• No results found

Är det några skillnader på pojkar och flickors delaktighet i ämnet idrott och hälsa?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Är det några skillnader på pojkar och flickors delaktighet i ämnet idrott och hälsa?"

Copied!
47
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i fördjupningsämnet

15 Högskolepoäng, avancerad nivå

Är det några skillnader på pojkar och

flickors delaktighet i ämnet idrott och

hälsa?

Are there any differences between boys and girls

'participation in the subject of sport and health?

Veronica Carty Linnér

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i Examinator: Lars Lagergren grundskolans årskurs 7–9, 270 högskolepoäng Handledare: Torbjörn Andersson Examensarbete på avancerad nivå, 15 hp Slutseminarium 2019-01-07

(2)

Förord

Detta examensarbete på en avancerad nivå inom Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskola årskurs 7–9 på Malmö Universitet är skrivet av Veronica Carty Linnér. Jag har valt att skriva detta arbete på grund av att jag är intresserad av att studera hur

delaktigheten framträder bland flickor och pojkar i skolmiljön i ämnet idrott och hälsa. Jag är intresserad av vad forskning säger och om det stämmer överens med hur det ser ut i det yrkesverksamma livet. Detta examensarbete är ett hjälpmedel i min yrkesprofession. Stort tack till min handledare Torbjörn Andersson som hjälpt och stöttat mig i mitt arbete.

(3)

Sammanfattning

Syftet med detta examensarbete är att undersöka delaktigheten bland pojkar och flickor i ämnet idrott och hälsa på högstadiet. Jag vill se om det är några skillnader och se över vilka bakomliggande faktorer det isåfall finns. Min frågeställning som jag har utgått ifrån är följande: Är det några skillnader på pojkar och flickors delaktighet i ämnet idrott och hälsa? För att kunna besvara min huvudfråga har jag tre följdfrågor som hjälper mig att kunna besvara på min huvudfrågeställning och de är:

• Deltar pojkar och flickor i lika stor utsträckning på idrottslektionen, isåfall vad kan det bero på?

• Vilka metoder används av lärarna för att öka alla elevers delaktighet? • Hur ser elevernas uppfattningar kring genusperspektivet ut?

I min undersökning har jag använt mig av genusteori och olika begrepp som könsmönster, genusperspektiv och delaktighet. För att kunna sammanställa ett resultat i min studie har en kvalitativ metod använts som innefattar observationer, elevenkäter och intervjuer. Utifrån relevant forskning och empiri har jag lyckats sammanställa ett resultat och komma fram till en slutsats.

Resultatet pekar på att det är en viss skillnad på pojkars och flickors delaktighet i ämnet idrott och hälsa. Där pojkar deltar i högre utsträckning än flickor som har en tendens att hamna i skymundan. Detta har med olika faktorer att göra och skrivs mer under resultat och

diskussion. Det är viktigt att man utgår ifrån olika forskning för att få ett så brett perspektiv som möjligt men även för att kunna jämföra vad de olika säger.

Nyckelord: Delaktighet, genusteori, kvalitativ metod, könsskillnader & idrott och hälsa.

(4)

Abstract

The purpose of this thesis is to investigate the participation of boys and girls in the subject of sports and health at the upper secondary school. I want to see if there are any differences and see what underlying factors there are. My question from which I was based is as follows: Are there any differences in boys’ and girls' participation in the subject of sport and health? In order to answer my main question, I have three follow-up questions that help me to be able to answer my main question and they are:

• Do boys and girls participate in sports lessons to the same extent, if so what can this be?

• What methods are used by the teachers to increase the participation of all students? • How do the students´ perceptions look about the gender perspective?

In my study, I have used gender theory and various concepts such as gender patterns, gender perspective and participation. To be able to compile a result in my study, a qualitative method has been used that includes observations, student surveys and interviews. Based on relevant research and empirical evidence, I have managed to compile a result and come to a

conclusion.

The result indicates that there is a certain difference in the participation of boys and girls in the subject of sport and health. Where boys participate to a greater extent than girls who have a tendency to end up in the dark. This has to do with various factors and is written more during results and discussion. It is important to start from different research to get as broad a perspective as possible but also to be able to compare what they say differently.

Keywords: Gender differences, gender theory, participation, sports and health &qualitative method.

(5)

Innehållsförteckning

Förord………2

Sammanfattning……….3

Abstract………..4

Innehållsförteckning………..5

Inledning………7

Bakgrund………...8

Syfte och frågeställningar………10

Teoretiska perspektiv………...11

Konstruktioner av genus betydelse i skolmiljön………...11

Genusteori……….11

Maskulinitetsteori……….13

Användning av begreppen i mitt examensarbete………..13

Tidigare forskning………...15

Metod om litteratursökning………..15

Idrottsundervisningen ur ett genusperspektiv………...16

Lärarnas perspektiv………...16

Elevernas perspektiv……….18

Relationen mellan synen på könen i idrottssammanhang………….20

Skillnaden på min studie och forskning………21

Metod………...22

Metodval………...22

Urval……….23

Genomförande………..23

Källkritik………...26

Validitet/reliabilitet………...27

(6)

Kritik mot min metod………...28

Resultat & analys……….30

Elevenkäter………...30

Sammanfattande reflektioner………32

Intervjuade lärare………..32

Sammanfattande reflektioner………34

Mina observationer………...34

Sammanfattande reflektioner………37

Analys………...37

Mina frågeställningar………38

Slutsats & diskussion………...40

Metoddiskussion………...40

Resultatdiskussion………40

Lärarnas perspektiv………...40

Skillnader mellan mina resultat och tidigare forskning………41

Elevernas perspektiv……….42

Metoder för att arbeta för att motverka könsskillnader………43

Slutsats & fortsatt forskning……….43

(7)

Inledning

Delaktighet i skolan är centralt för alla elevers lärande och utveckling. Det är av stor betydelse för vårt samhälle och de enskilda individerna att alla elever ges förutsättningar för delaktighet i undervisningen (Skolinspektionen, 2018).

Begrepp som genus och genusordning förekommer i stor utsträckning inom skolämnet idrott och hälsa där tydliga könsmönster sker. Vilket innebär att idrotten generaliserar kön enligt vissa mönster som är baserade på föreställningar och maktrelationer om pojkar och flickor. Genus skapas genom sociala och kulturella förståelser av kön och könsskillnader (Grahn, 2008, s.23).

Jag har valt att undersöka om det är någon skillnad på hur aktiva flickor är och hur aktiva pojkar är i idrottsundervisningen på en högstadieskola i Svedala kommun. Detta kommer att studeras utifrån ett genusperspektiv med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod samt relevant forskning.

Denna studie är viktig för mig i min profession då den ger mig mer kunskaper inom

genusteori och hjälp med hur jag ska arbeta genusmedvetet. Den ger mig en större förståelse för hur det ser ut i verksamheten och vad lärarna har för förväntningar på genus i skolan samt elevernas syn på genusperspektivet. Min uppsats är relevant på så sätt att tidigare studier som har gjorts har fokuserat antingen för lite på eleverna och för mycket på lärarna eller tvärtom, medan mitt fokus ligger på alla tre perspektiven dvs lärarnas, elevernas och mitt eget som framtida lärare.

I min undersökning är delaktighet ett begrepp som används kontinuerligt och därför är det viktigt att jag definierar begreppet. När jag skriver delaktighet syftar jag på när eleverna är ombytta och är aktiva på idrottslektionerna. Således kommer jag att utgå från detta i min studie för att komma fram till resultat och en slutsats.

Det är skolans uppdrag att se till så att kvinnor och män får lika möjligheter och se till så att de bli bemötta på samma sätt. I läroplanen står det att skolan ska arbeta för att motverka traditionella könsmönster och få eleverna att pröva och utveckla sin förmåga oberoende av könstillhörighet (Skolverket, 2011).

(8)

Bakgrund

Genusskapande innebär hur skapandet av genus sker utifrån föreställningar om vad som är manligt och vad som är kvinnligt (Larsson, 2003, s.5). Vilket innebär att genus inte är något givet utan något som återskapas och skapas i sociala sammanhang. Detta sker ständigt i vår vardag liksom i skolan, arbetet och i vårt samhälle. Genusforskning kopplat till idrott behandlar oftast kvinnliga problemområden och inte det manliga. Där kvinnor ansetts vara underlägsna och de har gjort skillnad på vad som är kvinnligt och vad som är manligt (Larsson, 2003, s.5).

