forskning från Imsens (2006) forskning kring jämställdhet, Einarssons (2003) forskning kring flickor och pojkar i klassrumssituationer, Kings (2016) forskning kring skillnader mellan pojkar och flickor uppdelat i betygsmässiga skillnader, motivationsmässiga samt involveringsmässiga skillnader i skolan. Klevan, Weinberg & Middletons (2016) statistik kring flickor och pojkar som tar kandidatexamen, Wikstrands (2011) avhandling kring könsskillnader inom yrken, Bergström, Minervas (2007) forskning kring att yrkesutbilda kvinnor till mansdominerade yrken samt Hedenus, et als (2015) analys om efterfrågade egenskaper på arbetsmarknaden.

I dagens samhälle ska skolan verka för jämställdhet mellan könen, dock visar forskning att det finns mycket arbete att utföra innan pojkar och flickor är jämställda i skolan, precis som vi nämnt i vår inledning. Alla läroböcker samt läroplanen ska vara befriade från könsdiskriminerande innehåll. Trots detta är förhållandet mellan flickor och pojkar inte jämställt. Både pojkar och flickor fortsätter att gå i samma spår som de tidigare gjort i utbildning och yrkesval, det är en av anledningarna till att jämställdheten inte ökar. (Imsen, 2006, 75-78)

Trots att personal på skolor har positiv syn på jämställdhet visar undersökningar att lärare har olika kommunikationsmönster i deras undervisning för pojkar och flickor. Det kan ses som för – och nackdelar för flickor och pojkar. Pojkar blir oftast tagna mer på allvar och blir indirekt favoriserade, dock visar forskning på att flickor generellt sätt får bättre betyg än pojkar (Imsen, 2006, 75-78). Enligt Einarsson (2003) får pojkar mer uppmärksamhet än flickor i skolan och de kommunicerar mer med lärarna. I många fall kan det ses som att pojkarna har dominansen i klassrumssituationen, detta menar Einarsson beror på att några pojkar har mycket

kommunikation med lärarna. (Einarsson, 2003)

“Boys perceived their friends to have more negative attitudes toward school. These perceptions of negative peer attitudes toward school were associated with boys' lower levels of motivation, engagement, and achievement.” (Ronnel B. King, 2016, 60)

King (2016) diskuterar skillnader mellan flickor och pojkar samt delar upp skillnaderna i tre kategorier. Betygsmässiga skillnader mellan pojkar och flickor, motivationsmässiga som man ser i citatet ovan samt involveringsmässiga skillnader i skolan.

Betygsmässigt nämner King (2016) i sin artikel att flickor runt om i världen generellt sett får högre betyg än pojkar. Något som statistik från olika delar av världen pekar på. I många delar av världen ligger flickor högst i språk och skrift och den lägsta skillnaden mellan flickor och

pojkars betyg är i matematik.

Motivationsmässigt delar King (2016) upp skillnaden mellan flickor och pojkars motivation i skolan i fyra kategorier. Mastery-approach goal, som redogör för att vilja lyckas för att lära sig och vidga sin kompetens. Performance-approach goal, som redogör för att vilja lyckas för att vara bättre än andra studenter och visa kompentens före andra studenter. Mastery-avoidance goal, redogör för att vilja minska att bli missförstod och förlora sin kompetens.

Performanceavoidance goals, redogör för att vilja undvika att visa inkompetens innan andra studenter. I alla fyra motivationskategorier förklarar King att flickor är mer motiverade i skolan än vad pojkar är.

Involveringsmässigt valde King (2016) att fokusera på två kategorier. Den beteendemässiga involveringen i skolan samt den känslomässiga involveringen i skolan.

King menar på att de elever som är involverade beteendemässigt i skolan är engagerade i klassrummet under lektionstid och lägger ner tid och kraft på arbetet som ska göras. Medan de elever som är känslomässigt engagerade är entusiastiska i skolan och tycker om processen av att lära sig. Trots att det inte finns mycket forskning kring elevers involvering i skolan finns det stora skillnader i den forskning som finns. Enligt King (2016) är flickors känslomässiga samt beteendemässiga involvering i skolan högre än pojkar. Flickor tenderar att lägga ner mer tid än pojkar på att planera sin skolgång. Flickor är även mer engagerade i klassrummet och lägger ner mer tid på hemläxor än vad pojkar gör. (Ronnel B. King, 2016, 61-63)

“Presently, males continue to outnumber females in the most lucrative areas of study and experience higher wages than women in nearly every field of employment (AAUW 2012; Budig and England 2001;

GlazerRaymo 2008). Research demonstrates that females are less confident than males in their academic abilities (Sax 2007) and that they experience higher levels of anxiety and depression throughout college.” (Klevan, S., Weinberg, S.L. & Middleton, J.A., 2016, 225)

Trots att flickor är mer engagerade i klassrummet och genom sin skolgång än vad pojkar är, så förklarar citatet ovan att deras självförtroende är generellt sämre än pojkars samt att de i större omfattning har lättare till att bli deprimerade.

Klevan, Weinberg & Middleton (2016) förklarar att antalet killar som tar kandidatexamen har sjunkit drastiskt de senaste åren. 1960 var det 60 % killar som blev tilldelade en kandidatexamen vilket sjönk till endast 40 % år 2004. Forskningen i artikeln visar att kvinnor är 25 % mer

benägna än män att skriva in sig i en eftergymnasial utbildning. Trots nedgången i antalet killar som är inskrivna i en eftergymnasial utbildning så upplevs det att killar får mer fördelar under utbildningens gång än tjejer. Även senare i arbetslivet är killarna mer prioriterade med högre löner, bättre tjänster och större utvecklingsmöjligheter än tjejerna.

Undersökningen visar även att tjejer och killar har olika relationer med sina kamrater, föräldrar och lärare, vilket kan ha en förbindelse med hur ens akademiska prestationer ser ut. (Klevan, S., Weinberg, S.L. & Middleton, J.A., 2016, 223-225)

Bloksgaard (2010) förklarar i sin studie att det finns en tydlig könsarbetsdelning inom många arbeten i dagens samhälle. Forskningen visar att de män som arbetar inom kvinnodominerade yrken oftast får utföra den mer fysiskt ansträngande delen så som tunga lyft, samtidigt som

kvinnor i mansdominerande yrken utför det mer fingerfärdiga jobbet och anses vara mer noggrann (Wikstrand, 2011, 76).

