Malmö Högskola
Lärarutbildningen
Barn Unga Samhälle (BUS)
Skolan utmanas av ungas datakunskap
The school is challenged of young computer knowledge
Examensarbete 15 hp
Vilket lärande utvecklar unga i den virtuella världen?
What learning develops young in the virtually world?
Sanna Alvén
Cia Olander
BUV 120 hp (VT 06)
Barndoms- och ungdomsvetenskap Handledare: Thom Axelsson Höstterminen 2008 Examinator: Caroline Ljungberg
Abstract
Alvén, Susanna & Olander, Cia (2008). Skolan utmanas av ungas datakunskap. The school is challenged of young computer knowledge
Malmö Lärarutbildning: Malmö högskola
Dagens unga är skapare av en kommunikationskultur som präglar hela deras sätt att leva och lära, en ny kultur där Internet spelar en central roll växer fram. Detta nät tillhandahåller oss med fakta, information, diskussion, virtuella världar och communities. Arbetet belyser de förmågor ungdomar utvecklar genom sitt Internetanvändande, kompetenser de tycker sig utveckla genom att vistas på nätet och hur det genom Internet går att skapa nya lärandeformer där eleverna möts på ett område som intresserar dem. Arbetet visar också exempel på hur det går att använda sig av Internet i undervisningen och vilken inställning lärare i vår undersökning har till detta. Frågeställningarna vi arbetat med är: Vilka kompetenser skaffar sig unga genom sitt Internetanvändande? Hur används datorer och Internet i undervisningen? Hur ser lärare på Internet i undervisningen? Vilka användningsområden finns det för Internet i undervisningen? För att få svar på dessa frågor har vi bland annat gått ut med enkätundersökningar till elever och lärare i olika högstadieskolor vilka vi sedan kompletterat med en lärarintervju. För att se samband med tidigare forskning och olika teoretiska lärande perspektiv har arbetet lutats mot Vygotskij, Freinet och forskningsrapporter från bland annat KK-stiftelsen och Medierådet. Resultatet visar att unga utvecklar kompetenser inom en rad olika områden såsom teknik, texthantering, språk och sociala färdigheter. Med lärarnas pedagogiska kunskaper kan Internet vara ett redskap med stora möjligheter för lärande.
Förord
Några vi vill tacka för att de bidrog till vår rapport:
Främst vill vi rikta ett tack till de unga i vår närhet, för att de bidrog, dels genom att tålmodigt svara på alla frågor i undersökningen, dels genom sin tekniska kunskap som möjliggjorde att vi kunde vistas i deras värld på Internet. Dessa unga har således visat, stöttat, hjälpt, informerat och väglett oss i deras umgänge på nätet. Vi vill också tacka vår handledare Thom Axelsson för hjälp och stöd och Fredrik Alvén som bidragit med reflektion och som medverkade till att vi fick svar på så många enkäter. Vi riktar även vårt tack till Daniela Alvén som lyckades samla in av lärare ifyllda enkäter och lärarna Andreas Wassberg och Margret Lanz på två av Stockholms grundskolor som bidrog till att eleverna i en åttondeklass och två sjätteklasser besvarade vår enkät under lektionstid.
Ett stort tack vill vi också rikta till alla unga och lärare som möjliggjorde vår undersökning genom att fylla i vår enkät och till alla udda, roliga, härliga karaktärer på MSN för att de låtit oss ta del av deras liv genom chatt och även de unga på Internetsajten Playahead vars egna sidor vi besökt utan deras vetskap.
Till sist vill vi tacka Jim Almgren som bidrog med både reflektion och hjälp med den grafiska layouten.
Ett varmt tack till er alla!
Innehållsförteckning
Inledning 7
Syfte och frågeställningar 8
Disposition 8
Begreppsförklaringar 9
Bakgrund 10
Internets inträde i skolans värld 10
IT i skolan riktlinjer och utveckling 10
Läroplan och kursplaner 11
Vad unga gör online 12
Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning 12
Teorier om lärande 13
Vygotskijs sociokulturella lärandeperspektiv 13
Freinets teorier 14
Tidigare forskning 15
Sociala kompetenser 16
Identiteten utvecklas i ett socialt samspel 16
Komplext tänkande av datorspel 17
Skriv och läsbaserat medie 18
Informationshantering 18
Etiskt perspektiv online 19
Virtuella världar 20
Teknik 20
Hur lärare ser på Internet i undervisning och hur ser lärarnas roll i skolan ut? 20
Datorn som pedagogiskt verktyg 22
Hur Internet kan användas i undervisningen 22
En pedagogisk förändring 22 Metodbeskrivning 24 Metodval 24 Undersökningsgrupp 26 Genomförande 26 Validitet 27 Forskningsetiska överväganden 28
Analysmetod 28 Resultatbeskrivning 29 Enkätsvar 29 MSN 32 Playahead 33 Analys 34 Kompetenser 34
Social kompetens genom chatt 34
Ett kreativare språk 37
Identifikation 38
Spel online 40
Blogg 40
Informationshantering och källkritik 42
Etik 43
Virtuella världar 44
Digital och teknisk kompetens 45
Hur ser lärare på att använda Internet i undervsningen? 45
Lärarens roll 47 Användningsområden i skolan 48 Sammanfattning 50 Diskussion 50 Framtidens skola 50 Studiens begränsningar 51
Förslag till fortsatt studie 52
Referenser 53
Inledning
Internet är idag ett obegränsat nätverk för kommunikation och information. Att skriva bloggar, göra avancerade bildcollage, chatta, ladda ner filer och spela spel med hela världen som motståndare är en självklarhet för dagens unga. Ändå verkar många vuxna oförstående för ungas datorhängivenhet och de otaliga timmar de spenderar framför skärmen. I tidigare forskning (Alvén & Olander, 2006) har vi sett ett värde i ungas interagerande på Internet trots dess baksidor med pedofiler, grooming, mobbing med mera. I detta examensarbete valdes att undersöka lärande i relation till elevers dator- och Internetanvändning och hur detta lärande kan användas i skolan. Dagens ungdomar har utvecklat ett kunnande inom ett område som när vår generation var unga inte ens existerade. Vissa menar att ungdomars hjärnor kan ha påverkats av deras sätt att hantera dagens snabba informationsflöde med datorspel, e-post, Internet, mobiltelefoner, mp3-spelare, snabbmeddelanden och sociala mötesplatser på nätet och att det troligtvis även påverkat deras förmåga att ta till sig kunskap (Medierådet.se, tillgänglig 2007-08-19). I läroplanen framhålls att eleverna ska ges redskap för att kunna hantera en komplex verklighet där vi ständigt möts av information och förändring (Lpo94, 1994:5). Frågan är hur skolan har följt med i denna virtuella utveckling som skett och hur lärare ställer sig till användandet av Internet som ett pedagogiskt forum? Internet används idag till största del i skolan som en sökmotor för att hitta fakta. Det behövs diskussioner om vad som är viktig kunskap (Lpo94, 1994:6) och lärare behöver hitta nya vägar för att fånga elevers motivation, lust och drivkraft för att få dem villiga att satsa sin tid i skolan.
För att få unga intresserade av skolarbetet måste pedagogiken ständigt förnyas och undervisningsmetoderna utvecklas i takt med samhället (Johansson, 2000:39). Vårt arbete berör skolans möjligheter att genom Internet finna nya vägar att ta till sig kunskap. Undersökningen lutar sig på resultat från en lärarintervju samt enkäter riktade till lärare och unga. Som teoretisk utgångspunkt och tidigare forskning har vi valt att anknyta till Vygotskij och Freinet och forskningsrapporter från bland annat KK-stiftelsen och Medierådet.
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka vilka förmågor ungdomar utvecklar genom sitt Internetanvändande och vidare studera hur lärare använder sig av Internet i undervisningen och vilken inställning de har till detta. Syftet är även att få syn på möjligheterna att använda Internet på ett för unga tilltalande sätt i undervisningen.
Våra frågeställningar är:
1. Vilka kompetenser skaffar sig unga genom sitt Internetanvändande? 2. Hur används datorer och Internet i undervisningen?
3. Hur ser lärare på Internet i undervisningen?
4. Vilka användningsområden finns det för Internet i undervisningen?
Disposition
Arbetet består av sju kapitel. Det första inleds med en inledning som innehåller syfte, frågeställningar och begreppsförklaring. I andra kapitlet presenteras en bakgrund för att skapa förståelse för vårt arbete. Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning tydliggörs i kapitel 3. Metodvalen till undersökningen redovisas i kapitel fyra och visar även den undersökningsgrupp som använts och hur vi gått tillväga när material som legat till grund för resultatet samlats in. Resultatet av undersökningen visas i kapitel fem och i kapitel sex kan analysen av undersökningen läsas och hur resultatet stämmer överens med de teorier och forskningsresultat som i som det förankrats i. Det sjunde kapitlet ägnas åt diskussion, kritisk granskning av arbetet och förslag på vidare forskning.