Begrepp som genus och likvärdighet är centrala i vår läroplan och kan tolkas på olika sätt. Det innebär att läraren arbetar för att ge alla elever en likvärdig och meningsfull utbildning. Fokus bör vara på att se till allas bästa, och tro på en flexibel skola och ger eleverna möjlighet till att arbeta självständigt, gruppvis både i större men även i mindre grupper (Hammar & Johansson, 2008, s.10).

Definitioner av kön varierar över tid, rum och i olika praktiker. Dock hävdar Bondestam i Franck (2007, s.34–35) att kön alltid redan är på plats som exempelvis i lärarens sätt att arbeta, elevernas sammansättning i grupp och i normer som formar utbildningen. Det är viktigt att en lärare försöker arbeta på ett normkritiskt sätt för att förhindra att negativa föreställningar om kvinnor och män återskapas. Fastän en lärare undervisar ”könsmedvetet” kan dessa föreställningar påverka synen på kön negativt. Varje undervisningstillfälle är genomsyrad av erfarenhet, identiteter, sexualiteter, fördomar och föreställningar som har en anknytning till kön. De är både uttalade och outtalade som passerar obemärkta för det synliga ögat. Detta innebär att undervisning som inte problematiserar, kritiserar och undersöker varje bild, text eller rörelse och dess koppling till kön riskerar att återskapa föreställningar om män och kvinnor som bestämda och två skilda kategorier (Franck, 2007, s.34–35).

Enligt en observation och enkätstudie som gjorts av Skolverket (2010), så visade det sig att lärarna tillgodoser individens behov på lektionerna snarare än hela gruppens eller individer av grupper. Detta innebar att det i praktiken ledde till ett omedvetet stöttande av en maskulint dominerad genusordning. Där flickor och pojkar beter sig enligt ett dominerande könsmönster på så sätt att pojkar som grupp dominerar lektionerna och flickor som grupp underordnar sig. Detta märks i hur lärarna kommunicerar och vilka gruppindelningar som görs mellan könen (Skolverket, 2010 s.55). I denna rapport brister lärarnas kompetens kring genusteori och

(9)

förändras, så att flickor och pojkar får samma möjligheter till delaktighet och att utvecklas i ämnet (Skolverket, 2010. s.56).

Idrottens utveckling visar på en förändring men är dock inte i närheten av sitt slagord ”idrott för alla” som är målet. ”Eftersom tävlingsidrotten domineras fortfarande till stor del av män,

men kanske främst av den manliga normen” (Grahn, 2008, s.38). Detta innebär att idrotten får

en maskulin betingning där den manliga kroppen ses som den ideala idrottskroppen (Grahn, 2008, s.37–38).

Det ständiga genusskapandet samt genusordningen i skolmiljön behöver förbättras och förändras och därför är min studie relevant då jag vill undersöka bakomliggande faktorer till detta. Detta gör jag utifrån elevers, lärares och mitt eget perspektiv för att kunna bli mer uppmärksam på vad det är som påverkar oss och hur vi kan sluta upprätthålla de traditionella könsskillnaderna i skolan. Mitt fokusområde i min uppsats är genus inom idrotten och syftet med detta kommer under nästa avsnitt.

(10)

Syfte och frågeställning

Syftet med min uppsats är att undersöka delaktigheten bland flickor och pojkar i ämnet idrott och hälsa på högstadiet. Mina frågeställningar kommer att besvaras med hjälp av kvalitativa undersökningar i form av elevenkäter, observation och intervjuer. För att komma fram till ett resultat kommer jag att utgå från en huvudfrågeställning och några följdfrågor. Min

huvudfrågeställning är: Är det några skillnader på pojkar och flickors delalaktighet i ämnet idrott och hälsa på högstadiet?

• Deltar pojkar och flickor i lika stor utsträckning på idrottslektionen, isåfall vad kan det bero på?

• Vilka metoder används av lärarna för att öka alla elevers delaktighet? • Hur ser elevernas uppfattning kring genusperspektivet ut?

Utifrån dessa frågeställningar kommer min kvalitativa undersökning att diskuteras och besvaras. Fokus kommer att ligga på att ta reda på om det förekommer några könsskillnader och genusordning på idrottslektionerna.

(11)

Teoretiska perspektiv

I detta kapitel kommer jag att redogöra för hur genusteori samt maskulinitetsteori diskuteras och konstrueras med hjälp av Hirdman (2001) och Connell (2002). Genom att lyfta

genusforskaren Hirdmans definitioner av genusteori och dess betydelse kommer det att kopplas till min studie. Jag kommer att redogöra för de grundläggande begreppen inom Connells teori om maskuliniteter och som handlar om den hegemoniska maskulinitetens överordning. Detta kommer jag sedan att koppla till mitt forskningsfält. Anledningen till att jag använder mig av både Hirdmans teori och Connells teori är för att de båda diskuterar och analyserar kring begreppet genus fast på olika sätt. De skiljer sig genom att Hirdman

fokuserar på isärhållning av genus samt diskuterar genus på ett mer övergripande sätt. Medan Connell fokuserar mer på den hegemoniska maskuliniteten med dess olika former kopplat till sociala sammanhang. Avslutningsvis kommer jag att skriva en sammanfattande beskrivning om användning av de begrepp som jag anser är viktiga och relevanta för min studie.

Konstruktioner av genus betydelse i skolmiljön

Genusperspektiv innebär att läraren har ett kritiskt och ifrågasättande förhållningsätt till de normer och värderingar som finns. En lärare ska arbeta utifrån detta och se till att reflektera, problematisera och vara kritisk mot de föreställningar som finns kring genus. För att eleverna ska få ett kritiskt förhållningssätt krävs det att läraren ifrågasätter de könnormer och

genusformande som finns och återskapas (Nationella sekretariatet för genusforskning, 2016). Begreppet genus är nyckeldimensionen i våra sociala relationer och i vår vardag. Okunskap kring genusbegreppet kan bidra till fördomar, okunnighet och myter. Genus är något givet som människor lever och konstruerar vardagligt. Enligt forskning så tenderar kvinnor att vara mindre självständiga och mer beroende av varandra. Medan män tenderar att ha mer

självständiga självkonstruktioner än kvinnor (Isaacs & Voeten & Salmivalli, 2013, s.558).

Genusteori

Genus är ett begrepp som genomsyrar mitt arbete och utan att diskutera innebörden samt perspektiv på begreppet går det inte att besvara mina frågeställningar. Därför har jag valt att använda studien Iscensättning av kön i idrott som är skriven av Håkan Larsson (2001), där genusbegreppet problematiseras och diskuteras utifrån ett internationellt och nationellt perspektiv. Den används för att betona kvinnlighetens och manlighetens kulturellt betingade

(12)

föränderliga karaktär. Med det menas att vi ser på en kvinna och en man på olika sätt och uppfattar att något är kvinnligt och något annat manligt. Därmed hänvisar genus till de

processer som frambringar kön. Enligt denna forskning så utgörs synen på kön av någon form av konstruktion, där synen bygger på det sociala och är det som speglas i vårt tankesätt och agerande i verkligheten (Larsson, 2001 s.19).

I sin bok Genus: om det stabilas föränderliga former skriver Hirdman (2001) om genusteori

och genusbegreppet och lyfter fram viktiga aspekter. En aspekt är äktenskapets urtext som lyder:”tager du denna kvinnan att sörja för i nöd och lust till mannen och till kvinnan sa man

tager du denna man att lyda/älska i nöd och lust” (Hirdman, 2001, s.85). Detta är ett

historiskt perspektiv men visar på hur länge genus och könsskillnader har funnits. Det

stereotypiska, idealtypiska kontrakt där han har ansvaret och försörjandet på sin sida och hon har födandet och uppförandet markerar tydligt könens skilda positioner (Hirdman, 2001, s. 85, 88).

