Våld i offentlig miljö på Södergatan i Helsingborg - Brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder

VÅLD I OFFENTLIG MILJÖ PÅ

SÖDERGATAN I HELSINGBORG

BROTTSFÖREBYGGANDE OCH

TRYGGHETSSKAPANDE ÅTGÄRDER

ELVIRA HERDBERG

ELINA JOHNSSON

Examensarbete i Kriminologi Malmö universitet 61–90 hp Hälsa och samhälle Kriminologiprogrammet 205 06 Malmö Juni 2020

VÅLD I OFFENTLIG MILJÖ PÅ

SÖDERGATAN I HELSINGBORG

BROTTSFÖREBYGGANDE OCH

TRYGGHETSSKAPANDE ÅTGÄRDER

ELVIRA HERDBERG

ELINA JOHNSSON

Herdberg, E & Johnsson, E. Våld i offentlig miljö på Södergatan i Helsingborg. Brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. Examensarbete i

Kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och

samhälle, institutionen för kriminologi, 2020.

Det rapporteras återkommande om grova våldsbrott på Söder i Helsingborg och stadsdelen karaktäriseras som ett av Sveriges mest brottsutsatta områden. Helsingborgs trygghetsundersökning tyder på att många känner oro för att bli överfallna eller misshandlade på Söder. Syftet med föreliggande uppsats är att redogöra för utvecklingen över våld i offentlig miljö på Södergatan på Söder under perioden 2010–2019. Vidare är även syftet att redogöra vilka åtgärder som har implementerats på gatan. Utifrån resultatet och tidigare forskning ämnar även uppsatsen till att bidra med kunskap över brottsförebyggande och

trygghetsskapande åtgärder. Brottsstatistiken indikerar på att våld i offentlig miljö på Södergatan har minskat under perioden 2010–2019. Samtidigt menar

informanterna att det förekommer ett parallellsamhälle på Söder och att våldet till stor del är klustrat mellan kriminella. De löser sina problem inom sin egen kontext och involverar inte polisen. Detta resulterar i att brottsstatistiken inte visar den verkliga lägesbilden utan omfattas av ett stort mörkertal. Helsingborgs stad och polisen kraftsamlar nu och satsar på Söder, bland annat genom polisens citygrupp och projekt som Purple flag. Trots pågående arbete och projekt med positiv utveckling kvarstår svårigheter med att arbeta proaktivt i stadsdelen. Det krävs kunskap om bland annat brottsutvecklingen, aktuell lägesbild och effekterna av brottsförebyggande åtgärder. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det behövs fler studier som djupgående undersöker lägesbilden för att få en mer rättvis bild av brottsligheten på Söder i Helsingborg.

Nyckelord: brottsförebyggande, riskområde, Södergatan, trygghetsskapande, våld

VIOLENCE IN PUBLIC

ENVIRONMENT ON

SÖDERGATAN IN HELSINGBORG

CRIME PREVENTION AND SAFETY

ENHANCING MEASURES

ELVIRA HERDBERG

ELINA JOHNSSON

Herdberg, E & Johnsson, E. Violence in public environment on Södergatan in Helsingborg. Crime prevention and safety enhancing measures. Degree project in

Criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and

Society, Department of Criminology, 2020.

There are regular reports of recurring serious violent crime on Söder in

Helsingborg and the district is characterized as one of Sweden’s most crime-prone areas. Helsingborg’s safety survey suggests that many people are worried about being assaulted or abused on Söder. The purpose of this thesis is to account for the development of violence in a public environment on Södergatan on Söder during the period 2010–2019. Furthermore, the aim is also to describe what measures have been implemented in the street. Based on the results and previous research, the paper also aims to contribute with knowledge on crime prevention and safety measures. Crime statistics indicate that violence in a public environment on Södergatan has decreased during the period 2010–2019. At the same time, the informants believe that there is a parallel society on Söder and that violence is largely clustered between criminals. They solve their problems within their own context and do not involve the police. As a result, the crime statistics do not illustrate the actual situation, but rather are subject to a large number of

unrecorded cases. Helsingborg city and the police are now gathering strength and directing their focus on Söder, for example through the police city group and projects such as Purple flag. Despite ongoing work and projects with positive development, difficulties persist in working proactively in the district. Knowledge of, among other things, the development of crime, the current state of play and the effects of crime prevention measures are required. In conclusion, it can be noted that more studies are needed to comprehensive examine the situation, in order to get a more palpable view of crime on Söder in Helsingborg.

Keywords: crime prevention, risk area, safety enhancing measures, Södergatan,

FÖRORD

Följande uppsats är skriven i samarbete med kommunpoliserna Johan Mangbo och Peter Karlström, i övergripande syfte att studera våldsbrottsligheten och implementerade åtgärder på Södergatan i Helsingborg. Uppsatsen ämnar även att bidra med kunskap kring brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder.

Tack!

Vi vill inledningsvis rikta ett stort tack till polisen i Helsingborg och särskilt till Johan Mangbo och Peter Karlström som gav oss möjligheten att genomföra detta arbete. Tack för ert engagemang och för allt värdefullt material som ni varit behjälpliga med.

Vi vill även tacka vår handledare Manne Gerell för givande vägledning. Tack för all feedback samt alla idéer och tips du har bidragit med.

Slutligen vill vi även tacka samtliga som medverkat i våra intervjuer, tack för att ni ville dela med er av era erfarenheter och kunskaper.

Elvira Herdberg och Elina Johnsson

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2.3 RISKOMRÅDE, SEGREGATION, PARALLELLSAMHÄLLE OCH BESKYDDARVERKSAMHET ... 9

3 TIDIGARE FORSKNING ... 10 3.1 VÅLDSBROTTSLIGHET ... 10 3.1.1 Orsaker bakom kriminalitet ... 10 3.1.2 Kriminella nätverk ... 11 3.1.3 Brott och specifika platser ... 11 3.2 FASTEORIN ... 12 Fas 1 ... 12 Fas 2 ... 12 Fas 3 ... 12 3.3 BROTTSFÖREBYGGANDE OCH TRYGGHETSSKAPANDE ÅTGÄRDER ... 13 3.3.1 Kameraövervakning ... 13 3.3.2 Hot spot policing ... 14 3.3.3 Paragraf 3-område ... 14 3.3.4 Förnyande och förbättringar av områden ... 15 3.3.5 Social brottsprevention ... 15 4 METOD ... 16 4.1 KVANTITATIV ANALYS ... 16 4.1.1 Brottsstatistik ... 17 4.1.2 Univariata analyser ... 17 4.1.3 Bivariata analys ... 17 4.2 KVALITATIV ANALYS ... 18 4.2.1 Semistrukturerade intervjuer ... 18 4.2.2 Urval ... 18 4.2.3 Genomförande ... 18 4.2.4 Transkribering och analys ... 19 5 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 19 5.1 BROTTSSTATISTIK ÖVER ANMÄLDA BROTT ... 20 5.2 INTERVJUER ... 20 6.1 BROTTSSTATISTIK ÖVER ANMÄLDA BROTT ... 21 6.1.1 Misshandel ... 21 6.1.2 Personrån ... 23 6.2 INTERVJUER ... 24 6.2.1 Lägesbild och utveckling ... 25 6.2.2 Brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder ... 26 7.1 RESULTATDISKUSSION ... 28 7.1.1 Analys av våld i offentlig miljö på Södergatan i Helsingborg ... 28 7.1.2 Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete ... 30 7.2 METODDISKUSSION ... 31 7.2.1 Kvantitativ analys ... 31

7.2.2 Kvalitativ analys ... 32

8 SLUTSATSER ... 33

REFERENSER ... 35

BILAGOR ... 41

BILAGA 1 BROTTSKODER ... 41

BILAGA 2 KARTA SÖDERGATAN, SÖDER HELSINGBORG ... 44

BILAGA 3 INFORMATIONSBREV ... 45

BILAGA 4 INTERVJUGUIDE ... 46

BILAGA 5 RESULTAT BROTTSSTATISTIK MISSHANDEL ... 47

1 INLEDNING

Den 30 juni år 2018 skedde en skottlossning på Söder, där fyra män fördes till sjukhus med skott- eller skärskador (Viktorsson, Berglund, Mehmedagic, Jokiniemi & Kristoffersson 2018). I april år 2019 fick polisen ett larm om en skottlossning på Södergatan i Helsingborg (Ekström & Laneby 2019). En 23-årig man blev skjuten och händelsen klassades som ett försök till mord (a.a.). Polisen beslutade om att skottlossningen skulle kallas som en “särskild händelse” (a.a.). I mars år 2020 rapporterades ett mordförsök utanför en restaurang på Södergatan (Andersson 2020). Det uppstår ett bråk där det har varit någon form av gäng- eller kompiskonstellation (a.a.). Även en växande beskyddarverksamhet mot krogar och vanliga butiker på Söder oroar polisen (Bloem 2017). Det har begåtts grova våldsbrott på öppen gata i stadsdelen Söder i Helsingborg och enligt Nationella operativa avdelningen (NOA) (2019) kategoriseras stadsdelen som ett utsatt område.

