Dokumentationer-Titta vad jag lärt mig

Lärande och samhälle Barn Unga Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Dokumentationer

Titta vad jag lärt mig!

Documentations

Look what I have learned!

Tinah Larsson

Ann Wendt

Lärarexamen 210 poäng Examinator: Sara Berglund Barndoms- och ungdomsvetenskap Handledare: Caroline Ljungberg 2011-11-09

3

Förord

Ann och Tinah har skrivit denna text tillsammans. Detta samarbete innebär att vi båda är ansvariga för all text. Vi har diskuterat allt material tillsammans och Ann har ansvarat för barnintervjuerna samt texterna som rör barnen. Tinah har varit ansvarig för intervjuerna med förskollärarna och de texter som rör förskollärarna. Vi har gemensamt bestämt samtliga intervjufrågor och utfört hälften av intervjuerna var, sammanställningen av intervjuerna har skett gemensamt.

Malmö Högskola 2011-11-09 Tinah Larsson

4

Sammanfattning

Syftet med vår undersökning har varit att undersöka hur dokumentationerna ser ut och om barn är delaktiga i de dokumentationer som vi har sett på förskolor. Vårt syfte har också varit att se hur pedagoger går tillväga vid dokumentation och på vilka sätt pedagoger använder dokumentationer för vidare utvecklingsarbete.

Våra frågeställningar har varit: Hur ser dokumentationer ut? Vad säger förskollärare om dokumentationer? Vad säger barn om dokumentationer? Vi har även ställt frågan på vilka sätt är barnen delaktiga i dokumentationerna? Vi har inte hittat så mycket aktuell forskning inom detta ämne. Vi har främst använt oss av studier gjorda av Hillevi Lenz Taguchi,

Ann-Christine Vallberg Roth och Annika Månsson, Christina Wehner-Godée samt Elisabeth Arnér.

Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med förskollärare och barn. Vi har tittat på

dokumentationer på två olika förskolor och resonerat med barnen som är dokumenterade och förskollärarna som har gjort dokumentationerna.

Våra slutsatser är att barnen till viss del är delaktiga i dokumentationerna men deras delaktighet kan öka betydligt för att de ska få ett ökat inflytande. Förskollärarna använder ibland dokumentationerna till utvecklingsarbete men vi finner att även detta kan öka betydligt mer för att vidareutveckla verksamheten och öka barnens lärande. Vi har också noterat att kunskapen hos förskollärarna när det gäller pedagogiska dokumentationer kan öka och att deras medvetenhet om barns rätt till inflytande inte alltid är tydlig.

Nyckelord: dokumentation, inflytande, lärande, pedagogisk dokumentation, reflektion, utveckling, utvärdering

5

Innehållsförteckning

1. Inledning………..7

1.1 Vad säger styrdokumenten?...8

1.2 Syfte och frågeställningar……….8

2. Tidigare forskning………...10

2.1 Pedagogisk dokumentation………..12

2.2 Inflytande……….13

3. Metod………...15

3.1 Empirisk undersökning och val av metod………15

3.2 Urval……….16

3.3 Etiska övervägande………..17

3.4 Genomförande……….18

3.4.1 Genomförande av intervjuer med förskollärare……….18

3.4.2 Samtal med barnen………19

4. Resultat och analys……….20

4.1 Olika tekniker vid dokumentation………..20

4.1.1 Papper och penna………..20

6

4.2 Dokumentationer……….22

4.2.1 Läroplanstavla………23

4.2.2 De åtta valda dokumentationerna………...24

4.2.3 Hur gör förskollärarna dokumentationerna? ……….24

4.3 Intervjuer med förskollärare……….25

4.3.1 Delaktighet och inflytande……….25

4.3.2 Tid till dokumentation………....27

4.3.3 Didaktiska övervägande……….27

4.4 Samtal med barnen………...28

4.5 Sammanfattning av analys………...30

5. Självkritisk reflektion………...32

5.1 Detta hade vi kunnat göra annorlunda………..32

5.2 Frågor som väckts……….33

Referenslista……….34

Bilagor

Bilaga 1. Intervjufrågor till pedagoger………36

Bilaga 2. Intervjufrågor till barn………..37

Bilaga 3. Tillåtelsblankett till föräldrarna………....38

7

1. Inledning

En stor andel av barn i Sverige går i förskola i dag. Förskolan betraktas numera, precis som skolan, som en självklarhet för många. Detta gör att förskolan är en plats som har en central betydelse för barns, föräldrars och pedagogers vardagsliv, enligt Markström (2008).

Vi har valt att skriva om dokumentationer i förskolan eftersom Skolverkets riktlinjer för förskolan reviderades 2010, i läroplanen (Lpfö 98). Det nya kapitlet, 2:6 uppföljning, utvärdering och utveckling har tillkommit och vi anser att dokumentationer skulle vara intressant att undersöka. Det står i läroplanen att barns utveckling och lärande behöver följas upp, dokumenteras och analyseras och att förskolläraren har ansvar för att lärande och utveckling systematiskt och kontinuerligt dokumenteras. Med de nya kraven på pedagogisk dokumentation enligt förskolans läroplan, reviderad 2010, ska texter författas menar

Andreasson och Asplund Carlsson (2009) som också säger att texter blir en handling med återverkningar i framtiden.

Vi vill med arbetet få en djupare kunskap och insikt i hur pedagogers arbete med dokumentationer ger barnen möjlighet till delaktighet och inflytande på det som

dokumenteras. Vår erfarenhet är att det är den vuxnes tankar på vad som sker i barns lärande och utveckling som blir det synliga i dokumentationerna.

Med dokumentationer i detta arbete menar vi den form av dokumentationer som vi oftast har sett. Denna typ av dokumentationer består av ett eller flera foton samt en text nedskriven på samma papper. Det vanligaste utseendet på dokumentationerna är foto klistrat på papper och texten handskriven men även att fotot och texten är gjord på dator. Texten som skrivs är den som vi vanligtvis kallar för dokumentation. Innehållet är varierande i de flesta

dokumentationer. Texten kan handla om händelser på fotot, ibland finns det utdrag ur läroplanen (Lpfö 98, reviderad 2010) med. Dessa dokumentationer sätts till exempel upp på en vägg på förskolan eller så har varje barn en pärm att samla dessa dokumentationer i. På så sätt finns dokumentationerna tillgängliga för barnen, pedagogerna och föräldrarna att kunna titta i.

8

1.1 Vad säger styrdokumenten?

Den reviderade läroplanen för förskolan (Skolverket 2010) har fått ett nytt kapitel. Detta kapitel heter 2:6 uppföljning, utvärdering och utveckling. I ”Förskola i utveckling” (2010) utgiven av Utbildningsdepartementet beskrivs hur kvaliteten i förskolan ska dokumenteras, utvärderas och utvecklas samt följas upp. Det står också att barns delaktighet ska finnas med och att utvärdering ska utgå från barnperspektiv. Kapitel 2:6 beskriver även hur förskolans kvalitet och verksamhetens organisation, dess innehåll och genomförande ska dokumenteras och utvärderas, så att varje barns utveckling och lärande får de bästa förutsättningar. Enligt Skolverket (2008) syftar den pedagogiska dokumentationen till att synliggöra verksamheten och barnen samt att den ska utgöra en grund för utvärdering av verksamheten. I läroplanen för förskolan, (Lpfö-98), står det vidare att barns utveckling och lärande ska dokumenteras och följas upp. Förskollärare ska ansvara för att barns utveckling och lärande dokumenteras systematiskt och kontinuerligt. Arbetslaget ska också dokumentera systematiskt och göra detta med olika former av dokumentationer. Det är viktigt för pedagoger att komma ihåg att det inte är barns resultat som ska dokumenteras, utan det är verksamheten som ska

synliggöras och sedan utvärderas. Detta för att kunna utveckla förskolans kvalitet och ge barn möjligheter till lärande och utveckling. Det är analysen av utvärderingens resultat som visar på väsentliga utvecklingsområden. Barn ska enligt läroplanen vara delaktiga i utvärderingen. Kvalitet i förskolan handlar om hur väl förskolan svarar mot de mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella målen, samt hur verksamheten strävar efter att förbättras. Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet handlar om att identifiera de förutsättningar som är nödvändiga för att alla barn ska ha möjlighet att utvecklas och lära enligt målens intentioner.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur dokumentationer på en förskola ser ut, samt på vilket sätt barn är delaktiga i dem. I vårt examensarbete vill vi undersöka hur kapitel 2:6 i förskolans läroplan tolkas och genomförs på våra respektive arbetsplatser. Eftersom vi båda har god erfarenhet av arbete i förskolan kommer vårt examensarbete vara inriktat mot förskolan.