I boken Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och

vetenskaplig metodik skriven av Björkdahl & Dimenäs (2007) skrivs det om

maskulinitetsforskaren Connell och om olika genusregimer och hur dessa uttrycker sig i skolan. Som exempelvis maktrelationer och könsmönster. Där hävdas det att Connell menar att skolan är en institution som konstruerar olika former av maskuliniteter och femininiteter. Sammanfattningsvis skrivs det att Connell menar att den hegemoniska maskuliniteten upprätthåller patriarkatets makt och är den dominerande bilden av ideal manlighet. Vilket innebär att den bygger på en accepterad och förgivetagen uppfattning om vad som är normalt och eftersträvansvärt. Vidare skrivs det om genusforskaren Hirdman i samma bok och om hennes förklaringsmodell av genussystem. Att genussystemet är en ordningsstruktur av kön vilken särskiljer människor och påverkar andra sociala ordningar. Särskiljningen sker på så sätt att kvinnor och män ses som två olika grupper separerade från varandra. Den kan även ske på så vis att män och kvinnor intar olika positioner, det vill säga maktrelationer där mannen utgör normen för hur människan är och kvinnan framstår som annorlunda och avvikande (Björkdahl och Dimenäs 2007, s.108–110). Sammanfattningsvis så skriver de att Hirdman menar att uppfattningar kring vad som är manligt och kvinnligt sker på olika nivåer, det individuella könet, det strukturella könet och det symboliska könet. ”Hierarkier och

olikheter skapas och återskapas oavbrutet på dessa nivåer” (Björkdahl & Dimenäs, 2007

(13)

Maskulinitetsteori

För att beskriva mönstret av relationer mellan kvinnor och män utifrån en samhällelig nivå kommer jag att ta hjälp av Connells teori. I sin bok Maskuliniteter använder Connell (1999)

termen könsordning (gender order). Könsordningen innebär en uppdelning mellan män och kvinnor, där det ur ett generellt perspektiv är gruppen män som är överordnade gruppen kvinnor. De vanligaste orsakerna till upprätthållandet av könsordningen är dikotomin och skillnadskapandet mellan män och kvinnor. I boken hävdar Connell att det största fokuset när man studerar eller diskuterar genus och kön bör ligga på de sociala relationerna mellan och inom de båda kategorierna. Anledningen till detta menar Connell är för att det finns mer än bara mäns dominanta position. Det finns flera olika former av maskuliniteter och femininiteter där det finns en inre relationshieraki mellan olika grupper (Connell, 1999 s,123).

Enligt Connell (2002) finns det ingen given regel på hur en människa eller individ utvecklar kön. Utifrån den rådande könsordningen görs det olika val beroende på hur individen lever och vad som är möjligt. En individs kropp och utseende kan både begränsa och tillåta de könsuttryck en individ uppvisar. Människors kroppar är inte neutrala utan Connell menar att de är både agenter i och objekt för sociala praktiker. Det innebär att könsgörandet handlar om hur sociala normer förkroppsligas i den dagliga praktiken och hur praktiken i sin tur påverkar normerna (Connell, 2002, s.4–5).

Användning av begreppen i mitt examensarbete

Jag ser att flera av begreppen ovan är användbara redskap i min studie att undersöka om det är någon skillnad mellan könen vad gäller delaktigheten på idrottslektionen. För att kunna studera det behöver jag analysera hur olika former av maskuliniteter och femininiteter framträder i skolan. Jag har diskuterat och analyserat genusperspektivet för att kunna förstå helheten och sedan kunna ta med det som är användbart i min studie. Eftersom genus är ett brett begrepp och kan tolkas och se olika ut i olika sammanhang har jag valt att först diskutera begreppet genusteori utifrån ett större perspektiv med hjälp av forskning. Sedan har jag valt att fokusera på genus och dess betydelse i skolan och främst på skolämnet idrott och hälsa. Begreppen och de två teorierna från Hirdman och Connell hjälper min studie att komma fram till bakomliggande faktorer samt ge en teoretisk förankring till varför könsordning sker i olika sammanhang. Jag kommer att utgå ifrån begreppen och teorierna när jag presenterar ett resultat och skriver en slutsats. Anledningen till att jag använder de begrepp och teorier är för att de är viktiga i min yrkesprofession på så sätt att de hjälper mig att bli medveten om hur jag

(14)

kan arbeta med genus i praktiken. De ger mig en större förståelse för hur jag kan applicera olika metoder och teorier i praktiken och arbeta för att motverka könsskillnader i skolmiljön samt belysa vikten av kunskap kring genus bland lärare och elever.

(15)

Tidigare forskning

Med hjälp av tidigare forskning och mitt SAG-arbete som har tydlig anknytning till mina frågeställningar kommer min studie att sättas in i ett forskningsfält. Jag använder mig av nationella och internationella perspektiv för att stärka min relevans och sätta mitt arbete i en större vetenskaplig kontext. I mitt val av tidigare forskning har jag använt färre källor och forskning på grund av att jag går in på djupet och skriver mer om varje källa, samt redovisar deras relevans till min studie. Den forskning som jag använt är gjord på högstadieskolor eftersom min studie görs på en högstadieskola för elever i årskurs nio. Anledningen till att jag har valt att göra min undersökning på elever i högstadiet är för att jag anser att eleverna är tillräckligt mogna för att förstå att skolan är en arena där ungdomar utvecklar och uttrycker sexualitet och genus. Eftersom jag bland annat utgår från elevers perspektiv så är det viktigt att de är i rätt ålder där de kan uttrycka känslor och upplevelser kring ämnet. Jag har även valt högstadieelever eftersom det är den årskurs jag studerar till och förhoppningsvis kommer att arbeta inom i framtiden. Jag har använt två forskningsstudier som diskuterar lärarnas

perspektiv utifrån en klass i årkurs 5. Dock är jag källkritisk till dessa när jag jämför i slutsatsen. När jag gör min undersökning kommer jag att jämföra mitt resultat med resultat från tidigare forskning och lyfta skillnader samt likheter.

Metod om litteratursökning

I min litteratursökning har jag använt Malmö universitets databaser för att hitta relevanta artiklar och rapporter att använda. Jag gick in på sök och skrivhjälp och sedan valdes lärarutbildning och utbildningsvetenskap. Då kom jag in på deras startsida där jag valde att söka på artiklar och databaser. Där kom det fram sju olika alternativ att söka genom. De var ERC, ERIC, Google Scholar, LIBRIS Swepub och Libsearch. Jag valde att söka via

Libsearch, Google Scholar och Swepub där jag klickade i att de skulle vara peer-reviewed sedan skrev jag in sökord som genus, kön, delaktighet men sökningen gav inte så många alternativ. Så jag sökte istället på engelska ord som gender, sex, gender norms in School och participation. Denna sökning gav fler alternativ att välja mellan. Vid sökning av ord och begrepp finns det många alternativ att välja mellan. Så för att begränsa och hitta det jag sökte så gick jag efter titelns namn först och främst och det som såg mest intressant och relevant ut. Därefter hittade jag den forskning jag var ute efter. Jag fortsatte att söka på samma sida men sökte istället på begrepp som genusperspektiv och genusskapande i skolan på svenska och engelska. Den forskning och artiklar som jag använt har varit relevanta i min studie på så sätt

(16)

att de undersökt samma ämne som jag gör i min studie och de flesta har använt samma åldersgrupp. För att kunna reflektera och analysera kring resultat och slutsats behövs olika perspektiv som ger en större förståelse. När jag letade forskning fokuserade jag först på att hitta forskning ur lärarnas perspektiv, det vill säga forskning som har studerat vad lärarna tycker och känner i frågan om ämnet. Allt ifrån intervjuer, observationer och enkäter. Eftersom jag gjort en studie av kvalitativt syfte så har jag försökt hålla mig till studier med samma fokus dvs kvalitativa undersökningar. När jag hade hittat forskning som behandlade lärarnas perspektiv gick jag vidare till att leta forskning som lyfte elevers perspektiv. Detta för att det är de jag undersöker och för att kunna jämföra med lärarnas uppfattning och se om de har delade åsikter eller helt olika. I mitt examensarbete har jag använt litteratursökning med forskning som är primärlitteratur och sekundärlitteratur för att få en så stor relevans som möjligt (Hartman, 2008, s.214).

Idrottsundervisningen ur ett genusperspektiv

Lärarnas perspektiv

Först kommer jag att presentera den forskning som gjorts utifrån lärarnas perspektiv, där jag analyserat olika studier om hur lärarna upplever genus i skolmiljön. Det är viktigt att lyfta lärarnas perspektiv eftersom de har den största påverkan på elevers lärande och utveckling. Det är visat att ungdomar främst får information om sexualitet och genus från skolan och därför är det viktigt att lyfta lärarnas åsikter och tankar kring ämnet.

