Översvämning som skadekälla på byggnader

(1)

Översvämning som skadekälla

på

byggnader

Natalia Santos Sora Tahir Wegdan Al-Abadi TBBUY-BYDE 2004 Maj 2007

(2)

Maj 2007

Natalia Santos

Sora Tahir

Wegdan Al-Abadi

Byggdesign 2004

1

(3)

2

Förord

Detta examensarbete motsvarar 30 poäng. Det har pågått under vårterminen 2007.

Vi vill tacka Jenny Carlstedt för att alltid ha varit tillgänglig och försökt hjälpa oss, tack till Trelleborgs Kommun som gav oss uppdraget, till Lisa Henningsson som kom till vår räddning i sista minuten och till vår examinator Johnny Kronvall som alltid hjälpte oss med våra frågor. Stort tack till Kasra Lashkari som designade vår egen framsida och logo. Vi tackar också våra familjer och vänner som har stöttat och hjälpt oss.

(4)

3

Sammanfattning

Detta examensarbete handlar om bebyggelse som drabbas av översvämningar.

Vad fukt innebär och hur det påverkar konstruktion och material undersökte vi först genom litteraturstudier och diskuterade sedan (eftersom det var svårt att hitta konkret information kring ämnet) större vattenmängders effekt på byggnader. En självklar slutsats är att en översvämning i en byggnad troligtvis leder till fuktskador. Efter att ha tittat på olika konstruktioner (bl.a. från Isover) och diskuterat erfarenheter kunde vi ta fram ett praktiskt och dessutom billigt förslag på en förebyggande metod som hindrar vatten från att tränga sig in i byggnaden. Metoden går ut på att bygga till en sockelliknande element av vattentät betong kring en byggnads grund och vägg. Vi har ritat några exempel på hur detta kan se ut i AutoCAD (konstruktionsdetaljer), metoden är densamma för alla väggkonstruktioner och kan enkelt anpassas till vissa grunder (källare och platta på mark).

Att det är billigt fick vi fram genom att jämföra kostnaderna för vår framtagna förebyggande metod och jämföra denna med kostnader för reparationer. Priserna är genomsnittspriser som gäller för hela Sverige och har sammanställts av Repab (företag). Huruvida det är lönt att genomföra vår förebyggande metod eller bara reparera hänger självklart på översvämningens frekvens och storlek, hur länge vattnet har stått i byggnaden, vad det är för material m.m. Hur som helst kan vi konstatera att det, för ett område som drabbas av översvämningar mer än en gång, är mycket mer lönsamt att förebygga.

Vår fokus ligger på Trelleborgs kommun, som liksom med andra kommuner drabbats av de senaste årens oväder med översvämning som följd. Studien behandlar 15 utvalda byggnader i staden som har klassats enligt deras konstruktionstyp och översvämningsrisk. Valet av just dessa byggnader beror på att deras placering närmast Östersjön gör de extra känsliga (bl a hög översvämningsrisk från havet) och därmed intressanta. Med hjälp av GIS har vi tagit fram några kartor på dessa byggnader och visat deras klassning. Information om byggnaderna fick vi från stadsbyggnadskontoret i Trelleborg.

(5)

4

Abstract

This report discusses the effect inundation has on buildings.

First we started to investigate the definition of moisture and its effect on buildings through books and the internet. Then we discussed (since we had trouble finding good information about this subject) the effect of much larger amount of water on buildings. One clear conclusion is that it’s very likely that inundation in buildings leads to moisture problems. After looking at different constructions (from Isover among other things) and discussing experiences we could find a practical and cheap solution to prevent water from forcing into buildings. The method says to build a base element made of waterproof concrete around the foundation of the building. We have drawn a couple of examples that shows what it could look like using AutoCAD (construction details). The method works the same on all wall constructions and is easy to adjust to some foundations (basement and bottom slab).

The fact that it’s a cheap method we could tell by comparing the costs for the method with the costs for repairs. The costs are average prices applied to the entire Sweden and have been put together by Repab. Whether it’s better to build according to our preventative method or repair depends of course on the inundation frequency and water amount, the amount of time the water have been in contact with the materials, the type of materials that the building is made of, amongst other things. However we can state that, for an area that is hit by an inundation at only one time, it’s much more profitable to build according to preventative methods.

Our main focus lies on Trelleborg, which like other communities have been hit by storms the last couple of years, were inundation has been a consequence. This study has treated 15 chosen buildings in the city of Trelleborg, which have been categorized according to construction type and inundation risk. The reason for choosing these specific buildings depended on the fact that their emplacement is close to Östersjön which makes them especially sensitive for the high risk of inundation and therefore are interesting. With GIS we have managed to show a couple of maps on these buildings. The information about these buildings we got from the municipal engineering office of Trelleborg.

(6)

5

Innehållsförteckning

Förord 2 Sammanfattning 3 Abstract 4 Innehållsförteckning 5 1. Inledning 7 1.1. Syfte/målsättning 8 1.2. Metod 8 1.3. Avgränsningar 9 1.4. Begreppsförklaringar 10 2. Bakgrund 13 2.1. Översvämningar 13 2.1.1. Vattnets kretslopp 14 2.1.2. Översvämningskartor 15

2.2. Klimatförändringars inverkan på översvämningar 16

2.3. Trelleborgs Kommun 16

2.4. Baltic Master 17

3. Byggnadskonstruktion och vattenkänslighet 19

3.1. Grunder 19

3.2. Ytterväggar 32

4. Reparation kontra förebyggande av fuktskador 40 4.1. Kostnader samt reparationsmetoder av fuktskador 40

4.1.1. Utpumpning 40

4.1.2. Uttorkning 42

4.1.3. Reparationer 43

4.2. Kostnader samt metoder för förebyggande av fuktskador 45

4.2.1. Betongens uppbyggnad 45

4.2.2. Förebyggande metod 48

4.3. Exempel på beräkning 53

4.3.1. Reparation 53

(7)

6

4.3.3. Resultat 54

5. Riskanalys 55

5.1. Metod för analys 55

5.2. Riskfaktorskala 60

6. Slutsatser och diskussion 61

7. Källförteckning 62

(8)

7

1. Inledning

Klimatförändringar är idag ett mycket omtalat och viktigt ämne. Orsakerna till dessa förändringar är många och påverkar vår värld på olika sätt. Havsnivåförändringar, ökat vattenflöde från åar, stormar och ökad nederbörd är några exempel på effekterna av klimatförändringen. Med dessa förändringar uppstår översvämningar som idag har blivit ett mycket allvarligt och aktuellt problem inom bl.a. byggnadsbranschen.

I genomsnitt inträffar det en större översvämning någonstans i Sverige vart femte år enligt statistiken7. Eftersom sjöar och vattendrag kunnat utnyttjas för transporter har närhet till vatten alltid inneburit stora fördelar. I samband med de höga flöden som förekommit på senare år kan konstateras att även nyuppförd bebyggelse på flera håll lokaliserats till områden som regelbundet sätts under vatten.

Vid omfattande översvämningar drabbas samhällets infrastruktur hårt. Trafiken kan stängas ner under en längre tid på grund av bortspolade broar och avskurna vägar. Lantbrukare drabbas av stora kostnader när fält och skogsområden läggs under vatten. Risken finns att översvämningar förändrar området för lång tid. Översvämningar kan ge upphov till ras och skred. Effekterna kan bli allvarliga. I bebyggda områden kan byggnader raseras och vattnet grumlas så att drickvattenintaget måste stängas.

Med översvämningar menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Vatten kan bli stående på grund av häftigt regn och då kan översvämningen drabba områden som normalt inte gränsar till vatten. Inträffar detta ofta upplever vi det som en naturlig variation över året. Händer det däremot endast någon enstaka gång och med stora skador som följd upplevs det som en naturkatastrof. Översvämningar av åar eller vattendrag beror på att mer vatten tillförs vattendraget än vad det klarar av att leda bort. Som följd stiger vattnet och strömmar ut över områden som normalt är torra. Ett vattendrags förmåga att leda bort vatten beror på dess geometri. Orsaken till översvämningar varierar med årstiden. Under sommar och tidig höst händer det att nederbörd faller under en relativt lång period. Under nederbördsrika perioder brukar avdunstningen vara låg och marken mättas successivt och förmår till sist inte suga upp mer vatten.