9

Våra frågeställningar är:

Hur ser dokumentationer i förskolan ut? Vad säger förskollärare om dokumentationer? Vad säger barnen om dokumentationer?

10

2. Tidigare forskning

Dokumentationer och pedagogiska dokumentationer är olika saker och de kan se mycket olika ut. Vi kommer i kapitlet att redogöra för skillnader men också likheter. Hur barnen kommer till tals och synliggörs är en viktig aspekt men också pedagogernas roll och deras

förhållningssätt till dokumentationer och fortsatt utvecklingsarbete.

Dokumentationer kan förstärka och synliggöra barnet enligt Vallberg Roth och Månsson (Riddersporre, 2010). Forslund (2010) menar att en fungerande dokumentationsmodell kan vara ett fungerande arbetsredskap. Dokumentationer kan se olika ut och bestå bland annat av foto, intervjuer, film, observationer, barnets egna alster och mycket mera menar Vallberg Roth och Månsson. De fortsätter med att säga att dokumentationer också kan handla om att synliggöra lärprocesser. Vallberg Roth och Månsson (Riddersporre 2010) beskriver att pedagogisk portfolio ofta är förknippat med Reggio Emilia-filosofin, där det betonas att dokumentationerna av arbetsprocessen kan innebära synliggörande av barnets arbeten. Wallin (2010) skriver vidare att göra, dokumentera och sedan reflektera kan driva läroprocessen vidare. Pedagogiska dokumentationer kan vara ett verktyg för reflektion som kan utgå från process och material enligt Fennefoss och Jansen (2009). Materialet i dokumentet kan synliggöra vad barnen säger och hur pedagoger förhåller sig till barnen och deras aktiviteter. Dessa dokumentationer kan användas av pedagoger för att reflektera över det pedagogiska arbetet med barnen. Reflektionerna kan sedan utvärderas och användas i planeringsarbetet. Planeringen kan sedan knytas till didaktiskt tänkande samt fostran och lärande.

Vallberg Roth och Månsson (Riddersporre 2010) skriver att det kan finnas risker med

dokumentationer om pedagoger gör klassificeringar av barnen samt utövar makt över barnen. En annan risk för barnet kan vara att i en kommunal verksamhet räknas dokumentationer som en allmän handling, det är ingen sekretess på dessa dokument, om det inte finns särskilda skäl för det. Vallberg Roth och Månsson (Riddersporre 2010) säger också att en dokumentation kan vara en bedömning som är integritetskränkande för barnet och att den kan innebära en begränsning för både barn, föräldrar och lärare. Enligt Wehner-Godée (2007) måste pedagoger resonera ur ett etiskt perspektiv och inte ta för givet att alla barn exempelvis får fotograferas. Detta kan till exempel vara ur ett religiöst skäl. Wehner-Godée (2007) fortsätter med att säga att det är viktigt att förskolan har formulerat sin egen pedagogiska hypotes som är förankrad i gällande läroplan och som vilar på en demokratisk grund. Strandberg (2009) skriver om begreppet ”Röda-tråden”. Detta handlar om att se barns lärande i ett långt

11

perspektiv, och att många olika lärandeaktiviteter sker mot fastställda mål. Han menar att Vygotskijs sociokulturella perspektiv kan passa bra när det gäller lärande där barn tar steg från att inte kunna till att kunna. Från inre processer till yttre aktiviteter i ett socialt

sammanhang, i samspel med andra kan gynna lärandet. Med detta menar Vygotskij att barn kan utveckla sina egna tankar och handlingar när de är tillsammans med andra, barn lär i samarbete både med jämnåriga barn men också med äldre barn. Lärandetraditionen i

förskolan förankras i kunskapskonstruktion och detta inleds ofta med teorier enligt Fennefoss och Asplund Carlsson (2009) som också menar att berättelser som barn har berättat kan användas som underlag för reflektion och analys. Med teorier menas till exempel Vygotskijs teorier om utvecklingszoner, zoner där barn utvecklas i samspel med andra.

Åberg och Lenz Taguchi (2007) menar att världen kan förstås på många olika sätt genom dokumentationer. Med hjälp av dokumentationer kan lyssnandet göras synligt, och ge en möjlighet att skapa en verksamhet som bygger på allas delaktighet. Dokumentationsarbete kräver en gemensam reflektion och är en utgångspunkt för att föra förskolans pedagogiska process framåt. Denna process ska vara levande och upprepa sig, för att leda utvecklingen framåt. Det är den gemensamma reflektionen kring dokumentation som kan göra skillnad för barns lärande fortsätter Åberg och Lenz Taguchi (2007). Det är när pedagoger tillsammans försöker förstå dokumentationen på olika sätt som den pedagogiska processen förs framåt. För att kunna utmana barns tankar behöver pedagoger reflektera tillsammans med barn och ha dessa tankar som utgångspunkt i handlande. Det är reflektion som är en del av grunden för utvecklingsarbetet och ett reflekterande förhållningssätt till praktiken, förutsätter bland annat redskap som pedagogisk dokumentation. Dokumentationer behöver tolkas av både barn och pedagog. Dokumentation är ett verktyg för vidare utveckling men det kräver dialog där barn bjuds in och får vara delaktiga. Fennefoss och Jansen (2009) skriver att dokumentationer kan vara för internt bruk för pedagoger i förändringsarbete men också för externt bruk för att visa föräldrar deras barns vardag och lärande. Språkets betydelse är stor enligt Foucault (2002) som menar att ord inte har givna innebörder som är beständiga utan de måste ses i ett

sammanhang. Orden och språket bör tolkas utifrån sammanhanget där det är skrivet. Språket kan vara öppet för olika tolkningar bland annat beroende på vår förförståelse, som kan vara olika för olika personer. Det kan också ha betydelse vem som har skrivit texten och vem som ska läsa texten. Utformningen av texter kan vara väldigt olika, de kan vara gemensamma för hela kommuner eller lokalt framtagna enligt Andreasson och Asplund Carlsson (2009).

12

Enligt Pramling Samuelsson (2003) är man som pedagog alltid en del av barns sammanhang och det gäller att vara lyhörd för barns uttryck. Hon säger också att det är viktigt när

pedagoger tolkar barn i sammanhang, att det inte blir övertolkat. Dokumentationer i olika former har alltid funnits i förskolan menar Doverborg och Anstett (2003), men de har sett olika ut. Johansson, Pramling Samuelsson (2003) skriver att det är pedagogers arbete och barns lärande som ska synliggöras med dokumentationer samt öppna för dialog mellan barn, förälder och pedagog. Doverborg och Pramling Samuelsson (2000) menar att pedagoger i samtal med barn kan få en ökad förståelse för barns tankevärld och att samtal är en viktig kompletterande handling för att dokumentation ska bli betydelsefull för barn. Dokumentation kan vara ett sätt att synliggöra lärandet i förskolan och det kan vara pedagogens verktyg för att kunna möta barn där de befinner sig och för att kunna förstå barn. Portfolio är en form av pedagogisk dokumentation. Syftet med portfolio är att beskriva, tydliggöra samt ge ett utvecklingsperspektiv på vad och hur barn lär sig menar Ellmin (2006). Utvecklingssteg och kunskapssteg kan få näring ur social aktivitet som innebär att ju mer social aktivitet desto mer näring till lärande enligt Strandberg (2009). Detta kan bland annat visas genom

dokumentationer.

2.1 Pedagogiska dokumentationer

Skolverket (2008) poängterar att pedagogiska dokumentationer syftar till att synliggöra verksamheten samt att den ska utgöra en grund för verksamhetens utvärdering.Enligt Wallin (2010) är pedagogisk dokumentation att fånga en kedja av handlande, tänkande och lärande. Wallin säger också att det är ett försök att se under ytan och synliggöra detta. I en pedagogisk dokumentation ska barnens tankar och tyckande komma fram. Vallberg Roth och Månsson (Riddersporre 2010) menar att pedagogisk dokumentation inte är något enkelt och entydigt begrepp utan att det kan betyda att synliggöra olika processer i förskolan. Det kan till exempel handla om att synliggöra barnets intresse och förmåga. Lenz Taguchi (2000) säger att

pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som fungerar som underlag för fortbildning, samarbete med föräldrar, arbetsutveckling och utvärdering. Lenz Taguchis egen definition av begreppet pedagogisk dokumentation är att det är kommunikation och ett förhållningssätt. Hon fortsätter med att säga att pedagogisk dokumentation är ett kollektivt verktyg som bygger

13

på gemensamt reflektionsarbete. Gemensamt mellan både barnen, pedagogerna men även mellan hem och förskola.