”Kvinnorna i mansdominerande yrken tenderade att tona ner könsskillnaderna för att bli en i gänget medan männen i de

kvinnodominerade yrkena tenderade att betona sin maskulinitet för att inte tas som kvinnliga eller bli ifrågasatta i sin sexuella läggning. Kvinnorna i studien aktade sig också för att bli för maskulina, detta accepterades inte av kollegorna eller omgivningen.” (Bloksgaard, 2010 refererad i Wikstrand, 2011, 76).

I samhället idag finns det ambitioner att yrkesutbilda kvinnor till specifika mansdominerande yrken så som exempelvis operatör, nätverkstekniker och byggnadsarbetare och det har bedrivits en del projekt kring det. Man har även försökt att liva upp intresset för utbildning eller yrke inom teknik, byggnads och industriyrken. Samtidigt har man försökt öka antalet män inom skolan och vård- och omsorgsyrken. En stor del av projekten har arbetats med att försöka motivera de arbetssökande till att göra ett för dem otraditionellt yrkes- och/eller utbildningsval, så kallade brytprojekt. Man har försökt genom vägledningsinsatser att förändra deltagarnas syn på ett arbete och kön. Man har bedrivit vägledning enskilt eller i grupp där man fokuserat på att informera för individerna om otraditionella yrkesområden (Bergström, Minerva, 2007, 18-19).

”Den svenska arbetsmarknaden är stratifierad efter kön, social klass och etnicitet. Kvinnor och män, etniska svenskar och personer med annan nationell och etnisk bakgrund tenderar att arbeta inom skilda yrken och verksamheter (SOU 2004:43). Yrken tillskrivs också olika betydelse och vikt i samhället vilket resulterar i skilda löner och status Treiman 1977; (Ulfsdotter Eriksson 2006).

En analys som Ulfsdotter Eriksson gjorde år 2006 visar att sociala, administrativa och språkliga kompetenser efterfrågas ungefär lika mycket bland kvinno- respektive mansdominerande yrken. Den stora skillnaden fanns bland hög- och lågstatusyrken. Yrken med hög status kopplades till komplicerat språkbruk och omtalades oftare med en titel. (Hedenus, etal, 2015, 15-16)

2.2 Genus

Under Genus kommer vi att använda oss av Svavelryds (2003) forskning kring normer, Ambjörnssons (2003) studie av två gymnasieklasser, Hedenus, et als (2015) forskning kring kompetenser och egenskapers associationer samt Hedenus & Ulfsdotter Erikssons (2014) forskning om uppnådd identitet och dess betydelse

Normer och genus är två livligt använda begrepp i dagens samhälle. Normer som finns i vårt samhälle är regler för individer handlande och beteende. När en individ väljer att gå emot dessa oskrivna regler syns det tydligt i form av reaktioner som kan vara bestraffande. Genus är något skilt från normer men de går ofta hand i hand. Genus är vårt biologiska, kulturella och sociala kön (Svaleryd, 2003). Ambjörnsson (2003) förklarar i sin bok att hon har gjort observationer under drygt ett års tid i två olika gymnasieklasser på två olika program. Ena programmet var Barn och fritidsprogrammet och det andra var Samhällsprogrammet. Ambjörnsson förklarar hur genusbeteende kan beskrivas som ett direkt svar på omvärldens förväntningar. Vårt beteende hänger ihop med vilket sammanhang vi befinner oss i, är vi flickor i en grupp där det endast befinner sig flickor beter vi oss annorlunda än om vi befinner oss i en grupp med både pojkar och flickor. Att uppfattas som fri och oberoende av andra har direkt koppling till beteendet individen har. Enligt Ambjörnssons studie visade det sig att de elever som höll sig till normen hade större chans att uppfattas som fria och oberoende. Medan de som avviker från normen riskerar att uppfattas som förutsägbara och ofria. Det feminina genuset uppstår inom en heteronormativ ordning som innefattar ett naturliggörande och neutraliserande om hur flickor ska vara. Ambjörnssons (2003) studie betonade att eleverna i de olika klasserna fann större skillnad på olika individer än på olika kön. Skillnaden ligger inte i att man är flicka eller pojke, utan det är individen. (Ambjörnsson, 2003)

”Individer med olika social bakgrund och av olika kön tenderar att fortsätta välja skilda utbildningar och yrken” (Fransson & Lindh 2004)

Tidigare forskning har visat att det finns en del kompetenser och egenskaper som associeras med kvinnor eller män och är könsmärkta. Ett exempel är sjuksköterskor som stereotypt bedöms som kvinnor och förknippas med kvinnliga kompetenser så som empati, service och omvårdnad. Könsmärkta yrke och kompetenser handlar alltså inte om yrkets egentliga innehåll, utan om föreställningar vi människor har om yrket och den typiske utövaren. Genom att ha dessa

föreställningar om vissa yrken så finns det en risk att könsstereotyper förstärks. (Hedenus, et al, 2015, 37-38)

I boken Att förstå ungdomars identitetsskapande förklaras det att personer med uppnådd identitet är de personer som är mest mogna och kapabla till att fatta egna beslut. De överväger sina beslut

och val, och är även redo att förändra de om det så krävs. Trots det har familjen en betydelse i deras val, och man menar att personer med en uppnådd identitet oftast kommer från familjer där man accepterar och tillåter skillnader och avvikande val. (Hedenus & Ulfsdotter Eriksson, 2014, 25)

2.3 Klass

Under klass kommer vi att använda oss av Sohls (2014) forskning kring bakgrund och

klasstillhörighets betydelse inom yrkesval samt Fransson, Lindhs (2004) forskning kring pojkar och flickors skilda val och intressen samt vad som görs för att minska könstraditionella val. Att ha med ett stycke om klass är viktigt och går att koppla till våra frågeställningar. En av våra frågeställningar handlar om påverkningsfaktorer i flickornas val och vi är medvetna om att klass i många fall kan vara en stor påverkningsfaktor.