1990 gjordes en utredning inom SABO, Karpe, som visade att 58 % av flerbostadsbeståndet då var berört av allmänna fuktskador. Fuktproblem är alltså ganska vanligt i byggnader. Vad

(9)

8 händer då när enorma oförutsedda vattenflöden träffar byggnaderna och tränger in i materialen? Den frågan diskuteras i det här arbetet.

Det är ganska välkänt att de flesta byggfel uppstår under projekteringen av byggnader7. Vad kan då göras för att förebygga att skador uppstår? Många åsikter har kommit upp som säger att det i längden lönar sig att lägga ner lite mer pengar, tid och resurser på att bygga ”rätt” från början gentemot att ta en svår ekonomisk ”smäll” senare vid eventuella renoveringar, rivningar etc. Samtidigt vill de flesta bygga snabbt och billigt. Vi kommer att diskutera hur man, på ett billigt sätt, kan förebygga fuktskador på färdiga (inte rätt byggda) byggnader.

1.1 Syfte/målsättning

Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av olika källor studera olika förebyggande- och reparationsalternativ samt kostnader för byggnader som riskerar utsättas alternativt utsätts för översvämningar, beroende på material och utformande. Målet är att ta fram en metod för att förebygga och åtgärda skador i byggnader som kan utsättas för oväntade vattenflöden i stora mängder. Vi ska också ta reda på vad som är mest kostnadseffektivt för eventuella lösningar beroende på tidsperspektiven.

1.2 Metod

Denna studie har genomförts i olika delar. Vi började med att samla in fakta om översvämningar, fukt, olika konstruktionstyper och material med hjälp av litteratur och Internet. Diskussioner började också föras kring egna kunskaper och erfarenheter även med olika materialvetare och idén började ta form om hur man på bästa sätt, praktiskt och ekonomiskt, skulle kunna förebygga att skador, som följd av översvämningar, uppstår på byggnader. Vi lyckades ta fram en förebyggande metod som vi ritade konstruktionsdetaljer till i AutoCAD. Vi gjorde också en enkel risklista på de flesta och vanliga konstruktionskombinationerna (respektive grund/väggkonstruktion i kombination med stom- och fasadmaterial).

Sedan valde vi ett specifikt område nära kusten i Trelleborgs kommun att studera närmare kring. Vi samlade information om de utvalda byggnaderna ur arkivet på

(10)

9 stadsbyggnadskontoret i Trelleborg, dessutom gjorde vi lite egna fältstudier kring byggnaderna och fotograferade hur de såg ut utvändigt. Med hjälp av detta kunde vi göra en något grov indelning på byggnaderna och klassa dem efter riskomfattning.

ESRI ArcView är ett GIS-program som vi använde för att presentera olika kartor på dessa byggnader.

Priser för reparationer på de olika konstruktionerna jämförde vi med kostnaderna för vår förebyggandemetod. Repabs bok om genomsnittliga reparationspriser för hela Sverige har varit till grund för kostnadsstudierna, liksom priser från Räddningstjänsten. Hur mycket den förebyggande metoden kostar att genomföra räknade vi fram genom att summera det genomsnittliga priset på material, från några företag, med arbetskraften.

1.3 Avgränsningar

Vårt projekt är en del av ett större EU-projekt som heter Baltic Master (projektet beskrivs vidare i arbetet). Huvudprojektet omfattar hela regionen kring Östersjön. Vi kommer dock att avgränsa oss till ett översvämningsdrabbat område i Trelleborgs kommun. Området är ett fyllnadsområde ca 2möh. Ur området har vi valt ut ett antal hus (15 stycken) med olika åldrar och konstruktionstyp.

Det finns flera olika metoder för att förebygga att fuktskador uppstår. Ett enkelt och vanligt sätt är att bygga en permanent vall (fylla och stapla säckar med sand, jordvallar, pallbarriär, tubvall är några exempel).

Vi valde en annan förebyggande metoder att undersöka närmare att tillämpa på våra utvalda byggnader.

(11)

10

1.4 Begreppsförklaringar

4, 20, 29

avdunstning: spontan ångbildning från ytan av fast kropp eller vätska

avloppsledning: rörledning för avledning av avloppsvatten, men även för avledning av andra vätskor

BBK: boverkets handbok om betongkontruktioner BBR: boverkets byggregler

bentonit: Lera som bildas genom omvandling av vulkanisk aska. Den sväller vid upptag av vatten och används till exempel som buffertmaterial vid isolering av radioaktivt avfall.

belastning: påverkan av krafter och deformationer på en konstruktion

beständighet: förmåga att vid påverkan i en viss användning och miljö bibehålla avsedda egenskaper

bjälklag: huvudsakligen horisontal, bärande byggnadsdel som åtminstone från endera över- eller undersidan avgränsar olika våningar i en byggnad

byggfukt: fukt i byggnadsdel vid inbyggnad eller tillförd under byggtiden utöver den fukt som finns vid fortfarighet

deformation: ändring av inbördes lägen för en kropps olika delar

dränering: avvattning av jord eller byggnadsdelar genom avledning av vatten dräneringsrör: rör som leder bort oönskat vatten

fog: anslutning mellan konstruktionsdelar, vilken utgör av två eller flera till varandra anpassade ytor jämte det mellanrum som eventuellt finns mellan ytorna

formbar: möjlig att forma eller forma om frånluft: luft som bortförs från ett rum fukt: vatten i gasfas, vätskefas eller fast fas

fuktskada: inom byggnadstekniken nedsatt funktion för en byggnadsdel eller andra olägenheter förorsakade av fukt

GIS: geografisk informations system

grundläggning: utförande av arbete till underkant av grundkonstruktion

grundvatten: vatten som fyller hålrum i jord och berg och vars portryck är högre än eller lika högt som atmosfärtrycket

(12)

11 isolering: tillstånd av minimala kontakter med omgivning

kalkbruk: anläggning för framställning av bränd kalk

kapillärbrytande skikt: material som hindrar vätskegenomgång på grund av kapillär transport

kapillaritet: kraft som uppkommer genom ytspänningens verkan hos vätska innesluten i fint rör

kramla: klammer eller fäste av varierande form avsett att åstadkomma sammanbindning i ett murverk eller mellan ett murverk och en intilliggande konstruktion

krypgrund: grundkonstruktion där ett utrymme lämnas under nedersta bjälklaget källare: våning som till övervägande del är belägen under omgivande markyta

köldbrygga: begränsat parti av en värmeisolerande byggnadsdel vilket har sämre värmemotstånd än övriga partier av byggnadsdelen

luftfuktighet: halt av vattenånga i luften lufttät: ogenomtränglig för luft

murverk: byggnadsteknisk konstruktion hopfogad av natursten eller av block av konstgjort stenmaterial

märgel: form av kalksten med höga halter av lera

märgelgravar: är en av människan grävd håla där man brutit märgel för jordförbättring

möh: meter över havet

organisk: som är uppbyggd kring (kedjor av) kolatomer

permeabilitet: materials genomsläpplighet för gaser, vätskor eller fasta ämnen till undergrunden

plintgrund: bärande pelare till en byggnad huvudsakligen belägen under markplanet porositet: kvot av porvolym och total volym (skrymvolym)

reglering: åtgärder varigenom vattenstånd eller vattenföring (i viss sjö eller flod) kan hållas under kontroll

SABO: de allmännyttiga bostadsföretagens organisation skarv: fog mellan två (delar av ett) föremål

schakt: djupt hål med mer eller mindre lodräta väggar sockel: väggbeklädnad vid golv- eller markytan

(13)

12 stomme: system av konstruktionselement som upptar och fördelar laster samt för ned dessa till undergrunden

tjäle: hård och fast skorpa av jord och is från markytan och ett stycke nedåt vattentät: som inte släpper igenom vatten

vattenskada: skada orsakad av utströmmande vatten eller läckage

värmekapacitet: förmåga att uppta värmeenergi, angiven som kvot av energiinnehållsändring och temperaturändring

ånggenomgångsmotstånd: motstånd mot genomträngning av vattenånga på grund av skillnad i ånghalt eller partialtryck

ånghalt: kvot av vattenångans massa och total volym översvämning: det att vattendrag stiger över sina bräddar

(14)

2. Bakgrund

2.1 Översvämningar

Som tidigare nämnts menas med översvämning vatten som täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämningar kan även ske på markområden som inte gränsar till vatten men där vatten blir stående t ex på grund av häftigt regn, bristande vattenledning i marken m.m.

