Stödåtgärder i en yrkesgymnasieskola - IV elever reflekterar

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

15 högskolepoäng

Stödåtgärder i en yrkesgymnasieskola

IV elever reflekterar

(Supportive measures in a vocational high school/secondary school

– IV students reflect)

Rolf Dahl

Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning 90p Handledare: Ange handledare

2014-01-15

Examinator: Kristian Lutz Handledare: Lars Berglund

3

Abstract

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur två elevgrupper från gymnasiets IV program har uppfattat sin arbetsplatsförlagda utbildning (APU) samt det studiestöd som har erbjudits dem under sin skolgång. Metod som använts är intervjuer med den elevgrupp som gick sista gymnasieåret och telefonintervju med den elevgrupp som slutat gymnasiet året innan

Bägge undersökningsgrupperna var nöjda med genomförandet och upplägget med

APUn men många elever hade hoppats på att få någon slags anställning efter genomförandet, särskilt de elever som redan hade slutat gymnasiet. Många fick inte denna möjlighet och står därmed till Arbetsförmedlingens förfogande idag.

Undersökningsgrupperna hade svårt att peka ut vad som var studiestöd för dem eftersom de under hela sin gymnasietid har varit omgärdad av stöd. Nästan alla uppskattade ändå möjligheten att få mer tid på sig att genomföra sina kurser och en av grupperna både fick och uppskattade möjligheten att få hjälp av assistent i klassrummet. Några i den äldre gruppen uttryckte missnöje över att det var stökigt i klassrummet, även de som hade orsakat det. Att få möjlighet till muntliga prov och mer enskild hjälp av lärare var bland annat andra önskemål från några i undersökningsgrupperna.

Totalt sett var de flesta nöjda med gymnasieprogrammets utbildning.

5

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 7

2. BAKGRUND ... 9

2.1AVGRÄNSNING ... 10

2.2SYFTE OCH PROBLEMSTÄLLNING ... 10

3. TEORI ... 11

4 LITTERATURGENOMGÅNG ... 13

4.1STYRDOKUMENT FÖR IV OCH APU ... 15

5. METOD... 16 5.1VAL AV METOD ... 16 5.2TILLFÖRLITLIGHET ... 17 5.3UNDERSÖKNINGSGRUPPERNA ... 18 5.4GENOMFÖRANDE ... 19 5.5ETIK ... 20 5.6DATABEARBETNING ... 21 6. RESULTAT ... 22

6.1STÖDINSATSER OCH ÖNSKEMÅL GRUPP 1 ... 23

6.2STÖDINSATSER OCH SYN PÅ UNDERVISNINGEN I GRUPP 2 ... 25

6.2.1 Delanalys av stödinsatser och syn på undervisningen... 27

6.3PRAKTIKEN OCH DESS EFFEKTER GRUPP 1 ... 29

6.4 PRAKTIKEN OCH DESS EFFEKTER GRUPP 2 ... 32

6.4.1 Delanalys av praktiken och dess effekter ... 35

7. DISKUSSION ... 38

7.1 METODDISKUSSION ... 39

7.2 SPECIALPEDAGOGISK DISKUSSION ... 39

7.3 FORSKNINGSFÖRSLAG... 40

7.4 ANALYS AV ELEVERNAS BETYG PÅ SKOLAN ... 41

7

1. Inledning

Alla som följt de olika mediernas debatt om den svenska skolan idag har inte kunnat undvika att höra eller läsa att den svenska skolan har problem med att få eleverna godkända på sina kurser. Många är eleverna som underpresterar i skolan, både i grundskolan och i gymnasieskolan. Olika pedagogiska insatser sätts in för att få så många elever som möjligt godkända på de olika kurserna. Det är förstås besvärligast för elever som är svagpresterande av olika anledningar. Så har det alltid varit. Denna grupp har antagligen ökat i antal på senare år eller så har de inte upptäckts i tid för att bli hjälpta.

På frågan om varför skolresultaten har försämrats i den svenska skolan från slutet av 90-talet fram till idag säger f.d. skolminister (1998-2002) Ingegärd Wärnersson (S) att det handlar främst om resurser. Man har blivit så mycket bättre idag på att ta fram diagnoser på elever men att det sedan fattats resurser att rätta till de svaga resultaten. Jan Björklund skolminister (FP) från 2006 till idag säger istället att orsaken är att den svenska skolan inte är tillräckligt kunskapsorienterad och att lösningen på detta är att snabbt identifiera de elever som riskerar att inte nå upp till målen och sen sätta in extra stöd så att de når hela vägen (Bergling, Nejman 2012-09-25).

Peter Fredriksson professor i nationalekonomi menar att utbildningsklyftan ökar bland unga i Sverige. Andelen 20-30 åringar med grundskolan som högsta utbildning har ökat långsamt. Allt fler blir underkända i slutbetyget från grundskolan och skillnaderna ökar mellan de som har goda respektive dåliga förutsättningar (Leijnse, 2013-06-02).

Fredrikssons resultat får medhåll av PISA (Programme for International Student Assessment) som är en internationell studie som undersöker i vilken grad utbildningssystemet bidrar till att femtonåriga elever är rustade att möta framtiden. Studien genomförs var tredje år i 65 länder (både OECD-länder och icke OECD-länder) och undersöker tre kunskapsområden i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. PISA lägger stor vikt vid att eleverna har förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang, kunna förstå processer, tolka och reflektera över information samt lösa problem. Syftet med PISA undersökningarna är bl.a. att förse politiker med empiriska statistikunderlag. Genom undersökningen kan varje land upptäcka svagheter respektive styrkor och jämföra sig med en konkurrerande omvärld.

8

PISA:s studie från 2009 där läsförståelse var ett huvudområde visar resultaten att svenska femtonåringars läsförståelse har försämrats och var i nivå med OECD genomsnittet. Tidigare har Sverige alltid presterat över OECD-snittet. ”Nästan en femtedel av de svenska eleverna når inte upp till basnivån i läsförståelse”. Andelen elever som inte nådde upp till basnivån har från år 2000 fram till 2009 ökat från 13 % till 18 %. Pojkarna har tappat mer än flickorna och allra mest har de svagpresterande

pojkarna tappat (www.skolverket.se/statistik).

Det finns idag politiska, samhällsekonomiska ambitioner i samhället där man inte vill acceptera att elever får underkända betyg eftersom det i förlängningen innebär att ungdomarna får det svårare att hävda sig på arbetsmarknaden eller att komma in på vidare studier efter gymnasiet. Det blir kostsamt för samhället helt enkelt.

Mitt syfte med denna uppsats är att förutsättningslöst ta reda på ett antal elevers uppfattningar om hur de har upplevt sin skolgång. Jag vill inte ställa upp någon hypotes då jag inte har någon kännedom om vad de kommer att berätta för mig utan jag vill utifrån några frågeställningar få inblick i deras tankar och uppfattning.

En hypotes kan betraktas som ett slags preliminärt svar på en frågeställning i form av ett logiskt antagande eller en välgrundad gissning. Att utgå från frågeställningarna när arbetet ska redovisas utan någon hypotes betyder att tillgången på stöd på tidigare kunskap eller forskning är svagare. Med frågeställningars hjälp kan man gå rakt ut och fråga sig ”hur ser det ut”? (Backman, 1998).

Min undersökning riktas in på hur elever uppfattar specialpedagogiska insatser och åtgärder som t ex extra hjälp på lektioner, praktik, små klasser m.m. som görs på gymnasieskolan. I arbetet har jag även undersökt vilken betydelse praktiken (APU:n) har haft för eleverna. Även utökad praktik som tillämpas på skolans program är ett specialpedagogiskt verktyg som kan användas när skolans teoretiska undervisning inte fungerar. Mycket tid satsas på att ge eleverna praktik i näringslivet på de yrkesrelaterade programmen för att öka möjligheterna för ett inträde på arbetsmarknaden. Andra insatser är förlängd studietid för att klara av de nationella kurserna med hjälp av små undervisningsgrupper och individuellt anpassade scheman m.m.

9

2. Bakgrund

Programmet på den gymnasieskola som har undersökts kallas idag för individuellt

alternativ och har många likheter med det välkända IV programmet som håller på att

fasas ut fram till 2013/14 (det individuellt valda programmet (IV) var det program som många elever placerades på när de inte kom in på ett nationellt program).