I boken att veta sin klass förklarar Lena Sohl (2014) att individens bakgrund och klasstillhörighet samt könsskillnad har en stor betydelse i vilken väg man väljer att ta i sitt yrkesliv. Barn som har högutbildade föräldrar bedömer det som en självklarhet att läsa vidare på högre nivå, samtidigt som barn till lågutbildade föräldrar inte gör det.

Det ligger i linje med att arbetarklassens barn bedömer universitet och studier på högre nivå som en främmande plats istället för en självklarhet (Sohl, 2014, 36). Lena Sohl (2014) berättar vidare att det är tio gånger så höga odds att personer från en högre tjänstemannabakgrund har en

universitetsutbildning jämfört med personer med arbetarbakgrund. När man tittar på

bakgrundsfaktorernas påverkan visar det sig att män har högre odds när det gäller att tillhöra tjänstemannaklassen trots att kvinnor har högre odds att vara universitetsutbildade. Flickor vill uppfattas som ordentliga men ändå inte bortskämda, vilket blir lätt för de att identifiera sig som arbetarflickor. De flickorna som går på yrkesförberedande program tar distans från det

”normala” och väljer att göra avvikande val där de anses ta avstånd från en normativ

medelklassfemininitet. (Sohl, 2014, 40-41)

Ungdomars utbildningsval kan analyseras från en del olika synvinklar, men man kan inte bortse från att ungdomarnas socioekonomiska förhållanden under uppväxten, betydelsen av kön samt den etniska och kulturella förankringen har en stor betydelse i deras utbildningsval.

Ungdomarnas uppväxtmiljö har en påverkan i det val man gör och man ser att ungdomarnas val av studieinriktning och utbildningsnivå skiljer sig åt beroende på uppväxten och deras

socioekonomiska förhållanden. (Fransson, Lindh, 2004, 43)

”… Den stora skillnaden handlar istället om att pojkar och flickor väljer olika inriktning på sin utbildning. /…/ De föreställningar som ungdomar bland annat skaffar sig i skolan sätter gränser för den egna utvecklingen, till exempel vilka yrkesval som framstår som möjliga. Exempelvis styrs utbildningsval i större utsträckning av traditionella förväntningar på vad flickor och pojkar ska utbilda sig till, än av deras begåvning. Flickor som är matematiskt begåvade liksom pojkar som är verbalt begåvade, väljer utbildning efter vad som förväntas utifrån deras kön och ej utifrån deras förutsättningar” (Fransson, Lindh, 2004, 45)

Citatet ovan förklarar att alla yrkesval inte ses som möjliga. Istället är man väldigt styrd i sitt val av omgivningens förväntningar, men även efter vad som förväntas av det kön man tillhör, på vad man ska välja. Det är inte ens begåvning eller kunskap som avgör vilket val man gör, istället är det de traditionella förväntningarna.

”I dagens gymnasieskola finns således utbildningsvägar som är i det närmaste helt dominerade av pojkar eller av flickor” (Fransson, Lindh, 2004, 46).

Man har arbetat med en del projekt för att försöka minska de traditionella könsstyrda

utbildningsvalen och öka andelen otraditionella val. Satsningen som gjorts för att locka flickor till mansdominerande utbildningar utgått från att det kvinnliga könet betraktats som ett problem och måste ändras för att passa normen. Motsvarande har inte gällt för pojkar för att passa in på kvinnodominerande yrken. (Fransson, Lindh, 2004, 46)

2.4 Sammanfattning

Det vi tar med oss från den tidigare forskningen är att det finns en arbetsmarknad som har en tydlig könsfördelning i dagens samhälle. En del yrken och utbildningar är mans eller

kvinnodominerade. Samtidigt försöker samhället jobba med att få det mer jämt fördelar genom att arbeta med en del brytprojekt. Det finns tydliga normer som flickor och pojkar redan i tidig ålder börjar följa, och de som inte gör det uppfattas som ofria enligt Ambjörnsson. Vi kommer att analysera vårt resultat tillsammans med den tidigare forskningen och teorin för att svara på våra frågeställningar och syfte.

3. Teori

Här kommer vi att beskriva teorin och de teoretiska begrepp vi kommer att använda oss av I vår studie. Empirin kommer att tolkas av Linda Gottfredsons theory of circumscription, compromise

and self- creation. Begrepp som vi kommer att använda oss av från teorin är circumscription, self- creation och compromise. En förklaring av dessa begrepp kommer nedan. Vi kommer även

att använda oss av begreppen maskulinitet och femininitet, hegemonisk maskulinitet och normativ femininitet för att analysera vår empiri och svara på våra frågeställningar.

3.1 Theory of circumscription, compromise and self- creation

Linda Gottfredsons (2002) teori handlar om hur individen påverkas samt begränsas i sina val på grund av genus, klass och intresse. Självuppfattningen individen har av sig själv är beroende av många faktorer exempelvis värderingar, kön, förmågor och klasstillhörighet som är en stor bidragande faktor till varför man väljer på det sätt man gör. Familjesituationen och den

geografiska närheten till utbildning och arbete anses också vara två faktorer som har en påverkan på individens val. Enligt Gottfredson har varje individ en uppfattning om olika yrken och med varje yrke tillkommer en viss status. Statusen på ett yrke påverkar individens karriärval både medvetet och omedvetet, och olika yrken passar olika människor. (Gottfredson, 2002)

Circumscription och compromise identifierar fyra utvecklingsprocesser där Gottfredson (2002) menar att individen redan i tidig ålder omedvetet formas av sin omgivning. Den första processen kallas för Cognitive Growth och innebär att barn utvecklar sin kognitiva förmåga och börjar lägga märken till olika saker.