Områden som ofta/lätt utsätts för översvämningar är relativt kända, problemet är att bestämma vattnets utbredning och fastställa frekvensen av översvämningarna. Världen får väderprognoser var tredje timme (ex. SMHI i Sverige). Dessa prognoser är sammanställningar av olika analyseringar och observationer som görs samtidigt över hela världen, med hjälp av sattelitbilder och mätningar på temperatur, lufttryck, vindriktning och styrka. Prognoserna kan vara till hjälp för information om eventuella översvämningar och måste sändas ut 48 timmar innan den förutsedda händelsen sker för att åtgärder ska kunna vidtas.

Informationen är särskilt viktig för kommuner och vissa myndigheter såsom räddningstjänsten, vattenregleringsföretag och massmedia, varför det i första hand sänds ut till dem.

13 På vissa platser syns tydliga märken från tidigare

översvämningar, som kan fungera som riktlinjer i olika sammanhang. Räddningstjänsten har olika metoder för att bestämma vattennivån, exempelvis med hjälp av mätstickor (bild 2). Förutom information om vattennivån måste man ha information om vattenflödet för att bättre kunna bedöma kommande översvämningar. En analys av förhållandet mellan vattennivån och vattenflödet kan ge en uppskattning om

(15)

Bild 3. I stenfoten har man huggit in vattennivån vid olika översvämningar26

2.1.1 Vattnets kretslopp

Vattnets kretslopp sker enligt följande: vatten avdunstar från vattenytor och vegetation upp till atmosfären där vattenångan kondenserar och bildar moln som i sin tur ger nederbörd. Växternas rötter tar upp en del av den nederbörd som tränger ner i marken och en del bildar grundvatten, som följer terrängens lutning fram till sjöar och vattendrag.

Vattenflöde är ett mått på den mängd vatten som per tidsenhet passerar ett bestämt tvärsnitt av ett vattendrag (m3/s). Höga flöden beror på flera olika meteorologiska och hydrologiska förhållanden. Flödesförloppet påverkas av bland annat växtlighetens vattenbehov, avdunstning, nederbördsförhållanden, markvattenhalt, snömängd, temperaturutveckling m.m. I Sverige uppstår de högsta flödena och vattenstånden i samband med snösmältning. Förstärks snösmältningen av regn kan situationen förvärras. Häftigt regn kan i tätorter medföra att översvämningar uppstår i dagvattensystem, källare och liknande.

Flera svenska vattendrag regleras numera i energiutvinningssyfte, det har dock inte varit helt verkningslöst i minskandet av översvämningar. Med reglering menas att vatten sparas i s k regleringsmagasin under de perioder då flödet är hög och sedan utnyttjas under de perioder då flödet är lägre. I ett reglerat vattendrag kan man styra vattenföringen genom tappningsplanering.26

(16)

2.1.2 Översvämningskartor

För att visa vilka områden som riskerar att drabbas av översvämningar kan man skapa en översvämningskarta. Med hjälp av ett Geografiskt Informations System (GIS), som är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera geografisk information, kan man skapa sådana kartor. Kartorna kan formges med hjälp av färger och bestämda värden som tydligt visar vilka områden som kan drabbas. Följande grundläggande information krävs för att rita en översvämningskarta:

• en bra markkarta med höjdmodell.

• god geometrisk kännedom om älvsektioner och stränder. • bra uppgifter om vattenflöde.26

Bild 4. Exempel på översvämningskarta26

(17)

16

2.2 Klimatförändringars inverkan på översvämningar

Jordens medeltemperatur har ökat globalt med 0,33-0,67ºC. Den främsta orsaken till denna klimatförändring är utsläppen av växthusgaser som koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Den ökade temperaturen ger negativa konsekvenser för miljön och ekosystemen, det räcker med en temperaturökning på några få grader för att hela jordens klimatsystem ska sättas ur spel. Ett exempel på en sådan negativ effekt kan bli ändringar av dominerande havsströmmars riktning, vilket i sin tur får högst avgörande effekter för klimatet på land. En fysisk miljö bildas av byggnader, vägar, parker, marker, berg och sjöar. De förändringar som sker i naturen påverkar den fysiska miljön omkring oss. Fel användning av naturens resurser orsakar problem, varför det behövs en god planering för användningen av dessa, såsom en reglerad fysisk planering i form av lov och tillstånd (översiktsplan, detaljplan, bygglov och arbetsplan för vägbyggen).26

2.3 Trelleborgs Kommun

Trelleborg är Sveriges sydligaste stad och kommunen omfattar 34120 ha. Dess historiska betydelse är mycket förknippad med sitt sjöfartsläge. Kommunikationen med omvärlden gav goda förutsättningar för utvecklingen av Trelleborg som industristad. Trelleborgs kommun har under de senare åren utvecklats från en industriprägling till en bostadsort i en tätbefolkad region. Prognosen för framtiden pekar på en befolkningsökning om ca 500 personer/år. Befolkningsökningen är till stor del beroende av bostadsbyggandet.

Bebyggelsen i Trelleborgs kommun är knuten dels till större orter, dels till kustlägen och de rika jordbruksbygderna. Längs kusten har bebyggelsen sitt ursprung i fiskelägen och fritidshusområden. Dessa områden omvandlas idag alltmer till bostadsorter med permanentboende befolkning.

I kommunen finns ca 1000 småvatten och märgelgravar. Längs mer eller mindre hela kommunens kust råder strandskydd. Strandskyddet innebär byggnadsförbud, förbud mot utfyllnad eller annan påverkan. Detta för att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur och växter. Strandskyddet

(18)

sträcker sig vanligtvis 100 meter från såväl land- som vattensida från strandlinjen vid kuster, vattendrag och sjöar vid normalt medelvattenavstånd.35

2.4 Baltic Master

Baltic master är ett internationellt projekt som syftar till att förbättra sjösäkerheten i Östersjön, genom att utbyta kunskap samt lyfta fram lokala och regionala perspektiv från kommuner regioner m fl. Fokus ligger på förebyggande åtgärder, beredskap och fysisk planering i kustområden och till havs. Att det handlar om just Östersjön beror på att det är ett av världens mest trafikerade hav. Det tar 25-30 år för vattnet i Östersjön att bytas ut eftersom vattenflödet från Atlanten är litet och

miljön är ömtålig. Bild 1. Östersjön28

40 partners från sju olika länder är inblandade i projektet (bild 1). Ledande partner är region Blekinge.