Skåne län, tillsammans med Stockholms län, är de två län i Sverige där dödligt våld varit vanligast mellan åren 2014–2017, sett till befolkningsmängden

(Brottsförebyggande rådet (BRÅ) 2019a). Mellan åren 1990–2017 har det dödliga våldet förflyttat sig från att ske i bostäder till platser utomhus. Under de senare åren är det nästintill 25 händelser per år av dödligt våld som sker på offentliga platser, såsom på torg eller gator (a.a.). Mellan åren 2014–2017 registrerades 280 gärningspersoner för dödligt våld, 94% av dessa personer var män (a.a.).

Statistiken visar också på en kraftig ökning av dödligt våld inom kriminella miljöer. Dödligt våld, inom kriminella miljöer, karaktäriseras av unga män, skjutvapen, offentliga miljöer samt alkohol- och/eller narkotikamissbruk (a.a.). Regeringen lyfter i deras skrivelse “Tillsammans mot brott” vikten av

brottsförebyggande arbete (Skr. 2016/17:126). Personer som utsätts för brott kan få men för livet, både fysiskt och psykiskt. Utöver offer påverkas också samhället på olika plan, främst påverkas det ekonomiskt då brottslighet är dyrt för samhället. Den kriminalpolitiska debatten rör oftast frågor kring rättsväsendets resurser och stort fokus har legat på att få in fler poliser och andra åtgärder som berör lagar och straff. Likväl behövs också andra brottsförebyggande åtgärder där även andra aktörer bör delta (a.a.). Den kriminalpolitiska målsättningen är att minska brottsligheten och öka tryggheten, vilket kräver samverkan mellan olika aktörer. Således krävs det att det brottsförebyggande arbetet är mer kunskapsbaserat, samt att det praktiska arbetet utgår mer från forskning (a.a.). Vidare behöver det finnas en medvetenhet om vad som har effekt på brottsligheten och i vilken riktning effekten går åt.

Våldsproblematiken anses vara ett allvarligt problem då våldet sker i den

offentliga miljö där en stor del av befolkningen befinner sig. Personer i samhället vistas alltid inom den offentliga miljön, till exempel när vi går och handlar eller på väg till och från jobb, därför är det viktigt att alla känner sig trygga i den

offentliga miljön. Helsingborgs trygghetsundersökning (Polisen 2020b) visar dock på att många till exempel känner oro för att bli överfallna eller utsatta för

misshandel på Söder i Helsingborg. Söder i Helsingborg är utifrån polisens

trygghetsmätning den mest otrygga stadsdelen i Sydsverige (Olofsson, Eriksson & Malmén 2018). Det finns därmed stora möjligheter till förbättring och både utifrån brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv är det viktigt med insatser mot våld i offentlig miljö.

Genom att få kunskap kring utsatthet och oro för brott underlättar det för

samhället och rättsväsendet att implementera rätt åtgärder (Brå 2019b).Mot denna bakgrund är det av intresse att studera problematiken med våldsbrottsligheten på Södergatan i Helsingborg samt bidra med kunskap om brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utifrån forskning.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med den aktuella uppsatsen är att bidra med analys över våld i offentlig miljö på Södergatan på Söder i Helsingborg samt studera åtgärder som har implementerats på gatan. Vidare kan föreliggande uppsats med hjälp av de analyser som tillämpats tillsammans med tidigare forskning bidra med

kriminologisk kunskap kring vilka åtgärder som är lämpliga att implementera i relation till rådande situation.

Mot denna bakgrund har följande frågeställningar formulerats:

● Hur ser utvecklingen ut för våld i offentlig miljö på Södergatan i Helsingborg?

● Vilka åtgärder har implementerats på Södergatan i Helsingborg?

1.2 Avgränsningar och definitioner

På grund av uppsatsens tidsram och mot bakgrund till Helsingborg polisens önskemål kommer endast Södergatan på Söder att studeras.Uppsatsen är även avgränsad till våldsbrott som sker utomhus i offentlig miljö, därför har enbart våldsbrott som registrerats utomhus inkluderats i studien. Utomhus innefattar platser där polisens övervakning kan påverka ordning och brottslighet eller där polisen har insyn vid patrullering, som till exempel gator, torg, parker och fortskaffningsmedel (Brå 2011a).

I denna uppsats undersöks våld i offentlig miljö som ett gemensamt mått på misshandel och personrån som skett utomhus. Våld i offentlig miljö kommer också vara samlingsnamnet för de två brottskategorierna nedan. Nedan följer en beskrivning av de två brottskategorier som behandlas i denna uppsats.

1.2.1 Misshandel

När någon orsakar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta alternativt sätter en annan individ i någon form av vanmakt kan personen dömas till

misshandel enligt 3 kap. 5 § Brottsbalk (BrB) (1962:700). Vid grov misshandel ska handlingen vara livsfarlig, att personen handlat hänsynslöst eller att man orsakat någon kroppsskada eller sjukdom som är av en allvarligare grad (3 kap. 6 § 1 st BrB). Se bilaga 1 för redovisning av samtliga brottskoder gällande

misshandel som är inkluderade i uppsatsens analyser.

1.2.2 Personrån

Enligt 8 kap. 5 § 1 st. BrB bedöms rån föreligga när en person begår stöld med inslag av våld eller hot. Grovt rån föreligger när våldet beaktas som livsfarligt, om handlingen var av rå karaktär som bland annat utnyttjar offrets utsatta position eller om handlingen överlag är av allvarligare grad och kan anses vara farlig (8 kap. 6 § 2 st. 1–3 BrB). Se bilaga 1för redovisning av samtliga brottskoder gällande personrån som är inkluderade i uppsatsens analyser.

2 BAKGRUND

För att få en tydligare förståelse ges inledningsvis en beskrivning av Södergatan och Helsingborgs trygghetsundersökning. Därefter ges en inblick i riskområde, segregation, parallellsamhälle och beskyddarverksamhet.

2.1 Beskrivning Södergatan

Södergatan ligger i området Söder i Helsingborg (se karta i bilaga 2). Området Söder består av affärer och restauranger samt bostadsrätter, hyresrätter och studentboenden (Helsingborg city u.å.). I Helsingborg finns det en tydlig skillnad mellan söder och norr. Söder är ett otryggt område som karaktäriseras av många kulturer, segregation och nedskräpning (a.a.). Utöver det kännetecknas Söder som ett område med en hög koncentration av kriminalitet, där bland annat flera

skjutningar skett (a.a.). På grund av områdets rykte har förändring efterfrågats flertalet gånger (Helsingborg city u.å.). Redan på 1990-talet startade ett

handlingsprogram för att utveckla stadsdelen. På 2000-talet skulle integrationen öka och det skedde fysiska förändringar. Södergatan blev exempelvis en gata med kollektivtrafik och ett cykelstråk (a.a.).

2.2 Helsingborgs trygghetsundersökning

Från polisens trygghetsundersökning (Polisen 2020a) har följande frågor använts som underlag för denna uppsats:

- Har du under de senaste 12 månaderna varit utsatt för fysiskt våld som gett smärta?

- Har du under de senaste 12 månaderna hänt att du oroat dig för att bli överfallen eller misshandlad i området där du bor?

Polisens problemindex går mellan värdena 1–6, där 1 är det lägsta värdet och betyder att det inte är ett påtagligt problem medan 6 är det högsta värdet och innebär att det är ett påtagligt problem (Polisen 2020b; Polisen 2020c).

Utomhusstörningar på Söder Helsingborg, där bland annat bråk i offentlig miljö ingår, låg på värdet 4,7 år 2019, vilket indikerar att utomhusstörningar är ett stort problem i Söder (Polisen 2020b). Till skillnad från Söder hade hela Helsingborg ett relativt lågt värde (2,3) (Polisen 2020c). När det gäller utsatthet för fysiskt våld under de senaste 12 månaderna på Söder visar trygghetsundersökningen för år 2019 ett index på 2. Utsattheten för fysiskt våld har mellan åren 2017–2019 ökat i Söder (Polisen 2020b), medan det i hela Helsingborg har varit stabilt under de tre åren (Polisen 2020c). Vid oro att bli överfallen eller utsättas för misshandel är indexet på 5 år 2019. Även oron att utsättas för att bli överfallen eller misshandlad är högre på Söder än hela Helsingborg (Polisen 2020b; Polisen 2020c).

