Malmö högskola
Lärarutbildningen
Idrottsvetenskap
Examensarbete
15 högskolepoäng
Fysisk aktivitet under skoldagen
Physical activity during the school day
Anders Dahl
Karolina Söderström
Lärarexamen 270 hp Idrott och fysisk bildning 2010-01-12
Examinator: Bo Carlsson Handledare: Lars Lagergren
2
Abstract
Background
It is today commonly known that physical activity is of importance for the physical and psychological development in children and teenagers.
Purpose
The purpose of this study was to find out what motivates pupils to be physically active and also to find out what may increase the pupils’ physical activity during the school day. The purpose was also to investigate the teachers’ opinions about the pupils’ physical activity. Method
The survey was conducted by means of three questionnaires. Participating in the study were two schools in two different municipalities in Sweden. Pupils in grade 7 and 8 (age 13-14) answered two separate questionnaires, 139 pupils in total. In addition, teachers answered a separate questionnaire where 8 answered questionnaires were collected.
Results
The study shows that the main contribution that would motivate the pupils to increase their physical activity during the school day, were longer breaks. None of the teachers suggested this. The pupils’ motives for being physically active were mainly that they think it is fun and because they feel good while exercising.
Conclusion
With small means an increase in pupils’ physical activity during the school day can be reached. However, it demands a higher awareness about which contributions that have the best effects on the physical activity.
3
Abstrakt
Bakgrund
Man vet idag att fysisk aktivitet är viktigt för barns och ungdomars fysiska och psykiska utveckling.
Syfte
Syftet med undersökningen var att ta reda på elevers motiv till fysisk aktivitet/inaktivitet samt även att ta reda på vad som skulle kunna öka elevers fysiska aktivitet under skoldagen. Syftet var även att ta reda på lärarnas åsikter om elevernas fysiska aktivitet.
Metod
Undersökningen gjordes med hjälp av tre olika enkätundersökningar. Undersökningen gjordes på två skolor i två olika kommuner. Elever i årskurs 7 och 8 besvarade enkäterna, totalt 139 elever. Även lärare fick svara på en enkät, 8 besvarade enkäter samlades in.
Resultat
Undersökningen visar att det som huvudsakligen skulle göra eleverna mer fysiskt aktiva under skoldagen är längre raster. Inga av lärarna gav detta som förslag. Elevernas motiv till att vara fysiskt aktiva var främst för att de tycker att det är kul och för att de mår bra när de rör på sig. Slutsats
Med små medel kan elevernas fysiska aktivitet under skoldagen öka. Det som krävs är en högre medvetenhet om vilka insatser som skulle kunna medföra en ökad fysisk aktivitet. Nyckelord: Fysisk Aktivitet, Motivation, Skoldag
4
Innehållsförteckning
1 Inledning _________________________________________________________________ 6 1.1 Bakgrund _____________________________________________________________ 6 1.1.1 Skolans ansvar _____________________________________________________ 7 1.2 Syfte ________________________________________________________________ 7 1.3 Frågeställning _________________________________________________________ 8 2 Litteraturgenomgång och teori ________________________________________________ 9 2.1 Fysisk aktivitet ________________________________________________________ 9 2.2 Motivationsteori _______________________________________________________ 9 2.2.1 Inre motivation, yttre motivation, amotivation ___________________________ 10 2.2.2 Self-efficacy ______________________________________________________ 10 2.2.3 Achievement goal theory ____________________________________________ 11 2.2.3.1 Målinriktningar ________________________________________________ 11 2.2.4 Motivationsklimat _________________________________________________ 12 2.2.5 Need achievement theory ____________________________________________ 12 2.4 Skolans insatser _______________________________________________________ 13 2.4.1 Varför insatser i skolan? _____________________________________________ 13 2.4.2 Vad skolan kan göra ________________________________________________ 14 2.4.2.1 Miljön _______________________________________________________ 14 2.4.2.2 Idrott och hälsa ________________________________________________ 15 2.4.2.3 Insatser ______________________________________________________ 15 2.4.3 Till och från skolan ________________________________________________ 17 3 Metod __________________________________________________________________ 18 3.1 Metodval ____________________________________________________________ 18 3.2 Enkätkonstruktion _____________________________________________________ 19 3.3 Urval _______________________________________________________________ 20 3.4 Etiska överväganden ___________________________________________________ 21 3.5 Genomförande av undersökningen ________________________________________ 22 3.6 Reliabilitet och validitet ________________________________________________ 23 4 Resultat _________________________________________________________________ 25 4.1 Tid för fysisk aktivitet __________________________________________________ 25 4.2 Resultat enkätundersökning med öppna frågor _______________________________ 26 4.2.1 Deltagande och inställning till fysisk aktivitet ____________________________ 26 4.2.2 Motivation/Amotivation _____________________________________________ 27 4.2.3 Vad elever anser skulle få dem mer fysiskt aktiva under skoldagen ___________ 28 4.3 Resultat enkätundersökning med fasta svarsalternativ _________________________ 29 4.3.1 Deltagande _______________________________________________________ 295
4.3.2 Inställning till fysisk aktivitet _________________________________________ 30 4.3.3 Deltagande i fysisk aktivitet __________________________________________ 31 4.3.3.1 Fysisk aktivitet på fritiden ________________________________________ 31 4.3.3.2 Elevernas deltagande i föreningsidrott på fritiden _____________________ 31 4.3.3.3 Elevernas andra fysiska aktiviteter på fritiden ________________________ 33 4.3.3.4 Elevernas fysiska aktivitet under rasterna ____________________________ 34 4.3.3.5 Elevernas färdsätt till skolan ______________________________________ 34 4.3.4 Motivationsfaktorer för fysisk aktivitet _________________________________ 35 4.3.4.1 Motiv till varför det är viktigt att vara fysiskt aktiv ____________________ 35 4.3.4.2 Motiv till att vara fysiskt aktiv på fritiden ____________________________ 36 4.3.4.3 Motiv till att vara fysiskt aktiv under rasterna ________________________ 37 4.3.5 Amotivation till fysisk aktivitet _______________________________________ 38 4.3.5.1 Motiv till att inte vara fysiskt aktiv på fritiden ________________________ 39 4.3.5.2 Anledning till att inte vara fysiskt aktiv under rasterna _________________ 40 4.3.6 Insatser ________________________________________________________ 41 4.3.6.1 Elevernas uppfattning ___________________________________________ 41 4.3.6.2 Skolans påverkan på varför elever börjar på föreningsidrott _____________ 43 4.3.6.3 Insatser som skulle öka den fysiska aktiviteten________________________ 44 4.4 Resultat enkätundersökning bland lärarna __________________________________ 45 5 Analys och diskussion _____________________________________________________ 47 5.1 Bortfallsanalys ________________________________________________________ 47 5.2 Motivation och amotivation _____________________________________________ 48 5.3 Insatser _____________________________________________________________ 49 5.3.1 Till och från skolan ________________________________________________ 49 5.3.2 Under lektionerna __________________________________________________ 50 5.3.3 Under rasterna ____________________________________________________ 51 5.4 Vidare forskning ______________________________________________________ 54 6 Slutsats _________________________________________________________________ 55 Källförteckning ____________________________________________________________ 56 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3
6
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Forskning visar att rörelse stimulerar olika delar i kroppen och underlättar inlärning. Motorisk träning är viktig för hjärnans och nervsystemets utveckling och spelar därför en viktig roll under barns uppväxt (von Brömssen, 2004). Olika projekt har startats till följd av detta, nämnas kan till exempel Bunkefloprojektet i Malmö. Bunkefloprojektet är ett
samverkansprojekt mellan skolan, idrottsrörelsen och forskningen som innebär att eleverna i årskurs 1-5 har fysisk aktivitet under varje skoldag (Bunkeflomodellen, 2010-01-19). Gemensamt för den mesta forskningen är dock att den koncentrerar sig på barn upp till 12 år. Det är då den motoriska utvecklingen är som störst och troligtvis är det även då vi vuxna generellt anser att ”lek” är viktigt. Hur stort rörelsebehovet är i åldrarna 13-16 borde dock vara lika intressant, eftersom målen för grundskolan gäller även dem.
Wolmesjö (2006) beskriver i sin bok Bernt Gustavssons teori om att kunskap sitter i kroppen. Den praktiska kunskapen behövs tillsammans med den teoretiska kunskapen och kan även fungera som ett medel att nå teoretisk kunskap. Enligt det synsättet är kroppen och fysisk aktivitet en grundförutsättning för inlärning oavsett ålder. En annan som gjort kopplingen mellan kropp och tanke är filosofen Maurice Merleau-Ponty (Wolmesjö, 2006). Hans teorier baseras på idén att människan är en enhet av psykiskt och fysiskt vilket skulle innebära att det fysiska är lika viktigt som det psykiska. Omsätts det till skolans värld borde det fysiska få större uppmärksamhet än det får idag, även här oberoende av ålder eller årskurs.