(19)

18 Trelleborgs kommun är en av huvudfinansiärerna för projektet, de arbetar också med en fallstudie om integrerad kustzonsförvaltning med kommunens kuststräcka (som är 35 km lång) mot Östersjön som pilotområde. Det är därför en av parterna i Baltic Master projektet. De kustnära regionerna blir mer och mer attraktiva. Därför bör mer energi läggas på de olika typer av risker som detta innebär som t ex föroreningar, översvämningar och kusterosioner och i så fall hur dessa faktorer kan undvikas.35

(20)

19

3. Byggnadskonstruktion och vattenkänslighet

I Boverkets Byggregler står det att ”Byggnaders grundkonstruktioner skall utformas så att varken konstruktion eller utrymmen i byggnaden kan skadas av fukt”.5

En viss mängd fukt förekommer alltid i material. Mängden beror på fuktförhållandena i omgivningen, samt hur snabbt vatten kan tas upp eller avges. Tre huvudsakliga fall kan nämnas:

• material i kontakt med luft

• material i kontakt med annat material • material i kontakt med vatten:

Om ett torrt material får kontakt med vatten har den kontakt med betydligt fler vattenmolekyler än vid kontakt med luft. Fukt tas därför upp mycket snabbare i vätskeform.

Ett material med mycket fina porer kan ta upp mycket mer vatten än material med grova porer.

Materialen invid och under en byggnad är speciellt utsatta för kontakt med vatten på grund av att regn lätt kan ta sig dit. Även grundvatten kan utgöra ett problem och material som befinner sig under grundvattenytan kräver därför att speciella åtgärder vidtas.

3.1 Grunder

Det är ofta mycket dyrt att reparera skador som har uppstått på grunden.

Varje typ av grundläggning (platta på mark, källare och krypgrund) har sina speciella problem. Det finns generella åtgärder som bör tas oberoende av grundläggningsmetod. Här följer några av dem:

(21)

• Planering av marken kring huset

- En marklutning på 1:20 från huset och en sockel på minst 20 cm är bra riktlinjer.

• Dränering (vattenavledning i mark) och kapillärbrytning vid grunden kan kombineras i ett skikt

- dränering placeras under och invid grundkonstruktioner, markens beteende bestämmer mängden. Kapillärbrytande skikt är nödvändigt eftersom dräneringsskiktet kan vara kapillärsugande. Det finns tre olika sätt att utforma ett kapillärbrytande skikt, nämligen genom:

Täta skikt

Grovkorniga fyllnadsmassor  Kapillärbrytande värmeisolering.5

Bild 5. Kapillärbrytande skikt5

(22)

3.1.1 Platta på mark

Vi har valt följande konstruktion för sina oorganiska material som medför ingen eller en minskad risk för förekomst av fukt.

3.1.1.1 Konstruktion

Cellplastskivan består av expanderad polystyren, EPS. Skivan tål högt tryck och har stort ånggenomgångsmotstånd, vilket ger lång torktid av byggfukten. Största delen av byggfukten i betongplattan torkar uppåt.23

Bild 13. Platta på mark23

3.1.1.2 Vattenkänslighet

I Sverige började man bygga ”platta på mark” omkring 1950. Då visste man inte så mycket om hur det skulle utformas för att fungera på bästa sätt och man stötte därför på många allvarliga problem. Idag har man lärt sig mycket och vet att för att få bäst resultat ska ”platta på mark” byggas genom att isolera under betongplattan med ett dränerande skikt under isoleringen. Byggfukt och markfukt är de huvudsakliga fuktkällor som man måste ta hänsyn till.5

(23)

Bild 6. Fuktkällor – Platta på mark5

Fler saker att tänka på för att undvika skador då man bygger ’platta på mark’ är bl. a att: • bygga grunden tillräckligt djupt så att tjälskador inte uppstår på huset.

• rensa bort allt ”organiskt” material och annan smuts ordentligt från betongen så att mögel inte uppstår.

• undvika att bygga vattenledningar i konstruktioner för att undvika eventuellt vattenläckage som kan leda till att andra skador uppstår.5

(24)

3.1.2 Källare

Källarväggar byggs nu för tiden med betong. Vi har valt en utvändigt isolerad källarvägg som har en större fuktsäkerhet.

3.1.2.1 Modern konstruktion

Dräneringsskivan är av cellplast och används för utvändig dränering och isolering av källarvägg. För att värmeisoleringen ska bli bättre bör även källarväggen ovanför markytan isoleras. Ovan mark kan en cellplastskiva användas med en pålimmad 6mm fibercementskiva. Istället för att ha geotextilduk kan man ha en gummiduk eller asfaltpapp för att öka fukttätheten.23

Bild 14. Modern källarvägg23

1890- (äldre konstruktionsmetod)

Källarmuren består av 3-stens normaltegel satt i kalkbruk. Sockeln är av slipad natursten fäst direkt på tegelväggen. Källargolvet består av tegel placerade på flatsidan på ett tunt sandskikt direkt på jorden. Grundläggningen består av en mur av gråsten lagda på en botten av mindre stenar.3

(25)

Bild 15. Äldre källarkonstruktion3

(26)

1930-

Källarmuren är gjuten i betong med ca 20 % inblandning av sparsten, till en tjocklek av 40 cm. En synlig sockel av granit är ingjuten till ungefär 50 cm under mark. Källargolvet består av 6 cm oarmerad betong gjuten direkt på en avjämnad stenfyllning. Grundsulan är av betong, armerad i nederkanten med längs och tvärgående rundjärn.3

Bild 16. Äldre källarkonstruktion3

Nu för tiden används källare i småhus ofta som en del av bostaden, t ex till uppvärmda hobbyrum, gillestugor etc., vilket man bör planera efter. Källargolvet utförs i princip på samma sätt som ”platta på mark”, skillnaden är att den placeras längre ner i marken. Marken ovanför golvet upp till markytan fungerar som ”värmeisolering”, vilket leder till att marken under plattan får högre temperatur och gör att ånghalten blir högre än vid ’platta på mark’. Av den anledningen bör man öka dimensionen på isoleringen under plattan. En annan viktig sak

(27)

att tänka på vad gäller isoleringen är att det ska kunna bära belastningen från källarväggarna utan att skadliga deformationer uppstår.

Bild 7. Fuktkällor – Källare5

Källarväggar till småhus består numera vanligtvis av putsat murverk eller prefabricerade element, som ofta består av lättbetong, lättklinkerbetong eller betong. Självklart måste väggarna kompletteras med fuktskydd och värmeisolering.5

(28)

Bild 8. Fuktskadad källare5

3.1.3 Krypgrunder

Vi visar den vanligaste konstruktionsmetoden för krypgrundsbjälklag som används idag.

3.1.3.1 Konstruktion

Vid uteluftsventilerad krypgrund bör isoleringen placeras på undersidan av bjälklaget för att skydda träbalkarna. Markens värmekapacitet kan minskas genom att placera isolering på marken, därigenom får man något högre temperatur under vår och sommar.5

(29)

Bild 17. Uteluftsventilerad Krypgrund23

I en inneluftsventilerad krypgrund är bjälklaget inte isolerat, däremot är marken och kantbalken isolerade. Det får inte förekomma luftläckage, varför den inneluftsventilerade grunden måste göras lufttät. Frånluften kan återvinnas.

Om man har en kall krypgrund och ska ändra det till varm krypgrund måste man tänka på ventilationen samt isoleringen.23

Krypgrund (äldre konstruktionsmetod)

Förr i tiden grundlade man med en form av kryprumsgrunder som kallas för torpargrund. Bjälklaget bestod av trä och om det hade isolering så var det lite och i form av sågspån eller koksaska, det uppfyller alltså inte kraven på behagligt inomhusklimat.5

(30)

Bild 18. Skiss av en torpargrundsuppbyggnad5

Numera består bjälklag av lättbetongelement, lättklinkerelement eller betongelement. Kryprumsgrunder kan utformas på flera olika sätt:

• öppen plintgrund

• inneluftsventilerad krypgrund:

Den inneluftsventilerade krypgrunden har isolerats på markytan, även grundmurarna har isolerats. Från bostaden tas uppvärmd luft som gör att bjälklaget ligger varmt. Grunden måste göras lika lufttät som övriga delar av huset.