Begreppsförklaringar
I texten förekommer en rad olika begrepp som relaterar till innehållet.
Vara Online: Innebär att vara uppkopplad via en dator som är ansluten till Internet. Chatt: Chatt kommer från engelskans chat som betyder småprata. Det är ett “kommunicerande”
som sker genom att skriva textmeddelanden till varandra. Man kan chatta två och två men också flera stycken tillsammans. En vanlig mötesplats som används för att chatta är t.ex. MSN, men chatt är också vanligt på en mängd andra webbplatser.
Adda: Genom att adda någon lägger man till deras MSN-adress till sin adresslista. När man loggar
in kommer alla ens addade kompisars adresser upp och man kan också se vilka som är inloggade.
Community: Community är detsamma som nätgemenskap. En Community är en webbplats där
det finns många funktioner samlade. Där kan finnas en dagbok, en gästbok, chatt och listor av olika slag. Där kan man även skapa en egen sida. Den personliga sidan kallas till exempel ”krypin” eller ”profil” och är åtkomlig för alla. Ofta finns möjlighet att lägga bilder och filer på sin sida så att andra kan hämta hem dem till sin dator. Vanliga communities är lunarstorm.se och playahead.se, facebook.com.
Blogg: Blogg är en webbsida som används som en offentlig dagbok, där alla kan läsa och även
kommentera de inlägg som skrivits.
Webbplats eller sajt: Det är en eller flera webbsidor som innehåller information om en
verksamhet eller ett ämne som någon har valt att publicera på webben.
Grooming: Betyder att en vuxen kontaktar och inleder en relation med barn för att i förlängningen
arrangera en träff i syfte att ha sex.
Msn (Windows Live Messenger): En direktkommunicerade sajt där man endast pratar med
personer som du lagt till på din ”vänlista”.
Playahead (PA): är en Community som startades av tre ungdomar i Helsingborg 1998 och som
snabbt har växt och som idag har ca 1 miljon medlemmar, bestående av ungefär lika många flickor som pojkar.
IT: Informationsteknik.
IKT: Informations- och kommunikationsteknik. Unga: 12-16 år.
World Wide: Världsomspännande Internet, kallas The world wide web. IRL: In real life, i verkligheten.
Bakgrund
Här presenteras en kort historik om Internet som beskriver hur datorer och Internet har utvecklats i skolarbetet. Vi hänvisar till de riktlinjer som tydliggör hur vi bör använda oss av och värdesätta den nya tekniken. De läroplansmål som kan knytas till vårt arbete presenteras liksom en kort redogörelse för vad unga gör online.
Internets inträde i skolans värld
Internets intåg i skolan har skapat nya förutsättningar för lärandet. I början på 70- och 80-talet när datorn introducerades handlade det mestadels om att lära känna apparaten och dess funktioner. Datorn sågs först som en skrivmaskin med nya möjligheter. Så småningom kom det flera pedagogiska program som det gick att använda sig av i undervisande syfte, men det handlade om ett lärande med hjälp av datorer (Rask, 2006:19). När Internet gjorde entré på 90-talet revolutionerades datoranvändningen. Datorn blev ett kommunikationsverktyg (a.a:19-20) och kontakter kunde knytas med människor från när och fjärran. Information blev också tillgänglig på ett helt nytt sätt. Eftersom Internet är en plats som passar för att knyta kontakter och utvidga sin sociala arena, vilket för unga är livsviktigt, så anammade unga snabbt detta nya forum. Som ung är det lättare att ta till sig nya saker och göra dem till fungerande redskap för sina aktiviteter. Ungdomar fick därmed ett försprång i Internetvärlden och den tid det tog för oss vuxna att följa efter har gjort en skillnad i användandet av nätet (a.a.).
Rask (2006:20) menar att vi på 2000-talet sett ett nytt lärande växa fram till följd av dator- och Internetanvändandet, men nämner också att det inte är helt friktionsfritt när det nya möter det gamla. Skolans gamla etablerade strukturer utmanas av det nya och det kan vara svårt att våga släppa taget om väl inarbetade lärandeformer (Rask, 2006:28).
IT i skolan riktlinjer och utveckling
Regeringen lämnade 1998 en skrivelse till riksdagen: Lärandets verktyg – nationellt program för IT i skolan där det talas om samhällets förändringar och informationsteknikens betydelse. För att
skolan skulle kunna följa med i utvecklingen bestämdes det att regeringen skulle satsa 1 490 miljoner kronor på ett nationellt program för IT. Detta innefattade bland annat att lärare skulle få kompetensutveckling och egna datorer och att alla skolor skulle få Internetuppkoppling (http://www.regeringen.se/, tillgänglig 2008-10-21). ”Informationsteknik (IT) är ett redskap att nå en förbättrad utbildning och fördjupade kunskaper” (http://www.regeringen.se/, tillgänglig 2008-10-21). Skrivelsen tydliggör vikten av att skolan tar tillvara på IT som stöd för lärandet och att unga lär sig hantera den moderna tekniken för att kunna klara sig i arbetslivet. Enligt skolverket är en av de största utmaningarna att ta hjälp av ny teknik och nya kommunikationsmönster för att kunna utveckla skolan. EU-kommissionen kom i slutet av år 2006 med en rekommendation för livslångt lärande där digital kompetens finns bland de åtta nyckelkompetenserna (http://itforpedagoger.skolutveckling.se/, tillgänglig 2008-10-02).
Läroplan och kursplaner
Läroplanen Lpo94 meddelar att skolan ska se till att elever tillägnar sig kunskaper som är nödvändiga för att klara sig i dagens samhälle (Lpo94, 1994:9). Att ha digital kompetens liksom kunskaper om källkritik kan ses som nödvändiga kunskaper i dag då datorer och Internet tar en stor plats i både privat- och yrkesliv.
”Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ” (Lpo94, 1994:5).
”Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola:
• har kunskaper om medier och deras roll
• kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande/…/” (Lpo94, 1994:10)
Den 1 juli 2000 reviderades kursplanerna för grundskolan för att det tydligare skulle framgå vilket ansvar skolan har för de kreativa uttrycksformerna och arbete med film och media.
Eleverna ska, när de slutar grundskolan, kunna söka information från olika källor, bearbeta, granska och värdera uppgifterna samt kunna redovisa resultat och slutsatser med hjälp av olika uttrycksformer. Film och övriga bildmedier är ofta tacksamma uttrycksformer att ta i bruk för detta ändamål (ttp://www.multimedia.skolverket.se/, tillgänglig 2008-10-31).
Vad unga gör online
I detta arbete har vi valt att använda oss av begreppet IKT (Informations- och kommunikationsteknik) istället för IT. Enligt Hernwall är det helt beroende på vilket begrepp vi använder om vi vill belysa nätets olika meningserbjudanden och handlingsmöjligheter. Det är följaktligen av största vikt att utveckla begrepp som på ett förnuftigt sätt kommunicerar ett relevant innehåll och därmed inbjuder till dialog och ömsesidighet i dess förståelse (Hernwall, 2003:13).
Enligt Medierådets rapport från 2008 använder 83 % av unga (12-16 år) nätet till att chatta, 75 % tittar på klipp på till exempel Youtube, 51 % är inne på sajter som Lunarstorm och Playahead, 50 % spelar spel, 45 % gör läxor och skolarbeten, 38 % laddar ner filmmusik med mera, 21 % letar information, 19 % lägger ut bilder och 18 % mejlar (http://www.medieradet.se, tillgänglig 2008-10-15).
Enligt Nordicoms senaste undersökning (2008) kring Internet är det dubbelt så vanligt att pojkar spelar spel jämfört med flickor i åldern 9-14 år. Däremot föreligger det inte alls samma skillnad i åldern 15-24 år, vilket också är den åldersgrupp som är flitigast på att använda Internet. Denna åldersgrupp chattar istället mycket på Messenger (Msn), laddar ner och lyssnar på musik och ser på videoklipp som lagts ut på exempelvis Youtube (http://www.nordicom.gu.se/?portal=mt, tillgänglig 2008-11-21).
Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning
I denna undersökning valdes att fokusera på forskningsrapporter som berör ungas interagerande på Internet. Rapporter som rör skolans användande av IKT och lärares inställning till detta har även studerats. KK-stiftelsens många intresseväckande rapporter som berör hur lärare kan utveckla pedagogiska forum på Internet har inspirerat och legat till grund för den del i arbetet som handlar
om hur Internet kan användas i undervisningen. Här tas både positiva och kritiska röster upp om IKT i skolan. Som koppling till lärande återknyts det till Freinets och Vygotskijs teorier.
Teorier om lärande
Vygotskijs sociokulturella lärandeperspektiv
Till denna undersökning valdes att titta på ungas lärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Enochsson som forskat kring ungdomars användande av Lunarstorm menar att det är för snävt att titta på ungas agerande ur ett kognitivt perspektiv. Enligt Enochsson går det även att dra paralleller till teorin för ett kollaborativt lärande vilket innebär att en grupp drar nytta av varandras vetande och lärande kring ett gemensamt problem (Enochsson, 2005:12.)
Enligt Vygotskij konstruerar barn och unga kunskap genom att själva aktivt utforska och undersöka. Han betonar betydelsen av de sociala och kulturella sammanhang som barnet befinner sig i för dess utveckling och kunskapserfarande (Hwang & Nilsson, 2003:48). Begreppet historia tolkar Vygotskij som något vi skapar, där vi förändrar kulturen och tar egna initiativ, han menar att vi lever för att omforma världen (Strandberg, 2006:98). Dagens unga är skapare av en kommunikationskultur som präglar hela deras sätt att leva och lära. Datorn har blivit en kulturapparat som spelar en central roll i ungas liv (Strandberg, 2006:10). Med Internet ligger en helt ny värld öppen för oss och vi har möjlighet att göra snabba besök och nedslag i olika delar av både den riktiga och den virtuella världen. Datorn och Internet tillhandahåller oss med information, diskussion, virtuella världar och communities där vi kan möta, bemöta och bemötas av många. Vygotskij talade om att vi konstruerar kunskap tillsammans med olika hjälpmedel som stöd (a.a.). Datorn och Internet har förändrat världen och vi har i den fått ett redskap som förenklat många delar och arbetsprocesser i våra dagliga verksamheter. Datorn är en tillgång och en artefakt att använda sig av i olika sammanhang.
Den sociala interaktionen ses som en viktig faktor för hur vi skapar kunskap. Vi lär av varandra och i mötet uppstår nya sammanhang och kunskaper. Vygotskij värdesätter de sociala interaktionerna och hävdar att alla förmågor hos barnet har sina rötter i de sociala relationerna. Språket är ett verktyg för både social och intellektuell funktion. Genom att kommunicera skapar vi material för våra inre tankar och detta växelspel lägger grunden till lärandet (Strandberg,
2006:47-48). ”Ju fler spännande interaktioner vi har desto fler spännande tankar kan vi utveckla” (Strandberg, 2006:49). Vi lär i mötet med andra. Kreativiteten är också viktig för hur vårt lärande utvecklas. Lärandet måste kännas meningsfullt för att vi ska ta till oss kunskap. Kunskap som behövs slår rot (Wallin, 2003:36).
Freinets teorier
Freinet förespråkade tidigt brevväxling med barn och unga från olika delar i världen för att lära sig om hur deras samhälle, geografi med mera såg ut. Freinet var en tidig föregångare för ett World-Wide kontaktnät. Freinets pedagogik kallas arbetets pedagogik. ”Arbetet ska vara den bärande principen, drivkraften och filosofin bakom folkets skola, det ska vara den aktivitet ur vilken alla färdigheter framgår” (Forsell, 2005:171).
En av Freinets teorier var att lärandet får en annan mening om man har en mottagare för det man gör. Tillsammans med eleverna gjorde Freinet egna tidningar som sedan delades ut till familjer och vänner. Tidningen skickades också till en annan skola vilket resulterade i en lyckad korrespondens eleverna emellan (Westerlund, 1994:26). I dag är det betydligt lättare att korrespondera med elever från andra skolor och andra världar. Nätet möjliggör många av de tankar Freinet hade om att till exempel studera sin omvärld och sen samla intrycken för att omvandla dem i en skapandeprocess som för lärandet vidare. Fler och fler lärare upptäcker Internets möjligheter för att få ut skapelser som tidningar, och andra kreativa arbeten. Internet fyller en funktion som ett både informationsförsörjande och publicerande forum. ”Nu gör eleverna filmer, de tar bilder, spelar in radioprogram och skriver bloggar. Arbetena når ut till verkliga mottagare. Då skapas ofta en dialog som för lärprocessen vidare och djupare. Det här ger eleverna självförtroende och ett försprång ut i livet”, menar Daniel Lundqvist (2007:72-73).
Att få förmedla något med egna ord underlättar lärandeprocessen. Dels samlar elever information som de sedan bearbetar och skapar en text runt och dels får elever med sin produkt bekräftelse på att de gjort något som andra kan reagera på. Freinet hävdade att elever lättare tar till sig kunskap om de får jobba i sin egen takt och med sådant som de är nyfikna på (Westerlund, 1994:26). Lärare i Freinetskolan menar att det är svårt att lägga upp undervisning med hjälp av läroböcker eftersom de sällan knyter an till ungas behov, intresse och erfarenheter, vilket är att föredra för att kunna fånga unga och få dem mottagliga för att ta in kunskap (Westerlund, 1994:26).
I Freinetpedagogiken ingår det att ta kontakt med människor som har kunskap och information om de ämnen man arbetar med. När fakta samlats in så bearbetas informationen för att till exempel skapa en utställning, artikel till tidningen eller ett föredrag för klasskamraterna (Forsell, 2005:177). Dessa aktiviteter kan översättas till nätbaserade redovisningsmetoder. Eleverna har stor frihet i sitt kunskapssökande vilket dock kräver noggranna planeringar och uppföljningar av vad de gjort under veckan. Det konstnärliga uttrycket är en viktig del i undervisningen då eleverna måste ges möjlighet att söka kunskap på många olika sätt. Handens och hjärnans arbete värderas lika (a.a:179). I ateljéerna jobbar eleverna med skapande verksamhet vilket skulle kunna innefatta olika skapandeprocesser på datorn.
Tidigare forskning
Under denna rubrik presenteras olika forskares resultat om vad unga lär sig och vilka kompetenser de anses få av att vistas på nätet. Här lyfts även en del kritiska inlägg till nätets närvaro som en motvikt. Här redogörs för lärares inställning till Internet som undervisningsform och hur de axlar detta forum. Även lärarnas pedagogroll kommer att belysas och synen på lärande lyftas. Kapitlet avslutas med att visa på vilka möjligheter det finns att använda sig av Internet för att stimulera lärandet.
Det finns delade meningar om huruvida det går att använda Internet i skolan som en del av undervisningen, bland annat har många kritiska röster hörts om det ”farliga” Internet och oron över vad unga möter där växer bland den vuxna generationen. Faror som exempelvis pedofiler är något som det talas mycket om. Enochsson (Jobring, 2006:105) framhåller dock att unga genom sitt nätkommunicerande skaffar sig erfarenheter som lär dem att bedöma och hantera olika situationer. Hon hänvisar till Andersson (Internetanalytiker) som uppskattar att de flesta tonårstjejer (97-98 %) vet när de har med en ”ful gubbe” att göra. En del lärare känner sig stressade över att inte ha kontroll över vad eleverna hittar och gör på Internet (Rask, 1999:18) men Rask menar att Internet egentligen inte innehåller något som inte hittats i andra medier tidigare (http://www.kks.se, tillgänglig 2008-11-01). Problemet är att det nu finns betydligt mer lättillgängligt.
Sociala kompetenser
”Ungas kommunicerande och strävan efter sociala samspel online leder till att den sociala kompetensen utvecklas” (Löfberg, http://www.bibl.vgregion.se, tillgänglig 2008-09-26). Genom Internet går det lätt att skapa ett stort kontaktnät. Här finns massor med communities och forum att träffa människor med till exempel samma intressen för att utbyta tankar eller information med. Det är ofta med hjälp av andra människors erfarenheter som vi lär oss saker (Enochsson i Jobring, 2006:173). Flera studier visar också att datoranvändning har en positiv påverkan på ungas socioemotionella utveckling och att datorn i ett klassrum kan fungera som en social mötesplats. Ju skickligare unga blir på att arbeta i grupper kring datorn ju mer förändras deras interaktionsstilar. Vid datorn övar sig unga i turtagning, att vara läromästare för varandra och att samspela (Fatouros, Downes & Blackwell i Appelberg & Eriksson 1999:26).