2.2 Inflytande

I förskolan förs en diskussion om barns inflytande i verksamheten. Genom pedagogernas arbete med att dokumentera barnens lärande som sker i förskolan kan det på olika sätt ses om och hur barnen ges möjlighet att påverka vad som dokumenteras. Den tradition som funnits i förskolan att dokumentera varje barns utveckling och lärande genomgår nu en förändring till att det är förskolans verksamhet som ska dokumenteras. Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö-98 (reviderad 2010:15) beskrivs det att ”barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv

utforskande, frågor och idéer tas tillvara”. Sparrman och Lindgren (2003) menar att dokumentation är en arbetsmetod som används i förskolans verksamhet. Sparrman och Lindgren anser att dokumentationer är sedda ur ett vuxenperspektiv. De menar vidare att det finns tydliga instruktioner om hur dokumentation ska utföras men att det inte finns etiska förhållningssätt gentemot barnen som blir dokumenterade. I artikeln förs en diskussion om barns deltagande i dokumentationen som förskolans pedagoger gör i verksamheten. Arbetet med dokumentation i förskolan ska ge både barn och pedagoger en arbetsmetod för att synliggöra det lärande som sker i förskolan. I förskolan har det varit tradition att

förskolläraren gör dokumentationen. Wehner-Godée (2000) menar makten över vad som ska dokumenteras. Vems handlingar eller tankar som ska gälla. Hon beskriver hur möjligheten att om pedagogen låter dokumentationen vara utgångspunkten i verksamhetsplaneringen. Då blir det lättare att barns tankar syns och de får då ett naturligt inflytande på dokumentationen. Förskollärarna har den makten om vad dokumentationen ska innehålla. De bestämmer vad och hur dokumentationen ska se ut. De väljer vilken bild som ska vara med och texten som skrivs till. Det är mer på senare tid som barnen har bjudits in att kunna påverka vad och hur deras dokumentation ska se ut. Det är då barnet och förskolläraren tillsammans har inflytande på hur dokumentationens innehåll ska vara. Svenning (2011) anser att det finns både

pedagoger och även föräldrar som säger att barnen inte är myndiga och därför inte har rätt till inflytande att delta i dokumentationsprocessen på förskolan. Pedagogerna och föräldrarna ansåg att barnen var för små för att fatta sådana beslut. Inom förskolan talas det ofta om det livslånga lärandet. Det är då inte bara barnen som lär av pedagogen utan även tvärt om.

14

Pedagogen lär av barnen. Pedagogen måste i samtal med barnen ge dem möjlighet att påverka dokumentationsprocessen genom att ta reda på vad barnen anser viktigt i dokumentationens innehåll. Många pedagoger gör dokumentationer utan att barnen får vara med att utforma innehållet. Pedagoger anser sig veta vad till exempel ett foto visar men i en diskussion med barnet så kan det visa sig att barnet har en helt annan tanke.

När pedagoger ser på barnens rätt till inflytande kan detta ses ur olika perspektiv,

barnperspektiv, föräldraperspektiv eller pedagogperspektiv. Svenning (2011) anser att det på lång sikt kan vara till glädje för barnen att delta i dokumentationen. Hon menar att det är omsorgen om barnen och deras välbefinnande, att de ska slippa ta ställning om barnen vill eller inte vill bli dokumenterade i förskolan. Vidare anser Svenning att pedagogen ska se det som en utmaning och att barnens åsikter ska tas på allvar. Hon menar att pedagoger bör vara öppna för barnens tankar om hur dokumentationen ska utformas. Svenning menar att

pedagogen ska se till mängden dokumentation eller om det är viktigare men den

dokumentation som inkluderar de åsikter barnen har (2011). Här gäller det att ha bestämt vilket som är viktigast, kvalitet eller kvantite . Det gäller också att bestämma om barn ska ha inflytande över dokumentationer eller inte. Arnér (2009) tolkar begreppet inflytande i förskolan som att det handlar om att barn ska få möjlighet att påverka sin tillvaro på ett påtagligt sätt. Hon menar också att begreppet inflytande och begreppet delaktighet används synonymt i förskolans värld. Arnér (2009) förklarar vidare att lärarna ska utveckla sin

planering av förskolans innehåll och ta tillvara barnens initiativ, idéer och erfarenheter. ”Men det innebär också att lärarna bör vara beredda att ändra sin planering för att utveckla den utifrån barnens perspektiv ” (2009:14). Inflytande kan beskrivas enligt Arnér (2009) som ett sätt att ge barnen en röst och det är lärarna som har makt att avgöra om barnens röster ska bli hörda och respekterade eller inte, det vill säga om barnen ska få ha inflytande eller inte.

15

3. Metod

Vi har i vårt arbete och under vår verksamhetsförlagda tid sett en del dokumentationer av olika sorter. Vi vill undersöka varför dokumentationer ser ut som de gör och vilken tanke som finns bakom dokumentationerna. I detta avsnitt beskriver vi vilken typ av undersökning vi har valt. Vi beskriver även på vilket sätt vi har genomfört våra intervjuer och hur vi har valt ut olika dokumentationer.

3.1 Empirisk undersökning och val av metod

I vår undersökning vill vi att både pedagogernas och barnens perspektiv skall bli synligt. Därför har vi valt att intervjua barn och pedagoger inom förskolanoch att observera

förskollärarna. När vi intervjuar pedagogerna och barnen väljer vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Patel och Davidson (2003) menar att kvalitativa intervjufrågor ger utrymme för den intervjuade att kunna utveckla och formulera sina svar med egna ord och genom att använda denna intervjuteknik får vi ett bättre och djupare innehåll att arbeta med i vår analys på examensarbetet. När vi strukturerat våra frågor till intervjuerna så har vi använt oss av tratt-tekniken. Patel och Davidson (2003) beskriver hur frågorna utformas enligt ett visst mönster. Intervjun startar med stora öppna frågor för att sedan övergå i mer specifika frågor. Patel och Davidson menar att denna teknik ger den intervjuade möjlighet att svara mer verbaliserat i början av intervjun och möjlighet att känna sig mer aktiv i intervjun. Vi vill också undersöka om pedagoger anser att barnen är delaktiga i

dokumentationsprocessen och på vilket sätt. Detta gör vi genom att observera förskollärarna när de gör dokumentationerna. Genom att observera hoppas vi att kunna få en tydligare bild av dokumentationsprocessen. Vi använder oss av strukturerad observation eftersom vi i förväg har bestämt vad vi ska observera och att vårt problemområde är väl preciserat (Patel och Davidsson 2003).

16

3.2 Urval

Vi har valt ut åtta stycken dokumentationer på våra förskolor som är våra respektive

arbetsplatser. Det blev åtta barn på grund av att det fanns fyra barn som var fem år på den ena förskolan och då utgick vi helt enkelt från dessa. På den andra förskolan fanns sju barn i den aktuella åldern och vi valde fyra av dem för att få lika många barnintervjuer på båda

förskolorna. Något av barnen ville inte delta i vår studie och blev därför inte intervjuad. Vi upplevde att åtta barnintervjuer gav oss ett överskådligt material att jobba med.

Vi har valt att intervjua barnen som är i femårsåldern eftersom vi anser att de är språkligt mogna att kunna svara på de frågor vi vill ha svar på i vår undersökning. Vår tanke med att vi valt intervjuer med enbart förskollärare är att läroplanen har gett förskollärarna mer ansvar vid genomförande av målen som finns i kapitlet 2:6. Vidare har vi valt ut sex förskollärare med olika lång arbetslivserfarenhet. Vi har valt att intervjua sex förskollärare från de två förskolor som ingår i vår undersökning. Dessa två förskolor är belägna i två olika mindre kommuner i Skåne. Båda förskolorna drivs i kommunal regi. Förskolorna känner vi till sedan tidigare och tycker att detta är en fördel då pedagoger och barn vet vem vi är. Vi trodde att det är lättare att få mer fylliga svar, framförallt från barnen, om de kände oss. Genom att intervjua barn på våra respektive arbetsplatser samt att besöka varandras förskolor fick vi en större helhet i vår undersökning. Vi ville se i vår undersökning om det var någon skillnad på hur pedagogerna ser på dokumentationer. De åtta dokumentationer som vi valde såg lite olika ut men har ändå likheter. Alla dokumentationer består av foto och text men är ändå olika till utformningen. Motiven på fotona är oftast barnen eller alster som tillexempel teckningar som barnen gjort. Någon dokumentation visade barn som höll på att skapa tillexempel i lera och sedan ett foto på det färdiga alstret, tillsammans med en förklarande text samt läroplansutdrag. Vi valde medvetet olika dokumentationer för att få ett bredare material att analysera samt att kunna belysa dokumentationerna från olika håll. Det är intressantare att ha olikheter istället för likheter tycker vi. Det fanns även dokumentationer utan foton, där förskollärare enbart hade skrivit ner observationer som de gjort.

