Föräldrars attityder till skolan- i ett postmodernt samhälle?

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Föräldrars attityder till skolan

– i ett postmodernt samhälle?

Parents attitudes concerning the school

-in a postmodern society?

Rönningberg Erik

Wilhelmsson Martin

Lärarexamen 210p Samhällsvetenskap och lärande Vårterminen 2008

Examinator: Lars Pålsson-Syll Handledare: Bengt Cederberg

(2)

(3)

Sammanfattning

Undersökningen syftar till att undersöka föräldrars attityder till skolan. För att göra denna undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod och således av en kvalitativ intervjuform.

Många menar att vi idag lever i ett postmodernt samhälle, där stora föränd-ringar har skett. Dessa förändföränd-ringar har påverkat hela samhället, hemmen och sko-lan. Genom dessa förändringar har även lärarrollen blivit påverkad. Många menar att lärarrollen idag är mer mångfacetterad än förr. Detta då framförallt ett större ansvar, vad gäller de sociala bitarna, idag åligger läraren.

Undersökningen visar att respondenterna överlag är positivt inställda till sitt barns skolgång, men att skolan även har vissa brister. Studien visar att om barnets skolgång fungerar väl, både socialt och kunskapsmässigt, tenderar föräldrarna att ha en mer positiv attityd till skolan.

I undersökningen har vi tagit vår utgångspunkt i empirin och således låtit respondenterna utgöra grunden. För att analysera den empiriska undersökningen har vi använt oss av teorier kring det postmoderna samhället, samt undersökningar kring föräldrars attityder gjorda av Skolverket.

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 6

2 Syfte och frågeställning ... 8

3 Kunskapsbakgrund ... 9

3.1 Hem och skola ...10

3.1.1 Mål ...11

3.1.2 Synen på läraren och yrkesrollen ...11

3.1.3 Media ...12

3.1.4 Betyg ...13

4 Postmodernitet ...14

4.1 Postmodernitet eller postmodernism? ...14

4.1.2 Det postmoderna samhället ...14

4.1.3 Skolan i det postmoderna samhället ...15

4.1.4 Läraren i det postmoderna samhället ...16

5 Metod ...17

5.1 Urval ...18

5.2 Intervjuer ...19

5.3 Vår roll som forskare ...20

5.4 Forskningsetiska ställningstagande ...21

6 Resultat ...22

6.1 Bakgrunds beskrivning av respondenterna ...22

6.2 Redovisning av intervju med respondent A ...23

6.2.1 Generell syn på skolan ...23

6.2.2 Skolans uppdrag ...23

6.2.3 Lärarens roll ...23

6.2.4 Hem och skola ...24

6.2.5 Media ...24

6.2.6 Betyg ...25

6.2.7 Respondentens egen skolgång ...25

6.2.8 Sammanfattning ...25

6.3 Redovisning av intervju med respondent B ...26

6.3.5 Betyg ...28

6.4 Redovisning av intervju med respondent C ...28

(5)

6.4.5 Media ...30

6.4.6 Betyg ...30

6.5 Redovisning av intervju med respondent D ...32

6.5.5 Betyg ...34

7 Analys ...35

7.1 Generell syn på skolan ...35

7.1.5 Media ...38 7.1.6 Betyg ...39 7.1.7 Konkretisering av frågeställning ...40 8 Slutsats ...41 Referensförteckning ...44 Litteratur: ...44 Rapporter: ...44 Artiklar: ...45 Internet: ...45 Muntliga källor: ...45

(6)

1 Inledning

Skolan har länge varit ett intressant och uppmärksammat ämne såväl i media som i den generella samhällsdebatten. Debatten har dock på senare tid eskalerat i takt med att skolminister Jan Björklund inför en ny skolpolitik, vilken exempelvis in-nehåller förslag till en ny läroplan. SVT:s programsatsning klass 9a är ytterligare ett exempel på hur stort intresse det finns för skolan, såväl i media som i hela samhället.

Skolan är en samhällsinstitution som kontinuerligt granskas och diskuteras och som under 1990- talet genomgått en mängd reformer t.ex. decentralisering av skolan, nya läro- och kursplaner, nya betygs- och provsystem samt reformeringen av gymnasie-skolan. Skolan behöver kontinuerligt utvecklas och förändras så att den passar rå-dande samhällsförhållanden, men ibland höjs röster om att det varit alltför många och stora förändringar för att man i verksamheten ska hinna med att ta dem till sig och kunna göra något bra av intentionerna. (Skolverket, 2001:18)

Vårt intresse för hur föräldrars syn på skolan ser ut, har successivt skapats under vår utbildning, dels genom litteratur/föreläsningar och dels genom vår verksam-hets förlagda tid. Då vi båda två tidigare har varit yrkesverksamma inom skolan, har även detta varit en bidragande orsak till att intresset för ämnet har skapats. Vikten av ett gott samarbete mellan föräldrar och skola ska aldrig underskattas. Läraren har det stora ansvaret för att kommunikation och kontakten med elevernas föräldrar fungerar väl.

Inom grundskolan finner vi att tre viktiga hörnstenar utkristalliserats, sko-lan, eleverna och föräldrarna. I jakten på en god lärandemiljö för eleverna är det av största vikt att dessa tre parter samverkar och känner ett stort förtroende för varandra.