Den andra processen kallas för Self – Creation och är den process där individen formar sig själv, medan den tredje processen heter Circumscription och handlar om att individen ska börja sålla bort yrkesalternativ som inte passar just hen. Den fjärde och sista processen kallas för

Compromise och det innebär att det är dags för individen att begränsa alla sina drömmar och tankar och välja det mest tänkbara yrket. (Gottfredson, 2002)

Gottfredsons teori förklarar att individer väljer yrke som förknippas med deras syn på sig själv, deras kunskaper och förmågor samt vem de vill vara. Yrken som då stämmer överens med individernas självbild kommer att värderas högt medan de som inte gör det sållas bort. De yrkesalternativ som ses som acceptabla reflekterar vem individerna vill vara samt hur de vill bli sedda av familj, vänner, kollegor och även samhället, mer eller mindre medvetet. (Gottfredson 1981, 547-548)

Gottfredson (2002) menar även att individerna gör begränsningar och kompromisser tidigt i livet som därefter påverkar deras karriärval i vuxen ålder. De val som anses som acceptabla blir färre efter alla begränsningar och kompromisser (Gottfredson 2002, 129). Begräsningarna gör att individen gradvis väljer bort yrken som ses som oacceptabla och kompromissar. (Gottfredson 2002, 92)

Vi kommer att använda oss av denna teori genom att tillämpa den i analysen av vårt resultat i studien. Teorin tillsammans med vår tidigare forskning kommer vara ett verktyg för att analysera vårt resultat och finna samband och svar till våra frågeställningar. Vi kommer att titta efter vad som fick våra respondenter att göra sitt studieval och vad de beskriver påverkade deras val, utifrån Gottfredsons teori.

3.2 Maskulinitet och Femininitet

Det sägs ofta att ett visst yrke är ett mansyrke eller ett kvinnoyrke. Människor har fått uppfattningen att ett visst kön hör naturligt samman med ett visst yrkesval. Detta är

könsstämpling och det finns olika faktorer som skapar könstämpling. Könsstämplingen kan skilja sig från land, kultur och individ. Eftersom det bland annat är dessa faktorer som bidrar till våra uppfattningar om vad som hör och inte hör samman.

Yrken kopplas även till egenskaper, varje yrke bär med sig egenskaper som också kopplas till manligt och kvinnligt. I västvärlden anses yrket förskolpedagog vara omhändertagande och kvinnligt medan polis med egenskapen stränghet anses som ett manligt yrke. (Alvesson och Due Billing, 2011, 107-108)

Schippers (2007) beskriver femininitet och maskulinitet som kulturella mallar genom vilka särskilda handlingar uppfattas som kvinnliga eller manliga. Schippers menar att en person med en kvinnokropp inte nödvändigtvis behöver vara feminin men femininitet avgränsar vilka

egenskaper som uppfattas som kvinnliga. (Andersson, 2009:60ff; Schippers, 2007:89-92, 95-98) Connell (1995) delar upp maskulinitetens huvudmönster i fyra delar: Hegemoni, Underordnande, Delaktighet och Marginalisering.

”Hegemonisk maskulinitet kan definieras som den konfiguration av genuspraktik som innehåller det för tillfället accepterade svaret på frågan om patriarkatets legitimitet. På så sätt garanteras (eller förmodas gör det) mäns dominanta position och kvinnornas underordnande.”(Connell, 1995, 115)

Hegemonins kännetecken är hävdandet av auktoritet. Connell menar att hegemoni skapas om det finns samband mellan kulturella ideal och institutionell makt. En kollektiv bild av manlighet visas minst i statusyrken inom näringslivet.

”Hegemoni är att hänföra till kulturell dominans i samhället som helhet. Inom detta kulturella ramverk finns det särskilda genusrelationer byggda på dominans och underordning mellan olika grupper av män. /…/ Den homosexuella maskuliniteten är den mest iögonfallande, men den är inte den enda underordnade maskuliniteten. Vissa heterosexuella män och pojkar är också utestängda från legitimitetscirkeln. Processen markeras av en rik flora av smädelser: mes, sillmjölke, tönt, klant, morsgris, fegis, ynkrygg, mammas gosse, nolla osv. Även här är det uppenbart att det är feminitet som utgör grunden för det symboliska nedsolkandet.” (Connell 1995, 116-117)

Homosexualitet gör att männen utesluts från den hegemoniska maskuliniteten. De hån de får höra präglas av feminint symboliserade ord. Hegemonin hävdar en auktoritet över femininitet, att likna de homosexuella männen med femininitet bildar en uppfattning av att de ”maskulina” icke homosexuella män även har en auktoritet över de homosexuella männen. (Connell, 1995, 117)

”Normerande definitioner av maskuliniteten står inför problemet att få verkliga män lever upp till den normativa standarden. Detta gäller den hegemoniska maskuliniteten. Det finns antagligen få män som rigoröst praktiserar det hegemoniska mönstret. Trots detta drar majoriteten av män fördel av denna maskulinitets hegemoni eftersom de tillgodogör sig den patriarkaliska utdelningen, dvs. de fördelar som män vinner av kvinnornas underordnade ställning.”(Connell, 1995, 117)

Connell (1995) menar att många av de män som vinner på maskulinitetens hegemoni inte har det tankesätt. Många av de männen är bra mot sina mödrar, sina fruar och sina döttrar. Det är män som aldrig skulle utöva våld mot kvinnor. Men trots detta vinner de på den hegemoniska dominans män har över kvinnor.Hur blir denna hegemoniska maskulinitet något som ger män generellt en dominant position eller ger kvinnors påstådda underordning.

”Även om termen inte är idealisk så kan jag inte hitta något bättre än »marginalisering» när jag hänvisar till relationerna mellan maskuliniteter i dominanta och underordnade klasser eller etiska grupper. Marginalisering hör alltid samman med auktoriseringen av den dominerande gruppens hegemoniska maskulinitet.”(Connell, 1995, 118)

Connell (1995) skriver om hur marginaliseringen visar relationen mellan dominanta och

underordnade maskuliniteter. Ett exempel Connell ger är att en mörkhyad sportstjärna kan vara en förebild för maskulin tuffhet, men det leder i sin tur inte till någon nedsipprande effekt. Andra mörkhyade män ses inte som förebilder och får ingen social auktoritet. (Connell, 1995, 118-119) Den normativa femininiteten är den kvinnliga motsvarigheten av en dominerande manlighet. Den normativa femininiteten står under den manliga hegemonin. Normativ femininitet kallar Giddens (2009) för emphasized femininity, det är en norm som kvinnor förhåller sig till. Emphasized femininity kan vi översätta till framhävd kvinnlighet. Den beskriver kvinnan som undergiven. Kvinnan inom den normativa femininiteten anpassar sig till mäns intresse, lever för sin familj och är omhändertagande.