Eleverna på detta individuella alternativ kan välja att läsa ett år och läsa in grundskolans underkända kärnämnen för att sen söka in på ett nationellt program. Om inte detta lyckas kan eleven fortsätta med årskurs 2, 3 och till och med årskurs 4 som ett extra år i speciella fall på detta program och därefter få ett samlat betygsdokument när de slutar gymnasieskolan. Det samlade betygsdokumentet betyder att eleverna inte får en fullständig gymnasieexamen eftersom de läser ett reducerat program. Inom programmet läser eleverna dels kärnämneskurser och karaktärs-ämneskurser inom handel eller restaurang med utökad kurstid. I utbildningen ingår praktik APU två dagar i veckan i tredje årskursen som är kopplad till programmet.

I skolans/programmets kvalitetsrapport går det att utläsa att programmet tar emot elever som har stora kunskapsluckor med sig i bagaget. De har långsam inlärningstakt och stort behov av särskilt stöd. Många har även lässvårigheter som dyslexi eller andra funktionsnedsättningar i större eller mindre grad. I samma skrivelse står det även att skolan ska ha fokus på varje enskild elevs förutsättningar.

Stöd som ges till denna grupp av elever är:

 Utökad kurstid för att hinna klara kurserna

 Små undervisningsgrupper ca 10 -15

 Hjälp av assistent i klassrummet efter behov

 Schemalagd läxhjälp

 Reducerat studieprogram efter utredning

 Hjälp och stöd från kurator, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare (SYV)

och specialpedagog

 Tekniska hjälpmedel för att läsa och skriva

Man kan nästan säga att hela gymnasieprogrammet är ett åtgärdsprogram med olika stödjande insatser.

10

2.1 Avgränsning

Arbetet omfattar en undersökning med hjälp av intervjuer som gjorts på en gymnasieskola i Skåne län där. För arbetsuppgiften har jag valt ett gymnasieprogram med IV inriktning med elever från två olika klasser och olika årskullar som har speciella behov med långsammare inlärning och med yrkespraktik inom handel och media som ett omfattande inslag i utbildningen.

2.2 Syfte och problemställning

Syftet med arbetet är att ta reda på IV-elevers uppfattning om deras APU, deras olika slags stöd som erbjuds eller har erbjudits dem under skolgången.

Frågeställningar:

A Tycker eleverna att rätt stödinsatser har satts in och anser de att de varit tillräckliga? B Vilken syn hade eleverna på sin utbildning i stort?

C Hur uppfattas praktiken av eleverna?

D Vilka effekter har praktiken haft för eleverna för att kunna knyta kontakter med arbetslivet?

11

3. Teori

Praktik i olika former inom gymnasieskolans yrkesprogram har alltid varit en viktig del i elevernas utbildning. Begreppet praktik kan innebära olika saker i olika sammanhang. Praktik kan förknippas med APU, APL, lärlingsutbildning, arbetsmarknadspraktik, Prao, m.m. Gemensamt för alla namnen är att man praktiserar på en arbetsplats för att lära sig olika saker som har med yrkets karaktär att göra. I gymnasieskolan är det APU/APL som gäller för de yrkesrelaterade utbildningarna. APL som står för (arbetsplatsförlagt lärande) tränger undan begreppet APU (arbetsförlagd utbildning) helt och hållet höstterminen 2013.

Forskning om lärande och utveckling inom arbetslivet är mycket omfattande med tillgång till många forskningsinstitutioner och vissa delar av denna forskning kan med fördel föras över till skolans yrkesutbildningar.

Vygotskij skapade ett begrepp som benämnt Zone of proximal development (ZPD) som är en teori om att all form av lärande sker i form av samband med aktiviteter och är djupt integrerat i kulturella och sociala sammanhang och att utvecklingen i lärandet sker i språng. För att kunna göra dessa kunskaps/färdighetssprång är den lärande i behov av hjälp och stöd. ”Med hjälp och stöd av någon eller några kan en individ genomföra arbetsuppgifter som han eller hon inte klarar av att göra ensam. Kort sagt, ZPD är skillnaden mellan något som man ännu inte kan göra ensam men kan göra med hjälp av andra”(Strandberg, 2006).

Ett annat begrepp inom arbetslivsforskningen är ”legitimerande situerat lärande”. Med det menas att allt lärande i arbetslivet är knutet till praktiska och konkreta erfarenheter från arbetslivet. Det går ut på att man ska delta i situationer som uppstår i en arbetsprocess och lära sig att agera utifrån detta. Forskningen visar att om man deltar långsamt så får man så småningom tillträde till verksamhetens inre krets eller cirklar. I början rör sig nybörjaren lite i periferin och gör enklare arbetsuppgifter för att senare få pröva på svårare uppgifter (Lave/Wenger, 1991).

Dewey som är en ikon inom utbildningsteorin och som bl.a. blivit känd för begreppet ”Learning by doing”, ansåg att det var av yttersta vikt för ungdomar att göra saker rent praktiskt i rätt arbetsmiljö för att kunna utvecklas i det praktiska arbetslivet. Deweys pragmatiska kunskapssyn innebär att kunskap måste komma till användning för att bli

12

meningsfull för den som ska lära sig. Eleven måste ges tillfälle att få prova och att experimentera. Individens intresse och aktiviteter är det viktiga för ett målinriktat arbete. Dessutom ser Dewey skolan som en plats där man utöver kunskap även ska ge en social medvetenhet till eleverna. Eleverna ska kunna omsätta sina kunskaper från skolan till sin arbets-/praktikplats. Viktigt i sammanhanget är att man utgår från elevens egen förståelse och erfarenhet. Det kan röra sig om allt från enkla förhållningsregler som att förstå att det är viktigt att komma i tid, till att tillsammans med anställda lösa praktiska uppgifter på sin arbetsplats (Westerlin, 2006).

APU/APL ingår som en obligatorisk del i elevernas utbildning på yrkesprogrammen och därmed också i min studie men kan även ingå som en stödåtgärd när inte skolans undervisning av någon anledning inte fungerar för eleven. Andra stödåtgärder kan vara utökad kurstid, reducerat studieprogram, tekniska hjälpmedel för att läsa och skriva,

små undervisningsgrupper, schemalagd läxhjälp, assistenthjälp, stöd från

specialpedagog, kurator, skolsköterska och SYV m.m.

John Hattie är utbildningsforskare och upphovsman till boken Visible Learning (2009). Boken är en omfattande analys av olika påverkansfaktorer på elevers studieprestationer. Hattie utvecklade en teori eller metod som kan rangordna positiva och negativa effekter på elevernas studieresultat. I studien deltog 80 miljoner elever och är baserad på 50 000 studier. Syftet som Hattie hade med studien var att få fram en sammanhållen idé om vad som är viktigt för att kunna förklara elevernas studieresultat, både negativa och positiva resultat. Undervisning är en av Hatties huvudgrupper i analysen och i undervisningskategorin är faktorn; ”mångsidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd”, den faktor som har den näst största positiva påverkan på elevernas studieresultat (Hattie, 2009).

13

4 Litteraturgenomgång

”Individuella programmet, IV, intar en särställning i det svenska utbildningssystemet genom att ha en hög andel av gymnasieeleverna”. IV är tänkt som ett övergående program eftersom eleverna inte är godkända för ett nationellt program. Efter ett år på IV är det tänkt att eleven ska söka in på ett nationellt program. I många skolor har man förlängt IV-tiden till treåriga IV-program av praktiska skäl. Eller som Sandell (2007) skriver: ”Att IV finns är relaterat till att kommunerna har skyldighet att ge alla elever gymnasieutbildning. Det är alltså inte ett program man söker, utan ett program man hamnar på”.

Specialpedagogiska stödåtgärder har blivit ett naturligt inslag i det individuella programmet för att hjälpa eleverna till godkända betyg i främst kärnämnena. Hur omfattande stödåtgärderna är beror på vilken kommun eller skola man går i. En del i denna studie handlar om hur eleverna på den undersökta skolan uppfattar eller värderar de stödåtgärder som de får eller blir erbjudna.