83 % av ungdomarna i medierådets undersökning Ungar och Medier (2008. www.mediarådet.se, tillgänglig 2008-10-21) använder Internet för att chatta. Att vara online och umgås med både kända och okända ger sociala färdigheter, det vill säga unga tränas i att samspela med andra. När unga är online kan de vara anonyma vilket underlättar kommunikationen runt känsliga ämnen eller för människor som är väldigt blyga. Nätet ger alla möjlighet att utrycka sig. Unga får här chans att vara aktiva i diskussioner som de annars ställs utanför. Nätet kan även fungera som ett forum för blyga människor att skaffa sig sociala nätverk där de kan utvecklas mot en tryggare person (Enochsson i Jobring, 2006:108).
Identiteten utvecklas i ett socialt samspel
Debattörer och teoretiker menar att villkoren för barns och ungas utveckling har förändrats i sådan takt att skillnaden mellan två generationer är idag så stor som om vi härstammade från två olika världar (Hernwall, 2003:22). Om vi ser på unga i studien, ur ett sociokulturellt perspektiv, så söker de oftast en vuxenidentitet som kräver ett experimenterande och ett utforskande av olika roller, vilket anses främja utvecklingen mot en egen identitet och förhoppningsvis ge en stabilare självbild (Hwang & Nilsson, 2003:231).
Enligt Bodil Jönsson är självbilden en viktig del i hur man som elev presterar i skolan. Hon menar att unga skapar en självbild genom andra människor och på Internet ges stora möjligheter att få
bekräftelse via människors återkoppling på sina tankar och handlingar och utifrån detta skapa en bild av sig själv (Jönsson, 2000:10).
Komplext tänkande av datorspel
Många, framförallt unga killar, använder datorn till att spela olika typer av spel online. En del lägger mycket tid på detta, så mycket att det kan tänkas att hjärnan och kognitionen påverkas (Klingberg, 2007:129). Folkhälsoinstitutets rapport visar att det går att se en positiv effekt på spatiell förmåga och på reaktionstider hos datorspelande unga (a.a:133). Att spela skapar ett komplext tänkande och utvecklar även ungas sociala sidor precis som lagsporter (Agebäck & Segerstedt, http://www.aftonbladet.se/debatt/article1282881.ab, tillgänglig 2008-09-26). World of Warcraft (WoW) är ett onlinerollspel som enligt Persson (http://www.kks.se, tillgänglig 2008-10-25) tränar samarbete, gruppsykologi, etik och moral, ledarskap och kreativitet. I Botkyrka använder de sig av denna nätmötesplats i undervisningen och förmodligen är det något som mer och mer kommer att ta plats i skolorna. Persson tror att denna typ av sociala spel kommer att påverka samhällsutvecklingen och att det är ett bra sätt att gynna demokrati och jämställdhet (a.a.).
Jonas Linderoth hävdar att datorspel kan användas på flera sätt än bara som underhållning. I sin bok Datorspelandets Dynamik (2004) lyfter han datorspelens berättandeform, och tar också upp hur barn och unga tänker när de väljer spelkaraktärer. Spelen ger en möjlighet att sätta sig in i andra roller och utifrån dem tolka och uppleva världen. ”Rollspel handlar mycket om identitetssökande och identitetsskapande” (Linderoth, 2007:42). Han lyfter också tanken om att använda sig av spel i utbildningssyften (http://www.kks.se, tillgänglig 2008-11-17).
Gärdenfors (2001:24) framhäver simuleringsprogrammens nytta när det gäller att få elever att förstå till exempel olika händelseförlopp eller hur saker hänger ihop. Han tar datorspelet Sim City som ett exempel där unga spelare får en viss förståelse för hur en stad fungerar. Det gäller att skapa harmoni och balans mellan de olika områdena som staden bygger på annars fungerar det inte.
Skriv- och läsbaserat medie
Den mesta kommunikationen på Internet sker skriftligt och för att kunna vara delaktig måste unga alltså både vara läs- och skrivkunniga vilket kan motivera dem att lära sig läsa och skriva (Enochsson i Jobring, 2006:108). Richardson (2006:21) menar att elever genom att blogga lär sig att läsa mer kritiskt och analytiskt samt att skriva tydligare. Genom att läsa andra elevers bloggar får de även övning i att tolka och reflektera runt texter och bli delaktiga i andras texter. Genom skrivandet får de träning i att uttrycka sig och hur de kan fånga sin publik. Internet ger en möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och tillsammans med andra konstruera kunskap (Richardson, 2006:43). ”Learning is a continuous conversation among many participants” (Richardson, 2006:90).
Informationshantering
I dag tränas vi både i problemlösning och i att hålla en massa information i minnet. Klingberg (2007:151) talar om arbetsminnets ökade kapacitet till följd av all information och annat som vi tvingas hantera idag. Media, informationsteknologi och spel kan vara bidragande orsaker till att vårt arbetsminne och vår problemlösningsförmåga ökar och att vi därmed lyckas bättre på IQ-tester idag.
Lena Nydahl kallar barn födda 1993 eller senare för google-generationen. Enligt Nydahl är unga idag duktiga på att hantera datorer och ta sig fram på olika webbplatser, men enligt forskning saknar många informationskompetens och sökfärdigheter vilket gör det svårt för dem att använda datorer i lärande syfte (http://www.diu.se, tillgänglig 2008-11-17). Gärdenfors är dock inte övertygad om att IKT som det används idag har några fördelar när det gäller kunskapsinhämtning jämfört med mer traditionella metoder (2001:21). Internet tillhandahåller elever med lättillgänglig information men det betyder inte att eleverna tillägnar sig kunskap. Kunskap uppnås genom att bearbeta och tolka information. Gärdenfors hänvisar till kritiker som menar: ”/…/att det inte är information som är målet för lärande utan kunskap” (Gärdenfors, 2001:21). Han ser även en fara i att elever inte själv kan skilja på information och desinformation och framhåller att de behöver både handledning och träning i källkritik. De behöver också hjälp att sätta in saker i ett sammanhang för att kunna förstå och använda sig av informationen (a.a. 2001:21). Många lärare menar också att elever lätt ”flyr” från de uppgifter de fått för att det finns så mycket annat som
lockar på Internet. I sökande efter fakta är det mycket annat som poppar upp på skärmen och stör deras fokusering på själva uppgiften.
Tapscott menar att allt unga möter på nätet ger dem en medvetenhet om olika företeelser och som också skapar ett kritiskt tänkande (Jobring, 2006:108). När vi frångår textböcker och allt mer söker information via nätet är det viktigt att veta var det går att leta efter tillförlitlig information. Elever måste lära sig att vara kritiska till den information de hittar och kunna skilja bra från dålig (Richardson, 2006:129-130). Genom sitt dagliga sökande på nätet skaffar sig elever erfarenheter och kunskap om var de hittar bra sidor att använda sig av. 46 % av lärarna i KK-stiftelsens rapport om attityder, tillgång och användande av IT i skolan (ttp://www.kks.se tillgänglig 2008-10-25) tycker att elevers medvetenhet när det gäller källkritik har ökat.
Etiskt perspektiv online
Slouka (1995) ser en fara med de valmöjligheter till verkligheten som virtuella världar erbjuder eftersom viktiga faktorer som demokrati, sanning och etik försvinner (http://www.hb.se/ tillgänglig 2008-04-27). Mäenpää (1999) framhåller verklighetens suveränitet när det gäller skapandet av sociala kontakter och med dem känslan för empati. Han menar att de barn och unga som har mer datorkontakt med jämnåriga än verklig kontakt får stora hål i de sociala färdigheterna. Empati är något som tillägnas tidigt i livet och som är väldigt svårt att lära sig som vuxen. Utan empatisk förmåga går det inte att känna omtanke för andra vilket skapar väldigt egocentriska människor (http://www.forum-fet.fi/apr99/nordfolk.html tillgänglig 2008-09-27).
I gemenskapen föds moralen (Klein i Wagner, 2004:78).
I cybervärlden är jag fri att välja mina gemenskaper./…/ I den fysiska möteskulturen tvingas jag däremot att umgås med personer vars åsikter jag inte delar. Värderingar som utmanar mitt tänkande kan här inte klickas bort (Wagner 2004:78).
