Sju pedagogers syn på surfplatta i årskurs 4-6

Malmö Högskola

Lärande och samhälle

Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Sju pedagogers syn på surfplatta i

årskurs 4-6

Seven teachers’ views on the tablet in grades 4-6

Sandra Blad

Dafina Dibrani

Lärarexamen 210 hp Examinator: Stefan Nyzell

Samhällsorienterande ämnen och barns lärande Handledare: Nils Andersson Ange datum för slutseminarium ex. 2013-11-10

2

Abstract

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur användningen av surfplatta ser ut i årskurs 4-6. Anledningen till att vi valde att inrikta oss mot den här åldersgruppen är för att vi tyckte forskningen var bristfällig. Vi vill ta reda på pedagogers syn på sin användning av surfplatta och vilka för- och nackdelar de upplever med surfplatta som pedagogiskt verktyg.

Våra frågeställningar är:

 Hur ser pedagoger i årskurs 4-6 på sin användning av surfplatta i undervisningen?  Vad upplever pedagoger som positivt eller negativt med användningen av

surfplatta?

För att ta reda på våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom årskurs 4-6, tre specialpedagoger och fyra lärare.

Resultatet visar att många pedagoger är positiva till att börja använda surfplatta i undervisningen, men eftersom många utav de endast har en surfplatta i klassrummet är det svårt att bedriva ett bra pedagogiskt arbetssätt kring den. En del har vågat sig på att testa nya undervisningssätt som t.ex. ”flipped-classroom”. Många pedagoger anser att de når ut till fler elever då man kan använda mer sinnen och varierande estetiska

uttrycksformer med surfplatta. Vårt resultat analyserar vi utifrån det sociokulturella perspektivet då surfplattan verkar som en artefakt i skolan. Med vårt resultat kan vi visa på en positiv framtidstro där surfplatta kan komma att bli ett centralt pedagogiskt verktyg.

3

Förord

Under arbetets gång har många tankar väckts och vi har haft intressanta

diskussioner med varandra. Vi är tacksamma att vi har fått skriva i par

eftersom vi tillsammans har kunnat hjälpa och motivera varandra vidare i

skrivarbetet när det stått stilla.

Fördelningen av arbetet har varit följande: inledningen skrev vi tillsammans,

tidigare forskning och teorikapitlet delade vi upp jämnt mellan oss precis

som vi gjorde med metod och genomförandekapitlet. Även resultatet delade

vi upp jämnt mellan oss och diskussionskapitlet skrev vi tillsammans. Trots

att vi haft en fördelning av arbetet har vi alltid gått igenom och korrigerat

texterna tillsammans tills båda varit nöjda.

Vi vill rikta ett stort tack till de sju pedagoger som ställde upp på våra

intervjuer och som delat med sig av sina tankar och erfarenheter. Tack!

Vi vill även tacka vår handledare Nils Andersson för respons och

konstruktiv kritik under arbetets gång!

Till sist vill vi tacka varandra för ett roligt och givande arbete som medfört

många nya kunskaper och ny syn på undervisning!

5

Innehållsförteckning

1 Inledning...s. 8 1.2 Syfte...s. 8 1.3 Frågeställningar...s. 9 1.4 Eventuella avgränsningar...s. 9 1.5 Begreppsförklaring...s. 9 2 Tidigare forskning och teori...s. 11 2.1 Tidigare forskning...s. 11 2.1.1 Digitalt lärande i skolan...s. 11 2.1.2 SAMR-modellen...s. 12 2.1.3 Tidigare uppsatser och artiklar...s. 13 2.2 Teori...s. 14 2.2.1 Sociokulturella perspektivet...s. 14 2.2.2 Artefakter och medierande verkamhet...s. 15 3 Metod och genomförande...s. 17 3.1 Val av metod...s. 17 3.2 Forskningsetik...s. 18 3.3 Urval...s. 18 3.3.1 Presentation av intervjupersoner...s. 19 3.4 Genomförande ...s. 20 3.5 Bearbetning av resultatet...s. 20 4 Empiri och resultat...s. 21 4.1 Användningen...s. 21 4.2 Språkutveckling...s. 23

6

4.3 Samarbete...s. 24 4.4 Koncentration...s. 25 4.5 Lärarens roll...s. 26 4.6 Framtiden...s. 28 4.7 Sammanfattning av resultatet...s. 30 5 Analys och diskussion...…………..………s.32 5.1 Analys av resultatet……….s. 32 5.1.1 Användningen...s. 32 5.1.2 Språkutvecklingen...s. 32 5.1.3 Samarbete...s. 33 5.1.4 Koncentration...s. 34 5.1.5 Lärarens roll...s. 35 5.1.6 Framtiden...s. 36 5.2 Diskussion och slutsats...s. 36 5.3 Vår framtida yrkesroll som pedagoger...s. 39 5.4 Kritisk reflektion över vårt arbete...s. 39 5.5 Vidare forskning...s. 40 Referenser...s. 41

8

1. Inledning

Sen 1990-talet har IT-användningen (informationsteknik) ökat markant i både hem och skola. I början var det stationära datorer som var aktuella och efter några år blev användningen av laptops, såkallade bärbara datorer, allt mer vanligt. Under de senaste 2 åren har ytterligare ett nytt tekniskt fenomen hittat sin väg till klassrummet - surfplattan. Det skiljer sig från olika skolor och klassrum, beroende på kommunen, hur många surfplattor som finns tillgängliga per elev. Pedagogen har oftast stor makt över hur och när surfplattan används i klassrummet. Detta är en väldigt intressant faktor då vi lever i en tid där skolan står i fokus och ett av de mest diskuterade och aktuella ämnena är just om skolan är likvärdig runt om i vårt avlånga land. Om surfplattan har en betydande roll i elevernas kunskapsinhämtning, kan den enskilda eleven påverkas av att användningen av surfplatta skiljer sig beroende på intresse från pedagogens sida? Skolverket (2013) skriver också i sin rapport “Skolverkets lägesbedömning 2013” att skillnaden mellan skolorna gällande elevernas resultat har fördubblats sen 1990-talet, vilket talar för att vi lever i en tid där det spelar väldigt stor roll för eleverna att de redan från början hamnar på en skola som presenterat goda studieresultat. Om sen de goda studieresultaten beror på användningen av mediala redskap kan vi inte uttala oss om. I LGR 11 står det att eleverna ska möta olika uttrycksformer i skolan och att fokus ska ligga på skapande aktiviteter och att de ska utveckla olika uttrycksformer. Surplatta i kombination med traditionella böcker och andra skapande aktiviteter ger en varierad undervisning där alla sinnen och uttrycksformer kommer till nytta. Surfplattan ska vara ett komplement i undervisningen och inte målet med lektionen (Trageton 2005). Som en kontrast till alla positiva rapporter om surfplattan i skolan kommer även kritik från barnläkare som hävdar att barnen, främst de som går i förskolan, får koncentrationssvårigheter vid användningen av denna teknik (Lagercrantz 2013).





1.2 Syfte

9

säkerligen många pedagoger som känner stor osäkerhet kring det nya läromedlet. Tekniken har fått en större betydelse i våra liv och surfplattan förekommer även allt mer i hemmet. Användningen av surfplatta i hemmet och i skolundervisningen skiljer sig markant då man privat kan nyttja den på valfritt sätt medan den i skolan ska fungera och verka som ett pedagogiskt verktyg som ska utveckla elevernas kunskap. Det finns mycket forskning om användningen av surfplattan inom förskolan och de tidigare åren i grundskolan, men vi tycker inte att forskningen inom årskurs 4-6 är tillräcklig och vi kommer därför inrikta vår undersökning inom årskurs just detta område. Vi vill samla kunskap kring detta nya fenomen så att vi och andra pedagoger senare kan motivera beslutet huruvida man använder surfplatta eller inte, och vilka för- och nackdelar det förekommer.

1.3 Frågeställningar:

Hur ser pedagoger i årskurs 4-6 på sin användning av surfplatta i undervisningen? Vad upplever pedagoger som positivt eller negativt med användningen av surfplatta? 