Det är rekommenderat att man under uppväxten ska ha minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet (Nordiska rådet, 2004; Statens Folkhälsoinstitut, 2009-10-19; Livsmedelsverket, 2009-10-19). Det finns också flera fördelar med att barn och ungdomar är aktiva under sin uppväxt. En anledning är att de genom regelbunden fysisk aktivitet kan skapa ett vanebeteende som sitter i tills vuxen ålder (Engström, 1999). En annan är att det bidrar till en god motorisk utveckling, starkare skelett, bättre balans och även ett visst skydd mot många av våra vanliga folksjukdomar (Wilmore & Costill, 2008). Samtidigt
7
som dessa kunskaper finns och visar hur viktigt det är med fysisk aktivitet så visar studier att det finns en trend där den fysiska aktiviteten minskar med åldern. En av dessa studier visar att den genomsnittliga fysiska aktiviteten sjunker under rekommenderad nivå efter 12-13 års ålder (Nader, Bradley &.Houts, 2009).
1.1.1 Skolans ansvar
Ett mål som eleverna ska uppnå i grundskolan är att de ska ha ”grundläggande kunskaper om förutsättningar för en god hälsa samt […] förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön” (Lärarförbundet, 2004, s.15).
Skolan har en viss skyldighet och ska sträva efter att få elever att bli fysiskt aktiva under skoldagen. Det står bland annat i Lpo94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet) att ”Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” (Lärarförbundet, 2004, s.11). Det står inte exakt hur lång tid som ska eftersträvas, men Myndigheten för skolutveckling (2009-10-21) har gett ett riktmärke om minst 30 minuter fysisk aktivitet under skoldagen. Det är viktigt att poängtera att detta uppdrag inte enbart handlar om ämnet idrott och hälsa, även om
idrottslärarens kompetens inom området både kan och bör ses som en viktig tillgång (a.a.).
1.2 Syfte
Skolan ska sträva efter att erbjuda fysisk aktivitet under skoldagen. Det kan dock finnas en kunskapsbrist om vad som gör och vad som skulle kunna göra elever i grundskolans senare år fysiskt aktiva under skoldagen. Vårt syfte är därför att undersöka vad som gör elever fysiskt aktiva idag och även vad som skulle få elever att bli mer fysiskt aktiva under skoldagen, oavsett nuvarande fysisk aktiveringsnivå.
Skoldagen har valts eftersom strävansmålet för fysisk aktivitet i Lpo94 gäller för denna tidsperiod. Den elevgrupp som denna undersökning riktar sig till är årskurs 7 och 8.
8
1.3 Frågeställning
• Vilka är elevers motiv till att vara fysiskt aktiva/inaktiva? • Vad skulle kunna öka elevers fysiska aktivitet under skoldagen? • Vad anser lärare om elevers fysiska aktivitet under skoldagen?
9
2 Litteraturgenomgång och teori
2.1 Fysisk aktivitet
Folkhälsoinstitutet definierar fysisk aktivitet som ”all typ av rörelse som ger ökad
energiomsättning” (FHI, 2010-01-03). Det handlar alltså om rörelse i den vida bemärkelsen, allt från städning och rörelser i sömnen till promenader och föreningsidrott räknas med enligt denna definition. Motion och träning är betydligt snävare begrepp: ”Motion är medveten fysisk aktivitet med viss avsikt, t.ex. ökat välbefinnande, framtida bättre hälsa, att det är skönt och roligt att röra på sig. Träning innebär en klar målsättning att öka prestationsförmågan i olika typer av fysiska aktiviteter, företrädesvis inom idrotten.” (Myndigheten för
skolutveckling, 2009-10-21, s.4).
I denna uppsats kommer begreppet ”fysisk aktivitet” att användas, med betydelsen all medveten rörelse. Definitionen av fysisk aktivitet enligt folkhälsoinstitutet är alltför vag för att användas i undersökningen, medan begreppen motion och träning är alltför specifika och även traditionellt sammankopplade med till exempel föreningsidrott och träningsanläggningar typ Friskis och Svettis. Med eleverna i åtanke ansågs fysisk aktivitet vara den bästa
benämningen, även om definitionen snarare stämmer med begreppet motion.
2.2 Motivationsteori
Begreppet motivation kan förstås som en ”dynamisk process och en interaktion mellan individers egenskaper, färdigheter, upplevelser, förväntningar och värderingar av individen själv och av situationen” (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003, s.165). Med andra ord är motivation ingen medfödd egenskap, och inte heller oföränderlig. För att en individ ska vilja utföra en fysisk aktivitet krävs att denne är motiverad: ”Motivation syftar på de inre och yttre krafter som initierar, ger energi åt och styr samt upprätthåller beteenden” (Hassmén,
10
motivation uppstår/inte uppstår och hur den förändras och/eller bibehålls över tid (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). Nedan följer en presentation av de viktigaste.
2.2.1 Inre motivation, yttre motivation, amotivation
Normalt delas motivation upp i tre begrepp skapade av Vallerand (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003): inre motivation, yttre motivation och amotivation (brist på motivation). Med inre motivation menas att motivationen kommer inifrån individen. Den fysiska aktiviteten utförs för den inre glädjens och tillfredställelsens skull, man njuter av att röra på sig. Den fysiska aktiviteten är målet i sig. Med yttre motivation spelar däremot faktorer runt om individen in, såsom sociala och materiella belöningar, undvikande av bestraffning och andrahandsmål i form av skönhet, ekonomisk vinning och hälsa. Amotivation innebär att en individ inte är motiverad. Detta kan bero på känslor av inkompetens och brist på kontroll (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003).
Det är lätt att tänka att inre och yttre motivation är ändarna på en skala och att en individ antingen har inre motivation eller yttre motivation. Det går dock att i en aktivitet ha högt på båda eller lågt på båda eller en blandning (Schunk, Pintrich & Meece, 2008). Likaså kan motivationsprocesserna vara olika när någon startar ett beteendemönster jämfört med när någon upprätthåller samma eller efter ett tags uppehåll startar igen (Biddle, 1997). Det är troligt att yttre faktorer har störst påverkan när en ny aktivitet påbörjas och att den inre motivationen utvecklas efter hand. Man har även funnit starka kopplingar mellan en hög inre motivation och fortsatt deltagande i aktiviteten (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003).
2.2.2 Self-efficacy
Inom forskningen om motivation och idrott är en av de mer kända teorierna den om ”self-efficacy”. En vanlig svensk benämning på begreppet self-efficacy är situationsspecifikt självförtroende. Enligt den teorin finns det ett samband mellan självförtroende och
11
att delta i aktiviteter. En individ kan ha högt självförtroende i en situation och ett lågt
självförtroende i en annan situation, därav den svenska benämningen. Många studier har visat på ett samband mellan situationsspecifikt självförtroende och deltagande i fysisk aktivitet och regelbunden motion. Det har visat sig att ett högt situationsspecifikt självförtroende har stor betydelse både för om en individ påbörjar och fortsätter med fysisk aktivitet och motion. (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003).
2.2.3 Achievement goal theory
Enligt Nicholls achievement goal theory finns det två olika slags målinriktningar som var och en tillskriver individer olika egenskaper och beteenden. Vilken inriktning som är viktigast för en individ har betydelse för vilken mening eventuella framgångar eller motgångar får för den individen (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003).
2.2.3.1 Målinriktningar
Individer kan ha olika mål med sin aktivitet. Dessa mål kan vara antingen uppgiftsorienterade (task goal orientation) eller prestationsorienterade (ego goal orientation). Det går att säga att den förstnämnda inriktningen har resan som mål medan den andra inriktningen bara ser till själva slutmålet. Med uppgifts- eller processorienterad målinriktning ligger fokus hela tiden på utveckling, själva uppgiften är det centrala. Ofta har den uppgiftsorienterade individen en hög inre motivation och en stark tro på att hårt arbete ger resultat. Samtidigt är det mindre viktigt att jämföra sin egen prestation med andras. Sannolikheten för att individen ska
fortsätta med aktiviteten och hantera motgångar på ett bra sätt, är större jämfört hos individer som först och främst bryr sig om resultatet. Den prestations- eller resultatorienterade
målinriktningen har som namnet antyder fokus på prestationer och resultat och inte på vägen dit. Individer med prestationsmål lägger ofta stor vikt vid yttre faktorer (t.ex. tur/otur) när det kommer till framgång, vilket gör att de i motgång kan skylla på andra saker än sin egen kompetens (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003).
12
Precis som med inre och yttre motivation så kan individer ha både uppgifts- och
resultatorienterade mål. Vilka som är viktigast kan styras av specifika situationer eller variera över en säsong (a.a.).
2.2.4 Motivationsklimat
Motivationsklimat och målinriktning handlar om ungefär samma sak: synen på framgång och fokus på uppgiften kontra resultatet. Målinriktning handlar dock om individens mål, medan motivationsklimat är ett samlat begrepp som beskriver omgivningens inställning och förväntningar.