Enochsson (2006:93) vittnar om att många lärare hellre vill satsa på alternativ till Internet eftersom unga lätt fastnar framför skärmen och menar att unga behöver träna på verkliga möten där de får stå för sina åsikter öga mot öga. Rask frågar sig istället om det kan vara så att skolans arbete med värderingsfrågor kan ha fått en extra skjuts i och med nätets närvaro (http://www.kks.se/tillgänglig 2000-11-17). Vi har fått ett större behov av att diskutera etik, källkritik och värderingsfrågor i och med Internets stora utbud av information. Youtube är en av många omtyckta Internetsajter som
unga ofta besöker. Här kan man enligt Humlebo hitta många klipp som kan skapa intressanta diskussioner runt etik, moral, demokrati med mera (http://www.kks.se/, 2007.65. tillgänglig 2008-11-23).
Virtuella världar
Turkle framhåller sin oro för att vi genom virtualisering skapar en snedvriden bild av verkligheten. Enligt Turkle framstår det konstgjorda ofta som mer intressant och tar naturprogram som exempel. Dessa får naturen att framstå som dramatisk och alltid fylld med spännande händelser. (http://www.hb.se/, tillgänglig 2008-04-27). Gärdenfors (2001:24) anser ändå att den virtuella världen kan användas som komplement till den verkliga för att skapa situationer som man av olika skäl inte kan utsätta elever för i verkligheten.
Teknik
Den nya tekniken ses som en självklarhet för unga. Deras erfarenhet och avspända sätt att förhålla sig till denna teknik är det som Rask anser provocerar vuxna mest. Tekniken är så självklar för unga att den därför upphör att existera och blir istället genomskinlig (Hernwall, 2003:53). Unga är mer intresserad av vem de kommunicerar med på andra sidan än hur tekniken fungerar. Rask menar att eftersom unga har naturaliserat tekniken och Informations- och kommunikationsteknikens möjligheter, blir dess potential endast tydliga med ett nytt pedagogiskt tänkande (a.a:56).
Hur lärare ser på Internet i undervisning och hur ser lärarnas roll i skolan ut.
Enligt studien IT i skolan använder sig allt fler svenska lärare av Internet i undervisning (http://www.kks.se/, tillgänglig 2008-10-25). 37 % av lärare använder sig av Internet i undervisningen dagligen eller någon, några gånger i veckan, 43 % använder det någon eller några gånger per termin, 19 % använder det varannan vecka eller några gånger i månaden (http://www.kks.se, tillgänglig 2008-10-25). Det framgår också att oavsett ålder använder sig lärare ungefär lika mycket av Internet i undervisningen och andelen lärare som ser fördelen med att
använda datorn som pedagogiskt verktyg ökar (a.a:40). I 2006 års undersökning kan man se att lärare ser IT som ett hjälpmedel för att stimulera det kritiska tänkandet, simulering av förlopp och att kommunikation mellan elev och lärare underlättas (http://www.kks.se, tillgänglig 2008-10-13). Skarin visar på att cirka hälften av Sveriges lärare upplever att de har för dålig tillgång till datorer och de flesta tycker att de har för dåliga kunskaper om IT (http://www.skolutveckling.se, tillgänglig 2008-11-17). De flesta av dagens lärare räknas emellertid inte till den digitala generationen det vill säga de är inte födda 1985 eller senare och har inte skaffat sig de erfarenheter som unga födda under denna tid har. Utvecklingen har skett så fort att det är svårt att hänga med i de miljöer och vanor som unga har skaffat sig, vilket gör det svårt att hitta sätt att använda sig av dessa för att skapa intressanta lärandeformer (http://www.cfl.se/, tillgänglig 2008-09-26). Den norska rapporten ”ITU Monitor 2007” (2007) visar att det är svårt att integrera IT i undervisningen på ett tillfredsställande sätt och största anledningen till detta är att lärare har svårt att förena pedagogik och teknik så att det blir något bra av det (http://itforpedagoger.skolverket.se/, tillgänglig 2008-10-02).
Skarin talar om behovet av en ny pedagogik vid IKT-användande och att lärare behöver utveckla rollen som möjliggörare och bollplank (http://www.skolutveckling.se, 2008-11-17). ”I tider av snabb förändring kan erfarenhet vara en belastning” (Rask, 2006:4). En ny kultur håller på att växa fram där unga inhämtar kunskap på helt andra sätt än tidigare generationer gjort. I en konfigurativ kultur lär sig barn och vuxna av sina jämnåriga. IKT-området är ett bra exempel på en konfigurativ kultur eftersom barn och unga ofta fungerar som handledare för varandra. I dag anses vi även stå med ett ben i en prefigurativ kultur, det vill säga att vuxna lär av barn. Den unga IKT-generationen har följaktligen något att lära den äldre, vilket många lärare upplever som ett hot mot den traditionella lärarrollen. Det är lätt att hamna i gamla spår när osäkerheten inför det nya blir för stor. Ofta väljs kanske tryggheten i de gamla undervisningsmönstren när vi inte riktigt behärskar det nya. Den gamla undervisningsmetoden av förmedlingspedagogik är dock oförenlig med nyare tankar om att unga själv konstruerar kunskap genom ett undersökande, reflekterande arbetssätt. Med Internets informationstillgång sätts även lärarens roll som kunskapsbärare i gungning då information idag finns så lättillgängligt.
En god lärare kan aldrig ersättas av ett datorprogram. Han eller hon behövs inte så mycket för att förmedla fakta, men för att förklara samband - att lyfta fram de mönster som eleverna behöver se för att förstå det de lär sig (Gärdenfors, 2001:25).
Tiberg med flera menar att den stora utmaningen för skolan är att utveckla pedagogik som genom den nya tekniken och kommunikationsmönstren kan skapa intressanta och stimulerande undervisningsmetoder (Tiberg mfl. http://www.skolutveckling.se, tillgänglig 2008-11-18). Många studier visar att motivation och engagemang ökar med IKT kopplat till lärsituationer vilket i sin tur främjar lärandet (http://www.skolutveckling.se, tillgänglig 2008-11-17). Åsa Sundelin som jobbar som mediepedagog uppmanar oss lärare att befolka och dra nytta av de virtuella rum som eleverna befinner sig i och använda kraften som finns här för lärande (2007:70). En utveckling håller på att ske där IKT får en allt större roll i skolans värld. ”Internet TV och underhållningsindustrin betyder långt mer idag för ungas lärande än för bara några år sedan” (http://itforpedagoger.skolverket.se/, tillgänglig 2008-11-18).
Datorn som ett pedagogiskt verktyg
För att kunna använda IKT som ett pedagogiskt redskap så måste det till en förändring av pedagogiken. Enligt Papert (1996:78) hänger lärarens syn på datorer i undervisningen ofta samman med deras kunskapssyn och fördömer därmed den traditionella förmedlingspedagogiken (instruktionismen). Istället rekommenderar han en syn på lärande som innebär att barnen själva konstruerar sin kunskap (konstruktionismen). Strandvall poängterar också den processinriktade pedagogikens fördelar för ett livslångt lärande (http://vwww.abo.fi/, tillgänglig 2008-11-18).
Hur Internet kan användas i undervisningen
Detta stycke handlar om hur det går att förändra våra pedagogiska mönster och utmana lärandet med hjälp av den nya tekniken i ungas virtuella värld. För att belysa hur det går att skapa lärandetillfällen på nätet har vi samlat andra forskares och pedagogers beskrivningar om hur de har använt sig av nätet i sin undervisning.
En pedagogisk förändring
Rask ställer sig frågan om det är så att vi kommit till en ståndpunkt i utvecklingen då det är dags att byta utbildningsdogm från ”att lära för livet” mot ”att lära för nuet”. Rask menar att det gäller att
skaffa den kompetens som nuet efterfrågar om vi ska vara anpassningsbara i denna föränderliga värld. Det behövs därför diskussioner om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap och vilka kunskaper som behövs i framtiden (Lpo94, 1994:6). Med tanke på vilken explosionsartad utveckling tekniken gjort på kort tid kan det därför kännas som en omöjlig uppgift att försöka sia om framtidens kompetensbehov Att lära sig hur man lär blir den kunskap som därför blir mest intressant och överlevande enligt Rask (Rask, 2002:10).
Skolverkets undersökning visar att unga kommunicerar och skapar med hjälp av nya medier och nya tekniker när de är lediga från skolan. Men att de alltför sällan får användning av den kompetensen i skolarbetet (http://itforpedagoger.skolverket.se/, tillgänglig 2008-10-02). Rask efterlyser ett nytt sätt att tänka och att vi måste gå från utlärande till inlärande i vårt sätt att betrakta lärandet och även från läraraktivitet till elevaktivitet när vi planerar vår undervisning. Han menar att nätet innehåller material som många gånger är av mycket högre kvalité än traditionella läroböcker, som exempelvis avancerade doktorsavhandlingar och internationella forskningsrapporter. Rask påvisar även det undermåliga material på Internet som är vilseledande och som även kan vara manipulativt (Rask, 2002:24).