1.4 Eventuella avgränsningar

Vi kommer fokusera på själva surfplattan som ett verktyg och kommer inte välja ut några applikationer att ha som utgångspunkt i intervjuerna. Vi är medvetna om att pedagogerna vi kommer intervjua eventuellt nämner applikationer och då kommer vi vara öppna för diskussion. Uppsatsen behandlar endast pedagogernas syn på surfplattan i undervisningen.




1.5 Begreppsförklaring

Applikation - En applikation, även kallat för “app” (tillämpningsprogram) är ett

datorprogram som är avsett för en viss tillämpning i praktiskt arbete (t.ex. ordbehandling eller bokföring) Applikationer (t.ex. spel) kan också medfölja speciella elektroniska

10

plattformar, såsom mobiltelefoner och mediaspelare. Applikationer distribueras och laddas ner framför allt via Internet.

IKT - Informations- och kommunikationsteknik är den del av IT som bygger på

kommunikation mellan människor.

IT - IT är samlingsbegrepp för de tekniska möjligheter som skapats genom framsteg inom

datorteknik och telekommunikation.

LGR 2011 - Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (gäller

från och med hösten år 2011).

Skolverket - Central förvaltningsmyndighet för det svenska skolväsendet. (NE.se)

Surfplatta - Surfplatta är en pekdator med avancerade funktioner och uppkoppling mot

Internet via trådlöst nätverk eller via mobiltelefonnätet. Surfplattor används för bl.a. surfa på nätet (därav namnet), hantering av post, spel, musik och film samt läsning av e-böcker, tidningar och tidskrifter.

Teknik - Teknik är en sammanfattande benämning på alla människans metoder att

tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål. 





11

2. Tidigare forskning och teori

Vi kommer nu redovisa för tidigare forskning kring våra frågeställningar och redogöra för det teoretiska perspektivet vi senare i uppsatsen kommer tolka och analysera resultatet utifrån. Dock är surfplattan så ny på området att forskning om just pedagogerss syn på sin användning är knapphändig och vi kommer därför att redovisa den forskning som finns kring surfplatta och modern teknik i skolan. Den forskning som vi kommer presentera är utvald på grund av dess relevans för våra frågeställningar.

2.1 Tidigare forskning.

2.1.1 Digitalt lärande i skolan

Med Internet kommer nya utmaningar för skolan och nya sätt att lära ut. Hylén (2007) diskuterar kring detta nya fenomen och hur det kan användas i skolan. De digitala lärresurserna kan skapa debatter mellan människor då åsikter ofta går isär om det ska utnyttjas i skolan eller ej. Det finns fem basfärdigheter elever ska lära sig i skolan och den digitala kompetensen är det senaste tillskottet. Även EU har bekräftat att digital kompetens har stor påverkan för ett livslångt lärande. IT i skolan ger nya utmaningar och ett ändrat fokus, exempelvis är kunskapen om källkritik mer relevant i det nuvarande samhället än utantillkunskap då många har dator, surfplatta eller smartphone tillhands och snabbt kan finna svar på frågor. Dock så behöver man fortfarande en del utantillkunskap men många gånger är det ett medel för att kunna argumentera och motivera ett ställningstagande i en fråga. För att ytterligare stärka Internets roll i framtiden, har man samlat alla olika tekniker som Internet erbjuder (t.ex. sociala programvaror som Facebook, gemensamma dokument och delningsmöjlighter som i Google Drive) under samlingsnamnet Web 2.0. En kanadensisk forskare vid namn Stephen Downes har tagit detta ett steg längre och kallar det för e-lärande 2.0 där han visar hur dessa nya tekniker

12

påverkar och förändrar vårt lärande, både privat och i skolan. Barn är från tidig ålder stora konsumenter av TV, video, multimediaproduktioner, kommersiella underhållningsspel och “lek och lär”-spel på sin fritid. För de “forskande” barn som producerar och vidareutvecklar sin egen kunskap och formulerar denna som ett budskap till andra är de enda program man behöver verktygsprogram. (Trageton 2005)

2.1.2 SAMR-modellen

Dr. Ruben Puentedura (2011) har utformat SAMR-modellen för hur teknik används i pedagogiken och han är en av de främsta tänkarna kring teknik och pedagogik. Puentedura skiljer mellan när teknik används för förbättring och transformation (omvandling) i SAMR-modellen d.v.s. från att modellen inte förändrar undervisningen nämnvärt till att tekniken förbättrar undervisningen och ger helt nya pedagogiska möjligheter.

13

Källa: http://it.almegabloggar.se/2013/04/18/hur-langt-har-ni-skolpolitiker-kommit-med-att-infora-samr-fragan-alla-it-intresserade-foraldrar-bor-stalla (2013-10-08)

Vi kommer använda denna modell i vår analys för att se på vilket sätt pedagogerna använder surfplattan i undervisningen. Anledningen är för att vi vill ta reda på om pedagogerna har förbättrat sin undervisning och koppla den till SAMR-modellen.

2.1.3 Tidigare uppsatser och artiklar

Forskningen om surfplattor i undervisningen, främst i skolan, är bristfällig då många inte använt surfplatta mer än ett till två år. Vi har dock letat och läst litteratur och forskning även kring datorn, då en del saker i de undersökningarna också kan appliceras till surfplatta. Vi har tagit del av några aktuella examensarbete från 2012, varav en är “Lek-eller lärplatta” av Anna Lorentzon och Tina Reino. De har undersökt om iPad är bra i skolan eller om det är en leksak. De skriver att en av intervjupersonerna såg det som en tillgång när eleverna får arbeta två och två vid iPaden då de hjälper varandra och förklarar (Lorentzon & Reino 2012). De beskriver också att många lärare ser iPaden som ett komplement till undervisningen. Det var också skilda meningar om huruvida det är positivt eller negativt med få surfplattor.

Vi har tagit del av en artikel som behandlar surfplatta och applikationer i undervisningen “Teaching and Learning with iPads, Ready or Not?” (2011). Författarna (Orrin T. Murray och Nicole R. Olcese) arbetar på Pennsylvania State University och har undersökt den potentiella effekten iPad och dess applikationer har på undervisningen. De har haft ett K-12 perspektiv (vilket motsvarar den svenska förskoleklassen till och med sista året i gymnasiet) genom undersökningen och därför har de testat applikationer för både den nya eleven som ska lära sig läsa och för studenten som går sista året på gymnasiet och exempelvis lär sig medicinska termer om hen läser till något inom vården. Många av applikationerna finner dem positiva med stor pedagogisk potential men deras slutsats blir att iPad och applikationerna ännu inte väckt en revolution inom skolan då många av applikationerna inte är menade för pedagogiskt syfte. De hittade heller ingen applikation som levde upp till nya forskningsrön om hur människor lär sig (genom samarbete och kunskapskonstruktion tillsammans med andra).

14

Man kan inte riktigt bestämma om användandet av surfplattor är koncentrationsstörande eller ett bra pedagogiskt verktyg. Åsikterna går isär om användandet av surfplattor i förskolan och grundskolan. Barnläkaren Hugo Lagercrantz (2013) är mycket kritisk till att allt fler förskolor använder sig av den nya tekniken då han forskat i hur barns hjärnor utvecklas. Hans argument mot användandet i de lägsta åldrarna utav surfplattan är att det fragmenterar uppmärksamheten och att vår koncentration försämras p.g.a. omgivandet av iPhones och iPads. Lagercrantzs andra argument mot användningen av surfplattor är att surfplattorna förvrider barnens uppfattning om naturen. Han menar att barnen inte kommer gå ut och lyssna hur fåglarna låter på riktigt och att man inte kan se en fjäril på iPaden egentligen. Det tredje argumentet som barnläkaren Hugo Lagercrantz framhäver är att surfplattan tar tid från den spontana leken.

2.2 Teori

Vi kommer att presentera teorin om sociokulturellt lärande därför att det är en relevant teori gällande pedagogiska syften och sammanhang. Då surfplattan är en artefakt vill vi senare analysera vårt resultat utifrån denna teori.