För att kunna förklara hur genus utspelar sig i skolämnet idrott och hälsa har jag använt Oliynyk (2014) där det skrivs om kön och människokroppen samt vilka skillnader det finns synligt på den kvinnliga och den manliga kroppen. Idrottsundervisningen i skolan är ett ämne där kön åtskiljs markant och ett exempel på detta är omklädningsrummen som är separata för flickor och pojkar. Detta innebär att eleverna tvingas kategorisera sig som antingen flicka eller pojke, vilket visar på en uppdelning av kön och hur påtagligt det är inom

idrottsundervisningen (Oliynyk, 2014 s.33). I studien görs det en gestaltning av lärarens förväntningar på eleverna i idrott och hälsa i årskurs 5 där det framkommer att läraren ger instruktioner och ställer olika krav på eleverna utifrån deras erfarenheter. De som inte klarar av uppgiften får en annan uppgift och en bekräftelse på misslyckande medan de som klarar av det får en utmaning och därmed en uppmuntran till positiv bekräftelse.De som klarade av övningen var pojkar och de som fick en annan uppgift var flickor. I denna studie görs en

(17)

rollfördelning av könen men även utifrån deras färdighetsförmåga. Inom idrott och hälsa tydliggörs tudelningen ytterligare på grund av att elevernas färdigheter blir synliga inför andra elever. Läraren talar om för eleverna att vissa har bollvana sedan tidigare och därför klarar av att spela, det är maskulint kodat att vara bra på fotboll. Resultatet från denna studie visar att eleverna är införstådda med att aktivt inordna sig som könsbestämda personer på lektionerna i idrott och hälsa. Där pojkarna tar mer plats, är mer högljudda medan flickorna aktar sig och är försiktiga. Lärarens förväntningar på eleverna blir synliga när läraren ställer olika krav på eleverna och förmedlar därmed fel budskap till eleverna då de blir tvungna att leva upp till dessa förväntningar (Oliynyk, 2014 s. 90–93).

I en artikel av Larsson, Fagrell och Redelius (2005) görs det en studie på fyra högstadieklasser varav en i årkurs 8 och tre i årskurs 9 på Centralskolan i norra Stockholm.

Syftet med denna studie är att belysa flickors och pojkars villkor i ämnet idrott och hälsa. Fokus i denna studie ligger på de processer i undervisningen som både återskapar och bygger könsföreställningar. I artikeln skrivs det om en lektion där läraren generaliserar om pojkar och flickor genom att tala om för dem vad flickor förväntas kunna och vad pojkar förväntas kunna. Ett exempel som läraren gör för att generalisera på eleverna är att hon säger att flickorna inte behöver göra samma övning som pojkarna på grund av att det krävs mycket styrka för att klara av övningen. I detta fall berättar läraren för flickorna vad de klarar av och vad de inte klarar och ställer lägre krav på dem än vad hon gör på pojkarna. Detta i sin tur skapar osäkerhet bland flickorna som tänker att de inte klarar av övningen och därmed inte ens försöker sig på den. Samtidigt så bekräftar hon pojkarna genom att säga detta högt inför klassen och därmed omedvetet får eleverna att tänka i könsmönster. Detta innebär att pojkarna deltar i större uträckning än flickor och att det är skillnad på delaktigheten eftersom flickorna inte ens behövde försöka enligt läraren (Larsson & Fagrell & Redelius, 2005, s.21).

En annan relevant forskning är Holm (2008) som gör en studie utifrån två skolkontexters dvs två olika skolor där det är två klasser i årkurs 9 som studeras. Syftet med denna studie är att studera maskuliniteter och femininiteter i skolkontext. Anledningen till urvalet av skolor beror på att studien ville undersöka två skolor i omgivningar som skiljde sig åt ur ett etniskt, socialt perspektiv och stad kontra landsbygd. Urvalet av de två skolor som kom att ingå i studien gjordes på en kommunnivå. Skolorna benämns i studien som Åkerbyklassen respektive Stenstaklassen. Genom att intervjua och observera lektionerna har de lyft både elevernas och lärarnas föreställningar om ämnet. Lärarnas föreställningar om pojkar respektive flickor kan avspeglas i deras bemötande av eleverna i klassrummet. En intervjuad lärare från

(18)

Åkerbyklassen berättar till exempel att hon lägger stort fokus på ordning och reda i klassrummet och därför bevakar pojkarna hårdare än flickorna. Den intervjuade läraren berättar att hon inte vill göra skillnad på pojkar och flickor men att det ändå händer och att hon är mer på sin vakt mot pojkarna. I detta fall utgår läraren från att pojkarna är mer stökiga än flickorna och beter sig därför annorlunda utifrån elevernas kön. En av lärarna från den andra klassen berättar att ”jobbiga tjejerna är jobbigare än de jobbiga killarna” eftersom de pratar mycket skitsnack och använder ett språk som är jobbigt (Holm, 2008 s.92). Samma lärare påtalar att de lugna flickorna i klassen är besvärande eftersom de är för tysta och lugna och därmed inte bidrar i klassen. Båda intervjuade lärarnas uttalande tyder på att flickor ska bete sig i linje med de egenskaper som tillskrivs dem och är inte lika accepterande. En av lärarna i Stenstaklassen påtalar under intervju att klassen har en konstig atmosfär ända sen de slog ihop klassen i årskurs sju. Läraren berättar att det var mycket grupperingar vi-och dem mellan svenska elever och invandrarelever. Den intervjuade läraren förklarar att

invandrarkillarna var jobbiga, tjejerna var slutna och svenska pojkarna var barnsliga och små och mycket tid gick åt att hålla ordning på de tre invandrarkillar som gick i klassen. Detta resulterade i att klassen blev ännu mer tyst menar läraren där eleverna fortfarande är på sin vakt och inte öppnar upp sig för varandra (Holm, 2008, s. 50, 91–92, 168–169).

Elevernas perspektiv

I detta avsnitt kommer jag att analysera forskning som gjorts utifrån elevers perspektiv, där jag med hjälp av olika studier sedan jämför och ser skillnader med min undersökning. Det är svårt att diskutera genus i en skolkontext utan att lyfta elevers syn och perspektiv med tanke på att det är dem som är de aktiva aktörerna i skolan.

I sin bok Ungdomar och genusnormer på skolans arena gör Lundgren och Sörensdotter (2004) en studie på en högstadieskola i Dalarna som arbetar med ett jämställdhetsprojekt. Det är en vanlig skola som ligger centralt och har stort upptagningsområde med elever både från landsbygden och centralort. De gjorde intervjuer och observationer på två niondeklasser. De utgår ifrån elevernas syn på jämställdhet genom könsseparation och hur detta eftersträvas på deras högstadieskola. På denna skolan har båda niondeklasserna organiserat ämnena musik och bild utifrån kön och i den ena klassen är även idrotts-och NO-lektionerna könsindelade. Syftet med att könsindela klasserna är att stärka tjejerna då pojkarna tar mer plats på tjejernas bekostnad och att dela in mindre grupper gör så att det blir lugnare på lektionerna. Det som är intressant i denna forskning är att resultatet visar på att tjejerna i denna studie ansåg att vissa

(19)

ämnen i skolan är viktigare att ha könsuppdelat än andra ämnen. Resultatet från intervjuerna visade att det var framförallt skolämnet idrott som tjejerna tyckte att det var viktigt att ha könsuppdelat eftersom killarna spelade hårdare och passade bara varandra och tjejerna hamnade i skymundan och spelet blev oftast ojämnt. Tjejerna i klassen menar att

undervisningen samt presentationen blir sämre med helklass då killarna trakasserar dem och de inte kan visa vad de kan på samma sätt som när det bara är tjejer. Både musik och idrott är ämnen där den fysiska kroppen används och uttrycks genom att använda talet vilket innebär att kroppsspråket är centralt och det är i dessa ämnen som tjejerna är för uppdelning av könen.

”Killarnas uteslutning av tjejerna kan tänkas vara såväl en omedveten som en medveten strategi de har för att behålla sin position som överlägsna i just idrott” (Lundgren och

Sörensdotter, 2004, s.51). En av eleverna förklarar att det är positivt att ha könsuppdelat på undervisningen i musik eftersom tjejerna är duktiga och vågar ta för sig och visa vad de kan när det endast är tjejer. Medan när det är helklass så retas pojkarna och därför vågar tjejerna inte ta för sig på samma sätt som i halvklass och detta påverkar deras presentation (Lundgren och Sörensdotter, s.13, 50–51).