Fredrika Bremergymnasiet i Haninge har skapat en community som de kallar V-klass, virtuellt klassrum. Alla elever har egen profilsida som fungerar ungefär som på Lunarstorm och Playahead. Här kan både elever och lärare kontaktas och för de som missat en lektion finns anteckningar och utbildningsmaterial från lektionstillfällen utlagda på nätet (http://www.kks.se, tillgänglig 2008-11-18). Elgg är en lärplattform som fungerar på liknande sett som Lunarstorm, Playahead och MySpace fast med lärandet i centrum. Meningen är att här hitta andra människor med samma intressen som en själv och tillsammans föra lärandet vidare inom olika ämnen (http://www.kks.se, tillgänglig 2008-10-13).
Skarins analysrapport (2007:23, http://www.skolutveckling.se/, tillgänglig 2008-11-17) visar att både lärare och skolledare ser ökade möjligheter till internationella kontakter via nätet. Det finns en rad mötesplatser där det går att utveckla kontaktnät med skolor och organisationer från andra länder. eTwinning är en satsning av Europeiska kommunissionen där pedagoger kan få stöd och verktyg för att kunna starta internationella samarbeten. Rafi.ki är en community där det går att utbyta erfarenheter och samarbeta med skolor i hela världen. Andra nätverk med liknande funktioner är: iEarn, Global SchoolNet och Travel Buddy (http://itforpedagoger.skolverket.se/, tillgänglig 2008-10-25).
Anders Odeldahl (språklärare i Älvsjö) använder sig gärna av Internet för att bevaka nyheter i olika länder och menar att detta är ett utmärkt forum för språkträning. Eleverna får i uppdrag att bevaka nyheterna för att sedan göra kultur-, sport-, musik- eller nyhetsinslag på det språk de studerar och redovisa i form av ett nyhetsprogram (2004:3 http://www.kks.se, tillgänglig 2008-10-13).
Nätet kan också fungera som stöd för elever med svårigheter. Matematikläraren på Broängsskolan i Botkyrka började filma genomgångar av matematiklektioner för att elever med svårighet skulle kunna få bättre stöd. Filmerna lades upp på Internet via podcasting så att eleverna fick tillgång till dem även hemifrån (http://www.kks.se, tillgänglig 2008-10-13, s.4-5).
Richardson (2006:21) talar om bloggar som en möjlighet för elever och lärare att mötas. Han menar att blogg också kan fungera som en typ av digital portfolio där eleverna kan samla sitt arbete och kan gå tillbaka och se sin utveckling. Genom respons på sin blogg får de möjlighet att ta till sig andra människors kunnande och åsikter om det de skriver om. Att lära tillsammans i diskussion om olika ämnen är ett redskap för att tillägna sig kunskap. Elever kan uppmuntras att dela med sig av sina kunskaper och frångå konkurrenstänkandet och därmed få större möjlighet att föra kunskaper vidare.
Metodbeskrivning
I denna del klargörs vilken typ av metod som har använts. Vår undersökningsgrupp presenteras och här redogörs också för hur studien genomförts. Kapitlet innehåller även en rubrik under vilka de forskningsetiska övervägandena behandlas. Validiteten i vårt arbete tydliggörs och vår analysmetod presenteras.
Metodval
Undersökningen består av en både kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod (Patel & Davidsson, 2003:52). Detta för att skapa större förståelse för vårt insamlade material. Det finns ofta en hel del att vinna genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder då dessa kompletterar varandras svagheter och styrkor (Holmes, 1997:85).
Den kvantitativa undersökningen har bestått av enkäter. Med ett större underlag och med många likstämmiga svar kan resultatet i enkäterna ses som statistiskt representativt vilket gör undersökningen mer intressant och trovärdig (Holmes, 1997:87).
För att få en uppfattning om lärares och elevers åsikter skiljer sig åt har vi valt att utföra en komparativ undersökning och därför delat ut enkäter (se bilaga C och D) med liknande frågor till lärare och elever. Med enkätfrågor finns dock risken att frågor misstolkas så för att säkerställa en del svar utfördes även en kvalitativ undersökning i form av intervju med en lärare på högstadiet (se bilaga E). En intervju ger större möjlighet att styra samtalet för att få svar på det man vill komma åt. Syftet med kvalitativa undersökningar är att få en bättre förståelse för det man studerar (Holmes, 1997:94). Genom samtal väcks nya frågor och ger fler infallsvinklar på det vi talar om. Vi ansåg det vara värdefullt att få intervjusvaren lagda till enkätsvaren för att få en mer heltäckande bild av hur dator och Internet används pedagogiskt i de skolor vi undersökt. Enligt Holmes (1997:87) kan den kvalitativa informationen läggas till den kvantitativa undersökningen och därmed kan de båda undersökningarna stärka varandra.
För att få inblick i hur det går att använda sig av Internet i undervisningen har det genom virtuella fältstudier på bland annat Playahead och MSN studerats vad ungdomarna gör och vilka kompetenser de utvecklar genom sitt användande av nätet. De ungdomssajter som granskats i undersökningen är långt ifrån de enda. Det finns idag uppemot 150 olika ungdomssajter i Sverige som dagligen besöks av barn och ungdomar (Andersson, föreläsning, 2006-11-09).
För att bekräfta det som framkom i undersökningen har forskningsrapporter som handlar om ungas kompetenser i samband med Internet- och datoranvändande granskats. För att få syn på hur det går att använda sig av Internet i undervisning har det även tagits del av rapporter från bland annat KK-stiftelsen som handlar om hur olika skolor och lärare använt sig av Internet för att skapa intressanta undervisningsmöjligheter. Eftersom delar av frågeställningen varit svåra att besvara på grund av svårigheter att få fram tillräckligt med underlag, har vi tagit del av andra forskningsrapporter för att stärka det vi har sett och kommit fram till. Dessutom har vissa dokument som till exempel Läroplanen Lpo94 (1994) studerats för att säkerställa skolans uppdrag vad gäller de punkter som studien berör.
Undersökningsgrupp
Undersökningsgruppen består av 65 flickor i årskurs 8, 36 flickor i årskurs 6 och 45 pojkar i årskurs 8 och 21 pojkar i årskurs 6. Ungdomarna går på tre olika skolor i Stockholms- och Lund- området. Lärarna i undersökningen representeras av 3 manliga lärare och 6 kvinnliga lärare i blandade åldrar från två olika skolor också från Stockholm och Lund.
Flera krypin på Playahead har studerats och även andra nätsidor som MSN har ingått i de studier vi bedrivit på nätet. Till undersökningen valdes ungdomar i åldrarna 12-16 år, för att de troligtvis har hunnit skaffa sig en hel del erfarenhet inom informations- och kommunikationstekniken (IKT). Dessa 12-16 åringar benämns som unga i undersökningen.
Genomförande
När vi våren 2008 bestämt oss för att fortsätta vår tidigare studie om unga och Internet valde vi en frågeställning som riktade sig mot skolan och ungas vinningar av sitt Internetanvändande. Projektplanen skrevs och vi började läsa in oss på litteratur som berörde vårt ämne. Innan sommaren förhörde vi oss på olika skolor om det var möjligt att dela ut enkäter bland elever och lärare, ett brev som beskrev vår undersökning delades ut till rektorerna (se bilaga A) och efter godkännande i september delades enkäterna ut. Efter att vi fått tillbaka materialet bearbetades och analyserades de 167 enkäterna riktade till unga och de nio enkäterna riktade till lärare.
Under hela denna period vistades vi på nätet och besökte olika communities, bloggar med mera för att få en inblick i ungas Internetagerande. Dessa virtuella fältstudier på Internet gör oss till etnometodologiska forskare när vi undersökt ungas Internetkultur (Patel & Davidsson, 2003:34). Det var framförallt Playahead och MSN som studerades. På Playahead behövs det ett ”krypin” för att få tillgång till bloggar, dagböcker, gästböcker (GB), bilder, vänlistor etcetera. Vilket införskaffades. MSN är en direktkommunicerande sajt där både gamla och nya vänner addades för att göra det möjligt att föra en chattkommunikation. Att själv vara närvarande och studera hur unga använder olika forum på nätet skapar en bra bild av vilka kunskaper och kompetenser unga utvecklar. Lärarintervjun genomfördes och analyserades i oktober och utgick från frågorna i enkäten riktad mot lärare. Den transkriberades och sammanställdes för att jämföras med enkätresultaten från samma målgrupp.