En viktig punkt är att kvinnan är irrationell och konflikträdd (Giddens, 2009, 78-80). Deliovsky (2008) förklarar den normativa femininiteten som en definition av vad som är vackert. En standard som ska uppnås men för många är ouppnåelig.

Deliovsky menar att effekten blir att omvärlden avgör kvinnans värde, att då vara en normativ feminin kvinna är ett åstadkommande genom disciplin och anpassning efter rådande normer. (Deliovsky, 2008)

Ambjörnsson (2003) talar även begreppet normativ femininitet, i hennes avhandling som handlar om gymnasietjejer kännetecknas kvinnan som empatisk, tolerant och har inlevelseförmåga. Kvinnan förväntas vara kontrollerad i alla situationer. Kvinnan ska vara den ansvarstagande och mogna, alltid mognare än männen. Medan män i alla situationer antas tänka på sig själva

förmodas kvinnan vara mer inriktad på andra människor. (Ambjörnsson 2003, 57-61)

3.3 Sammanfattning

I detta kapitel har det centrala i de för vårt arbete utvalda teorierna beskrivits. I Gottfredsons teori gick vi in på hur individen påverkas och begränsas i sina val på grund av genus, klass och

etnicitet. Gottfredsons teori och begränsningar i val som individer gör kommer vara en central del av vår analys av vårt resultat. Självskapade, begränsningar och kompromisser är begrepp vi kommer använda oss av från Gottfredsons teori.

Vidare var maskulinitet och femininitet viktiga teorier för oss. Våra frågeställningar och vårt syfte bygger på könsnormer och att bryta mot könsnormer, maskulinitet och femininitet går hand i hand med vårt syfte och kommer vara en väsentlig del av vår analys och diskussion av studien. Maskulinitet, hegemonisk maskulinitet, femininitet och normativ femininitet kommer varar viktiga begrepp i vår analys av resultatet genom att vi kommer att analysera de och sedan koppla de till vårt resultat för att få fram en analys.

4. Metod

Här kommer vi att beskriva val av metod och hur vi har gått till väga för att göra vårt urval. Vi kommer även att förklara hur vi har samlat in vår empiri samt vilka forskningsetiska principer vi kommer att förhålla oss till.

4.1 Val av metod

Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer eftersom att vi ville ha en mer öppen diskussion med våra respondenter. Den kvalitativa metoden är mer flexibel och gav oss

möjligheten att gå på djupet med färre undersökningsenheter. Syftet för de kvalitativa

intervjuerna var att få respondenternas personliga känslor och berättelser, med den anledningen valde vi att ha semistrukturerade intervjuer med ett fåtal förutbestämda frågor. En styrka med den kvalitativa intervjun var att den liknar en vardaglig situation och ett vardagligt samtal. Intervjuer kan ske antingen genom personliga intervjuer eller i form av telefonintervju (Holme & Solvang, 1997, 173). Med tanke på att frågeställningarna var komplexa och behövde utförliga svar för att kunna analyseras var kvalitativa intervjuer det självklara valet.

Den kvalitativa metoden redovisas med ord. Metoden präglas av flexibilitet och är alltid varierad med tanke på att varje kvalitativ studie skiljer sig från den andra. I den kvalitativa metoden ser man helheten, metoden går även på djupet och ger mycket information (Patel & Davidsson, 2003). Vi var medvetna om att våra respondenter skulle ha olika berättelser och erfarenheter att dela med sig av, under intervjuns gång ställde vi frågor för att få en helhetsuppfattning av deras erfarenheter och tankar kring sitt otraditionella val. En tanke bakom att ha semistrukturerade intervjuer var för att kunna ställa passande följdfrågor för att kunna gå på djupet.

Kvalitativa intervjuer ger en större förståelse för det valda ämnet än enkäter, de kvalitativa intervjuerna ger också möjlighet att hitta olika mönster i det respondenterna beskriver (Kvale, Brinkmann, 2009). En stor fördel med kvalitativa intervjuer var möjligheten att anpassa intervjun och kunna ställa följdfrågor vid behov. En nackdel med den kvalitativa metoden var att analysen tar lång tid på grund av mängden data som samlas in, resultaten är även individuella och går därför inte att generalisera.

4.2 Urval

Vi har gjort en urvalsundersökning där vi valt ut flickor som går på ett yrkesförberedande gymnasieprogram och gjort ett otraditionellt val samt gått emot könsnormer. Vi valde just dessa flickor genom att kontakta studie – och yrkesvägledare som fanns i vårt kontaktnät och jobbar med yrkesförberedande program på gymnasieskolor. De flickor som vi blev tipsade om kontaktade vi och berättade om vår studie, syftet och tanken bakom det. Flickorna som var intresserade av studien och ville vara delaktiga var de som blev våra respondenter. Vi gjorde inget urval av flickorna som var intresserade, det ända kravet var att flickorna gick eller hade gått på ett yrkesprogram som var mansdominerat, därefter så fanns det inga andra krav så de flickor som var intresserade ville vi ha med i vår studie. Det var svårt att hitta sex respondenter som gick eller hade gått på ett mansdominerat yrkesprogram. I urvalet ingick flickor mellan 16-23 år som går eller har gått ett yrkesförberedande gymnasieprogram som är mansdominerat. Tanken bakom åldersspannet var det låga antalet flickor som gör valet att gå på ett mansdominerat

yrkesförberedande gymnasieprogram. Vi har pratat med tio flickor två av dem ville inte ta del av vår studie men resterande åtta var intresserade, sex av dem blev våra respondenter och två blev reserver. De som sex som meddelade oss först att de var intresserade blev våra respondenter. Ett av våra mål var att alla intervjuer skulle ske över fysisk närvaro, vi ville inte ha några

telefonintervjuer och inte heller intervjuer över e-post. Det var viktigt för oss eftersom intervjuerna blev mer personliga genom fysisk närvaro, man får fram mer känslor från respondenterna samt att man kan ställa följdfrågor på ett annat sätt än vad man kan göra via exempelvis e-post.

4.3 Datainsamling

Empirin har samlats in genom sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Det fanns även två respondenter som vi hade kontakt med i det fall att någon av våra befintliga sex respondenter skulle vilja hoppa av så att vi inte skulle fattas några intervjuer. Av de sex respondenterna var det fyra som inte tagit studenten än och två som var arbetsverksamma inom sitt område.