2.3 Riskområde, segregation, parallellsamhälle och beskyddarverksamhet

Utifrån polisens nationella lista går det att utläsa att stadsdelen Söder i

Helsingborg kategoriseras som ett riskområde, vilket är ett av de 60 områden som polisen bedömer ha mest allvarlig kriminell påverkan i hela landet år 2019 (Noa 2019). Ett riskområde kännetecknas enligt polisen av “att det befinner sig i riskzonen att bli ett särskilt utsatt område. Något eller några av de fastställda kriterierna saknas. Läget anses alarmerande” (Noa 2017 s. 11). Gemensamt för

utsatta områden är att de kännetecknas av en låg socioekonomisk status där kriminella har stor inverkan på det lokala samhället (a.a.).

Dels karaktäriseras Söder för att näringsidkarna på Söder blir utpressade av kriminella att betala beskydd annars hotar de med att deras verksamheter kommer att skadas eller saboteras (Halldestam Hallencreutz 2017). Kriminalitet och specifikt vissa brottstyper kan i många fall förknippas med beskyddarverksamhet (Brottsförebyggande rådet 2016). Kommunpolisen i Helsingborg berättar att Söder även har ett så kallat parallellsamhälle (intervju 200415). Regeringen (2015) menar på att områden där medborgarna har lägre förtroende för

rättsväsendet samt inte vill samarbeta med olika aktörer i samhället tenderar att vara ett så kallat parallellsamhälle. Det är vanligt att kriminella personer skapar sin egen struktur för att lösa konflikter och andra problem i sådana samhällen (Gerell 2020).

Personer med liknande livssituationer hamnar oftast i samma områden på grund av segregationsprocesser (Hallin & Westerdahl 2020). Vanligtvis rör det sig om ekonomisk och etnisk segregation där människor grupperar sig utifrån deras ekonomiska förutsättningar och dess etniska bakgrund (a.a.). Forskare menar på att detta grundar sig i olika föreställningar individer har kring etnicitet (Hallin 2020a). Majoriteten av personerna som växt upp under utsatta livsvillkor begår inte brott, däremot visar forskning på att personer som begår brott vid upprepade tillfällen framförallt har växt upp under utsatta livsvillkor (Hallin 2020b).

3 TIDIGARE FORSKNING

Nedan följer en genomgång av vad tidigare forskning säger om våldsbrottslighet och brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder kopplat till

våldsbrottslighet.

3.1 Våldsbrottslighet

Majoriteten av offren och gärningspersonerna inom våldsbrottslighet är unga män (Brå 2009a; Fagan, Van Horn, Hawkins & Arthur 2007; Abt & Winship 2016). Våld i offentlig miljö sker oftast på grund av kriminalitet eller andra konflikter, men det är vanligt att de inblandade är okända för varandra (Abt & Winship 2016). Handlingen är i allmänhet impulsiv och oplanerad, men våldet tenderar att bli grovt, såsom dödsfall och dylikt (a.a.). Oftast är gärningspersonen och/eller offer alkoholpåverkade (Lenke 1989). Det finns ett samband mellan att

alkoholkonsumtionen och misshandelsbrotten har ökat i Sverige (von Hofer 2011; Lenke 1989). Personer med bakomliggande faktorer som aggressivitet påverkas i större utsträckning av alkohol och blir mer våldsbenägna (Lenke 1989).

3.1.1 Orsaker bakom kriminalitet

Huruvida en person blir kriminell och begår brottsliga handlingar har till stor del att göra med deras risk- och skyddsfaktorer (Hawkins m.fl. 2000). Risk- och skyddsfaktorer är faktorer som är förknippade med risken för att delta i kriminella handlingar (Brå 2009b). Exempel på riskfaktorer kan vara låg socioekonomisk status i familjen eller inkonsekventa uppfostringsmetoder som kan leda till förhöjd risk att hamna i kriminalitet. Skyddsfaktorer kan vara en bra och stödjande

uppfostran, nära anknytning i familjen och en lyckad skolgång som i sin tur gör att ungdomen avstår från kriminella handlingar (a.a.). Personer som påvisar

hyperaktivitet eller impulsivitet har en ökad risk för att hamna i kriminalitet (Wikström & Torstensson 1997). Anledningen till att personer med sådana egenskaper hamnar i kriminalitet är främst för att det är kopplat till svag självkontroll. Personer med svag självkontroll brister i sin förmåga att motstå provokationer och andra frestelser (a.a.). En ungdoms egenskaper som social kompetens eller upproriskhet är förknippat med hög eller låg kriminalitet (Fagan, m.fl. 2007). Överlag har pojkar exponerats mer för riskfaktorer än skyddsfaktorer, till skillnad från flickor. Fagan m.fl. (2007) menar på att män nästan är dubbelt så benägna att begå allvarliga brott än vad kvinnor är.

3.1.2 Kriminella nätverk

Det är främst unga pojkar och män som tyr sig till kriminella nätverk (Gerell, Hallin & Nilvall 2020a). Personer lockas med i dessa nätverk då de upplever en gemenskap, ett så kallat broderskap, möjligheten att känna sig som en man samt möjligheten att tjäna pengar (a.a.). Delaktighet i kriminella nätverk kan dels förklaras av psykosociala faktorer men även socioekonomiska faktorer. Inom de kriminella nätverken finns en tystnadskultur som är viktigt för nätverkets

sammanhållning (Gerell, Hallin & Nilvall 2020b). Kriminella nätverk grundar sig i tillit där man inte skvallrar, hierarkier, rädslor för våld, negativa relationer till rättsväsendet samt status och maskulinitet (a.a.). Våld är ett bestående inslag i kriminella nätverk, även inom gatukulturen. Våldet anses vara viktigt för att upprätthålla hierarkin. Lokala kriminella nätverk får en viss kontroll över området som andra personer lär sig förhålla sig till (a.a.). En teori kring kriminella nätverk är strainteorin av Robert Merton (Sarnecki 2009). Merton menar att det finns gemensamma mål för människor i samhället och möjligheten att uppnå dessa mål är skevt fördelade mellan olika sociala grupper. Om individen inte kan uppnå dessa mål kan frustation uppstå och personer lockas då till nätverk med gemenskap och avvikande beteende (a.a.).

3.1.3 Brott och specifika platser

Våldsbrott är oftast koncentrerade till vissa platser, under specifika tider och begås av en liten andel personer som påvisat beteende som tyder på risk för våldsbrottslighet (Braga 2015). Platser med mycket folk i rörelse har en högre närvaro av potentiella offer och gärningspersoner, vilket kan vara en orsak till att sådana platser har en högre brottslighet (Cohen & Felson 1979). Områden som kan generera brott kan exempelvis vara en gata med barer, då det är mycket folk i rörelse och potentiella situationer som kan skapa konflikter är vanligt

förekommande i den typ av område (Brantingham & Brantingham 1995; Cornish & Clarke 2003). Gerell (2018) presenterar ett resultat i sin studie som tyder på att våldsbrott i offentlig miljö klustrar sig främst till områden med restauranger och barer. Det finns riskfaktorer som kan generera brott genom att skapa tillfällen då gärningsperson och offer möts (a.a.). Personrån är ett brott som sker främst i områden med småföretagare, kontanter och barer (Bernasco & Block 2011). En studie som genomfördes i Malmö tyder på att det finns en stark negativ koppling mellan områdets kollektiva styrka och våldsbrott i offentlig miljö (Gerell & Kronkvist 2017). Enligt Sampson, Raudenbush och Earls (1997) definieras kollektiv styrka som bostadsstabilitet, heterogenitet och graden av koncentration av brottslighet. Områden med hög grad av urbanitet som barer och busshållplatser har visat en högre grad av våldsbrott (Gerell & Kronkvist 2017). Kollektiv styrka

är en bidragande faktor till nivån av brott. I områden med hög informell social kontroll har oftast en lägre brottsnivå än andra områden (a.a.). Vid studerandet av våldsbrottslighet bör bland annat olika typer av kriminella, kriminella nätverk, hot spots samt vilka tider eller veckodagar som det sker flest våldsbrott undersökas (Sherman 2012).