2.2.1 Sociokulturella perspektivet

Ett perspektiv på lärande är sociokulturella teorin som innebär att i alla sammanhang så lär sig alla människor någonting hela tiden. Vygotskij utgår från att då barnet lever i den intellektuella miljön där de växer upp så startar lärandet där som en social aktivitet. Den viktigaste källan till lärande är enligt teoretikern Vygotskij samspel och de yttre interaktionella aktiviteterna. Sedan kan inre individuellt tankearbete äga rum med hjälp av den källan. Barnet kommer i kontakt med det som går att veta genom faktiska samspel. Språket spelar en viktig roll i detta. Barnet får kontakt med och förvärvar det sociala verktyg som vi kallar språk genom språkliga verktyg. Det uppstår inget språk i en värld utan kommunikation. Vygotskij menade att genom individens aktivitet grundläggs psykologiska processer. Från barnets sida är varje kommunikativ gest viktig och bidrar till att utveckla samspel (Strandberg 2006). Då vår undersökning handlar om pedagogers

15

syn av sin användning av surfplatta i skolan så kommer vi säkerligen möta olika situationer och konstellationer kring artefakten där en eller flera barn arbetar med den och där kommunikation förekommer på olika sätt. Enligt sociokulturella perspektivet sker det lärande via kommunikation mellan varandra och vi vill undersöka om surfplattan skapar kommunikation och lärande.

2.2.2 Artefakter & medierande aktivitet

Den kultur en människa föds in i påverkar vilka fysiska redskap, så kallade artefakter, som kommer finnas kring denna person. Människor har fyllt sin vardag med redskap och verktyg som hjälper till i många olika situationer för att förenkla vardagen. Exempel är instrument för mätning och vägning, bilen, buss, telefon o.s.v. men även tecken såsom siffror, kartor, gester, formler, figurer (Säljö 2000:29f). Ytterligare en typ av redskap människan använder sig av är intellektuella artefakter, så kallade tankestrategier. Det är inte bara människor som använder sig av artefakter för att förenkla sin vardag utan djur gör det också, t.ex. apor och fåglar men det finns några väsentliga skillnader mellan djuren och människorna. Dels använder människan sig av verktyg och tecken hela tiden och dessa lämnas också över mellan generationer, samt att människan är kreativ och ständigt utvecklar nya verktyg. De fysiska artefakterna gör det möjligt för människan att utföra arbete som når utöver dess fysiska kapacitet, exempelvis lyfta tunga stenar och förflytta oss snabbt. Säljö skriver: “Fysiska artefakter kan ses som materialiserade former av tänkande och språk; människan kan bygga in sina idéer och distinktioner i artefakter och på så sätt få dem att fungera som resurser i olika sociala praktiker” (Bliss & Säljö 1999, här citerat efter Säljö 2000:234).

Artefakterna fungerar dock inte av sig själva då tänkandet för att förstå fortfarande finns i människan. Det måste finnas något mellan redskapet och människan för att detta ska kunna samspela och den aktivitet som sker där kallas för mediering (Strandberg 2006). Till exempel är människans kunskap om väderstreck inbyggd i en kompass men utan människans tänkande kan man inte läsa av det redskapet och har då ingen nytta av det. Människan förstår inte världen direkt utan nyttjar redskap, tecken eller tankestrategier för att förenkla och förstå sin vardag. Människan kan se att vatten kokar

16

och avdunstar men genom att diskutera det med andra och med hjälp av symboler och naturvetenskapliga termer kan hon även förstå vad som verkligen sker och denna aktivitet är medierande. Det är bara vår fantasi som sätter gränser för barnens lärandeaktiviteter, när vi accepterar att tänkande inte är en isolerad mental företeelse utan aktiviteter integrerade i artefakter. Helhjärtat skall barnen uppmuntras till verktygsanvändning. Det är också helt okej om det nu skulle vara så att de alltid kommer att behöva hjälp av yttre hjälpmedel (Strandberg 2006). Surfplattan är en artefakt där människans tankestrategier är inbyggda och anledningen till att man använder en artefakt i skolan är för att man vill att det ska bidra till lärande och utveckling. Med hjälp av olika applikationer på surfplattan får eleverna möjlighet att lära sig allt från att skriva och stava rätt till att höra fågelkvitter. Den här artefakten ger också eleverna att arbeta enskilt eller i grupp tillsammans med andra. Det finns en mängd olika artefakter i skolundervisningen och i dagens svenska skolor år 2013 är Vygotskij och de sociokulturella idéerna i ropet, vilket gör det intressant att analysera surfplattan utifrån denna teori för att se om den gynnar elevernas lärande.

17

3. Metod och genomförande

Vi kommer här nedan att beskriva vår metod och de urval vi gjorde för att samla in empiri. Senare följer genomförande.

3.1 Val av metod

Eftersom vi i våra frågeställningar efterfrågar pedagogernas synpunkter valde vi att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer är vi i svaren kan finna mönster och funderingar. Vi gör en lista på specifika ämnen som ska beröras under intervjun men det förekommer möjlighet för respondenterna att utforma svaren efter deras upplevelser och erfarenheter (Bryman 2012). Med intervjuer menar vi intervjuer som är personliga i den meningen att intervjuaren, vi i detta fall, träffar respondenten och genomför intervjun. På ett eller annat sätt har personer som ska besvara frågorna blivit utvalda och kan förmodligen inte alltid se nyttan med att delta. Därför är det viktigt att vi i detta sammanhang betonar individens roll i en förändring d.v.s. vi klargör att just hans eller hennes bidrag är viktigt (Patel & Davidson 2003). Våra intervjuer kommer ha en viss standardisering men eftersom vi besöker de olika pedagogerna på deras skolor kan vi inte påverka val av plats för utförandet men frågorna kommer i den mån det går ställas i samma ordning (Trost 2007). På grund av detta kan vi inte heller garantera full reliabilitet. Om intervjuerna genomförts på en plats som vi valt kunde vi innan minimerat riskerna för slumpartade händelser, t.ex. boka rummet så vi inte störs under pågående intervju (Patel & Davidsson 2003). Beroende på vilka erfarenheter de olika intervjupersonerna har så kommer vi vara flexibla och följa upp intressanta frågor vilket innebär att intervjuerna skulle kunna ta olika inriktningar vid de öppna frågorna.

18

Andra alternativ man kan samla in empiri genom är observationer och enkäter. Vi valde dock bort dessa då vi kommer fokusera på respondenternas tankar och erfarenheter (Rienecker & Stray Jörgensen 2008). Att göra en kvantitativ mätning, där empirin senare kan redovisas genom tabeller och genom att ange siffror och procent, tycker vi inte ger tillräckligt djupa svar för att vi ska kunna besvara våra frågeställningar (Larsen 2009).

3.2 Forskningsetik

I vårt land har varje person grundläggande rättigheter som i forskningssammanhang innebär att man har rätt att skyddas mot skada, förödmjukelse, kränkande behandling och annat obehag. När material ska samlas in från uppgiftslämnare eller försökspersoner ställs forskaren inför åtminstone fyra krav som är:

 öppenhet

 självbestämmande för de medverkande

 konfidentiell behandling av forskningsmaterialet

 autonomi beträffande forskningsmaterialets användning (Hartman 2003:129) Dessa krav nämns även i “Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning” som är utgivet av Vetenskapsrådet (2013-09-16). Kravet på öppenhet innebär att forskaren i varje situation som kan vara av känslig natur måste informera de berörda om sin verksamhet och inhämta samtycke från uppgiftslämnare eller undersökningsdeltagare. Alla inslag i verksamheten som kan påverka de berördas villighet att delta ska redovisas (Hartman 2003). Den kunskap som produceras av sådan forskning är beroende av den sociala forskning mellan intervjuare och intervjuperson, som bygger på intervjuarens förmåga att skapa en miljö där intervjupersonen känner sig fri och säker nog för att prata om privata händelser som kommer att registreras för senare offentligt bruk. För intervjupersonens integritet kräver detta en fin balansgång mellan intervjuarens intresse av att komma åt värdefull kunskap och etisk respekt. Kunskapen är inte given och upptäcks inte, utan genom frågor och svar skapas den och produkten har två upphovsmän: intervjuaren och intervjupersonen (Kvale & Brinkmann 2009:70).