Det motivationsklimat som råder har visat sig ha betydelse för individers motivation. Klimat som är fokuserade på resultat kan skapa rädsla för att misslyckas hos individen. Detta kan leda till tävlingsängslan och dåligt självförtroende. Ett klimat som däremot är process- eller inlärningsorienterat har visat sig påverka individer positivt. Chansen ökar att individen känner sig kompetent och nöjd med sig själv och sin egen insats samtidigt som prestationsrädslan minskar (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). Exempel på motivationsklimat på olika nivåer är; skola, familj och förening/lag.
2.2.5 Need achievement theory
En annan inflytelserik teori inom motivation är need achievement theory. Den beskriver hur individens motivation handlar om antingen strävan efter framgång eller undvikande av misslyckande. Forskning här har visat att de som är ute efter framgång väljer mer utmanande uppgifter och utvecklas mer än de som har som främsta uppgift att undvika misslyckande. Individer som motiveras av att undvika misslyckanden visar också mest kognitiv ängslan/oro i samband med prestationssituationer (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003).
13
2.4 Skolans insatser
2.4.1 Varför insatser i skolan?
Vår livsstil och vem vi väljer att vara börjar skapas redan i tidig ålder. Viktiga livsstilval görs således redan under barn- och ungdomsåren. Skolan är en miljö som alla någon gång vistas i och kan därför räknas som en nyckelmiljö när det gäller exempelvis hälsofrämjande åtgärder. Skolan har en möjlighet att uppmuntra barnen att röra på sig varje dag och kan således verka för att goda vanor gällande motion skapas (EU, 2009-11-12). Barn och ungdomars fysiska aktivitet varierar också till stor del beroende på deras förutsättningar exempelvis kön och kultur. Därför blir det extra betydelsefullt att skolan når alla ungdomar (Myndigheten för skolutveckling, 2009-10-21). En aktiv livsstil måste även bli förespråkad tidigt i livet (Wilmore & Costill, 2004). Det finns bevis för att breda åtgärder som är skolbaserade kan minska utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Dessa breda åtgärder involverar miljön både inom och utanför skolan, samt föräldrar (FHI, 2009-10-20).
Bara för att det står i skolplanen att skolan ska erbjuda daglig fysisk aktivitet betyder inte det att alla skolor gör det. De icke fysiskt aktiva eleverna deltar också i mindre utsträckning än andra i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa. Många känner sig obekväma och
ointresserade av fysisk aktivitet. Inaktivitet är vanligare i högre åldrar och speciellt bland flickor. Vanligast är det hos de som inte har en vana med hemifrån. Det är en utmaning för skolorna att nå de som inte är aktiva (Myndigheten för skolutveckling, 2009-10-21).
Fysisk aktivitet har under historien varit en naturlig del av livet men med utvecklingen som skett är detta dock något som förändrats. Förändringen har lett till att fysisk aktivitet idag ofta är ett aktivt val. Det krävs i de flesta fall ett aktiv val för att ens komma upp i den fysiska nivån som är nödvändig för att må bra. De aktiviteter vi väljer att göra under vår vardag kan därför spela en stor roll för hur stor den totala energiförbrukningen under dagen blir (Västra Götalandsregionen, 2009-11-17). För att göra ett aktivt val måste det finnas något
motiverande bakom och om en aktivitet har mål och mening skapas det också en motivation att göra den (Annerstedt, 1997).
14
2.4.2 Vad skolan kan göra
2.4.2.1 Miljön
Det är bevisat att den fysiska miljön, både inne och ute, påverkar i hur stor grad det förekommer spontan fysisk aktivitet. Den fysiska miljön är också en av de faktorer som påverkar vilken kvalitet det är på den fysiska aktiviteten (Departementene, 2009-10-12). Detta betyder att miljön kan spela en stor roll för hur fysiskt aktiva barn och ungdomar är och skolgårdarna bör därför utformas på ett sätt så att de inbjuder till fysisk aktivitet. Genom att förbättra utbudet av utrustning så går det att öka den fysiska aktivitetsnivån hos eleverna. Skolor som har skapat möjligheter för fysisk aktivitet genom att exempelvis anlägga fotbolls-, basket- och tennisplaner, samtidigt som de har uppsyn över barnen, har flerfaldigat den fysiska aktiviteten. En studie uppmätte en fyrfaldig ökning bland flickorna och en femfaldig ökning bland pojkarna (NCFF, 2009-10-21; Faskunger, 2009). Det är här viktigt att ha i åtanke att korta raster ofta upplevs som ett stressmoment. För att kunna underlätta för fysisk aktivitet bör därför rasterna vara minst 30 minuter långa (FHI, 2009-10-20).
Miljön i skolan är alltså en viktig faktor för hur mycket barn och ungdomar rör på sig. Den är också av stor betydelse för att skapa en hälsofrämjande livsstil. Insatser kan göras för att skapa en god miljö för fysisk aktivitet i skolan. Några exempel på sådana insatser är bland annat att förstärka undervisningen om fysisk aktivitet samt att förbättra både den fysiska och den sociala skolmiljön (FHI, 2009-10-19).
För att arbetet med fysisk aktivitet ska kunna bli framgångsrikt är det viktigt att faktorer som främjar lärande finns med. En del i att skapa en god lärandemiljö är att se till så att det är en miljö fri från diskriminering och kränkningar, samtidigt som det är ett klimat och en
undervisning med goda relationer mellan vuxna och elever. I en god lärandemiljö har
ungdomarna inflytande och ansvar för sin vardag. Den fysiska aktiviteten går att använda som en del i detta arbete med att utveckla goda lärandemiljöer (Skolverket, 2009-11-11).
15
2.4.2.2 Idrott och hälsa
Skolan har som tidigare nämnts ett strävansmål om att erbjuda eleverna möjlighet till ungefär 30 minuters fysisk aktivitet under skoldagen, varje dag (Myndigheten för skolutveckling, 2009-10-21). Det är viktigt att tänka på att detta ansvar är något hela skolan har och inget som enbart kan läggas på undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Detta kan vara särskilt viktigt att tänka på med beaktningen att det är många elever som inte deltar i denna undervisning (Skolverket, 2009-11-02).
Vid en undersökning som skolverket publicerade 2003 så visade det sig att mer än var tionde elev sällan eller inte alls deltar på idrottslektionerna i nionde klass. Majoriteten av de som inte deltar är flickor (Skolverket, 2009-11-02). En betydande andel av eleverna anser också att de inte är delaktiga under skolidrotten och tycker inte att de får samma möjlighet att visa sina förmågor som de elever som är mer aktiva får. Idrottsämnet är även bättre på att möta pojkars behov och intressen än flickors (FHI, 2009-10-20).
Det finns bevis för att en ökad satsning på ämnet idrott och hälsa i form av ökad satsning på utbildningsmaterial, hälsoundervisning och lärarutbildning leder till upp till 25 % ökad fysisk aktivitet under idrottslektionerna. Dock står aktiviteten hos pojkarna för den största delen av denna ökning (SBU, 2009-11-12). För att få med en större del tjejer och även de mindre aktiva eleverna så föreslår statens folkhälsoinstitut att ämnet bör utvecklas så att
genusperspektivet stärks och att lågaktiva elevers önskemål beaktas (FHI, 2009-10-19).
2.4.2.3 Insatser
Den fysiska aktiviteten i ämnet Idrott och hälsa är bara ett av flera exempel som NCFF (Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom) ger gällande fysisk aktivitet under skoldagen. Andra exempel är: cykel och promenad till och från skolan, mikropauser och spontana avbrott i övrig undervisning, ämnesövergripande
utomhuspedagogisk undervisning under raster samt fysisk aktivitet genom fritidshemmens verksamhet (NCFF, 2009-10-21, s.6).
16
Ett av delmålen under målet om fysisk aktivitet som statens folkhälsoinstitut satt upp är: ”mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet” (FHI, 2009-12-22). För att kunna uppnå detta mål och för att det ska få en varaktig effekt så är det viktigt att det blir en naturlig del av dagen. Det är viktigt att eleverna får ett intresse av att röra på sig. Om de gör det enbart på grund av någon yttre belöning så är risken stor att aktiveringen endast blir kortvarig. Motion som eleverna verkligen vill göra är lättare att få struktur på och är lättare att hålla fast vid (Forsberg, Holmberg & Woxnerud, 2004).
