Föräldrars uppfattning om matematikläxor

Examensarbete

Föräldrars uppfattning om

matematikläxor

Parents´ perception of math homework

Susanne Holtås

Speciallärarexamen 90 hp Matematikutveckling Slutseminarium 2012-01-12

Examinator: Lotta Anderson Handledare: Birgitta Lansheim Lärande och samhälle

3

Sammanfattning/Abstract

Holtås, Susanne (2011). Föräldrars uppfattning om matematikläxor. Parents´ perception of math

homework. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarande och samhälle, Malmö

Högskola.

Det jag ville uppnå med denna uppsats var att få insyn i föräldrars uppfattning om deras barns matematikläxa och om hur matematikläxläsningen ser ut på hemmaplan samt hur de ställer sig till frågan om en läxfri skola. I en kvantitativ undersökning, genomförd i en mindre sydskånsk by, får jag i stora drag reda på att cirka en tredjedel av föräldrarna gärna ser en skola utan läxor medan en annan tredjedel verkligen inte vill ha en skola utan läxor. En tredje lite mindre grupp har många åsikter som jag kategoriserat i sex grupper och dessa uttrycker varken ja eller nej till läxfritt. Jag får också reda på enligt min tolkning av materialet att två tredjedelar av föräldrarna någon gång upplevt en stökig läxsituation.

Uppsatsen tar också upp internationell samt svensk forskning kring läxor, rådande för- och nackdelar med fokus på matematik. I övrigt behandlas Vygotskijs syn på lärande,

socioekonomiska skillnader och matematiksvårigheter kopplat till matematikläxor.

What I wanted to achieve with this essay was to gain insight into parent´s perception of their child´s math homework and how they deal with math homework at home. In a quantitative study, conducted in a small village in South of Sweden, I broadly got to know that about a third of parents would like to see a school without homework while another third certainly do not want a school without homework. A third smaller group has many opinions that I categorized into six groups but neither of them express yes or no to homework. I also found out that two thirds of the parents sometime, more or less, experienced a messy homework situation.

The essay also discusses international and Swedish research on homework, those who are for and against with a focus on mathematics. I also deal with Vygotsky´s view of learning, socio-economic differences and math problems related to homework.

Nyckelord: föräldrar, läxa, läxhjälp, matematik, matematiksvårigheter, socioekonomiska skillnader

5

Innehåll

Inledning och problemställning ... 7

Syfte ... 8

Forskningsfrågor ... 8

Definition av läxa ... 8

Teori... 9

Vygotskijs syn på lärande ... 9

Socioekonomiska skillnader ... 9

Forskning kring läxor ... 10

Urval av forskning ... 10

Föräldrar är inte pedagoger ... 12

Matematik som språk ... 14

Elever i behov av särskilt stöd ... 16

Lärarens roll ... 17

Vad påverkar resultaten? ... 18

Metod och genomförande ... 19

Metodbakgrund ... 19 Metod ... 19 Pilotstudie ... 20 Urvalsgrupp ... 20 Datainsamling ... 21 Genomförandet ... 21 Databearbetning... 22 Tillförlitlighet ... 22 Etiska aspekter ... 22

6

Analys av följande frågor: Sköter ditt barn sin matematikläxa själv? Hur ser läxsituationen ut

hemma hos er? Går ditt barn på läxhjälpen som finns på skolan? ... 26

Analys av frågan: Får ditt barn speciallärarhjälp i skolan? ... 28

Svarskategori ett: Läxförespråkarna ... 29

Svarskategori två: Läxfrittförespråkarna ... 30

Övriga (Svarskategori tre till åtta) ... 30

Analys av frågan: Vad anser du om att förlänga skoltiden om det skulle vara kravet för en läxfri skola? ... 31

Diskussion och slutsats ... 34

Diskussion ur ett speciallärarperspektiv ... 36

Metoddiskussion ... 37 Slutord ... 38 Fortsatt forskning ... 38 Referenser ... 39 Webreferenser ... 40 Artiklar i Sydsvenskan ... 42

Bilaga 1: Undersökning gällande matematikläxor ... 43

Bilaga 2: Brev till föräldrar ... 45

7

Inledning och problemställning

Jag har gjort en studie eller snarare en kartläggning kring hur matematikläxan uppfattas och handhas i hemmet. Det pågår en debatt kring läxor i media och har gjort det i ett par år. I mångt och mycket handlar den om elevernas stressade läxsituation samt skolans och lärarnas belägg för läxans kvarlevnad. Alla har en åsikt om läxa – den uppfattas som bra eller dålig (Hattie, 2009; Steinberg, 2006; Kralovec och Buell, 2000; Cooper, 2001, 2007; Dannesboe, 2010 m.fl.). Det jag tycker fattas i debatten är föräldrarnas syn på saken. Det är trots allt de som har den mest utförliga erfarenheten av hur läxan faktiskt sköts. Jag ser på min studie främst ur ett speciallärarperspektiv eftersom det är min nya profession men också ur ett föräldraperspektiv därför att undersökningen är gjord utifrån föräldrars syn på läxa.

I nya skollagen och läroplanen (Lgr11) betonas att det ska vara lika villkor för alla i en skola för alla (Skolverket, 2011). Men kan det vara en skola för alla när inte alla har samma förutsättningar att få hjälp med läxan i hemmet? Många skolor och stadsdelar väljer att erbjuda läxhjälp i skolan, andra inte. Stadsdelen Södra innerstan i Malmö väljer ”läxfritt” från och med januari 2012. Det fullkomligt vimlar av företag som erbjuder läxhjälp både gratis och mot betalning. Jag sökte på google med sökord ”läxhjälp” och fick skrämmande många träffar, bara i Skåneregionen finns ett tjugotal. Jag kommer i diskussionen resonera kring hur rättvis läxan är ur ett socioekonomiskt perspektiv. Kunskapsklyftan mellan svaga och starka elever riskerar att bli än större med tiden om inget görs åt det.

Leo (2004) diskuterar i sin magisteruppsats om man skulle kunna komma ifrån läxor med en något längre skoldag genom att arbetet görs i skolan med utbildade pedagoger. På så sätt vinner alla parter utom möjligen läxhjälpsföretagen. Eleven vinner på att inte bli stressad av många läxor samt att få fritid efter sin arbetsdag som alla andra. Föräldern vinner på att inte må dåligt av att inte kunna hjälpa sitt barn och av att slippa de eventuella bråk läxan skapar. Slutligen vinner pedagogen på att slippa ta hem hela klassens matteläxa till rättning och kan lägga den tiden till att hitta smarta och roliga uppgifter som stimulerar eleverna till att vilja lära sig mer.

Jag har aldrig reflekterat över varför jag ger läxa till mina elever. Läxfrågan togs aldrig upp på Lärarutbildningen och det pratades aldrig om varför man ger läxa utan den upplevs nästan som en tradition. Som nyutexaminerad lärare gav jag läxa för att mina kollegor gjorde det, för att föräldrarna och eleverna förväntade sig det och för att jag själv haft läxa när jag gick i skolan.

8

Det är först nu i min nya roll som speciallärare och som mamma till ett barn som blivit ”läxbarn”, som jag har börjat ifrågasätta varför man har det. Vad gör andra föräldrar? Hur ser det ut i svenska ”läx”-hemmet? Jag tänker att jag ändå måste ha vissa fördelar som är pedagog med didaktisk utbildning. Men de föräldrar som inte har det – hur ser det ut hemma hos dem? Bör föräldrar verkligen belastas med detta utöver alla fritidsaktiviteter och heltidsarbeten? Det är också i rollen som speciallärare jag blivit varse kopplingen mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter hos många elever varför jag också tar upp detta till diskussion kring läxor.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka hur läxläsningen i matematik ser ut i hemmen och hur föräldrars uppfattning kring matematikläxor ter sig Jag har också för avsikt att ta reda på hur föräldrar ser på en förlängd skoldag om det skulle vara kravet för en läxfri skola. Utöver detta tar jag upp matematikläxans roll ur ett socioekonomiskt perspektiv utifrån den forskning jag tagit del av.

Forskningsfrågor

 Hur ser läxläsningen i matematik ut i hemmen för elever i år tre och fyra?

 Hur ser föräldrar på en förlängd skoldag om det skulle vara kravet för en läxfri skola?

Definition av läxa

Eftersom undersökningen är gjord ur föräldrars syn på matematikläxa vill jag tydliggöra att jag vid användning av ordet läxa menar just matematikläxa om inget annat kan utläsas av kontexten.

9

Teori

I detta avsnitt behandlar jag Vygotskijs syn på lärande, socioekonomiska skillnader och aktuell forskning kring läxor.

Vygotskijs syn på lärande

Jag har valt att fokusera på Vygotskijs [1896-1934] syn på lärande eftersom nya skollagen och Lgr-11 (2011) präglas mycket av hans synsätt. Vygotskij (2001) ser samspelet mellan utveckling och undervisning som en förutsättning för lärandet och inte det tidigare biologiska synsättet där individens inre psykologiska utveckling var den enda drivkraften till lärande. För att koppla det till läxor har jag valt att undersöka och diskutera hans begrepp ”den närmaste utvecklingszonen”.