Det har gjorts och görs mycket undersökningar om hur elever ser på sko-lan/skolgången. Undersökningar som behandlar föräldrars attityder och syn på skolan är dock relativt få. Då samarbetet mellan dessa parter är så viktigt finner vi det relevant att få inblick i föräldraperspektivet.

(7)

För att gynna skolans pedagogiska verksamhet anser vi således att det är ett måste att föräldrakontakten/samverkan fungerar. Då föräldrar är en stark kraft och besitter mycket erfarenheter och kunskaper inom vitt skilda områden, kan man med ett gynnsamt samarbete dra nytta av detta inom skolverksamheten.

(8)

2 Syfte och frågeställning

Skolan måste hela tiden vara beredd på att förändra och förnya sig. Detta ställer i sin tur nya krav på skolpersonalen, eleverna och elevernas föräldrar. Därför är våra intentioner med undersökningen att ta reda på vilka attityder föräldrar har till sitt/sina barns skolgång. Undersökningen syftar också till att ta reda på vad föräld-rar anser vara viktigt med sina barns skolgång.

Betydelsen av att ha ett fungerande samarbete med föräldrarna är stor. För att kunna få ett gott samarbete med föräldrarna är det av största vikt att de får känna sig delaktiga och involverade i sitt barns skolgång. Därför syftar undersök-ningen även till att se och belysa hur samarbetet mellan hem och skola fungerar, samt hur föräldrarna ser på detta.

Då undersökningen behandlar skolan, anser vi det oundvikligt att inte belysa lärarens roll.

För att svara på undersökningens syfte kommer vi att använda oss av följande frågeställning:

Vilken attityd har föräldrar till skolan?

(9)

3 Kunskapsbakgrund

Skolverket genomför vart tredje år en undersökning, som syftar till att ta reda på föräldrars, allmänhetens, elevers och lärares attityder till skolan. (Skolverket, 2001:1)

I bakgrunden kommer vi att fördjupa oss i föräldrars, allmänhetens och lä-rarnas attityder till skolan. Dessutom kommer vi att se om det skett några märkba-ra förändringar vad gäller dessa attityder. Undersökningarna som ligger till grund för denna del av arbetet är gjorda 1997, 2000 och 2003.

I studien kan utläsas att svenskar, sett i ett nordiskt perspektiv, har det lägsta förtroendet för skolan som en institution. Dock visar en annan undersökning som SOM (samhälle, opinion och massmedia)-institutet gjort, att i förhållande till andra institutioner i samhället är förtroendet för skolan relativt stort. (Skolverket, 2001:16,41)(Holmberg & Weibull, 2007)

Studien från 2000 visar att föräldrar har ett stort förtroende för pedagogerna i skolan, mindre för rektorerna och ännu mindre för skolpolitiker både på lokal- och riksnivå. Studien från 2003 bekräftar denna utsaga. Lärare, föräldrar och all-mänheten har till och med fått ett större förtroende för skolan än vad mätningen visade år 2000. Undersökningen som gjordes år 2000 visar också att ju mer invol-verad och ju större kunskap man har om skolan, desto mer positiv bild har man. SOM- institutets undersökning visar även att närheten till institutionen påverkar förtroendet. (Skolverket, 2001:16,17, 33) (Skolverket, 2004:20)

Med ökade geografiska, psykologiska och kulturella avstånd faller både människors och institutioners förtroende. (Holmberg & Weibull, 2000)

Holmberg och Weibull som vi ovan refererar till är verksamma på Göteborgs uni-versitet och ingår i SOM:s ledningsgrupp. Sören Holmberg är professor i statsve-tenskap och Lennart Weibull är professor i journalistik och masskommunikation.

(10)

3.1 Hem och skola

I inledningen togs vikten av ett gott samarbete mellan hem och skola upp. Därför kommer vi i detta stycke att titta närmre på hur föräldrar i allmänhet ser på detta.

Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och

lä-rande. (Lpo94)

Samtliga som arbetar i skolan har ansvar för att samarbetet med elevernas föräld-rar fungeföräld-rar. Samarbetet ska hjälpa till att utveckla skolans verksamhet och inne-håll. Den enskilda läraren ska ha en fortlöpande dialog med föräldrarna om ele-vens skolsituation och kunskapsutveckling. (Lpo94, s.14)

För att detta samarbete ska fungera tillfredsställande, ska skolan informera om vilka mål utbildningen har och vilka krav, rättigheter och skyldigheter elever och föräldrar har. Varje skolas skyldighet är att tydliggöra mål, innehåll och ar-betsformer. Detta är ett måste för att elever och föräldrar ska kunna ha inflytande och påverkansmöjligheter. (Skolverket, 2001:12)

Undersökningen visar att mer än hälften av föräldrarna är nöjda med den information de får om sitt barn, både vad gäller den sociala situationen och kun-skapsutvecklingen. Information av detta slag får man främst genom utvecklings-samtal. Undersökningen visar även att föräldrarna är nöjda med utvecklingssamta-len. Mest nöjda är föräldrarna med barn i årskurs 1-6. (Skolverket, 2004:117) Undersökningen visar också att en majoritet av föräldrarna är villiga att per-sonligen engagera sig i sitt barns skolgång. Undersökningen från år 2000 visar dessutom att mer än dubbelt så många föräldrar vill vara med och påverka vad barnen får lära sig i skolan, än vad som framkom vid 1997 års undersökning. Un-dersökningen från år 2003 visar att föräldrarna framförallt vill vara med och på-verka sina barns möjligheter till extra stöd, klasstorlek och vilken skola barnet ska gå i. Även vilka normer och regler som ska gälla på skolan är något som ligger majoriteten av föräldrarna varmt om hjärtat. (Skolverket, 2001:14) (Skolverket, 2004:13)