3.2 Fasteorin

För socialt utsatta områden med hög kriminalitet krävs långsiktiga åtgärder för att kunna brottsförebygga och öka tryggheten (Brå 2016). Vid olika

samverkansprojekt är en strategi lämplig att tillämpa då det ställs höga krav på planering, prioritering och kommunikation mellan aktörerna som ska samverka. Fasteorin är en typ av strategi som kan vara lämplig att använda vid denna typ av insatser. Tankesättet bakom fasteorin är att ett område kan befinna sig i tre olika faser som i sig har olika premisser att brottsförebygga och öka tryggheten (a.a.). Fasteorin har sitt ursprung i bland annat teorier som community policing och problemorienterat polisarbete (Ratcliffe 2008; Skogan 2006). Fokus vid

problemorienterat polisarbete är att poliserna ska definiera ett problem, få relevant information, finna lösningar på problemet för att sedan kunna utvärdera effekter (Goldstein 1979).

Fas 1

När området är i första fasen anses det vara svårt för polis och kommun att verka och arbeta på området (Brå 2016). Rån, nedskräpning, skjutningar och öppen narkotikaförsäljning är saker som området karaktäriseras av och poliser blir oftast ifrågasatta när de vistas på området. Området upplevs som otryggt och det

föreligger en tystnadskultur (a.a.). När området är i fas 1 är det svårt för polisen att göra annat än att släcka bränder samt upprätta ordning och säkerhet. Insatserna fokuserar på att skapa de förutsättningar som krävs för att åtgärder senare ska kunna ge effekt på det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet (a.a.).

Fas 2

När fas 2 föreligger i ett område har polis och kommun lyckats ta tillbaka en viss kontroll över området (Brå 2016). Där kan polisen röra sig utan bli ifrågasatta och det trygghetsskapande arbetet har börjat ge effekter. I det här läget kan både kommun och polis arbeta brottsförebyggande genom ett bra samarbete (a.a.). Det som behövs göras i den här fasen är att förbättra förtroendet för polis och kommun och på så sätt även öka anmälningsbenägenheten, tips till polisen och att

invånarna är benägna att vittna. Polisen kan fotpatrullera eller dylikt för att skapa relationer med medborgarna (a.a.).

Fas 3

I den här fasen har både tryggheten i området ökat samt förtroendet för polisen (Brå 2016). Vidare kan polisen arbeta brottsförebyggande genom att arbeta med den brottslighet som inte är synlig. Exempelvis finns det en större möjlighet för polisen att arbeta med brott som bland annat rör organiserad brottslighet (a.a.). Förutsättningarna för polisen är bättre. I den här fasen finns även ett bra samarbete mellan polis, kommun samt invånarna i området. I fas 3 bör den tidigare

problembilden revideras och istället bör fokus ligga på den dolda brottsligheten (a.a.).

3.3 Brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder

Det finns två typer av interventioner vid brottsförebyggande arbete, platsbaserad och individbaserad intervention (Abt och Winship 2016). Platsbaserad

intervention är den första som tillämpar sig bäst på den plats där våldet sker. Individbaserad intervention fokuserar på individer och olika grupper som brukar våld (a.a.).

3.3.1 Kameraövervakning

En situationell brottsförebyggande åtgärd är kameraövervakning (Brå 2003a; Smith & Clarke 2012). Kameraövervakning är framgångsrik då den ger snabba resultat (Brå 2003a). Syftet med kameraövervakning kan vara att avskräcka personer från att begå brott, avbryta pågående brott, underlätta för utredning och bevisning samt öka tryggheten (a.a.). En teoretisk utgångspunkt för

kameraövervakning är rationella valteorin (Brå 2003a; Clarke 1992; Cornish & Clarke 2003). När en person väljer att antingen avstå eller begå en brottslig handling vägs för- och nackdelar emot varandra (a.a.). Således kan den

motiverade gärningspersonen välja att antingen genomföra handlingen eller avstå, beroende på hur stor de anser att upptäcktsrisken är (Brå 2003a; Ratcliffe 2011). Utifrån den teoretiska utgångspunkten är kameraövervakning främst effektivt vid frestelsebrott, till exempel stöld. Avseende våldsbrottslighet kan

kameraövervakning dock vara effektivt då det ökar polisens vetskap om vad som händer på olika platser och således kan de ingripa (Brå 2003a).

Ett resultat från en studie i Newark tyder på att kameraövervakning som ensam brottsförebyggande åtgärd har en väldigt liten effekt på våldsbrottsligheten (Piza, Caplan, Kennedy & Gilchrist 2015). Liknande resultat visade sig i Landskrona, där det enligt Brå (2009c) inte fanns några direkta effekter på våldsbrottsligheten efter implementering av kameraövervakning, som enskild metod. Vidare har en metaanalys genomförts där forskarna inte heller sett en minskning av våld i offentlig miljö när endast kameraövervakning implementerats (Welsh & Farrington 2009). Piza m.fl. (2015) fann att kameraövervakning i kombination med aktivt polisarbete har visat positiva effekter av minskad våldsbrottslighet i offentlig miljö. Anledningen bakom det är att om kamerorna övervakas aktivt kan en polispatrull beordras till platsen och avstyra händelsen när den sker. Aktiv kameraövervakning i kombination till polispatrullering har också visat att det krävs lite personal för att nå en betydande effekt för brottsförebyggandet (a.a.). Kameraövervakningen som ensam metod har dock visat goda effekter för tryggheten (Brå 2009c).

Till skillnad från Welsh & Farrington (2009) och Brå (2009c), har Kronkvist, Nordqvist & Ivert (2019) funnit positiva resultat för minskad våldsbrottslighet i offentlig miljö i deras studie som genomfördes i Seved/Södra Sofielund i Malmö, som är ett särskilt utsatt område. Deras resultat tydde på att anmälda våldsbrott i offentlig miljö minskade i interventionsområdet (a.a.). Liknande resultat som Brå (2009c) fann i Landskrona kring att kameraövervakning kan anses vara

trygghetsskapande fann även Kronkvist m.fl. (2019). Andelen personer som kände sig otrygga ensamma på kvällen hade minskat och utöver det hade också

förekomsten av ordningsstörningar minskat, speciellt nedskräpning, skadegörelse och bråk (a.a.).

För att kameraövervakning ska nå sin maximala effekt bör hela området täckas med kameror (Brå 2003). Det kan dock göra individer i området oroliga för deras integritet (Taylor 2010). Därav bör kameraövervakningens effekt ses över för att undvika att kränka individers integritet (Gerell 2016). Kameraövervakning bör främst ses som ett komplement och andra åtgärder bör också vidtas (a.a.).

3.3.2 Hot spot policing

Brott och platser har alltid varit nära sammankopplat och platser där brottslighet varit koncentrerat på kallas för “hot spots” (Weisburd, Telep, Braga & Groff 2010). Syftet med hot spots är att koncentrera resurser på platser med mycket brottslighet (a.a.). Hot spot policing har visat på goda effekter av att minska våldsbrottsligheten (Abt & Winship 2016). Det finns olika typer av strategier vid platsbaserat polisarbete (Taylor, Koper & Woods 2010). Den vanligaste strategin är riktat polisarbete, vilket betyder att polisen riktar sig till området under vissa tider (a.a.). En svensk studie undersökte platsbaserat polisarbete i sex olika städer, där till exempel planerad polispatrullering, femton minuter vardera riktades till städernas hot spots under de dagar som brottsligheten var mest omfattande (Brå 2011b). Resultatet tydde på att platsbaserat polisarbete var effektivt för

misshandelsbrott både i större och mindre städer, medan för personrån var

platsbaserat polisarbete mest effektivt i större städer (a.a.). Däremot menar Taylor m.fl. (2010) att riktat polisarbete inte signifikant minskar våldsbrottsligheten. Vidare uppmärksammar Taylor m.fl. (2010) och Brå (2011b) att en viss

förflyttning av brottsligheten kan ske vid implementering av riktat polisarbete. Vidare är även problemorienterat polisarbete en strategi där polisen arbetar brottsförebyggande och använder SARA-modellen (Taylor, Koper & Woods 2010). SARA-modellen står för scanning, analysis, response och assessment (a.a.). En studie genomförd i Florida visade att problemorienterat polisarbete är en bra metod att implementera för att minska våldsbrottslighet (a.a.).

3.3.3 Paragraf 3-område

Paragraf 3-område är ett geografiskt område där ordningsvakter kan få tillstånd att arbeta om det finns behov och är av särskilt betydelse (Doyle, Frogner och

Andershed 2015). Ordningsvakterna ska fylla upp avsaknaden av poliser (a.a.).

Vilka områden som ska vara paragraf 3-områden beslutas av polisen enligt 3 §-lagen (1980:578) om ordningsvakter (LOV). Ordningsvakterna ska upprätthålla ordning innanför paragraf 3-området och deras funktion är att öka tryggheten för invånarna i området (a.a.).

