• No results found

Lek och lärande i förskolan En studie om förskollärares tankar kring lek och lärande

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Lek och lärande i förskolan En studie om förskollärares tankar kring lek och lärande"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

Barn-unga-samhälle

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Lek och lärande i förskolan

En studie om förskollärares tankar kring

lek och lärande

Play and learning in preschool

A study of preschool teachers' views on play and learning

Sofia Gustafsson

Amalia Sörensson

Förskollärarexamen 210hp Examinator: Gitte Malm

(2)
(3)

Förord

Vi som skrivit examensarbetet lärde känna varandra under utbildningen men detta är första arbetet vi skriver tillsammans. Under detta arbete har vi fått större och djupare kunskap kring lek och lärande samt utvecklat en bättre förståelse för förskollärarnas roll i lek och lärande.

Vi har båda varit närvarande under intervjuerna för insamling av empirin för att underlätta tolkning och analys av materialet. Hela arbetet har skrivits tillsammans och båda har lagt ner lika mycket tid på att bearbeta litteraturen, analysera empirin samt skriva fram resultaten.

Förskollärarna vill vi tacka som villigt ställt upp och deltagit i vår studie. Ett stort tack till vår handledare Fanny Jonsdottir för all hjälp, tips och respons efter varje inlämnad text.

Vi vill även tacka varandra för ett gott samarbete samt ett tack till Fredrik för hans hjälp och tips när vi kört fast under arbetets gång.

(4)
(5)

Sammanfattning

Syftet med studien är att bidra till att utveckla större förståelse kring förskollärarnas tankar om lek och lärande, på vilket sätt förskollärarna är delaktiga i barns lek och lärande samt vilken betydelse miljö och material har för barnens lek och lärande. Förskollärares arbetsuppgifter har på senare år blivit mer komplexa och tar mer tid från barngrupperna. Vårt syfte har växt fram genom att vi ser detta som ett problem eftersom det begränsar förskollärarnas tid för delaktighet i barnens lek och andra aktiviteter.

Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativ intervjumetod för insamling av empirin. Fem förskollärare från två kommunala förskolor intervjuades.

Studiens resultat visar att förskollärarna anser att lek och lärande hänger ihop samt att i leken har barn möjlighet att bearbeta sina känslor och upplevelser de varit med om. Förskollärarna anser att lek med andra barn och vuxna gynnar barns lärande och allsidiga utveckling. Resultaten visar även att förskollärarna anser att det är viktigt att vuxna är närvarande och stöttar barn i deras lek och lärande samt skapar goda förutsättningar för deras lekaktiviteter. En majoritet av förskollärarna anser att miljön är en avspegling av pedagogerna samt att pedagogerna har den största betydelsen gällande miljön för barns lek och lärande. Det är viktigt att ta hjälp av barnen i utformningen av miljön för att ge dem inflytande.

(6)
(7)

Innehåll

1 Inledning ... 9

1.1 Syfte och frågeställningar ... 10

2 Teoretiskt perspektiv och tidigare forskning ... 11

2.1 Sociokulturellt perspektiv ... 11

2.2 Lekens innebörd och betydelse för barns lärande ... 12

2.3 Hur lek och lärande hänger ihop ... 12

2.4 Vuxnas roll i barns lek ... 13

2.5 Miljöns betydelse för barns lek och lärande ... 14

3 Metod ... 16 3.1 Kvalitativ metod ... 16 3.2 Kvalitativ intervju ... 16 3.3 Urval ... 18 3.4 Genomförande ... 19 3.5 Etiska överväganden ... 20 4 Resultat ... 22

4.1 Barns lek och lärande i förskolans verksamhet ... 22

4.2 Delaktighet i barns lek och lärande ... 24

4.3 Den fysiska miljöns betydelse för barns lek och lärande ... 26

5 Analys och slutsatser ... 29

5.1 Barns lek och lärande i förskolans verksamhet ... 29

5.2 Delaktighet i barns lek och lärande ... 30

5.3 Den fysiska miljöns betydelse för barns lek och lärande ... 32

6 Avslutande diskussion ... 34

Litteraturlista ... 37

Bilaga 1 ... 39

(8)
(9)

9

1 Inledning

Detta arbete handlar om barns lek och lärande ur förskollärares perspektiv. När vi varit ute på olika förskolor har vi märkt att det är mycket runt om barngrupperna som tar tid från förskollärarna. Detta har väckt vår nyfikenhet och intresse att utforska djupare hur förskollärarna skapar förutsättningar för barns lek och lärande i förskolan. Hur detta påverkar förskollärarnas delaktighet i barns lek och lärande samt om miljön har någon påverkan. I Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) står det att miljön ska vara trygg, locka till lek och utmana barnen. Barnkonventionen (2008) anser att barns grundläggande lekbehov är enkla. De behöver trygga, tillräckliga och tillgängliga utrymmen där de kan skapa egna lekvärldar.

Under utbildningens gång har vi utvecklat kunskaper kring lek och vad leken betyder för barns utveckling och lärande. Vi finner det intressant att undersöka förskollärarnas tankar om lek och hur förskollärarna skapar förutsättningar för barns lekfulla lärande i förskolan. Förskolan för oss är en plats för vänskap och gemenskap, men även en plats där barnen kan leka och utvecklas. Studier visar att vuxnas närvaro i barns lek kan främja deras lekkompetenser och skapa en lärorik, meningsfull och lekfull tid på förskolan. I Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) står att det är viktigt att barn får utveckla sin nyfikenhet, lust samt sin förmåga att leka och lära. Barn ska möta vuxna som ser barns olika möjligheter och intresserar sig och samspelar med både det enskilda barnet och hela barngruppen. Förskolan skall vara en plats som är trygg, rolig och barnen ska få möjlighet att utvecklas. Enligt Barnkonventionen (2008) är det lärarnas ansvar att se till att barn får tillräckligt med tid att leka, även om leken inte kontrolleras av lärarna.

Med föreliggande arbete vill vi bidra med ökad kunskap om förskollärares tankar kring barns förutsättningar för lek och lärande och på så sätt bidra till diskussionen om förståelsen av förskollärares arbetsuppgifter och barns förutsättningar för lek och lärande i förskolan.

(10)

10

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka vilken syn förskollärare på två kommunala förskolor har på barns lek och lärande. Ett annat syfte är att beskriva hur förskollärare tänker kring barns förutsättningar för lek och lärande samt förskollärarnas delaktighet i barns lek och skapande av lekfulla och lärande miljöer.

För att uppnå studiens syfte ställs följande frågeställningar:

 Vad är förskollärarnas uppfattning om barns lek och lärande i förskolans verksamhet?

 Hur beskriver förskollärarna sin delaktighet i barns lek och lärande?

 Vad är förskollärarnas uppfattning om den fysiska miljöns betydelse för barns lek och lärande?

(11)

11

2 Teoretiskt perspektiv och tidigare forskning

I detta kapitel presenteras studiens teoretiska utgångspunkter samt relevant forskning kring barns lek och lärande.

2.1 Sociokulturellt perspektiv

För att beskriva vad ett sociokulturellt perspektiv är kan man säga att det bland annat är ett synsätt om barns utveckling där störst vikt läggs vid kulturella och sociala sammanhang. I ett sociokulturellt perspektiv har termerna redskap eller verktyg en speciell och teknisk betydelse som är språkliga och fysiska resurser som vi använder för att förstå och kommunicera med omvärlden. Genom ett socialt samspel kommer vi i kontakt med omvärlden och blir på så sätt delaktiga i ett sätt att tänka och handla som är betydande i vår kulturella omgivning. Kunskap och färdigheter är något vi lär och utvecklar i samspel med andra. I samspel med andra tar barn och vuxna till sig olika sätt att tala, tänka och utföra fysiska handlingar som de tar del i. Lärande i ett sociokulturellt perspektiv sker genom interaktion. En person som är mer kunnig i ett sociokulturellt hänseende stöttar och vägleder den mindre kunniga personen (Säljö, 2000).