19

3.3 Urval

För att få en varierad inblick i pedagogernas funderingar om hur surfplattan används i skolorna så har vi hittat intervjupersoner som arbetar i olika stora kommuner. Vi valde att begränsa oss geografiskt till Skåne då vi ej har möjlighet att företa oss längre resor. Det vi kommer diskutera längre fram i uppsatsen kommer vi endast gälla för dessa då vi är specifikt ute efter deras upplevelser och erfarenheter av sin användning av surfplattor. För att uppmuntra pedagoger att delta kommer vi erbjuda dem att intervjun kan ske på deras arbetsplatser då vi annars befarar att många tackar nej pga. av tidsbrist om dem måste ta sig till Malmö Högskola för att delta i intervjun. Vi började sökandet med att leta och läsa på Internet om olika skolor, för där framgick ofta om de arbetar med surfplattor eller inte, för att sedan ringa dit och fråga om de ville ställa upp på en intervju. En del respondenter fick vi genom detta tillvägagångssätt och några hittade vi genom rekommendationer från andra pedagoger.

3.3.1 Presentation av intervjupersoner.

Peter arbetar på en liten fristående högstadieskola i en relativt stor stad där han mestadels

arbetar i en sjätte klass. Han har arbetat som pedagog i 11 år och har en 1-7 utbildning i botten som svensk/SO och musiklärare.

Madeleine har arbetat som pedagog i 15 år och arbetar för nuvarande på en kommunal

F-5 skola i en liten tätort. Hon är 1-7 lärare matte/NO och hade tillval idrott. Har hunnit arbeta i de flesta årskurserna men under de senaste åren har hon haft fyror och femmor.

Inger har arbetat som pedagog i ungefär 20 år och har behörighet i alla ämnena för

årskurs 4-6. Hon arbetar som specialpedagog i klasserna 2-6 och har klasstimmar. Hon arbetar i en liten tätort på en fristående skola.

Marie, Jennifer, Melissa och Kajsa arbetar alla på samma kommunala skola (F-6) i en

medelstorstad men arbetar alla olika med sin surfplatta.

Marie är matte/NO-lärare i botten som har läst till svenska och hon är inne på sitt femte

20

Jennifer har arbetat som pedagog i sju år. Hon är 1-7 lärare i svenska/SO & svenska som

andra språk. För nuvarande arbetar hon som specialpedagog.

Melissa är förskollärare, lärare och specialpedagog och arbetar för nuvarande som

specialpedagog i både förskola och skola upp till åk 6.

Kajsa har arbetat som lärare i 13 år sedan hon tog examen år 2000 och är en 1-7 lärare i

svenska/SO och idrott. Hon arbetar för nuvarande fjärde klass.

3.4 Genomförande

Vi bestämde gemensamt att vi skulle sträva efter att intervjua sex till åtta pedagoger som har erfarenhet av surfplatta i undervisningen och att båda på egen hand skulle leta efter villiga intervjupersoner. När vi förberedde frågorna till intervjuerna så satt vi tillsammans i skolan och formulerade det vi ville få reda på. När vi tillsammans gjort färdigt intervjufrågorna, kategoriserat dessa under olika teman och hittat respondenter så var det dags att ge sig ut och intervjua. Till slut hade vi sju stycken respondenter (lärare och specialpedagoger) placerade i grundskolor runt om i Skåne län. Under intervjun beslutade vi att den ena ställer frågor och den andra styr röstinspelningen med tillhörande teknik. För att öka validiteten i undersökningen informerade vi respondenterna om uppsatsens syfte och frågeställningar så de skulle vara förberedda och tänka igenom sin användning av surfplattan innan intervjun. Vi informerade dem även om att de kommer bli anonyma i uppsatsen i förhoppning om att de ska våga tala mer öppet under intervjuerna (Bryman 2012).

3.5 Bearbetning och resultat

Efter vi slutfört alla intervjuer så var det dags att transkribera intervjuerna. Uppdelningen av detta blev att den intervjun som man själv ställt frågor till transkriberar man. Vi omkodar respondenternas namn så vi inte av misstag ska skriva ut deras riktiga namn senare i uppsatsen. När vi skrev ner intervjufrågorna delade vi in frågorna i olika kategorier och vi kommer använda dessa under resultatet för att organisera frågorna och

21

svaren så det blir lättöverskådligt (Backman 2011).

4. Empiri och resultat

Vi kommer nu att redovisa för våra resultat från intervjuerna. Under detta kapitel kommer vi endast redovisa för svaren och våra tolkningar vilket vi i nästa kapitel kommer analysera.

4.1 Användningen

Av våra sju respondenter hade ingen arbetat längre än två år med surfplatta i skolan och skillnaden är stor i antalet surfplattor per klass. I Peters klass har alla elever varsin surfplatta till skillnad mot Madeleines, Maries och Kajsas klasser där de endast har fått en per klass att använda. Specialpedagogerna har tre till fem surfplattor var som de använder i sina mindre grupper och Inger kan även utnyttja den andra specialpedagogens surfplattor. Det är ingen av dem som har fått en ordentlig utbildning utan de har endast fått enstaka eftermiddagskurser, vilket inte är tillräckligt enligt alla. Anledningen till att de börjat med surfplatta i undervisningen är för många ett beslut från skolledningen och de är mycket positiva till användningen.

Dafina: Varför började du använda surfplattan i undervisningen? Inger: Därför att vi vill följa med i utvecklingen. Vi vill ha alternativa undervisningssätt, variera undervisningen, som ett komplement.

De använder surfplatta på en mängd olika sätt, b.la. använder de applikationerna, fotograferar, informationssöker, spelar in (t.ex. engelska dialoger), gör filmer och översätter med olika översättningsprogram. På Peters skola används den även till att

22

redovisa kunskap t.ex. att de omvandlar kunskapen till nyhetsinslag och filmer istället för att ha vanliga prov. Marie har en elev i klassen som kom till Sverige två veckor innan skolstart och eleven får ha surfplattan framför sig och nyttja Google Translate för att hänga med på lektionerna. För att utmana eleverna ytterligare har Madeleine försökt att “flippa” klassrummet. Enligt hennes beskrivning så spelar man in små filmsnuttar med en genomgång t.ex. hur man räknar ut division med hjälp av uppställning. När man tillverkar en “flippfilm” så behöver man endast filma själva uträkningen d.v.s. att man ser handen som räknar ut och hör rösten som förklarar. Eleverna kan sedan återgå till filmen och då har pedagogen möjlighet att hjälpa fler elever. Av respondenternas svar uppfattar vi att de kan använda surfplattan för privat bruk men är osäkra när det gäller den pedagogiska användningen, därför det breda spektrumet på aktiviteter. Vi upplevde att pedagogerna har funderat mycket på sin användning och många har nu börjat använda den på nya utvecklande sätt t.ex. filmer. Samarbetet mellan pedagogerna ser olika ut gällande om de planerar lektioner och tematiska arbeten tillsammans. Vi förstår att det blir svårt att skapa ett samarbete mellan arbetslaget när man har tillgång till få surfplattor. Vi uppfattade även att pedagogerna som inte har ett samarbete i arbetslaget vill ha mer samarbete i alla ämnen och inte bara med tekniken men p.g.a. tidsbrist, lokalbrist och stort antal elever kände pedagogerna att det inte var lönt att försöka.