Forskning tyder på att trygghetsupplevelsen av patrullerande ordningsvakter skiljer sig åt beroende på om de är uniformerade eller icke uniformerade (Balkin & Houlden 1983). Studien talar för att uniformer kan ses som en symbol som kan påverka människors upplevda trygghet (a.a.). Dock tyder resultat på att

uniformerade ordningsvakter inte har samma effekt som uniformerade poliser (a.a.). Människor känner sig mer trygga av polisen än ordningsvakter (Doyle, Frogner och Andershed 2015). Även Loader (1997) betonar problematiken med patrullering av andra aktörer än polisen och menar på att ordningsvakter saknar polisen symboliska aura och därmed riskerar dem att förlora sin legitimitet. En studie som undersöker patrullerande vakter i stadens centrum påverkan på antal rapporterade gatuvåldshändelser tyder på antalet rapporterade händelser inte

minskar signifikant alternativt små men icke signifikanta minskningar (Frogner, Andershed, Lindberg & Johansson 2013). Vid ytterligare analys visar resultatet på större förändringar när vakterna antar sig strängare hotspots strategi, vilket pekar på att en mer strukturerad implementering av vakter kan ge större effekter (a.a.).

3.3.4 Förnyande och förbättringar av områden

En teori som visat måttliga effekter för att förebygga våldsbrottslighet i offentlig miljö är broken windows teorin (Abt & Winship 2016; Braga, Welsh & Schnell 2015). Åtgärder som visat effekt på minskad brottslighet är bland annat

upprustning av området, genom att laga fönster eller ta bort klotter samt fokusera på att ta bort fysiska och sociala ordningsstörningar (Abt & Winship 2016). Till följd av förändringar i den fysiska miljön är det möjligt att avskräcka,

brottsförebygga och öka tryggheten enligt strategin Crime Prevention Through

Enviromental Design (CPTED) (Abt & Winship 2016; Jeffery 1977).

För att brott ska minskas genom CPTED kan platsen göras mer attraktiv genom att ta bort skräp, klotter, trasiga fönster eller dylikt (Brå 2020). Då kan personer som bor och vistas i området känna ett ansvar för området, vilket i sin tur indikerar på att personer bryr sig om miljön och har större koll på vad som sker i området. CPTED kan också tillämpas genom att vissa platser, eller byggnader begränsas så inte vem som helst kommer in (a.a.). Även övervakning kan minska

brottsligheten. Det kan exempelvis vara mindre buskage, bättre belysning och fler poliser och/eller ordningsvakter (a.a.). Området kan också bli en plats för

aktiviteter. Genom att skapa lekplatser, parker eller andra mötesplatser ökar det aktiviteten och antalet människor i området, vilket också kan minska

brottsligheten. CPTED kan skapa en starkare sammanhållning i området, vilket både kan anses vara trygghetsskapande och brottsförebyggande (a.a.).

Att förnya och förbättra den fysiska miljön har gett goda effekter på minskad våldsbrottslighet (Braga m.fl. 2015; Cassidy, Inglis, Wiysonge & Matzopoulus 2014). Resultat från olika studier tyder på att enkla åtgärder som exempelvis bättre belysning ger positiv effekt på minskad våldsbrottslighet (Abt & Winship 2016; Cassidy, m.fl. 2014; Farrington & Welsh 2002). Vidare är det också en trygghetsskapande åtgärd (Farrington & Welsh 2002). CPTED har under de senaste åren blivit en populär strategi för att brottsförebygga (Cozens & Love 2015).

3.3.5 Social brottsprevention

Personer som har en tidig debut i kriminalitet eller visar ett tidigt antisocialt beteende begår oftast fler brott, har en längre brottskarriär och är också överrepresenterade bland personer som begår grova brott (Wikström &

Torstensson 1997). Dessa personer som påvisar tidigt antisocialt beteende anses vara en riskgrupp för att bli så kallade kroniker. Desto längre kriminell bana en individ har, desto grövre brott tenderar personen att begå. För att förhindra grova brott är det därför relevant att avbryta personers kriminella karriärer och stoppa rekrytering (a.a.). Individers kriminella karriärer kan beskrivas genom Moffits teori om taxonomi (Moffit 1993). Teorin bygger på att personer kan vara tillfälligt ungdomskriminella eller så kallat livsförloppskriminella. Tillfälligt

ungdomskriminella har en senare debut av kriminalitet som främst är koncentrerad till ungdomsåren. Livsförloppskriminella har däremot en tidig kriminell debut som kan hålla i sig hela livet (a.a.). Genom social brottsprevention

finns möjligheten att förändra individers benägenhet att begå kriminella

handlingar (Brå 2003b). Detta kan göras genom att stärka individers självkontroll eller band till samhället (a.a.). Enligt självkontrollteori är nivån på individers självkontroll avgörande för individers benägenhet att begå brott, då brottslighet uppstår på grund av låg självkontroll (Gottfredson & Hirschi 1990). Viktiga aktörer för social prevention är bland annat hälso- och sjukvården och skolan (Wikström & Torstensson 1997). Genom olika program är det möjligt att bryta individers kriminella banor och stoppa rekryteringen (a.a.).

Familjen

För tidig social prevention krävs samverkan mellan socialtjänst, familj och hälso- och sjukvård (Wikström & Torstensson 1997). Exempelvis kan det bestå av föräldrautbildningar inom mödravården eller barnavården, verksamheter som söker upp barn i riskfamiljer eller riskområden och gör lokala kartläggningar och/eller hembesök hos riskfamilj. Insatser som utbildningar för barn som uppvisar just svag impulskontroll eller aggressivitet är relevant social

brottsprevention (a.a.). En individs familj är det bästa brottspreventiva resursen som samhället besitter. Familjen bidrar till att barnen utvecklar en god social förmåga och starka band till samhället. Det viktigaste för familjen är att ha en stark känslomässig kontakt med barnet och därmed hjälpa barnet att utveckla god självkontroll (a.a.). Utifrån ett teoretiskt perspektiv, menar Hirschis (1969) teori kring sociala band att i de fall där individers anknytning till familjen är svag eller obefintlig, är risken större för att begå brott och få en avvikande livsstil.

Skolan

Social prevention berör bland annat även skolan och socialtjänsten (Wikström & Torstensson 1997). Främst ligger fokus på att lärarna kan få utbildningar om vikten av social fostran i deras arbete, ordningsregler och åtgärder för barnen när ordningsregler bryts. Skolan anses vara en resurs som samhället inte använder sig av. Olika program som anses vara brottspreventiva är mobbning eller anti-skolk. Även här spelar föräldrar en tydlig roll och föräldrar bör vara engagerade i barnets skolgång (a.a.). Skolan är den miljö där barnen vistas främst i, vilket utgör skolan till en bidragande faktor kring huruvida barnens personlighet utvecklas (a.a.). Fagan och Catalano (2012) fann tio olika skolbaserade anti-våld

interventionsprogram som ansågs vara effektiva. I många program var kognitiv beteendeterapi en central del (a.a.).

4 METOD

I följande avsnitt av uppsatsen kommer tillvägagångssättet för studien att beskrivas. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar användes både kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa delen bestod av brottsstatistik av anmälda brott på Södergatan, hämtat från Polisen i Helsingborg. Även

kvalitativa intervjuer med utvalda informanter som har kunskap och erfarenhet om Södergatan genomfördes.

4.1 Kvantitativ analys

För att besvara uppsatsen syfte och uppsatsens första frågeställning kommer en del av analysen bestå av brottsstatistik över anmälda brott. Genom att studera

brottsstatistiken finns möjligheten att uttala sig om lägesbilden och utvecklingen av våld i offentlig miljö på Södergatan i Helsingborg.

4.1.1 Brottsstatistik

I samband med första mötet med Helsingborg polisen tillhandahölls brottsdata från perioden 2010–2019 över anmälda våldsbrott på Södergatan. Varje anmälan innehåller information om brottskod, gata, veckodag samt klockslag för brottet. Materialet bestod av anmälda brott på Södergatan i Helsingborg under perioden 2010–2019. Detta är så kallade sekundärkällor (David & Sutton 2016). Den här typen av källa är relevant för undersökningens syfte och frågeställning, då studien ämnar undersöka utvecklingen av våld i offentlig miljö. Endast brottskoder i två kategorier, misshandel och personrån, inkluderades i studien. Vidare inkluderades bara de misshandelsbrott och personrån som skett utomhus. Se bilaga 1 för vilka brottskoder som ingick i kategorierna.