Respondenterna befann sig på olika kommuner inom Skåne Län. Med tanke på att det är svårt att hitta flickor på mansdominerade yrkesprogram förväntade vi oss inte att hitta vår sex

respondenter på samma skola eller inom samma kommun. Två av våra respondenter befann sig inom samma kommun resterande fyra befann sig på olika kommuner. Vi var förbereda på att det fanns en chans att respondenterna inte skulle befinna sig i närheten av var vi befinner oss. Intervjuerna var 20-40 minuter långa. Vi hade inte bestämt en exakt tidsperiod utan det beroende på svaren från respondenterna och hur lång tid det tog innan vi kände att vi fått in tillräckligt med data. Vi valde att dela upp intervjuerna på grund av tidsbrist och intervjuade tre respondenter var. Respondenterna gav oss tillåtelse att spela in intervjuerna och även anteckna under intervjuns gång. De förutbestämda frågor som fanns i våra intervjuer kom vi på genom att titta på vårt syfte samt frågeställningar och formulera frågor utifrån de. Därefter beroende på svaren från

respondenterna gick det att ställa följdfrågor.

Kvale och Brinkmann (2009) påpekar att man behöver ta hänsyn till det att intervjuaren har en ledande funktion i intervjusituationen och företräde att tolka intervjupersonens påståenden, detta är något som medför en form av makt under intervjuns gång (Kvale & Brinkmann, 2009). Med detta i baktanken förberedde vi oss inför intervjuerna genom att ställa frågorna till varandra för att höra klangen på dem och kunna formulera de så bra som möjligt. När vi arbetade fram våra frågor satt vi ner och diskuterade vad det är vi ville få fram. Vi satt och bollade olika frågor till varandra, och det som lät bra formulerade vi tillsammans till en fråga. Vi försökte hela tiden tänka på att frågorna till respondenterna skulle höra ihop med vårt syfte och frågeställningar, men samtidigt kunna kopplas till vår teori. Reliabilitet eller tillförlitlighet, har med

undersökningens trovärdighet att göra. Tillförlitligheten kan minska om intervjun om respondenten inte förstår frågorna, av den anledningen gick vi igenom frågorna utförligt.

4.4 Analysmetod

I och med att vi hade kvalitativa semistrukturerade intervjuer fick vi fram mycket data att analysera. Det var viktigt att förstå intervjuerna vi ska tolka och förstå vad respondenterna menar. Hermeneutiken som vetenskapsteoretiskt synsätt handlar om att vi genom tolkning av texter försöker förstå respondenternas erfarenheter och livssituationer (Olsson & Sörensen, 2007, 64). För att kunna tolka respondenternas berättelse på rätt sätt började vi med att lyssna igenom våra intervjuer ett par gånger. Därefter transkriberade vi våra intervjuer och sedan kodade vi dem genom att dela upp de i olika fack utifrån teman. För att binda samman vår empiri och kunna arbeta in de i resultatet och analysen sökte vi mönster som vi kunde arbeta med. Det gjorde vi genom att koda den text vi transkriberat. Det var lättare att sålla bort delar som vi inte hade behov av när vi kodat texterna. Vi hade under denna process vårt syfte i tankarna, för att kunna finna en röd tråd mellan syftet med studien och den empiri vi samlat in från våra respondenter.

4.5 Etiska ställningstaganden

Det finns fyra forskningsetiska principer att förhålla sig till. Informationskravet som innebär att vi ska ha informerat våra respondenter om deras roll i studien och de villkor som gäller.

Respondenten ska veta att deltagandet är alltid frivilligt och medverkan går att avbryt vid vilken tidpunkt som helst.

Samtyckeskravet innebär att vi är skyldiga att ha godkännande från alla våra respondenter, vid fall av att respondenten är under 15 år och undersökningen i fråga är av känslig etisk karaktär ska man ha samtycke från vårdnadshavare.

Konfidentialitetskravet innebär att alla som är inblandade i studien ska skriva på ett avtal om tystnadsplikt gällande känsliga uppgifter om enskilda identifierbara personer.

Nyttjandekravet som innebär att uppgifter från respondenterna inte får användas eller lånas ut för kommersiellt bruk eller andra inte vetenskapliga syften, dessutom får inte personliga uppgifter användas utan medgivande. (Vetenskapsrådet, 2002)

Vi ville värna om anonymitet för våra respondenter. Våra respondenter har fått information i enlighet med de fyra forskningsetiska principerna. I vår studie använder vi oss inte av respondenternas riktiga namn utan vi har pseudonymer. Vi har nämnt vilket program respondenten gått på dock kommer skola och kommun att vara anonymt. Vi har inte fått samtycke från vårdnadshavare eftersom ingen av våra respondenter var under 15 år. Med tanke på att det fanns respondenter som var ganska unga valde vi att ha ett avtal för alla involverade att skriva på. Vi skrev våra etiska ställningstaganden samt alla som har varit involverade i studiens rättigheter samt skyldigheter, det skrev respondenterna samt vi författare på.

5. Resultat och analys

Här kommer vi att redovisa resultatet genom att först presenterna våra respondenter som vi intervjuat. Därefter kommer en redovisning av vad vi fått fram i intervjuerna, och redovisningen kommer att vara uppdelat i tre teman. Tankar inför gymnasievalet, yttre påverkningsfaktorer och hur det är att vara flicka på ett mansdominerat gymnasieprogram.

Vi kommer även att analysera vårt resultat med hjälp av vår tidigare forskning och våra teorier. I vår undersökning har vi valt att titta närmare på flickor som gjort normbrytande val i sitt val av gymnasieprogram, deras resonemang samt tankar. Vi har sedan fördjupat oss i vårt resultat av intervjuerna. I vår analys kommer vi att använda oss av samma områden som i resultatet. Dessa områden är tankar inför gymnasievalet, hur det är att vara flicka på ett mansdominerat

gymnasieprogram och yttre påverkningsfaktorer.

Som blivande studie- och yrkesvägledare är det intressant att undersöka valet till gymnasiet, tankarna, resonemangen och påverkningsfaktorerna eftersom gymnasievalet kan anses vara det första betydelsefulla beslutet som ungdomar gör i sin karriär. Vår bild av flickorna vi har intervjuat är att de är starka och målmedvetna. De har gjort väl medvetna val och var öppna för att dela med sig av sina tankar och upplevelser som minoritet på ett mansdominerat program.