Skolan bör därför inte se fysisk aktivitet som ett ämne eller en avgränsad aktivitet som exempelvis schemaläggs på fasta tider. Skolor som arbetar utan tidsplan har visat sig ha lättare att få in fysisk aktivitet under skoldagen (Myndigheten för skolutveckling, 2009-10-21). Något annat som visat sig vara effektivt för att öka den fysiska aktiviteten är att skolan har en skriven plan för hur detta ska gå till. En norsk studie av ungdomar mellan 13 och 16 år visar detta. De skolor som hade en sådan plan och även de skolor som organiserade fysisk aktivitet utanför skoltiden visade sig ha en högre grad studenter som var fysiskt aktiva på rasterna (Haug, Torsheim & Samdal, 2009). Detta syns även i Sverige där flera kommuner gjort saker för att öka den vardagliga fysiska aktiviteten. En bidragande orsak till detta kan vara att kommunerna i sina styrdokument gett skolorna i uppgift att arbeta med detta (FHI, 2009-10-20). Myndigheten för skolutveckling skriver i en rapport från 2005 att det finns stora möjligheter att förbättra vår hälsa genom att öka den fysiska aktivitetsnivån i anslutning till arbetet eller skolan (Myndigheten för skolutveckling, 2009-10-21).
Det finns flera delar av skoldagen som går att påverka och ändra så att ungdomarna blir mer fysiskt aktiva. Det går bland annat att påverka rasterna, skolgårdens utformning, genomföra promenader och att ha rörelsepauser under lektionstid. Det går även att förlägga lektioner utomhus och ha mer fokus på friluftsliv och dans (NCFF, 2009-10-21). Både kost och undervisningen i idrott och hälsa bör vara en del av hälsoutbildningen i allmänhet (EU, 2009-11-17). Det kan dock vara lättare att hitta former för fysisk aktivitet i fritidshemmen,
förskoleklass och för klass ett till sex. Detta jämfört med för de tre sista åren i grundskolan och gymnasiet, med undantaget ämnet idrott och hälsa (Myndigheten för skolutveckling, 2009-10-21).
17
Enligt eleverna så är längre raster och en utemiljö som stimulerar till aktivitet det som är viktigt för att den fysiska aktiviteten ska öka. Detta samtidigt som det ska finnas vuxna som är engagerade och delaktiga (Myndigheten för skolutveckling, 2009-10-21).
2.4.3 Till och från skolan
Fysisk aktivitet går att öka genom samhällsplaneringen. Faktorer som till exempel närhet och tillgång till grönområden och idrottsanläggningar har en inverkan på hur pass aktiva vi är. Även säkra gång- och cykelbanor samt närheten till natur har en inverkan, som kan
uppmuntra till mer motion (Regeringskansliet, 2009-11-12). Vardagsmotionen är en viktig del av vår totala rörelse. Det kan spela en stor roll för både vårt välbefinnande och vår hälsa om man väljer att cykla eller promenera till skolan istället för att åka buss eller bil. Därför är det viktigt att i största möjliga utsträckning underlätta för både cyklister och fotgängare. Bättre och säkrare cykel- och gångvägar till skolorna kan vara en del i arbetet för att motverka den ökade övervikten och fetman som förekommer hos barn (EU, 2009-11-12). EU anser även att man bör gynna utvecklingen av stadsmiljöer som främjar motion (EU, 2009-11-17). Statens folkhälsoinstitut är inne på samma sak, då de anser att man ska sträva mot att samhället utformas på ett sådant sätt att förutsättningarna för fysisk aktivitet ökar för hela befolkningen. Anledningen till detta är för att fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling (FHI, 2009-12-22).
18
3 Metod
3.1 Metodval
I metodvalet är det viktigt att utgå från syftet med undersökningen (Trost, 2001). I denna studie har utgångspunkten därför varit att det är elevernas och lärarnas åsikter som eftersöks. Deras åsikter ligger till grund för att frågeställningen ska kunna besvaras på ett så korrekt sätt som möjligt. I och med detta valdes observation bort som metod för datainsamling. Då målet var att få ett brett underlag med så många åsikter som möjligt valdes även intervju bort, eftersom denna metod skulle vara alltför tidskrävande. Vid enkätundersökningar går det att få in ett större underlag på samma tid än vid intervjuer (Hartman, 2004). Därför valdes denna metod istället. Till skillnad mot enkäter är intervjuer inte heller standardiserade, dessutom ökar intervjuer risken att respondenten påverkas av hur intervjuaren ställer frågorna (Ejlertsson, 2005).
Den typ av enkät som användes för att nå elevernas åsikter är en så kallad gruppenkät, en enkät som distribueras till en hel grupp samtidigt. Fördelarna är att svarsfrekvensen är hög för denna typ av undersökning, samt att enkäterna delas ut såväl som besvaras i ett bestämt sammanhang (Ejlertsson, 2005). Enkäten som användes för att ta reda på lärarnas åsikter distribuerades visserligen till alla samtidigt, men kunde besvaras när som helst inom 7 dagar. På det viset kunde enkäterna besvaras i vilket sammanhang som helst, men troligast är ändå att de besvarades på skolorna.
Själva insamlingsmetoden är således kvantitativ, men det går inte att påstå att undersökningen i sin helhet är kvantitativ. Trost (2001) beskriver hur undersökningar kan delas upp i tre steg, närmare bestämt datainsamling, analys/bearbetning och tolkning. Vart och ett av dessa steg kan vara av antingen kvalitativ eller kvantitativ karaktär, vilket ger totalt 8 olika
kombinationsmöjligheter. Med datainsamling syftar han på vilka frågor som ställs och vilka svar som erhålls, vilket i denna undersökning motsvarar hur frågorna i enkäterna är
19
3.2 Enkätkonstruktion
Undersökningen som ligger till grund för denna uppsats inbegriper utlämnande av enkäter till både elever och lärare samt en studie av elevernas scheman. Som ovan nämnt är det viktigt att få fram andras åsikter i den här studien. Samtidigt som det finns ett intresse av att försöka förstå och tolka dessa åsikter är det dock av stor betydelse att kunna göra jämförelser utifrån insamlad data. Genom att göra en förstudie med hjälp av en enkät med öppna (kvalitativa) frågor och svar och sedan klassificera svaren, kan en ny enkät konstrueras med fasta
svarsalternativ. På så sätt uppnås både målet med att låta deltagarna komma till tals och målet att kunna jämföra olika individer. Det bör preciseras att det endast är elevundersökningen som genomförts i dessa två steg, åt lärarna har endast en enkät konstruerats.
Förstudien bestod alltså av kvalitativ datainsamling och kvalitativ bearbetning och analys. Svaren från förstudien kategoriserades och utgjorde sedan grunden för de fasta
svarsalternativen. Svaren tolkades slutligen kvantitativt för att i viss grad kunna jämföras med resultaten från den strukturerade enkäten. Syftet med förstudien var dock främst att kunna konstruera en ny enkät med fasta svarsalternativ. Förstudien fungerade även till viss del som pilotundersökning. En fråga gällde förståelsen för enkätfrågorna, dessutom kunde vissa frågor tas bort utifrån de vaga eller ofullständiga svar som erhölls.
Enkäten med de fasta svarsalternativen, en så kallad strukturerad enkät, medförde att datainsamlingen blev kvantitativ till skillnad mot förstudien som är en kvalitativ
datainsamling. Bearbetningen var även den kvantitativ, då de olika svaren kodades och fördes in i ett statistikprogram för att kunna jämföras. Själva tolkningen var både kvalitativ och kvantitativ, eftersom resultaten tolkades både inom elevgruppen och i jämförelse med lärargruppen.
Enkäten till lärarna bestod till största delen av kvalitativa frågor. Datainsamlingen var således övervägande kvalitativ. Bearbetning och analys syftade både till att försöka urskilja olika mönster och till att kunna jämföra lärarnas svar med elevernas, den var därför både kvalitativ och kvantitativ. Tolkningen i sin tur var också den både kvalitativ och kvantitativ.
20
När frågorna till den strukturerade enkäten konstruerades, var det naturligtvis viktigt att de skulle spegla syftet med undersökningen på ett bra sätt. Elevernas motiv till varför de utför olika aktiviteter var i fokus och samtliga svarsalternativ till dessa frågor motsvarar därför antingen inre eller yttre motivation (se s.10).
På fråga 2b (se bilaga 2) anger eleverna varför de tycker att fysisk aktivitet är viktigt för dem. Svarsalternativ 1-4 motsvarar alla inre motivation, medan alternativ 5-10 motsvarar yttre motivation. Fråga 3b gäller varför eleverna utför vissa fysiska aktiviteter på fritiden. Här är alternativ 1-6 inre motiv och alternativ 7-16 yttre motiv. Samma mall ligger till grund i fråga 4b, där eleverna ombeds svara på varför de utför vissa fysiska aktiviteter under rasterna. Alternativ 1-2 motsvarar inre motivation och alternativ 3-14 motsvarar yttre motivation. Det finns även svarsalternativ som berör amotivation; fråga 2c, 3c och fråga 5 försöker reda ut varför eleverna inte är motiverade till att vara fysiskt aktiva.
Ett annat syfte med studien är att undersöka vilka insatser som bidrar till att göra eleverna fysiskt aktiva alternativt skulle kunna bidra till det. Fråga 3d undersöker varför elever som går på föreningsidrott en gång började, medan fråga 7, 8 och 9 handlar om skolans insatser och potentiella insatser.