Det finns några negativa aspekter med surfplattan. Många tyckte att det är negativt med endast en surfplatta i klassen och att det är svårt att bygga upp en undervisning kring den. Två av dem har ett gemensamt applikationskonto på sin skola med de andra pedagogerna på skolan vilket innebär att om en pedagog installerar en applikation så hamnar den på allas surfplattor. Som Madeleine säger innebär det att hon ständigt måste kontrollera sin surfplatta på morgonen för att försäkra sig om att det inte ligger några nya spel eller annat som är irrelevant för hennes elever. Att behöva göra det här varje morgon anser vi tar för mycket tid som pedagogerna kan använda på annat relevant sätt. Andra negativa saker som har uppstått är att: elever kommer in på annat såsom Youtube och Facebook, pedagogerna upplever att det ibland är svårt att spara arbeten, applikationer är dyra och surfplattorna inte är laddade när de ska användas. Alla sju respondenterna är mycket positiva till att eleverna kommer med egna förslag på applikationer och att de vid vissa tillfällen kan hjälpa pedagogen med att förstå tekniken. Inger uppmuntrar även

23

initiativ från föräldrarna om de har förslag på någon applikation. Peter nämner också att det tar tid för eleverna att förstå att pedagogerna uppmuntrar elevinitiativ gällande applikationer till skolan, så länge de är relevanta och relaterade till skolundervisningen. Peter menar att eleverna är vana vid att göra som de blir tillsagda så det tar tid att arbeta efter det här nya arbetssättet och få eleverna att bli bekväma.

4.2 Språkutveckling

Ett av de största momenten i skolan är att lära sig språket, i detta fall svenska. Vi undrade om arbetet med surfplattan genererade att barn pratar mer med varandra. Marie, Peter och Jennifer tyckte inte detta. Inger, Melissa och Kajsa upplever att elevers samtal skiljer sig beroende på om de arbetar en eller fler med surfplatta, för när fler elever arbetar med en surfplatta ökade samtalet och efter avslutad lektion har de hört samtal mellan eleverna där de diskuterat dagens lektion. Madeleine tycker också att de pratar mer och om relevanta saker.

Sandra: Om språket, anser du att eleverna pratar mer eller mindre än vanligt när de använder plattan?

Madeleine: Så fort vi sätter dem framför skärmar så blir det ett helt annat fokus.

Sandra: Pratar de då mer eller mindre?

Madeleine: De pratar mer om det de ska prata om och mindre om annat så det blir ett större fokus. Framförallt så skriver de mycket i gemensamma dokument på datorerna och då måste de ju prata med varandra. Då märker man kvalitéten ökar på det de säger, de måste prata om det som händer där, och inte om rasten. Sitter de med papper och penna så flyter de gärna ut. Så jag tror att skärmar får dem att fokusera bättre.




Som Madeleine uttrycker sig så tolkar vi det som att eleverna egentligen inte pratar mer än vid andra uppgifter utan de lägger fokus på skolan och uppgifterna vilket indirekt leder till att de är aktiva på lektionerna och inlärningen ökar. Huruvida eleverna pratade på ett annorlunda sätt hade våra respondenter olika tankar om. Tre av dem upplevde ingen skillnad i elevernas tal medan de andra fyra tyckte det. Melissa tycker att de förändrar sitt

24

skriftspråk när de använder tekniska hjälpmedel då eleverna använder mycket mer förkortningar som till exempel LOL (laugh out loud). Madeleine nämnde att de lyssnar annorlunda och mer på både varandra och på henne. Ibland fotograferar hon en uppgift i någons räknebok och visar den på smartboarden så eleven kan förklara för sina kamrater hur hen tänkte. Hon upplevde att eleverna är villigare att använda riktiga begrepp och mattetermer för hon tror att eleverna känner sig proffsigare när de står och förklarar med en stor skärm bakom sig och inte bara tavlan. Alla har sett elever som har utvecklat sitt språk positivt. Allt från bättre bokstavskännedom med hjälp av applikationer, längre uthållighet vid uppgifter vilket leder till bättre skolarbete och längre texter, elever som vågar skriva mer, bättre stavning då många applikationer och program rättar direkt, rätt ordföljd och meningsbyggnad. Madeleine berättade att när hon skickat iväg två elever i ett rum för att spela in en engelsk dialog så har hon efteråt hört vilket bra uttal en av eleverna har som i vanliga fall är blyg inför helklass så att hon knappt hörs. Madeleine vill inte påstå att detta är en utveckling p.g.a. just surfplattan men det ger henne en chans att få reda på elevernas kunskap på ett annat sätt än tidigare. Under samtalen noterade vi att många diskuterade yngre barns språkutveckling och hur det fungerar med hjälp av olika applikationer. När vi styrde tillbaka samtalen mot årskurs fyra till sex nämnde många skrivning och datorer. Vi tolkar detta som att pedagogerna vill ha ordentliga verktyg och skrivdokument när eleverna i årskurs 4-6 ska skriva längre texter. I detta sammanhang nämnde många pedagoger datorer och Worddokument, som nämns i citatet ovan, och vi tror att det ännu inte finns något motsvarande program på surfplattan som fungerar lika optimalt. Ingen har upplevt en negativ språkutveckling gällande surfplattan.

4.3 Samarbete

Skolan tränar eleverna inför framtiden och ett moment är att kunna samarbeta med olika människor och i olika konstellationer. Något vi undrade över var om pedagogerna upplevt att elevernas förhållningssätt till varandra hade ändrats efter att de börjat med surfplatta och nästan alla var eniga om att de använt surfplattan för lite tid eller har för få för att kunna se någon större skillnad. Melissa tycker att de i stunden agerar annorlunda tillsammans (eleverna blir duktigare på att ge och ta) men att efter lektionen beter de sig

25

likadant mot varandra som tidigare innan surfplattan. De flesta är också överens om att eleverna samarbetar bättre med surfplatta men några nämner att de inte tycker att det är någon skillnad mot “vanliga” grupparbete utan surfplatta, som Kajsa uttrycker sig:

Kajsa: ...sen om de har surfplatta eller om de bygger något skepp eller vad dem gör, nu håller vi på med vikingarna t.ex. så har jag inte sett att surfplattan gör någon skillnad. Det gör den kanske om man använder den mycket.

När vi hör Kajsa förklara kan vi också hålla med henne om att det inte blir någon skillnad gällande samarbetet när man endast har en surfplatta i klassen. Då används den inte mycket, vilket är genomgående för de pedagoger vi intervjuade som är i samma situation. Under intervjuerna la vi märke till att ambitionen fanns där hos pedagogerna och att de som hade få surfplattor ville använda den mer men med endast en var det svårt att planera bra undervisning kring den. Något vi också uppfattade var att många hade framtidstro på surfplattan och samarbetet mellan eleverna kommer troligtvis att bli bättre.




4.4 Koncentration

Gällande koncentrationen radades det upp otroligt många fördelar med surfplattan. Några som nämndes var att det fångar eleverna, de har bättre uthållighet och tålamod med uppgifter, det går snabbt och att de har mer motivation att arbeta med uppgifterna vilket de anser leder till effektivare inlärning. Melissa tycker att eleverna lär sig mer och kan koncentrera sig bättre när de får både auditiva och visuella intryck så länge det inte är för mycket intryck, och med detta menar hon när bilder eller detaljer rör sig konstant. De flesta tycker också att det är positivt att man kan skapa exempelvis filmer då eleverna får möjlighet att använda sin kreativitet. Dock finns det även negativa aspekter gällande surfplattan och koncentrationen. Jennifer som är specialpedagog möter ofta barn som är impulsiva och som i övrigt har svårt med skolan. Om hon delar ut surfplattan i början av lektionen och sedan förklarar lektionens aktivitet skulle eleverna troligtvis röra surfplattan istället för att lyssna och då blir den ett störningsmoment. Även tekniska problem såsom nätverk som strular och surfplattor som ligger oladdade över natten

26

nämndes men många jämförde då med datorn och tyckte ändå att surfplattan i hög grad är ett smidigare verktyg att använda. Gällande elevernas koncentration kunde vi urskilja i svaren att många pedagoger är förvånade över hur tålmodiga eleverna kan bli när de väntar på sin tur och hur länge de kan sitta och arbeta fokuserat.