Denna studie som görs utifrån två skolkontexter på två olika klasser i årkurs 9 är skriven av Holm (2008) och har använts tidigare när jag redovisar lärarnas perspektiv. Eftersom den redogör för båda perspektiv och gör observationer samt intervjuer på lärarna och eleverna så är den relevant att lyfta under båda avsnitt. Resultat från Åkerbyklassen från ett par av intervjuerna på eleverna beskriver hur pojkarna beter sig mot flickorna på idrottslektionerna. De intervjuade berättar att pojkarna trycker ner flickorna och markerar sitt sportsliga övertag gentemot flickorna. Pojkarna i klassen är tävlingsinriktade och sätter stort fokus på prestation. De ger exempel på en idrottslektion där de spelade volleyboll mot varandra och pojkarna sa fula kommentarer till flickorna och la sig ned på golvet och gäspade för att förlöjliga flickorna. De intervjuade beskriver att situationen inte är något nytt och inte heller så farligt men dock är det några som känner sig nedtryckta av pojkarna. Reflektioner från intervjuerna anser att idrottslektionerna på Åkerbyskolan framstår som pojkarnas domän. Utifrån

observationsanteckningar märks det att pojkarna i klassen aktivt uppmuntrar flickorna till att vara tuffa och spela hårt. Fastän läraren är medveten om att det finns några elever i klassen som är tävlingsinriktade så har han en lektion där detta tillåts, en arena för de tuffaste och starkaste där det syns vem som är ”bäst” och vem som är ”sämst” (Holm, 2008 s, 49, 145– 146). I resultat utifrån intervjuer med elever från Stenstaklassen visar det sig flickorna i klassen berättar att pojkarna inte levde upp till deras föreställningar och detta har påverkat

(20)

klimatet i klassen. Flickorna tyckte att pojkarna var barnsliga och töntiga redan i sjuan och ända sen dess inte gett dem en ärlig chans. Efter att ha gått igenom flickornas reflektioner märks det att underordnade maskuliniteter konstrueras i denna klassen och hur flickorna är aktiva i denna process, samt hur de framstår som överlägsna och mogna. Utifrån pojkarna i klassens utsagor verkar det stämma med flickornas uttalande. Eftersom flera av pojkarna berättar att de upplever ett underläge gentemot flickorna och resulterade i att pojkarna intog en nedtonad maskulinitetsposition. Resultat och analysen utifrån Stenskaklassen visar att eleverna till stor del positionerar sig utifrån stereotypa och generella föreställningar som de har om varandra. Vilket innebär att maskuliniteter och femininiteter skapas utifrån

föreställningar om etnicitet, kön och mognad (Holm, 2008, s.170–171, 191).

En annan studie som jag använt har gjorts på en skola i Stockholm och är skriven av Fagrell (2000). I sin undersökning forskar hon om hur barn ser på sig själva som flicka och pojke och vad de har för förväntningar med fokus på hur kön konstrueras och skapar mening. Denna studie görs på 60 lågstadienivåbarn i sju-åtta års åldern som går sitt första år i skolan. Genom intervjuer med hjälp av bildvisning och en berättelse får barnen välja ut bilder på vad som kännetecknar den ideala kvinnan och den ideala mannen för dem. Resultatet visar att pojkar och flickor var nästan överens i valet av den ”riktige kvinnan” och den ”riktige mannen” och deras idealtypiska motsatser. Utifrån valet av bilder så frågas det i en intervju varför de valt just de bilderna och då visar det sig att både flickor och pojkar kopplar mansidealet och kvinnoidealet med att figurerna på bilden ser riktiga ut eller vanliga ut. Det framkom även att barnen kopplade samman bilderna som passade med varandra vilket visar på en känslomässig relation mellan könen. Det som är intressant med denna forskning är att barnen fångar upp heteronormalitetsmallen när de sorterar in kvinnligt och manligt i idealtyperna man och kvinna. Idealet för vad som är manligt och kvinnligt avläses utifrån klädstil, hållning och hår vilket alla är utseendebaserade. Genom idrott upplever flickor och pojkar sin kropp inom en könsordning där gränser för manlighet och kvinnlighet upprätthålls och utmanas. Inom idrottssammanhang lär sig pojkar hur manlig idrott iscensätts och flickor hur kvinnlig idrott iscensätts. Det är en plats där flickor och pojkar lär sig att förhålla sig till manligt och kvinnligt (Fagrell, 2000, s 96–98, 122–123). Kritik som framgått från andra källor som jag instämmer i är att barnen i denna artikeln fortfarande är små där vissa inte är läs-eller

skrivkunniga ännu och deras förmåga att kunna reflektera kan inte jämföras med en vuxens.

(21)

Skolans ämne för fysisk aktivitet har under de senaste åren förändrats där ett stort intresse för ämnet idrott och hälsa har vuxit fram. Under en lång tid skiljdes flickor och pojkar åt i

gymnastik som ämnet hette fram till 1980-talet. När Lgr80 startade så skrevs det om samidrott och vikten av att pojkar och flickor har idrott tillsammans i skolan. Anledningen till att det var viktigt med könssamlad undervisning var för jämställdhetsarbetet och att lära dem att visa hänsyn till varandras olikheter. Fastän de införde samundervisning betydde inte de att de hade idrott tillsammans utan det innebar bara att de hade idrott i samma gymnastiksal. Syftet med

Idrottens genus är att spegla genus på idrotten genom forskning om idrott och genus som

gjorts runt om i Sverige (Larsson, 2003, s. 10–11).

Inom konkurrens-och tävlingssporter har genus och könslinjer alltid varit separerade. Vilket innebär att kvinnor tävlar mot kvinnor och män tävlar mot män. Detta visar på ett

upprätthållande av könsmönster. Utifrån ett historiskt perspektiv så har tävling och

konkurrenssport i första hand varit mansdominerat. De ursprungliga olympiska spelen är ett exempel på detta där endast män fick vara med och tävla och kvinnor inte fick delta. I vissa sportsammanhang kan det vara positivt med att åtskilja könen, till exempel om kvinnor vill tävla med kvinnor och kunna jämföra sig med andra kvinnor, så kan det vara en fördel för dem. Viktigt är dock att ha förståelse för att detta inte gäller alla kvinnor och därmed inte alla sportssammahang (Clarke, 2013 s.65).

Skillnader mellan min studie och tidigare forskning

Min studie skiljer sig ifrån tidigare forskning på så sätt att jag använder mig av tre olika kvalitativa metoder i min undersökning. De jag har använt som tidigare forskning fokuserar mycket på antingen elevernas perspektiv eller lärarnas perspektiv genom intervjuer och observationer. I min studie har jag valt att fokusera på elevernas, lärarnas och min egen position samt det som sker i praktiken. Så utöver elevenkäter, intervjuer har jag valt att observera elever på deras idrottslektion i en naturlig och vardaglig miljö. Därför är min studie viktig och relevant eftersom elevenkäter ger den en större relevans och kan bidra till svar som en intervju kanske inte hade gett. Det som tidigare forskning lyfter är oftast problematiken i ämnet genus. Jag kommer inte bara fokusera på det negativa eller problematiken utan även det som är positivt. Beroende på mina undersökningsresultat så kommer denna studie sättas in i ett sammanhang där fördelar och nackdelar kring genus i ämnet idrott och hälsa diskuteras. Min studie skiljer sig från forskning genom att jag valt att intervjua tre manliga lärare, vilket innebär att jag inte använt en kvinnlig lärare i min undersökning.

(22)

Metod

I detta kapitel kommer jag att beskriva empirin, studiens val av metod och frågeområden med syfte. Därefter beskrivs urvalsprocessen, forskningsmetoder och studiens genomförande. Avslutningsvis diskuteras etiska aspekter och forskarrollen.

Metodval

För att komma fram till ett resultat och kunna diskutera en slutsats har jag genomgått olika stadier för att nå dit. Jag har samlat empiriskt material genom en vetenskaplig metod för att kunna besvara mina frågeställningar (Hartman, 2008, s.212).

När en kvalitativ undersökning ska genomföras så brukar det kallas en analytisk induktion. Vilket innebär att det finns olika faser i undersökningen när de tre olika faserna arbetats igenom är undersökningen färdig. De tre faserna är planerings-insamlings- och analysfasen. Planeringsfasen är den första och innebär att en frågeställning och syfte kommer att styra hela undersökningen. Andra fasen är insamlingen av kvalitiv data. Till skillnad från den

kvantitativa datan så kräver den kvalitativa stor skicklighet eftersom den är mycket friare än i de kvantitativa studierna på grund av att det inte finns färdiga variabler att observera från början. Analysfasen är den sista fasen och innebär att den insamlade datan analyseras så att en teori växer fram (Hartman, 2004, s.277–278).

I mitt arbete har jag valt att använda mig av kvalitativ metod där jag utgått från fenomenografi som är en kvalitativ forskningsmetod. Syftet med denna metod är beskriva hur företeelser och fenomen i omvärlden uppfattas av människor. Genom att analysera och sammanställa till exempel intervjutranskript och andra utsagor. Vilket innebär att uppfattning är i fokus och hur en person visar detta i sin omvärld. I min datainsamling har jag utgått ifrån intervjuer,

observationer och elevenkäter för att kunna besvara mina frågeställningar och få ett resultat i min undersökning (Ejvegård, 2009).