Säljö (2000:120) hänvisar till Vygotskij som menar att ett sätt att betrakta människors utveckling och lärande är genom den proximala utvecklingszonen. Vad Vygotskij menar med utvecklingszon är avståndet mellan vad vi som individer kan klara själva samt vad individen klarar under ledning av en vuxen eller stöd av en kamrat. Vygotskij visar att med handledning eller assistans från omgivningen kan vi lösa problem som annars skulle vara svåra att klara på egen hand.

För att spinna vidare på lärande ur ett sociokulturellt perspektiv kan man bygga på Bruners ( i Williams, 2001) tankar om skolans förmedlings uppdrag. Bruner poängterar att alla barn har rättigheten att utveckla sin kunskapsnivå i en god och lärande miljö. Vad Bruner även lyfter fram är att lärandet är en "kollektiv process än en individuell aktivitet", då kunskap utbytes mellan såväl barn som vuxna (Williams, 2001:41). Denna tanke stärks av Säljös (2000) resonemang som menar att utan ett kunskapsutbyte människor emellan kan inte ett samhälle bibehålla den komplexa kunskapsnivå som finns inom det.

(12)

12

2.2 Lekens innebörd och betydelse för barns lärande

Det finns många teoretiker och forskare som beskriver begreppet lek utifrån olika teoretiska utgångspunkter. I detta stycke presenteras några utgångspunkter som anses rymmas inom ett sociokulturellt perspektiv.

Enligt Lillemyr (2002) finns olika former av lek. Sensomotorisk- eller funktionslek innebär att funktion eller handling upprepas för att barnen tycker det är roligt. I Rolleken antar barnen en eller flera roller i samspel med andra barn. I Regelleken finns det regler för barnen att följa. Rörelselek kan även ses som regellek men där rörelser är i fokus. Till sist nämns Konstruktionslek som Lillemyr menar utvecklas genom att barn bygger med klossar eller experimenterar med föremål.

Knutsdotter Olofsson (1999) påpekar att definitionen av lek inte är självklar, att barn leker när de arbetar, lär sig när de leker och arbetar när de lär sig och leker. Den inre och yttre världen integreras i barns lek och kan även vara ett sätt för barnen att uttrycka sina tankar och känslor. Även Åm (1986) och Öhman (2011) menar att barn uttrycker sina känslor när de leker samt att leken har en naturlig läkande kraft. Vidare menar Åm att barn kan leva ut konflikter, ångest eller spänning i lek. Ett exempel som Åm tar upp är en sjukhusvistelse eller ett läkarbesök där barnet sedan i leken bearbetar händelsen genom att vara läkare eller sjuksköterska och tilldelar patientrollen till andra barn. Barn bearbetar både bra och dåliga händelser i leken.

Lillemyr (2002) menar att leken är lustfylld och lockande samt att målet för aktiviteten är en lekprocess. Leken i sig är viktig utan att blanda in andra medel eftersom för barn är leken en frizon för uppfinningsrikedom samt att barn leker för att de tycker det är roligt. Leken är en social arena för kommunikation och samspel som utvecklar barn inom alla områden.

2.3 Hur lek och lärande hänger ihop

Johansson och Pramling Samuelsson (2007) anser att lek och lärande kan vara svårskiljbara och har flera gemensamma karaktäristiska drag. Det är inte självklart att lärande alltid finns i lek eller att lek behöver finnas i lärande. Författarna menar att det finns vissa specifika erfarenheter som kan involveras i både lek och lärande. Dessa erfarenheter är fantasi, kontroll, makt, kreativitet och position. Erfarenheterna ska inte betraktas som förmågor utan som erfarenheter som skapas och kommer till stånd mellan barn eller mellan barn och vuxna.

(13)

13

Vygotskij (1995) menar att barns fantasi hör ihop med inlevelse- och föreställningsförmåga samt att barns fantasi i leken ökar i takt med deras kunskapsnivå. Även Björklid (2005) menar att det är svårt att skilja lek från lärande när det gäller barn. När barn leker gör de inte det för att lära sig något men att leken är betydelsefull i allt lärande. Genom leken bearbetar barnen intryck och erfarenheter, de utforskar sin omvärld och kommunicerar med andra. När barn leker utvecklas de socialt, känslomässigt, motoriskt och intellektuellt. Med detta menar Björklid, i likhet med Johansson och Pramling Samuelsson, att lek och lärande är oskiljbara i förskolepedagogiken och i barns värld.

Frønes (i Johansson & Pramling, 2007) anser att barn samspelar på mer jämlika villkor än med vuxna och att sammanhang kan förändras och deltagare i leken lätt byts ut. Detta eftersom barns samspel är komplext och de förhandlar och omförhandlar med varandra om lekens innehåll, lekens regler, roller, och maktförhållanden. Detta gör att barn lär och utvecklar kommunikativ kompetens i leken, en kompetens som enligt Frønes är grundläggande för barns lärande och skapandeförmåga.

2.4 Vuxnas roll i barns lek

Åm (1986) menar att det är den vuxnes roll att skapa goda förutsättningar för barns lek och lärande genom att bland annat hjälpa dem till att lösa konflikter, bistå med material och organisera miljön. Åberg och Lenz Taguchi (2005) anser att personalen bör flytta runt och testa sig fram till vad som passar för den aktuella barngruppen. För att kunna skapa en miljö som är spännande och intressant för barnen är det viktigt att observera och lyssna på vad barnen gör och hur de använder miljön. Viktigt att pedagogerna inte antar att samma miljö passar alla barngrupper utan att de ser till just den barngruppen de har nu. Detta kan annars skapa ett hinder från pedagogernas sida.

Åm (1986) menar att det finns en inställning till barns lek hos många vuxna som är att "se men inte röra". Det leder i många fall till en tvekan bland vuxna att leka med barnen då den fria leken skall vara fri även från vuxna. Enligt Öhman (2011) kan detta få negativa konsekvenser hos barn eftersom de många gånger behöver hjälp att få goda anslutningsstrategier, positiva relationer och bygga lekvärldar tillsammans med en vuxen. Vidare påpekar Åm att vuxna kan leka parallellt med barnen genom att använda sig av samma material utan att direkt vara med i deras lek. Det har visat sig att barn håller på längre med en aktivitet om en vuxen är närvarande.

(14)

14

För att lek och lärande hos barnen ska kunna mötas och integreras menar Johansson och Pramling Samuelsson (2007) att man som lärare måste vända tillbaka till lek världen och följa med i det lekfulla. I likhet med Johansson och Pramling Samuelsson menar Knutsdotter Olofsson (2003) att lekens språk är barnens språk som innebär att vuxna behöver förstå lekens språk för att kunna delta i barns lek.

Knutsdotter Olofsson (2003) menar att det finns forskning som visar på att kamrater och leksaker inte räcker för barns lek och utveckling av lek utan att det är vuxnas ansvar att barn leker samt vad och hur de leker. Författaren menar att barn som har svårt att leka kan vuxna locka in i lekens förtrollande värld genom att använda sin röst och dramatisera handlingar och skeenden. Enligt Knutsdotter Olofsson behöver leken uppmuntran och näring. Även Pramling Samuelsson (i Lillemyr, 2002) menar att det är pedagogens uppgift att hjälpa barn att utvecklas i lek och lärande samt att skapa förutsättningar för att utveckling sker. Författarna menar att pedagogens roll handlar om att se, möta, engagera, utmana och stödja barnen i lek och lärande. Vidare menar Pramling Samuelsson att man som pedagog måste vara här-och-nu samt vara intresserade av vad varje barn tänker, säger och gör och medvetet välja innehåll och metod utifrån barngruppen eller det individuella barnet. Vidare menar Johansson och Pramling Samuelsson (2007) att pedagogerna ska visa riktlinjer om hur material kan användas men att barnen sedan är fria att prova sig fram till vad de vill använda det till. Syftet med detta är att stödja barns lek och experimenterande och bidra med kunskap utifrån barnens eget intresse.

Arnesson Eriksson (2009) menar att förskolans verksamhet innebär många avbrott för barnens lek som de inte kan styra över. Av den anledningen anser författaren att det är viktigt att pedagogerna respekterar barns lekar och att de får en bra övergång från lek till en annan aktivitet som ger de en känsla av dem är färdiga med leken.