17

3.3 Etiska övervägande

Enligt vetenskapsrådet finns det fyra allmänna huvudkrav som är viktiga att följa för att skydda de individer som deltar i all forskning som bedrivs för samhällets utveckling. För att ge individen skydd är de fyra kraven informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.

Informationskravet innebär att ”Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forsningsuppgiftens syfte”. För vår del har detta krav inneburit att vi har informerat våra deltagare i undersökningen att deras deltagande är frivillig och att de har rätt att avbryta sitt deltagande. Vi har även informerat om studiens syfte.

Samtyckeskravet innebär att ”Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan”. Eftersom vi har intervjuat barn under 15 år så har vi fått skriftliga samtyck från deras vårdnadshavare( bilaga 3). De förskollärare som deltagit har muntligt gett sitt samtycke att delta i vår undersökning.

Konfidentialitetskravet innebär ”Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem”. För detta krav skall tillgodoses har endast vi, studiens författare haft till gång till den empiri som samlats in till vårt examensarbete. Vi har ändrat namn så att ingen ska känns sig utpekad eller igenkänd. Vi har ändrat pedagogers namn. Vi redovisar inte från vilken förskola svaren kommer utan ser svaren som en helhet, oavsett var svaren kommer från.

Det fjärde kravet är nyttjandekravet vilket innebär ”Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål”. Vi har informera deltagare i vår undersökning att det insamlade materialet, intervjusvar, empirin, barnintervjuer endast kommer att användas i denna undersökning.

(Vetenskapsrådethttp://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf 2011-11-11).

Det gäller att tänka på vilka konsekvenser undersökningen kan få och vilka villkor som gäller för barnen enligt Hedegaard Hansen (2011). Lindgren och Sparrman (2003) menar att det saknas etiska diskussioner om vad det innebär för barn som dokumenteras. I vår undersökning har vi inte hört eller sett några diskussioner när det gäller etik i dokumentationerna.

18

3.4 Genomförande

Vi har gjort intervjufrågor som pedagogerna fått i förväg och sedan samtalat med pedagogerna enskilt. Detta för att förbereda pedagogerna på vad vi vill veta och ge dem möjligheten att ge oss så utförliga svar som möjligt. Vår tanke med att ge frågorna i förväg var även att vi skulle få mer material. Det är bara kvinnor som arbetar som pedagoger på de förskolor vi valt att genomföra vår undersökning på. Detta gör att endast kvinnor har kunnat svara på intervjufrågorna.

Genom daglig kontakt med barnen hoppades vi att vår undersökning kan vara en naturlig del av vardagen på förskolan och att barnen känner tillit till oss och kan berätta om

dokumentationerna. Vi ville titta på befintliga dokumentationer på förskolan tillsammans med barnen. Sedan frågade vi och diskuterade med barnen för att ta del av deras syn på det som har dokumenterats. Vi ville höra barnens egna svar som inte är påverkade av vad kompisar svarar och därför samtalade vi med barnen enskilt. Det blev även spontana samtal med barnen som vi kunde använda i vår undersökning. Barnen berättade även vid andra tillfälle än

intervjuerna, om sina dokumentationer. Ofta kunde det spontana samtalet ge lika mycket som den planerade intervjun.

3.4.1 Genomförande av intervjuer med förskollärare

Alla förskollärarna som deltog i vår undersökning hade i förväg fått veta varför vi ville

genomföra intervjuerna. Eftersom vi utformade kvalitativa frågor gavs utrymmet att formulera svaren med egna ord. Intervjuerna skedde enskilt. Med en intervjuare och en förskollärare vid varje tillfälle. Vi bad dem att skriva ner sina svar under intervjun för att sedan i ett samtal kunna diskutera svaren. Intervjuerna tog i genomsnitt en timme med varje förskollärare. Intervjuerna skedde i avskilda rum, på förskollärarnas arbetsplatser. Innan vi gjorde själva intervjuerna tittade vi på de befintliga dokumentationer som fanns på förskolan för att sedan genomföra intervjuerna. Tanken med att vi intervjuade förskollärarna före barnen var att vi skulle kunna ställa frågor till barnen som kändes relevanta utifrån den dokumentation som vi tittade på. När vi fått positiva svar från förskollärarna att delta genomförde vi intervjuerna. Vi bad förskollärarna berätta om de svar de hade skrivit ner i förväg. Detta ledde till givande

19

diskussioner mellan intervjuare och den förskollärare som blev intervjuad. De svar vi fick sammanställde vi tillsammans. Vi gick igenom frågorna och diskuterade hur vi skulle

redovisa de svar vi fått. Vi fick fram många kloka tankar både som vi själva har funderat över men även nya funderingar. Vi har fått nya infallsvinklar till vår undersökning.

3.4.2 Samtal med barnen

De barn vi har haft våra samtal med är alla fem år. I vårt urval hade vi tankar om vilka barn som var mogna att kunna svara på våra frågor och vi ansåg att femåringarna var detta. Vi genomförde intervjuerna med barn som kände oss väl eftersom intervjuerna gjordes på våra arbetsplatser så därför var det inget konstigt för barnen att sitta i ett enskilt rum tillsammans med oss. För att kunna samtala med barnen valde vi att använda bandspelare. Detta för att slippa anteckna under tiden. Det är lätt att missa vad barnen säger och vi får inte med deras svar under intervjun. För att kunna genomföra samtalet var föräldrarna informerade om vad vårt examensarbete handlar om. Föräldrarna fick vidare godkänna skriftligt (bilaga 3) att deras barn fick delta. Innan vi började samtalen med barnen frågade vi om de ville delta. Vi

berättade att vi gick i skolan och skulle skriva om dokumentationer. Vidare förklarade vi för barnen att vi skulle titta tillsammans på deras teckningar och på vad som fanns i deras pärm beroende på hur dokumentationen såg ut på deras förskola. Vi berättade även att vi skulle spela in samtalet på band för att sedan kunna lyssna igen och att vi skulle slippa skriva ner vad barnet sa. Barnen tyckte det var spännande med bandspelaren och vi gjorde en liten provinspelning först så vi kunde kontrollera att bandspelarens placering var bra och att ljudet blev tydligt. Det var spännande för barnen att höra sin egen röst. Vi hade förberett oss med frågor som kunde användas i samtalet (bilaga 2). Vi använde dessa frågor som ett stöd men beroende på vad barnen svarade blev det andra frågor än vad vi först tänkt. Det var dock ingen svårighet att få barnen att berätta om sina teckningar utan samtalet flöt bra. Vi kände då återigen att det urval vi gjort med barn i femårsåldern fungerade bra. Vi började med att ställa en öppen fråga där barnen fritt berättade om sin pärm eller teckning. Sedan tittade vi och samtalade om de aktuella dokumentationerna. Under samtalet tog vi upp de frågor som vi hade förberett.

20

4. Resultat och analys

I detta kapitel belyser vi olika tekniker som kan användas vid dokumentationer och hur dokumentationer kan se ut samt vad de intervjuade förskollärarna ansåg om processen runt dokumentationer. Kapitlet handlar också om hur förskollärarna anser att barnen är delaktiga och om de har inflytande över dokumentationerna eller ej.

4.1 Olika tekniker att använda vid dokumentation

tillvägagångssätt vid arbete med dokumentationer” menar Svenning (2011:29). Vallberg Roth och Månsson (Riddersporre 2010:231) skriver att dokumentera kan ”betyda insamla och sammanställa information. Vi har sett både enkla metoder som papper och penna men även den digitala tekniken som numera är vanlig i förskolan. .

Inom Reggio- Emilia pedagogiken är pedagogisk dokumentation en naturlig del av

verksamheten. Dokumentationsmaterialet produceras på många olika sätt. ”Att dokumentera är ett sätt att förstå världen på många olika sätt” säger Åberg och Lenz Taguchi (2007:17). Pedagogerna använder sig av anteckningar nedskrivna med hjälp av papper och penna, videoinspelningar, bilder tagna med digitalkamera och datorn (Wehner-Godée 2000).