Vygotskij (a.a.) förklarar barns utvecklingsnivåer som olika zoner. I varje utvecklingszon har barnet nått olika vetenskapliga och vardagliga begrepp. De vardagliga begreppen bygger på empirisk (upplevd) erfarenhet och de vetenskapliga på teoretisk erfarenhet. Lärarens uppgift är att på bästa sätt låta elevernas erfarenheter möta de vetenskapliga begrepp som presenteras i skolan. Det är här den närmaste utvecklingszonen kommer in i bilden eftersom eleven bara lär sig nya begrepp och teorier om människor i dess närhet använder dessa när de förklarar, resonerar och löser problem. Det är då av största vikt att läraren känner till var eleven befinner sig och utmanar elevens tänkande på en lagom nivå, inte för lite och inte för mycket. Vad gäller läxor så bör alltså läraren endast skicka med eleven läxor som ligger på rätt nivå för eleven att klara på egen hand eftersom föräldrar inte alltid har pedagogisk kunskap att avgöra i vilken utvecklingszon eleven befinner sig i.

Socioekonomiska skillnader

Den socioekonomiska indelningen i samhället, enligt statistiska centralbyrån (SCB, 1982), beskriver en hierarkisk uppdelning av människor i olika samhällsklasser.

Tallberg Broman, Rubinstein Reich och Hägerström (2002) diskuterar i en kritisk granskning hur en klass- köns- och etnicitetsstrukturerad skola ska formas till en skola för alla. Här påvisas att hemmets och föräldrarnas klass är avgörande för elevernas framtid. Medelklassbarn och arbetarklassbarn uppfostras på olika sätt. Medelklassbarn uppfostras till självständighet och eget ansvar medan arbetarklassbarn uppfostras till lydnad och anpassning.

10

Arbetarklassföräldrarna har svårare att stötta sina barn i skolarbetet eftersom de själva inte bär med sig en lång skolhistoria

Språkanvändningen i skolan gynnar medelklasseleverna mer eftersom det är samma språk som förs i hemmet. Enligt Tallberg Broman m.fl. (a.a.) så är det här ett svårt mönster att bryta eftersom de här traditionerna ligger så djupt rotade. De menar att de barn som klarar sig bäst i dagens skola är de som har föräldrar med högskoleutbildning och som tycker utbildning är viktigt. Detta oberoende av om barnet är svenskt, invandrare, flicka eller pojke.

Även om man talar om en skola för alla så kvarstår faktum att när eleven börjar skolan så har han/hon redan klassbakgrund, intressen och förmågor i sin ryggsäck att bära med sig genom skollivet. Det betyder att elever med arbetarklassbakgrund inte har samma

förutsättningar till hjälp med läxor i hemmet som elever med medelklassbakgrund har vilket ger en socioekonomisk orättvisa.

Forskning kring läxor

Urval av forskning

Det är viktigt att läsaren av detta examensarbete får klarhet i att det finns en hel del skrivet om läxor globalt sett men inte mycket forskning gjord på svenska förhållanden. Det pågår en debatt sedan några år tillbaka om läxans roll i Sverige. Jag har valt att fokusera på den forskning som har en direkt koppling till mitt eget undersökningsområde dvs. hur

läxsituationen påverkar hemförhållanden i framförallt matematik. Vidare diskuterar jag de elever som har svårt med matematik, hur de påverkas av läxbördan utifrån forskningen sett.

Forskning gjord i USA visar att det inte finns några belägg för att ha matematikläxa i år F-6 eftersom eleverna inte lär sig mer av det (Cooper 2001). Äldre elever kan däremot gynnas av att ha matematikläxa eftersom de med åldern lärt sig studieteknik. I de två senaste läroplanerna dvs. Lpo-94 (Skolverket, 1994) och Lgr-11 (Skolverket, 2011) finns inget som styrker att man överhuvudtaget bör ha läxa. Varför fortsätter vi då med läxa? Läxan är en ständig källa till bråk menar Forsberg (2009), forskare i socialt arbete vid Linköpings

universitet. Forsberg (a.a.) följde åtta medelklassfamiljer i Sverige för att se hur de delade upp sin tid inom familjen. Det han såg var att skolan och läxorna styrde hela familjens tid utan att någon av föräldrarna någonsin ifrågasatte det. Det förväntas att barn gör sina läxor och att föräldrar finns tillhands för att stötta och rätta. Vidare diskuterar Forsberg de oändliga

11

sig skulle göras, utan oftast om när den skulle göras. Läxan dryftades i regel varje dag och var en oupphörlig källa till bråk. En engagerad förälder betyder att man är en bra förälder, anser medelklassföräldrar, enligt Forsbergs studie.

Westlund (2004) har också forskat kring läxor och på elevers syn på dem och det har skrivits en hel del om hennes forskning i dagspressen på sistone. Hon menar att läxor är ett välkänt men dåligt beforskat fenomen i Sverige (Westlund, 2011b). Vidare i hennes

forskning, gällande läxor, kommer hon fram till att ”(d)e vuxna ser läxor som möjlighet medan eleverna betraktar läxor som tecken och svar på någon form av brist” s. 63 (Westlund 2004, min kursivering). Med möjlighet menar Westlund (a.a.) bl.a. att repetera färdigheter, lära sig disciplin, att ta ansvar och att lära sig att planera sin tid mm. Med brist menar hon bl.a. ett ointresse för skolan, avstår inte fritidsaktiviteter, planerar inte sin tid mm. Det finns alltså enligt Westlund (a.a.) en delad syn på läxor hos elever, lärare och vuxna. ”Om elevers syn på läxor har med brister att göra fyller de knappast funktionen att forma en lustfylld inställning till skolan och livet” s. 64 (a.a.).

Inte heller i Danmark nämner man ordet läxa i styrdokumenten varken nu eller tidigare. En kvalitativ studie om läxvanor är gjord i Köpenhamn, Danmark, mellan åren 2006-2010

(Dannesboe, Kryger, Palludan och Ravn, 2010) inkluderande förskoleelever, elever i 6.an och 7:an, elever i 9:an samt deras föräldrar och lärare. Läxan är sedan länge taget för given i Danmark och i studien framkommer att läxan inte heller är ifrågasatt hos varken elever, lärare eller föräldrar liksom Forsbergs (2009) undersökning visade. Första delen av studien är gjord på elever i förskoleklass och där framkommer det att de eleverna ser fram emot att få läxor. De ser det som ett naturligt steg från förskola till skola med att få riktiga läxor. Andra delen av undersökningen visade att flera elever i år sex och sju såg läxan som en plikt som de måste pussla ihop med fritidsaktiviteter och familjeliv. Lärarna såg inte alltid eleverna som

ansvarsfulla gällande läxan utan skickade hem information genom hembrev till föräldrarna om vad som skulle göras. Lärarna såg också det som föräldrarnas plikt att hjälpa till med läxor och lade över ansvaret på dem. Undersökningen visar hur olika läxan emottogs i hemmen beroende på vilken syn föräldrarna har på skola och skolarbete (se socioekonomiska

skillnader ovan). Vissa elever fick hjälp och blev tillfrågade dagligen om läxan medan andra fick klara sig helt och hållet utan hjälp och på eget ansvar. Familjernas olika engagemang i läxor avslöjar att banden mellan skolan och hemmet inte är givna. Oavsett om eleven gjort läxan själv eller fått hjälp eller försök till hjälp, av föräldrar med mindre kapacitet, så uppmärksammades inte deras ansträngningar likvärdigt. De flesta av de äldre eleverna dvs.

12

niorna tyckte att de lärde sig en hel del av läxorna men vid närmare granskning så lärde de sig vad deras lärare ansåg vara viktigt för kursen och inte för framtiden.

Kralovec och Buell (2000) diskuterar fördelarna lärare och föräldrar i USA ofta ser på läxor utöver de akademiska framgångarna. Läxförespråkarna hävdar att läxa tränar självdisciplin, goda arbetsvanor, ansvarstagande och ger föräldrar inblick i skolarbetet. Kralovec och Buell (2000) framhåller att forskning visar att elevansvar vid läxor bara nås vid föräldrars systematiska strävan efter detsamma. De menar att även om det är önskvärt så kvarstår faktum att de flesta föräldrar är för trötta och upptagna av hushållssysslor för att orka strukturera kvällarna kring barnens läxor. Vidare menar de att goda arbetsvanor når man inte bara genom läxläsning utan även genom vanliga hushållssysslor som att laga mat och städa. Många barn lär sig aldrig detta eftersom läxor tar för mycket tid. Andra barn hinner inte göra läxor för att de måste passa småsyskon eller laga middag till familjen. Alla har olika

förutsättningar utifrån sina familjeförhållanden (a.a.).