Förutom enkätundersökningarna genomfördes en studie av elevernas schema för att undersöka deras möjlighet till fysisk aktivitet under skoldagen – utanför lektionstid. Här kontrollerades antal raster per vecka samt längden på de olika rasterna för varje klass som deltog i enkätundersökningarna.
3.3 Urval
Urvalet i denna studie är ett så kallat bekvämlighetsurval (Hassmén & Hassmén, 2008). Skolorna som deltar i studien är partnerskolor till Malmö Högskola och likaledes författarnas vft-skolor (plats för verksamhetsförlagd tid, praktik).
Två F-9 skolor har deltagit i undersökningen: Asmundtorp skola i Asmundtorp och
21
klasser per årskurs. Upptagningsområdet är Asmundtorp med omnejd. Ingen av klasserna har någon profilering. Lerbäckskolan har 3 klasser per årskurs i årskurs 7 och 8. Vissa klasser har musikprofilering vilket innebär att eleverna kommer dels från närområdet men även från andra delar av Lunds kommun.
Enkäten som utgjorde förstudie lämnades till en (1) klass i årskurs 8 på respektive skola. Enkäten med fasta svarsalternativ riktade sig till samtliga klasser i årskurs 7 på båda skolorna. Lärarenkäten distribuerades till samtliga lärare i arbetslag 7-9 på Asmundtorp skola och till lärarlag åk 7 på Lerbäckskolan.
3.4 Etiska överväganden
Forskningsetiska principer inom forskning
Det finns fyra etiska huvudkrav inom forskning, dessa går under benämningarna: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2009-10-10).
Dessa innebär att:
• Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.
• Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. • Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga
konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.
• Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.
(Vetenskapsrådet, 2009-10-10).
Dessa krav uppfylls för den här studien eftersom:
• Enkäterna informerar deltagarna om syftet med undersökningen • Det framgår tydligt att det är frivilligt att delta i denna studie
22 • Inga personuppgifter förutom kön efterfrågas
• Insamlad information endast används i denna studie, vilket deltagarna är medvetna om
Godkännande har dessutom hämtats från rektorerna på de olika skolorna, för samtliga enkäter. Det rådde enighet om att det inte är några frågor i enkäten som kan missgynna eleverna om svaren kommer ut. Dels för att innehållet är okontroversiellt dels för att det är svårt att spåra enskilda deltagare.
3.5 Genomförande av undersökningen
Ansvarig för undersökningen på Asmundtorp skola var Karolina. Förstudien genomfördes i början av en lektion (teoretiskt ämne) för att eleverna inte skulle känna sig stressade eller längta ut på rast. Enkäter delades ut till samtliga närvarande (åk 8) men med tydliga
upplysningar om att det var frivilligt att besvara frågorna. På samma vis delades enkäten med de fasta svarsalternativen ut under två lektioner med årskurs 7. Enkäterna samlades in efter hand som eleverna signalerade att de var klara. Lärarenkäten distribuerades på ett annat sätt på grund av att alla inte kunde samlas samtidigt. Enkäterna lades i deras lärarfack och de hade sedan sju dagar på sig att besvara dessa. Rektor för högstadiet tog emot besvarade enkäter i sitt fack.
Anders ansvarade för undersökningen på Lerbäckskolan. Förstudien genomfördes av klassläraren för en klass i årskurs 8 under en teoretisk lektion. Enkäterna till årskurs 7 distribuerades även dem av ordinarie klasslärare, en klass besvarade enkäten under en idrottslektion och två klasser under lektioner i teoretiska ämnen. Lärarenkäten distribuerades på ett lärarlagsmöte för att samlas in efter åtta dagar.
Svaren på enkätfrågorna bearbetades och analyserades utifrån syftet med respektive enkät: Svaren från förstudien kategoriserades och slogs samman för att sedan utgöra fasta
svarsalternativ i nästa enkät. De analyserades även för att kunna redovisas i detta arbete. Svaren från den strukturerade enkäten kodades och fördes in i ett statistikprogram på datorn (SPSS – Statistical Program for the Social Sciences). För att sedan få fram diagram användes
23
programmet Excel. Till sist analyserades lärarenkäterna där vissa svar kunde bearbetas kvantitativt medan andra bearbetades kvalitativt.
Ytterligare en studie genomfördes, nämligen en granskning av deltagande elevers schema. Anledningen till denna granskning är att elevenkäterna berör frågor om rasternas längd.
3.6 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet och validitet handlar om resultatens tillförlitlighet och överensstämmelsen mellan fråga och svar. Hög reliabilitet innebär att en studie kan upprepas med samma resultat och validitet handlar i sin tur om överensstämmelsen mellan fråga och svar (Hassmén & Hassmén 2008). Hög validitet innebär således att frågorna som ställs blir besvarade, att man lyckas fånga det som är av intresse (Ejlertsson, 2005; Hassmén & Hassmén 2008).
Det finns flera vanliga fallgropar som kan leda till både lägre reliabilitet och validitet som är speciellt vanliga vid enkätundersökningar. Problem har vanligen sitt ursprung i okorrekt ställda frågor som i sin tur genererar slumpmässiga eller ofullständiga svar. Exempel på felkonstruerade frågor är ledande frågor, frågor som kan tolkas på två sätt, frågor som egentligen är två frågor i en, frågor med dubbla negationer och frågor med
dåliga/otydliga/osymmetriska svarsalternativ (Ejlertsson, 2005). För att i den mån det är möjligt undvika detta har oberoende personer granskat enkäterna och gett en bedömning av frågornas kvalitet.
Begreppen reliabilitet och validitet är kopplade till mätning och därmed till vilken metod som används för att samla in data. För att resultaten ska få både så hög reliabilitet och så hög validitet som möjligt gäller det att noga ställa sig frågan om vilken undersökningsmetod som är den bästa för att få fram svaren (Bell, 1993). Fördelen med enkäter som metod är att de är standardiserade, samma frågor ställs till alla deltagare vilket är viktigt för att få en hög reliabilitet. Det är dock i praktiken omöjligt att uppnå hög reliabilitet i en sådan här liten undersökning, speciellt eftersom urvalet inte kan sägas vara representativt för populationen (elever i årskurs 7-8). Det som är viktigast för validiteten är konstruktionen av enkäten, det vill säga vilka frågor som ställs och hur de ställs. För en hög validitet krävs att frågorna
24
verkligen ställs så att de svar som eftersöks blir besvarade. Ett sätt att försöka säkerställa validiteten är genom att titta på innehållsvaliditeten. Det har i denna undersökning inneburit att konstruktionen av enkätfrågorna utgått från noggranna definitioner av vad som menas med fysisk aktivitet och skoldagen (Ejlertsson, 2005). Huruvida eleverna verkligen förstår frågorna är dock svårt att avgöra och på grund av tidsbrist genomfördes inga pilotundersökningar. Det är även möjligt att det fanns en viss sinnestämning på skolan för tidpunkten av utdelandet av enkäten som påverkar resultatet.
25
4 Resultat
Här nedanför redovisas resultaten av de studier som utförts. Först redovisas studien av elevernas schema för att ge en bild av deras möjlighet till fysisk aktivitet under skoldagen utanför lektionstid. Sedan redovisas i följande ordning resultatet från enkätundersökningen med öppna frågor, resultatet från enkätundersökningen med fasta svarsalternativ samt resultatet från lärarnas enkäter.
4.1 Tid för fysisk aktivitet
Här ges en uppställning av elevernas lediga tid under skoldagen. Lunchraster räknas ej med då det är svårt att veta hur lång tid av lunchrasten som går åt till att äta. Nämnas kan dock att lunchrasternas genomsnittstid för klasserna i undersökningen låg i intervallet 44-51 minuter. Tabell 4.1 Asmundtorps skolas raster
Klass Raster/vecka Sammanlagd tid Genomsnitt Min Max
7a 15 210 min (3h 30 min) 14 min 5 min 30 min
7b 15 200 min (3h 20 min) 13,3 min 5 min 25 min
8a 16 195 min (3h 15 min) 12,2 min 5 min 20 min
Genomsnittsrasten för sjuorna på Asmundtorp skola är 13,7 minuter. Raster om minst 30 minuter har en av klasserna 1 gång/vecka.
Tabell 4.2 Lerbäckskolans raster
Klass Raster/vecka Sammanlagd tid Genomsnitt Min Max
7a 20 223 min (3h 43 min) 11,15 min 0 min 30 min
7b 20 225 min (3h 45 min) 11,25 min 0 min 35 min
7c 20 220 min (3h 40 min) 11 min 0 min 35 min
26
Genomsnittsrasten för sjuorna på Lerbäckskolan är 11,1 minuter. 30 minuters rast eller mer har sjuorna som oftast 2 gånger/vecka under halva läsåret. Åttorna har ingen rast som är minst 30 minuter lång. Alla former av lektions- eller salsbyte har räknats som rast och därför är vissa så korta som 0 minuter.