• uteluftsventilerat krypgrund:

(31)

Bild 9. Fuktkällor – Detalj av uteluftsventilerad krypgrund5

(32)

Följande punkter är viktiga att ta hänsyn till vid utformandet av krypgrunder: 1. avdunstning av fukt från grunden

2. temperaturnivån i krypgrunden

3. temperaturtrögheten i marken (den termiska massan)

Sommaren är den mest kritiska perioden eftersom uppvärmningen sker relativt sakta då även marken ska värmas upp efter vintern. Under denna period kan det vara flera grader lägre temperatur i krypgrunden än i uteluften. Då krypgrunden ventileras tas varm och fuktig uteluft in i den svalare krypgrunden och kondens bildas på ytorna i krypgrunden. 5

Bild 10. Fuktskadad krypgrund5

(33)

32

3.2 Ytterväggar

Ytterväggar bör isoleras mot regn och andra fuktkällor för att förebygga fuktskador. Är ytterväggar inte tillräckligt isolerade börjar vatten att läcka igenom och översvämningar i byggnader kan inträffa.

3.2.1. Konstruktion

Vi kommer att visa några utvalda konstruktionstyper. Vi har valt dessa efter material och fukttålighet.

3.2.1.1 Träregelstomme

En vägg med träregelstomme är väldigt känsligt för översvämningar eftersom materialets uppbyggnad är organiskt och därför kan mögel och röta uppkomma i stora mängder.

A. Tegelbeklädnad

En tegelfasad byggs vanligtvis som en skalmur av tegelsten. Tegelsten är väldigt fuktabsorberande vilket innebär att vid regn tränger vatten sig in i själva väggkonstruktionen, detta kan orsaka stora skador på träregelfasader om det inte är genomtänkt vid genomförandet. Det är viktigt att utforma anslutningar vid fönstrets överkant och vid murens upplag så att vatten kan dräneras ut.8

En fasadskiva ska ge ett heltäckande isolerskikt utan köldbryggor och få skarvar. För att vindskydda isoleringen mellan reglarna vänds fasadskivans pappersklädda sida inåt.23

(34)

Bild 19. Träregelvägg – Tegelfasad23

B. Putsbeklädnad

En tjock puts av cementkalkbruk brukar ge tillräckligt bra skydd mot slagregn.8

Det är viktigt att välja putssystem med en infästningsteknik som tillåter putsskiktet att röra sig, detta för att undvika sprickbildning. Köldbryggor kan minskas betydligt med ett heltäckande isolerskikt.23

Bild 20. Träregelvägg – Putsfasad23

(35)

C. Träpanelbeklädnad

Ur fuktsynpunkt är det alltid bättre med en luftspalt bakom träpanelen, eftersom det fungerar som ett kapillärbrytande skikt. Träpanelen avvisar regnvatten ganska mycket men den hindrar inte att vattnet trängs igenom brädorna. Eftersom trä kan lätt mögla ska panelerna behandlas på ett sätt så att de kan torka ut efter våtperioder. 8

För att vindskydda isoleringen mellan reglarna vänds fasadskivans pappersklädda sida inåt. Köldbryggor kan minskas betydligt med ett heltäckande isolerskikt.23

Bild 21. Träregelvägg – Träfasad23

3.2.1.2 Stålregelstomme

Ytterväggen består av slitsade tunnplåtsreglar. Plåten är vattentät och för att få tillräckligt täta fogar mellan plåtarna krävs tillräcklig överlapp. Bakom plåten bör en luftspalt finnas för att unvika kondesation och uppfuktning.8

Konstruktionen är oorganisk och tillför inte någon byggfukt. En heltäckande skiva som t ex en skalmursskiva bör finnas med i konstruktionen eftersom den bryter eventuella köldbryggor som kan uppstå genom stålreglarna.23

(36)

Som vi tidigare har förklarat, i avsnittet om träregelstomme, kan en tegelbeklädnad på regelväggar inte vara så bra att ha om man vill undvika fuktproblem.

Bild 22. Stålregelvägg – Tegelfasad23

Metoden av putsbeklädnad är densamma som träregelstommens putsbeklädnad.

Bild 23. Stålregelvägg – Putsfasad23

(37)

C. Plåtbeklädnad

Mellan fasadplåten och stålregeln bör man placera ett skikt som bryter köldbryggorna, t ex en fasadboard. Denna skiva kan även fungera som vindskydd för den lätta isoleringen mellan stålreglarna.23

Bild 24. Stålregelvägg – Plåtfasad23

3.2.1.3 Betongstomme

Om betongväggen är utförd med utvändigt isolering kan den invändiga betongen ses som diffusionstät och problem med kondens förekommer inte. Om betongen är platsgjuten kan den också räknas som lufttät.8

En skalmursskiva används på en vindtät stomme. Skivan kan användas oskyddad bakom fasadbeklädnad av tegel eller annan fasadsten. För att fästa isoleringen mot betongväggen används speciella låsbrickor på murkramlorna. Fog ska läggas mellan betongväggen och ’platta på mark’ för bättre isolering.23

(38)

Bild 25. Betongvägg – Tegelfasad23

Putsbeklädnads egenskaper på betongväggar är samma som putsbeklädnad för träregel- eller stålregelväggar. Fog ska läggas mellan betongväggen och ’platta på mark’ för bättre isolering.8

Bild 26. Betongvägg – Putsfasad23

(39)

3.2.2 Vattenkänslighet

Vi har tidigare nämnt att regn kan orsaka skador på en byggnads material. Skadeomfattningen beror bl a på mängden regn som slår på materialet. Detta kan i viss mån kontrolleras genom omgivningen kring en byggnad; topografin, omgivande byggnader och vegetation. Hur byggnaden är utformad såsom höjd, form och tak spelar också roll.

Bilden nedan visar hur vatten kan tränga in i en skalmur, som är en vanlig väggkonstruktion främst i småhus.

Bild 11. Vattnets väg i skalmur5

Tegelstenarna och murbruket däremellan suger upp vatten väldigt effektivt på grund av materialets höga porositet. Luftspalten mellan tegelmuren och vindskyddet har ofta en relativ fuktighet på 90-100 %, varför stora krav ställs på vindskyddet för att förhindra skador.

(40)

39 En annan liknande vägg som skalmuren kan nämnas en träregelvägg med träpanel. Träfasaden ska hindra vatten från att tränga in till den bakomliggande konstruktionen. En luftspalt upprättas mellan träregelväggen och träfasaden, då denna verkar kapillärbrytande.5

(41)

40

4. Reparation kontra förebyggande av fuktskador

4.1 Kostnader samt reparationsmetoder av fuktskador

Våra undersökningar i Trelleborg har visat att det är många faktorer som man måste ta hänsyn till vid reparationer. Innan man börjar med reparationer vid översvämningar ska man pumpa ut vattnet från byggnaden. Det är en process som kan skötas av räddningstjänsten om kommunen bestämmer så. Efter utpumpning kommer uttorkning, vilket kräver en viss teknik och metod för att undvika att större fuktskador uppstår. Sedan kan man börja reparera byggnaden, dvs. ersätta skadade delar med nya. I vissa fall kan man även behöva komplettera en konstruktion.

En skadad byggnad måste undersökas innan man kan påbörja en reparation. Man måste först känna till byggnadens konstruktion för att kunna bedöma byggnadens skick, bestämma skadornas omfattning och bedöma behovet av reparationer.

Avsnittet presenterar priser på reparationer med utgångspunkt från våra konstruktionstyper och riskbedömningar.

4.1.1 Utpumpning

Vi har kontaktat räddningstjänsten i Trelleborg och fått information och priser för deras arbete.

Räddningstjänsten i Trelleborg ingriper vid en översvämning endast om situationen kräver ett snabbt ingripande enligt lagen om skydd mot olyckor, 1 kap. § 2. Om räddningstjänsten har möjlighet till att ingripa vid mindre akuta skador till följd av en översvämning, kan det göras mot ersättning enligt nedanstående prislista.32

(42)

41 Tjänsten Tjänsten i

detaljer Kostnad Övrigt

Timersättning brandman 440:-/tim 500 l/tim 115:-/tim 500 – 1200 l/tim 170:-/tim 1200 – 8000 l/tim 230:-/tim Pumpning (priserna

exkl. pers. kostnad)

8000 – 16000 l/tim 575:-/tim 350 l/min 290:-/dygn 900 l/min 435:-/dygn 1500 l/min 565:-/dygn El-länspump 3500 l/min 860:-/dygn Generator 165:-/tim

Vattendammsugare 80:-/tim Lägst 4 timmar

Avfuktningsaggregat 40:-/tim Lägst 4 timmar

I ersättningen innefattar även kostnader för bränsle, smörjmedel, förslitning, försäkring, rengöring och iordningställande.