Föräldrar är inte pedagoger

Föräldrainvolvering kan enligt Cooper (2007) också vara ett hinder om föräldrarna pressar sina barn för hårt eller är osäkra och inte vet riktigt vad som ska göras men också skapa förvirring om de använder andra strategier än vad man gör i skolan. Cooper tar också upp samhällets involvering av läxan genom uppkomsten av ”homework hotlines” (läxhjälp via telefon). Lärare och annat ”kunnigt” folk svarar på frågor gällande strategier och dylikt vid läxproblem (a.a.). Trenden har även nått Sverige. Det finns en mängd olika läxhjälpsföretag både gratis och mot betalning för de föräldrar som känner att de inte räcker till. Westlund (2011b) tycker att det är bra att läxhjälp finns för de elever som har behov av det men hon ifrågasätter varför skolan inte förlänger skoltiden så att eleverna istället hinner med det de ska i skolan.

Westlund (2004) menar också att det är skillnad på läxa och läxa. Repeteringsuppgifter, sådant som eleverna redan kan, är inga problem. Konsekvenser blir det av sådana läxor som eleverna inte behärskar och som kräver förklaringar av föräldrar med mindre studievana. Då har det blivit en skillnad ur ett socioekonomiskt perspektiv.

Sveriges Radios storsatsning (2011) ”Den orättvisa skolan” sände ett program om läxor i november. Här fick man höra elever själva berätta om sin vardag i skolan och vad de tyckte om läxor. En invandrarmamma uppger att hon inte kan hjälpa sina tonårsbarn med

13

invandrarflicka från Hjulstaskolan utanför Stockholm går på ”Stiftelsen Läxhjälpens läxhjälp” som är en frivillig gratis aktivitet för elever som behöver extra hjälp. Kravet att få gå är att man följer enkla regler och att närvara de tre kvällar i veckan det erbjuds.

Westlund (2011b) menar att läxhjälpsmarknadens progression talar för att läxor inte längre är den samverkanslänk mellan skola och hem som den länge utgetts för. Många föräldrar betalar uppenbarligen för att slippa samverkan. En artikelserie i Sydsvenskan (2011a, b) under hösten talar om vem som använder sig av läxhjälp och det visar sig vara två grupper av elever, de som ligger på gränsen att inte nå målen för godkänt och de som redan ligger bra till i skolan men som vill höja sina betyg än mer. Det är rutavdraget som hjälper företag att sälja läxhjälp under annat namn, som barnpassning med pedagogisk inriktning, vilket Skatteverket godkänner. Med rutavdraget uppgår kostnaderna för läxhjälp från 450 kr/h till dryga 200 kr/h vilket är en halvering för föräldrarna. Rikkilina Mohlin är en tjej i artikelserien (a.a.) som förra hösten var oerhört stressad av matematiken i skolan. Hela kvällar satt hon med sin mamma och tampades med läxorna. Till slut blev nivån för hög för mamman och hon kunde inte längre hjälpa sin dotter. Sedan dess utnyttjar familjen betald läxhjälp 90 minuter i veckan och matematikstressen försvann. Dessvärre är det så att när barnen går ut grundskolan

försvinner avdragsrätten och föräldrarna får betala fullt timpris (a.a.)

Enligt Forsbergs (2009) studie ser dock de flesta föräldrar läxor som en viktig uppgift läraren ger familjen. Det är barnets uppgift att göra läxan men föräldrarnas uppgift att se till att den blir gjord. Föräldrarna hävdar också att de lägger förhållandevis mycket tid och energi på att hjälpa sina barn med läxor, speciellt de barn som har svårigheter med lärandet. Om inte barnet själv tar ansvar för läxan så gör föräldrarna det genom att påminna och tjata om den tills den blir gjord. Enligt Forsbergs (a.a.) studie har det också framkommit att även om föräldrarna anser sig vara jämlika i hemmet så tar mamman det största ansvaret gällande hushåll och barn. Det är också oftast mamman som har skolkontakten enligt samma studie. Forsberg (a.a.) menar att det kan bero på att mamman oftare arbetar deltid och hämtar barnen på skola/förskola och kan påbörja läxprocessen redan på hemvägen.

Statistiska Centralbyrån (2010) har gjort en undersökning om ungdomars försämrade hälsa. Undersökningen visar på att läxor är en stor orsak till stress. Så många som var fjärde elev i år tre till fem påstår att de upplever stress av läxor och prov. Leo (2004) uppmärksammade också en stress hos sina respondenter i en undersökning, han gjort på en skola i Lund,

gällande läxor och prov. Han menar också att läxarbetet stjäl tid från annat eleverna hellre vill göra på sin fritid sådant som att leka med kompisar, umgås med familjen och utöva

14

hos elever och att man bara kan komma åt det genom att sluta ge läxor eller att så länge läxor finns, se till att skolan följer en läxpolicy.

Steinberg (2006) är en av få röster i Sverige som förespråkar läxa med likartade argument som Kralovec och Buell (2000). Han menar att syftet med läxor är att barnen ska få god studieteknik och lära sig ta ansvar men att huvudansvaret för inlärning ligger på skolan och lärarna. Om man åter ser till den danska undersökningen Dannesboe m.fl. (2010) gjorde så kom det fram att ansvarsbiten landade på föräldrarnas bord genom hembrev eftersom lärarna inte såg barnen som ansvarstagande. Föräldrarnas roll är att ge stöd och att uppmuntra anser Steinberg (2006). Dessutom förespråkar han kontinuitet i läxor och liksom Cooper (2007) hävdar han att det är bättre med många korta läxor än färre långa och tidskrävande. Ju bättre det går för barnet i skolan desto fler valmöjligheter finns inför fortsatta studier och framtiden menar Steinberg.

I Leos (2004) studie visar det sig att matematikläxan i en del familjer gett upphov till konflikter. Föräldrar har inte alltid tillräckligt med kunskap och/eller rätt pedagogiskt förhållningssätt gällande det nya sättet att räkna. Han anser vidare att det är fel av lärare att lägga detta ansvar på föräldrar. Den färdighetsträningsläxa som vanligtvis ges i matematik kan man lika gärna klara av under skoltid. Leos (2004) slutsats är att utöka

matematikundervisningstiden istället. I Coopers (2007) studie fann man i matematik, bland de yngre eleverna, en ganska liten skillnad mellan de som gjorde läxa och de som inte gjorde läxa. Förklaringen till detta anser Cooper (a.a.) vara att yngre barn har svårare att koncentrera sig. Det finns för mycket frestande aktiviteter och leksaker i hemmet som distraherar.

Dessutom saknar de yngre eleverna studieteknik och har inte färdigheter att avgöra när de är klara. Vidare deklamerar Cooper (a.a.) att i skolår 1-6 ger lärarledd undervisning bättre resultat än läxläsning i hemmet.

Hattie (2009) resonerar kring elevernas framgång i skolan och menar att det är föräldrarnas och omgivningens uppmuntran och förväntningar på barnen att göra bra ifrån sig som är av största vikt. Kommunikationen kring läxor (intresse, hjälp och diskussioner kring läxor) har mindre effekt på framgången medan familjeregler som tvång och hot har minst effekt på framgång (a.a.).

Matematik som språk

I detta avsnitt vill jag diskutera sambandet mellan läsning och matematik för att du som läsare ska förstå hur jag ser på detta ur ett läxläsningsperspektiv i diskussionen nedan. Elwér i

15

Samuelsson m.fl. (2009) menar att det inte automatiskt följer en god läsförståelse bara för att man kan läsa av orden rätt dvs. har en god ordavkodning. ”En texts betydelse är så mycket mer än summan av orden i den och förståelse sker genom en rad komplexa processer” (a.a. s. 162). Om man tittar på de skrivna orden och jämför med de talade så finner man att det skrivna språket är mer komplext med färre upprepningar. Det talade språket framtonas genom ansiktsuttryck och gester vilket inte syns i det skrivna språket (a.a.). Jag tänker inte i detta arbete gå djupare in på vilka faktorer som gör det svårt för enskilda elever utan tar helt enkelt fasta på och utgår ifrån faktum att svårigheterna finns. Elwér (a.a.) menar vidare att det är en stor grupp elever med specifika läsförståelseproblem som har svårigheter att lära sig genom läsning på egen hand i individuellt arbete.

Lundberg och Sterner (2009) har i sin forskningsöversikt tagit reda på, i en enkätstudie med ett antal speciallärare, hur vanligt det är att elever har svårigheter både med läsning och matematik och kommit fram till ett genomsnitt på 12 %. De påpekar att både läsning och matematik är kognitivt krävande gällande uppmärksamhet, koncentration, uthållighet och arbetsminne och eventuella brister i dessa drabbar alltså båda ämnena. Lundberg och Sterner (2009) liksom Myndigheten för skolutveckling (2007b) menar också att läs- och

räknesvårigheter hänger ihop eftersom elever med lässvårigheter ofta har svårt att lära in nya ord och begrepp vilket är a och o inom matematiken. Textuppgifter i matematik dvs. ett problem som beskrivs i skrift kan för en som inte förstår ordens innebörd vara oerhört svårt att lösa även för en elev med god taluppfattning.