Intressant är att ta del av en doktorsavhandling (Groth, 2007) från Luleås tekniska Universitet som handlar om elevernas uppfattningar om specialpedagogiska insatser. I avhandlingen intervjuas elva elever och de flesta var från nionde årskursen. Syftet med studien var att beskriva elevernas uppfattning och betydelse av de specialpedagogiska stödåtgärderna vad gäller deras lärande, självbild och självvärde. I resultatet/analysen framgår att den specialpedagogiska strukturen påverkade eleverna i något negativ riktning vad gäller deras självvärde och självbild i skolsammanhang i kombination med annan problematik. Däremot så uppfattar eleverna till övervägande del det specialpedagogiska stödet som bra för deras lärande. Undantaget var två elever som hade uppfattningen att det var stökigt i den lilla resursgruppen och att nivån var för låg vad gäller lärandet. Sammanfattningsvis var de specialpedagogiska stödåtgärderna i studien svagt negativ för elevernas självvärde och självbild på grund av tidigare skolmisslyckanden men stödåtgärderna var klart positiva för elevernas lärande med något enstaka undantag. Studien tar även upp stämpling och utanförskap som ett resultat av den studerade specialpedagogiska åtgärdsstrukturen men denna negativa tendens kunde i viss mån kompenseras av pedagogernas insatser och ambitionsnivå.

14

Nelson (2007) har i sin studie; Stödåtgärder i grundskolan – gymnasieelever reflekterar, intervjuat elever i gymnasieskolan som tagit emot stödåtgärder i grundskolan (årskurs 9). Resultatet från den studien visar att alla intervjuade elever hade tagit emot mycket stöd i skolan och var väldigt tacksamma för detta. Samtidigt ansåg de flesta av dessa elever att det hänger mycket på dem själva om de ska lyckas i skolan (Nelson, 2007). Konsekvensen av att gå på det program som detta arbete behandlar har inneburit att eleverna oftast inte får behörighet att läsa vidare till högre utbildning om de inte läser upp vissa saknade nationella kurser på Komvux efter avslutad skola. Detta kan tyckas som negativt men behöver kanske nödvändigtvis inte vara fel för den enskilda eleven om syftet med studierna är att söka och ta ett jobb istället för att läsa vidare på andra högre utbildningar. Mycket tid och energi läggs på just praktiken inom programmet för att få eleverna att bli anställningsbara och underlätta för eleverna att få kortare eller längre anställningar.

I C-uppsatsen Individuella programmet – för vem och till vad skriven av Igglund och Svensson (2006) beskriver hur viktig övergången är från utbildning till arbetslivet i form av praktik i ungdomarnas liv. Eleverna känner ofta ett behov av att snabbt komma ut i arbetslivet och att gymnasiebetyg och högskolebehörighet betyder mindre för dem. I sin studie påpekar Igglund och Svensson att merparten av IV eleverna anser att praktiken har en stor betydelse i strävan att komma vidare.

Westerlin (2006) har i sin studie försökt att beskriva hur viktig länken är mellan skola och näringsliv när det gäller arbetsplatsförlagd undervisning. Hon menar att det är viktigt att var öppen och klargöra vilka förväntningarna är på både elever, lärare och mottagande praktikplatser för att praktiktiden ska bli framgångsrik. I sin slutsats skriver Westerlin att

”Överlag ger eleverna uttryck för att bli väl mottagna på arbetsplatsen. Det rör sig om ungdomar som ännu inte har någon större erfarenhet av arbetslivet. Att varligt introducera eleverna i arbetslivet kan innebära att de använder alla sina sinnen för att ta in så mycket information som möjligt om arbetsplatsen. De hinner sannolikt inte smälta alla intryck på en gång, de är ju starkt fokuserade på att lösa sina projektarbeten. Men genom att peka på möjligheten till information och ge dem en begreppsapparat så kan de i egen takt ta till sig och reflektera över intrycken. På sikt kan det vara ett stöd för ungdomarna när de ska välja inriktning på yrkeskarriären. En av skillnaderna mellan utbildning i skolan och på arbetsplatsen är att på arbetsplatsen ser man en direkt tillämpning av kunskaperna i vardagen. Avståndet mellan att lära och att göra är kort” (Westerlin, 2006 s 47).

15

En utvärdering har gjorts av Flygare (2000) som belyser praktikens betydelse i utbildningen. I sin utvärdering som utgår från ett IV projekt i en skola i Norrköping och som skulle leda till att man varvade studier med praktisk verksamhet på arbetsplatser. Att projektet blev en framgång berodde enligt Flygare på att:

1. Eleven får utveckla sin sociala kompetens. Att få arbeta och umgås med vuxna utvecklar ungdomar på ett positivt sätt.

2. Ungdomar kan få uppskattning för andra kunskaper och färdigheter i arbetslivet som inte har uppmärksammats i skolan.

3. Ungdomarna får en yrkesutbildning som direkt kan resultera i en anställning.

4. I samarbetet med skolpersonal skapas motivation och självförtroende och som i sin tur skapar större förutsättningar för framgång.

5. Ungdomarna har nu fått något att ”förlora”. Alltså är det värt att kämpa lite extra. 6. Ungdomarna hittar ett ”realistiskt” lärande som också främjar motivationen.

4.1 Styrdokument för IV och APU

I Skolverkets rapport nr 93 (1996) beskrivs det individuella programmets roll i gymnasieskolan. Rapporten visar på att IV integreras alltmer i gymnasieskolan men att avsaknaden av riktlinjer för IV i kommunerna försvårar utarbetandet av måldokument i skolan. Skollagen fastslår att det individuella programmet ska följa en studieplan som fastställs av styrelsen för utbildningen men denna plan följs inte alltid av alla kommuner. Elevernas studieplan är ofta ett val mellan olika kurspaket som är uppbyggda av kurser/ämnen och praktik i olika former och variationer. Studien visar också på att en del kommuner kan erbjuda mer individuella lösningar till eleverna inom det individuella programmet.

I Gymnasieenhetens direktiv (2011) som riktas till landets kommuner står att läsa att utbildning i skolan och den arbetsförlagda utbildningen ska tillsammans bilda en helhet som motsvarar programmets mål. I programmålen för till exempel Handels- och Administrationsprogrammet kan man läsa att den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen är viktig för att knyta ihop praktik med teori. Vidare kan elevens erfarenhet från praktikplatsen utnyttjas i skolan och vice versa. När eleven praktiserar kan hen lära sig hur miljön ser ut på en arbetsplats, vilka krav som ställs och vad arbetet innebär för ett eventuellt yrkesval (Skolverket, 2013).

16

5. Metod

I detta avsnitt kommer jag att resonera kring metodfrågor och om etik och tillförlitlighet. Jag kommer också att beskriva vilka undersökningsgrupper som har använts och på vilket sätt som jag praktiskt har utfört undersökningen.

5.1 Val av metod

Jag har valt en kvalitativ ansats för mitt arbete men vad är skillnaden mellan kvalitativa och kvantitativa ansatser för att redovisa forskningsresultat?

Den kvantitativa ansatsen används ofta i statistiska mätningar. Ofta handlar det om att kunna hantera större antal data och kunna presentera resultaten på ett mer matematiskt sätt med siffror. Databearbetningsmetoden används flitigt i t ex enkätundersökningar. Den kvalitativa ansatsen används när man vill få fram enskilda verbala formuleringar från personer d.v.s. man använder sig inte av siffror eller tal i denna metod (Kvale, 1997).

Den kvantitativa ansatsen syftar oftast till att kunna göra generaliseringar, medan kvalitativa vill visa och ge exempel på variationen av uppfattningar hos en mera begränsad grupp individer. Detta innebär också att forskaren gör mer subjektiva tolkningar av kvalitativa data. Metodvalet kan alltså sägas vara starkt kopplat till undersökningens syfte och om avsikten är att förklara och förstå (Kvale, 1997)..

Jag valde en kvalitativ ansats. För det första var mina undersökningsgrupper små i antal vilket omöjliggör en kvantitativ ansats som kräver ett numeriskt större antal personer. Vidare var tillgängligheten en klar fördel för en kvalitativ ansats. Många av mina intervjupersoner var på plats på den skola jag arbetade på. Med en kvalitativ ansats är det också lättare att använda sig av bredare frågeställningar som man kan följa upp med kompletteringsfrågor. Detta är viktigt då det är lätt att missförstå vissa frågor eller undersökningsdeltagarna kanske inte alls förstår frågan.