5.1 Presentation av respondenterna

Respondent 1 - Anna: Anna går på VVS – och fastighetsprogrammet, hon är ensam flicka i en klass på 17 elever. Anna är 16 år gammal och går på sitt första år och har ännu inte valt

Respondent 2 - Bella: Bella går på Bygg – och anläggningsprogrammet. I en klass på 26 elever finns det två flickor. Bella 18 år gammal och går på sitt andra år, hon har valt inriktning

plåtslageri, inom inriktningen plåtslageri är hon ensam flicka.

Respondent 3 - Cecilia: Cecilia går på Bygg – och anläggningsprogrammet. I en klass på 26 elever finns det två flickor. Cecilia är 17 år gammal och går på sitt andra år, hon har valt

inriktning mark – och anläggning, inom inriktningen mark – och anläggning är hon ensam flicka. Respondent 4 - Dilara: Dilara går på Fordon – och transportprogrammet, hon är ensam flicka i en klass på 15 elever. Dilara är 19 år gammal och går på sitt tredje och sista år av utbildningen. Hon går inriktning karosseri och lackering.

Respondent 5 Emelie: Emelie är 23 år gammal, hon har gått El – och energiprogrammet på gymnasiet och var ensam flicka i sin klass på ca 20 elever. Hon gick inriktning dator- och kommunikationsteknik och jobbar idag som nätverkstekniker.

Respondent 6 - Felicia: Felicia är 22 år gammal, hon har gått VVS – och fastighetsprogrammet på gymnasiet. I en klass på ca 20 elever fanns det två flickor. Felicia gick inriktning fastighet och jobbar idag som fastighetstekniker.

5.2 Tankar inför gymnasievalet

Att göra ett gymnasieval är ett stort steg i livet och valet är inte alltid självklart. För vissa individer kan det vara en självklarhet vad man ska välja medan det inte är lika självklart för andra. När vi genomförde intervjuer med våra respondenter frågade vi om hur deras tankar inför gymnasievalet gick.

Vissa av respondenterna upplevde att de hade delade tankar inför gymnasievalet och inte alls tyckte att det var ett enkelt beslut att fatta. Bland annat uppgav Anna att hon tyckte att det fanns för mycket att välja på vilket gjorde henne allmänt förvirrad. Hon sa:

”Jag visste inte alls vad jag ville välja, det finns så många olika program idag som gjorde det jätte svårt för mig att ta ett beslut. Man var

intresserad av många program men visste liksom inte om skolan var bra.” (Anna)

Anna förklarade även att hon trodde programmet skulle passa henne eftersom hon i stor

utsträckning umgås med pojkar mer än med flickor och hon trivs bättre i deras sällskap. Hon sa att hon var mer pojkig än andra flickor. Vi tolkar detta som att Anna hävdar maskulinitet och ser sig själv som lite mer maskulin än många andra flickor. Enligt Anna var det svåra att veta om skolan var bra eller inte. Men att hon skulle välja ett program där majoriteten var pojkar var det inget snack om, det var hon övertygad om att hon skulle göra. Även Dilara hade intrycket att det var ett svårt val att göra, hon förklarade såhär:

”Jag blev jättestressad inför mitt val, alltså verkligen. Det finns så många program och hälften av dem har man ingen större koll på. När jag valde fordonsprogrammet gick jag mycket på känslan och mitt intresse, men det fanns många andra program jag också hade kunnat tänka mig att gå på.” (Dilara)

Hon förklarade en viss oro kring att välja fel och att sedan ångra sig, och kanske till och med behöva gå om ett år, vilket hon såklart inte ville.

Cecilia berättade att hon tvekade jättemycket på att välja Bygg- och anläggningsprogrammet. Hon förklarade att det fanns en viss oro över att risken fanns att hon skulle vara ensam flicka på programmet. Det var den största oron, men hon tvekade också eftersom hon inte visste hur ”tufft” programmet skulle vara. Hon frågade sig själv om hon skulle klara av det fysiskt. Cecilia bollade mycket idéer och tankar med sin studie- och yrkesvägledare på skolan vilket ledde till att de gjorde ett gemensamt studiebesök på Bygg- och anläggningsprogrammet där hon fick fråga lärarna hur fysiskt krävande programmet och yrket är. Under studiebesöket förklarade hon att hon kände sig välkommen och att några av lärarna hade berättat hur gärna de vill ha tjejer på programmet och även ute i arbetslivet. Efter studiebesöket kändes det som att programmet skulle vara något för henne speciellt med tanke på det lärarna berättade, dock fanns fortfarande oron över att vara ensam tjej i klassen kvar, men det var inget lärarna på programmet kunde svara på eftersom det såg olika ut år för år.

”Tanken av att vara ensam tjej på programmet kändes verkligen jobbig, och det var det som gjorde att jag överhuvudtaget ens tvekade på mitt val. Hade VVS programmet varit mer jämt fördelat så hade jag utan tvekan valt det direkt. Nu behövde jag liksom fundera många gånger innan jag gjorde mitt val. Men som tur är så hamnade jag med en tjej till i klassen, haha.” (Felicia)

Felicias tankar inför hennes gymnasieval var alltså mer på hur fördelningen av klassen skulle se ut, än om själva programmet. Hon förklarade att hon hade hört bra saker om VVS programmet sedan tidigare, men tankarna gick åt andra håll just på grund av att det var ett så tydligt

mansdominerat program.

Bella och Emelie förklarade att de inte hade några större tankar på om det skulle vara ensamma tjejer i klassen, självklart slog den tanken de någon gång men det var inte där den största oron låg. Bella sa att hon tyckte att programmet verkade intressant och passande för henne, det var viktigt för henne att göra ett val som passade henne och inte andra.