Många lärare och skolledare konstaterar att så gott som alla barn i de tidigaste skolåren har lust att lära men att många elever förlorar den under åren i grundskolan. Vad gäller matematik märks relativt tidigt skillnader mellan elever som inte lyckas förstå matematik och de som upplever spännande utmaningar när uppgifterna blir svårare. Det verkar framför allt vara omkring skolår 4-5 som dessa skillnader blir tydliga och de förstärks under resten av skoltiden (Skolverket, 2003, s.19).

I år 4-5 blir texterna, i ämnet svenska, längre och mer komplexa likaså textuppgifterna i matematiken. Lusten att lära matematik hänger följaktligen ihop med om man förstår eller inte (Skolverket, 2003). I allt för många klassrum är det endast text och talat språk som gäller i matematikundervisningen. Elever arbetar med matematik utan hjälp av konkret material allt för tidigt vilket kan leda till svårigheter längre fram (a.a.). I Myndigheten för skolutveckling (2007b) skiljer man på vardagligt språk och matematiskt språk eftersom vissa ord kan ha olika betydelse i olika sammanhang. Vissa elever har kommit så långt i sin språkutveckling att de känner till de vardagliga betydelserna men inte de matematiska betydelserna. I Myndigheten

16

för skolutveckling (a.a.) ges några exempel som brukar ge svårigheter vid tolkning.

Ord i matematiskt språk Ord i vardaglig betydelse

Rymmer Flyr

Skillnad Olikhet

Volym Ljudvolym, hårvolym

Teckna uttrycket Rita

Axel Kroppsdelen axel

Udda Konstiga

Figur 1: Svårtolkade ord (del av figur s. 16, 2007b)

Myndigheten för skolutveckling (2007a) har tittat på skillnader mellan kön och prestation och resultaten visar på att pojkarna tappar allt mer i förhållande till flickorna i flera ämnen men främst i svenska. Enligt undersökningen är detta en trend inte bara i Sverige utan kan ses i hela västvärlden. Vad gäller matematiken hittades inga större könskillnader mer än att pojkarna är något bättre i årskurs fem men skillnaderna har planats ut i årskurs nio.

Skillnaderna mellan pojkar och flickor i läsförmåga är desto större. ”Oavsett klass, etnicitet och bostadsort läser pojkarna som grupp sämre än flickor” (a.a. s. 8)

Elever i behov av särskilt stöd

Skolverket (2009) menar att omfattningen av särskilt stöd till elever med svårigheter har ökat. En förklaring till detta kan vara att skolans förmåga att anpassa undervisningen till elevers olika behov har minskat till följd av det individuella arbetet, som blivit allt vanligare i skolan. Elever i behov av särskilt stöd har svårigheter med att klara den friare arbetsform som enskilt arbete ger liksom även Elwér i Samuelsson m.fl. (2009) påpekade ovan. Studier visar enligt Skolverket (2009) att det i åtgärdsprogram ofta framhävs individuella problem och inte orsaker i skolmiljön. Det är vanligt att elever i behov av särskilt stöd får som åtgärd att färdighetsträna i de ämnen där det brister. Vidare är det också vanligt med hemläxa där föräldrarna blir de som får ansvaret att hjälpa sina barn. Ahlberg (2001) påpekar att stödet som erbjuds eleverna oftast är att träna mer liksom Skolverket (2009) ovan. Hon menar att elevernas svårigheter kvantifieras genom att eleven får ta med arbetet hem och göra färdigt eller gå till specialläraren för att jobba ifatt. Vidare slår hon fast att de elever som har

17

svårigheter inte ska behöva träna mer på samma sak utan på annat sätt. Processen ska stå i fokus och inte svaret (a.a.)

Myndigheten för skolutveckling (2007a) anser det är viktigt att alla berörda lärare är medvetna och har en förståelse för de språkliga problem elever kan möta i matematiken. För att utveckla sin förmåga att skriva och tala matematik behöver eleverna öva läsförståelse i matematiska sammanhang, prata matematik och skriva matematik.

Vad gör läxor med de elever som har större brister i sina ämneskunskaper? Cooper (2007) har gjort en större litteraturstudie kring läxläsning i USA och kommit fram till att elever med svårigheter visst kan gynnas av läxor. Men då beror det på lärarens förberedelse och planering av läxan, kortare uppgifter som överensstämmer med elevens kunskapsnivå samt väl

involverade föräldrar. Vidare fann han också bevis för att elever i ”elementary school” (år 1-6) i bästa fall gynnades av föräldrars involvering vid läxläsning. Främst i att läxan blev färdiggjord men också en möjlig förbättring av prestationer.

Enligt Lundberg och Sterner (2009) finns det ett samspel mellan arv och miljö både vad gäller läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter. Forskning gjord på tvillingar visar att ärftligheten är flagrant (a.a.).

När det gäller matematik och räknesvårigheter har den genetiska forskningen inte alls kommit lika långt. Det man hittills kan säga är att det tycks finnas ett ärftligt inslag. Man har också konstaterat att den ärftliga faktorn gäller hela skalan av matematisk förmåga. /---/ Det tycks alltså vara samma ärftliga och miljömässiga faktorer som svarar för variationen inom hela variationsområdet. (Lundberg och Sterner, 2009 s. 28)

Lärarens roll

I kvalitetsgranskningen ”Lusten att lära- med fokus på matematik” (Skolverket, 2003) kommer lärarens roll fram som den viktigaste faktorn för lusten att lära. Elever beskriver lärarens engagemang och förmåga att inspirera och motivera samt förmedling av kunskap som de avgörande faktorerna för lusten att lära. En lärare ska ha tilltro till elevernas förmåga, ha kunskap i ämnet, förstå vad eleverna har svårt för och förklara på ett bra sätt och gärna anknyta till verkligheten.

Hattie (2009) och hans forskarteam har sammanställt och analyserat en metastudie om hur olika faktorer påverkar elevers resultat i skolan. Han menar, liksom det framkom i Skolverket (2003), att det bästa för eleven är en skicklig lärare speciellt vad gäller samspelet lärare-elev.

Vidare diskuterar Hattie (2009) olika kännetecken på ett framgångsrikt lärande varav jag fastnar för ett, nämligen att ”Läraren situationsanpassar undervisningen och erbjuder eleverna en bred repertoar av metoder för att nå kunskap (experiment, innötning, återberätta för

18

klassen, problemlösning etc). Det centrala är att läraren synliggör för eleven vad avsikten med övningen är och vilka kriterierna för måluppfyllelse är” (Skolverket, PM, 2009 s. 2-3).

Vad påverkar resultaten?

Skolverket (2009) har i kunskapsöversikten Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? tittat på olika svenska förhållandens betydelse för grundskoleelevers resultat. Bevisligen finns det genom både svenska och internationella studier samband mellan kön, etnicitet, social bakgrund och skolresultat. Elevers skolresultat påverkas av familjens socioekonomiska status i samhället. Föräldrars förväntningar på barnet, deras engagemang i skolarbetet samt deras förmåga att förstå ”skolspråket” styr elevernas resultat på olika sätt. Man kan enligt

Skolverket (a.a.) se en tydlig ansvarsförskjutning i undervisningen från lärare till elev i och med en allt större individualisering i skolan. I förlängningen läggs då alltmer ansvar på hemmets förmåga att hjälpa. Kraven på individuellt och enskilt arbete ökar genom elevens lärande på eget ansvar allt medan lärarna får en mer tillbakadragen roll.

Elevernas resultat, motivation och engagemang påverkas enligt Skolverket (a.a.) negativt av individualisering genom individuellt arbete. Även Skolverket (2003) anger att baksidan av den mer individuella och enskilda matematikundervisningen leder till att man tappar en hel del elevers motivation och lust att lära. De klarar inte att läsa sig till nödvändig förståelse av begrepp på egen hand. Det eleverna behöver är tydlighet genom en driftig lärare som

19

Metod och genomförande

Metodbakgrund

Under våren 2011 funderade jag mycket på min sons läxor och hur vår läxsituation såg ut och som en mindre kvalitativ förststudie diskuterade jag med mina vänner kring hur läxläsningen ser ut hemma hos dem. Holme och Solvang (1997) menar att en kvalitativ undersökning kan vara en förberedelse till en kvantitativ. Den kvalitativa delen ger en förförståelse som

förbereder för den riktiga undersökningen. Detta blir som en empirisk grund för det senare arbetet. Lite av det som kom fram i diskussionerna kring läxor var: ”den tar mycket tid”, ”jag förstår den inte själv, hur ska jag förklara?”, ”åh hjälp vad vi bråkar och tjatar”. Flera

uttryckte att de faktiskt alltid avskytt matte och att det varit jättesvårt för dem när de var små. Detta bekräftas i ”Lusten att lära - med fokus på matematik” (Skolverket, 2003) som också poängterar att många vuxna har negativa erfarenheter av matematik och tycker att det är svårt att förstå. Detta bär de med sig genom livet och oturligt nog för deras barn är det inte ovanligt att de överför dessa negativa känslor gentemot matematik (a.a.).