4.1.1 Papper och penna

När dokumentationen sker med hjälp av papper och penna kan det vara en fördel att skapa ett dokumentationsprotokoll. I Wehner-Godées bok (2000) beskrivs hur ett sådant kan se ut. Det viktiga är att det är enkelt och lätt att fylla i. Exemplet Wehner-Godée (2000) visar innehåller tre spalter (se figur1). De tre spalterna som är indelade i vad barnet gör, vad barnet säger och i den sista spalten vad pedagogen säger eller egna reflektioner. Det tar ofta tid att göra

observationer och tar tid att hinna skriva ner vad barnet säger och gör. Finns det möjlighet så är det en fördel om två pedagoger samarbetar genom att en skriver och den andra pedagogen samtalar med barnet menar Wehner-Godée (2000). På de förskolor vi gjorde vår undersökning var det vanligt att förskollärarna använde sig av papper och penna för att anteckna vad barnet

21

ritade. Vi kunde se på barnens teckningar att det var skrivet små kommentarer. Det var barnens egna ord om vad teckningen föreställde. Det var mest vanligt att det var styrda teckningar till exempel inom ett visst tema som dessa anteckningar fanns. De teckningar som vi tittade på gav ett bra stöd för pedagogen att vid ett senare tillfälle hjälpa barnet att

återberätta vad teckningen föreställde. I de intervjuer som vi gjorde med barnen var vi hjälpta av att det fanns de anteckningarna som hjälp. Vi kunde ställa frågor till barnet och även se om barnet mindes vad de hade ritat. Det var sällan eller aldrig att vi såg pedagogen anteckna när barnen ritade spontant. Det var många förskollärare som ansåg det var svårt att hinna med att skriva ner barnens tankar särskilt om många barn ritade samtidigt. Ett protokoll som Wehner-Godée (2000) föreslår kan vara till stor hjälp för att de anteckningar som görs följer ett visst mönster. Någon förskollärare använde sig av frågor som, Vad har du ritat? Vad föreställer din teckning?

Figuren nedan är ett exempel från Wehner-Godée (2000) på hur ett protokoll kan se ut. Barnet gör: Barnet säger: Pedagogen säger eller

kommentarer:

Figur 1

4.1.2 Digitalkamera och dator

Den digitala tekniken har under senare år varit på frammarsch rejält. Detta är den metod som var vanligast i dokumentationerna på förskolorna. Dator och digitalkamera användes ofta tillsammans. Bilder som togs skrevs ut med hjälp av datorn och skrivaren. Denna teknik behöver ofta en del utbildning för användaren. Förskollärarna kände att det tar mycket tid i början men efterhand som kunskapen ökar kan pedagogen göra dokumentationspresentationer som visas upp eller samlas i barnens pärmar på förskolan. De bilder pedagogerna tog på barnen fick en text om vad som hände på bilden och även vad barnen har för kommentarer till händelsen. Här kunde vi se att barnen fick ha ett visst inflytande på textens innehåll. Text och bild sammanställs och visas för föräldrarna på förskolan. Dessa foton gav möjligheter till att

22

samtala med barnen om händelser som sker i verksamheten på förskolan. Det blev ett dokumentationsmaterial där barnen kan se sig själva och vad de har gjort på förskolan.

4.2 Dokumentationer

Dokumentationer är något som syns och visar vad barnen har gjort. Dokumentationer kan ha för avsikt att barn ska reflektera över lärandet enligt Johansson, Pramling Samuelsson (2003). Denna avsikt såg vi inte mycket av i dokumentationerna. Den vanligaste dokumentationen är foto med text. Dokumentationerna sätts upp på väggar och/eller i olika pärmar exempelvis portfoliopärm. Det är denna dokumentation som görs för att föräldrarna ska kunna se delar av verksamheten och föräldrarna uppskattar denna insyn enligt förskollärarna. Vi såg vid något tillfälle barn som berättade om dokumentationerna för sin förälder och vi upplevde att föräldern tyckte detta var positivt. Barn och förälder fick en pratstund om barnets dag på förskolan.

De flesta intervjuade förskollärarna tyckte att pedagogiska dokumentationer är samma sak som dokumentationer men med tillägget att barnen har inflytande över dokumentet som produceras. De pedagogiska dokumentationerna används också av pedagogerna för att

analysera det fortsatta arbetet, samt att reflektera tillsammans med barnen. Dessa pedagogiska dokumentationer handlar också mycket om att lyfta fram barnens lärande och utveckling. Någon förskollärare dokumenterade ofta, nästan varje dag och någon annan dokumenterade någon enstaka gång i månaden.

En av de sex intervjuade uppger att hon gör dokumentationer för att hon känner sig tvingad av sin chef och av läroplanen. De andra fem säger att de gör det främst för att synliggöra barnens lärande, både för sig själv och för föräldrarna och för att barnen ska kunna reflektera över sitt lärande. De flesta förskollärarna uppger att dessa dokumentationer ger pedagogerna

diskussioner som de har nytta av i sitt planeringsarbete. Även barns intresse syns i dokumentationer uppger någon och det kan pedagogerna ha nytta av i planeringen.

Då det är dokumenterat under den fria leken då barnen väljer aktivitet framkommer barnets intresse på fotografierna eller på de teckningar som barnet ritar och målar. Till exempel fanns det ett barn som då var mycket intresserad av bygglek. Detta barn fanns fotograferad under den fria leken, barnet hade byggt ett stort torn. Vid sidan om fotografiet som visade barnet

23

som byggde och det färdiga tornet fanns en text där förskolläraren hade skrivit barnets kommentarer om sitt torn. Vi såg mest dokumentationer från de pedagogledda aktiviteterna som till exempel samling och tema men det förekom även dokumentationer från den fria leken. En av dokumentationerna visade en samling som innehöll en tungsaga, det vill säga en saga som utförs med munnen och tungan. Syftet med denna saga är att träna barnets

munmotorik. Ett foto visade några av sagans bilder och ett annat foto visade ett barn som hade tungan utanför munnen. Det fanns en text på dokumentet där sagan var med samt datum för händelsen. Ibland fanns det en förklarande text på dokumentationen och vi förstod då om den aktuella händelsen var dokumenterad under fri lek eller styrd aktivitet.

4.2.1 Läroplanstavla

Någon förskola/förskoleavdelning hade något som de kallade för läroplanstavla. Detta var en stor tavla på cirka två meter i diameter. I mitten på tavlan satt en lapp med texten

läroplanstavla. I de fyra hörnen satt de mål som finns i läroplanen, den text som förklarar vad de olika kapitlen i läroplanen innehåller. Sedan satte pedagoger upp dokumentationer som hade anknytning till läroplansmålen under respektive rubrik. Denna tavla satt väl synlig för föräldrarna men också synlig för barnen. Pedagogernas tanke med placeringen av tavlan var att det skulle uppstå samtal och diskussion mellan barn och förälder men också mellan barn och pedagog och naturligtvis även mellan förälder och pedagog. Förskollärarna tyckte detta var ett bra sätt att synliggöra arbetet med barnen och att visa föräldrarna vilken måluppfyllelse förskolan hade uppnått. Tavlan och dess innehåll gjorde att förskolan uppfyllde ett annat mål i läroplanen när det gäller föräldrasamverkan. Denna tavla gjorde att några pedagoger tyckte att dokumentationernas kvalitet var viktig och att de fyllde mer än en funktion. Genom att

använda samma dokument både till barnen, föräldrarna, portfoliopärmar, kvalitetsredovisning och för sin egen utvecklings skull ansåg flera att detta var ett bra arbetsredskap för dem. Någon pedagog sa” att dokumentationer av hög kvalitet genererade högre lön”, pedagogen ansåg att chefen såg hur förskollärarna tog sitt utökade ansvar när det gäller läroplanens nya mål.

24

4.2.2 De åtta valda dokumentationerna

De åtta dokumentationerna som vi har valt att titta på består alla av ett, två eller tre foto tillsammans med en text som är skriven av en förskollärare. Förskolläraren har skrivit vad hon uppfattar händer på bilderna, exempelvis ”vi är i skogen och letar efter stenar i olika

storlekar”, eller så kan instruktionen som barnen fick vara med i textform. Det finns oftast också något eller några av förskolans läroplansmål, nedskrivet på dokumentet. På fotot finns oftast glada barn med på bilden, vi såg inga ledsna eller arga barn på bilderna. Det kan också vara ett alster som barnen har producerat, exempelvis en teckning som barn har ritat eller målat. Ibland men inte alltid finns barnens kommentarer till bilden med som text. Det kan till exempel vara ett citat från barnen.

Under våra observationer såg ett flertal vuxna pedagoger som fotograferade den dagliga verksamheten på förskolan men vi såg inte några barn som fotograferade. Varför barnen inte fotograferade vet vi inte, kanske hände det när vi inte var där. Vi såg inga dokumentationer där det framkom att barnen hade fotograferat. Pedagogerna fotograferade löpande under dagarna, vissa dagar fotograferades det mycket och andra dagar togs det inga kort alls. Vi upplevde att de styrda aktiviteterna fotograferades oftare än den fria leken, och att dessa styrda aktiviteter uppfyllde något eller några av målen i förskolans läroplan när det gällde barns lärande.