Läxors vara eller icke vara är en ständig följetång. En del föräldrar anser att tiden hemma är för knapp att hinna med läxorna och att det stjäl värdefull tid från familjen. Ett annat argument för att man inte ska använda sig av hemläxor är att

(11)

alla föräldrar inte har kunskapen och därmed möjlighet att hjälpa sina barn med läxor. Man menar att detta skulle leda till en orättvisa. Dock finns det lika många anledningar och förespråkare till att läxor behövs. En av anledningarna till att läx-or behövs är att det finns skolarbete som är lämpat att utföra hemma och ibland även i samarbete med förälder. Skolarbete som kan vara lämpat att utföra hemma är repeteringsarbete, exempelvis multiplikationstabell, glosor och lästräning. Yt-terligare en anledning till att läxor behövs är att läxtiden ger en god möjlighet för föräldern att på ett tydligt sätt följa sitt barns skolgång och att ha en dialog kring skolan i allmänhet. (Lärarnas tidning, 2008: 6, 7, 30, 31)

3.1.1 Mål

I detta avsnitt kommer vi att tydliggöra hur lärares och föräldrars attityder ser ut kring skolans mål och måluppfyllelse.

Målen anger inriktningen på skolans arbete. De är av två slag. Det är dels de mål som skolan skall sträva mot, dels de mål som skolan ansvarar för att alla elever ges möjligheter att nå. Ansvaret för att skolans arbete bedrivs i riktning mot målen åvilar såväl skolhuvudmannen och rektorn, som skolans övriga personal. (Lpo94, s.3)

Det övergripande ansvaret för att de nationella målen uppnås, tolkas och förankras samt följs upp på lokal nivå i skolplanen, arbetsplaner och kvalitetsredovisningar, ligger på kommunerna och skolorna. (Skolverket, 2001:33)

Undersökningen visar att en majoritet av lärare och föräldrar inte anser att kunskapskraven i skolan är för låga. Dock har föräldrarnas syn vad gäller målupp-fyllelse i skolan gått i en negativ riktning (2000), jämfört med undersökningsupp-lagan från år 1997. (Skolverket, 2001:18,61)

Undersökningen från 2000 visar alltså att föräldrar tycker att skolan har blivit sämre på att nå de uppsatta målen.

3.1.2 Synen på läraren och yrkesrollen

Nedan följer en övergripande bild av hur föräldrar och allmänheten ser på läraren och dennes yrkesroll.

I undersökningen från år 2000 konstateras att 6 av 10 föräldrar anser att lä-raryrket har för låg status. I undersökningen från 2003 framkommer dessutom att

(12)

drygt hälften av allmänheten och föräldrarna anser att lärarens arbetsbörda är för stor. I den senare undersökningen framkommer även att knappt hälften av allmän-heten och föräldrarna tycker att lärarna har för lite erfarenhet från arbetslivet utan-för skolan. Dessutom anser drygt hälften av utan-föräldrarna att lärarresurserna är otill-räckliga. (Skolverket, 2001:21,36) (Skolverket, 2004:32,34)

Ungefär 70 procent av föräldrarna tycker att deras barns lärare engagerar och bryr sig om eleven i fråga och dennes synpunkter. (Skolverket, 2004:70)

3.1.3 Media

Då skolan som tidigare nämnts ständigt uppmärksammas och granskas i media kommer vi nedan att redovisa föräldrars och allmänhetens syn på detta, samt ex-empel på medias granskning av skolan

För att ytterliggare belysa medias påverkansmöjligheter på allmänheten vill vi även nedan visa ett exempel på hur media kan gestalta skolfrågor. Vi har valt att använda oss av en artikel skriven i Sydsvenska Dagbladet strax efter att doku-mentärserien klass 9a hade börjat sändas. Journalisten anser att grundtanken med att åtta ”superlärare” skall ersätta de ordinarie lärarna är provocerande. Han anser dessutom att upplägget med att måla upp skolan ifråga som en ”problemskola”, gör att resterande mediadebatt av så kallade problemskolor blir fånig. Med detta menar journalisten att produktionsbolagets bild av skolan inte överensstämmer med hur skolor med ”problem” ser ut i verkligheten. Till syvende och sist menar journalisten att det inte finns några ”superlärare”. Dock anser han att det är nyttigt att serien visar upp skolan utifrån ett positivt synsätt. Detta när skoldebatten i me-dia nästan enbart är inriktad på att belysa skolans brister. (Svensson, Patrik 2008-02-12)

Den diskussion och debatt som dokumentärserien klass 9a har skapat i sam-hället och på arbetsplatser är något som även vi har märkt av. Som blivande lärare blir vi ständigt påminda och tillfrågade av allmänheten om seriens upplägg och trovärdighet.