Meningen med den kvalitativa forskningsintervjun är bl. a. att försöka förstå innebörden av vad den intervjuade säger/beskriver och förstå meningsinnehåll hos viktiga teman i den intervjuades verklighet. Ett annat mål är att erhålla nyanserade beskrivningar av den intervjuades livsvärld. I intervjuanalysen är meningskoncentrering en metod, vilket jag

17

har använt mig av, som innebär att längre intervjutexter har fått kortare och koncisare formuleringar (Kvale, 1997).

5.2 Tillförlitlighet

En intervju är en slags scen som byggs upp av kunskap från samspelet mellan intervjuperson och intervjuare. Intervjupersonen bör få en kort bakgrund till varför intervjun äger rum och vad som är syftet med den. Vidare bör intervjuaren klargöra för hur dokumentationen går till i form av inspelningsapparater och andra anteckningar. Intervjupersonen vill säkert veta något om intervjuaren, vem han/hon är, varifrån kommer personen etc. Allt detta görs för att skapa en bättre kontakt och mindre oro inför situationen. Det är viktigt att situationen är avspänd för att intervjun ska bli bra för bägge parter. Efter intervjun är det även lämpligt att när bandspelaren är avstängd att checka av om det är något mer intervjupersonen ville säga och som man hade tänkt säga men inte fick fram av någon anledning (Kvale, 1997).

Jag hade undervisat alla något av åren som de läste/läser på skolan. Vad som gjorde mig lite osäker var valet av grupp d.v.s. att jag kände de jag skulle intervjua. Hur skulle det påverka vad som sades i intervjun? Att jag var känd för de intervjuade kan vara både en nackdel och en fördel. Nackdelen är naturligtvis att man kanske inte vågar vara helt ärlig eller tycker det är pinsamt av någon anledning när man ska säga vad man tycker. Fördelen kan kanske vara att man känner sig trygg med intervjuaren eftersom man känner honom. Kanske att man öppnar sig mer när man känner personen som man blir intervjuad av?

I mina intervjusituationer upplevde jag att allt var naturligt för mina intervjupersoner. Alla kände till mig väl, intervjun handlade ju om deras reflektioner under studietiden och intervjuerna fördes i deras egen miljö på skolan (Denscombe, 2000; Bell, 2000). Även i fallet med telefonintervjuerna blev det en ganska naturlig situation eftersom alla kom ihåg mig väl. Det var ju inte så länge sedan de hade gått i skolan. I en av telefonintervjuerna var personen något fundersam över varför just han/hon blev tillfrågad, men det är väl ganska naturligt att man kan känna så. När jag hade förklarat orsaken var det inga problem längre.

18

Det faktum att den äldre elevgruppen har varit ifrån skolan ett tag måste vara en bidragande orsak till att man har glömt vissa saker eller man kanske inte kommer ihåg så väl hur det egentligen var. Minnet suddas lätt ut med tiden. Detta kan påverka tillförlitligheten i uppfattningen negativt.

5.3 Undersökningsgrupperna

De två elevgrupper från IV programmet som jag undersökt går i årskurs tre 2012/13 på gymnasiet och en andra elevgrupp som gick ut skolan våren 2012, året innan. Anledningen till att jag vill undersöka två olika klasser är att grupperna är relativt små i elevantal och att jag måste välja ut eleverna genom lottning. Elevantalet är tio i gruppen som går i årskurs 3 och elva elever som redan har avslutat sin skola. Dessutom är det intressant att jämföra två olika årsgrupper speciellt som att den ena klassen har avslutat sin gymnasieutbildning.

Gemensamt för de två undersökningsgrupperna är att de har inlärningssvårigheter i form av dåliga svenskkunskaper, långsam inlärning och dåligt självförtroende. Sen har en del av eleverna dessutom dyslexi av varierande grad och även andra diverse svårigheter i sitt bagage som t ex dålig social anpassningsförmåga och dåligt uppförande/beteende. Målet med de teoretiska studierna har varit att få godkänt betyg i engelska, matte och svenska och i karaktärskurserna handel och media. Tredje och sista läsåret tillbringas mycket tid till arbetsplatsförlagd utbildning (APU) utanför skolan för en förberedelse inför arbetslivet efter avslutad utbildning.

I studien för de som går tredje årskursen ingår totalt 7 elever, 2 pojkar och 5 flickor och antalet i den andra gruppen som slutat skolan är sammanlagt 6 personer, 4 pojkar och 2 flickor. Planen var att även få 7 intervjupersoner till gruppen som slutat skolan men det blev för svårt och tidsödande så jag fick nöja mig med 1 person mindre i denna grupp. Åldern på eleverna ligger för årskurs 3 mellan 18 – 20 år och ett år mer för de som slutat skolan.

19

5.4 Genomförande

Urvalet har gjorts genom lottning genom att lägga alla elevers namn i form av en papperslapp i ett kuvert. Därefter har dragning gjorts i två omgångar med två olika kuvert för de olika elevgrupperna. Sju elever har dragits från gruppen som har slutat skolan och sju elever har dragits från gruppen som går i tredje årskursen.

I gruppen med tredje årskursens elever har jag använt mig av röstminnesbandade intervjuer (tidslängd mellan 20-40 min) och med gruppen elever som har slutat skolan har jag använt mig av telefonintervjuer (mellan 20-30 min) då det är svårigheter att kunna genomföra intervjuer med elever som har slutat skolan, eftersom de är utspridda på olika ställen. Det skulle helt enkelt ta för lång tid att genomföra intervjuer med personer som befinner sig på geografiskt olika ställen. I de fall då jag inte kunnat nå eller få tag i eleven har jag dragit en ny elev från kuvertet. När det gäller gruppen som går tredje årskursen var det relativt enkelt att få eleverna att ställa upp för en intervju om vi gjorde det på undervisningstid. Detta var ett villkor som alla hade. Jag misstänker att ryktet hade spridit sig i klassen att det gick att få göra intervjuerna på deras arbetstid vilket gjorde att intervjuerna tog en hel del tid att genomföra eftersom jag själv hade andra schemalagda arbetsuppgifter att sköta. Det tog över två månader att få tid till att genomföra alla intervjuerna vilket var mer än vad jag hade beräknat. Intervjuerna gjordes i elevernas egen skolmiljö i ett ostört rum. Alla elever i gruppen som fortfarande gick kvar i skolan och som jag hade lottat fram, ställde upp för intervju (efter viss bearbetning och uppvaktning) vilket var ett bra resultat.

Svårare var det med gruppen som hade tagit studenten. I denna grupp fick jag nöja mig med sex personer. Svårigheten låg i att få tag i personerna på telefon. Många hade bytt ut sina mobilnummer så jag fick ibland fråga om de hade kontakt med varandra och på den vägen få tag i rätt telefonnummer. Det visade sig att de inte hade så mycket kontakt med varandra så det momentet blev också lite tidskrävande. I denna grupp fick jag byta ut vissa personer eftersom de inte gick att få tag på utan tidskrävande undersökningar. När jag väl hade fått tag i dem var flertalet mycket tillmötesgående och glada över att jag hade tagit kontakt med dem. Svaren jag fick från de som slutat skolan var betydligt mer kortfattade till sin karaktär. Svaren blev mindre utförliga och uttömmande från denna grupp jämfört med den andra. Att tala med någon via telefon istället för öga mot öga i en intervju är en avsevärd skillnad i vad man kan få ut ur en direkt intervju. Det

20

förstår nog de flesta men det kan finnas fler orsaker. Det faktum att den äldre elevgruppen har varit ifrån skolan ett tag måste också vara en bidragande orsak till att man har glömt vissa saker eller man kanske inte kommer ihåg så väl hur det egentligen var. Minnet suddas lätt ut med tiden.

5.5 Etik

Intervjuer kan vara etiskt problematiska då ämnet som behandlas kan vara av känslig karaktär. Det kan handla om vad som händer med t ex en bandad intervju och hur bandet hanteras eller förvaras (Kvale, 1997)). För att lugna de som har accepterat att bli intervjuade har jag informerat intervjupersonerna om att alla namn har byts ut till fiktiva namn för att ingen elev ska kunna identifieras och att alla röstminnesbandade upptagningar kommer att raderas efter slutförd examination.