Att använda sig av kvalitativ undersökning i sin studie är positivt på så sätt att de är flexibla och går att anpassa efter situationen och hur undersökningen utvecklar sig. Kvalitativa metoder är även bra för att de går att kombinera med andra metoder, både kvalitativa och kvantitativa (Eliasson, 2013, s.27). I min studie har jag valt att fokusera på den kvalitativa metoden eftersom jag ville undersöka företeelser snarare än siffror. En kombination mellan båda metoderna kan vara en fördel om undersökningen är omfattande. Kvantitativ forskning handlar om att göra undersökningar av sådant som är mät-och räkningsbart och som går att

(23)

representera i siffror. Vid kvantitativa undersökningar besvaras ofta frågor om hur mycket eller hur många av någonting, oftast genom enkäter och strukturerade intervjuer (Backman, 2012, s. 297).

Urval

Jag har valt att göra min studie på en högstadieskola och eftersom det är vanligt att studier om ungdomar och genus genomförs i storstadsområden valde jag tvärtom att utföra min studie på min vfu-skola Naverlönnskola i Svedala kommun, som ligger en bit utanför Malmö. Det är en skola som är belägen i en stabil socioekonomisk miljö vilket innebär att det är elever med föräldrar som har en stabil socioekonomisk status i form av utbildning, inkomst och yrke. Som nämnt ovan så har jag valt högstadiet eftersom eleverna som går där är tillräckligt gamla för att kunna reflektera och analysera kring ämnet för min undersökning. I min studie valde jag att genomföra mina observationer och skicka ut elevenkäter till elever i årskurs 9 på Naverlönnskolan. Min urvalsprocess bestod av tre intervjuer som gjordes på idrottslärarna som jobbar på skolan. Jag skickade ut elevenkäter till 4 klasser i årkurs 9 med 27 elever i varje klass som blev 108 svarsenkäter. Observationerna som gjordes var vid fem olika

idrottslektioner där jag satt och observerade elevernas deltagande, beteende och engagemang. Urvalet av min forskning beror på att jag ville få en så bred bild som möjligt av ämnet. Det vill säga elevernas, lärarnas och skolans perspektiv. Jag har använt mig av internationella och nationella forskning för att få ett helhetsperspektiv och olika synvinklar för att besvara frågeställningarna.

Genomförande

I min datainsamling har jag valt att använda mig av elevenkäter, intervjuer och observationer. Jag valde att först skicka ut elevenkäter och sedan göra intervjuerna och sist utföra

observationerna. Syftet med detta var för att jag ville ha elevernas och lärarnas perspektiv innan jag skapade mitt eget genom observation. Jag valde att lägga upp mitt arbete i denna ordning eftersom jag ville gå igenom elevenkäterna innan jag påbörjade mina intervjuer och intervjua de manliga lärarna innan jag observerade lektionerna. Jag gick igenom två klassers enkäter innan jag intervjuade de tre manliga idrottslärarna. Syftet med detta var att ta reda på elevernas tankar och åsikter kring könsskillnader i klassen samt lärarens roll innan jag intervjuade lärarna. På så sätt gav det mig en större och ett bredare perspektiv att kunna utgå ifrån och lyfta saker som var oklara i intervjun. När jag hade utfört mina intervjuer gjorde jag en sammanställning av alla och läste igenom dem innan jag utförde mina observationer. Detta

(24)

planerade upplägg visade sig ha en positiv effekt på mitt arbete. Eftersom jag hela tiden hade en röd tråd blev det strukturerat och lätt att utföra och hinna med. Det blev en progression under arbetets gång där jag fick möjlighet att efter varje metod se om något fattades eller behövdes fylla på, vilket det gjorde. När jag till slut skulle utföra mina observationer hade jag elevernas och lärarnas perspektiv i åtanke och jag upplevde att det gav mig mycket i min roll som observatör. Jag valde att skicka ut elevenkäter eftersom jag ville ha en bred undersökning och då var enkäter det bästa alternativet att nå ut till många elever och samtidigt få svaren skriftligt. Enkäter är mindre tidskrävande och är bra eftersom alla som svarar på enkäterna får samma frågor att analysera kring vilket gör det lättare att jämföra svaren i slutändan

(Ejvegård, 2003, s.53). Elevenkäterna som skickades ut bestod av fem öppna frågor och gav eleverna en möjlighet att reflektera och analysera kring deras svar. Frågorna som skickades ut var:

• Upplever du att pojkar och flickor deltar i lika stor utsträckning på idrotten isåfall på vilket sätt? Om inte varför?

• Anser du att det finns möjlighet för alla att vara delaktiga utifrån sina egna förutsättningar, på vilket sätt?

• Finns det några idrottsmoment där flickor och pojkar har större möjligheter att göra bra ifrån sig utifrån skillnader i skelett och kroppsbyggnad?

• Har ni elever fått vara delaktiga i att bestämma innehåll på idrottsundervisningen? • Är undervisningen på idrotten tävlings och rangordnings inriktad, varför, varför inte? I en kvalitativ undersökning är intervju den mest användbara metoden för att samla in data. Det finns olika intervjumetoder och det som styr ens intervju är undersökningen man är ute efter. Eftersom min kvalitativa intervju har jag använt mig av en semistrukturerad intervju som är vanligt att använda i kvalitativa undersökningar. Denna intervjumetoden innebär att frågorna ställs i ordning men den intervjuade har möjlighet att svara och formulera sig fritt. En fördel med denna intervjuform är att intervjuaren känner sig trygg och intervjun blir mer naturlig i form av ett samtal snarare än ett förhör (Hartman, 2004 s.280–281). Jag har personligen intervjuat tre olika manliga idrottslärare som jobbar på Naverlönnskolan där jag hade sju olika frågeställningar som var anpassade utifrån mitt syfte så att jag skulle kunna få svar på det jag söker. Intervjuerna som gjordes var fyrtio minuter långa, vilket behövdes

(25)

eftersom det var fritt samtal och ett par frågor som diskuterades. Frågorna som jag hade med till intervjun var:

• Upplever du att det är någon skillnad på pojkar och flickors delaktighet? • Vad kan det bero på tror du?

• Hur arbetar du som lärare för att minska skillnaderna och öka delaktigheten för alla? • Finns det några andra sätt att angripa problemet på? Olika metoder för att uppmuntra till

deltagande?

• Arbetar ni med genusfrågor, inkludering och jämställhet i undervisningen? isåfall på vilket sätt gör ni det? metoder? Ifall inte, hade ni behövt det?

• Tycker du att det är en svårighet att få in genus och genusordning i din undervisning? Varför, varför inte?

• Anser du att du som lärare tillgodoser individens behov framför hela gruppens eller tvärtom?

Jag anser att jag fick utvecklade och argumenterade svar på mina frågeställningar och

eftersom det var öppna frågor kunde den intervjuade inte svara med bara ja och nej. Intervjun ställde krav på läraren på så sätt att den var tvungen att tänka och dela med sig av sina

erfarenheter och jag dokumenterade genom att skriva anteckningar. Det fanns utrymme för den intervjuade läraren att prata fritt och analysera kring svaret och frågeställningen Vid kvalitativa intervjuundersökningar samtalar intervjuaren med den intervjuade om frågor och ämnen som är förbestämda (Eliasson, 2013, s.24).

Min studie bestod av fyra observationer på olika idrottslektioner där jag som observatör skrev ner anteckningar och hade fokus på pojkars och flickors delaktighet på idrottslektionen. Vid kvalitativa undersökningar är naturalistisk observation den vanligaste metoden och den har jag använt mig när jag observerat. Det innebär att jag har observerat en naturlig miljö och i detta fall elevernas idrottslektioner där de har vanliga lektioner (Hartman, 2004, s.282). Jag observerade lärarens roll under lektionen och tittade efter eventuella skillnader vid

deltagandet från pojkar och flickor. Det finns fyra olika förhållningssätt att hålla sig till som observatör. Det är den renodlade deltagare, observerande deltagaren, deltagande deltagaren och den renodlade observatören. I min observation förhöll jag mig till den renodlade

(26)

aktiv på idrottslektionen. En fördel med detta förhållningssätt är att validiteten och

reliabiliteten förbättras och en nackdel är att jag som observatör kan ha egna avsikter med materialet. Det är viktigt att vara källkritisk i sitt arbete framförallt när man tolkar sin egen datainsamling som jag gör i min studie även om det är primärdata (Eliasson, 2013 s.23–24). De metoder som jag har använt kompletterar varandra på så sätt att jag kunnat undersöka olika perspektiv och samtidigt ha en bred undersökning. Hade jag till exempel bara använt mig av intervjuer så hade jag kanske inte fått samma svar eftersom en intervju sker i ett personligt möte med mig medan enkäter svarar dem på själva. Jag anser att en kombination av dessa tre var nödvändig i min studie eftersom jag ville få en bred bild av ämnet och få med alla aspekter vilket jag anser att jag lyckats med. Mina observationer har kompletterat enkäterna och intervjuerna på så sätt att jag kunnat ta ställning till ”omedvetna” händelser som sker i naturlig miljö som jag sedan kunnat dokumentera. Efter att ha gjort dessa

kvalitativa metoder kan jag nu jämföra svaren från dem för att se likheter och skillnader i mitt resultat.