(43)

42

4.1.2 Uttorkning

Uttorkning utförs av olika företag (ex. OCAB och MUNTERS) som besiktar byggnaden, bedömer hur stor skadan är och hur lång tid uttorkningsprocessen kan ta. Efter uttorkningen kan man börja med åtgärder om det så behövs, annars kan byggnaden åter tas i bruk.

Vid kontakt OCAB och MUNTERS, har vi fått priser på vad uttorkningsarbetet kan kosta.

Tjänsten Tjänsten i

detaljer Kostnad Övrigt

Arbetskraft 315:-/tim Utan moms

Uttorkning Maskin med luft

och värme 90:-/dag Utan moms

Transport 65:-/mil

Kostnader för förbrukningsmaterial tillkommer.

Vid förekomst av förgiftade material tillkommer ytterligare kostnader.

(44)

43

4.1.3 Reparationer

Det finns många olika konstruktionstyper i fråga om byggnader. I vår studie har vi valt att begränsa oss till utvalda konstruktionstyper.

Det är svårt att alltid ha aktuella priser på åtgärder eftersom byggbranschen ständigt ändras efter anbud och efterfrågan. Med hjälp av Repabs underhållsbok har vi fått några reparationskostnader som ger ett genomsnittligt prisläge under januari 2007. Kostnaderna är ett medelvärdespris på det som finns i marknaden, med en variation på cirka +/-10%. Nedanstående materialkostnader avser standardarbete, vissa priser skiljer sig beroende på fabrikat och typ.9

Kostnad Konstruktion Konstruktion i detaljer Arbets-kostnad Kr/m2 Material-kostnad Kr/m2 Total-kostnad Kr/m2 Övrigt Komplett renovering 550 1060 1610 Trähus Renovering exkl. fönster/dörrar 270 163 430 Träfasad Byte 100 % av ytan 290 108 400 Träpanel Komplett renovering 580 1180 1760 Plåtfasadhus Renovering exkl. fönster/dörrar 300 280 580 Plåtfasad Byte 100% av ytan 240 240 480 Aluminiumplåt

(45)

44 Renovering omfogning 460 1000 1460 Tegelfasadhus Renovering exkl. fönster/dörrar 176 99 280 Tegelfasad Ommurning 100% av ytan 1200 330 1530 Komplett renovering 620 1080 1700 Puts/betonghus Renovering exkl. fönster/dörrar 340 176 520 Putsfasad Omputsning 100% av ytan 400 126 530 Slätputs Betongfasad Lagning 100% av ytan 450 51 500

Trägolv Byte furugolv 260 240 500

Byte stav 370 730 1100 Parkettgolv Byte lamell 230 350 580 Omläggning 5cm 410 69 480 Betongolv Lagning sprickor 93 6 99

Tabell 3. Priser för reparationer av olika konstruktionstyper.9

(46)

4.2 Kostnader samt metoder för förebyggande av fuktskador

4.2.1. Betongens uppbyggnad

Vid praktisk användning innehåller alla porösa material fukt. Ökning av fukthalten kan ha stora konsekvenser och bör därför den undvikas. Ett av de viktigaste materialen vid husbygge är betong. Den utmärks av god beständighet, formbarhet och hållfasthet. Användning av betong förekommer mest på bärande konstruktioner och där påfrestningar är stora.

Huvudbeståndsdelarna i betong är cement, vatten och ballast. Man kan dessutom använda tillsatsmedel för att påverka betongens egenskaper.

Cementpasta kallas den blandning som utgörs av cement och vatten. Proportionen mellan vatten och cement bestämmer cementpastans egenskaper det så kallade vct (vattencementtalet):

där W är mängden vatten (kg), (l/m3) eller (kg/m3) och C är mängden cement (kg) eller (kg/m3)

Ballasten utgörs i vanlig betong av naturligt stenmaterial. Volymandelen ballast i betong kan variera mellan 60 och 75%. För att få betong med olika egenskaper kan man variera mängderna hos betongens beståndsdelar. Att proportionera betong menas processen att hitta rätt proportioner för ett visst ändamål.6

4.2.1.1 Delmaterial till betong

A. Cement

Cementen som vanligen används nuförtiden kallas för Portlandcement. Cement är ett hydrauliskt bindemedel, vilket betyder att den hårdnar genom en kemisk reaktion med vatten. Romarna använde cement och ett betongliknande material för ett par tusen år sen. Detta kallades för ”concretum”, därav det engelska ordet för betong concrete. Byggnadsverk gjorda av betong kallades för ”opus coementitium” varifrån vi har fått ordet ”cement”.

(47)

46 Huvudråvaran för dagens cement är kalksten med lera. Stenarna finmals och bränns under höga temperaturer. När materialet är klart tas det ut från ugnen och kyls. Formen på materialet är kulor eller klumpar, så kallade cementklinker. Genom att mala cementklinker och tillsätta gips (ca 5%, för bättre torktid) erhålls cement.6

B. Vatten

Betongens kvalitet kan försämras om vattenkvaliteten är dålig. Enligt tumregeln kan allt drickbart vatten användas för betongtillverkning.6

C. Ballast

Vid betongtillverkning används ballast som är en gemensam benämning på bergartsmaterial. Sten kan vara makadam eller singel. Makadam har en kantig form och singel en rund form.6

D. Tillsatsmedel

Man kan modifiera betongens egenskaper genom att använda tillsatsmedel för att anpassa dessa till olika ändamål.6

4.2.1.2 Täthet mot vätskor

Betong har en bärande och tätande funktion i olika konstruktioner, så som källare, broar, tunnlar etc.

Permeabilitet syftar på betongens egenskap att släppa igenom vätska och beror på vattencementtalet i cementpastan. Ju högre vct desto otätare blir cementpastan. Om vct > 0,60 ökar cementpastans permeabilitet betydligt.

(48)

I BBK 94 anses betong uppfylla kraven för vattentät betong om: • vct är högst 0,60

• vikten av vatten i betongmassan är högst 0,5 gånger den sammanlagda vikten av cement och ballast med kornstorlek mindre än 0,25 mm

Ibland kan det uppstå sprickbildning på betongen av olika orsaker, exempelvis på grund av temperaturskillnader som kan påverka dess täthet.6

A. Val av vattencementtal

Med utgångspunkt från klassindelningen enligt BBK har följande tabell ställts samman över vct för olika hållfasthetsklasser.6

47 Bild 12. Hållfasthetsklasser6

(49)

48

4.2.2 Förebyggande metod

Nedan visas exempel på hus med källare och platta på mark. De har olika stomme och fasadbeklädnad. Med stomme menar vi stommen fr.o.m. första våningen och uppåt eftersom källarväggar nuförtiden byggs endast i betong. Äldre källarkonstruktioner byggdes med tegel, därför visar vi hur översvämningar kan förebyggas på hus med källare. Källare med betongväggar behandlas eftersom det finns hus som inte har byggts med vattentät betong. Principen för förebyggandet som vi använder är densamma för hus med tegelväggar som betongväggar. För de hus vars grund är gjord av tegel och där golvet består av putsat liggande tegel (bilaga 36) föreslår vi att teglet byts ut mot betong, alternativt att man lägger ett lager vattentät betong ovanför teglet. Oberoende av vilket alternativ man väljer ska nya fogar mellan väggar och golv läggas så att vatten inte tränger sig in.