Metod

I undersökningen har jag valt att utgå ifrån en kvantitativ forskningsansats i form av en kvantitativ studie med kvalitativa inslag. För att ta reda på hur det ser ut i svenska hem kring matematikläxan valde jag att lämna ut ett frågeformulär till föräldrar där de fick svara på frågor rörande matematik och läxor både å sina barns vägnar samt sina egna.

Eftersom undersökningen är ganska omfattande valde jag att nöja mig med den och inte kombinera med intervjuer och/eller samtal vilka kan bli än mer omfattande. Jag är övertygad om att enstaka intervjuer inte hade gjort någon direkt skillnad i mina frågeställningar,

dessutom räcker inte den tid vi har till vårt förfogande. Frågeformuläret innehåller både ostrukturerade och strukturerade frågor dvs. frågor med fasta svarsalternativ men även några öppna frågor (Stukát, 2005). De slutna frågorna ger enligt Eliasson (2006) flera fördelar eftersom jag får användbara svar som är lätta att kategorisera dessutom anser många

respondenter att sådana frågor är lättare att svara på. I vissa av dessa frågor har jag lagt till ett svarsalternativ, övrigt, för dem som tycker annat än mina förslag (Stukát, 2005). De öppna frågorna ger respondenten möjlighet att svara precis på det sätt de tycker vilket ger mer djup till mina frågeställningar.

20

Jag använder mig av Kyléns (2004) synsätt ”att var och en är expert på sina erfarenheter” (s.153). Nackdelen med öppna frågor är att respondenten måste tolka och besvara frågorna utan någon förklaring. Jag som sammanställer svaren kan inte heller ställa några följdfrågor vid oklarheter vilket jag hade kunnat göra vid en intervju. Genom den kvantitativa delen av frågeformuläret kan jag omvandla information till siffror som jag sedan kan jämföra på olika sätt samtidigt som jag med den kvalitativa delen kan välja att ha ett mer fenomenologiskt förhållningssätt. Kvale och Brinkmann (2009) generaliserar fenomenologin i kvalitativa studier som ”en term som pekar på ett intresse av att förstå sociala fenomen utifrån aktörernas egna perspektiv och beskriva världen som den upplevs av dem enligt antagandet att den relevanta verkligheten är vad människor uppfattar att den är” (a.a. s.42).

Jag valde kvantitativa frågeformulär där jag når ut till många och för att jag med dessa kan generalisera från en mindre grupp till en större (Eliasson, 2006). Med många frågeformulär får jag mer tillförlitlig data att generalisera kring.

Pilotstudie

Innan frågeformuläret lämnades ut testade jag det i en mindre pilotstudie där jag lät tre par föräldrar med barn i samma åldersgrupp men från andra skolor svara på frågorna varpå den bearbetades en sista gång innan den gick i tryck. Enligt Bryman (2009) är pilotsstudier särskilt viktiga vid enkätundersökning eftersom ingen intervjuare finns med och kan klargöra vid eventuella oklarheter. Pilotstudier gör det också möjligt för forskaren att avgöra hur bra instruktionerna till respondenterna är (a.a.). Pilotstudiens svar ledde till att jag valde bort en fråga som jag ansåg inte gav det svar jag tänkt. Två frågor kunde jag lägga ihop till en

eftersom jag gav fler svarsalternativ. Detta tror jag också blev bättre och gav mer tillförlitliga svar.

Urvalsgrupp

I studien lämnades ett frågeformulär ut till 169 hushåll/föräldrapar som har sina barn på en medelstor skola i en by strax utanför en större stad i södra Sverige. I detta medelklassamhälle bor få invandrarfamiljer. Det är en populär by att bo i eftersom den ligger strategiskt rätt till mellan två större städer och det byggs nya enfamiljshus på flera ställen. Skolbussar hämtar upp elever som bor på landsbygden i byns omedelbara närhet. Den sociala kontexten kräver en hel del aktiviteter efter skoltid för elever främst eftersom det inte finns mycket annat att

21

göra. I byn finns fotbollsklubbar för alla årskurser, innebandyklubb, jujitsuklubb och i byarna runtomkring erbjuds även tennis, simning, ridning, handboll, basket mm.

Efter skoltid erbjuds alla elever fritids eller fritidsklubb beroende av ålder men många barn går hem direkt efter skolan. Som urvalsgrupp har jag valt alla föräldrar med elever i år 3 och år 4 på denna skola för att det enligt forskning (Myndigheten för skolutveckling, 2007, Skolverket, 2003) är i ungefär den åldern som matematiken blir mer abstrakt och mer

beroende av elevers läsförståelse. Det är alltså i den här åldern och något senare som eleverna kan få svårigheter i matematik om man inte märkt av det tidigare.

Datainsamling

Insamling av data gjordes genom ett frågeformulär (Bilaga 1) med 13 frågor varav 11 frågor var strukturerade med olika svarsalternativ där respondenten får redogöra för

matematikläxans omfattning, utseende, relevans och om eleven sköter läxan själv,

läxsituationen hemma och om eleven går på läxhjälp. Utöver detta redogör hushållet också för om eleven får speciallärarhjälp i matematik och/eller i svenska, eventuella fritidsaktiviteter samt föräldrarnas egen inställning till matematik. Vissa av dessa frågor har även ett

kommentarfält vilket egentligen gör dem ”halvstrukturerade”. De två sista frågorna är ostrukturerade (öppna) och ger föräldrarna utrymme att ange sin uppfattning om skolans och lärarens roll vad gäller hjälp och stöd hemifrån samt om de kan tänka sig att förlänga

skoltiden för en läxfri skola.

Genomförandet

Eftersom jag själv har barn som går på skolan fick jag snabb förmedlingshjälp genom min sons klasslärare. Hon var tillmötesgående och vidarebefordrade presentationsbrev (Bilaga 2) med information om studien till alla berörda lärare som i sin tur skickade ut till berörda

föräldrar. Frågeformulären kopierades upp och lämnades till skolans administrationsavdelning som såg till att klasslärarna fick exemplar till alla elever att ta med hem. Efter två veckor skickades en påminnelse ut och strax därefter hade 147 hushåll av 169 svarat och lämnat till respektive klasslärare. 147/169= 0.869 ≈ 87% av hushållen är med i undersökningen.

22

Databearbetning

Vid analyseringen av frågeformulären delades varje svar upp först och främst utifrån hur respondenterna svarat på sista frågan, det vill säga hur de ser på en läxfri skola. Utifrån dessa svar fann jag tre större grupper, två homogena och en jag kunde dela upp i ytterligare åtta undergrupper eftersom de svaren var så olika. Med utgångspunkt i de tre storgrupperna delade jag upp svaren i årskurs (tre och fyra) och kön (pojke och flicka). På så vis kunde jag välja ut vilka frågor jag ville titta närmare på och jämföra utifrån just ålder, kön och syn på läxor. Genom sortering mellan frågeformulär och inom samma frågeformulär kunde jag dra några viktiga slutsatser som presenteras i figurer nedan (se resultat och diskussion).

Tillförlitlighet

87 % av hushållen ger ett yttre bortfall på 13 % och det i sin tur talar för att det är ett

skolengagerat klientel som undersökts vilket ger hög reliabilitet i denna kontext. Enligt Kylén (2004) är det många forskare som accepterar 80 % svar som representativt av en population trots att detta egentligen är fel. Vad är det som säger att de övriga inte representerar en och samma åsikt trots att de inte svarat menar Kylén. Jag utgår i min undersökning ifrån att de 13 % som inte svarat inte vill medverka eller påverka. Vad gäller det inre bortfallet så gäller det främst de två öppna frågorna där 8 av 147 (5,4 %) respondenter inte svarat angående läxfritt eller inte. Dessa 5,4 % utgör en egen undergrupp av åtta (se databearbetning). På de slutna frågorna finns väldigt få bortfall men enligt min tolkning är de som finns slumpmässiga och/eller överhoppade omedvetet.

Vad gäller validiteten anser jag den vara hög med tanke på de utförliga svar och den tid många hushåll lagt ned på att svara sanningsenligt. Det är dock alltid en tolkningsfråga om hushållen förstått precis min frågeformulering (Bryman, 2007). Med tanke på att jag fått så många olika svarskategorier på de öppna frågorna så kanske de var oklart formulerade. Jag är väl medveten om att om studien gjorts i annan del av Sverige, eller t o m i någon

kranskommun i närheten så hade resultatet inte blivit detsamma. Förhållandena som råder här är unika.