Intervjuerna är inspelade på en Ipad som bara jag har haft tillgång till. Ipaden har även ett lösenord som innebär att utomstående inte kan komma åt innehållet. I gruppen som jag intervjuade via telefon var jag tvungen att skriva ner deras svar på papper och förvara på ett säkert sätt. Alla intervjuerna är godkända av eleverna och alla är fyllda 18 år eller mer och är därmed myndiga.

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning

förespråkar fyra grundläggande individkrav när man gör forskningsrelaterade intervjuer (Göteborgs Universitet, 2013). Dessa fyra krav är:

1. Informationskravet: Forskaren informerar om syftet med undersökningen och deltatagandet är frivilligt och deltagaren har rätt att avbryta sin medverkan. 2. Samtyckeskravet: Forskaren inhämtar samtycke av deltagare eller deltagares

vårdnadshavare. Deltagaren har rätt att utan konsekvenser avbryta pågående undersökning.

3. Konfidentialitetskravet: Personal som tar del av etiskt känsliga uppgifter om enskilda, identifierade personer bör skriva under en förpliktelse om

tystnadsplikt. Etiskt känsliga uppgifter av identifierade personer ska avrapporteras så att utomstående ej kan identifiera dessa personer.

21

4. Nyttjandekravet: Insamlade uppgifter får ej lånas ut, varken för kommersiellt bruk eller för andra syften. Personuppgifter insamlade för forskningsändamål får inte användas för beslut som påverkar den enskilde inom t ex vård,

tvångsintagning etc. utom efter medgivande från den berörda.

Dessa fyra forskningsetiska principer har varit grundläggande krav vid genomförandet av min studie.

5.6 Databearbetning

Det finns olika metoder för att analysera en kvalitativ intervju. En kvalitativ forskningsintervju ska försöka beskriva så rättvist som möjligt den verklighet som intervjupersonen uppfattar den på. Kvale (1997) beskriver olika metoder för att analysera intervjuer. En av metoderna är meningskoncentrering som innebär att långa texter kan förkortas till koncisa meningar på uppfattningar som är viktigt i sammanhanget att belysa. En annan analysmetod är ad hoc som är den vanligaste metoden för att analysera och bearbeta en kvalitativ intervju. I denna metod kan man fritt växla mellan olika tekniker beroende på vad och vilka fenomen eller attityder som dyker upp i ett intervjumaterial. Man kan t ex genom ad hoc metoden friare göra tolkningar av fenomen och yttranden, mönster som uppkommer i intervjumaterialet (Kvale, 1997). I min studie tänker jag utnyttja bägge dessa analysmetoder.

22

6. Resultat

I redovisningen har jag valt att skilja på de två årsgrupperna för att senare i delanalyser kunna jämföra resultaten från intervjuerna. Jag utgår från de svar jag fått från intervjuerna och börjar med gruppen som fortfarande går kvar på skolan för att sedan fortsätta med grupp 2. Intervjufrågorna finns redovisade på bilaga 1 och jag utgår från mina frågeställningar i intervjuguiden när jag redovisar resultaten.

Frågeställningar som beskriver stödinsatser och önskemål (A och B):

A Tycker eleverna att rätt stödinsatser har satts in och anser eleverna att de varit tillräckliga?

B Är man missnöjd med något?

Frågeställningar som beskriver praktiken och dess effekter (C och D): C Hur uppfattas praktiken av eleverna?

D Vilka effekter har praktiken haft för eleverna för att kunna knyta kontakter med arbetslivet?

Jag delar upp frågeställningarna i två delar. Den första delen behandlar de frågor som besvarar frågorna 1-5 och som behandlar frågeställningarna A och B, om rätt stödinsats har satts in och om de är tillräckliga plus vilken syn hade eleverna på sin utbildning i stort?

Den andra intervjudelen behandlar de frågor som besvarar frågorna 6-15 och som besvarar frågeställningarna C och D, om hur praktiken uppfattas och vilka effekter den haft för att knyta kontakter med arbetslivet.

23

6.1 Stödinsatser och önskemål grupp 1

Mina

Mina som är en mycket tystlåten tjej tycker att hon fått mycket hjälp av lärarassistenten som varit med på lektionerna. Hon föredrar att göra skriftliga prov och vill allra helst jobba med självstudier i svenska och engelska för att det fungerar bäst för henne. I övrigt är Mina nöjd med skolan och inget annat verkar fattas henne i studiesituationen.

Songa

Songa som är en livlig tjej tycker att hon har svårt med att koncentrera sig men har fått hjälp av assistent på lektionerna. ”Jag skulle vilja att alla lärare satte sig ner med oss elever och hjälpa till tills vi har löst uppgiften som vi har problem med”. Songa kommer lätt efter sina klasskamrater om hon inte förstår sin uppgift. Vidare tycker hon att lärarna skulle ställa högre krav på eleverna så att de kan nå högre betyg när de slutar skolan. Det var många lärarbyten sista året och det har haft en negativ påverkan enligt Songa med mindre hjälp och krav från lärare.

Marika

Marika är en tystlåten och försynt tjej som fick mycket stöd och hjälp de två första åren i form av mer tid för att göra prov, att få frågor upplästa vid provtillfällen och få textmaterial inläst på ett USB minne. Detta sista läsår fick Marika mindre hjälp av assistent vilket har inneburit lite sämre studieresultat enligt henne. Överlag är hon ändå nöjd med hjälpen och undervisningen men ” det är klart att jag hade fått bättre betyg om jag hade fått lika mycket hjälp det här sista året som de två första åren”. Hon föredrar enskilda och självständiga uppgifter och muntliga prov eftersom hon har svårt för att läsa och skriva. Hon anser att detta nog har höjt betygen en del.

Sigge

Stödet för Sigge som är en lugn kille har bestått av att lärare och assistenter har ”coachat och pushat” honom så att han har kommit igång med sina arbetsuppgifter eftersom han har svårt med koncentrationen ”Jag har som du vet svårt med koncentrationen” säger han spontant. Han lyssnar mycket på musik med hörlurar när han löser sina uppgifter. Egentligen har han inte svårt för skolan bara svårt för att koncentrera sig.

24

Han önskar att de inte fick så mycket tid på sig att slutföra sina uppgifter därför att lärarna ofta inte hinner med alla kursmoment och därför inte hinner slutföra kurserna. Han vill även ha fler prov fast att han egentligen hatar prov. Anledningen till detta är att han menar att det är genom proven som man lär sig och kommer ihåg kunskap.

Mario

Mario som är en mycket lugn kille har varit nöjd med den hjälp han har fått. Han tycker att programmet har varit bra för honom med lugnt tempo, små klasser och att man fått lång tid på sig för att kunna slutföra arbetsuppgifterna. I grundskolan gick han i specialklass och i särskolan.

Kritik: Han tycker att i kärnämnena ska alla läsa grundskolekurserna i lugnt tempo och att de som är duktiga ska kunna få svårare uppgifter. Kärnämneslärarna går för snabbt fram vilket resulterar i att alla inte hänger med. Han tycker att lärarna ska ha högre krav på sina elever men att alla ska börja på låg nivå för att därefter höja kunskapsnivån succesivt. Vidare tycker han att alla ska ha samma skolböcker och så är det inte idag, utan eleverna har många olika böcker och det gör lärarna lätt förvirrade. Lärarna får då svårt att förklara utifrån den kunskapsnivån som eleverna befinner sig på. Av naturliga skäl har det därför blivit svårt för lärarna att ha gemensamma genomgångar när eleverna kunskapsmässigt befinner sig på olika nivåer. Han ifrågasätter också om alla elever verkligen får de kunskaper som de behöver när undervisningen blir så splittrad för lärarna.