4.2 Resultat enkätundersökning med öppna frågor
Här redovisas resultaten av enkätundersökningen med öppna frågor som gjordes i årskurs 8. Uppdelningen är gjord enligt följande: deltagande och inställning till fysisk aktivitet,
motivation/amotivation och vad elever anser skulle få dem att bli mer fysiskt aktiva.
4.2.1 Deltagande och inställning till fysisk aktivitet
I denna del av undersökningen deltog två åttondeklasser med totalt 46 elever. 25 elever från Lerbäckskolan i Lund varav 11 tjejer och 14 killar, samt 21 elever från Asmundtorps skola i Asmundtorp varav 8 tjejer och 13 killar. Inget bortfall. Av dessa tyckte nästan samtliga att det var viktigt att vara fysiskt aktiv (se tabell 4.3). 42 elever ansåg det vara viktigt att vara fysiskt aktiv (23 elever från Lerbäckskolan och 19 elever från Asmundtorps skola). Enbart 4 elever tyckte inte att det var viktigt (2 elever från Lerbäckskolan och 2 elever från Asmundtorps skola). Av de som inte ansåg det vara viktigt var båda från Lerbäckskolan tjejer och från Asmundtorps skola var det en tjej och en kille.
Tabell 4.3 Svar på frågan ”Är det viktigt för dig att vara fysiskt aktiv? N= 46
Skola Viktigt Ej viktigt
Lerbäckskolan 23 2
Asmundtorp skola 19 2
27
4.2.2 Motivation/Amotivation
Som tidigare beskrivits i teoridelen, så kan motiven till att vilja delta i en aktivitet variera, likaså motiven till att inte vilja delta (se s.10). De olika motiven kallas här
motivationsfaktorer, vilka delas in i tre kategorier: inre motivation, yttre motivation och amotivation (ej motiverade). Elevernas svar kan efter bearbetning delas in i någon av dessa kategorier. Eftersom en individ kan ha flera motiv till att vilja delta i en aktivitet, har de två första kategorierna kombinerats för att bilda en fjärde kategori i redovisningen här nedan; ”både inre och yttre motivation”. Motiven till att inte vilja delta är alla samlade under ”Ej motiverade”. Förslag som klassats som både inre och yttre motivation är exempelvis ”roligt och nyttigt”, eller ”roligt och min hälsa är viktig”. Exempel på det som klassats som enbart inre motivation är svar som ”kul”, ”roligt” eller ”känns skönt” och enbart yttre motivation är ”för att det är bra för kroppen”. Det som klassats som amotivation är exempelvis svar som ”har inte tid eller lust”.
Elevernas svar på frågan varför det är eller inte är viktigt för dem att vara fysiskt aktiva har således kategoriserats in i ”inre motivation”, ”yttre motivation”, ”både inre och yttre motivation” samt ”ej motiverade” (tabell 4.4). Här var yttre motivation vanligast, totalt 22 elever angav svar som motsvarar denna kategori (8 från Lerbäckskolan och 14 från
Asmundtorp skola). 7 elever svarade inom kategorin inre motivation (5 från Lerbäckskolan och 2 från Asmundtorp skola) och 10 elever angav svar som motsvarar både inre och yttre motivation (7 från Lerbäckskolan och 3 från Asmundtorp skola). Svaren från de 4 elever som uttryckte att det inte var viktigt med fysisk aktivitet hamnade i kategorin ej motiverade. 3 elever från Lerbäckskolan svarade inte på denna fråga.
Tabell 4.4 Motivationsfaktorer. N = 43
Skola Inre Yttre Både inre och yttre Ej motiverade
Lerbäckskolan 5 8 7 2
Asmundtorp skola 2 14 3 2
28
Bland de 42 elever som tyckte att fysisk aktivitet är viktigt svarade 39 elever att de är fysiskt aktiva på fritiden (21 från Lerbäckskolan och 18 från Asmundtorp skola). Deras svar på frågan varför eller varför inte de utför fysiska aktiviteter har även de delats in i kategorierna ”inre motivation”, ”yttre motivation”, ”både inre och yttre motivation” samt ”ej motiverade” (tabell 4.5). Huvudsakligen angav de svar som motsvarar antingen ”både inre och yttre
motivation” eller bara ”inre motivation”. 19 elever angav svar som klassas som ”både inre och yttre motivation” varav 13 från Lerbäckskolan och 6 från Asmundtorps skola. De skrev dock oftast det som i den här studien klassas som ”inre motivation” först. Sedan var det 10 elever (5 från Lerbäckskolan och 5 från Asmundtorps skola) som enbart nämnde det som klassas som ”inre motivation”. Tre personer från vardera skolan angav svar som tyder på att det enbart är yttre faktorer som motiverar dem, det vill säga yttre motivation. 7 elever angav svar som motsvarar att de är omotiverade eller amotiverade (4 elever från Lerbäckskolan och 3 elever från Asmundtorp skola). 4 elever från Asmundtorp skola svarade inte alls.
Tabell 4.5 Motivationsfaktorer för fysisk aktivitet på fritiden. n = 42
Skola Inre Yttre Både inre och yttre Ej motiverade
Lerbäckskolan 5 3 13 4
Asmundtorp skola 5 3 6 3
Totalt 10 6 19 7
4.2.3 Vad elever anser skulle få dem mer fysiskt aktiva under skoldagen
På frågan om vad som skulle gjort dem mer fysiskt aktiva under skoldagen skiljer sig skolorna åt. Det vanligaste svaret från eleverna på Lerbäckskolan är ”längre raster” (7 elever svarar detta jämfört med 1 elev från Asmundtorp skola). Det är även flera (4 elever) som angett att de vore aktivare om andra också vore aktiva. Det vill säga att de vill vara aktiva men i
sällskap med andra. De vanligaste svaren från eleverna på Asmundtorp skola är svar som kan klassas som ”mer eget initiativ” till exempel ”om jag hade gått ett varv på slingan under lunchrasten”. Ett flertal valde att inte svara alls alternativt svarade att ”inget” skulle göra dem mer fysiskt aktiva; sammanlagt 8 elever. Svar som angivits av minst två personer, båda skolorna inräknade, är också:
29
• svar som är väderrelaterade, till exempel ”sommar året runt” eller ”finare väder nu på hösten/vintern”
• svar som har med tillgången på material att göra; ”att det funnits bollar till låns” • att det skulle finnas något enbart för högstadieelever.
4.3 Resultat enkätundersökning med fasta svarsalternativ
Här redovisas resultaten av enkätundersökningen med fasta svarsalternativ som gjordes i årskurs 7. Uppdelningen är gjord enligt följande: deltagande, inställning till fysisk aktivitet, deltagande i fysisk aktivitet, motivationsfaktorer till fysisk aktivitet, amotivation till fysisk aktivitet och insatser.
4.3.1 Deltagande
Tabell 4.6. Totalt antal svarande
Båda skolorna Elever Frånvarande Ej svar Antal svar
Antal 105 7 5 93
Tabell 4.7 Totalt antal svarande uppdelat på skolor
Killar Tjejer Ej svar Frånvarande
Lerbäckskolan 31 27 4 6
Asmundtorp skola 18 17 1 1
Totalt 49 44 5 7
Enkätundersökningen delades ut till totalt 5 sjundeklasser (3 på Lerbäckskolan och 2 på Asmundtorps skola). I klasserna går totalt 105 elever, vid tillfället enkäten delades ut var totalt 7 elever frånvarande. Av de 98 elever som var närvarande valde 5 elever att inte svara på enkäten (4 från Lerbäckskolan och 1 från Asmundtorps skola).
30
4.3.2 Inställning till fysisk aktivitet
Av 93 deltagande elever svarade nästan samtliga, 88 stycken (94,6 %), ”ja” på frågan om det är viktigt för dem personligen att vara fysiskt aktiva (tabell 4.8). 1 elev ansåg att det är både viktigt och inte viktigt att vara fysiskt aktiv och 4 elever (4,3 %) ansåg att det inte är viktigt för dem att vara fysiskt aktiva. Fördelningen mellan könen var relativt jämn, 44 killar svarade att det är viktigt jämfört med 43 tjejer. Bland de som svarade att fysisk aktivitet är oviktigt var 3 av eleverna killar och 1 elev var tjej.
Tabell 4.8. Fördelning av svar gällande inställningen till fysisk aktivitet hos killar (n=49) och tjejer (n=44)
Ja Nej Både Ja & Nej Totalt
Killar 45 3 1 49
Tjejer 43 1 0 44
31
4.3.3 Deltagande i fysisk aktivitet
Här redovisas vad eleverna gör för fysiska aktiviteter både under skoldagen och under övrig tid.