4.1.2 Univariata analyser

Statistiska undersökningar kan vara lämpligt när ett fenomen ska beskrivas (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010). Genom att analysera och få en

beskrivande förklaring av brottsstatistiken finns möjligheten att uttala sig om hur utvecklingen av våld i offentlig miljö ser ut. Genom univariata analyser kan brottsstatistiken analyseras utifrån våldets fördelning, tendenser och spridning (Djurfeldt m.fl. 2010). Då brotten analyserades per kategori och per år till en början, räknades brotten manuellt och sammanställdes sedan i Microsoft Excel. Båda författarna räknade brottsstatistiken var för sig för att sedan kunna diskutera och undvika eventuella felräkningar. Först räknades antal misshandelsbrott per år, vilket varierade mellan 9–23 stycken. Därefter räknades det in vilka dagar

misshandelsbrotten främst skedde, vilket kön som blivit utsatta i större

utsträckning samt vilken ålder som är värst drabbat. Därefter räknades personrån på liknande vis utifrån det som framgick ur statistiken. Sammanlagt rörde det sig mellan 3–11 stycken personrån per år. Informationen som framgick ur statistiken angående personrån var vilken dag flest personrån skedde samt vilken ålder på offren som är mest framträdande i statistiken. För att kunna besvara

undersökningens frågeställning som lyder “Hur ser utvecklingen ut för våld i offentlig miljö på Södergatan i Helsingborg?” delades tioårsperioden upp i två kategorier, åren 2010–2014 och åren 2014–2019.

4.1.3 Bivariata analys

För att undersöka samband tillämpades även bivariata analys (David & Sutton 2019). Då antal brott går att anse som för få att koda in i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences), valdes även denna analys att genomföras manuellt och sedan sammanställas i Microsoft Excel. Exempelvis valdes variablerna veckodag och brott att analyseras för att kunna uttala på vilken dag flest

misshandelsbrott/personrån skedde. Även kön och brott jämfördes för att se vilket kön som är mest utsatt. Genom att analysera brottsstatistiken på det här sättet ger det en mer nyanserad bild av hur brottsligheten ser ut och hur det fördelar sig. Således skapar det en möjlighet att finna rätt brottspreventiva åtgärder som kan implementeras. Tidsperioden 2010–2019 delades upp i två perioder, 2010–2014 samt 2015–2019 så det var fem år vardera i båda perioderna. Därefter jämfördes perioderna för att kunna se eventuella förändringar över tid.

4.2 Kvalitativ analys

Kvalitativt tillvägagångssätt har valts för att få en djupare förståelse för det som är av intresse (Bryman 2011).

4.2.1 Semistrukturerade intervjuer

Som ett komplement till brottsstatistiken, samt för att kunna besvara uppsatsens andra frågeställning, vilka brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder som har implementerats på gatan genomfördes intervjuer även med relevanta aktörer. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär och på grund av rådande situation med covid-19, och Folkhälsomyndigetens (2020) rekommendation om social distans,bestämdes det att intervjuerna skulle genomföras via telefon. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär då möjligheten till följdfrågor finns (Bryman 2011). Intervjuer som metod är effektivt och smidigt för att få kunskap (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2016). Genom semistrukturerade intervjuer kan frågorna och ordningen på frågorna anpassas, vilket kan ses som en fördel. Detta bidrar till att man får en bredare bild då man kan få svar på andra frågor (a.a.).

4.2.2 Urval

För att kunna besvara uppsatsens syfte och frågeställningar användes bland annat ett målinriktat urval. Enligt Bryman (2011) är målinriktat urval ett urval där deltagarna är handplockade för att kunna besvara studiens syfte och

frågeställningar. I den aktuella studien valdes aktörer ut som har erfarenheter och kunskap om våld i offentlig miljö på Södergatan. Snöbollsurval har också

tillämpats då vissa intervjupersoner hänvisat och rekommenderat andra aktörer som är lämpliga för studiens syfte och frågeställningar (Bryman 2011).

Snöbollsurval kan användas med fördel då en speciell företeelse eller liknande vill undersökas (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2016). Det finns dock en risk med snöbollsurval i den bemärkelse att de man får tips att intervjua kanske redan har varit i kontakt med den primära intervjupersonen och på så sätt har de

gemensamma attityder och erfarenheter och på så sätt föreligger det risk att materialet inte blir tillräckligt allsidigt (a.a.).

4.2.3 Genomförande

Intervjupersonerna kontaktades via mail med en förfrågan om att medverka i studien. I mailet fanns ett bifogat informationsbrev (se bilaga 3) med tillhörande samtyckesblankett. När personerna som tillfrågats godkände att delta i studien ombads de även att skriva under och skicka tillbaka samtyckesblanketten innan intervjun genomfördes. Intervjuerna genomfördes via telefon och utgick från en intervjuguide (se bilaga 4). Innan intervjun presenterades uppsatsens övergripande syfte och de informerades om att de när som helst kunde avbryta sin medverkan. En intervjuguide utformades för att samtliga intervjuer skulle bestå av liknande teman. Intervjuguiden var uppdelad i fyra teman med tillhörande underfrågor; bakgrund, lägesbild, brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder samt övrigt. Intervjuguiden bestod till en början av bakgrundsfrågor, följt av deras uppfattade lägesbild. Slutligen diskuterades brottsförebyggande och

trygghetsskapande åtgärder och därefter gavs även informanten möjlighet att ta upp något annat kring ämnet de ansåg vara relevant som inte tidigare hade diskuterats. Eftersom intervjuerna var av en semistrukturerad karaktär kunde följdfrågor ställas (Bryman 2011). Intervjuerna varade mellan 30–60 minuter och

spelades in via röstmemo funktionen på en smartphone efter godkännande från informanten.

Totalt genomfördesniointervjuer med personer som har erfarenheter och kunskap om Södergatan och Söder. Det var en intervju med en kommunpolis, en intervju med chefen över citygruppen, två intervjuer med två polisassistenter i yttre tjänst, vd:n för Helsingborg city, en aktiv i cityföreningen, en stadsbyggnadsstrateg och en stadsmiljöstrateg. Slutligen genomfördes även en intervju med en person som ideellt är aktiv i och för stadsdelen, som väljer att kalla sig för en “brobyggare”.

4.2.4 Transkribering och analys

Transkribering är en viktig och tidskrävande process (Bryman 2011). Av den anledningen startade transkriberingen direkt efter genomförd intervju. Författarna lyssnade igenom det inspelade materialet flertalet gånger var för sig. Genom att författarna lyssnar igenom materialet var för sig stärker det

interbedömarreliabiliteten samt minskar risken för eventuella feltolkningar (Bryman 2011).

En tematisk innehållsanalys tillämpades för att analysera materialet från intervjuerna. Vid tematisk innehållsanalys framkommer relevanta teman för studien från intervjuerna (David & Sutton 2016). Det transkriberade materialet bröts ned till vissa meningar eller ord som är relevanta för studiens syfte och frågeställningar. Detta steget kallas för demontering (Yin 2013). Utifrån dessa viktiga meningar eller ord bildades koder. Koder som sedan liknande andra koder slogs ihop och därefter framkom olika teman ur materialet. Något som till

exempel var återkommande under intervjuerna var att de beskrev att Söder har ett parallellsamhälle och där kriminella grupperingar utövar våld mot varandra. Parallellsamhälle och kriminella grupperingar blev då två koder, som sedan kunde bilda temat: lägesbild över våld i offentlig miljö. Detta är en tidskrävande process, då olika koder flyttas i olika teman för att finna de temat där koden är bäst

lämpad. För att kunna säkerställa att alla koder och teman behandlar liknande uppgifter och tillhör varandra genomfördes samtliga delar flertalet gånger (Yin 2013). Författarna fann koder och teman var för sig, för att sedan kunna diskutera utan att tidigare varit eller blivit påverkade av varandra. Nästa steg i processen var att tolka de koder och teman som identifierats. Även detta gjordes enskilt. Det sista steget i den tematiska innehållsanalysen var att utifrån tolkningarna, dra slutsatser för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar (Yin 2013).

5 ETISKA ÖVERVÄGANDEN

Det är viktigt att säkerställa att etiska principer följs för att forskning ska vara av hög kvalité. Vetenskapsrådet (u.å.) har fastställt fyra huvudkrav i

Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning

som bör tas i särskild beaktning. Huvudkraven är informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att deltagarna i den aktuella undersökningen informeras om forskningens syfte. Samtyckeskravet innebär att de berörda personerna själva har rätt att bestämma över sin medverkan (a.a.). Det är viktigt att låta personer själva få bestämma över deras deltagande samt skydda deltagarna i studien utifrån de etiska

kraven (Forsman 1997). Personerna som tillfrågas måste har rätt att säga nej samt kunna avbryta deras medverkan. Därför är det viktigt att personerna som tillfrågas blir informerade om studiens syfte (a.a.). Konfidentialitetskravet går ut på att alla insamlade uppgifter om deltagarna i undersökningen ska förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem (Vetenskapsrådet, u.å.). Sista huvudkravet

nyttjandekravet innebär att de insamlade uppgifterna endast får användas för

forskningsändamålet (a.a.). Dessa krav kommer nedan att diskuteras i relation till brottsstatistik och intervjuer. Innan datainsamlingen påbörjades gjordes en etisk granskning av Malmö Universitets etikråd.