Källkritik

Min undersökning har en hög validitet och reliabilitet dvs tillförlitlighet är pålitlig på så sätt att jag har använt mig av tre olika kvalitativa metoder för att få en så ”säker” och noggrann undersökning som möjligt. Mina intervjuer, enkäter och observationer är trovärdiga eftersom jag utfört dem steg för steg och kontinuerligt arbetat med dem. I min studie undersöker jag det som är relevant för mina frågeställningar och mitt fokus. Jag har förberett och arbetat mycket med mitt innehåll vad gäller frågeställningar, intervjuer och observationer på ett sätt som ökat relevansen i studien. I min undersökning har jag bearbetat forskning som jag valt att ta med och använt det som varit relevant till min studie.

Jag har haft ett kritiskt förhållningsätt vad gäller forskningen jag använt. Jag granskade mina källor ordentligt för att vara säker på att de var forskning som kunde användas. De artiklar jag hittade men inte använde var antingen för att de inte var granskade, eller för att de hade ett annat fokus och jag ville inte att syftet skulle ändras (Ejvegård, 2003).

De artiklar och forskning som jag har valt att använda i mitt arbete är både primärlitteratur och sekundärlitteratur. Primärlitteratur innebär att det är en undersökning skriven av den person som utförde undersökningen. Primärlitteratur kan också kallas för forskningsrapporter och till skillnad från den primära finns det sekundärlitteratur. Sekundärlitteratur är böcker som

(27)

behandlar ett ämne utan att själva vara undersökningen, vilket är användbart för att hitta annan relevant litteratur och primärkällor. När en vetenskaplig artikel skrivs är det bra att vara försiktig med sekundärlitteratur även om den är användbar så ska den inte ersätta den

primärkällan, eftersom den ger tillräckligt med detaljer om hur undersökningen genomförts och därmed inte få en helhet (Hartman, 2008, s.214).

I mitt arbete har jag utöver forskning använt mig av skolverket och olika läroböcker bland annat i min bakgrund eftersom det hjälper till att stärka mitt syfte. Anledningen till att jag gjort det är för att kunna diskutera och jämföra med resultaten från det som är forskning med det som inte är forskning.

Validitet/reliabilitet

För att forskningsresultateten ska ha ett vetenskapligt värde behöver den fylla vissa krav där undersökningsmetoder som man använt måste vara reliabla och valida. Validitet avser att man mäter det som är relevant i sammanhanget och att man använder rätt sak i situationen. Medan reliabilitet innebär att tillförlitligheten hos och användbarheten av ett mått mäts. När en undersökning görs bör undersökaren sträva efter hög validitet och reliabilitet. I min

undersökning har jag försökt sträva efter en så pålitlig och relevant studie som möjligt alltså hög validitet och reliabilitet. Validitet och reliabilitet i en kvalitativ forskning innebär att empirin sammanfattas på ett systematiskt sätt och slutligen presenterar hur resultatet

utvecklats. Till skillnad från en kvantitativ studie där man skattar relevansen och pålitligheten med siffror (Ejvegård, 2003 s.70–75).

Etik och moral

Etik handlar om det som får och inte får göras medan moral handlar om en egenskap hos en människa. Moral innebär de värderingar och handlingssätt en person väljer att tillämpa. Det som går att forska om går oftast bra att utforska, dock finns det vissa tillfällen som forskning på människor som inte givit sitt samtycke är strängt förbjudet. När en undersökning görs som innefattar människor får undersökaren aldrig påstå att en person har sagt något som de inte sagt eller sagt motsatta, det är både omoraliskt och oetiskt (Ejvegård, 2003 s.142–143). När en person forskar är det en skyldighet att informera undersökningsdeltagare om deras uppgift samt villkor och forskningen syfte. Det är frivilligt och de har rätt att avbryta sin medverkan när de vill vilket kännetecknar informationskravet. Deltagarna i undersökningen ska ge sitt samtyckte och är de under femton år så måste deras föräldrar/vårdnadshavares samtycke

(28)

inhämtas. Det är viktigt att uppgifter om deltagarna är konfidentiella på så sätt att andra utomstående inte kan ta del av deras personuppgifter. Det insamlade materialet får endast användas i forskningsbaserade syften, dvs nyttjandekravet spelar en stor roll. Den empiri som samlat på sig får inte användas i kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet, 2002 s.7,9, 12,14). Alla deltagande i min undersökning har blivit presenterade och informerade om de fyra huvudkraven, information, samtycke,

konfidentialitets och nyttjandekravet. Jag har bearbetat och hela tiden tagit hänsyn till de etiska aspekterna i mitt arbete och varit noggrann med att värna och skydda de människor som ställt upp i min undersökning (Vetenskapsrådet, 2002).

Kritik mot min metod

När jag har sammanfattat enkäterna har jag inte räknat siffror eller hur många som skrev vad utan jag har läst igenom alla enkätsvaren och sedan sammanfattat det i ord. Kritik emot denna metod är att det kan bli en generaliserad bild och sammanfattning och ibland kan det hända att inte allt kommer fram. När en kvantitativ undersökning görs så redovisas det i siffror och då får man mer konkreta svar. Detta är jag medveten om och därför har jag läst enkäterna flera gånger för att kunna sammanfatta och skriva ned det som är relevant och viktigt enlig eleverna. Om det är något jag skulle vilja förbättra och ändra till nästa gång så hade de varit att skicka ut elevenkäter till elever på olika skolor för att få större bred på min undersökning och sedan jämfört de olika resultaten från skolorna.

I min undersökning har jag intervjuat tre manliga idrottslärare, dvs alla de intervjuade har haft samma kön. Detta innebär att jag är kritiskt och medveten om att mitt resultat hade kunnat se annorlunda ut om jag hade intervjuat en kvinnlig idrottslärare. Jag har intervjuat idrottslärare från samma skola vilket jag är medveten om att det minskar perspektivet på min

undersökning. Anledningen till att jag ändå använde samma skola var för att min empiri är så pass stor och jag använder tre olika metoder så logiskt och tidsmässigt fast det ingen

möjlighet att vidga och intervjua på en annan skola. Detta är något som jag tar med mig till nästa gång jag gör en undersökning.

Mina observationer ovan gjordes på olika klasser och vid olika tillfällen, syftet till det var för att jag ville ha variation i det jag observerar och få se olika undervisningstillfällen där

eleverna kanske agerar på olika sätt utifrån innehållet. Mina observationer gjordes under olika datum med ungefär en till två veckors mellanrum. Jag ville ha tid mellan de olika

(29)

påbörjade den andra observationen osv. Utifrån observationerna som gjordes märkte jag att eleverna agerar olika beroende på lektionsinnehåll och lärandesituation som de befinner sig i. Det jag märkte var också hur olika mina observationer blev beroende på klassen jag observerade. Jag är nöjd med mina observationer och upplever att de gav mig det jag behövde för att kunna sammanställa ett resultat utifrån hur det faktiskt ser ut i verksamheten.

(30)

Resultat & analys

Jag kommer att presentera, tolka samt analysera mina kvalitativa undersökningar som jag gjort i detta kapitel. De begrepp och teorier som jag använt kommer att kopplas samman med metoderna dvs intervjuerna, observationerna och elevenkäterna. Jag har valt att efter det att varje metod presenterats kommer jag att avsluta med en sammanfattande reflektion.Jag kommer att utgå ifrån begreppen och teorierna när jag presenterar ett resultat och skriver en slutsats.

Elevenkäter

Innan jag skickade ut mina elevenkäter skrev och pratade jag med eleverna och förklarade syftet med enkäterna, varför jag bad dem svara på enkäterna och deras rättigheter. Rättigheter som att de inte behövde vara med utan att det hade varit till stor hjälp och förklarade att alla svar kommer att vara anonyma. De klasser jag skickade ut enkäterna till har jag valt att benämna klass 9a, 9b, 9c och 9d och hädanefter kommer jag att använda den benämningen när jag skriver om dem.