4.2.3 Hur gör förskollärarna dokumentationerna?

När pedagoger fotograferar till arbetet med dokumentationer är det olika vardagliga händelser och aktiviteter som fotograferas. Någon gång bad en pedagog en annan pedagog att

fotografera en speciell aktivitet, exempelvis samling. Sedan tittade förskolläraren på fotona på datorn och valde ut en eller flera bilder som lades i ett eget dokument. Till detta skrev

förskolläraren en text som förklarade händelsen och vilket av läroplanens mål som uppfylldes. Vid något tillfälle visade förskolläraren barnen bilderna på datorn och frågade sedan

barnet/barnen vad som hände på bilden och hur barnen hade upplevt händelsen. Detta skrev sedan förskolläraren på dokumentet. Efter detta trycktes dokumentet ut i skrivaren och förskollärarna visade oftast barnen det aktuella dokumentet. Dessa samtalade ibland om bilderna och händelserna på bilderna. Någon gång fick barnen vara med när

25

dokumentationerna. Det hände att barn upptäckte dokumentationer på väggen där de var med, som barnen inte hade sett innan och som barnen inte hade fått tycka till om eller kommentera. Ingen av förskollärarna frågade barnen om de tyckte det var okej att bli fotograferade.

4.3 Intervjuer med förskollärare

Johansson (1996) menar att kunskap om barnens vardag sällan dokumenteras. En bra dokumentation bör leda till att personal planerar arbetet strukturerat säger Rapp (2007).

4.3.1 Inflytande och delaktighet

De flesta intervjuade förskollärarna tyckte att pedagogiska dokumentationer är samma sak som dokumentationer men med tillägget att barnen har inflytande över dokumentet som produceras. Några uppger också att de har mer tankar bakom den pedagogiska

dokumentationen jämfört med dokumentationer. De pedagogiska dokumentationerna används också av pedagogerna för att analysera det fortsatta arbetet, samt att reflektera tillsammans med barnen. Dessa pedagogiska dokumentationer handlar också mycket om att lyfta fram barnens lärande. Dokumentation blir ett samlingsbegrepp för hantering av dokument enligt Bjerstedt (1973), som också menar att pedagogisk dokumentation är dokumentationer som kan ha betydelse för till exempel föräldrar och personal. De intervjuade förskollärarna ansåg att de flesta föräldrar uppskattar dokumentationerna, de ger föräldrarna en större inblick i barnens vardag och lärande. Någon förskollärare tyckte det var ett konkret sätt att visa föräldrarna hur och vad barnen gjorde under dagarna.

Pedagogerna ansåg att barnens delaktighet sker genom samtal och reflektioner tillsammans med pedagoger. Strandberg (2009) menar att genom ett socialt samspel med andra, barn eller pedagoger, kan barnen växa i sitt lärande. Genom att barnen berättar för pedagogen om händelsen, svarar på pedagogens frågor och har en diskussion anser förskollärarna att barnen har inflytande över sina dokumentationer, och att detta är en del av lärandets process. Enligt Lenz Taguchi (2000) bör barn och pedagoger reflektera tillsammans och dokumentationer bör ses med flera ögon och tolkas av både barnet och pedagogen. Hon fortsätter att säga att syftet med tolkningar inte är att hitta en sanning utan det intressanta är att få syn på olika sätt att

26

tänka och förstå samt att använda denna kunskap i nästa steg i arbetet med barnen. Barnen måste enligt Arnér (2009) få komma till tals och få visa sina vägar. Detta sker ibland då barnens tankar är nedskrivna på dokumentationerna. Att ge barnen inflytande i vardagen och låta deras idéer komma fram är viktigt. De intervjuade förskollärarna uppgav att detta skedde ibland, och då genom att barnen tittade på foton som visade händelser där barnen var med. Detta ledde ibland till diskussion. Lenz Taguchi, Åberg (2007:65) skriver att ska ”barnen förstå ett demokratiskt förhållningssätt måste vi bjuda in barnen och tro på barnens förmågor”. Detta menar de flesta av våra intervjuade förskollärare att de gör genom att ha diskussioner och samtal med barnen. Detta såg vi dock ingenstans och vi hittade inget noterat om dessa samtal. Lenz Taguchi fortsätter med att säga att barnens delaktighet beror på hur pedagoger ger dem möjlighet att vara delaktiga. Pedagogers dokumentationer tillsammans med barnens reflektioner runt upplevelser kan vara till hjälp för pedagoger att hålla barnens egna frågor i fokus. Genom att lyssna på barnen och deras diskussion kan pedagoger ta reda på vad barnen är nyfikna på och pedagoger kan välja vad de ska gå vidare med. Detta kan hjälpa pedagoger att utveckla spännande utmaningar för barnen. ”För att ge barnen större möjlighet att reflektera tillsammans kring sina erfarenheter behövde de ständig tillgång till fotografier som synliggjorde alla undersökningar (2007:129).Fotografier var inte alltid tillgängliga för barnen. En del foton satt på väggar och på någon avdelning hade de fotoram men vi såg eller hörde inga diskussioner mellan barn och pedagoger, vid de tillfällen när vi var på besök. Vi behöver ibland uppmärksamma barnens tankar mer än vad vi gör säger Arnér (2009). Genom att tillsammans med barnen reflektera över arbetet och sedan eventuellt ändra handlingssätt kan barnen ha inflytande i sin vardag säger Wehner-Godée (2007). Genom att lärare och pedagoger diskuterar sin syn på inflytande och hur arbetet ska utföras lyfts detta till diskussion i arbetslaget, och detta kan på sikt gynna barnen. Av vissa pedagoger kan det uppfattas som hotfullt att barnen ska ha reellt inflytande menar Arnér (2009).Någon förskollärare tyckte inte att barnen behövde ha mycket inflytande, hon ansåg att det kunde ställa till problem i barngruppen och att det kunde bli stökigt. Studier av utvecklingssamtal har visat att barn kan vara delaktiga i samtalet och där visa sin kompetens som samtalspartner. Teckningar och alster som barn har producerat kan ta fram och användas vid samtalet, för att illustrera vad barnet har presterat i förskolan. Barn uppmuntras till att reflektera över sina prestationer och utvecklas av detta menar Markström (2008). I de portfoliopärmar som vi såg fanns några dokumentationer där pedagoger hade skrivit barnens reflektioner över bilder och händelser, men även reflektioner över barnens egna alster fanns.

27

4.3.2 Tid till dokumentation

För att få en uppfattning om hur mycket tid som pedagogerna använder till dokumentation var detta en av frågorna vi ville ha svar på. I vår studie har vi tittat på färdiga dokumentationer. Som svar på frågan vi ställde fanns det många olika svar på hur lång tid de använde till dokumentation. Pedagogerna ansåg att dokumentationerna tar olika lång tid. De har uppgett från cirka 30 minuter per vecka upp till cirka två timmar per vecka. De flesta förskollärarna anser att de behöver mer tid till dokumentationer. Arnér (2009) menar att lärare och

pedagoger uttrycker ett önskat behov av kontinuerlig tid till att kunna reflektera över sitt arbete och över sitt förhållningssätt till barnen. Vi fick uppfattningen att de förskollärarna vi intervjuade gjorde dokumentationerna utan att barnen var delaktiga. Någon förskollärare ville få in barnens delaktighet mer och att de tillsammans kunde reflektera över vad som

dokumenterades.

4.3.3 Didaktiska övervägande

Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö-98,( reviderad 2010) står det att pedagogerna ska dokumentera barns lärande. De flesta förskollärare tycker det är bra att barns lärande

synliggörs för föräldrar samt att de har nytta av dokumentationerna i sitt fortsatta arbete. Vid till exempel kvalitetsgranskning har förskollärarna nytta av dokumentationerna, för att se hur aktiviteter är utförda och vad barnen tyckte om aktiviteterna. De flesta förskollärarna vill höja kvaliteten på sitt arbete och ansåg att dokumentationerna hjälper dem att göra det.

Vi ville även ta reda på vilka didaktiska övervägande som pedagoger hade i samband med dokumentationsarbetet. Någon förskollärare gör inga didaktiska övervägande alls inför dokumentationer och visste inte riktigt vad detta innebär. De flesta försökte tänka på att dokumentationen blir en positiv bild för barnen och att inte skriva något negativt eller något som kan skada barnet på något sätt. Någon uppgav att hon tänkte på syftet med

dokumentationen och gjorde kopplingar till läroplanen. En pedagog menade att det didaktiska övervägandet innebar att kunna se lärandet i till exempel matematik och i språkutveckling. Även glädjen att upptäcka och uppleva ansåg pedagogen som viktigt.