En surfplatta kan innehålla många applikationer som kan locka elever att gå in på annat än den relevanta applikationen. När eleverna gör de uppgifter de blivit ålagda så bemöter pedagogerna dem på samma sätt som när de arbetar utan surfplatta dvs. de berömmer inte extra bara för att de slutfört en uppgift med surfplattan. Många av pedagogerna är i det fallet självkritiska mot sin egen planering och menar att de ska underlätta för eleverna och eliminera störande program. Som Madeleine säger:

Madeleine: Det är i så fall jag som misslyckats om jag inte har kollat plattan innan och tagit bort dem här distraktionsmomenten så jag kan inte riktigt se att det skulle vara elevernas fel utan jag förutsätter att dem använder saker på rätt sätt och det gör dem oftast. Sen kan alla ha en dålig dag, jag med, jag är inte ofelbar.




Som Madeleine beskrev är det inte alltid elevernas fel om något oförutsett händer. Således ska lektioner med surfplatta vara likadana som lektioner utan surfplatta: det är fortfarande pedagogens uppgift att planera väl, minimera risker och störningsmoment. I samtalet tolkade vi att hon diskuterar detta med sina elever och berättar när hon har en dålig dag och hon visar en ödmjuk sida som vi anser alla pedagoger borde ha, att man vågar visa och berätta att vuxna inte alltid är perfekta.

4.5 Lärarens roll

Världens viktigaste yrke är läraryrket då främsta arbetsuppgiften är att utbilda elever till framtida samhällsmedborgare. Tre pedagoger utav dem sju som vi intervjuade tyckte att det inte tar mer tid när man ska planera lektioner där surfplattan ingår mer än att ha en ordentligt laddad surfplatta när man anländer till skolan på morgonen, ha ett klart mål till varför man som pedagog använder surfplattan i undervisningen och tänka utifrån frågeställningen: vad är det jag vill att eleverna ska lära sig? Peter anser däremot att det

27

tar mer tid att planera lektioner där surfplattan ingår för då måste de tänka med surfplatta som huvudredskap. Jennifer och Inger som båda är specialpedagoger tycker också att det tar mer tid när de ska planera lektioner med surfplatta som redskap med motivationerna att de bygger upp sina egna ”bibliotek” på surfplattan och söker efter speciella applikationer för de elever som har speciella behov. När vi jämför respondenternas svar kan vi avläsa att pedagoger som har tillgång till många surfplattor per elev, tycker att det tar längre tid med förberedelserna. Vi tolkar detta som att det kräver mer tid av pedagogerna att planera undervisning där surfplattan är det huvudsakliga redskapet. Vi tror det kan bero på att det är nytt och att de inte har stor erfarenhet av det. De anser också att förarbetet till lektionerna med surfplatta är längre än efterarbetet då de alltid måste prova applikationerna innan användning och det tar tid.

Sandra: Lärarens roll, skiljer sig planeringen när du planerar vanliga lektioner eller lektioner där du ska ha surfplattan?

Madeleine: Ja det gäller överhuvudtaget. Jag försöker tänka flippat att jag lägger mer tid till förberedelse men vinner i att jag inte får så mycket efterarbete. Det är inte bara när jag jobbar med surfplatta utan överhuvudtaget när jag jobbar digitalt så förskjuts tiden. Det blir inte mer tid, det är bara det att det fördelas på ett annat sätt.




Inger använder sig utav “Two-stars-and-a-wish” -metoden med sina elever när hon ska avsluta lektionen. Hon reflekterar över lektionen genom att eleverna får säga två saker som de tycker varit bra och en sak som de tycker kan förbättras och detta görs muntligt istället för skriftligt, vilket kortar ner efterarbetet ytterligare. Vår tolkning är att det inte är surfplattan i sig som minskar efterarbetet, utan det för att “Two-stars-and-a-wish”-metoden görs muntligt.

Alla sju respondenterna är eniga om att när man testar och “provkör” applikationerna innan lektionsstart så känner man sig säker och trygg när man använder dem i undervisningen. Man provar sig fram och som Inger säger: ”går det så går det”. Upptäcker respondenterna att någon applikation inte är relevant i undervisningen så raderas den omgående.

28

Dafina: Har du någon gång känt dig osäker när du använt surfplattan? Hur har du i så fall agerat?

Peter: Vi provar oss fram. Det lyfter eleverna att de ibland kan mer än jag.

Peter menar att det stärker elevernas identitet och självförtroende när de kan mer än pedagogerna. Sen surfplattan infördes anser vi att undervisningen har förändrats på så sätt att pedagoger och elever lär sig tillsammans och som vi ser på Peters svar är det inte alltid lika självklart längre att det är pedagogerna som har de rätta svaren.

4.6 Framtiden

Våra slutgiltiga frågor i vår undersökning har sikte på framtiden. Hälften av pedagogerna som använt surfplattan i mer än en klass svarar att erfarenheten är för kort för att bedömas och att det inte finns någon skillnad på hur användningen har fungerat. Inger anser att man som pedagog direkt ser på eleverna om de använder surfplatta utanför klassrummet. Många svarar att ju äldre eleverna är desto mer fokus ligger det på att öva ämneskunskaper än det är i t.ex. F-klassen där det är mycket mer spel. En tydlig skillnad är att i de lägre åldrarna vill alla använda surfplattan samtidigt men de äldre eleverna är vana att vänta på sin tur och har tålamod. Surfplattan i undervisningen är ett relativt nytt läromedel och för de flesta pedagoger är det ett komplement som de använder när de undervisar. Alla pedagoger som vi intervjuade är överens om att surfplattan kommer påverka inlärningen och språkutvecklingen på ett positivt sätt långsiktigt. Peter sa en mening som är avgörande i läraryrket och den lyder så här: “Det är upp till pedagogerna hur de använder det språkutvecklande.”

I frågan om surfplattan kommer påverka samarbetet mellan eleverna och deras koncentration på ett positivt eller negativt sätt är respondenternas åsikter och svar olika. Peter tycker det är svårt att svara redan nu men att han vill tro det blir bättre. Kajsa kan inte heller svara på frågan, men anser att det är tekniken som bör kunna hanteras av pedagogerna för att få en positiv påverkan på samarbetet mellan eleverna och deras koncentration. Jennifer tror det blir bättre och lättare att individanpassa om det tillkommer fler surfplattor per klass. På grund av antalet surfplattor tror hon att

29

koncentrationen blir bättre på ett positivt sätt. Melissa, Marie och Madeleine tror att surfplattan kommer ge en ökad samtalsmiljö och positiv påverkan på motivationen.

Dafina: På lång sikt (om 10-20 år) och om du relaterar till de resultat du fått hittills när du arbetat med surfplatta, tror du att surfplattan kommer påverka samarbetet mellan eleverna och deras koncentration på ett positivt eller negativt sätt?

Inger: Positivt. Jag är väldigt positiv till det för jag ser att det är oändliga möjligheter. De gör sina egna filmer och texter på ett helt annat sätt. Motivationen ökar då det är ett otroligt stort utbud av allting.

När vi låter respondenterna reflektera över deras användning av surfplattan om tio år tror alla sju att de kommer använda den mycket. Deras önskningar är att surfplattan ska utvecklas mycket mer och att antalet surfplattor ska öka per klass.

Peter: Jag hakar mer på. Vi vill gärna ligga i täten med nya grejor.

Det finns många svar som liknar Peters när det gäller framtiden. När vi tolkar deras svar uppstår en fråga hos oss och vi undrar över om pedagogerna och skolledningen vill ha surfplatta för att det främjar elevernas skolgång eller om det bara är för att framstå som en modern skola med framtidsvisioner.

Hur respondenterna tror att den allmänna användningen av surfplatta ser ut om tio år är olika. En respondent är rädd att det sociala kommer försvinna allt mer då användningen av surfplatta kommer öka markant med stor risk att man kommer tröttna på skärmarna. De tror även att det kommer införas mer hemuppgifter och mer distansutbildning redan i lågstadiet, då “flipped-classroom” förekommer mer och mer. Alla respondenter som deltagit i vår undersökning kan rekommendera surfplatta i undervisningen till nyblivna och verksamma lärare.