För att förankra arbetet har även andra forskningsrapporter som utförts med samma målgrupp och runt samma ämne studerats. Processen när materialet sorterats för att finna mönster i vår undersökning är induktiv (Patel & Davidsson, 2006:33).
Validitet
Av de 180 ungdomar som tilldelades vår enkät fick vi tillbaka 167 vilket gjort att vi fått ett stort underlag från denna grupp. Däremot var det svårare att få in ifyllda enkäter från lärargruppen. Eftersom det var få lärare, 9 av 38, som besvarade enkäterna blir resultatet av undersökningen inte statistiskt representativ. Holmes (1997:201) menar dock att för att inte förlora översikten ska vi inte samla på oss ett för stort informationsmaterial.
Att uttala sig om vilka kompetenser unga skaffar sig genom sitt Internetanvändande känns inte reliabelt utan stöd från tidigare forskning. Andra forskningsrapporter har därför studerats i syfte att hitta likheter med det som framkommit i vår undersökning. Därmed har en del av de förmågor som unga anses skaffa sig kunnat identifieras. Många av de forskningsrapporter som studerats i undersökningen har gjorts i Medierådets och KK-stiftelsens regi vilka i grunden är positiva till IT som stöd i undervisningen. Detta gör att de kan ha presenterats på ett ledande sätt i positiv riktning. Som motvikt valdes därför att också presentera kritiska röster i undersökningen.
Den insamlade informationen måste vara både reliabel och valid. Skulle svar erhållas på annat än det som valts att undersöka kan inte svaren användas då det inte ger svar på vår frågeställning (Holmes, 1997:167). En del av frågorna i enkäten till unga misstolkades vilket gjorde svaren delvis oanvändbara och därmed minskade underlaget inom de frågorna. Undersökningen har dock både hög validitet och reliabilitet då de flesta svar i undersökningen varit någorlunda samstämmiga och dessutom kunnat styrkas genom andra forskningsrapporter inom samma ämne. Vi har fått svar på de frågor vi ansett vara relevanta för att få ett tillförlitligt resultat och genomfört en noggrann bearbetning av vårt insamlade material.
Forskningsetiska överväganden
I undersökningen har det strävats efter att efterleva de grundläggande individskyddskraven gällande information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande. I ett brev (se bilaga A) som skickades ut med enkäterna berättade vi vem vi var och vad vår undersökning handlade om. Vi poängterade att deltagandet var frivilligt och att de som valde att ingå i undersökningen skulle vara anonyma i vår framställning av resultaten. Brevet tillhörande de enkäter som riktade sig till unga var ställt till föräldrar och elever men då frågorna inte var av sådan karaktär att samtycke från föräldrar behövdes nöjde vi oss med lärarens, vilket enligt de forskningsetiska principerna är korrekt (Vetenskapsrådet, 2002:9). Skola och lärare erhöll också ett brev med information om vem vi var, vårt syfte, att deltagarnas anonymitet försäkrades och var vi tänkt publicera undersökningen. Med detta anser vi oss uppfylla de krav om information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande som de forskningsetiska principerna ställer (Vetenskapsrådet, 2002:6). Däremot har inte de personer informerats vars krypin och egna sidor granskats på Playahead. Detta med anledning att unga som vistas på dessa ungdomssajter delvis redan är anonymiserade, då de oftast använder smeknamn istället för riktiga namn. Det som vi läste i deras gästböcker, i bloggarna och i chattrummen etcetera har inte presenterats på ett sådant sätt att man kunnat förstå vem som skrivit vad. Dessutom ansågs det inte etiskt oärligt att undersöka de omtyckta bloggar som vi tagit del av för undersökningen, detta med anledning av att författarna till bloggarna försörjer sig på att synliggöra sina liv och sina åsikter.
(Vi har i vårt arbete tackat de lärare och elever som ställt upp och gjort vår undersökning möjlig.)
Analysmetod
En hermeneutisk forskningsmetod passar till forskningsfrågor som försöker ge svar på vad olika företeelser betyder för specifika grupper av människor. Eftersom vi undersökt betydelsen av Internet för ungas lärande och som instrument för lärare att tillgå i undervisningen tycktes denna metod lämpa sig bra för undersökningen. I en hermeneutisk forskningsmetod måste forskaren lägga ett pussel av intervjuutsagor, fältanteckningar och annat för att passa in de olika delarna och få en meningsfull helhet. Man använder sig av tolkning som analysredskap. De resultat vi fått har tillsammans med andra forskares teorier tolkats och analyserats för att få klarhet i huruvida det går
att se ett lärande, kompetensanskaffning i ungas Internetagerande och om lärare använder sig av detta forum för att främja lärandet (http://www.infovoice.se, tillgänglig 2008-11-06).
Resultatbeskrivning
I detta kapitel kommer först en sammanfattande text. Därefter redogörs för vad våra enkäter gett för svar på frågor om ungas nätanvändning och huruvida man kan se ett lärande i detta. Först redovisas enkätsvaren på enkäter riktade till unga och sedan redovisas enkäter riktade till lärare. Här kommer även studien från MSN och Playahead beskrivas. Delar av vår lärarintervju kommer också att tas upp.
Undersökningen visar att dagens unga är skapare av en kommunikationskultur som präglar hela deras sätt att leva och lära. Internet tillhandahåller oss med information, diskussion, virtuella världar och communities där vi kan möta, bemöta och bemötas av många (Strandberg, 2006:10). När ungdomar skiljs åt efter skolan säger de att de ses senare på exempelvis Facebook, Lunarstorm, Playahead, MSN , vilket är ord som uttrycker att det handlar om ett kommande möte och en gemenskap (a.a.). På nätet diskuteras vardagliga händelser bland annat vad som hänt i skolan etcetera. Begreppet ”sitta vid datorn” vittnar om vuxnas okunskap om ungas nätagerande. När unga ”sitter vid datorn” umgås de ofta med sina kompisar. Chattsidor som MSN används uppenbarligen främst till att upprätthålla och förlänga kontakten med varandra när tiden för att kunna vara tillsammans väl gått ut.
Enkätsvar
Vår enkätundersökning resulterade i 167 ifyllda enkäter riktade till unga av 180 utdelade och 9 ifyllda enkäter riktade till lärare av 38 utdelade. Enligt enkäten som riktar sig till unga uppger 133 av 167 att de gör flera saker när de är online, vilket synliggör ungas förmåga att kunna hantera många olika saker samtidigt. Exempel på sådana aktiviteter är:
Jag är online på MKN samtidigt som jag gör skolarbeten och är inne på min bilddagbok eller lyssnar på musik (flicka ung enkät, 2008-09-25)
Chattar med kompisar, facebook, kollar bilder, läser bloggar (flicka ung enkät, 2008-09-25)
Pluggar, lyssnar på musik. Jag brukar vara inne på flera sidor samtidigt (flicka ung enkät, 2008-09-25) Pratar med kompisar, tittar mejlen, kollar på bloggar o.s.v. (flicka ung enkät, 2008-09-25)
I detta arbete valdes att inte fokusera på skillnader annat än i frågan vad unga gör på nätet. I undersökningen har vi istället valt ut och presenterar vissa citat utan tanke på vare sig genusperspektiv eller åldersgrupp. I diagrammen som följer redovisas de svar unga har uppgivit på de frågor från enkäten som vi valt att redovisa. Svaren redovisas i procentenheter. I fråga 6 ombads alla unga informanter att i turordning ange vad de främst använder Internet till och resultatet ses i diagram 1 och 2. Det föreligger en viss skillnad mellan pojkars och flickors sätt att använda sig av nätet varför vi valt att dela upp resultatet och redovisa vad flickor respektive pojkar gör på nätet.
Diagram 1
Vad gör tjejer på nätet Chattar Spelar spel Bloggar Lägger in bilder Annat Diagram 2
Vad gör killar på nätet
Chatt
Spelar spel
Bloggar
Lägger in bilder
Annat
Att chatta och umgås är som vi tidigare nämnt det mest primära för ungdomar i åldern 12-16 år. Enkätsvaren visar att ungas nätagerandet är beroende på var i landet de bor och vilka sajter deras vänner vistas på. I Stockholmsområdet är det fler unga som vistas på Facebook, 24 flickor av 24 i en av åttondeklasserna i Stockholm uppger att de är med i facebook. I Skåne verkar Bilddagboken mer omtyckt. Trots att Playahead är en skånsk sajt, verkar den ändå mer populär i
Stockholmsregionen i jämförelse med Lunarstorm som är en Stockholmssajt. I Skåne är tvärtom Lunarstorm mer omtyckt.