I Skolverkets undersökning från år 2000 visas att media har en stor påtryck-ningskraft i rollen som förmedlare av attityder till skolan. Dock visar undersök-ningen från år 2003 att media har fått en mindre betydande roll vad gäller att på-verka allmänhetens och föräldrars egna uppfattningar och attityder till skolan. Nio

(13)

av tio föräldrar grundar sina uppfattningar och attityder till skolan på sitt eget eller egna barns skolgång. (Skolverket, 2004:26)

3.1.4 Betyg

Betyg har alltid varit, och kommer förmodligen alltid att vara ett hett diskussions-ämne. Därför vill vi i detta stycke belysa föräldrars och lärares attityder kring det-ta.

Betygets utformning, vara eller icke vara, är en ständigt omdebatterad fråga. Betyg har länge varit ett redskap för att förmedla till föräldrar och elever hur den-ne lyckas i skolan. Dessutom har betygen använts och används fortfarande som ett urval till högre studier. Undersökningen från 2003 visar att föräldrar överlag är nöjda med utvecklingssamtalen där man numera får en inblick i elevens skolsitua-tion. Trots att föräldrarna upplever utvecklingssamtalen som positiva, är en majo-ritet av föräldrarna villiga till att införa betyg tidigare i grundskolan. (Skolverket, 2004:30.31)

Dagstidningen Dagens Nyheter redovisar i en artikel att hälften av lärarkå-ren förkastar regeringens förslag på betyg redan i sexan. Samtidigt belyser artikeln att 8 av 10 lärare vill ha betyg tidigare än i årskurs 8. Denna undersökning har gjorts av Lärarnas Tidning. Undersökningen visar trots detta att Jan Björklund förslag med 6 betygsteg får positiv respons. 74 procent av lärarna tycker att 6 be-tygsteg är lagom. Ju kortare tid man har arbetat som lärare, desto positivare är man till betyg i allmänhet. (Ramqvist, Philip, 2008-04-09)

(14)

4 Postmodernitet

4.1 Postmodernitet eller postmodernism?

Efter att ha fördjupat oss i teorier kring det postmoderna samhället, har vi uppfat-tat att det finns en distinktion mellan begreppen postmodernitet och postmoder-nism. Detta till trots, upplever vi att det kan vara svårt att skilja på dessa begrepp. Därför vill vi nedan ge förslag på två möjliga definitioner kring de båda begrep-pen.

Postmodernism är ett estetiskt, kulturellt och intellektuellt fenomen. Det omfattar

vissa stilformer, praktiker och kulturella yttringsformer inom konst, litteratur, musik, arkitektur, filosofi och den intellektuella diskursen i vid mening – pastisch, collage, dekonstruktion, frånvaron av lineärt tänkande, en blandning av olika perioder och stilarter osv. (Hargreaves, 1998:52,53)

Postmodernitet är […] däremot ett samhällstillstånd som omfattar vissa mönster av

sociala, ekonomiska, politiska och kulturella relationer. […] postmodernitet är de flesta författare överens om att kärnan utgörs av en globalisering av den ekonomiska aktiviteten, de politiska relationerna, informationerna, kommunikationerna och tek-nologin. (Hargreaves, 1998:53, 61)

Utifrån ovanstående definitioner och synsätt, är det möjligt att se postmodernis-men som en del av postmoderniteten. Postmodernispostmodernis-men kan dessutom ses som en konsekvens av det postmoderna samhället. (Hargreaves, 1998:53)

4.1.2 Det postmoderna samhället

I dag menar många att vi lever i ett postmodernt samhälle. Detta kan ses som ett resultat av ideologiska, religiösa, politiska, teknologiska, ekonomiska och social förändringar. Ett annat namn för det postmoderna eller det postindustriella sam-hället är kunskapssamsam-hället. Förändringar som kommit med det nya kunskaps-samhället är exempelvis att kunskaps-samhället har sekulariserats och individualiserats.

(15)

Un-der industrisamhället var kollektivet starkare än individen. I det postmoUn-derna samhället har istället individen stärkt sin position. Nyckelord inom det nya sam-hället är exempelvis flexibilitet, ansvarstagande, självständighet, samverkan, re-flektion och ett internationellt kunnande. (Maltèn, 2003:65)

4.1.3 Skolan i det postmoderna samhället

Framväxten av skolan är en produkt av samhällets modernisering. Omorganise-ringen har lett till att skolan varit tvungen att finna nya vägar för att integrera kun-skapen i de rådande samhällsstrukturerna. (Carlgren, 1999:103)

Postmoderniteten har lett till att kunskapen inte längre är stabil. Kunskapen i dag omvandlas och förändras ständigt i takt med samhällsförändringar. Detta har lett till konsekvenser för skolan. Idag har inte skolan rollen som den enda kun-skapsproducenten. I det postmoderna samhället måste skolan därför utforma sitt arbetssätt i samspel med vad som sker i samhället, såväl lokalt som globalt. Kon-kurrensen som kunskapsförmedlare är stor från massmedia, Internet och under-hållningsbranschen. För skolan är det viktigt att kunna balansera gammalt och nytt, tradition och förnyelse. (Maltèn, 2003:65)