2.5 Miljöns betydelse för barns lek och lärande

Johansson och Pramling Samuelsson (2003) menar att sättet lärare i förskolan presenterar och tänker kring den pedagogiska miljön, hur de organiserar rum och material har betydelse för barns möjlighet att utvecklas. Författarna anser att det är viktigt att personalen skapar en miljö som tar utgångspunkt i barnens kompetenser och erfarenheter och på så sätt skapar goda förutsättningar för deras lärande. Vidare menar Johansson och Pramling Samuelsson (2003) att den pedagogiska miljön avspeglar lärarens barnsyn och pedagogiska grundsyn.

(15)

15

Den pedagogiska miljön bör enligt Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) vara utformad så att barns allsidiga utveckling gynnas genom ett lustfyllt lärande och lek. Författarna anser det viktigt att miljön erbjuder flexibla lösningar och kan användas på flera olika sätt allt efter barns intressen. Vidare menar författarna att barnen skall under sin vistelse på förskolan ges möjlighet till skapande aktiviteter och att få utveckla alla sina uttrycksformer.

Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) anser det viktigt att barn är delaktiga i utformningen av den fysiska miljön. Arne Trageton (i Björklid, 2005) kom i sin forskning fram till att lekmiljön bör ha en verkstadskaraktär, d.v.s. att det finns avgränsade delar för olika lekaktiviteter. Trageton (a.a.) menar vidare att barn ska kunna välja vad de vill leka och att leksaker och annat arbetsmaterial bör finnas i barnens höjd så det inte behöver be personalen om hjälp för att ta ner olika saker de vill använda. Även Åberg och Lenz Taguchi (2005) menar att det är viktigt att anpassa den fysiska miljön och materialet efter barngruppen eftersom det kan skilja från barngrupp till barngrupp vad barnen leker med.

Arnesson Eriksson (2009) menar att lekmiljöer som är fantasifulla väcker barnens leklust och kan hjälpa dem att hitta lekteman. Det är även viktigt att barnen får vara delaktiga i att skapa nya tema-inspirerade miljöer. Williams (2001) anser att barns delaktighet i utformandet av lärande miljön leder till en positiv attityd till det egna lärandet.

(16)

16

3 Metod

I detta kapitel beskrivs och motiveras undersökningsmetod och urvalsgrupp. Vidare redogörs för studiens genomförande och avslutas med beskrivning av studiens forskningsetiska överväganden.

3.1 Kvalitativ metod

Eftersom syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärarnas uppfattningar om barns lek och lärande är en kvalitativ metod lämplig. En kvalitativ metod är mer öppen än kvantitativ metod eftersom den riktar in sig på meningar och innebörder medan i kvantitativ metod är urvalet större och det går inte att gå lika djupt (Alvehus, 2013). I kvalitativ forskning är syftet att klargöra ett fenomens egenskap eller karaktär samt söka grundläggande efter fenomenets innebörd eller mening. Genom att tillåta att använda sig själv kan man bli kreativ, och göra upptäckter. I kvalitativ forskning kan man lära sig något om andra och sig själv (Widerberg, 2002).

Bryman (2011) menar att det finns sex steg att utgå ifrån i kvalitativ forskning som är 1.generella frågeställningar, 2.val av relevanta platser och undersökningspersoner, 3.insamling av data, 4.tolkning av data, 5.begreppsligt och teoretiskt arbete, 5a. specificering av frågeställningarna, 5b.insamling av ytterligare data och 6.rapporter om resultat och slutsatser. Dessa sex steg som Bryman tar upp har vi följt under vår insamling av empirin. Enligt Bryman finns det två viktiga aspekter, kopplingen mellan teori och data samt begrepp och data. Vidare pekar Bryman på att kvalitativ data i motsats till kvantitativ data har en större benägenhet att innehålla mer detaljrik information, vilket skapar en större förståelse kring kopplingen mellan kvalitativ fakta och det sociala sammanhanget.

3.2 Kvalitativ intervju

Kvalitativ kommer ifrån latinets qualitas och betyder "karaktär, egenskap eller sort". Kvalitativ intervju är alltså en metod för att utforska, upptäcka, förstå och lista ut egenskaper hos individen (Svensson och Starrin, 1996).

(17)

17

När en semistrukturerad intervju brukas betyder det att en intervjuguide används med några större teman och underfrågor. Anledningen till att det blev en semistrukturerad intervju var för att få fram förskollärarnas egna tankar gällande lek och lärande. I enbart observation blir det våra tolkningar av situationen som kommer fram och i en enkät hade vi inte haft möjlighet att ställa motfrågor. Tid för både intervju och observation fanns inte. Intervjumetod blev då valet eftersom det baseras på att respondenten själv kan utforma sina egna svar och tolkningar av frågorna (Alvehus, 2013). Enligt Patel och Davidson (2003) är syftet med en kvalitativ intervju att identifiera och upptäcka innebörd och egenskaper hos något. Frågorna till en kvalitativ intervju är utformade på så vis att intervjupersonen kan svara med egna ord och med en intervjuguide får respondenterna lov att uttrycka sina svar utan att känna sig oroliga att svara fel och att vi kunde lyssna och ta till oss det respondenten sa. Följande menar Bryman (2011) att personen som blir intervjuad har då stor frihet att beskriva sina tankar på sitt sätt. Frågorna behöver inte heller komma i ordning och nya frågor kan läggas till som intervjuaren knyter till något intervjupersonen sagt. I kvalitativforskning är intervju den mest använda metoden. Det som gör den attraktiv är dess flexibilitet för forskaren. Även Widerberg (2002) menar att syftet med kvalitativ intervju är det direkta mötet mellan forskare och intervjupersonen där ett unikt samtal uppstår. Forskaren har en viktig roll att försöka få fram och följa upp intervjupersonens berättelse, förståelse och uppgifter. Enligt Svensson och Starrin (1996) är ett vanligt problem att respondenten kan ge det svar som intervjuaren förväntar sig. Intervjuerna med respondenterna hölls på de olika förskolorna enskilt för att skapa ett direkt möte mellan forskarna och respondenten.

Svensson och Starrin (1996) påpekar att man som intervjuare bör lyssna på vad den intervjuade faktiskt säger, det vill säga att lyssna på den yttre rösten och vara uppmärksam. Vidare påpekar forskarna att det är viktigt att kunna ställa frågor, men det viktigaste hos en intervjuare är ändå att lyssna. Även Patel och Davidson (2003) menar att under en intervju är det viktigt att visa förståelse och intresse för den intervjuade. Vidare menar forskarna att vi pratar inte bara med ord utan även med gester och med ansiktsuttryck. Samtidigt menar Holme och Krohn (1997) att miljön där man genomför intervjun är viktig för att intervjupersonerna skall känna sig trygga och naturliga. Förhållandet mellan plats, tid och hur man sitter har effekt på den atmosfär som uppstår under intervjuerna.

Alvehus (2013) menar att det finns för- och nackdelar med inspelning av samtal. Det kan kännas som en begränsning eller störande för den intervjuade, men samtidigt menar Alvehus att om man inte gör det och bara utgår från anteckningar skriver man det man hör

(18)

18

och det behöver inte stämma överens med vad den intervjuade sa. En inspelning av intervjun kan kännas trygg för den intervjuade då ord för ord kommer transkriberas ner. Det kan vara svårt att hinna anteckna allt och samtidigt vara en god lyssnare. Vidare menar Patel och Davidson (2003) att det är vanligt i kvalitativ bearbetning att transkribera vad som sägs på inspelningen i text. Detta gör att forskaren får en omfattande text att arbeta utifrån istället för att endast ha ljudupptagningen att lyssna på. Det gör att kvalitativa undersökningar är tids- och arbetskrävande.

3.3 Urval

I urvalet har vi använt oss av ett målinriktat urval vilket betyder att individer som kan bidra till våra forskningsfrågor har valts ut (Bryman, 2011). Urvalet består av fem förskollärare från två kommunala förskolor i södra Sverige. Förskolan Ek är en mångkulturell förskola medan förskolan Björk till största del är svensktalande. Tanken var först att använda oss av både förskollärare och barnskötaren men tänkte sedan om och ändrade till enbart förskollärare. Valet till att det blev förskollärare var att de har läst tre och ett halvt år på högskola där de fått ta del av olika teorier om barns lek och lärande. Då de har kännedom om olika teorier kan det bidra till ett annat perspektiv på lek och lärande än de som inte har läst till förskollärare. Holme och Krohn (1997) menar att informationsinnehållet kan öka om man väljer ut intervjupersoner med goda kunskaper om de företeelser som undersöks. Vidare menar författarna att intervjupersonens villighet till att delta och förmåga att uttrycka sig kan vara avgörande för urvalet.