Alla förskollärare utom en uppger att de dokumenterar för barnens, föräldrarnas,

28

reflektera över verksamhetens innehåll. De menar vidare att dokumentationerna ger dem verktyg för att kunna se lärandet och vidareutveckla verksamheten. En förskollärare uppger att hon dokumenterar för chefens skull. Lenz Taguchi, Åberg (2007) menar att pedagoger bör dokumentera för sin egen skull, för att kunna vidareutveckla verksamheten och för att

verksamheten ska bli ännu bättre. Att reflektera tillsammans i arbetslaget menar Lenz Taguchi är viktigt och ”sedan använda våra reflektioner som utgångspunkt för hur vi i nästa steg väljer att utmana barnens tankar” (2007: 20). Att bjuda in föräldrar till delaktighet kan skapa ett ökat förtroende från föräldrarnas sida, och dokumentationer kan vara en väg att gå. Arnér (2009) skriver att lärare och pedagoger kan se möjlighet till förändring i sitt tänkande och handlande. Hon fortsätter med att säga att dokumentationer har lett till ny lärdom genom

utvecklingsarbete och diskussioner.

Fem av sex förskollärare tycker att det nya kapitlet i läroplanen (2:6) är viktigt och behövligt för det fortsatta utvecklingsarbetet i förskolan. Några anser också att det är en personlig utmaning att göra dokumentationerna på ett bra sätt som uppfyller kraven i läroplanen. Några tycker det är viktigt att kvalitetssäkringen påvisas och för att ha redskap att möta varje barn på dess utvecklingsnivå. En av de tillfrågade förskollärarna hade inte läst detta kapitel i den nya läroplanen och hade därför ingen åsikt i denna fråga. Dokumentationers kunskap måste grundas i kunskap om gällande styrdokument och aktuell forskning menar Andreasson och Asplund Carlsson (2009). En del av förskollärarna tyckte inte att de hade så mycket

kunskaper om dokumentationer som de borde ha, och de ansåg att de behöver fortbildning i detta ämne. De välkomnar också ny forskning inom detta område.

4.4 Samtal med barnen

Alla barn vi intervjuade visste att det var deras egna bilder som fanns i deras pärm. En del barn hade sina alster samlade på annat sätt men funktionen var densamma. Till de bilder som det fanns text till visste barnen att det var någon av pedagogerna som hade skrivit. Något barn kunde även namnge vilken pedagog det var. Vi tittade bland annat på teckningar som var målade med olika tekniker. En teckning var gjord med hjälp av sugrör där barnet hade blåst ut färgen. Barnet kunde inte först komma ihåg hur teckningen var målad. Med hjälp av texten som fanns dokumenterad fick barnet hjälp att minnas hur teckningen var gjord. När vi tittade i

29

pärmen var pärmen mer som en samling av vad barnen tillverkat. En samling dokument som de får med sig hem när de slutar på förskolan.

Några barn i våra intervjuer berättade om bilder som satt på väggen på förskolan. Barnen kände även till att det var för att föräldrarna skulle kunna se vad de gjort på förskolan. Många av barnen var medvetna om att det stod om vad de hade lärt sig i förskolan. Barnen kunde också berätta hur de har lärt sig med hjälp av att titta på bilder och teckningar de hade gjort i förskolan. När vi ställde frågan om att inte vilja vara med på bild tyckte barnen lite olika. Något barn förstod inte vad vi menade så det barnet visste inte att de kunde bestämma om de inte ville vara med på bild. De flesta upplevde att det var kul att se sig själva på foto.

När vi besökte förskolan som använde sig av fotodokumentation fick vi vara med när de visade bilder på storbild. Bilderna var en blandad kompott av vad barnen hade gjort på sin utedag. Barnen var mest intresserade av att se sig själva på bilderna. Pedagogen ställde frågor som. ”Vad händer här” Vad gör vi på bilden?”. Barnen kunde redogöra vad som hände på bilden. De fick då träna på att återberätta en händelse som bilden visade. För att komma ifrån att barnen mest kommenterade när de såg sig själva på bilderna valde pedagogen att visa de bilder som visade själva aktiviteten. En av bilderna visade en snigel som åt på en svamp. Det var nu många barn som kunde berätta om denna snigel. De visste var de hade sett den. Det visade sig även att deras kunskaper både om svampar och sniglar var goda. Det blev även spontansång om både sniglar och svampar.

När vi samtalade med pedagogen efteråt om att visa bilder på detta sätt kom vi fram till att barnen var mer gemensamt aktiva när bilden föreställde något konkret som snigeln än när det var bilder på barnen.

När vi intervjuade barnen om deras dokumentationer så svarade de flesta barnen med positiva kommentarer, tillexempel som ”det är jag på bilden, när jag målar, det blev en fin teckning som mamma har fått”. Något av barnen hade inte sett den aktuella dokumentationen innan vi visade den men kommenterade ändå bilden för oss. Barnet visste vilken händelse som var fotograferad men barnet kunde inte redogöra för textens innehåll. Vid något tillfälle såg vi att en förskollärare visade ett barn foto på datorn och barnet berättade för förskolläraren vad barnet gjorde och hur det kändes vid det aktuella tillfället. Detta skrev förskolläraren på dokumentet som skrevs ut och hängdes upp på väggen. Ett annat barn beskrev sin

dokumentation ”som ett papper som jag kan visa för mamma när hon hämtar mig. På papperet visar kortet vad jag kan och vad vi har gjort i dag och det är fröken som har fotat mig”.

30

De flesta barnen visste var dokumentationer fanns, antingen på väggen eller i olika pärmar. Ett barn sa:”detta är min pärm, den bestämmer jag över. Det betyder att bara jag får titta på mina bilder och så de som är mina kompisar, om jag säger att de får titta. Ibland har fröken pärmen och grejar med den”. Ett annat barn visste var pärmen stod men uppgav att barnet aldrig tittade i pärmen för att pärmarna var enligt barnet fröknarnas. Något barn visade oss läroplanstavlan och förklarade för oss att ” här är bilder när vi leker och har samling”. Vi frågade varför bilderna hade en speciell plats och fick då svaret ” för att mamma ska se vad vi gör på dagis och för att Lisa (fingerat namn) tycker det är kul att ta kort”.

Samtliga intervjuade barn var positiva till att bli fotograferade och tyckte det var kul, någon sa att ” det är roligt när bilderna kommer hela tiden, igen och igen, så att vi kan titta hela tiden”. Detta gällde då en fotoram som fanns på den avdelningen. Ingen av de intervjuade barnen hade något emot att bli fotograferade enligt dem själva.

Något av barnen kom inte ihåg vad barnet gjorde på dokumentationen men när vi läste texten på dokumentet kunde barnen redogöra för den aktuella händelsen. Vid ett annat tillfälle hade förskolläraren beskrivit ett händelseförlopp och barnet berättade något helt annat för oss.

4.5 Sammanfattning av analys

En tydlig slutsats är att de flesta pedagoger är positiva till att göra dokumentationer och de anser att det gynnar deras fortsatta arbete med barnen, och att det i förlängningen gynnar barnens utveckling framåt. De menar också att deras medvetenhet angående barnens tankar och funderingar ökar, dokumentationerna gör detta mer synligt för pedagoger och

förskollärare. Alla intervjuade pedagoger önskar mer tid till dokumentationer och samtal för reflektion angående dokumentationernas innehåll. Vi ville veta om och hur barnen var delaktiga i dokumentationer. Vi fick veta att barnen var delaktiga till en viss grad, för vissa förskollärare var det självklart att samtala med barnen angående dokumentationerna medan det för andra inte ansågs nödvändigt att veta hur barnen tänker och tycker. Vi ville också veta hur förskollärarna tolkade det nya kapitlet i läroplanen, kapitel 2:6. Detta visade sig också vara lite olika för förskollärarna. Förskollärarna uppger att de dokumenterar med läroplanens mål i sina tankar och att barnens utveckling och lärande står i fokus. Endast en av