5.1 Brottsstatistik över anmälda brott

Vid passiv medverkan ska kravet på utlämnandet av information bedömas från fall till fall (Vetenskapsrådet, u.å.). Hänsyn ska tas till vad utebliven information kan medföra för de berörda (a.a.). I den aktuella uppsatsen är fokus inte på enskilda individer och det finns därav ingen anledning att informera

undersökningspersonerna. Då information från brottsdata redan är inkluderat i existerande myndighetsregister finns det inget krav på att information ska delges eller att samtycke ska inhämtas. Då inga personuppgifter är kopplade till

brottsdata över anmälda brott finns det heller ingen risk att deras identitet röjs. Vidare kommer även allt datamaterial att förvaras på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Datamaterialet kommer endast användas för forskningsändamålet och senare när studien är färdig kommer allt material att förstöras.

5.2 Intervjuer

Alla som medverkade i intervjuerna fick ta del av ett informationsbrev innan intervjun ägde rum. Informationsbrevet beskriver studiens övergripande syfte samt informerar om deras rättigheter.Vidare fick deltagarna även ge sitt samtycke genom att fylla i samtyckesblanketten. De informerades även innan intervjun att det är frivilligt att delta och att de under intervjun gång har möjlighet att avbryta intervjun när som helst. Det är fördelaktigt att informera både muntligt och skriftligt för att försäkra sig om att informanterna tagit del av och förstår informationen och deltar frivilligt (Forsman 1997). Det inspelade

intervjumaterialet behandlas med försiktighet genom att det endast var författarna som hade tillgång av ljudfilerna samt att ljudfilerna raderades direkt efter

transkribering. Det transkriberade materialet behandlades även med konfidentialitet genom att obehöriga inte kunde ta del av materialet.

Nyttjandekravet uppfylldes genom att även intervjumaterialet endast användas i forskningsändamål.

6 RESULTAT

I följande avsnitt kommer resultatet från brottsstatistik över anmälda brott och intervjustudien att presenteras.

6.1 Brottsstatistik över anmälda brott

Uppsatsens första frågeställning är att undersöka utvecklingen av våldsbrott i offentlig miljö på Södergatan i Helsingborg, vilket kommer presenteras nedan.

6.1.1 Misshandel

Totalt har det anmälts 151 misshandelsbrott i offentlig miljö under perioden 2010–2019. En övergripande analys av samtliga år visar på en minskad trend (se figur 1 nedan). År 2010 anmäldes 22 misshandelsbrott, med en ökning år 2011 (23 misshandelsbrott) och därefter visar statistiken överlag en minskad trend. År 2019 anmäldes 9 misshandelsbrott, vilket är den lägsta siffran på tioårsperioden.

Figur 1. Antal anmälda misshandelsbrott på Södergatan i Helsingborg, år 2010– 2019.

Vidare gjordes analyser över hur misshandel är fördelad mellan veckodagar, huruvida gärningspersonen var bekant med offret eller ej, kön och ålder på offret. Utifrån statistiken går det att utläsa att majoriteten av brotten inträffar fredag, lördag och söndag (se bilaga 6, figur 2). När det gäller huruvida offret är bekant med gärningspersonen eller ej, går det att uttala att majoriteten av offren är obekanta med gärningspersonen (se bilaga 6, figur 3). Det är främst män över 18 år som blir utsatta för misshandel (se bilaga 6, figur 4 och figur 5).

Därefter jämfördes åren 2010–2014 med åren 2015–2019 för att kunna se eventuella förändringar. Sammanlagt anmäldes 85 misshandelsbrott i offentlig miljö mellan åren 2010–2014. En minskning skedde mellan åren 2015–2019 då det anmäldes 66 misshandelsbrott. I tabell 1 nedan går det att utläsa att det skedde flest misshandelsbrott på lördagar (28 stycken) mellan åren 2010–2014 medan det skedde flest misshandelsbrott på fredagar (18 stycken) under den andra perioden (2015–2019). Det var större skillnader mellan veckodagarna under perioden

2010–2014 i jämförelse med period 2015–2019. Det var en mer markant ökning av anmälda brott under helgen under åren 2010–2014.

Antal Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

2010– 2014 (85) 7 8 1 10 10 28 21 2015– 2019 (66) 9 8 4 4 18 11 12

Tabell 1. Statistik över antal misshandelsbrott per veckodag, jämförelse mellan åren 2010–2014 och 2015–2019.

Vid jämförelse om offret var man eller kvinna mellan de två olika perioderna var offren mest av manligt kön under både perioder (se tabell 2 nedan). Sett till antal anmälningar var det 64 män och 21 kvinnor som var offer för misshandelsbrott under perioden 2010–2014. Under perioden 2015–2019 var det 56 män och 10 kvinnor som var offer. Den minskning som skett i misshandel under den senaste femårsperioden handlar alltså framför allt om att färre kvinnor misshandlats.

Antal 2010–2014

(85) 2015–2019 (66)

Man 64 56

Kvinna 21 10

Tabell 2. Statistik över kön på offer, jämförelse mellan åren 2010–2014 och 2015–2019.

Under båda perioderna är offer som är 18 år eller äldre överrepresenterade i statistiken (se tabell 3 nedan). Antal offer i gruppen ”18 år eller äldre” har dock minskat under perioden 2015–2019 i jämförelse med 2010–2014. Det som utmärkte sig under perioden 2015–2019 var att det fanns två offer som var i åldrarna 7–14 (1) och 0–6 (1).

Tabell 3. Statistik över ålder på offer, jämförelse mellan åren 2010–2014 och 2015–2019. Antal 2010–2014 (85) 2015–2019 (66) 18 år eller äldre 79 58 15–17 år 6 6 7–14 år 0 1 0–6 år 0 1

Att gärningspersonen var obekant med offret var också en större trend i

brottsstatistiken (se tabell 4 nedan). Vidare har brott där gärningsperson och offer varit obekanta minskat under perioden 2015–2019. Någon direkt förändring har inte skett mellan de anmälda misshandelsbrott där gärningsperson och offer varit bekanta. Antal 2010–2014 (85) 2015–2019 (66) Bekant 25 24 Obekant 60 42

Tabell 4. Statistik över om gärningspersonen var bekant eller obekant med offret, jämförelse mellan åren 2010–2014 och 2015–2019.

Sammanfattningsvis tyder utvecklingen på en minskad trend av anmälda

misshandelsbrott. En del förändringar har skett under jämförelseperioderna 2010– 2014 och 2015–2019. Framförallt har det skett en minskning av anmälda

misshandelsbrott på torsdagar, lördagar och söndagar mellan åren 2015–2019, till skillnad från 2010–2014. Däremot har det skett en ökning på fredagar. Även en minskning bland kvinnliga offer har skett under den senare perioden, samt också brott mellan obekanta har minskat. Vidare minskade även brott mot gruppen “18 år eller äldre” under perioden 2015–2019. Däremot anmäldes brott mot 7–14 åringar samt 0–6 åringar under den perioden.

6.1.2 Personrån

Sammanlagt skedde 67 personrån mellan perioden 2010–2019. Trenden för personrån är dock inte entydig mellan perioden 2010–2019 (se figur 6 nedan). Flest personrån anmäldes år 2018 (11 stycken) och minst antal personrån

anmäldes år 2019 (3 stycken). Åren mellan 2010 och 2019 har personrånen legat på mellan 4–10 stycken per år (se figur 6 nedan).

Utifrån brottsstatistiken gick det att utläsa vilken veckodag som flest personrån skedde samt ålder på offret. Vid dessa analyser framgick det att personrån främst skedde under helger, framförallt lördagar och söndagar (se bilaga 7, figur 7). De flesta offer var över 18 år (se bilaga 7, figur 8). Någon information kring kön fanns dessvärre inte i brottsstatistiken.