De intervjuade förskollärarna är mellan 30-63 år och arbetserfarenheten som förskollärare inom förskoleverksamheten varierar. I urvalet ingår en manlig samt fyra kvinnliga förskollärare. Våra förhoppningar med en blandad ålders- och arbetserfarenhetsgrupp är att det förhoppningsvis kan ge olika uppfattningar om och perspektiv på barns lek och lärande.

Förskola Barngruppens ålder

Namn Ålder Utbildning Arbetserfarenhet

Björk 3-5 år Sara 41 år Förskollärare 19 år

(19)

19

Ek 5 år Per 34 år Förskollärare 5 år

Ek 5 år Kerstin 63 år Förskollärare 25 år

Ek 3-4 år Ida 30 år Förskollärare/specialpedagog 7 år Alla respondenterna har fiktiva namn.

3.4 Genomförande

I god tid informerades respondenterna, genom ett informationsbrev (se bilaga 1) om studiens syfte och viktiga aspekter gällande etiska överväganden. I informationsbrevet informerades det även om att intervjun kommer att spelas in på ljudfil. Intervjuguiden skickades samtidigt som informationsbrevet för att på så sätt ge respondenterna möjlighet att bekanta sig med på vilket sätt de kunde bidra till studien samt fördjupa sig i de ämnesområden som skulle diskuteras. Efter denna information godkände de fem förskollärarna sin medverkan och tid och plats för intervjuerna bestämdes. När vi ändrade till enbart förskollärare fick den femte informationsbrevet och frågorna samma dag då intervjun bestämdes med kort varsel.

Vi valde att intervjua våra respondenter enskilt av två anledningar. Dels för att de skulle känna sig trygga, dels för att få fram den intervjuades tankar, erfarenheter och tolkningar om barns lek och lärande. Under intervjutillfällena var både närvarande, vilket respondenterna blivit informerade om. En av respondenterna kände sig först inte trygg och avslappnad, utan kände sig nervös och osäker över att intervjun spelades in och att svaren kanske inte blev "rätt". Vi förklarade för respondenten att det inte finns något "rätt" svar, utan att det handlar om respondentens egna tankar och tolkningar och där finns inga rätt och fel. För att skapa en trygg miljö fick respondenterna välja plats för intervjun (Holme och Krohn, 1997).

Eftersom de intervjuade själva fick välja var på förskolorna intervjun skulle genomföras valde de olika plaster på de två förskolorna. På den ena förskolan satt vi i en ateljé där vi kunde prata ostört. På den andra förskolan hölls två intervjuer på en avdelning där barnen ena gången var ute och andra gången i ett rum bredvid med få barn och den tredje intervjun hölls i ett personalrum. För att skapa en känsla av trygghet för respondenten delade vi upp intervjuerna mellan oss så att den av oss som kände respondenten sedan tidigare ansvarade för intervjun av denne. Fördelen med att det är en känd respondent är att den vågar öppna upp sig

(20)

20

mer och nackdelen kan blir att respondenten tar förgivet att forskaren redan vet saker om avdelningen och förskollärarnas arbete (Svensson & Starrin, 1996).

Vi kände att förskollärarna hade förtroende för oss och öppnade upp sig, men samtidigt tog de ibland förgivet att vi kände till vissa saker om deras arbete. Det svåraste enligt Svensson och Starrin (1996) kan vara att sitta tyst och lyssna aktivt under intervjun. Under intervjuerna lyssnade vi aktivt på vad respondenterna sa. Vi var noga med att vara neutrala och ställa motfrågor för att fördjupa vår förståelse av respondentens uttalanden och följa upp deras uttalanden med fördjupningsfrågor. Under intervjuerna fördes inga anteckningar, utan fokus låg istället på att lyssna på respondenten och använda oss av diktafon för att få med allt som respondenten sa. Vi kände att vi inte skulle få ut lika mycket information om vi enbart hade antecknat och att ord eller meningar kan försvinna om forskaren enbart antecknar.

Intervjuerna inleddes med att respondenterna fick läsa igenom intervjuguiden och informationsbrevet igen och ställa frågor om det var något oklart. Vi utgick från vår intervjuguide (se bilaga 2) där vi ställde en fråga och respondenten fick berätta sina tankar och tolkningar och koppla till egna erfarenheter. Under frågornas gång återkopplade de intervjuade enstaka tillfällen till tidigare frågor. Vi visade intresse och respekt för respondentens svar under hela intervjun (Patel och Davidson, 2003). När vi har lyssnat på ljudfilerna har vi lagt märke till mycket som vi inte reflekterade över under intervjuerna (Alvehus, 2013).

När intervjuerna var genomförda delade vi upp intervjuerna. Amalia lyssnade och transkriberade intervjuerna från förskolan Björk och Sofia lyssnade och transkriberade intervjuerna från förskolan Ek. När de transkriberade texterna var klara, skickades texterna till den andra som lyssnade och läste igenom texten för att se om något missats. Intervjuerna varade mellan nitton till trettio minuter men transkriberingen tog betydligt längre tid. Intervjuerna skrevs ut med förskollärarnas egna ord och meningar för att inget skulle få en annan mening eller försvinna (Patel och Davidson, 2003).

3.5 Etiska överväganden

Inför studien är det viktigt att informera respondenterna om vilka rättigheter de har. Vi skickade ut ett informationsbrev till respondenterna i enlighet med informationskravet. I informationsbrevet fick respondenterna ta del av syftet med studien och lämna samtycke till

(21)

21

deltagande som går under samtyckekravet och innebär att deltagaren har rätt att bestämma själv över sin medverkan. Respondenten informerades om att de alltid har rätt att avbryta deltagandet om det inte känns rätt för dem, även om de lämnat samtycke tidigare till deltagande. Anonymitet, att inga uppgifter om respondenten kommer att föras vidare går under konfidentialitetskravet och innebär att samtliga respondenters namn och deras förskola ges fiktiva namn. Det fjärde kravet är nyttjandekravet och innebär att insamlad information om en enskild person endast får användas för forskningsändamål, respondenterna blev informerade om att alla uppgifter enbart kommer användas till studien. Det är viktigt att deltagarna vet vad studien handlar om och att allt som sägs återberättas korrekt med respekt (Vetenskapsrådet, 2002).

(22)

22

4 Resultat

I detta kapitel presenteras studiens resultat utifrån studiens tre frågeställningar. Förskollärarnas uppfattning om barns lek och lärande, förskollärarnas uppfattning om sin delaktighet i barns lek och lärande, samt förskollärarnas uppfattning om den fysiska miljöns betydelse för barns lek och lärande.

4.1 Barns lek och lärande i förskolans verksamhet

I intervjuerna framkom det att samtliga förskollärare är eniga om att lek och lärande hänger ihop. En av respondenterna uttrycker det så här:

Det är ju det som är så skönt när man jobbar i förskolan att det ju liksom inte är antingen eller. Man leker och då lär man sig och man lär sig då leker man. De måste finnas båda två för att det ska bli bra (Julia).

Per lyfter fram olika former av lek så som styrd och fri lek. Även Ida anser att lärande finns i både fri och styrd lek men att det behöver vara en lekfull situation för barnen. Enligt förskollärarna är lek en viktig faktor för barns utveckling och lärande, inte minst barns utveckling av socialkompetens och fantasi samt att bearbeta sina känslor och händelser de varit med om.

Både Kerstin och Sara vill förtydliga att barn måste få göra misstag i leken för att kunna lära sig av sina misstag och att barnens trygghet på förskolan påverkar hur barnen är i lek och lärande.