I Trelleborgs kommun finns det en tumregel som säger att alla källare som byggs under +2.00 m ska byggas med vattentät betong. När denna regel började gälla vet man inte riktigt. För de hus som är byggda med vattentät betong och ändå har problem med översvämningar föreslår vi byte av dräneringsrör, reparation av möjliga sprickor samt att fog placeras mellan väggen och golvet på utsidan och insidan.

Metoden handlar om att bygga en sockel i vattentät betong som fästs på existerande byggnader som har problem med översvämningar. Med denna metod behöver man inte avlägsna någon del av väggen. Det enda man behöver göra är att schakta runt huset tills man når golvnivån och sedan fästa det färdiga betongelementet. För att vatten inte ska tränga sig in mellan sockeln och grunden placeras ett fogband som består av bentonit. Fogbandet ökar kraftigt i volym vid kontakt med vatten och tätar även sprickor och hålrum.För att leda bort regnvatten placeras plåt mellan sockeln och väggen (se bilder ev. bilagor 44-48).

(50)

4.2.2.1 Platta på mark

Bild 27. Detaljritning av platta på mark med putsfasad och betongsockel

Bild 28. Detaljritning av platta på mark med plåtfasad och betongsockel

(51)

4.2.2.2 Krypgrund

Eftersom vi inte har kunnat hitta en bra lösning till att förhindra att översvämningar når krypgrunder föreslår vi att åtgärda så fort som möjligt för att förebygga stora fuktskador. De lösningar vi har hittat är för stora och dyra att genomföra.

Bild 29. Detaljritning av uteluft ventilerad krypgrund

(52)

4.2.2.3 Källare

Bild 30. Detaljritning av källarvägg med träfasad och betongsockel

(53)

Bild 31. Detaljritning av källarvägg med tegelfasad och betongsockel

4.2.2.4 Kostnader

Transport kostnad (kr/ton)

Material (m2) Schakt (m3) Arbetskraft (kr/t) Sockel element

(m2) 200 235 149 250

Tabell 4. Kostnader för förebyggande metod.34, 21

Materialkostnader innefattar kostnad för betong, kramlor, plåt och fog.

(54)

4.3 Exempel på beräkning

Vi har valt ett exempel från de konstruktioner vi har för att jämföra priser mellan reparationer och förebyggande.

Exemplet behandlar ett hus med källare, betongstomme och puts som fasadbeklädnad. Vi antar att det händer en översvämning som drabbar ett hus. Huset antas få in1000 liter vatten.

Huset har följande konstruktion:

Grund Stomme Fasadbeklädnad Typ av konstruktion Källare Betong Puts

Tabell 5. Konstruktionstyp för utvald hus.

4.3.1 Reparation

Nedanstående reparationsberäkning avser en meter i bredd och tre meter i höjd av väggen. Höjden delas så att det repareras två meter ner och en meter upp från marknivån (för mer detaljerade bilder se detaljritningar i avsnittet om förebyggande metod – bild 27-31).

Vi schaktar en halvmeter från huset, två meter på djupet och en meter i bredd. Schaktpriset är densamma för reparation och förebyggande.

Kostnader (kr/enhet) Kostnad (kr) Totala kostnader (kr) Material (3 m) 520 520*3 1710 Uttorkning (3 dygn) 90 90*3 270 Transport (5 mil) 65 65*5 325 Arbetskraft (6 timmar) 315 315*6 1890 Timersättning för utpumpning (2 brandmän) 440 440*2 880

Pris för pumpning (2 timmar) 115 115*2 230

Schaktning (0,5 * 2 * 1=1 m3) 149 149 149

Arbetskraft för schaktning (6 timmar) 250 250*6 1500

Summa 6954

Tabell 6. Reparationskostnad exkl. moms (priser från tab. 1-4)

(55)

4.3.2 Förebyggande

För att förverkliga vår förebyggande metod i det utvalda huset har vi antagit att samma mängd av marken ska schaktas.

Kostnader (kr/enhet) Kostnader (kr) Totala kostnader (kr) Material ( 3m2) 235 235*3 705 Transport ( 0,42 ton) 200 200*0,42 84 Schaktning (0,5 * 2 * 1=1 m3) 149 149 149

Arbetskraft för schaktning (6 timmar) 250 250*6 1500

Summa 2438

Tabell 7. Kostnad för förebyggande inkl. moms, (materialmängden räknas i m2 men själva betongen räknas i m3 )

En m2 material innehåller 0,1 m3 betong. Materialkostnaden inkluderar förutom betong även kramlor och fogmassa.

0.42 ton betong = 1.4 (ton/m3 betong) * 0.3 (m3 betong)

4.3.3 Resultat

Man kan tydligt se att kostnaden för att förebygga är mycket billigare än kostnaden för att reparera huset en gång. Kostnader på reparationen är tre gånger större än kostnaden för förebyggandet.

Man ska inte glömma att det huset kanske behöver repareras ytterligare efter ett antal år om det drabbas av översvämningar, medan efter att ha förebyggt en gång kommer det att hålla under längre tid, kanske hundratals år.

(56)

55

5. Riskanalys

Följande kartor visar ett område i Trelleborgs kommun som ligger nära havet och därmed har hög risk för att drabbas av översvämningar. De utvalda husen är av olika ålder och konstruktionstyp (bilaga 31-34).

Riskanalysen baseras på vilka material husen är byggda av, samt vilken grund, stomme eller fasad de har.

Eftersom vi har begränsat oss i vår klassindelning kommer några av kontruktionstyperna att sammansättas under en och samma rubrik, t.ex. har äldre källare och nya källare samlats under rubriken ”källare” och lättbetongstomme och tegelstomme får rubriken ”betongstomme”.

5.1 Metod för analys

För att kunna göra en riskbedömning om översvämningars påverkan på byggnader har vi gjort en riskfaktorskala baserad på byggnaders vattenkänslighet. Byggnaderna har klassats enligt deras grund, stomme och fasadbeklädnad. För grunder gäller att ju lägre ner i marken man bygger desto högre risk för att vatten tränger sig in i byggnaden. Väggarnas vattenkänslighet har vi rankat beroende på om materialet är organiskt eller oorganiskt och om stommen består av reglar eller är massiv.

Nummer 1 på riskfaktorskalan har högst risk för skada på grund av översvämning och nummer 27 har lägst.

(57)

Bild 32. Valda fastigheter med fastighetsbeteckning34

(58)

Bild 33. Grunden på husen34

(59)

Bild 34. Fasadbeklädnad på husen34

(60)

Bild 35. Riskfaktor på husen34

(61)

60

5.2 Riskfaktorskala

Källare Trästomme 1-Träpanel 2- Puts 3- Tegel Stålstomme 4-Puts 5-Plåt 6-Tegel Betongstomme 7-Trä 8-Puts 9-Tegel Krypgrund Trästomme 10-Träpanel 11-Puts 12-Tegel Stålstomme 13-Puts 14-Plåt 15-Tegel Betongstomme 16-Trä 17-Puts 18-Tegel Platta på mark Trästomme 19-Träpanel 20- Puts 21- Tegel Stålstomme 22-Puts 23-Plåt 24-Tegel Betongstomme 25-Trä 26-Puts 27-Tegel

(62)

61

6. Slutsats och diskussion

Vi har avgränsat oss till att försöka hitta lösningar som kan göra hus så vattentäta som möjligt utan att titta på dräneringsarbetet som ju också spelar en väsentlig roll i att förhindra att skador uppstår på hus. Vi rekommenderar att man ska omdimensionera eller byta dräneringsrör för bättre dränering av marken och lätta på vattnets tryck till husen.

Vi har kommit fram till att det är bättre att förebygga skador hos hus som rskerar att drabbas av översvämningar än att reparera dem efterhand som skador uppstår. Skador kan variera i storlek beroende på graden av översvämning. Det är alltid billigare att förebygga än att reparera en skada även om den är liten.