4.3.3.1 Fysisk aktivitet på fritiden
Diagram 4.1. Fysisk aktivitet på fritiden. n=90 Förklaring
1. Enbart föreningsidrott 2. Enbart annan fysisk aktivitet
3. Föreningsidrott samt annan fysisk aktivitet
4. Ej fysiskt aktiva varken i föreningsidrott eller i andra aktiviteter
Nästan samtliga (86 elever eller 95,6 %) svarade att de är fysiskt aktiva minst 1 gång per vecka, antingen i föreningsidrott eller i annan fysisk aktivitet. Majoriteten svarade att de utövar både någon form av föreningsidrott och någon annan fysisk aktivitet. Fyra svarade att de varken utför någon föreningsidrott eller någon annan fysisk aktivitet.
4.3.3.2 Elevernas deltagande i föreningsidrott på fritiden
Eleverna kunde i frågan välja att ange flera alternativ. Det vill säga vissa av eleverna angav att de var fysiskt aktiva i mer än en föreningsidrott och finns därmed representerade i mer än en stapel i diagrammet. 3 14 69 4 0 10 20 30 40 50 60 70 80 1 2 3 4
32
Diagram 4.2 Vad elever tränar för föreningsidrotter på fritiden. Eleverna kunde välja mer än ett alternativ. n=90 Förklaring
1. Går inte på någon föreningsidrott 2. Fotboll 3. Golf 4. Innebandy 5. Ishockey 6. Rodd 7. Handboll 8. Judo 9. Orientering 10. Tennis 11. Friidrott 12. Ridning 13. Simhopp 14. Annan föreningsidrott
Av de 17 elever som svarade att de inte går på någon föreningsidrott var 10 killar och 7 tjejer. Av föreningsidrotterna var de vanligaste svaren fotboll (21 svar) och handboll (19 svar). Exempel på vad som angavs under annan föreningsidrott var; olika former av kampsport (4 svar), dans (3 svar), simning (3 svar), bowling (2 svar) och pingis (2 svar).
17 21 2 5 0 1 19 4 0 4 1 10 0 24 0 5 10 15 20 25 30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
33
4.3.3.3 Elevernas andra fysiska aktiviteter på fritiden
Förutom föreningsidrott fick eleverna fylla i om de var fysiskt aktiva i andra aktiviteter på fritiden. Även här kunde eleverna fylla i flera alternativ.
Diagram 4.3Vad elever tränar för andra fysiska aktiviteter på fritiden. Eleverna kunde välja mer än ett alternativ. n=83
Förklaring 1. Joggar
2. Promenerar
3. Cyklar (ej medräknat till och från skolan) 4. Skateboard
5. Parkour
6. Jobbar med något fysiskt krävande
7. Går ut med hunden
8. Styrketränar/fystränar (ex. armhävningar, sit-ups, gym)
9. Städar
10. Annan fysisk aktivitet
Av de 83 elever som svarade att de sysslar med någon annan form av fysisk aktivitet minst en gång per vecka var de vanligaste svaren att de; städar (45 svar), joggar (41 svar) och cyklar (38 svar). 41 27 38 11 6 5 26 31 45 6 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
34
4.3.3.4 Elevernas fysiska aktivitet under rasterna
Diagram 4.4 Elevernas fysiska aktivitet under rasterna. Eleverna kunde välja mer än ett alternativ. n=74 Förklaring 1. Omgivningen (Promenad) 2. Basketkorgar 3. Fotbollsmål 4. Annat 5. Inget
Frågan gällde vilka av dessa alternativ som eleverna använder minst en gång i veckan till fysisk aktivitet under rasterna. Totalt svarade 74 elever på denna fråga. Det vanligaste alternativet är att de använder skolans omgivning till promenad, 43 elever angav detta svar. Samtidigt svarade 18 elever att de inte använder någonting.
4.3.3.5 Elevernas färdsätt till skolan
Eleverna skulle här enbart välja ett alternativ. Tyvärr missade flera av eleverna detta vilket troligtvis beror på att föregående frågor var flervalsfrågor. En lösning på detta problem skulle vara att erbjuda ett svarsalternativ för dem som använder flera färdsätt för att kunna ta sig till skolan. Resultaten redovisas trots den stora felprocenten eftersom de visar på att det är en stor andel av eleverna som cyklar eller går till skolan.
43 3 15 9 18 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 1 2 3 4 5
35
Diagram 4.5 Elevernas färdsätt till skolan. Eleverna fick enbart fylla i ett alternativ. n=81 Förklaring
1. Felaktigt ifyllt svar 2. Cyklar
3. Går
4. Buss 5. Bil 6. Annat
Det vanligaste svaret var cykel. Värt att notera är dock att en stor andel (21 elever) hade kryssat i flera alternativ och därför blev sorterade in i gruppen ”Felaktigt ifyllt svar”.
4.3.4 Motivationsfaktorer för fysisk aktivitet
4.3.4.1 Motiv till varför det är viktigt att vara fysiskt aktiv
De som svarade att fysisk aktivitet är viktigt alternativt både viktigt och oviktigt (n=89) ombads fylla i varför de tycker att det är viktigt med fysisk aktivitet. Flera svarsalternativ var då möjliga och de fick fylla i alla som stämde med deras åsikter. Totalt svarade 89 elever av 89 möjliga på denna fråga. Fördelningen av svar framgår av Diagram 4.6 nedan.
21 33 10 11 3 3 0 5 10 15 20 25 30 35 1 2 3 4 5 6
36
Diagram 4.6 Motiv till varför det är viktigt att vara fysiskt aktiv. Eleverna kunde välja mer än ett alternativ.n=89 Förklaring
1. Jag mår bra när jag rör på mig 2. Jag tycker att det är kul att röra på mig 3. Jag är van vid att vara aktiv, jag skulle
sakna det om jag slutade
4. Jag tycker att det är tråkigt att vara stilla/Jag blir rastlös
5. Jag vill må bra när jag blir äldre
6. Jag vill hålla mig frisk 7. Jag vill hålla vikten 8. Jag vill vara vältränad 9. Jag vill inte verka lat
10. Jag får lättare att klara av studierna 11. Annan orsak
Det vanligaste svaret var alternativ 2, ”Jag tycker att det är kul att röra på mig”, där 70 elever (78,7 %) ansåg att det stämde in på dem. Flertalet, 67 elever (75,3 %), ansåg även att
alternativ 1, ”Jag mår bra när jag rör på mig”, stämde. Alternativ 1-8 valdes alla av mer än hälften av de svarande. Färre valde alternativen 9, ”Jag vill inte verka lat” (48, 3 %), och 10, ”Jag får lättare att klara av studierna” (42,7 %). Bland de som angav andra orsaker nämndes ”Jag tycker jag är fet. Så jag tränar för att gå ner i vikt”, ”gillar att sporta” och ”jag får gemenskap”.
4.3.4.2 Motiv till att vara fysiskt aktiv på fritiden
Av de 86 elever som håller på med fysiska aktiviteter minst en gång i veckan svarade totalt 81 på frågan om varför de utför den aktiviteten eller de aktiviteterna (n=81). Som Diagram 4.7 visar är motiven många olika, varav den vanligaste ”Jag vill hålla mig i form” angavs av 65 elever (80,2 %). På delad andra plats med 56 svar vardera kom alternativ 2, ”Jag tycker att det är kul att lära mig nya saker”, och alternativ 7, ”Jag skulle sakna det om jag slutade”. Mindre vanligt är det att vara fysiskt aktiv för att förebygga skador (26 av 81 svar vilket motsvarar
67 70 55 49 55 63 57 60 43 38 8 0 10 20 30 40 50 60 70 80 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
37
32,1 %). 7 elever svarade att de är fysiskt aktiva för att de är tvungna alternativt inte har något val.
Diagram 4.7 Motiv till att vara fysiskt aktiv på fritiden. Eleverna kunde välja mer än ett alternativ. n=81 Förklaring
1. Jag tycker att det är kul att lära mig nya saker
2. Jag vill testa mina gränser 3. Jag gillar/älskar själva tränandet 4. Jag känner mig glad när jag tränar
5. Jag känner mig nöjd med mig själv när jag tränar
6. Jag skulle sakna det om jag slutade 7. Jag gillar att tävla mot andra 8. Jag vill förebygga skador
9. Jag vill hålla mig i form 10. Jag mår bra efteråt
11. Jag vill ha god hälsa när jag blir äldre 12. Jag vill hålla vikten
13. Jag vill kunna äta vad jag vill 14. För att träffa vännerna 15. Jag är tvungen/har inget val 16. Jag vill bli framgångsrik 17. Annan orsak
4.3.4.3 Motiv till att vara fysiskt aktiv under rasterna
Motiven till att vara fysiskt aktiv under rasterna presenteras i Diagram 4.8 nedan. Totalt besvarade 44 elever denna fråga, utav de 56 elever som angav att de är fysiskt aktiva under rasterna (n=44). Flest svar, 42 stycken, fick alternativ 1, ”Jag tycker att det är kul att röra på mig”. Det innebär att nästan alla (95,5 %) som svarade på frågan varför de utför en viss
aktivitet på rasten gav detta som anledning. Nästan lika många, 39 elever (88,6 %), svarade att de gör det för att hålla sig i form (alternativ 7). På tredje plats med 36 svar vardera kom alternativen 8, ”Jag mår bra efteråt” och 13, ”För att ha något att göra”.