Barn lär sig av sina misstag i leken med andra barn, man kan göra misstag och sedan lära sig av sina misstag. Barn lär sig av varandra och av oss (Kerstin). Vad Kerstin menar med detta är att man måste få lov att göra misstag för man lär sig av sina misstag. Enligt Ida är det viktigt att skapa nyfikenhet och att lyssna på barnens intresse för att det ska bli roligt för barnen att vara på förskolan. En majoritet av de andra förskollärarna instämmer i att det skall vara roligt på förskolan och att det är viktigt att lyssna och se vad barnen är intresserade av.

(23)

23

Det är viktigt att fånga barnen utifrån deras intressen då blir det roligt. Att fånga deras nyfikenhet och vara lyhörd för barnen är viktigt att lyfta fram och basera verksamheten på det (Ida).

När det gäller lärande är alla förskollärarna överens om att det sker hela tiden och i alla situationer. Barnen lär sig bordsskick, konversera, lägga upp mat själv vid matbordet, färdigheter som att knyta sina skor, de får en rumsuppfattning och en känsla av om de befinner sig i ett stort eller litet rum är några exempel på lärandesituationer som förskollärarna nämnde.

Respondenterna är överens om att vuxna och barn lär av och i samspel varandra. Kerstin tror att om lärande ska ske i leken måste barn vara kreativa, nyfikna och envisa. Hon lyfter här fram vikten av vad barn kan behöva för egenskaper för att lära. Enligt Kerstin lär sig barn genom att lyssna, titta och samspela.

På Pers avdelning har barnen ett stort intresse för siffror och bokstäver. Avdelningen valde då att beställa in skriv- och räkneböcker efter barnens intresse och en majoritet av barnen använder dem ofta. På avdelningen som är en femårsavdelning berättar Per att personalen har börjat förbereda barnen för övergång till skolan genom att barnen tilldelas större ansvar för sina handlingar, så som handuppräckning i samlingen och ”sådana små saker de kan ta med sig i ryggsäcken till skolan”.

Sammanfattning

Enligt förskollärarna lär sig barnen genom samspel med varandra och med vuxna i lek. Julia menar att lek är det viktigaste i förskolan och att lärande är något som sker hela tiden. Förskollärarna ska utmana, skapa nyfikenhet och stötta barnen i deras lekkreativa tänkande och lärande. Förutsättningar för lek och lärande anser respondenterna är att förskolan skall vara en plats som är trygg, rolig och lärorik och som tar tillvara på barnens intressen. På en av förskolans femårsavdelning har de smått börjat förbereda barnen för skolan. Lärande finns i både fri och styrd lek.

(24)

24

4.2 Delaktighet i barns lek och lärande

Förskollärarna använder sig mest av observation när de vill undersöka barns lek och lärande. De menar att utifrån en observation är de delaktiga på avstånd och kan se vad barnen intresserar sig av och utifrån det skapa teman och projekt. Ida menar att förskollärarna måste vara närvarande för att kunna se var barnen befinner sig och för att kunna utmana dem, samt att personalen behöver ha en förståelse för gruppen man har framför sig för att kunna utmana dem mer och utan närvaro blir det svårt.

En minoritet av förskollärarna önskar att de var mer delaktiga i barns lek medan några ansåg att de redan hade möjlighet att vara delaktiga. Ida påpekar att det gäller att skapa tillfällena själv och vill man tillräckligt mycket prioriterar man att vara delaktig. Vidare menar Sara att det är många småsaker som dyker upp, så som telefon, blöjbyte och föräldrar som ibland hindra hennes delaktighet i barnens lek. Per instämmer att det finns mycket runt om kring som tar tid och som hindrar direkt medverkan i barnens lek. Men Per menar att på senare tid har det blivit bättre och han har kunnat lägga full fokus på barnen och har då känt att han mått bra, blivit lugn och trygg vilket han nu uppfattar att barngruppen också är. Han menar hur personalen är och mår avspeglas på barngruppen. Även om förskollärarna har tid att vara delaktig är det viktigt att se till barnen hur de leker och om de vill ha vuxna med.

Ibland skall man inte gå in och vara specifikt delaktig i leken, då kan det vara så att man går in och avbryter det som de har själva. Barnen kan då vara tydliga med att de vill vara ensamma och då får man backa tillbaka. Det handlar om att känna efter var man behövs och var man kan vara med och stötta i leken (Ida).

Vad Ida menar med detta är att det är viktigt att inte bara gå in i leken utan kunna läsa av var och i vilken lek man kan gå in i. Sara påpekar att det är viktigt att skapa en medvetenhet kring delaktigheten i barns lek. Samarbete i arbetslaget är en viktig del för att tiden skall finnas för hennes delaktig i barnens lek och lärande samt att hon under den tiden inte skall behöva gör andra arbetsuppgifter.

Alla respondenterna anser att barnen har tid att leka men att det finns många avbrott som stör. Avbrott som samling, lunch, mellanmål och för att gå ut. Kerstin och Per menar att vissa avbrott kan vara mer flexibla:

(25)

25

Istället för att avbryta för samling en dag kan en vuxen eller något barn gå runt med frukten och att inte avbryta om barnen leker bra inne bara för att gå ut. Utan istället låta de få leka och direkt efter maten gå ut och leka. Mellanmålet kan göras som en lek, där barnen kan göra det till en affär med hemmagjorda pengar, där nått barn tar emot och delar ut mellanmålet.

Även då det finns vissa fasta avbrott menar Kerstin och Per att de kan vara flexibla på andra aktiviteter som stör barnens lek. Lunch är ett avbrott som kan vara svårt att vara flexibelt med. Respondenterna är överens om att det är upp till dem själva att komma på olika lösningar för att få mindre avbrott vilket de försöker så ofta det går.

Samtliga respondenter är eniga om att det är viktigt att vara närvarande och delaktig i barnens lekar eftersom barnen tycker det är roligt när de är med. Julia menar att hon lär känna barnen på ett annat mer nyanserat sätt. Pers syfte med att delta i barnens lek är att se var gränsen går och hur långt han kan problematisera innan någon tappar lusten och vill göra en ny lek. I mamma-pappa-barn-leken uppstår det ibland att flera vill vara mamma och då menar Kerstin att man kan prata med barnen om att det kan finnas två mammor eller två pappor i en familj.

I vissa rollekar märker man att det inte fungerar, utan att barnen kanske inte vet vad just den leksaken skall användas till och slänger då runt med den. Det blir då viktigt för mig att gå in och visa och hjälpa till med hur man skall använda dessa saker. Barn kräver idag mer vuxenkontakt eller rättare sagt så är vi sämre idag att vara där i deras lek (Ida).

Vad Ida menar med detta är att barn inte alltid har kunskap om vad till exempel en stekspade är och använder det istället och kastar med. Här spelar personalen en viktig roll att gå in och visa vad den skall användas till menar Ida. Även om förskolläraren avbryter och går in i leken för att visar vad man använder en stekspade till kan man samtidigt förklara att i fantasin kan den göras om till ett trollspö så länge barnet vet vad det egentligen är. Sara påpekar att det är viktigt att hjälpa barnen fram i leken och Per har ett exempel på hur han ibland gör för att stötta:

Har de lekt samma lek länge kan jag komma in och till exempel vara en prinsessa. Då kan man se hur de börjar fundera på om detta verkligen kan stämma. Jag brukar då säga att jag vill leka vem jag vill och i fantasin kan man få vara vem man vill. Det accepteras av vissa medan andra inte alls klarar av det.

(26)

26

Per lyfter fram att det är viktig att problematisera barnens lek och att fantasin spelar en viktig roll. Vidare berättar Julia att många av deras teman har misslyckats på grund av att de inte haft barnen med sig. I barnens lek såg de sedan vad barnen var intresserade av och skapade ett tema utifrån det.

Sammanfattning

Alla förskollärarna var överens om att observationer är viktigt för att kunna se vad barnen är intresserade av, samt för hur de ska kunna utmana deras lek och lärande vidare. De anser också att det är viktigt att de kan vara delaktig i barnens lek, men det var två som kände att de inte var det eller att tiden inte prioriterades till att vara det. De som kände så ville försöka vara mer delaktiga med barnen. En majoritet tog upp att det är för mycket avbrott i verksamheten samtidigt tog de upp exempel på hur man kan vara mer flexibel gällande avbrotten.