Bedömningen av eleverna är O.K. för det mesta men inte alltid fortsätter Mario. Det brister speciellt i kärnämnena, för vissa elever har svårt för skriftliga prov och bör då erbjudas muntliga prov och tvärtom för de som har svårt för att prata inför andra människor. Han har själv inte problem med detta men har sett många av hans kompisar som har stora svårigheter med detta. Han fortsätter ”Jag kan se kamrater i korridoren som har ångest när de ska skriva eller prata vid provtillfällen. De blir deprimerade av att bli påminda om deras svårigheter i skolan”. ”Eftersom han tidigare har gått i särskola så tycker han att vissa lärare har bedömt honom som en särskoleelev och det tycker han är orättvist. Det sitter en slags särskolestämpel på honom menar han. Denna stämpel har han haft under hela sin skoltid och inte förrän detta läsår har hans situation blivit bättre då han hoppade av särskolan. ”Jag tyckte inte att jag lärde mig så mycket på särskolan men nu när jag går på IV så tycker jag att betygsbedömningen är mer rättvis”.

25

”Fast att jag klarade av proven i kärnämnena de två första åren så fick jag bara otp (otillräckliga prestationer) i bedömning fast att lärarna sa att det gick bra. Då kände jag mig kränkt och orättvist behandlad”. Han tycker själv att det gick bra fast att vissa lärare sa att jag hade svårigheter. Därför lämnade han särskolan och trivs utmärkt bra på IV. Dessutom har det varit många lärarbyten på kärnämnessidan som har inneburit att det varit väldigt dålig koll på överlämnandet av omdömena, vad som hade gjorts och inte hade gjorts, till nästa lärare. Detta har gjort det lättare för lärarna att sätta underkänt betyg p.g.a. hans särskolestämpel menar Mario.

Mario vill avsluta med att säga att lärarna kan gott öka kraven på eleverna och menar att vissa av hans kamrater inte kämpar så mycket med skolarbetet men påpekar nogsamt att han inte tillhör dem.

Freja

Freja som är en mycket spontan tjej tycker att hon har fått mycket hjälp med att öka sin närvaro på skolan. På grundskolan skolkade hon mycket och fick därmed dåliga betyg. Hon har fått hjälp av skolassistent på lektionerna. Undervisningen har fungerat bra utom när de har haft vikarier för då blir det lätt rörigt och oroligt i klassen. Hennes betyg har höjts betydligt jämfört med grundskolan när hon genom ökad närvaro brukat mer allvar med skolan. ”Mina betyg har höjts mycket från årskurs ett, så nu har jag nästan godkänt i alla kurser”. Betygsbedömningen anser hon vara rättvis.

Ena

Ena är en tystlåten tjej som har varit helnöjd med skolans stöd. Tidigare i första ring hade hon inspelat textmaterial på ett USB minne men inte nu längre. Hon har även haft stöd av skolassistent och jobbar helst själv med egna uppgifter för det passar henne bäst. ”Om vi ska ha grupparbete måste det begränsas till två man, annars blir det inte så mycket gjort, mest en massa snack då i gruppen”. Ena tycker även att betygsbedömningen har varit rättvis.

6.2 Stödinsatser och syn på undervisningen i grupp 2

26

Mange var besviken på skolan för att det var så störigt i klassrummet. Han tyckte det var svårt att lära sig något på grund av det. Han hade önskat sig att någon hade satt sig ner hos honom på lektionerna för att hjälpa honom. Han tyckte inte det var något fel på lektionerna utan det var en del av klasskamraterna som förstörde för de andra. Han medgav också att han själv inte brukade så mycket allvar med sina studier. Han ångrade att han inte gjorde mer för att lära sig när han hade chansen. Mange uttrycker en viss bitterhet när han drar sig till minnes.

Liz

Liz verkade nöjd med den hjälp hon fick från skolan. Hon tyckte hon fick mycket hjälp med förklaringar och extra tid för att kunna förbereda inför proven. Hon tyckte att lärarna hade bra koll på eleverna och se vilket stöd de behövde. Hon betygade att hon fick all den hjälp hon behövde. Det enda hon ville ha mer av var grupparbeten och muntliga prov, annars var allt bra.

Amir

Amir tyckte att han fick bra hjälp av vissa lärare men inte alla. Han kände och upplevde många gånger att han inte blev förstådd d.v.s. att vissa lärare inte förstod vad han menade och att detta upplevde han som lite jobbigt. Annars tyckte Amir att undervisningen fungerade bra och på önskelistan skulle han vilja ha mer grupparbeten och muntliga prov.

”Betygsbedömningen var nog rättvis men jag lade nog inte ner så mycket energi på det tyvärr”.

Olle

Olle tyckte att han fick för dåligt stöd i kärnämnena engelska, matte och svenska men erkänner samtidigt att han hade dåligt engagemang för sina studier. På sin önskelista skulle han velat ha möjlighet att få göra muntliga prov och få fler små prov istället för stora prov. Olle tyckte annars att undervisningen var O.K.

Jessica

Jessica som är en mycket tystlåten och fåordig tjej verkade nöjd med den hjälp hon fick i skolan och tycker det mesta har varit bra med rättvisa betyg.

27

”Jag tycker nog att jag har fått den hjälp jag behövde i skolan. Det mesta har varit bra och betygen var rättvisa.”

Fabian

Fabian tyckte att han fick för dålig hjälp inför proven och matten men att de erbjudna extra lektionerna utanför skoltid var riktigt bra. I övrigt var undervisningen och mycket annat också bra men vissa klasskamrater var lite störiga på lektionerna.

6.2.1 Delanalys av stödinsatser och syn på undervisningen

När det gäller stödinsatserna för grupp 1 så är alla mycket nöjda med insatsen av assistent i klassrummet men i grupp 2 som är den äldre årskursgruppen finns ingen kommentar om assistent och det beror helt enkelt på att det sattes inte in någon sådan resurs varaktigt i den klassen mer än lite sporadiskt då och då. Troligtvis var hjälpen av så liten omfattning att klassen inte ens minns att de har haft någon sådan hjälp. Med tanke på att grupp 1 hade tillgång till assistent hela tiden från årskurs 1 så är det intressant och undersöka om detta bortfall för grupp 2 har lett till annorlunda missnöjen jämfört med grupp 1. Ett par av pojkarna i grupp 2 tyckte det var oroligt och stökigt i klassrummet. Någon önskade mer hjälp inför proven och en pojke ville att lärarna hade mer tid med att sitta bredvid honom för att hjälpa till med uppgifterna. Alla dessa uttryck på önskemål och missnöje skulle delvis kunna ha förhindrats med en extra vuxen person i klassrummet i form av assistenthjälp. Klassrumsklimatet skulle definitivt bli lugnare med en vuxen till som närvarade i klassrummet. Assitenten skulle även kunna hjälpa till med förberedelser inför prov och skulle då kunna frigöra läraren till att få mer tid över för att hjälpa de som behöver mycket extra hjälp som t ex att sitta bredvid och hjälpa elever. Eller som tidigare beskrivna ZPD vars teori menar att lärandet sker i språng och för att kunna göra detta kunskapssprång så är den lärande i behov av hjälp och stöd för att kunna klara av uppgifterna (Strandberg, 2006). Varför den ena klassen har fått assistenhjälp i alla tre åren medan den andra bara har fått hjälp lite då och då när det varit extra oroligt i klassen kan kanske bero på att om man börjar med en insats permanent så är det svårt att ta bort den från en klass som behöver stödet. Grupp 2 fick stöd då och då och trots att behovet fanns så valde man att inte permanenta stödet. Det kan vara en förklaring men till föga hjälp för grupp 2.

28

Flickorna i grupp 2 var riktigt nöjda med skolans stödåtgärder och speciellt med den extra lektionstiden som ingick i programmet. Muntliga prov var det enda som en av flickorna efterlyste men den önskan delades av flera av pojkarna men bara av ett par från grupp 1. Åtgärden att få längre tid på sig att klara av kurserna gillades av de flesta i undersökningsgrupperna.

Pojkarna var i klar majoritet i grupp 2 och var mer missnöjda med stödåtgärderna än flickorna. Samtidigt som vissa pojkar tyckte det var oroligt i klassen så erkände de att de inte brukade så mycket allvar med studierna och bidrog därmed till det dåliga arbetsklimatet. En av pojkarna i grupp 2 ”stack ut lite” från pojkgänget och berömde de extra lektionerna som skolan erbjöd honom efter skoltid. Han ville nämligen ha ut något från utbildningen och var fokuserad på att fixa ett jobb efter skolan.