Etiska aspekter

Jag har tagit del av Vetenskapsrådets (www.vr.se) rekommendationer vad gäller skydd av respondenterna i min studie. I det presentationsbrev som gick ut via mail till alla berörda

23

föräldrar informerade jag om studiens syfte samt förklarade att undersökningen är frivillig och helt anonym och att vederbörandes svar inte kommer att kunna spåras. I samband med att min studie är färdigskriven och inlämnad kommer jag att förstöra alla frågeformulär.

Vid genomgången av enkäterna upptäckte jag att två respondenter ifrågasatte syftet med undersökningen och utgick ifrån att de, och kanske flera, inte tagit del av följebrevet. Varpå jag genast skickade ett tackbrev (Bilaga 3) till berörda lärare och föräldrar där jag ursäktade det hela genom att än en gång beskriva syfte och vem jag är. I detta brev passade jag även på att tacka för deras engagemang och gensvar.

24

Resultat, Analys och teoretisk tolkning

Efter att ha gått igenom respondenternas svar fann jag att läxsituationen inte var så utmärkande som jag väntat. Däremot den sista frågan gällande läxfritt eller inte skapade opinion. Här fann jag tre större grupperingar: Ett för, ett emot samt ett där olika argument framhålls som varken kan tolkas som för eller emot.

Jag har valt att fokusera på fråga fem, sex och sju ihop (figur 2, 3 och 4), fråga åtta och tio ihop (figur 5) och fråga 13 (figur 6) i frågeformuläret (bilaga 1) för att de ger mer

betydelsefulla klargöranden till mina frågeställningar. De andra frågorna nämns endast om det finns några kopplingar till mina frågeställningar eller till tidigare forskning. Jag hittar inga direkta skillnader vad gäller könstillhörighet i svaren utom i frågan kring speciallärarhjälp (se figur 4). De 147 respondenter som svarat är föräldrar till 70 flickor och 77 pojkar.

Årskursuppdelning/flickor = 34 i år tre och 36 i år fyra. Årskursuppdelning/pojkar = 37 i år tre och 40 i år fyra. Denna uppdelning anser jag vara tämligen jämn.

De frågor och svar i frågeformuläret som jag anser vara mest intressanta att diskutera ur mina frågeställningars perspektiv gäller nedanstående. Först vill jag nämna att 130 av 147 har angett att de har matematikläxa en till två gånger/vecka och att 135 av 147 anser läxan vara relevant och anpassad efter barnet. Utseendet på de flesta läxor kan sägas vara sidor i matematikboken eller stencilerat material.

De tre första figurerna (se figur 2, 3, 4) beskriver frågorna kring eleven/läxan, läxsituationen och läxhjälp. I dessa finner jag svar på min första frågeställning, Hur ser

läxläsningen i matematik ut i hemmen för elever i år tre och fyra? För att tydliggöra väljer jag

25

Figur 2: Figuren visar utfallet på frågan gällande skötsel av matematikläxa .

Figur 3: Figuren visar utfallet på frågan gällande läxsituationen. 30 102 14 1 ja, helt själv delvis nej, någon vuxen måste sitta med inget svar

Figur 2: Sköter ditt barn sin matematikläxa

själv?

Antal respondenter av totalt 147

48

72 17

10

Den är lugn och bra Den är oftast bra Den är bra ibland Den är tjatig och jobbig

Figur 3: Hur ser läxsituationen ut hemma

hos er?

26 Figur 4: Figuren visar utfallet på frågan gällande läxhjälpen.

Analys av följande frågor: Sköter ditt barn sin matematikläxa själv? Hur ser

läxsituationen ut hemma hos er? Går ditt barn på läxhjälpen som finns på

skolan?

De tre ovanstående figurerna är tydliga och talar om att de flesta elever sköter sin läxa delvis själv, läxsituationen är oftast bra och eleven går inte på läxhjälp. Förväntningen var dock att fler än 10 respondenter skulle svara att den är tjatig och jobbig utifrån mina egna erfarenheter. Det som kan utläsas är likväl att 48 elever av 149 ≈ 1/3 har en lugn och bra läxstund. Övriga 99 ≈ 2/3 har någon gång haft en jobbig läxstund dvs. mer eller mindre beroende på hur respondenten svarat. 99/147=0.67=67%.

Mer än hälften har någon gång upplevt besvärliga läxstunder tillsammans med sina barn. Det kan innebära att det Forsberg (2009) kommit fram till i sin forskning om

medelklassfamiljens ofrånkomliga tjat kring läxor som ett icke ifrågasatt faktum även kan urskiljas till viss del i min undersökning. Undersökningarna är utförda i ett samhälle med samma socioekonomiska tillhörighet. Sen kan man fråga sig hur respondenterna tolkat frågan, de kanske bara har svarat på hur själva läxsituationen ser ut när barnet väl sitter och jobbar och kanske inte vad som ägt rum innan dess.

31 respondenter framhåller läxhjälpen (figur 4) som positivt kopplat till de två öppna frågorna En del elever får mer hjälp och stöd hemifrån, andra mindre, hur ser du på skolans

och lärarens roll här? och Vad anser du om att förlänga skoltiden om det skulle vara kravet

3 16

25

103

visste inte att det fanns ja ibland nej

Figur 4: Går ditt barn på läxhjälpen som finns på

skolan?

27

för en läxfri skola?15 av dessa sammanfaller inte med de som faktiskt utnyttjar den. Sex

respondenter gör det ibland och endast fyra gör det regelbundet. De flesta i gruppen om 15 vill inte ha läxfritt. Det som framgår i forskningen om läxhjälp är positivt så länge elever behöver det och så länge läxor finns menar Westlund (2010) och Leo (2004).

Frågan Får ditt barn speciallärarhjälp i skolan? ställde jag för att jag är nyfiken på hur många elever i den här åldern som har svårigheter i först och främst matematik men även i svenska eftersom det enligt forskning finns samband mellan dessa (Lundberg och Sterner, 2009; Myndigheten för skolutveckling 2007a, 2007b). Av de svar jag fick hade 30 elever speciallärarhjälp i matematik och/eller svenska någon gång per vecka eller tidvis (se figur 4).

Figur 5: Figuren visar utfallet på frågan om vem som får speciallärarhjälp i skolan. Grön stapel visar de som har svårigheter i matematik, röd stapel visar de som har svårigheter i både svenska och matematik och blå stapel visar de som har svårigheter i svenska.

Av figur 5 ovan kan utläsas att det är fler pojkar än flickor som får speciallärarhjälp i skolan. D.v.s. 19 pojkar och 11 flickor. Det jag finner intressant är att alla sex flickor i trean behöver hjälp med matematik medan åtta av nio pojkar i trean behöver hjälp i svenska. Av pojkarna i fyran behöver alla tio stöd i svenska och tre av dem även i matematik. Alla fem flickor i fyran har svårigheter i både matematik och svenska. Om man räknar samman så är det 19 av 30 elever som behöver stöd i matematik och 24 av 30 som behöver stöd i svenska.

trean (flickor) fyran (flickor) trean (pojkar) fyran (pojkar) 4 7 1 5 4 3 5 1

Figur 5: Får ditt barn speciallärarhjälp i skolan?

28

Analys av frågan: Får ditt barn speciallärarhjälp i skolan?

Studien visar att flickorna i trean och fyran har svårt för matematik. Det kan bero på många saker men om man ska utgå ifrån Elwér (2009) och Lundberg och Sterner (2009) kan det mycket väl bero på bakomliggande språksvårigheter som ännu inte upptäckts. Matematiken i trean har blivit mer teoretisk och kräver god begreppskännedom samt att de praktiska

materialen kanske inte används lika frekvent som i tidigare årskurser. Kanske det är därför flickorna i fyran även behöver extra stöd i svenska.

Enligt Myndigheten för skolutveckling (2007b) har vissa elever kommit så pass långt i sin språkutveckling att de känner till de vardagliga betydelserna men inte de matematiska

betydelserna. Likaså för pojkarna med svårigheter i svenska. Myndigheten för skolutveckling (2007a) har studerat skillnader mellan kön och prestation och resultaten visar på att pojkarna tappar allt mer i förhållande till flickorna i flera ämnen men främst i svenska. Här gäller det också att ha uppsikt så att bristerna i svenska inte övergår i matematiksvårigheter.

För att se om det finns en koppling mellan elever som får speciallärarhjälp och de föräldrar som uttryckt sig ha svårt med matematik under sin egen skoltid jämförde jag frågan Får ditt

barn speciallärarhjälp i skolan med Vad har du som förälder för inställning till matematik och vad har du för erfarenhet av matematik från din egen skoltid? Av de föräldrar som anser

det vara bra med läxfritt har 15 föräldrar haft svårt med matematik under sin egen skoltid. 12 respondenter av de som anser det vara bra med läxfritt har barn som får speciallärarhjälp. Här finns ett samband på 8 respondenter som tycker matematiken var svår och som själv har barn som får speciallärarhjälp. Av de respondenter som inte vill ha läxfritt var sambandet 4. I övriga kategorier fann jag endast 1 samband. Enligt Lundberg och Sterner (2009) finns det ett samspel mellan arv och miljö både vad gäller läs och skrivsvårigheter och

matematiksvårigheter. Forskning gjord på tvillingar visar att ärftligheten är flagrant (a.a.). Med stöd av Lundberg och Sterner (a.a.) drar jag slutsatsen att de elever som har svårigheter troligen har det för att deras föräldrar har/haft det.