4.3 Den fysiska miljöns betydelse för barns lek och lärande

Alla förskollärarna är överens om att den fysiska miljön och materialet har betydelse för barns lek och lärande men att pedagogerna har den största betydelsen för lek och lärande. Per menar att det är viktigare med pedagoger som brinner för sitt yrke än hur mycket material det finns, men han menar även att lokaler påverkar och underlättar arbetet för att utmana barns lek och lärande. Även Ida menar att miljön har stor betydelse för barns lek och lärande och uttrycker det så här:

Miljön har stor betydelse därför att hur och vad man har för material, hur man möblerar är också en avspegling av de som jobbar där tänker jag. Det har också väldigt stor betydelse att personalen ser vad barnen leker med nu. Att det är det materialet personalen har framme, det som intresserar barnen. Lokaler hur de är uppbyggda, möblering och allt det där är a och o.

Vad Ida anser med detta är att miljön ofta är uppbyggd efter hur personalen vill ha det. Flera av förskollärarna anser att man ska möblera och anpassa material och miljö efter vad barnen är intresserade av. Sara menar även att man ska ta hjälp av barnen att forma miljön och materialet efter deras intressen. Ida påpekar att barns intresse skiftar och att det är viktigt att byta ut materialet samt att anpassa material och möblering efter barngruppen. Det är även viktigt enligt Ida att fördela materialet i de olika rummen efter barnens intresse annars kan de bli rörigt och de vet inte vad de ska leka med. Per berättar att han tillsammans med barnen har

(27)

27

målat upp några teman på väggen efter barnens intresse vilket barnen tyckte var roligt. Samtidigt menar Julia att det är bra med bilder men att text inte behöver finnas för barnens skull. Texten menar hon är till för de vuxna eftersom barnen återberättar utifrån bilderna.

Förskollärarna är eniga om att material och möbler ska vara i barnens höjd. Samtidigt anser de att de måste anpassa materialet efter barngruppen då de tillexempel kanske inte kan ha pärlor och färg framme där de yngsta barnen vistas. Julia menar att miljön ska vara utformad så att barnen ska kunna utmana sig själva, utmana de vuxna samt varandra. I miljön ska de även känna sig trygga samt att den ska vara inbjudande. Vidare poängterar hon att materialet ska vara lämpat efter barnens ålder men att barn är anpassningsbara efter vad de har. Både Kerstin och Julia tar upp att barnen inte alltid behöver städa eller plocka upp det de leker med för att till exempel äta mellanmål, utan de kan fortsätta med leken där de var efter mellanmålet.

Ida anser att material som inte används av barnen är ett hinder om mycket av det finns framme, att det då blir viktigt att tillsammans med barnen gå igenom vad de vill ha framme. Sara och Per påpekar att tid och stopp i verksamheten är hinder för barnens lek och lärande.

Det är i så fall vi själva som till stor del hindrar att det inte skulle vara tillräckligt med lek eller tillräckligt mycket fokus på barnens lärande (Sara).

Vad Sara menar med detta är att miljön är viktig för barns lek och lärande men att det är personalen som är det största hindret gällande barns lek och lärande, vilket även de andra förskollärarna tog upp.

Sammanfattning

Alla förskollärarna var överens om att miljön och materialet har stor betydelse för barns lek och lärande samt att personalen har stor betydelse. För att skapa en meningsfull lekmiljö ansåg de att det är viktigt att ha materialet i barnens höjd och att det är lätt tillgängligt samt att möblerna är i barnens nivå. De menar vidare att det är viktigt att anpassa miljön och materialet efter barngruppens intresse och att det kan vara ett hinder för barnens lek och lärande att ha allting framme samtidigt. Barnens delaktighet i att utforma miljö och material ansåg förskollärarna vara viktigt. Det är viktigt att miljön är inbjudande samt att den ska vara utformad för barnen att bli utmanade och utmana varandra. Samtliga respondenter är överens om att det är viktigt att barnen får sammanhängande tid för lek och att eliminera att de blir avbrutna i sin lek.

(28)

28

I nästa del kommer ni få ta del av analys och slutsatser av den insamlade empirin. Där studiens reslutat och tidigare forskning vävs ihop.

(29)

29

5 Analys och slutsatser

I detta kapitel bearbetas resultaten med hjälp av teori och tidigare forskning.

5.1 Barns lek och lärande i förskolans verksamhet

Enligt förskollärarna hänger lek och lärande ihop och är svåra att skilja på. Förskollärarna ser lek som grund för lärande, att det skall vara lustfyllt och roligt att lära sig samt att lek och lärande måste båda finnas för att det ska bli komplett. Johansson och Pramling Samuelsson (2007) menar att lek och lärande kan vara svårskiljbara, utan går hand i hand med vissa gemensamma egenskaper. Det är inte självklart att lärande finns i lek och att lek behöver finnas i lärande. Det finns erfarenheter som kan involveras i både lek och lärande. Erfarenheterna ska inte betraktas som förmågor utan som egenskaper som skapas i samspel med andra. I likhet med Johansson och Pramling Samuelsson menar Björklid (2005) att man inte kan skilja lek från lärande gällande barn. När barn leker gör de inte det för att lära sig något, men leken är betydelsefull i allt lärande. Lek och lärande är med andra ord oskiljbara i förskolepedagogiken och i barns värld enligt Björklid. Följande menar Lillemyr (2002) att leken är lustfylld och lockande samt att målet för aktiviteten är en lek process. För barn är leken en frizon för uppfinningsrikedom och barn leker för att de tycker det är roligt.

Enligt förskollärarna sker lärande både i fri lek och styrd lek men att det behöver vara en lekfull situation. Den fria leken kan tillexempel äga rum i ett dock rum eller bygghörna där barnen själva valt hur och vad de vill leka. Styrd lek kan vara en planerad aktivitet från förskollärarna. Förskollärarna anser även att det finns olika former av lek som har betydelse för lärande och utveckling tillexempel rollek. Förskollärarna anser att i rollekar kan barn ta en annan roll än sig själv. Ett blygt barn kan ta en annan roll i leken och då lär man känna barnet på ett annat sätt. Lillemyr (2002) menar att det finns olika sätt att leka och att rollek är en av dem. I rollekar kan barn anta en eller flera roller och samspela tillsammans med andra barn och vuxna. Knutsdotter Olofsson (2003) menar att rollek bygger på identifikation och den som leker intar en roll som någon annan. Barnet som går in i en roll talar och beter sig på så vis som rollen kräver. Vidare hänvisar Lillemyr (2002) till att det finns olika former av lek, så som sensomotorisk- eller funktionslek som innebär att funktion eller handling upprepas för att

(30)

30

barnen tycker det är roligt. Sedan finns det rolleken där barnen antar en eller flera roller i samspel med andra barn och regelleken där det finns regler att följa i samspel med andra.

Barn behöver vara kreativa, nyfikna och envisa för att ett lärande skall ske och att lärande är något som sker hela tiden i alla situationer. Barn lär sig genom att lyssna, titta och samspela med varandra och den vuxna. Fantasi, utveckling av socialkompetens och lärande är en stor del i lek och lärande enligt förskollärarna. Vygotskij(1995) menar att barns fantasi hör ihop med inlevelse- och föreställnings förmåga samt att barnets fantasi i leken ökar i takt med barnets kunskapsnivå. Lillemyr (2002) anser att lekerfarenheter och lekupplevelser bekräftar barns utveckling, lärande och att leken är en social arena för kommunikation och samspel som utvecklar barn inom alla områden.