Vi har valt betong som förebyggande material för översvämningar, dels eftersom den klassas som vattentät, då det har ett lägre vct än 0,60, och dels eftersom det är mycket mer hållbart och tål bättre vattentryck jämfört med andra material. Genom att fästa en sockel på den befintliga byggnationen behöver man inte ändra på väggens eller grundens uppbyggnad, vilket gör att kostnaden och tiden för uppförandet blir betydligt mindre då betongen kommer som ett färdigt element, och arbetskraften blir billigare.

Tiden för reparationer av äldre hus kan vara längre eftersom för de äldre husen är det svårare att hitta rätt material då man nuförtiden inte bygger på samma sätt.

Principen för att förebygga översvämningar på äldre hus är densamma som för nya hus, däremot har man många olika alternativ och material att välja emellan vid reparationer.

Tumregeln som Trelleborgs kommun följer och som säger att alla källare som byggs under +2.00möh ska byggas med vattentät betong är inte 100 % pålitlig. Det finns nämligen hus som står över höjdkurvan 2m som ändå blir översvämmade. Detta beror dels på att vattnet från de intilliggande husen, som står på en högre marknivå, rinner ner.

En enkel och ganska vanlig lösning som utförs i områden som återkommande drabbas av översvämningar är att utforma en permanent vall. Eftersom byggnaderna i centrala delen av Trelleborg ligger ganska tätt finns det inte tillräckligt med utrymme för en sådan lösning varför vi fick leta efter alternativa metoder. Därför rekommenderar vi att vid nybyggnation undersöka om området har drabbats av översvämningar. Är fallet så ska grunden byggas i vattentät betong.

(63)

62

7. Källförteckning

7.1 Litteratur

1. Bjerking, Sven-Erik (1989). Skador på hus, vad gör man?-Grunder. Byggforskningsrådet.

2. Bjerking, Sven-Erik (1989). Skador på hus, vad gör man?-Väggar och fönster. Byggforskningsrådet.

3. Björk, Cecilia, Kallstenius, Per & Reppen, Laila (2003). Så byggdes husen 1880-2000. Stockholm: Formas.

4. Bookwell, WS (2003). Norstedts ordbok. Finland.

5. Boverket (2003). Skydda ditt hus mot fuktskador, en kunskapsöversikt vid nybyggnad. Karlskrona: AB Danagårds grafiska.

6. Burström, G. Per (2003). Byggnadsmaterial, Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper. Lund: Studentlitteratur, 2001.

7. Nevander, Lars Erik & Elmarsson, Bengt (1994). Fukthandbok, praktik och teori. Stockholm: Svensk tryck AB.

8. Petersson, Bengt Åke (2004). Tillämpad byggnadsfysik. Lund: Studentlitteratur. 9. Repab (2007). Underhållskostnader. Kungälv: Livréna AB.

7.2 Rapporter

10. Arbetsgruppen. 2006. ”Arbetsgruppen för översvämningsskador”. Helsingfors. 11. Anticimex. 2006. ”Fuktskador och bostadsrätter”.

12. Gustafsson, Briger. 2005. ”Klimat, Svenska Naturskyddsföreningen policy”. Stockholm: Stockholm AB.

13. Härryda Kommun. 2004. ”Miljö Redovisning”.

14. Lindell, Kewin. 2005. ”Ingenjörshandbok”. Lund: Lunds Universitet. 15. Malmö Stad. ”Miljöprogram för Malmö stad 1998-2002”. Malmö.

16. Olofsson, Birgitta, Tidesfrän, Henrik & Willert, Johan. 2001. ”Riskidentifiering av urbana VA-system”. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola.

(64)

63 17. Räddningsverket. 2000. ”Översvämning”. Karlstad.

18. Samuelson, Ingemar. 2002. ”Hållbar sanering av fuktskadade byggnader”. Sveriges provnings- och forskningsinstitut.

19. VA-verket. 2003. ”Rapport”. Göteborg.

7.3 Elektroniska källor

20. Wordfinder V.7 21. www.bekon.lth.se/uploads/media/VBE051Referensobjekt_VT-07.pdf 22. www.betong.se 23. www.isover.se 24. www.munters.se 25. www.ocab.se 26. www.srv.se/Shopping/pdf/16120.pdf 27. www.swerock.se 28. www.balticmaster.se 29. www.ne.se

7.4 Referenser

Personlig kommunikation med anställda på: 30. OCAB 31. Munters 32. Räddningstjänsten 33. SWECO 34. Swerock 35. Trelleborgs kommun

(65)

64

Bilagor

(66)

65 Bilaga 2 - Romulus 30.

(67)

(68)

(69)

(70)

(71)

70 Bilaga 7 - Romulus 25 byggd 1954.

(72)

(73)

(74)

(75)

(76)

(77)

(78)

(79)

(80)

(81)

(82)

81 Bilaga 18 - Oden 49 byggd 1935, ombyggd 1975.

(83)

82 Bilaga 19 - Oden 49.

(84)

83 Bilaga 20 - Oden 49.

(85)

84 Bilaga 21 - Oden 41- 44 byggd 1978.

(86)

85 Bilaga 22 - Oden 41- 44.

(87)

86 Bilaga 23 - Oden 41-44.

(88)

87 Bilaga 24 - Oden 11 byggd 1979.

(89)

88 Bilaga 25 - Oden 11.

(90)

89 Bilaga 26 - Oden 37 och 39. Byggda 1976 respektive 1978.

(91)

90 Bilaga 27 - Herkules 33 byggd 1850.

(92)

91 Bilaga 28 - Herkules 33.

(93)

92 Bilaga 29 - Herkules 32. Byggd 1895.

(94)

93 Bilaga 30 - Herkules 32.

(95)

94 Bilaga 31 - Karta över utvalda hus i Trelleborgs Kommun.

(96)

95 Bilaga 32 - Beklädnad på de utvalda husen.

(97)

96 Bilaga 33 - Grund på de utvalda husen.

(98)

97 Bilaga 34 - Riskfaktor på de utvalda husen.

(99)

98 Bilaga 35 – Äldre konstruktionsmetod.3

(100)

(101)

(102)

(103)

(104)

(105)

(106)

(107)

106

RÄDDNINGSTJÄNSTEN

TRELLEBORG

REKOMMENDERAD PRISLISTA

2007

Personalkostnader uppräknas för 2001 och framöver enligt AKI.

Priser som ej avser personalkostnader enligt producentprisindex.

(108)

107 Exkl moms

Timersättning brandman 440:-/tim

Tiden för transport till och från arbetsplatsen debiteras kunden.

Personbil Enligt kommunalt

Reseavtal (fn 2,70:-/km) lägst 50:- Brandfordon 3 x 2,70 lägst 155:- Brandfordon + släp, maskinstege, Hävare 4 x 2,70 lägst 205:-

Pumpning (priserna exkl pers kostn) 500 l/tim 500 - 1 200 l/tim 1 200 – 8 000 l/tim 8 000 – 16 000 l/tim 115:-/tim 170:-/tim 230:-/tim 575:-/tim I ersättningen inbegrips kostnad för bränsle,

smörjmedel, förslitning, försäkring, rengöring och iordningställande El-länspump 350 l/min 900 l/min 1 500 l/min 3 500 l/min 290:-/dygn 435:-/dygn 565:-/dygn 860:-/dygn Generator 165:-/tim

Vattendammsugare 80:-/tim lägst 4 tim

Avfuktningsaggregat 40:-/tim lägst 4 tim Bilaga 43 - Prislista från Räddningstjänsten.

(109)

108 Bilaga 44 - Detaljkonstruktion av vägg och krypgrund.

(110)

109 Bilaga 45 - Detaljkonstruktion av vägg och källare med förebyggande metod.

(111)

110 Bilaga 46 - Detaljkonstruktion av vägg och källare med förebyggande metod.

(112)

111 Bilaga 47 - Detaljkonstruktion av vägg och platta på mark med förebyggande metod.

(113)

112 Bilaga 48 - Detaljkonstruktion av vägg och platta på mark med förebyggande metod.