Precis som vid misshandelsbrotten jämfördes perioderna 2010–2014 och 2015– 2019 med varandra. Sammanlagt anmäldes 33 personrån perioden 2010–2014 och 34 personrån 2015–2019, vilket tyder på att antal personrån var lika mellan perioderna. Flest personrån anmäldes på söndagar under båda perioder (10 stycken respektive 9 stycken), därefter lördagar (8 stycken respektive 7 stycken) (se tabell 5 nedan). Någon markant förändring har inte skett mellan

jämförelseperioderna. I enlighet med misshandelsbrott anmäls även personrån i offentlig miljö mest under helger.

Antal Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 2010– 2014 (33) 2 3 4 2 4 8 10 2015– 2019 (34) 5 3 0 5 3 7 9

Tabell 5. Statistik över vilka veckodagar personrån begicks, jämförelse mellan åren 2010–2014 och 2015–2019.

Vidare jämfördes åldern på offret mellan de två olika perioderna. Likt resultatet av anmälda misshandelsbrott var offren över 18 år. Likväl som veckodagar, finns det ingen direkt förändring mellan jämförelseperioderna vid statistik på ålder för offer (se tabell 6 nedan).

Antal 2010–2014

(33) 2015–2019 (34)

Över 18 år 26 26

Under 18 år 7 8

Tabell 6. Statistik över ålder på offer, jämförelse mellan åren 2010–2014 och 2015–2019.

Ovan har en presentation över hur utvecklingen över personrån sett ut mellan perioden 2010–2019. Sammanfattningsvis visas ingen tydlig uppåt eller nedåtgående trend. Utvecklingen har sett hyfsat lika ut under hela

granskningsperioden. Främst sker personrån under lördagar och söndagar samt offren är över 18 år.

6.2 Intervjuer

Nedan kommer resultatet från intervjuerna att presenteras. Resultaten kommer att presenteras i två olika avsnitt.

6.2.1 Lägesbild och utveckling

Majoriteten av informanterna börjar med att informera om att lägesbilden över våldsbrottsligheten på Söder är relativt dålig. Den mest förekommande

anledningen till detta är att det finns ett parallellsamhälle på Söder.

Kommunpolisen (intervju 200415) och chefen för citygruppen (intervju 200415) menar att individerna på Söder löser sina problem inom sin egna kontext och att de inte vill involvera polisen. Den statistik som därmed finns över

våldsbrottsligheten på Söder visar inte hela bilden utan det finns ett stort mörkertal. Informanterna betonar därmed att de inte har några klara bevis på lägesbilden utan att de utgår ifrån deras egen uppfattning utifrån deras erfarenheter och arbete på Söder.

När det gäller beskrivning av området tycker kommunpolisen att området har blivit mer segregerat och isolerat under åren. Informanterna menar att

segregationen och isoleringen främst beror på att många som är skrivna på Söder och många av de personer som bedriver verksamhet på Söder är utlandsfödda med begränsade språkkunskaper. Dessa personer kommer från länder där kontakt med polisen inte ses som något positivt. Denna segregation och utanförskap har bidragit till parallellsamhället som numera existerar på Söder. Chefen för citygruppen, stadsbyggnadsstrategen (intervju 200416) och polisassistent 2 (intervju 200416) menar att det är mycket grupperingar som samlas på Söder som anser sig ha ett ägarskap över området. Söder har därmed blivit ett tillhåll för kriminella grupperingar och alla känner sig inte välkomna i området.

Nästintill samtliga informanter beskriver att den största utmaningen på Söder är att skapa förtroende mellan myndigheter och lokalsamhälle. Brobyggaren

(intervju 200416) belyser problemet som att det finns en kulturkrock i området. På grund av problematiken med språket leder det till att kommunikationen brister, vilket gör det svårare att skapa förtroende mellan samtliga parter. Följaktligen leder detta till svårare samarbete mellan myndigheter och lokalsamhälle samt näringsidkare. Chefen för citygruppen menar även på att detta gör det mer problematiskt att skapa engagemang hos medborgarna på Söder. Polisassistent 1 (intervju 200415) menar att det är även svårt att få kontakt med människor på Söder. Vidare informerar vd:n för Helsingborg City (intervju 200416) och informanten som är aktiv i Cityföreningen (intervju 200415) att många

restauranger på Söder inte har menyer på svenska. Näringsidkarna, enligt våra informanter, menar själva på att de inte har menyer på svenska för att de inte har svenska kunder. Kommunpolisen klargör då att förändringen måste börja

någonstans för att komma vidare i processen.

Enligt kommunpolisen kan polisen dock genom deras arbete på gatan,

underrättelsetjänst och andra källor bilda sig en uppfattning om området. Polisen menar på att det finns en organiserad brottslighet som har fått sitt fotfäste på Söder och därmed styr området. Majoriteten av informanterna betonar att våld i offentlig miljö på Söder grundar sig i andra konflikter och/eller kriminalitet. Till exempel berättar båda polisassistenterna att det rör sig om narkotikahandeln. Vidare berättar chefen för citygruppen att det rör sig om utpressning, som grundar sig i beskyddarverksamhet och parallellsamhället. Informanterna från polisen menar på att det inte är gemene man som blir utsatta för våldsbrott, utan att det främst är mellan de kriminella grupperna. Problemet är, enligt polisassistent 1, som mest omfattande på kvällen och natten samt under helger. Vd:n för

En orsak till detta är bland annat att flödet av människor minskar, därför menar informanten på att det är viktigt att skapa ett flöde av människor även på kvällar och helger.

Kommunpolisen beskriver att det generella gatuvåldet på öppen gata har minskat, men att det är vanligare med våldsbrott mellan personer som är bekanta med varandra där våld används för att få vissa fördelar. Polisassistent 1 menar också på att brutaliteten av våldet har ökat och att det idag används mer tillhyggen i form av till exempel vapen och knivar. Vid fråga om informanterna anser att den faktiska situationer överensstämmer med medborgarnas oro att utsättas för brott tycker samtliga att den inte gör det. Kommunpolisen menar dock på att det finns vissa skäl för otryggheten, men det är svårt att klargöra om otryggheten beror på den faktiska risken att utsättas eller om det generellt är ett oroligt område. Polisassistent 1 menar att det sannolikt är miljön i form av till exempel

nedskräpningen som gör att människor känner sig otrygga på Söder. Slutligen tycker informanten även att lägesbilden över våldsbrottsligheten på Söder inte är så dålig som folk framställer den, men att det behövs åtgärder för att folk ska känna sig mer trygga.

6.2.2 Brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder

Kommunpolisen berättar att det finns en överenskommelse mellan polisen och Helsingborgs stad, där de tillsammans arbetar mot brottsligheten i Helsingborg. De har nu tillsammans bestämt och beslutat att de ska göra en satsning mot Söder. Från polisens sida är Söder ett relativt nytt område som prioriteras. Några direkta insatser mot Söder har tidigare inte implementerats. I januari år 2020 började dock en ny insats riktad mot Söder. Detta projektet kallas för Söderprojektet, vilket fokuserar på trygghetsskapande arbete på Söder. Det är även en del av att skapa en bättre och verkligare lägesbild. Det handlar enligt chefen för citygruppen

framförallt om synlighet. Enligt polisassistent 1 och chefen för citygruppen är ingripandeverksamheten mer prioriterat än arbetet på Söder, vilket gör att arbetet på Söder ibland läggs åt sidan. Ett önskemål från polisassistent 1 är mer resurser i form av större bemanning hos gruppen som har fokus på Söder.

Polisens uppgift är nu att normalisera att polisen är i området. Medborgarnas förtroende för polisen är en grundförutsättning för att polisiära åtgärder ska ge effekt menar informanterna inom polisen. För att skapa detta förtroende behöver polisen agera och visa att de bryr sig, enligt brobyggaren. Båda polisassistenterna berättar att polisen försöker fotpatrullera på gatan och prata med personer de möter för att kunna skapa ett förtroende. Detta anses vara uppskattat för både lokalsamhälle och näringsidkare. Informanten som är aktiv i cityföreningen menar att polisens synlighet har blivit bättre under åren då de oftare syns i området, men hade önskat fler patrullerande poliser. Polisassistent 2 belyser även att polisens synlighet i området används i ett försök att störa ut de kriminella. Dock belyser även polisassistent 2 att det troligtvis inte är Söder som är problemet utan människorna som vistas där. Genom att polisen försöker störa ut de kriminella kommer de bara flytta sig till andra platser. Detta leder till att man bara skjuter iväg problemet. Risken är att mer synlighet på Söder bidrar till en falsk trygghet, för problemet kommer att finns kvar, kanske bara inte när polisen visats på platsen. Polisassistent 2 betonar att våldsbrottsligheten är ett svårt problem att få stopp på och menar att de just nu bara släcker eldar och dämpar problemet. Man