Förskollärarna anser att det är viktigt att barnen känner sig trygga på förskolan och att de får lov att göra misstag för att lära sig av dem. Vidare poängterar förskollärarna att i leken får barnen lov att bearbeta och uttrycka sina känslor och händelser de varit med om. Enligt Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) ska förskolan vara en plats som är trygg, rolig och ger barnen möjlighet att utvecklas. Knutsdotter Olofsson (1999) påpekar att den inre och yttre världen integreras i barns lek och kan även vara ett sätt för barnen att uttrycka sina tankar och känslor. Även Åm (1968) menar att barn lever ut konflikter, ångest och spänning i lek samt bearbetar både bra och dåliga händelser i leken

5.2 Delaktighet i barns lek och lärande

Förskollärarna använder sig mycket av observation för att kunna vara närvarande och se vad barnen är intresserade av och utefter barnens intresse skapa olika teman och projekt. En annan anledning till närvarande är enligt förskollärarna att kunna se var barnen befinner sig och skapa en förförståelse för att kunna utmana dem vidare. Utmana barnen och testa gränser i leken och se hur långt personalen kan gå innan barnen tappar intresse och byter lek. Pramling Samuelsson (i Lillemyr, 2002) anser att det är pedagogernas uppgift att hjälpa barn att utvecklas i lek och lärande. Pedagoger som deltar och samspelar med barn väljer medvetet innehåll och metod utifrån barngruppen. Det är pedagogens roll att se, möta, visa engagemang, utmana och stödja barnen. Viktigt att vara här-och-nu samt visa intresse för vad varje barn tänker, säger och gör. Enligt Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) ska barnen få utmaningar som stimulerar lusten att skapa nya kunskaper, erfarenheter och färdigheter.

(31)

31

Delaktighet med barnen är viktigt enligt förskollärarna men några ansåg att tiden inte fanns medan andra gjorde det. Tiden finns inte alltid eftersom det är mycket annat runt om barngruppen som tar tid. Viktigt att prioritera och skapa tillfällen att vara delaktig med barnen samt att det är viktigt för personalen att kunna läsa av vilken lek de kan gå in i utan att förstöra. Samarbete i arbetslaget är viktigt enligt förskollärarna för att tiden ska finnas att vara delaktig i barns lek, personalen som är med barnen ska vara med barnen och inte sköta allt annat som måste göras just då. Hur personalen är och mår avspeglas på barngruppen. Öhman (2011) menar att det är viktigt att vara delaktig i barns lek och inte enbart vara betraktande och observerande. Det är viktigt för att barn behöver hjälp att få goda anslutningsstrategier, positiva relationer och bygga lekvärldar tillsammans med den vuxna. Samtidigt menar Åm (1986) att den vuxna inte behöver vara aktiv i barnens lek, utan de kan leka parallellt med barnen med samma material. Det har visat sig vara bra för att barnen håller på längre med en aktivitet om en vuxen är närvarande.

Förskollärarna anser att det är många avbrott i verksamheten. Avbrott som kan vara mer flexibla och minska medan andra avbrott som lunch kan vara svåra att flytta. Det är viktigt att arbetslaget kommer fram till lösningar för att minska avbrotten så att tiden finns för barnen att kunna leka. Arnesson Eriksson (2009) anser att det är många avbrott i förskolan som barnen inte kan styra över och då är det viktigt att pedagogerna respektera barnens lek. När man måste avbryta en lek är det viktigt att barnen får en bra övergång och att de känner att de lekt färdigt. Ett sätt att få en bra övergång är att till exempel ta med leken ut. Enligt Barnkonventionen (2008) är det personalens ansvar att barnen får tillräckligt med tid att leka, även om leken inte kan kontrolleras av den vuxna.

Barnen vill ibland i mamma-pappa-barn-leken vara flera mammor eller flera pappor och då tar förskollärarna upp att det finns olika familjeförhållande så som två mammor eller två pappor och att barnen kan vara fler än en mamma eller fler än en pappa i leken. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar en förståelse för alla människors lika värde oavsett vilken bakgrund en person har, så som sexuell läggning.

Det är viktigt är att personalen finns närvarande om barn är osäkra på vad olika leksaker skall användas till och då visa vad det är. Det är även viktigt att efter att de vet vad tillexempel en stekspade är kan de använda sin fantasi och göra ett trollspö av det. Johansson och Pramling Samuelsson (2007) menar att pedagogerna ska visa barn hur material ska användas, men att

(32)

32

barnen sedan är fria att prova sig fram till vad de vill använda det till. Syftet är att stödja barns lek och experimenterande samt att tillföra kunskap utifrån barnens intresse.

Förskollärarna anser att det är viktigt att vara närvarande för att kunna hjälpa de barn som behöver komma fram i leken och kunna gå in och problematisera en lek som inte kommer vidare. Knutsdotter Olofsson (2003) påpekar att vuxna kan genom att använda rösten och dramatisera locka in barn som har svårt att leka i lekens förtrollande värld.

Enligt förskollärarna ska förskolan vara rolig och barnen skall vilja gå dit. Det är viktigt att skapa nyfikenhet och lyssna på barnens intresse för att göra verksamheten rolig för barnen. Det kan kopplas till Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) där står det att barnen skall få utmaningar som stimulera lusten att skapa nya kunskaper, erfarenhet och färdigheter samt att uppleva förskolan som rolig och att det skall vara meningsfullt att lära sig nya saker.

5.3 Den fysiska miljöns betydelse för barns lek och lärande

Den fysiska miljön och material har betydelse för lek och lärande då lokalerna påverkar och underlättar arbetet men pedagogerna har den största betydelsen enligt förskollärarna. Johansson och Pramling Samuelsson (2003) påpekar att det är pedagogernas sätt hur de presenterar den pedagogiska miljön, hur rummen är organiserade och vilken betydelse material har för barns möjlighet att utvecklas. För att barnen ska kunna hjälpa sitt eget lärande och kamratens är det viktigt att skapa en miljö som stöttar barns lärande samt tar tillvara på barns kompetens och erfarenheter.

Förskollärarna menar att den pedagogiska miljön är en avspegling av pedagogerna men att det är viktigt att ta hjälp av barnen till att forma miljön. På ena förskolan har de väggmålningar som barnen tillsammans med en förskollärare har målat efter olika teman samt utifrån barnens intresse. Båda förskolorna har teckningar upphängda och barnen återberättar efter bilderna. Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) menar att den pedagogiska miljön bör vara utformad så att barns allsidiga utveckling främjas genom lek och ett lustfyllt lärande. Viktigt att anpassa och möblera efter vad som intresserar barnen. Arnesson Eriksson (2009) anser att lekmiljöer som är fantasifulla väcker barns leklust samt kan hjälpa dem hitta lekteman. Det är centralt att barnen får vara delaktiga i att skapa nya temainspirerade miljöer.

Förskollärarna anser att barnen inte behöver plocka undan material om de skall leka med det igen då detta skapar ett avbrott. Möbler och material skall vara i barnens höjd och det är viktigt att anpassa efter barngruppen. Materialet skall anpassas efter barnens ålder, men de

(33)

33

menar även att barn är anpassningsbara med det de har. Miljön skall vara trygg och inbjudande samt att barnen ska kunna utmana sig själva, de vuxna och varandra. Trageton (i Björklid, 2005) påpekar att material ska finnas i barnens höjd för att de då inte behöver avbryta leken för att be pedagogerna om hjälp. I Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) står det att miljön i förskolan skall vara trygg, lockande samt utmana till lek. Vidare menar Skolverket att barn ska inspireras till att vilja utforska och möta vuxna som intresserar sig och samspelar med både det enskilda barnet och barngruppen. Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) menar att barnen ska ges möjlighet till skapande och att få utveckla alla sina uttrycksformer. Forskarna menar även att det är viktigt att skapa en miljö som möjliggör detta. Hur den fysiska miljön är utformad och vilken tillgång barnen har till varierande och lämpligt material har stor betydelse för barns utveckling och vilka uttrycksformer de har tillgång till.

Förskollärarna menar att det är viktigt att gå igenom med barnen vad de vill ha framme då material som inte används är ett hinder för barnen. Vidare poängterar förskollärarna att det är personalen som skapar de största hindret för barnen gällande miljö och material. Det är viktigt att pedagogerna anpassar miljön efter den aktuella barngruppen då samma miljö inte passar alla barngrupper. Ser inte pedagogerna detta kan de skapa ett hinder för barns lek och lärande. Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) anser att det är viktigt att pedagogerna är flexibla utefter barns intresse gällande material samt att de låter barnen vara delaktiga i utformning av den fysiska miljön. Åberg och Lenz Taguchi (2005) menar att genom att observera och lyssna på barnen, på vad de gör och hur de använder miljön kan pedagogerna skapa en miljö som är spännande och intressant. Vidare anser Åberg och Lenz Taguchi (2005) att det är viktigt att anpassa den fysiska miljön och material efter barngruppen. Det kan skilja från barngrupp till barngrupp vad de leker med och forskarna menar att man måste flytta runt och testa sig fram till vad som passar för den aktuella barngruppen.