5.2.1 Analys av tankar inför gymnasievalet

Enligt Gottfredson (2002) är självuppfattningen som individen har beroende av många faktorer exempelvis värderingar, kön, förmågor och klasstillhörighet. Faktorerna som Gottfredson nämner är en stor bidragande faktor till varför man väljer på det sätt man gör (Gottfredson, 2002). Flickornas val hade många bakomliggande faktorer som de delade med sig om. Kön och förmågor var något som togs upp av några av flickorna. Att vara minoritet eller till och med ensam flicka på programmet gick hand i hand med rädslan om att inte klara av yrkets fysiska aspekter, alltså att inte ha den förmågan som yrket kräver. Vi tolkade det flickorna förklarade som att de hade sig själv i tankarna och deras personliga förmågor och hur de skulle passa på utbildningen. Med hjälp av Gottfredsons (2002) teori kan vi se ett samband mellan flickornas tankar kring sitt val och de faktorer som de hade i tankarna, så som kön och förmågor. De nämnde exempelvis sin rädsla kring att inte klara yrkets fysiska aspekter något som var en bidragande faktor i deras val. Trots att vissa av faktorerna var orosmoment höll det inte flickorna tillbaka från att välja den vägen. Bergström och Minerva (2007) beskriver hur olika projekt som ska locka elever till att göra otraditionella yrkes- och studieval (Bergström, Minerva, 2007, 18-19). Även en av våra respondenter gjorde ett studiebesök som lockade henne till att göra ett otraditionellt yrkesval på samma sätt som Bergström och Minerva (2007) nämner i sin studie. Vår respondent gick på ett studiebesök där hon fick höra hur eftertraktad hon var både på utbildningen och ute i arbetslivet. Något som gjorde henne säker på att hon skulle göra det normbrytande valet.

Att göra ett normbrytande val behöver inte alltid vara en stor sak. För en av våra respondenter var det en självklarhet. Hon förklarade att hon passade mer med pojkarna och tog avstånd från flickorna. Vår tolkning är att hon tillskriver femininitet ett lägre värde och tar avstånd från det.

Enligt Shcippers (2007) är maskulinitet och femininitet mallar, en person med en kvinnokropp behöver inte nödvändigtvis vara feminin (Andersson, 2009:60ff; Schippers, 2007: 89-92, 95-98). Vi tolkar vår respondents sätt att ta avstånd från femininitet med hjälp av det Schippers förklarar. Trots att vår respondent har en kvinnlig kropp beskriver hon sig själv som att passa in med pojkarna och med de maskulina mer än de feminina. Vi avser att vår respondent inte

nödvändigtvis behöver se sig själv som en feminin trots att hon har en kvinnlig kropp då hon beskriver femininitet lägre värde och hellre befinner sig med maskuliniteter.

I flickornas berättelser fanns olika exempel på oro kring deras val och många av tankarna kretsade mer kring flickornas egna uppfattningar kring sig själv och inte kring att valet var normbrytande. En del av flickorna uppgav att de var oroliga kring att vara ensamma flickor på utbildningarna men det var inte det huvudsakliga gällande valet. Flickornas tankar kring sitt val kretsade kring egna förväntningar och orosmoment, så som status på yrket, klasstillhörighet och förmåga. Som vi tidigare nämnt ser vi med hjälp av Gottfredsons (2002) teori ett samband (Gottfredson, 2002). Gottfredson nämner att klasstillhörighet, status etc. är bidragande faktorer vid ett val. Även här ser vi en koppling kring det Gottfredson nämner som bidragande faktorer till val och det som flickorna nämnde var bidragande i deras val.

5.3 Yttre påverkningsfaktorer

Våra respondenter var väl medvetna om att de gick emot könsnormer när det gjorde sitt

gymnasieval. När vi pratade med de om vad som påverkade de till att göra det val som de gjort så var det liknande svar generellt. Föräldrarna och studie- och yrkesvägledaren på skolan hade stor påverkan för alla våra respondenter.

Dilara förklarade att hon velade fram och tillbaka mellan olika val och var allmänt förvirrad. Hon ville så mycket på en och samma gång och bestämde sig för att gå till studie- och

”Jag skulle inte säga att vägledaren påverkade mitt val, men hon var till väldigt stor hjälp. Hon förklarade för mig om programmen på ett bra sätt, men vi gick aldrig in på att det var ett killprogram liksom. Det är kanske inte något man säger rakt ut, haha” (Dilara)

Dilara förklarade att studie- och yrkesvägledaren fick hennes tankar på plats och fokuserade på själva programmen de gick igenom, inte hur många tjejer respektive killar där gick. Det gav henne en bra känsla i efterhand.

Även Cecilia var väldigt tveksam på sitt val och även hon tog hjälp av studie- och yrkesvägledaren på skolan. Hon förklarade att hon var väldigt rädd för att Bygg- och anläggningsprogrammet skulle vara för tufft för henne och det var den bilden hon hade av programmet. Hon hade även tankar på om hon vågade gå emot könsnormerna och vara ensam flicka i klassen, vilket det fanns stor risk för att hon skulle vara.

”Jag tror att jag hade en bild av hur programmet skulle vara och det var den bilden jag var rädd för. Men efter mitt studiebesök så förändrades den bilden och jag är väldigt glad att jag valde och besöka skolan. /…/

Besöket hade nog inte skett utan min gamla syv på skolan” (Cecilia).

Även i det här fallet var det studie- och yrkesvägledaren på skolan som var en påverkande faktor till att Cecilia gjorde det val som gjordes.

”Det som påverkade mig var faktiskt mitt umgänge. Eftersom jag mestadels umgås med killar och spenderar mycket tid med de så gick mina tankar automatiskt kring att välja ett ”kill-program”. /…/ Jag visste att mitt val inte var det som många tjejer brukar välja med det sket jag i, jag gick på känsla och det jag tycker är kul och trivs med” (Anna).

Anna var den av respondenterna som inte alls brydde sig om att gå emot normerna och vara ensam flicka i klassen skulle inte vara något som helst problem, snarare tvärtom förklarade hon. Hennes föräldrar brydde sig heller inte speciellt mycket kring hennes val, de gav henne fria händer att välja det hon ville, vilket Anna beskrev att hon uppskattade. Hon förklarade att det var många föräldrar som var på sina barn om att välja det ena eller andra, och inte gav sig förens deras vilja var genom. Men Anna tyckte det var oerhört skönt att de inte blandade sig i hennes val. Men flickorna hade olika erfarenheter kring hur mycket deras föräldrar valde att blanda sig i deras gymnasieval.