Då det postmoderna samhället präglas av mångkulturalism, är det viktigt att samhället öppnar upp sig för nya traditioner och förmågan att kunna leva sig in i andras villkor och värderingar. I dag och i framtiden måste eleverna kunna skapa en motivation för att lära, vara aktiva, flexibla, kreativa och vara beredda på att lära om. Eleverna måste också kunna ta eget ansvar, vara självtänkande och kunna kritiskt granska och ifrågasätta såväl kunskap som sin tillvaro. Således förväntas alla elever vara aktiva producenter som själva söker kunskap. (Maltèn, 2003:66) Postmoderniteten kommer även till uttryck i ändrade familjemönster, migra-tion och yrkesroller. Därmed förändras samhällets grundläggande värden. I och med detta får skolan ett stort ansvar för att förmedla samhällets sociala och kultu-rella arv. Samtidigt måste skolan förmedla de ”nya” samhällsvärderingarna. De ”nya” värderingarna som samhället ska grundas på måste karakteriseras av ett demokratiskt synsätt. Det är viktigt att läraren tar till vara på och i sin undervis-ning praktiserar de livs- och värderingsfrågor som ständigt dyker upp. Det gäller alltså att läraren förbereder sina elever för morgondagens samhälle och ger dem chansen att bli aktiva, demokratiska samhällsmedborgare.(Maltèn, 2003:66,78,79)

(16)

4.1.4 Läraren i det postmoderna samhället

Att vara lärare i dagens samhälle är inte som det har varit förr. Läroplaner och kursplaner är i ständig förändring. Samtidigt tillkommer det ständigt nya bedöm-ningsstrategier som debatteras och diskuteras. Möten med kollegor och föräldrar ökar hela tiden. I dagens skola går elever med särskilda behov i ”vanliga” klasser där de ska få sina behov tillgodosedda. Detta kan vara problematiskt när även klasstorlekarna har en tendens att öka. Således har lärarens ansvarsområde ut-ökats. Därmed har lärarrollen idag blivit mer mångfacetterad, vilket i sin tur kan leda till att lärarrollen kan upplevas som diffus. I jämförande studier från länder där lärarrollen är mer strikt och tydligare definierad, framkommer att lärarna kän-ner sig mer trygga i sin yrkesroll och att de är mer tillfreds med sin egen arbetsin-sats. Men i de flesta länder, däribland Sverige, innefattar lärarrollen förutom kun-skapsinlärningen, även kravet på att sociala och känslomässiga mål ska uppnås. Den ”nya”, mångfacetterade och diffusa lärarrollen kan leda till att läraren får svårt att säkert veta om man uppfyller kraven. Denna osäkerhet kan i sin tur leda till att läraren får svårt att på ett tydligt sätt påvisa för föräldrar och elever vilka kunskaps- respektive sociala och emotionella mål som ska uppnås. (Hargreaves, 1998: 130, 139, 140)

(17)

5 Metod

Undersökningen syftar till att belysa föräldrars attityder och tankar kring skolan. I och med att syftet med undersökningen är att ta reda på föräldrars attityder har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer kommer att ligga till grund för hur resterande del av arbetet skall se ut. Anledningen till att vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer, är att tyngdpunkten kommer att ligga på respondenternas egna uppfattningar och synsätt, samt deras förhoppningsvis fylli-ga och detaljerade svar. För att kunna använda nämnda tillväfylli-gagångssätt kommer vi således att använda oss av en kvalitativ metod. (Bryman, 2002:300)

Kvalitativa studier bygger på en forskningsstrategi där tonvikten oftare ligger på ord än på kvantifiering vid insamling av analys och data. En kvalitativ forskningsstrategi är induktiv, tolkande och konstruktionistisk till sin art…(Bryman, 2002:249)

Med ett induktivt tillvägagångssätt kommer vi således att ta vår utgångspunkt i empirin, för att sedan ta ett mer teoretiskt perspektiv. I en induktiv forskningsstra-tegi är teorin ett resultat av empirin. Slutsatserna som man drar är generaliserbara och baserade på observationer. Ett förtydligande skulle kunna se ut på följande sätt; observationer/resultat – teori. (Bryman, 2002:22,23)

Undersökningen kommer i detta fall att grundas på fyra intervjuer. Dessa kommer sedan att ligga till grund för hur teoridelen kommer att utformas. Vi kommer alltså att börja med en oviss empirisk undersökning, för att sedan bryta ner intervjuerna och försöka hitta gemensamma beröringspunkter. Vidare kommer resultatet av den empiriska undersökningen att kopplas till relevant litteratur och teori.

Kvalitativ forskning innehåller i normalfallet en intensifierad studie av en liten grupp eller av individer. Gruppen eller individerna binds ofta samman av gemensamma egenskaper, i vårt fall föräldraskapet. Kvalitativ forskning eftersträ-var ett djup och inte en bredd, vilket man ofta eftersträeftersträ-var inom kvantitativ

(18)

forsk-ning. Fokus inom den kvalitativa forskningen och således i vår undersökning, ligger på det unika och på betydelsen av den sociala verklighet som studeras. Med detta menas att undersökningen skall syfta till att skapa intressanta skildringar av den specifika sociala verklighet som vi studerar. (Lincoln & Guba i Bryman, 2002:260)

I vårt tillvägagångssätt är vi inspirerade av ”grounded theory” som analys-redskap. Vi kommer i enlighet med de undersökningar som följer denna metod börja i empirin. Dock kommer vi inte att fortsätta den empiriska undersökningen tills en mättnad uppnåtts. Detta då vi dels inte anser att tiden räcker till, dels efter-som denna metod är mer lämpad för större undersökningar.(Bryman, 2002:375) Vår undersökning skall bygga på respondenternas tankar och funderingar kring ämnet. För att respondenterna ska få så stor frihet som möjligt, att med egna ord formulera sina erfarenheter och attityder kring temat, har vi valt att använda oss av en ostrukturerad intervjuform. (Halvorsen, 1992:86) (Bryman, 2002:127)