De slutsatser vi kan dra utifrån studiens resultat är att förskollärarnas tid för delaktighet och medverkan i barngruppen är viktig för att skapa lekinspirerande lek och lärande miljöer för barnen.

(34)

34

6 Avslutande diskussion

Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas tankar om barns lek och lärande, förskollärarnas delaktighet i barns lek och lärande samt vilken uppfattning förskollärarna har om den fysiska miljöns betydelse för barns lek och lärande.

Intervjuerna har skett på två utvalda kommunala förskolor och resultaten är därför inte generaliserbara. Det betyder att studien enbart kan appliceras på de fem förskollärarnas uppfattning om barns lek och lärande.

När studien tog sin start var tanken att intervjua både barn och pedagoger men på grund av byte av ämne som tidigare var miljöns och materialets betydelse för barns lek och lärande, valde vi att fokusera på förskollärarnas uppfattning om barns lek och lärande. Bytet av ämnet var då vi inte hade möjlighet att följa upp vilken betydelse miljön och materialet har för barns lek och lärande, då tiden var knapp för vår valda studie. Hade tiden varit till vår fördel hade intervjuer och observationer av barnen även legat till grund för studien, vilket skulle ha givit oss ett bättre underlag för tolkning av materialet.

Kvalitativ metod är den metod som passar bäst för vår studie på grund av att vi ville skapa en bättre förståelse kring förskollärares uppfattning om barns lek och lärande. Kvalitativa metoden har varit effektiv i vår studie, då i kvalitativ metod blir frågor och svar mer utvecklade samt mer personliga, medan kvantitativ metod är mer öppen och inte lika personlig. För att få mer personliga och djupare svar valdes därför kvalitativ metod. Intervjuguiden med teman och underfrågor gav respondenterna möjligt att utveckla sina svar. Under intervjuerna och när sammanställningen av intervjuerna gjordes tycktes det att tillräckligt med följdfrågor ställts. Men i efterhand hade det kunnat ställas fler och djupare följdfrågor för att få ett bättre underlag. Under intervjuerna med kända respondenter tog de ibland förgivet att vi kände till vissa saker om deras verksamhet. Svaren blev därför inte lika utvecklade som de kunde ha blivit om de inte känt oss. Angående utförandet av intervjuerna hade det hjälpt oss om stöd hade givits kring hur man bäst intervjuar, till exempel genom praktiska övningar. En annan tanke är att intervjuerna hade kunna bli mer utvecklade om vi haft mer erfarenhet.

(35)

35

Vi anser har kunnat besvara våra frågeställningar och därmed uppnått studiens syfte som är att undersöka vilken syn förskollärare på två kommunala förskolor har på barns lek och lärande. Ett annat syfte är att beskriva hur förskollärare tänker kring barns förutsättningar för barns lek och lärande samt förskollärarnas delaktighet i barns lek och skapande av lekfulla och lärande miljöer.

Studiens resultat visar att förskollärarna anser att lek och lärande hänger ihop samt att barn lär i samspel med varandra och vuxna i lek. Lärande finns i alla situationer till exempel i att knyta sina skor. Lek är viktigt för barns allsidiga utveckling. Precis som förskollärarna anser vi att lek och lärande hör ihop. Lek och lärande är en stor del i förskolan och vi menar att det är viktigt att barnen får leka och utvecklas när de är på förskolan. Det är även viktigt att de får tid till att leka och lära både enskilt och tillsammans med andra barn och vuxna.

En majoritet av förskollärarna ansåg att det fanns mycket runt om barngruppen som tar tid från deras delaktighet med barnen. Här tänker vi att varje förskola kan gå igenom varje avdelning och se vad det är som tar tid, därefter sammanställa och eventuellt sätta in en person som jobbar mer på kontor. Den personen kan då underlätta för pedagogerna genom att ta över till exempel beställningar. I vår studie har vi märkt att tid är ett problem ute i verksamheterna. Många av förskollärarna vill vara mer delaktiga än vad de är nu. Vi tycker det är viktigt att vara delaktiga i barnens lek för att kunna hjälpa, stötta och utmana barnen. Det är även viktigt att personalen prioriterar tiden för att kunna vara mer i barngruppen.

Förskollärares organisering av miljön har den största betydelsen för att skapa de bästa förutsättningar för barns lek och lärande. Resultaten visar även att förskollärarna anser att de har viktiga uppgifter när det gäller miljö för barns lek och lärande. Även om pedagogerna har en stor betydelse för miljön är det viktigt att barnen får vara med och forma en bra miljö för dem. Förskollärarna tog upp att det är mycket avbrott i verksamheten och det är viktigt att göra något åt dem. I förskolans verksamhet finns det många avbrott och vi har märkt att det finns avdelningar där man är medvetna om detta, men inte gör något åt det. Här är det viktigt enligt oss att avdelningarna är mer flexibla gällande avbrott. Till exempel behöver inte samlingen ha en speciell tid eller äga rum varje dag. Det är viktigt att se till barngruppen, var gör de nu? kan vi avbryta? Om barnen är inne i sina lekar kan personalen skjuta på samlingen eller hoppa över den en dag och servera frukten till barnen i deras lek.

(36)

36

Något som skulle varit intressant att studera vidare hade varit att se hur barn själva ser på lek och lärande, samt kunna se likheter och skillnader på barnens och förskollärarnas svar gällande vårt syfte.

(37)

37

Litteraturlista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Arnesson Eriksson, Marie (2009). Lärande i sagans värld: om temaarbete i förskola och förskoleklass. Stockholm: Lärarförbundets förlag

Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö: en kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Barnkonventionen. 1. uppl. (2008). Stockholm: UNICEF Sverige

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red.) (2003). Förskolan: barns första skola!. Lund: Studentlitteratur

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007). "Att lära är nästan som att leka": lek och lärande i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1999). I lekens värld. 1. uppl. Stockholm: Liber

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. 2. uppl. Stockholm: Liber

Lillemyr, Ole Fredrik (2002). Lek - upplevelse - lärande i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006). Lärandets grogrund: perspektiv och förhållningssätt i förskolans läroplan. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt (red.) (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur

(38)

38

ygotski e emeno i (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur

Williams, Pia (2001). Barn lär av varandra: samlärande i förskola och skola. Diss. (sammanfattning) Göteborg : Univ., 2001

Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber

Åm, Eli (1986). Leken i förskolan: de vuxnas roll. Stockholm: Natur och kultur

Öhman, Margareta (2011). Det viktigaste är att få leka!. Stockholm: Liber

Elektroniska källor

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 140527

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet: http://vr.se 140519

References

Related documents

In engineering it is often very useful to mathematically model physical phenom- ena in order to gain insight to the problem studied, in this case flight dynamics. The reason to

användas för att identifiera och kartlägga svaga elever. De slutsatser vi kan dra är att standardiserade tester är vanligt förekommande i skolan och att lärarna verkar tycka att

Studien visar att förskollärarna tolkar sambandet mellan fri lek och lärande olika, men att samtliga var ense om att det är viktigt att stötta barn i deras lek för att de ska känna

Undersöka om glukostolerans kan förbättras och om insulinnivåer sjunker hos personer med risk för DM2 genom ökad fysisk aktivitet samt förändrade kostvanor.. Prevention of type

Medicinskt basprogram i samband med graviditet (in Swedish). Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi, 2008. Women's experiences of fetal movements in fullterm pregnancy: a

Metoden bygger på konceptet (Virtuell idrifttagning) och kan användas som stöd för att utveckla en digital tvilling till ett fysiskt system- eller arbetscell, detta görs med tanke

Således kan detta vara en anledning till att resultatet inte belyser någon form av exkludering i verksamheterna eftersom pedagogerna aktivt arbetar för att inkludera och

Frågan ska främst ställas i relation till den enskilda studentens egen skrivprocess, men också i förhållande till vilket ansvar studenten bör ta för sin text i relation till