I grupp 1 var några elever missnöjda med att lärarna byttes ut ofta som då medförde att överlämnandet av elevernas kunskaper ”föll lite mellan stolarna” och en av pojkarna kände sig orättvist behandlad eftersom han tidigare hade gått i särskolan och därmed fått en ”särskolestämpel” på sig. ”Stämpling” kunde även iakttas av Groths avhandling som ett resultat av det specialpedagogiska stödet (Groth, 2007). Eleven menade att fast att han hade godkänt på proven så fick han underkänt eftersom han hade gått i särskolan. En annan elev tyckte att alla lärarbytena gjorde att kraven på eleverna minskade. Ett annat missnöje från en pojke var att kärnämneslärarna inte kunde ha gemensamma genomgångar på lektionerna eftersom eleverna var kunskapsgrupperade och ofta hade olika läroböcker.

Som en sammanfattning kan man säga, att få längre tid på sig att klara av sina kurser verkar vara stjärnan av alla stödåtgärder. Assistenthjälp skulle nog också hamnat på samma nivå om bara grupp 2 hade fått den hjälpen hela tiden men det fick de aldrig. Det som eleverna är mest missnöjda med är att man inte fått tillräcklig möjlighet att få muntliga prov istället för skriftliga.

Överlag har det varit svårt för eleverna att sätta fingret på vad som kan vara stödåtgärd för dem, eftersom de har varit omringade av olika slags stöd mer eller mindre under hela sin skoltid. Intressant är då att ta del av Hatties undersökning i Visible Learning (2009) där man bl.a. visar på att mångsidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd har en väldigt hög positiv verkan på elevernas studieresultat (Hattie, 2009).

29

Även Specialpedagoguppsatsen av Nelson (2007) visar på positiva effekter om man ger mycket stöd till eleverna i skolarbetet.

Groths avhandling (2007) visar att stödåtgärderna är klart positiva för elevernas lärande men visar samtidigt att stödåtgärderna har en viss negativ påverkan på elevernas självkänsla och självbild (Groth, 2007).

Min studie visar också att lärandet påverkas positivt av stödåtgärderna men att självkänslan eller självbilden skulle ha påverkats negativt kan jag inte finna stöd för.

6.3 Praktiken och dess effekter grupp 1

Mina

Minas förväntningar var att få lära sig saker och få veta hur man jobbar. Hon har genom praktiken fått lära sig hur man hanterar olika slags människor då kunder har frågat henne mycket på praktikplatsen. Praktiktiden har varit bra och lagom lång tycker hon och inga förändringar behöver göras på upplägget anser hon. Mina har även blivit erbjuden sommarjobb på sin praktikplats efter skolavslutningen. Hon tänker gå ett extra fjärde år för att bli godkänd i matte och engelska. Mina vill ge skolan betyget 5 för att hon har lärt sig mycket och lärarna har varit bra.

Songa

Songas förväntningar var att praktikplatsen skulle vara snälla och visa respekt för henne och inte bli utnyttjad som en slav. Hon hoppas även på att få jobb på sin praktikplats efter skolan. Hon tycker att det har varit bra att praktisera för att se hur allting fungerar inom handel. Hon har lärt sig att passa tider och att ta mer ansvar för sina arbetsuppgifter.

”Det är lagom med två dagars praktik i veckan men det hade kanske räckt med en termin istället för två terminer. Hade vi haft praktik alla veckans dagar hade jag nog inte klarat av det, därför att det är så tufft. Man hinner inte tröttna på praktiken när vi bara har två dagar i veckan”.

”Det som har fungerat bra nu är samarbetet på den nya praktikplatsen och att man kan skoja med personalen och ha roligt med dem. Även om det är jobbigt där så vill jag

30

anstränga mig eftersom jag trivs så bra där.” Det jobbigaste för henne är att hon inte kan sätta sig ner på en stol för att vila benen när hon är i butiken eftersom det är deras policy. På sin förra APU-plats i höstas var de mycket stränga och utnyttjade henne mycket. Där trivdes hon inte alls.

Songa tycker nog att hon har haft nytta av vad hon har läst i skolan när hon varit på sin praktikplats t ex. enkel matematik och handelstermer. Hon tror att hon har chans att få sommarjobb efteråt eftersom chefen har sagt att hon vill rekommendera henne till en plats.

Hon sätter betyget tre på skolan.

Marika

Marika hade inga speciella förväntningar på APU.n. Möjligtvis att få bra arbetstider. Det är bra att få komma ut i arbetslivet och se hur det fungerar som variation till skolarbetet tyckte hon. Marika har lärt sig mycket genom praktiken och är jättenöjd med den. Hon trodde att det skulle vara tuffare att praktisera men hon klarar av det och det känns som en seger för henne. Marika har kunnat träna på sin svenska när hon pratade med kunderna och APU:n känns lagom lång med två dagar i veckan hela läsåret. ”Praktiken kan vara vara rätt tröttsam eftersom man måste skärpa sig hela tiden när man har kunder, vara glad och tänka på vad man ska säga till kunderna. Bara att stå upp hela dagen är väldigt tröttsamt.”

Att räkna rätt och känna igen saker på arbetsplatsen som de läst om i skolan har hon haft stor nytta av. Om de frågar om hon vill sommarjobba där så tackar hon nog ja men de har inte frågat än.

Marika sätter betyget fyra men det hade blivit betyg fem om hon hade fått mer hjälp detta sista skolåret.Avslutningsvis ville Marika säga ”tack för en bra skola och tre bra år”

Sigge

Sigges förväntningar med APU:n var att få sommarjobb och att det skulle vara kul att jobba och få nya kamrater. Genom praktiken tror han att man lär sig hur vanligt folk har det som jobbar och det är bra. Med lite tur tror Sigge att han kan få jobb på sin praktikplats. Han tycker nog att praktiktiden är lagom lång och att det är bra med två

31

dagar per vecka. Skönt att APU:n varvas med skoldagar för då blir det aldrig riktigt långtråkigt menar han. Praktiken har fungerat jättebra för honom. ”Kontakten med arbetskamraterna har varit det bästa med praktiken. ”Att kunna skoja och skämta med varandra har varit jätteroligt”. Sigge känner igen vissa saker som han lärt sig från handelskurserna när han går omkring i butiken. Han vet inte än om han kan få sommarjobb där än men han hoppas förstås.

Till slut vill han ge skolan betyget en stark fyra men det räcker inte till en femma.

Mario

Förväntningarna låg i att få arbetslivserfarenhet och möjligheten att lättare få jobb efter skolan. Han tycker att APU:n är en bra möjlighet för att få jobb på. På arbetsplatsen fick Mario mycket hjälp med allting så han är jättenöjd och praktiktiden är precis lagom med 2 dagar i veckan. Det enda som kunde bli bättre med praktikplatsen är att han alltid måste fråga för att få reda på saker som han ska göra. Här skulle arbetsplatsen kunna bli bättre på att visa mer utan att han behöver säga till. Sen tycker Mario att han även haft stor nytta av de kurser som han läst i skolan när han har varit och praktiserat.

Han ger skolan betyget fem på grund av snälla lärare och bra kamrater.

Freja

Frejas förväntningar med APU:n var att de skulle vara snälla och hjälpa henne. Det var jättejobbigt i början och hon ville inte alls vara där men sen blev det bättre och idag trivs hon jättebra där. Faktiskt så känner Freja sig idag mer trygg på praktikplatsen än i skolan. Freja hoppas verkligen att hon kommer att få jobb där efter skolan. Det var jättetufft i början för Freja men efter ett tag kom hon in i det och började vänja sig vid det mer och mer. Freja tycker att praktiken är en bra chans för henne och hennes kamrater som inte har så bra betyg. Sköter man sin praktik så finns bra möjlighet till jobb efter skolan menar hon. ”Jag har fått lära mig kassan och lärt mig hur man gör för att beställa varor. Allt detta kommer jag att få stor nytta av i framtiden”. Även kamratskapet är bra och hon har fått nya vänner där. Praktikplatsen har blivit som en andra familj för henne.

32

Upplägget med två dagars praktik i veckan är helt perfekt för henne. Freja menar att det skulle bli för jobbigt med APU i hela veckor precis som det kan vara jobbigt med hela veckor i skolan.