31

förskollärarna hade inte läst den nya läroplanen och kunde därför inte svara på hur hon såg förändringarna i läroplanens innehåll. Någon av förskollärarna kände sig tvingad att göra dokumentationer utifrån läroplanens och chefens krav. De flesta förskollärarna gjorde dokumentationer med en positiv syn på sitt läraruppdrag. De flesta dokumentationer som vi såg var utformade på liknande sätt innehållande foto och text. Texten bestod oftast av en förklaring till händelsen och ibland med utdrag ur läroplanen. Det var inte så stor skillnad för förskollärarna på begreppen dokumentationer och pedagogiska dokumentationer. Alla

intervjuade hade planeringstid till sitt förfogande men de flesta uppgav att de inte alltid kunde utnyttja denna tid på grund av personalfrånvaro. Alla utom en i undersökningen önskade mer tid för reflektion och dokumentation. De allra flesta förskollärarna tyckte att

dokumentationerna också var värdefulla för föräldrarna och att föräldrarna uppskattade en inblick i barnens vardag på förskolan. Pedagogerna ansåg att kommunikationen och

förtroendet mellan förskola och hem ökade med hjälp av dokumentationer och de samtal som uppstod i samband med detta. Det kan finnas en risk att förskollärare dokumenterar bara för att de måste men i vår undersökning kändes det inte så. De allra flesta har ett intresse för sitt arbete de vill utvecklas som pedagoger och kunna se att läroplanens mål uppfylls och att barnen utvecklas och ökar sina kunskaper inom alla områden. En förskollärare var väldigt negativ till det mesta som handlade om dokumentation och hon ansåg att det egentligen var onödigt. Hon gjorde dokumentationer för att hon måste och hon kunde inte se något lärorikt för hennes egen del i detta som kan vara en process, och som är en process för många andra förskollärare. Någon förskollärare sa lite försiktigt att dokumentationer kunde bli en tävlan förskollärare emellan, det gällde att göra flest, och detta trodde hon inte gynnade barnen. Hon menade på att kvalitet går före kvantitet.. Vi kom fram till att barnen har inflytande till en viss del, men inte alltid. Barnen var inte alltid med när dokumentationen gjordes utan kunde se det färdiga resultatet antingen uppsatt på väggen eller i den pärm där barnens arbete samlades. Vår slutsats är att barnen i stort sett saknade reellt inflytande gällande vad som

dokumenterades och hur dokumentationerna skedde. Det var pedagogerna som styrde detta. Till exempel höll barnen aldrig själv i kameran. De förskollärare som deltog i vår

undersökning hade inga tydliga riktlinjer för dokumentationsarbete, förutom läroplanen, och någon önskade att det hade funnits. De menar att det hade underlättat arbetet med

dokumentationer och att riktlinjerna kunnat ge en bild av hur dokumentationerna ska se ut och vad de ska innehålla.

32

5 Självkritisk reflektion

Detta har varit ett mycket intressant arbete och vi har lärt oss mycket nytt. Vi har haft många diskussioner sinsemellan men också med andra verksamma pedagoger.

För oss är det numera stor skillnad. Vi tänker mycket på skillnaderna och försöker använda oss av pedagogiska dokumentationer med barnens kommentarer på, vi vill att barnen alltid ska ha inflytande över alla dokumentationer som berör dem.

Dokumentationer utan reflektioner har inte samma värde för varken barn eller pedagoger, och utan värde faller syftet en del. Vi anser numera att utan diskussion och reflektion av

dokumentationsarbete är det svårare att utveckla verksamheten. När det gäller barnens inflytande över dokumentationerna tycker vi att detta kan öka markant. Alla barn borde få reflektera över sin vardag ofta och detta kan ske med hjälp av dokumentationer. Barnen är ibland en del av processen med dokumentationerna och deras tankar och tyckande kommer fram.

5.1 Detta hade vi kunnat göra annorlunda

Vi har diskuterat om det hade varit annorlunda resultat om vi hade tittat på dokumentationer på förskolor där vi inte var kända av förskollärarna. Det kändes någon gång som om svaren på våra frågor var tillrättalagda för att det skulle se bra ut i vår studie, det kändes inte som om svaren var helt sanningsenliga alltid, från förskollärarnas sida. Vi fick svaren att barnen har inflytande över dokumentationer oftast men vi såg det bara ibland. Svaren vi fick

överensstämmer inte alltid med vadvi såg, och vi undrar hur detta kommer sig. Vi känner oss osäkra på om barn som vi inte känner, hade svarat med samma entusiasm som de som vi känner nu gjorde. Vi känner att studien blev bra utifrån barnens svar men kunde ha blivit bättre med andra förskollärare. Dock kunde vi inte ha intervjuat på olika håll då vårt intresse var att se helheten i dokumentationerna. Vi valde att intervjua sex förskollärare och åtta barn, vi skulle nog valt några flera, för att få ett bredare antal att analysera. Samtidigt var antalet överskådligt för oss, och svaren från de flesta var fylliga och gav oss mycket att arbeta vidare med.

Vårt ämne, dokumentationer, var ett svårt val då vi inte hittade så mycket aktuell litteratur som vi önskade. Vi valde utifrån vårt intresse och ångrar inte valet. Många nya frågor och funderingar har väckts hos oss, men också hos flertalet av dem som vi intervjuade. Detta

33

arbete känns som en början på något nytt i vårt arbete som förskollärare. Vi känner ett behov av att lyfta dessa frågor ute på förskolor och en del förskollärare runt omkring oss är väldigt nyfikna på vår studie. Detta tolkar vi som att det finns ett intresse för frågor och diskussioner angående dokumentationer. Vi har även någon förskolechef som har visat intresse för vår studie och det gör att vi känner att vi valde ett område som är i fokus på förskolor i dag och som behöver diskuteras bland förskollärare.

5.2 Frågor som väckts

Några av de frågor som väckts hos oss handlar om barnens inflytande i dokumentationerna. Hur ska vi kunna öka barnens inflytande i dessa dokumentationer och gör förskollärarna de didaktiska övervägande som är nödvändiga enligt förskolans läroplan och andra gällande styrdokument? Tar förskollärarna med värdegrundsarbetet i dokumentationerna alltid? undrar vi också. En annan fråga som väckts är hur förskollärarna ska klara dokumentationskraven när fortbildningen i detta ämne är mycket sparsam och tiden inte alltid finns, utan tiden ska hittas i den omstrukturerade vardagen. En annan fråga som vi funderar över är hur förskollärare hanterar sekretess i detta ämne. Ingen har i våra intervjuer nämnt detta, men vi har heller inte frågat. Varför frågade vi inte detta undrar vi i dag. Om det finns barn med skyddad identitet, hur handskas förskolorna med det? Finns det en strategi för detta? Det vet vi inte och det har inte diskuterats under arbetes gång.

34

Referenser

Andreasson, Ingela och Asplund Carlsson (2009). Elevdokumentationer- om textpraktiker i skolans värld. Stockholm: Liber AB.

Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan. En fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur.

Bjerstedt, Åke (1973). Pedagogisk dokumentation. Lund: Gleerups bokförlag. Doverborg, Elisabet och Anstett, Siv (2003). Förskolan -barns första skola. Lund: Studentlitteratur.

Doverborg, Elisabet och Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar. Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber.

Ellmin, Roger (2006). Rätt dos för lärande. Dokumentation och samtal. Malmö: Gleerups.

Fennefoss, Anne Tove och Jansen, Kirsten E (2009). Småbarnspedagogik och

praktikberättelser. Pedagogisk dokumentation i förskolan. Lund: Gleerups bokförlag. Forslund, Kenneth & Jacobsen, Marianne (2010). Professionell kompetens för arbete med barn. Malmö: Gleerups.

Foucalt, Michel (2002). Vetandets arkeologi. Lund: Arkiv förlag.

Hedegaard Hansen, Janne (2011). Narrativ dokumentation. En metod för utveckling av pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber AB.

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2003). Förskolan barns första skola. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Jan-Erik (1996). Dokumentera pedagogiken. En handledning i dokumentation av arbetet inom barnomsorgen. Lund: Studentlitteratur.

Lenz Taguchi, Hillevi (2000). Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm: HLS förlag. Lenz Taguchi, Hillevi & Åberg, Ann (2007). Lyssnandets pedagogik-etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber AB.

Lindgren, Anne-Li och Sparrman, Anna (2003). Om att bli dokumenterad. Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk forskning i Sverige 2003 årg 8 Nr 1-2 s 58-69 ISSN 1401-6788.

Läroplan för förskolan. Lpfö 98,reviderad 2010. Utbildningsdepartementet. Stockholm: Fritzes.

Markström, Ann-Marie (2008). Förskolans utvecklingssamtal - ett komplex av aktiviteter i tid och rum. Educare vetenskapliga skrifter. Malmö Högskola, lärarutbildningen: Holmbergs AB ISBN 9171041095.

35

Patel Runa & Davidson Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Rapp, Stephan (red) (2007). Dokumentation kring barn, elever och studerande. Praktisk handbok i dokumentation inom förskola och skola. Stockholm: Norstedts juridik AB. Riddersporre, Bim & Persson Sven (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur.

Skolverket (2008) Allmänna råd och kommentarer. Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. Stockholm: Fritzes.

Strandberg, Leif (2009). Bland mentorer, iup och utvecklingszoner. Stockholm: Norstedts. Svenning, Bente (2011) ”Vad berättas om mig?”Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation. Lund, Studentlitteratur AB.

Wallin, Karin (2010). Pedagogiska kullerbyttor. En bok om svenska barn och inspiration från Reggio Emilia. Stockholm: Stockholms universitets förlag.

Wehner-Godee, Christina (2007). Att fånga lärandet. Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Stockholm: Liber AB.

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf 2011-11-11).

Bilaga 1