Kajsa: Jag tycker det är bra och särskilt för de som är lite svaga, egentligen för alla då man kan lägga det på alla nivåer. Men det fångar oftast de som inte tycker det är roligt att man får en bok i handen.

30

Vi anser att den största vinsten med surfplatta i undervisningen är, som många nämnt, att man kan individanpassa undervisningen och då kan alla elever vara delaktiga i lektionen samt få möjlighet att lära sig på sin nivå.




4.7 Sammanfattning av resultatet

Vi kommer nu göra en kort sammanfattning utav våra resultat i förhållande till våra frågeställningar.

Hur ser lärare på sin användning av surfplatta i undervisningen?

En del, som Madeleine, har testat att förändra delar i undervisningen som t.ex. ”flipped-classroom” och detta tycker hon har fungerat väl då det resulterat i att hon kunnat utmana de duktiga eleverna på ett nytt sätt eftersom denna metod är mer självgående för eleverna. Hon önskar att hon hade resurser att utmana även de svaga eleverna men känner att det behövs mer tid. Även Peter har förändrat sin undervisning på ett radikalt sätt. De arbetar nu på ett sätt där hela undervisningen är uppbyggd kring surfplattan och dess applikationer. Det här arbetssättet är tvärtemot hur några av de andra använder surfplattan där den ofta ses som ett komplement i undervisningen. Bland annat Marie använder sin som en länk mellan henne och en nyanländ elev som ännu inte kan svenska, vilket hon tycker är bra för då kan eleven delta i lektionen på sina villkor. Många låter eleverna använda den till att söka information och genom att de använder de olika applikationerna så kommer alla till tals. Som en pedagog nämnde fick hon höra en elevs engelska uttal i en dialog som spelades in med hjälp av surfplattan och den här eleven vågar vanligtvis inte prata högt inför klassen. Hon har fått ett alternativt sätt att ta reda på elevernas färdigheter och kunskaper.

Vad upplever pedagoger som positivt eller negativt med användningen av surfplatta?

31

 Smidigt verktyg

 Lättare att individanpassa lektionerna

 Bidrar till att eleverna är mer aktiva under lektionen

 Koncentrationen är större hos eleverna

 Eleverna samarbetar bättre

 Eleverna pratar mer om det som är relevant

 Mindre efterarbete

 Nya sätt att ta reda på elevers kunskap

De främsta negativa aspekterna som pedagogerna kan urskilja är:

 Få surfplattor (för stor grupp som ska turas om en)

 Kort fortbildning om tips och information om applikationer och surfplattan (Kan ej bara slänga ut en applikation i undervisningen och tro att den blir bra.)

 Mycket tid försvinner från lektionen när de väntar på sin tur

32

5. Analys och diskussion

Vi kommer nu att analyser vårt resultat och våra tolkningar samt koppla detta till teorin och litteraturen. I slutet kommer vi föra en diskussion och dra slutsatser.

5.1 Analys av resultatet

5.1.1 Användningen

Skillnaden var stor mellan de olika pedagogerna hur surfplattan användes i undervisningen. Madeleine och Peter visade på ett nytänk när de använder sig av “flipped-classroom” och mediaframställning istället för prov. Detta faller under Stephen Downes forskning som han kallar för e-lärande 2.0, där nya tekniker utnyttjas för elevernas optimala inlärning. I motsats till Madeleine och Peter var några osäkra över hur man kan använda surfplattan på ett bra pedagogiskt vis och vi tror att detta hänger samman med deras korta fortbildning (tre eftermiddagar) och knapphändiga information som de fått från respektive skolledning. Som Downes nämner finns det nya sätt att nyttja Internet och tekniken på vilket pedagoger säkerligen inte ägnar sig åt om de inte fått relevant utbildning. Då används troligen surfplattan endast som ersättare för andra verktyg (fotografera istället för scanna), vilket är det understa steget i Puenteduras SAMR-modell.Då fungerar undervisningen på samma sätt som tidigare och detta steg är inte önskvärt att stanna kvar på. Har man fått ett verktyg med stor potential är det önskvärt att man siktar högre på hans modell, t.ex. att man försöker förändra och testa nya metoder att undervisa på. Alla respondenter var positiva till elevinitiativ gällande nya applikationer och precis som Vygotskij talar för leder denna kommunikation till ökad motivation och förbättrad inlärning via detta samspel (Strandberg 2006).

33

5.1.2 Språkutveckling

Huruvida den språkliga aktiviteten ökade berodde enligt våra respondenter på hur konstellationen kring surfplattan såg ut. När eleverna var fler som arbetade med surfplattan ökade den språkliga kvalitén på texterna de producerade. Surfplattan är en artefakt där människans idéer är inbyggda för att i många fall förenkla vår vardag (Säljö 2000). I många av applikationerna på surfplattan är människans idéer om exempelvis svenska stavningsregler inbyggda för att underlätta för eleverna så de kan koncentrera sig på skapandet och lärandet. När elever nyttjar dessa applikationer och kommunicerar med andra för att tillsammans skriva en text eller spela in en dialog där språket används, sker en medierande aktivitet och det är i denna aktivitet som lärandet sker. Surfplattor utan tillkopplat tangentbord kan uppfattas som svårt att skriva med då rutorna med bokstäverna kan vara otroligt små och kräver finmotorik som en del elever ännu ej utvecklat. Behärskar eleverna inte artefakten sker heller ingen medierande aktivitet och lärandet uteblir (Säljö 2000). Som Madeleine även sa tror hon att skärmar fångar eleverna, vilket vi håller med om och en orsak kan vara att eleven inte behöver ha kontroll över allt på en gång utan när texten skrivs rättar skrivprogrammet efterhand och eleven kan då ha fokus på själva innehållet i texten. Eleven har även möjlighet att gå tillbaka och lyssna på inspelningar eller läsa i dokument vilket leder till att de har ännu en chans att tänka igenom det som producerats och de kan då förbättra det ytterligare. Alla pedagoger vi intervjuade hade elever där det skett positiv språkutveckling och vi gör ett antagande att den omedelbara responsen från applikationerna kan vara ett argument till denna förbättring. Detta för att eleverna direkt kan se sina fel och rätta dem, istället för att vänta en eller flera dagar och då hunnit glömma uppgiften. Enligt det sociokulturella perspektivet sker lärandet i samspelet med andra men även Peter har sett en språkutveckling hos sina elever trots att de arbetar mycket själva.

5.1.3 Samarbete

Pedagogerna var eniga om att det krävs mer tid och fler antal surfplattor för att kunna uppleva om elevernas förhållningssätt till varandra ändrats efter användningen av

34

surfplatta i undervisningen. Pedagogerna är dock överens om att eleverna samarbetar bättre med surfplatta. Detta faller under sociokulturella perspektivet där barn lär sig genom att samspela med varandra (Strandberg 2006). En surfplatta på en klass med 27 elever, som i Kajsas fall, gör att samarbetet fungerar sämre då inte alla elever kan komma att använda surfplattan och därmed komma till tals. Säljö skriver: “[…] att människan kan bygga sina idéer och distinktioner i artefakter och på så sätt få dem att fungera som resurser i olika sociala praktiker” (Bliss och Säljö 1999, här citerat efter Säljö 2000). Kajsa har i sitt fall inte möjlighet att använda och få surfplattan att fungera som resurser i olika praktiker då hon har för få surfplattor i klassen. Vi kan se att när man bara hade en surfplatta användes den mest som en ersättning enligt SAMR-modellen och det är svårt att ta ett steg längre, omdefiniera lektionerna och skapa nya arbetsmetoder. Surfplattan som artefakt i skolan har en väldig dragningskraft hos eleverna och pedagogerna vi intervjuade hade sett detta och därför gör vi ett antagande att deras framtidstro om surfplattan beror på detta. Många av respondenterna har upplevt och haft elever som varit omotiverade att lära sig utifrån skolans andra läromedel och denna artefakt kan förändra undervisningen och fånga fler elever.