Flertalet unga i undersökningen svarar att de föredrar Internetbaserade lektioner framför vanliga traditionella. Av 167 unga är det 119 som anser att de utvecklar ett lärande av att vistas på nätet (se diagram 3).
Diagram 3
Lär du dig något av att vistas på nätet?
Ja
Nej
Annat
Som exempel på vad unga anser att de lär sig av sitt Internetagerande nämner de att: (se även diagram 4)
Man blir bättre på svenska/engelska (stavning) t.ex. (flicka ung enkät, 2008-09-25) Att vara källkritisk. (flicka ung enkät, 2008-09-25)
Stavning, teknik, kommunikation. (pojke ung enkät, 2008-09-25)
Engelska o agera snabbare (pojke ung enkät, 2008-09-25)
Att vara mer social (pojke ung enkät, 2008-09-25)
Eftersom jag ofta letar fakta så lär jag mig ju antagligen av det (flicka ung enkät, 2008-09-25) Jag lär mig att skriva mer (när man chattar) (flicka ung enkät, 2008-09-25)
Diagram 4
Vad lär du dig av att vistas på nätet?
Främmande språk Språk, stava mm Socialt Fakta Teknik övrigt
I lärarenkäten framkom att lärare är uppdaterade om vad unga gör på nätet, men att de inte riktigt vet vilka sidor unga föredrar eller varför. De ansåg sig ha tillräcklig teknisk kunskap men vill ha fortbildning i hur det går att arbeta kring nätet. Flertalet låter eleverna främst använda Internet till att söka faktainformation och hitta bilder men kan tänka sig att använda Internet i undervisningen på fler sätt än vad de gör idag. Åtta av nio lärare kan också se ett lärande i ungas Internetanvändande och tror att det är ett bra verktyg att använda sig av för att skapa lust och intresse för lärande hos eleverna.
MSN
Den virtuella fältstudien som bedrevs på MSN under fyra månaders tid visar att på Internet vistas människor av alla dess slag. Genom att adda 54 personer som hittats i olika forum på nätet, kom vi genom chatten i kontakt med många olika karaktärer. Vissa av de personer vi samtalat med verkar oerhört ensamma och inväntar inte ens svar när de skriver, utan fortsätter att skriva på och berätta om olika händelser i deras liv. Det har upplevts som om de bara suttit och väntat på att någon som de känner ska logga in så att de får möjlighet att prata med någon, vilket kan tänkas att även unga i vår undersökning får erfara i och med att de kan ha hundratals vänner på MSN. Ungefär 15-20 personer har i genomsnitt varit online av våra så kallade vänner på kvällstid. På helgen har det varit det dubbla. Dagligen har vi kommunicerat med cirka 5-10 personer.
Samtalen på MSN har mestadels berört vardagliga händelser i ens liv, om man gjort något speciellt etcetera. Det har även fungerat som ett forum för att diskutera olika ämnen som exempelvis denna undersökning. MSN är en utmärkt instans för att få vetskap och inblick i andras människors liv. Enligt vår undersökning chattar unga mestadels bara med kompisar de redan känner.
Den virtuella fältstudien som genomfördes visar dock att människor inte alltid är de som de utger sig för att vara. Även vuxna söker bekräftelse på nätet. Vi tolkar det som att nätet kan locka till att ljuga om vem man egentligen är. Detta troligtvis för att den virtuella världen kan upplevas som fiktiv. Om man inte träffat personen man kommunicerar med utan endast kommunicerar via skrift blir det lättare att framhäva positiva sidor av sig själv istället för sämre. Avsaknaden av det riktiga mötet gör att det är lätt att spä på och göra sig mer attraktiv för personen på andra sidan skärmen. På nätet blir alla tilltalande.
Under dessa månader på MSN har kommunikationen visat spår på flera olika missuppfattningar. Det är således lätt att missuppfatta varandra genom en textbaserad kommunikation. För att framhäva sinnesstämningar finns en mängd olika uttryckssymboler (smilies) som exempelvis visar att man är ledsen, skrattar, ser bekymrad ut, är frågande, flirtar och så vidare. Om en vän skickar en rolig smily, går den att lägga till på uttryckssymbollistan. Dessa uttryckssymboler är oerhört viktiga när det kommuniceras via skrift. Figurerna förstärker texten så att det för mottagaren blir mer begripligt när man exempelvis skojar, retas, ställer sig frågande och så vidare. Det finns även flertalet förkortningar för sinnesstämningar i skriven form som exempelvis *L*= Ler, *S*= skrattar. Genom att använda sig av uttryckssymboler liknar kommunikationen mer ett riktigt samtal. Studien visar dock hur lätt det är att falla in i en jargong när man kommunicerar via chatt. Skärmen ger en anonymitet som får utövaren att bli både modigare och kaxigare än i verkliga livet på både gott och ont: ”Jag är kaxig i verkligheten, men kan vara jättekaxig på nätet.” (ungdom 12 år, intervju 2006-12-06).
Playahead
Playahead (PA) är en community som startades av tre ungdomar i Helsingborg 1998 och som snabbt växt till ca 1 miljon medlemmar (www.playahead.se). Här bedrevs en virtuell fältstudie under tiden 2008-07-01-2008-08-01, då ungas egna sidor som kallas ”krypin” studerades. I ett krypin kan man exempelvis se personens blogg, vänlista, favoritmat, sysselsättning, klädstil och GB (gästbok) där det skrivs kommentarer till personen bakom sidan. Egna utlämnande texter publiceras och man skriver kommentarer om kompisar, ofta kärleksfulla men även en hel del elaka. Dessutom läggs det ut foton på vänner, familj, husdjur etcetera. Detta för att besökaren ska få en bild av vem personen är som har krypinet/profilen. Bilderna byts ideligen ut, förmodligen för att det ska vara spännande och nytt för den som besöker profilen. Även intima fest- och hångelbilder på unga och deras partners är vanligt förekommande på många tonåringars egna sidor. Baksidan av sajter som Playahead är att dessa foton kan kopieras och utnyttjas för tråkiga ändamål såsom mobbing och trakasserier, vilket kanske inte alla unga tänker på. Dessa ofta avklädda foton som publiceras skapar troligtvis ideal av hur unga förväntas att klä sig och att vara på. Enligt vår undersökning är språket på sidor som Playahead och Lunarstorm ofta tufft och ganska fräckt och ideligen kommer frågor om man funnit någon att hångla med, vilket gör Playaheads åldersgräns på 13 år befogad. Dock fick vi vetskap om på ett föräldramöte att på ungdomssajten Hamsterpaj http://www.hamsterpaj.se/ tipsas barn och unga om hur de kan kringgå Internets olika miniåldrar.
På Hamsterpaj går det att erhålla ett användbart personnummer som tillhör en autentisk person i Sverige.
Studien på Playahead visar att det är ett användbart forum för ungdomar att prata av sig och med anonymiteten som skydd även få svar på frågor som de annars inte vågar ställa. Playahead har anställda som svarar på ungas frågor om kärlek, sex, relationer etcetera. På sidor som Playahead kan de prova sin identitet, visa upp sig och därmed få bekräftelse och respons vilket utgör en viktig ingrediens i sökandet efter en identitet.
Analys
I denna del kommer resultatet som framkommit i undersökningen att tolkas och analyseras.
När empirin analyserats i förhållande till tidigare forskning och teorier om utveckling och lärande, har det tittats på samband och avvikelser i de resultat som framkommit.
De kompetenser unga skaffar sig genom sitt nätagerande kommer här att belysas samt lärares inställning till och användning av Internet i undervisning. Här kommer även att diskuteras vilka möjligheter det finns för Internet i skolan. För att få syn på vilka kompetenser unga utvecklar genom sitt Internetanvändande måste det även beaktas vad unga gör på nätet och hur det gagnar lärandet. För att tydliggöra hur unga skapar erfarenheter och kunskap delas dessa olika påstående upp i områden där vi kunnat se dessa kompetensbeskaffningar.
Kompetenser
Social kompetens genom chatt
Idag finns nya möjligheter att samspela och interagera med andra människor. Med Internet har en ny social arena skapats där vi kan utbyta tankar och mäta våra kunskaper mot andra. Unga kan hitta flera stora communities och diskussionsforum där de kan utveckla sina teorier och få ytterligare infallsvinklar som vidgar deras seende. I diskusarna på Playahead hittades flera intressanta diskussionsforum där unga provar sina diskussionstalanger.