5.1 Urval

Urvalet är baserat på en så kallad ”snöbollseffekt”, vilket innebär att man får namn på möjliga respondenter av en informant, som vet vilka personer som kan vara lämpliga att intervjua. Ett sådant förfarande leder inte till något representativt stickprov i statistisk mening. Således kommer vi bara att dra slutsatser utifrån våra respondenters perspektiv. (Worth & Keil i Bryman, 2002: 313)

Att göra sitt urval av respondenter med hjälp av ett strategiskt tillvägagångs-sätt görs som tidigare nämnts, då man är intresserad av god kvalitet på responden-terna. Anledningen till detta är att få respondenter som har god insikt och kunskap i ämnet. Dessutom vill man ha respondenter som kan utrycka sig väl samt inne-hållsrikt kring det studerade ämnet. (Halvorsen, 1992:102)

Urvalet av respondenter är som ovan nämnt baserat på ett strategiskt tillvä-gagångssätt. Respondenterna är alla i ungefär samma ålder, boende i ett mindre samhälle, men ändå med närhet till stadsmiljö. Att respondenterna är av ungefär samma ålder är inte särskilt uppseendeväckande, då samtliga respondenter har barn som är verksamma inom grundskolan. Därmed har föräldrarna en viss kun-skap om och insikt i skolans värld. Att ha valt respondenter som bor och lever i samma samhällsmiljö, kan tyckas vara selektivt. Detta är något som vi håller med

(19)

om, men syftet med uppsatsen är inte att dra några generella slutsatser angående föräldrars attityder till skolan i allmänhet. Slutsatser kommer enbart att dras ut-ifrån just dessa specifikt utvalda respondenter. Anledningen till att vi gjort detta urval beror således på att vi har föredragit föräldrar som är insatta i sitt barns skolgång. Vi är fullt medvetna om att urvalet skulle kunna baseras på föräldrar från olika ”samhällsklasser” och områden. Även detta hade varit väldigt intressant att undersöka men återigen, är detta inte undersökningens huvudsyfte.

5.2 Intervjuer

Intervjuer inom den kvalitativa forskningen kan variera mycket vad gäller utform-ningen. Inom den kvalitativa forskningen finns det, oss veterligen, tre möjliga intervjukonstruktioner att använda sig av. Det är den strukturerade, som vanligtvis används i en kvantitativ undersökning. I denna typ av intervju är det centrala att finna svar på de tydligt formulerade frågeställningar som undersökningen syftar till. Vidare finns det semistrukturerade samt ostrukturerade intervjuformer. De två sistnämnda konstruktionerna är mer lämpade för kvalitativ undersökning. Det finns många likheter men även skillnader mellan den semistrukturerade och den ostrukturerade intervjuformen.(Bryman, 2002:300,301)

Som nämnts tidigare kommer vi att använda oss av ostrukturerade intervju-er. Dessa är av informellt slag och sker inte på ett standardiserat vis utifrån ett väl utarbetat frågeformulär. Istället är tanken att låta intervjuerna vila på en grund av olika teman som är relevanta för ämnet. Således kommer vi att använda oss av en intervjuguide. Under sådana intervjuer skiljer sig ofta frågorna och ordningsfölj-den skiftar mellan de olika intervjutillfällena. (Halvorsen, 1992:86) (Bryman, 2002:127)

Intervjun med den ostrukturerade konstruktionen tenderar ofta att bli som ett samtal. Respondenten har möjlighet att fritt associera och konversera utifrån sina erfarenheter och kunskaper om ämnet. Det är möjligt att ”samtalet” endast be-handlar den första frågan/temat på intervjuguiden. (May, 2001:151,152) (Bryman, 2002:301)

Detta behöver dock inte vara något negativt för resultatet. De semistrukture-rade och de ostrukturesemistrukture-rade intervjuerna ligger som tidigare nämnts nära varandra. Dock kan man också säga att de kan fungera som motpoler inom den kvalitativa

(20)

forskningen. De flesta intervjuer hamnar någonstans mellan dem båda. Vårt val av intervjuform hamnar som framgått ovan närmst den ostrukturerade. (Bryman, 2002:302)

En risk med den ostrukturerade intervjuformen som man bör vara medveten om, är den så kallade ”intervjueffekten”. Enligt Denscombe (2000:138-139) har både intervjuaren och respondenten egna preferenser, känslor och förutfattade meningar som kan ha en viss inverkan på intervjun. Det är som sagt en risk men den är vi villiga att ta, då vi anser denna metod vara mest fruktsam. Denna risk ser vi inte som särskilt stor då vi inte har någon djupare relation till respondenterna. Däremot är vi medvetna om att respondenternas egna preferenser och känslor är baserade helt utifrån sina barns skolgång samt sin egen erfarenhet av skolan. Dock är inte detta något större problem, då undersökningen syftar till att ta reda på hur den enskilde förälderns attityder till skolan ser ut.