Vi tror också att surfplattan är av betydande mening i framtidsperspektiv gällande utvecklande samarbete mellan eleverna, precis som den pedagogiska teoretikern Lev Vygotskij menar att barnets interaktioner uppmuntras från pedagoger och sedan förvärvar eleven språkliga verktyg som det sedan steg för steg omformar till sin egen repertoar om de förstår att socialt liv, individualitet, samtal och tänkande hänger ihop som hönan och ägget, genom barnets “inre prat” som Vygotskij kallade det (Strandberg 2006).

5.1.4 Koncentration

Många aktiviteter som elever gör i skolan kräver mycket eller total koncentration av dem. Barnläkaren Hugo Lagercrantz har riktat kritik mot främst förskolan och dess användning och han menar att koncentrationen försämras och uppmärksamheten fragmenteras. Under våra intervjuer fick vi många positiva aspekter och där nämndes det, tvärtemot Lagercrantz resultat, att respondenterna uppfattat att elevernas koncentration och uthållighet i många fall förbättrats när de arbetar med surfplattan. Vi kunde tolka att

35

många var uppriktigt förvånade över att eleverna kunde hålla fokus lång tid på en uppgift som skulle utföras på en surfplatta. Dock så sa många av pedagogerna att eleverna tappar intresset om det inte händer något nytt eller om de inte kan ta sig vidare i en applikation vilket indikerar på ett av argumenten som Lagercrantz hävdar d.v.s. barnens uppmärksamhet fragmenteras. Efter att ha läst Lagercrantzs rapport och sammanställt våra egna resultat kan vi här tillägga att det ställs högre pedagogiska krav på pedagoger för att verkligen kunna hitta applikationer och användningssätt med surfplattan för att tillfredsställa elevernas behov, uppnå pedagogers mål och intentioner med lektionen. Som vi tolkade är pedagogerna medvetna om att det fortfarande är deras ansvar att minimera riskerna under lektionen så koncentrationen kan upprätthållas. Surfplattan är en artefakt som innehåller otroligt mycket stimulans och olika program vilket medför att det finns mer för eleverna att lockas av. För att det ska ske ett lärande krävs ett samspel mellan artefakten och eleven (Säljö 2000). Det blir problematiskt om eleverna nyttjar Internet eller andra applikationer än de tilltänkta för eleven lär sig något och arbetar koncentrerat men kanske inte om det som pedagogen har som mål med undervisningen. Våra respondenter var medvetna om vilka risker som fanns med applikationerna som kan locka eleverna till annat irrelevant och de flesta försökte också minimera riskerna så att koncentrationen, som Lagercrantz hävdar försämrats, kan hållas på topp.

5.1.5 Lärarens roll

Vår tolkning var att de pedagoger som hade en helklassuppsättning av surfplatta tycker att förberedelsetiden är längre än de som endast hade en. Vi uppfattade det som att det tar längre tid för både Peter och specialpedagogerna att planera lektioner där surfplattan är grunden i undervisningen. Peter vill utmana eleverna på samma sätt som tidigare och specialpedagogerna måste tänka på att hitta bra och utvecklade program för sina elever som har speciella behov. För de pedagoger som har en klass där varje elev har en egen surfplatta krävs det mer planering för att möjliggöra och skapa medierande aktiviteter (Strandberg 2006). De pedagogerna som endast hade en surfplatta i sin klass tyckte att tiden var samma som de la ner på “vanliga” lektioner och det kan bero på att eleverna inte hinner arbeta med surfplattan en längre tid och därmed är det svårt för mediering att

36

ske. I läroplanen 2011 kan man läsa i kapitel två “övergripande mål och riktlinjer” om att “[...] skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet” (Skolverket 2011:13). Vi anser då att det blir lättare för pedagoger att planera, utveckla och undervisa på ett kreativt sätt när det finns tillgång till fler surfplattor.

5.1.6 Framtiden

En viktig fråga som vi började fundera över i resultatet var varför skolverksamheter och pedagoger började använda surfplatta i undervisningen. Vi spekulerade över om de använder surfplatta för att de tror att det främjar elevernas utveckling eller om de vill framstå som en modern skola med den senaste tekniken. När nu EU har bekräftat att digital kompetens är en av de fem basfärdigheterna som skolan ska förmedla krävs det att det läggs fokus på den digitala användningen för att kunna uppnå detta mål. Vi gör då ett antagande att många skolor använder surfplattor i undervisningen för att utveckla elevernas digitala sida och ge dem denna kompetens. Det finns säkert de som anser att eleverna kan få detta genom datorer men då tekniken utvecklas snabbt så har surfplatta blivit ett allt mer vanligt inslag i vardagen och skolan. Vi är då tillbaka på vårt påstående om att skolor vill framstå som moderna och kreativa vilket säkerligen är ett starkt argument till varför man köper in surfplattor istället för datorer till eleverna.

5.2 Diskussion och slutsats

Syftet med vår uppsats har varit att öka kunskapen kring surfplattan och dess användning i årskurs fyra till sex utifrån sju pedagogers syn. Efter att vi har analyserat vårt resultat ska nu en diskussion föras med utgångspunkt i våra frågeställningar och avslutas med våra slutsatser.

Vi ser följande för- och nackdelar med surfplatta i undervisningen utifrån pedagogernas perspektiv: för de som har börjat använda surfplatta i undervisningen och som har många i klassrummet har det skapat en helt ny arena för lärande i skolorna och för dem ser det dagliga arbetet i skolan annorlunda ut än tidigare. Den tekniska

37

användningen kan mätas i Dr. Puenteduras SAMR-modell och i vår undersökning har vi uppmärksammat, att hos de pedagoger som endast har en surfplatta fungerar den som ersättning för andra verktyg medan de som har flera surfplattor kan omdefiniera undervisningen och då kan nya uppgifter och ett nytt arbetssätt skapas som tidigare var omöjligt att genomföra. Vi kan se att det krävs minst en surfplatta på två elever och daglig användning för att få ett fungerande arbete på det mest optimala sättet. När de arbetar två och två med surfplattan hamnar ofta samarbetet och språket i fokus för de ska kunna lösa uppgiften. I vår undersökning märkte vi att de elever som hade varsin surfplatta oftast satt själva och arbetade med en applikation. Den sociokulturella teorin förespråkar samspel för bäst inlärning och då är vår slutsats att det är bättre att låta eleverna arbeta två stycken vid en surfplatta för att skapa kommunikation och samspel mellan dem (Säljö 2000). Dock kunde vi se att hos dempedagogerna där eleverna hade varsin surfplatta skedde det också lärande. Detta fick oss att fundera över vilket argument som är starkast för lärande, artefakten eller samspelet/kommunikationen? När vi ser tillbaka på vår undersökning kan vi se att eleverna omedvetet kommunicerar trots att det är meningen att de ska arbeta själva. Exempel på denna kommunikation är när de frågar om hjälp eller visar varandra sina arbeten.

En positiv upptäckt som både förvånade oss och våra respondenter var elevernas tålamod och koncentration. Vi hade innan intervjuerna tagit del av barnläkaren Hugo Lagercrantzs rapport där han talar för att surfplattor försämrar koncentrationen hos små barn när de använder surfplatta. I vår undersökning stämde detta till en viss del då några elever ibland gick över till andra applikationer och spel när de egentligen fått en annan uppgift. Vi ställde oss frågan om det var artefakten i sig som störde koncentrationen eller applikationerna på surfplattan, som vanligvist är gränslöst många. Att koncentrationen är lättare för eleverna att hålla uppe kan bero på att de har färre moment att hålla fokus på med surfplattans hjälp. Om de exempelvis ska skriva på surfplattan finns stavningskontroll redan inbyggd och det finns tangentbord så de slipper forma bokstäverna själva, vilket leder till att de kan fokusera på själva texten och slutprodukten får då en högre kvalité. Vi tror att surfplattan kommer vara framgångsrik gällande koncentrationen och att den kan fånga upp omotiverade elever och på så sätt leda till bättre skolresultat i framtiden. Vi vill dock lyfta upp en tankeställare utifrån våra resultat