56 36 48 54 50 56 42 26 65 48 45 45 40 37 7 35 5 0 10 20 30 40 50 60 70 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17
38
Diagram 4.8. Motiv till att vara fysiskt aktiv under rasterna. Eleverna kunde välja mer än ett alternativ. n=44 Förklaring
1. Jag tycker att det är kul att röra på mig 2. Jag känner ett behov av att röra på mig 3. Jag gillar att tävla mot andra
4. Jag gör bättre ifrån mig i skolan 5. Jag vill förebygga skador
6. Jag vill komma iväg från skolan en stund 7. Jag vill hålla mig i form
8. Jag mår bra efteråt
9. Jag vill ha god hälsa när jag blir äldre 10. Jag vill hålla vikten
11. Jag vill kunna äta vad jag vill 12. För att träffa vännerna 13. För att ha något att göra 14. Jag är tvungen/har inget val 15. Annan orsak
4.3.5 Amotivation till fysisk aktivitet
De som svarade att det inte är viktigt alternativt både viktigt och oviktigt att vara fysiskt aktiv (n=5) ombads fylla i varför de tycker att fysisk aktivitet är oviktigt för dem (Diagram 4.9). 3 av 5 elever stämde in i påståendet ”Jag känner inget behov av det” (alternativ 3) medan alternativ 2, ”Jag tycker inte om att bli svettig”, och alternativ 4, ”Jag känner ingen nytta med det” fick 2 svar vardera. Ingen tyckte att det var oviktigt på grund av att de känner att de inte klarar av att vara fysiskt aktiva.
42 28 23 27 18 35 39 36 27 31 23 31 36 1 1 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15
39
Diagram 4.9 Amotivation till fysisk aktivitet. Eleverna kunde välja mer än ett alternativ. n=4 Förklaring
1. Jag är rädd för att göra bort mig 2. Jag tycker inte om att bli svettig 3. Jag känner inget behov av det 4. Jag känner ingen nytta med det 5. Jag känner ingen glädje av det
6. Jag känner inte att jag klarar det
7. Jag har en sjukdom som hindrar mig från att vara fysiskt aktiv
8. Jag tycker inte att det är värt den tid det tar 9. Annan orsak
4.3.5.1 Motiv till att inte vara fysiskt aktiv på fritiden
Ett antal elever, 4 stycken, angav i undersökningen att de inte är fysiskt aktiva på fritiden, varken i föreningsidrott eller i annan fysisk aktivitet. Diagram 4.10 visar svaren på varför dessa elever (n=4) inte är fysiskt aktiva. Inga elever uppgav att de hindras av en åldersgräns eller av tidsbrist, inte heller att det beror på att de inte anser sig vara ”sportiga typer”.
Däremot stämmer 2 elever in i påståendet ”Jag känner att det är för sent att börja” (alternativ 3). 1 2 3 2 1 0 1 1 0 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 1 2 3 4 5 6 7 8 9
40
Diagram 4.10 Motiv till att inte vara fysiskt aktiv på fritiden. Eleverna kunde välja mer än ett alternativ. n=4. Förklaring
1. Jag vet inte vad jag ska göra 2. Jag hindras av en åldersgräns 3. Jag känner att det är för sent att börja 4. Jag hinner inte
5. Jag tröttnade på min gamla sport 6. Jag har inte lust
7. Jag är ingen sportig typ 8. Annan orsak
4.3.5.2 Anledning till att inte vara fysiskt aktiv under rasterna
På frågan om vad som hindrar dem från att vara fysiskt aktiva under rasterna valde 39 elever att inte svara. 54 elever (n=54) svarade genom att kryssa i ett eller flera av nedan redovisade svarsalternativ (Diagram 4.11). Den vanligaste anledningen till varför eleverna inte är fysiskt aktiva under rasterna, är att rasterna är för korta. 33 av de svarande eleverna (61,1 %)
kryssade i detta alternativ. Näst vanligast är alternativ 1, ”Det finns inga roliga alternativ”, som angavs av 24 elever (44,4 %). 12 elever (22,2 %) svarade att de hindras av sin egen trötthet (alternativ 8). 8 elever angav att ingenting hindrar dem från att vara fysiskt aktiva.
1 0 2 0 1 1 0 1 0 0,5 1 1,5 2 2,5 1 2 3 4 5 6 7 8
41
Diagram 4.11 Anledningar till att inte vara fysiskt aktiv under rasterna. Eleverna kunde välja mer än ett alternativ. n=54
Förklaring
1. Det finns inga roliga alternativ 2. Det är för korta raster
3. Andra elever tar över
4. Finns inget ledigt, t.ex. planer/ material 5. Jag vågar inte
6. Leka är för småungar 7. Rädd för att bli utskrattad 8. Jag är för trött
9. Annan orsak 10. Ingenting
4.3.6 Insatser
Skolor gör olika insatser för att uppmuntra till fysisk aktivitet. De insatser som görs
uppmärksammas mer eller mindre av eleverna. Eleverna anser även att det är olika insatser som skulle göra dem fysiskt aktiva. Nedan följer resultaten på: elevernas uppfattning om vad som görs nu och vad som gör dem fysiskt aktiva. Skolans påverkan på varför elever börjar på föreningsidrott samt Insatser som skulle öka den fysiska aktiviteten hos eleverna under skoldagen.
4.3.6.1 Elevernas uppfattning
Eleverna fick i enkäten möjlighet att fylla i flera olika svarsalternativ på frågan om vad deras skola gör för att uppmuntra fysisk aktivitet och på frågan om vilka av dessa insatser som gjort dem fysiskt aktiva den senaste terminen . Det fanns fler svarsalternativ att välja mellan än vad
24 33 6 8 3 7 6 12 5 8 0 5 10 15 20 25 30 35 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
42
som redovisas i diagrammet nedan (Diagram 4.12). Även om det var olika många som valde att inte svara på frågorna är ändå skillnaden mellan ”vad eleverna anser att skolan gör” och ”vad eleverna anser gjort dem fysiskt aktiva” så pass markant att det känns motiverat att ha med diagrammet.
Diagram.4.12. Sammanställning av två frågor. Eleverna kunde välja mer än ett alternativ. Förklaring
1. Löprunda/löptävling
2. Fotbollsplan/fotbollsmål 3. Basketkorg/basketmål 4. Ämnet Idrott och hälsa
Vad gäller elevernas uppfattning om vad skolan gör för insatser har 14 elever valt att inte svara. Gällande frågan vad som faktiskt gjort eleverna fysiskt aktiva är det däremot 25 elever som valt att inte svara. Värt att notera är också att eleverna enbart fick möjligheten att svara på alternativ 4 (Ämnet idrott och hälsa) i frågan som gällde vad som gjort dem fysiskt aktiva senaste terminen. Detta eftersom ämnet Idrott och hälsa erbjuds av alla skolor. De insatser som eleverna ser att skolorna gör är framförallt att de anordnar löprunda (62 svar) samt erbjuder fotbollsplan/mål (61 svar) och basketplan/korg (60 svar). De insatser som faktiskt gjort eleverna fysiskt aktiva är främst ämnet Idrott och hälsa (42 svar), löprunda (39 svar) samt fotbollsplan/mål (32 svar). Diagrammet visar att även om eleverna ser att det görs saker så är det många som avstår från att använda/delta i dem.
62 61 60 39 32 25 42 0 10 20 30 40 50 60 70 1 2 3 4
Vad eleverna anser att skolan gör. n=79
43
4.3.6.2 Skolans påverkan på varför elever börjar på föreningsidrott
Diagram 4.13. Varför eleverna började på föreningsidrott. Eleverna kunde välja mer än ett alternativ. n=60 Förklaring
1. Jag testade det på skolidrotten 2. Jag följde med en kompis
3. Mina föräldrar ville att jag skulle börja 4. Jag fick broschyrer genom skolan
5. Föreningen kom på besök i skolan
6. Jag kommer inte ihåg 7. Annat
Totalt var det 72 elever som angav att de går på föreningsidrott varav 60 elever svarade på frågan om varför de började (n=60). Det vanligaste svaret var alternativet” jag följde med en kompis” (21 svar). Exempel på förslag som angavs under alternativet annat var: ”har alltid velat”, ”en kompis pappa startade ett lag” etc. 14 elever svarade att de inte kommer ihåg varför de började. 10 21 10 4 1 14 13 0 5 10 15 20 25 1 2 3 4 5 6 7