5.3 Vår roll som forskare

Vi är båda två lärarstudenter vid Malmöhögskola. Intresset för läraryrket skapades då vi tidigare varit yrkesverksamma inom skolan. Vår erfarenhet av uppsatsskriv-ning är begränsad till en uppsats på B-nivå (7,5hp), även denna uppsats skrev vi tillsammans. Liksom i den nuvarande uppsatsen använde vi då oss av en kvalitativ metod. Vi anser att vårt tidigare samarbete samt att vi då också använt oss av en kvalitativ metod är stora fördelar i denna undersökning. Detta då vi anser det vara väldigt tidssparande att vi känner varandra väl och vet hur vi tillsammans skapar ett fruktsamt samarbete.

I uppsatsen på B- nivå bestod respondenterna av barn. Vi tror ändå att vi från den uppsatsen fick med oss viss erfarenhet och kunskap i form av intervju-teknik. Något som varit påtagligt under den nuvarande uppsatsens arbetsgång, är att vi efter varje intervjutillfälle har känt att vi utvecklat vår intervjuteknik samt känt en större säkerhet. Detta har sedan blivit märkbart vid nästkommande inter-vjutillfälle. I och med att vi valt att använda oss av ostrukturerade intervjuer har detta mönster blivit än tydligare, då vi märkt att vi inför varje ny intervju har vå-gat låta respondenten mer och mer styra samtalet.

Relationen till respondenterna är något som kan tänkas spela en stor roll. Vår relation till respondenterna är att vi känner barnen. Dock har vi ingen närmre

(21)

relation till föräldrarna/respondenterna. Däremot är det inte omöjligt att vår rela-tion till barnen kan ha en viss påverkan på intervjuerna. Detta kan exempelvis styra våra förväntningar kring hur föräldrarna är. Barn speglar ofta föräldrarna då de är en produkt av föräldrarnas arv, uppfostran och miljö.

5.4 Forskningsetiska ställningstagande

I uppsatsskrivning finns en del etiska och moraliska ställningstaganden som man står inför. Aspekter och frågor som man som forskare eller uppsatsskrivare kan ställas inför är exempelvis integritet, konfidentialitet och anonymitet. I vårt fall handlar det om hur vida vi skulle gå ut med namn på respondenterna. Vi har valt att beteckna respondenterna med bokstäverna A, B, C och D, istället för deras riktiga namn. Detta beror på att vi inte vill att personalen på skolan ifråga ska kunna få vetskap om vem som är vem av respondenterna. Dessutom bor och lever respondenterna i ett mindre samhälle, där risken är uppenbar att andra kan utläsa vem respondenten är. Att vi har valt att göra på detta vis beror även på hänsyn till respondenternas barn. Vi tror också att anonymiteten har gjort att respondenterna känt sig avslappnade och mer talföra. (Bryman, 2002:440,441,443)

(22)

6 Resultat

Nedan följer en redovisning av vår empiriska undersökning. Vi har valt att temati-sera redovisningen av intervjuerna. Även analysdelen kommer att vara uppbyggd utifrån samma teman. I analysdelen kommer intervjuerna att kopplas till de teorier som presenterats tidigare i arbetet.

6.1 Bakgrunds beskrivning av respondenterna

Respondent A är en gift medelålders kvinna. Hon bor i ett mindre samhälle på landsbygden. Respondent A har tre barn, en pojke och två flickor. Pojken går i sjätte klass. Den ena flickan går i fjärde klass och den andre flickan går i förskole-klass. Respondent A arbetar som socialsekreterare i en närliggande kommun.

Respondent B är en gift medelålders man. Han bor i ett mindre samhälle på lands-bygden. Respondent B har två döttrar. Den ena går i sjätte klass och den andre går i andra klass. Respondent B arbetar som polis i en större stad.

Respondent C är en gift medelålders kvinna. Hon bor i ett mindre samhälle på landsbygden. Respondent C har endast ett barn. Det är en pojke som går i sjätte klass. Respondent C arbetar som polis där arbetet är riktat mot barn. Arbetsplatsen är belägen i en större stad.

Respondent D är en gift medelålders kvinna. Hon bor i ett mindre samhälle på landsbygden. Respondent D har två barn. En pojke som går i tredje klass och flicka som går i sjätte klass. Respondent D jobbar deltid som vårdare på ett stöd-boende för psykiskt funktionshindrade.

(23)

6.2 Redovisning av intervju med respondent A

6.2.1 Generell syn på skolan

Respondent A anser att skolan generellt sett brister i, vad gäller att kunna tydlig-göra, samt koppla mål till undervisningen. Hon vill att pedagogerna och skolan ska bli bättre på att lära eleverna att koppla sitt skolarbete till de utsatta målen. Respondent A tar upp att i Sverige är vi bra på att få eleverna att gå i skolan. Vi-dare anser hon att svenska skolan är långt framme vad gäller demokrati och jäm-ställdhet.

6.2.2 Skolans uppdrag

Respondent A talar om skolans fostransansvar i förhållande till rollen som kun-skapsförmedlare. Hon säger att föräldrarna har det största ansvaret vad gäller fost-ran långt upp i åldrarna. Dock vill hon att detta sker i ett samarbete med skolan. Med samarbete menar respondent A att barnen ska kunna se likheter mellan för-äldrarnas och skolans regler, om vad som är rätt respektive fel. Respondent A ser även svårigheter med detta, då människor har olika värderingar och syn på upp-fostran. Vad gäller kunskapsförmedlingen ser hon det som viktigast att skolan ger eleverna en förståelse för olikheter såväl vad gäller inlärning som att man tänker och tycker olika beroende på tidigare erfarenheter.