”Det vore önskvärt om jag skulle bli erbjuden jobb efter en bra genomförd praktik, annars är det bra som det är”. Men Freja är optimistisk angående jobb för de säger att de inte skulle klara sig utan henne, ”vi skulle dö utan dig” säger de och det låter ju lovande. Det som varit dåligt med praktiken var en kille i personalen som var taskig mot henne men det har blivit bättre med tiden.

Freja tycker att vissa kurser har varit riktigt bra att ha med sig på APU:n som t.ex. matte och handelskurserna. Matten har varit viktig när man står i kassan.

Freja vill ge skolan betyget 3 men det hade blivit högre (4) om inte rektorn hade lovat klassen en Ipad i skolan men som de inte fick sen.

Ena

Enas APU förväntningar var att det skulle vara roligt och träffa trevligt folk. Praktiken är bra för då ser man hur verkligheten är menar hon. Livet är tufft idag tycker Ena. APU:n har lärt henne att ta ansvar, passa tider och lära känna nya människor. Hon skulle kunna tänka sig mer praktik med tre dagar istället för två. Även praktik i tvåan skulle hon kunna tänka sig. Efter skolavslutning har Ena fått erbjudande om att få förlängd praktik med hjälp av Arbetsförmedlingen på den APU plats hon nu har.

Slutligen vill hon ge skolan helhetsbetyget 4.

6.4 Praktiken och dess effekter grupp 2

Miguel

Miguels förväntningar var att få jobb eller sommarjobb efter skolan.

Praktiken var helt O.K. och lagom lång. Själva praktikarbetet fungerade bra för honom men ibland var det för lite att göra och en del av de anställda kunde ibland vara otrevliga mot honom.Vissa av skolans kurser hjälpte honom i viss mån att klara av APU:n.

33

Efter APU:n var Miguel på en anställningsintervju på en livsmedelsaffär men tyvärr blev det inget och idag är han fortfarande arbetslös.

Betyg på skolan sätter Miguell till 1,5.

Liz

Liz förväntningar med APU:n var att få jobb. Praktiken var bra för att få en inblick i hur tufft det är och att ta ansvar menar Liz. Den hjälpte henne förstå hur allting fungerade. Praktiktiden är lagom lång tycker hon men det kunde vara bra att praktisera i tvåan också. Praktiken var bra för det var kul att jobba med folk. Det dåliga var att hon inte kunde få jobb där. Liz fick bra erfarenhet från sin praktikplats och bra stöd från skolan medan hon praktiserade, då assistent och lärare kom för att besöka henne för att kolla om allt fungerade bra. Liz menar på att nu har hon också ett papper på att hon har praktiserat en längre period när hon ska söka jobb.

Idag arbetar Liz på ett äldreboende. Hon hade tidigare jobbat där innan på loven och helger. Det kanske inte är det jobb hon önskade men det är helt O.K. för ett tag menar Liz, eftersom det är svårt med jobb nu.

Liz vill sätta betyg 5 på skolan för hon var helnöjd med det mesta.

Amir

Amirs förväntningar på APU:n var att få jobb och få veta hur allting fungerar i arbetslivet. Genom praktiken har han fått mer arbetslivserfarenhet som han kan få nytta av. Praktiktiden har varit lagom lång tycker Amir och det var trevligt att lära sig mycket praktiska saker. På den första praktikplatsen kände Amir sig utnyttjad som gratis arbetskraft men han fick hjälp med att byta till en annan plats och på den andra praktikplatsen var allting bra. De var snälla och hjälpsamma mot honom.

Efter skolan fick Amir en extra kortare praktikperiod på sin APU-plats med hjälp av Arbetsförmedlingen (AF). Idag är han arbetslös men har kontakt med Arbetsförmedlingen som snart ska erbjuda honom en coachningskurs på AF.

34

Olle

Olles förväntningar på praktiken var att få jobb efter skolan och få reda på hur allting fungerar i samhället. Praktiktiden var lagom lång tycker Olle och han var mycket nöjd med praktiken även om han hade önskat att arbetsplatsen hade stöttat honom lite mer men de var mycket nöjda med honom. Olle fick lära sig mycket men det dåliga var att han inte kunde få jobb där trots att han satsade på det. Idag är Olle arbetslös men ska snart få praktisera på ett tvätteri genom Arbetsförmedlingen.

Olle ger betyget 4 till skolan.

Jessica

Jessicas förväntningar på praktiken låg i att få extra jobb efter praktiken och att få lära sig hur det är att jobba och få erfarenhet. Jessica har fått lära sig att det är viktigt att passa tider och att ta eget ansvar. APU.n har varit bra och lagom lång anser Jessica. Hon trivdes mycket bra och hade nytta av de kurser hon fick läsa i skolan. Det som var dåligt enligt Jessica var att hon inte fick jobb där. De skulle visst oturligt nog stänga den affären som hon praktiserade på. Idag praktiserar Jessica på en livsmedelsbutik som hon har fått genom Arbetsförmedlingen.

Jessica sätter betyget 3,5 på skolans program.

Fabian

Fabians förväntningar låg i att det fanns en chans till jobb efter praktiken. Han var nöjd eftersom han fick lära sig att ta eget ansvar och ”jobba på riktigt”. Fabian lärde sig att ”kränga bildäck” på däckfirman som var hans APU plats och det har han haft stor nytta av på sin nya utbildning som bilskadereparatör som han nu går på. Praktiken var lagom lång anser han. Det som han tyckte var dåligt på däckfirman var att kommunikationen inte fungerade så bra eftersom de pratade dålig svenska. På sin andra praktikplats på ICA var personalen toppentrevliga och skojfriska. På ICA fick Fabian bl.a. lära sig hur man lockar till sig kunder med reklam och hur man placerar varor i butiken på ett säljande sätt. Mycket tack vare sin praktik på däckfirman har han fått en arbetsmarknadsutbildning genom Arbetsförmedlingen som bilskadereparatör. Han blir färdig med utbildningen till sommaren och framtiden ser ljus ut. De som går

35

utbildningen är nästan garanterade jobb eftersom det är en riktad

arbetsmarknadsutbildning.

Betyget på skolan blir 3+. Det var lite för stökigt och oroligt i klassrummet menar Fabian.

6.4.1 Delanalys av praktiken och dess effekter

När det gäller kommentarerna kring praktiken eller APUn så var det lättare för eleverna att ha någon åsikt om den. När man gör något rent praktiskt så är det lättare att berätta om dessa saker än att berätta om teoriundervisning i skolans värld.

Många hade stora förväntningar på sin praktik dels för att många är skoltrötta och gärna vill göra något annat men också för att få se hur arbetslivet fungerar, hur vanligt folk har det när de jobbar, kunna träffa nya människor och sist men inte minst möjligheten att ordna ett jobb på praktikplatsen efter avslutad skola. Igglund/Svensson menar på att IV elever ofta har ett stort behov av att snabbt komma ut i arbetslivet istället för att läsa vidare (Igglund/Svensson, 2006). I den äldsta undersökningsgruppen nr 2 var det en fokusering på att få jobb på sin praktikplats medan grupp 1 hade en mer blandad önskan om att få anställning. Intressant är att konstatera att grupp 1 domineras av flickor och grupp 2 domineras av pojkar. Kan det vara så att pojkarna i grupp 2 som inte har varit så fokuserade på sitt skolarbete ser möjligheten att komma vidare i livet med hjälp av en anställning? Vissa av pojkarna har kanske haft svårt att hävda sig i den mer teoretiska skolutbildningen vilket stöds av PISA studien (2009), men ser sin chans när det kommer till de mer praktiska arbetsuppgifterna som erbjuds inom APU. Flygare (2000) visar liknande resonemang angående praktikens betydelse i utbildningen. Några av framgångsfaktorerna i den undersökningen var att 1) ungdomar hittar ett ”realistiskt” lärande som främjar motivationen, eller att 2) ungdomar får en yrkesutbildning som direkt kan resultera i en anställning och 3) att de får utveckla sin sociala kompetens. Den andra framgångsfaktorn passar bäst in på denna studie för främst pojkarna men även för en del av tjejerna d.v.s. att få ett jobb efter utbildningen. Just möjligheten att få en slags anställning i någon form står i fokus för de flesta av undersökningsdeltagarna, speciellt för den äldsta elevgruppen. En del av flickorna i grupp 1 kunde tänka sig att istället läsa lite andra utbildningskurser istället för att kasta sig in i en anställning just nu