Intressant att nämna är också antalet elever med fritidsaktiviteter. På frågan: Många barn

har fritidsaktiviteter efter skolan som tar mycket tid. Har ditt barn några fritidsaktiviteter? av

147 respondenter svarade 8 att de inte hade några fritidsaktiviteter, 18 respondenter uppgav en fritidsaktivitet/vecka, 1 respondent hade inte svarat och så många som 120 respondenter uppgav två till tre gånger/vecka. Ett par respondenter hade gjort ett eget svarsalternativ och kryssat i fler än 4 gånger/vecka. Det jag fann fascinerande var att en stor del av de som

29

uppgett att de inte har några aktiviteter eller en aktivitet/vecka också angett att deras barn får speciallärarhjälp i matematik eller svenska och/eller själva tyckt matematiken varit svår.

Figur 6: Figuren visar utfallet på frågan om förlängning av skoltid som krav för läxfri skola.

Vad gäller den sista frågan i undersökningen (se figur 6) har jag valt att ordna svaren i åtta olika kategorier. 51 respondenter (35 %) har svarat inom området ”det vore inte bra” =

läxförespråkarna medan 54 respondenter (37 %) svarat inom området ”det vore bra” =

läxfrittförespråkarna. 42 respondenter (29 %) hade olika förklarande svar som inte var tydligt

för eller emot. Dessa har jag valt att kategorisera i sex olika svarskategorier beroende på svaret men samlat under rubriken övriga enligt Kvale och Brinkmann (2009).

Svarskategori ett: Läxförespråkarna

Första svarskategorin (51 respondenter = 35 %) Det vore inte bra kallar jag Läxförespråkarna. Här kan jag utläsa flera lika svar utöver att respondenterna inte ser läxfritt som ett alternativ. Eftersom svaren är många väljer jag att sammanfatta de nyckelfraser jag finner i argumenten som talar för att läxfritt inte är att föredra. Läxor ger: delaktighet i barnets skolgång, lär barnet planera och ta ansvar, får föräldrar involverade och engagerade i skolan, förbereder för egenansvar inför högre kommande studier, ger självständighet, har en uppfostrande effekt. En respondent menar att ”(e)nda sättet att lära är att nöta in det = övning ger färdighet ”

6 8 7 3 2 16 54 51

Alla är olika, passar kanske inte alla Inget svar Tänkvärt, ingen erfarenhet, både och.. Utöka istället läxhjälpen Sociokulturella skillnader Redan långa dagar, finns orken? Det vore bra Det vore inte bra

Figur 6: Vad anser du om att förlänga skoltiden

om det skulle vara kravet för en läxfri skola?

30

Många respondenter nämner även här läxhjälpen som ett bra alternativ samt att barnen har tillräckligt långa dagar som det är.

Svarskategori två: Läxfrittförespråkarna

Andra svarskategorin (54 respondenter = 37 %) Det vore bra kallar jag läxfrittförespråkarna. Här finns också flera lika svar utöver att respondenterna ser läxfritt som ett alternativ.

Nyckelfraser jag finner här är: Läxfritt ger: samma förutsättningar för alla, arbetet klaras av i skolan, ledig efter skolan, skolan blir mer jämlik, samma stöd och möjligheter för alla, mindre stressmoment i vardagen, mindre press på föräldrar som inte har den pedagogik och kunskap som ibland krävs. Flera respondenter diskuterar också svårigheterna med dagens sätt att räkna matematik. En respondent uttrycker ”Skolan lägger för mycket ansvar på föräldrarna vad gäller kompetens!” En annan respondent menar att ” (s)kolans undervisning ska inte förstärka skillnaden mellan resurstarka och resurssvaga barn. Det gör dagens skola.” En tredje anser det ”problematiskt för skolan/läraren att kontrollera vad som sker i hemmet och bedöma

kvaliteten i föräldrarnas pedagogik när skolarbetet förläggs där.”

Fem respondenter har också resonerat kring de sociokulturella skillnaderna med argument som: ”Det blir lätt en klassfråga också, där mer utsatta familjer har svårare att finnas till för barnens läxor.” samt ”Tycker som princip att dagens system missgynnar vissa barn och föräldrar.”

Övriga (Svarskategori tre till åtta)

I tredje svarskategorin (16 respondenter = 11 %) Redan långa dagar, finns orken? har jag samlat de respondenter som anser att skoldagen är tillräckligt lång som den är. Vissa föräldrar i den här kategorin kan tänka sig längre dagar men tycker det ”beror på hur länge” och ”i vilken omfattning”. Två respondenter tycker en läxfri skola är positivt ”men inte om det skulle innebära längre skoltid i åk 1-5”. Däremot möjligen i högre årskurser. En respondent tycker ”(t)a bort 4 veckors sommarledighet = mer tid i skolan = mindre läxor och mindre stress i familjen”.

31

Beroende på hur mycket längre skoltid det blir varje dag är detta en högst naturlig konsekvens om man inte har några läxor. Skolan måste noga tänka igenom syftet med läxorna och på vilket sätt dessa bidrar till elevens utveckling. Samtidigt som det hade varit skönt att inte ha läxorna känns det inte helt

självklart. Läxläsningen är en stund då man fokuserar på det enskilda barnet, får en inblick i vad han/hon arbetar med på dagarna samt kan bilda sig en egen uppfattning om barnets kunskapsnivå. Ur ett rent inlärningsperspektiv är det dock egalt om ”läxläsning” sker i hemmet eller under andra former i skolan.

I fjärde svarskategorin (två respondenter = 1,4 %) finns de som uttrycker sociokulturella

skillnader i samhället liksom några av läxfrittförespråkarna också uttryckt.

”För vår del är det bra som det är, men det skulle kunna jämna ut skillnaden för de barn som inte får/kan få stöd o hjälp med läxor hemifrån.” ”Det positiva med läxor är att man får följa barnens skola närmre – risken är väl att det ökar ojämlikhet i samhället.”

I femte svarskategorin (tre respondenter = 2 %) Utöka istället läxhjälpen har jag samlat de som anser att läxhjälpen fungerar bra och som hellre utökar den, särskilt i matematik och föreslår utöver det mattekvällar för föräldrar.

I sjätte svarskategorin (sju respondenter = 4,8 %) Tänkvärt, ingen erfarenhet, både och råder delade meningar. En respondent ”ser många fördelar med det. Men nackdelen är att man som förälder inte har samma inblick i skolarbetet.” En annan respondent diskuterar gärna i annat forum. En tredje tycker ”Nja! Svårt att säga. Tror inte att det skulle ge bättre resultat.” En fjärde uttrycker ”Ingen erfarenhet, därför ingen åsikt. Kan inte vara fel att prova och utvärdera efter en period.”

I sjunde svarskategorin (åtta respondenter) Inget svar har jag samlat det inre bortfallet på 8 av 147 (5,4 %) dvs. de som inte svarat alls på den här frågan.

I åttonde svarskategorin (sex respondenter = 4,1 %) Alla är olika, passar kanske inte alla har jag utöver dessa fått in svar som: ”det är viktigt att definiera läxa. Att träna hemma är ok, att lära in hemma inte ok oavsett hur lång skoldagen är.” och ” för mig är frågan om uppgifter som är anpassade efter hans nivå.”

Analys av frågan: Vad anser du om att förlänga skoltiden om det skulle vara

kravet för en läxfri skola?

De argument föräldrar har som är emot en läxfriskola överensstämmer med aktuell forskning. I Kralovec och Buells (2000) forskning menar lärare och föräldrar att läxarbetet tränar

32

Steinberg (2006) anser att syftet med läxor är att barnen ska få god studieteknik och lära sig ta ansvar men att huvudansvaret för inlärning ligger på skolan och lärarna.

Alla dessa argument är bra och välmenande. Alla föräldrar vill sina barns bästa. De föräldrar som har svarat i den här kategorin har kanske förmånliga arbetstider och kan hämta sina barn tidigt om dagarna. Det är något som Forsberg (2009) åtminstone upptäckte i sin studie att det kan bero på att mamman oftare arbetar deltid och hämtar barnen på skola/dagis.

Dessa föräldrar har möjligtvis lite mer ork över att sitta med läxor innan middagsmaten ska lagas och barnen ska iväg på aktiviteter. Skolverket (2009) anser att föräldrars

förväntningar på barnet, deras engagemang i skolarbetet samt deras förmåga att förstå ”skolspråket” styr elevernas resultat på olika sätt.