Klass 9a består av 28 elever varav 15 är pojkar och 13 flickor. Reflektioner utifrån enkäterna från klass 9a talar för att många av eleverna anser att det är ganska så lika på pojkar och flickors deltagande på lektionerna. Flickorna fick fler röster än pojkarna vilket innebär att de är mer aktiva och deltar i högre utsträckning än pojkarna. Dock var det många av flickorna som skrev att pojkarna har en dålig attityd och samarbetar dåligt med flickorna. Medan pojkarna skrev att flickorna ofta håller sig för sig själva och alltid är blyga. Alla elever i klass 9a anser att innehållet är anpassat till allas behov och ingen kände att det var några eller något moment som de inte klarade av. Eleverna beskriver läraren som en tydlig ledare där hen ofta säger till och leder gruppen helt och hållet för att det behövs. Avslutningsvis anser klass 9a att idrottsundervisningen på Naverlönnskolan drivs på ett demokratiskt sätt där alla får möjlighet att vara delaktiga utifrån sina egna behov och möjligheter även om det är många som inte är aktiva.

Klass 9b består av 27 elever varav 13 var flickor och 14 pojkar. Många av eleverna i klassen är idrottsaktiva på fritiden. Utifrån resultat från klass 9b analyser anser eleverna att pojkarna deltar i högre utsträckning än flickorna och är mer aktiva på idrottslektionerna. Det var ingen i klassen som skrev att flickor var mer aktiva än pojkarna utan mer än hälften tycker att

(31)

pojkarna var mest aktiva och resten skrev lika aktiva. Många av flickorna skriver att pojkarna tar för sig mer än flickorna och vågar visa vad de kan och att läraren ofta berömmer pojkarna eftersom de är mest engagerade. Flera av pojkarna skriver att flickorna i klassen inte är seriösa och försöker inte på samma sätt som de gör. Pojkarna skriver att flickorna kan nog mer än de visar eftersom i vissa sammanhang är de hur aktiva och engagerade som helst. Killarna reflekterade kring att många av flickorna är aktiva i någon idrottsförening och tycker att det är konstigt att de inte visar och försöker mer på idrottslektionerna. Utöver detta skriver eleverna att läraren har ofta en passiv roll och låter eleverna styra och leda vid många

tillfällen. Eftersom klass 9b är engagerad och har många elever som är aktiva och duktiga så brukar läraren ”utnyttja” detta och låta dem sköta sig själva. Vissa flickor skriver att om läraren hade ställt högre krav och lett gruppen mer i vissa sammanhang så hade flickorna ”vågat ta för sig mer” eftersom de är rädda att göra bort sig och stå ut från resten av gruppen. Avslutningsvis visade klass 9b reflektioner på att de flesta anser att idrottsundervisningen är det roligaste ämnet i skolan, men dock tycker de att läraren favoriserar vissa elever och ger för stort ansvar till eleverna.

I klass 9c går det 25 elever varav 13 är flickor och 12 pojkar. Enligt de reflekterade enkäterna tyckte majoriteteten av eleverna att pojkarna deltar i högre utsträckning än flickorna på

idrottslektionerna. Det var många som skrev att de tyckte båda könen var lika aktiva. Vissa av pojkarna skrev att flickorna var mer aktiva när de hade könsuppdelad undervisning dvs när flickorna fick möta flickorna. Medan flickorna inte nämnde de under sina enkäter utan skrev istället att läraren lägger stort fokus på de som är högljudda och stör. Elevernas uppfattningar visar ett resultat på att de flesta eleverna anser att läraren lägger mycket tid och energi på problemen på idrottslektionen. Detta innebär att läraren fokusera på de elever som är ”jobbiga och stör” skriver eleverna. Avslutningsvis anser både flickorna och pojkarna i klass 9c att om läraren hade lagt lite av den tiden på de andra eleverna och inte fokuserat så mycket på problemen hade eleverna känt sig med ”sedda” och därmed varit mer aktiva.

Sista klassen som jag skickade ut elevenkäter till var 9d som har 26 elever i klassen varav 12 är flickor och 14 pojkar. Vad som kännetecknar denna klassen enligt dem själva är låg närvaro på idrottslektionerna där många anser att ämnet idrott och hälsa är tråkigt och onödigt. Utifrån denna klassens reflektionssvar visade det sig att majoriteten av eleverna tycker att flickorna är mer aktiva än pojkarna. Det var många av eleverna både flickor och pojkar som skrev att närvaron är låg och framförallt är det pojkarna som har sämst närvaro. Efter att ha läst av sammanställningen av enkäterna så märks det att några av pojkarna känner

(32)

sig otrygga och osäkra i ämnet idrott och hälsa. Många anser att läraren är engagerad och kompetent även om deras närvaro inte är den bästa. Det är många som skriver att de tycker synd om läraren eftersom det är bra lektioner och stora möjligheter även om klassen inte tar dem. Flickorna skriver att pojkarna aldrig är med och att det är svårt att ha ordentliga lektioner när folk inte tar det seriöst.

Sammanfattande reflektioner

Eftersom elevenkäter är baserade på elevernas uppfattningar, så presenteras ett resultat utifrån deras perspektiv kring reflektioner av genus. Resultat från elevenkäterna visar på att tre utav fyra klasser ansåg att pojkarna deltog i högre utsträckning än flickorna på

idrottsundervisningen. I resultatet var det många av pojkarna i de olika klasserna som tror att flickorna vill ha särundervisning där det är könsuppdelat. Anledningar till detta kan ha med pojkars större deltagande än flickor och att flickorna oftast håller sig till flickorna. En

intressant faktor är att de som anses vara ”jobbiga och högljudda” är pojkarna men ändå är det dem som är mest aktiva. En annan intressant reflektion är att resultaten inte riktigt blev som jag hade tänkt mig. Jag trodde att resultaten från klass 9b skulle visa på att de flesta eleverna tycker att alla är lika aktiva eftersom det är en klass med många idrottsaktiva. Det som förvånade mig mest var att inte en enda person i klass 9b tycker att flickor deltar och är lika aktiva som pojkarna. Detta var oväntat och istället tyckte mer än hälften av eleverna att pojkarna är mer delaktiga. Resultat från klass 9a stack ut på så sätt att det var den enda klassen där majoriteten tyckte att flickorna var mer delaktiga än pojkarna.

Intervjuade lärare

Jag valde att intervjua tre manliga idrottslärare. Anledningen till att det var tre manliga lärare var för att det jobbar bara manliga idrottslärare på skolan som jag utgått från. Men även för att jag tänkte att det kunde vara bra att utgå från samma kön för att se om de har samma

erfarenheter eller om det skiljer sig åt. Alla tre idrottslärarna har jobbat på skolan olika länge och under varje intervju förklaras deras bakgrund mer specifikt. Alla intervjuer är anonyma och därför kommer jag inte skriva ut namn utan kommer använda intervju 1, intervju 2 och intervju 3. Alla tre idrottslärare har de klasser och elever som jag skickat ut elevenkäter till dvs klass 9a, 9b ,9c och 9d. Innan intervjun påbörjade förklarade jag deras rättigheter att detta var frivilligt och anonymt och att de har möjlighet att avbryta när de vill. Min intervju bestod av en semistrukturerad intervju som är vanligt att använda i kvalitativa undersökningar. Detta är en intervju där frågor ställs men den intervjuade har möjlighet att svara och formulera sig

References

Related documents

Detta vill vi arbeta bort genom att ha aktiviteter där alla får delta och visa att till exempelvis fotboll inte bara är något som killarna ska ha tillgång till..

Däremot är metoden vi har använt oss av en relativ oprövad metod som inte har används på svenska företag tidigare, den är inte så omskriven och eftersom det endast har gjorts

Our four main conclusions are: (i) educational/cultural capital affects the inclination to commute and (ii) this is especially important for groups that have yet to convert

In order to develop the methodology in a structured manner, the process used at the after-treatment systems department at Scania to mesh a CAD model made with sheet metal

För att på ett effektivt sätt bedriva simulering inom logistikdomänen krävs tillgång till olika typer av data.. Insamling och bearbetning av data som skall ligga till grund för

In his article “The Middle East: Teaching Intelligence Concepts” he answers the following questions:. • What are the relevant

Dessa kunskapsmål uttrycker att eleverna skall finna strategier att läsa mellan raderna, men texterna uttrycker en värdering i att eleverna skall kunna nyansera

We mapped both the QTL associated with variations in hormone levels (Figure 1 and Table S2 ), as well as the QTL coupled to expression levels of the subset of genes that were located