De föräldrar som anser att det vore bra med en läxfriskola har använt sig av argument som: skolan blir mer jämlik med samma förutsättningar för alla elever, mindre stressmoment i vardagen, mindre press på föräldrar som inte har den pedagogik och kunskap som behövs. Enligt Cooper (2007) kan det vara ett hinder med föräldrainvolvering om föräldrarna är osäkra och inte vet riktigt vad som ska göras, det kan också skapa förvirring om de använder andra strategier än vad man gör i skolan. Även Leo (2004) menar på att föräldrar inte alltid har tillräckligt med kunskap och/eller rätt pedagogiskt förhållningssätt gällande det nya sättet att räkna precis som några av mina respondenter uttryckte.

En del respondenter tar upp socioekonomiska skillnader liksom också Tallberg Broman m.fl. (2002), Westlund (2010) och Forsberg (2009) belyst i sina studier om alla elevers olika förutsättningar till stöd i hemmen. Enligt Forsberg (a.a.) framhävs de sociala skillnaderna genom läxan då elever har olika stöd och hjälp i sina föräldrar beroende av tid och

socioekonomiska skillnader.

En förälder ifrågasätter lärarens kontroll av läxan och bedömningen av kvaliteten i

föräldrarnas pedagogik. Det som kom fram i den danska studien (Dannesboe m.fl., 2010) var just att oavsett om eleven gjort läxan själv eller fått hjälp eller försök till hjälp, av föräldrar med mindre kapacitet, så uppmärksammades inte deras ansträngningar likvärdigt i skolan. Mer som kommer upp främst i gruppen övriga är stress i vardagen, men också i gruppen som tycker läxfritt är bra. Leo (2004) uppmärksammade också en stress hos sina respondenter gällande läxor och prov. Han menar att läxarbetet stjäl tid från annat eleverna hellre vill göra på sin fritid sådant som att leka med kompisar, umgås med familjen och utöva

fritidsaktiviteter. Det någon respondent också belyser är att det är helt okej att träna hemma men inte okej att lära in hemma oavsett hur lång skoldagen är. Westlund (2010) menar liksom respondenten att det är skillnad på läxa och läxa. Repeteringsuppgifter, sådant som eleverna

33

redan kan, är inga problem. Det är läxor som eleverna inte behärskar och som kräver förklaringar av föräldrar med mindre studievana som ger problem.

En respondent uttrycker ”Ingen erfarenhet, därför ingen åsikt. Kan inte vara fel att prova och utvärdera efter en period.” Det är precis det skola och lärare förmedlar till elever att göra i sitt vardagliga arbete. Prova först och se vart det leder, blir det fel så är det bara att sudda och prova något annat.

En del respondenter anser att skoldagen är tillräckligt lång som den är och tror inte att deras barn skulle orka längre dagar medan andra ger förslag på hur mycket tid de kan tänka sig att öka skoltiden. Kanske det är så att frågan inte var tillräckligt tydlig. Kanske jag fått andra svar om jag preciserat mig mer gällande hur mycket tid det kunde tänkas röra sig om.

34

Diskussion och slutsats

Syftet med denna undersökning var att belysa hur läxläsningen i matematik ser ut i hemmen och hur föräldrar ser på matematikläxor samt hur föräldrar ser på en förlängd skoldag om det skulle vara kravet för en läxfri skola.

Det visade sig att de flesta föräldrar kände att läxan var relevant och anpassad efter barnets behov och att läxan oftast var några sidor i matematikboken eller stencilerat material. På frågan om barnet sköter matematikläxan själv har största andelen föräldrar svarat delvis och att läxsituationen hemma oftast är bra. Det låter som om läxan fungerar förhållandevis bra om man ser till de flesta svaren. Inte för att jag misstror svaren i undersökningen men jag kan inte låta bli att i detta sammanhang relatera till Forsbergs (2009) undersökning där det kom fram att föräldrarna ansåg att en engagerad förälder betyder att man är en bra förälder. Jag hade en, i mitt tycke, hög svarsfrekvens på min undersökning och kanske föräldrar anser det som sin plikt att svara på ett frågeformulär som kommer från skolan till hemmet i barnets ryggsäck. Som om det vore en kontroll av deras föräldraskap. I Forsbergs (a.a.) undersökning styrde skolan och läxorna hela familjens tid utan att föräldrarna ifrågasatte det. Det förväntas att barnen gör sina läxor och att föräldrarna ska finnas tillhands för att stötta och rätta samt se till att den blir gjord.

Jag fick även veta att en stor andel (37 %) föräldrar mycket väl skulle kunna tänka sig en skola utan läxor för att få en mer jämlik skola och mindre stress i vardagen medan en nästan lika stor andel (35 %) absolut inte skulle kunna tänka sig en läxfri skola eftersom de vill ha inblick i skolan och kunna följa sina barn. Läxförespråkarna hävdar att läxa tränar

självdisciplin, goda arbetsvanor, ansvarstagande och ger föräldrar inblick i skolarbetet. Kralovec och Buell (2000) framhåller att forskning visar att elevansvar vid läxor bara nås vid föräldrars systematiska strävan efter detsamma. Enligt svaren jag fått in verkar

läxförespråkarföräldrarna till stor del finnas till för sina barn och hjälpa till med ansvarsbiten det vill säga att se till att läxan blir gjord.

Läxförespråkarna är också rädda att fritidsaktiviteter ska förhindras vid längre skoldagar. I resultatet kom det fram att så många som 120 respondenter uppgav att de hade aktiviteter två till tre gånger/vecka. Ett par respondenter hade gjort ett eget svarsalternativ och kryssat i fler än 4 gånger/vecka. Leo (2004) menar också att läxarbetet stjäl tid från annat eleverna hellre vill göra på sin fritid sådant som att leka med kompisar, umgås med familjen och utöva fritidsaktiviteter. Jag skrev i metodavsnittet under urvalsgrupp om hur den sociala kontexten

35

kräver en hel del aktiviteter efter skoltid för elever och det visade sig vara riktigt. Att ha många aktiviteter är ett sätt att umgås med sina vänner. En del elever bor på landet och har inte möjlighet att leka efter skolan, då ses man på fotbollen till kvällen istället.

Det jag fann fascinerande var att en stor del av de som uppgett att de inte har några

aktiviteter eller en aktivitet/vecka också angett att deras barn får speciallärarhjälp i matematik eller svenska och/eller själva tyckt matematiken varit svår. Är det så att skolarbetet tar så stort utrymme av barnets fritid att det inte finns tid över för fritidsaktiviteter, föräldrarna arbetar långa dagar och har inte tid eller slumpar det sig så att just dessa barn inte gillar aktiviteter.

Av det som kom fram i resultatdelen drar jag slutsatsen att JA sägarna är kritiska till skolan och dess brist på likvärdighet medan NEJ sägarna känner sig trygga och tillfreds med dagens skola. Av de övriga kategorierna (29 %) fanns ett inre bortfall på 5,4 % som inte svarat alls. Det skulle kunna vara så att de ansåg frågan svår att svara på eller så hade de helt enkelt inte haft tid att svara då alla utom två (av de 5,4 %) inte svarat på någon öppen fråga alls.

Annat som kom upp i alla kategorier är läxhjälpen som anordnas på skolan och som anses fungera bra. Föräldrar ser gärna att man utökar den till fler dagar, särskilt i matematik. I övriga kategorin, föreslås utöver läxhjälp, även mattekvällar för föräldrar. Westlund (2011) ser dock tydliga tecken för att läxor inte längre är den länk mellan hem och skola som den varit tidigare eftersom skolor och företag runt om i landet anordnar läxhjälp. Westlund anser dock att läxhjälp är bra för de elever som har behov av det och för föräldrar som känner att de inte räcker till men ser hellre att man förlänger skoltiden så att eleverna hinner det de ska under skoltid.

Läxhjälpen leder emellertid in på en annan orättvisa i samhället, inte så mycket i min undersökning då alla elever på skolan har tillgång till det, men ur ett globalt perspektiv. Det finns en mängd läxhjälpsföretag som är både gratis och mot betalning. De socioekonomiska skillnaderna i samhället gör att vissa har bättre förutsättningar än andra. Har du råd med läxhjälp så har du också chans att lyckas i skolan men har du inte råd så leder det istället till än fler misslyckanden. Invandrarmamman, i Sveriges Radios program om (2011) ”den orättvisa skolan” jag skrev om tidigare, som inte kan hjälpa sina tonårsbarn med

matematikläxan och därför betalar så länge hon har råd, en privatlärare för läxhjälp. Hon gör detta så länge hon har råd men vad händer när hon inte har råd längre? Samma gäller för Rikkilina Mohlin, i sydsvenskans artikelserie (2011), när hon nu går i gymnasiet blir läxhjälpen dubbelt så dyr eftersom den inte längre är avdragsgill. Hur går det med hennes studier om/när mamman inte längre har råd att betala?