Skolan ska väcka barnens intresse till liv, inte bara förmedla kunskap utan väcka barnets intresse och lust, lära de att förstå att andra människor kan tänka på andra sätt just kring kunskap och kunskapsinhämtning. (Respondent A, 2008-04-08)

6.2.3 Lärarens roll

Om respondent A får ta ut det viktigaste hos en lärare trycker hon på vikten av att se till det positiva hos eleverna. Genom att stärka det positiva hos eleverna kan läraren tona ner de mer eventuella negativa bitarna. Under utvecklingssamtal upp-lever hon att man i de yngre åldrarna fokuserar mycket på de sociala bitarna, som hur eleven har det på rasterna, med kompisar etc. På så sätt kommer samtal kring mål och kunskapsinhämtning i skymundan.

(24)

6.2.4 Hem och skola

Föräldrasamverkan med skolan är något som respondent A tycker är viktigt. Hon berättar att hon går på alla föräldramöten. Dock säger hon att detta görs till största delen för att visa barnet att man är engagerad i dennes skolgång. Respondent A uttrycker att hon inte tror att hennes deltagande hjälper läraren/skolan i någon större utsträckning. I så fall menar respondent A att man måste finna nya vägar att utföra detta arbete på. Detta skulle kunna vara att man bildar föräldragrupper efter intresse. Exempelvis menar hon att föräldrar och barn som har ett stort intresse för matematik kan träffas och utveckla matematikundervisningen samt utbyta erfa-renheter.

Ytterligare en uppfattning som respondent A har, är att man som förälder inte alltid vågar säga vad man tycker till pedagogen. Hon berättar om att det finns en rädsla att detta kan drabba barnet ifråga. En annan uppfattning som respondent A har är att det finns en del lärare som anser sig kunna ”allt”. Detta tror hon kan bero på ett maktbegär som grundar sig i att lärare är rädda för att tappa kontrollen över klassen och föräldrarna.

6.2.5 Media

Respondent A anser att medias bild av skolan är till viss del rättvis. Hon anser att media förmedlar en bild där skolan är en isolerad verksamhet med sina egna pro-blem. Att man i skolan skulle ha fått en tuffare jargong nu än förr i tiden, håller respondent A inte med om. Hon säger att skolan bara speglar samhällets utveck-ling. Hon menar att man måste sätta skolan i ett samhällsperspektiv. Vidare anser dock respondent A att skolan i många fall ligger steget efter samhällsutvecklingen och vad samhället förväntar sig av elevernas förvärvade kunskaper och attityder.

Skolan behöver utvecklas på många fronter. Framförallt det här med kunskapsin-hämtningen. Det är mycket traditionsbundet. Man utnyttjar inte det eleverna kan och det som finns runt omkring dem. Alltså det här med elevernas förkunskaper. (Re-spondent A, 2008-04-08)

Med traditionsbundet menar även respondent A att skolan har svårt att förändra och förnya sitt upplägg. Hon tar exemplet med att i trean läser man om Skåne, i fyran Sverige och så vidare. Kontentan av hennes tankar är att det är i nian man ska uppnå målen. Därav borde vägen dit kunna se olika ut. Hon vill att lärarna ska

(25)

känna sig mer fria att våga gå utanför ramarna och finna egna samt nya pedago-giska vägar till målen. Utifrån sina egna erfarenheter beskriver även respondent A att nyutexaminerade lärare ofta är lika traditionellt bundna som de erfarna lärarna.

6.2.6 Betyg

Därefter tar respondent A upp exemplet med betyg i yngre åldrar. Hon menar att fördelen med betyg är att det blir en större tydlighet, men om man ska använda sig av betyg i lägre åldrar måste det ske på rätt sätt.

6.2.7 Respondentens egen skolgång

När respondent A tänker tillbaka på sin egen skolgång har hon en positiv bild. Hon tror dock inte att kunskapen som hon förvärvat till största del kommer från skolan. Den positiva bild respondent A har av skolan anser hon föras vidare till sina barn. Likaså hade det varit om hennes bild varit negativ. Bland annat under föräldramöten tycker hon sig kunna se vilka som har en negativ bild av skolan. Hon menar att det kan finnas en rädsla för skolan hos dem som har egna negativa erfarenheter av sin skolgång.

6.2.8 Sammanfattning

Under hela intervjun återkommer respondent A till vikten av att pedagogerna tyd-liggör målen, samt motiverar sina didaktiska och pedagogiska tillvägagångssätt. Hon betonar även vikten av att detta förmedlas på ett tydligt vis till såväl elever som föräldrar. Vidare betonar respondent A flera gånger under intervjun vikten av ett gott samarbete mellan skola och hem. Hon anser att skolan behöver bli bättre på att bjuda in till fler kontakter med föräldrarna. Tillsist vill respondent A se en större individualisering i skolan, men hon inser också att detta delvis är ett resurs-problem.

(26)

6.3 Redovisning av intervju med respondent B

6.3.1 Generell syn på skolan

Respondent B säger att han har en övervägande positiv bild av skolan. Han kan ibland tycka att skolan är något ostrukturerad. Med detta menar han att mål och syfte ofta är otydliga i undervisningen. Han talar vidare om svårigheten för honom som förälder att veta vilken nivå barnen ska ha uppnått vid respektive ålder. Re-spondent B efterlyser tydligare mål för varje ämne, samt varför man har satt just dessa mål. Han berättar att anledningen till att han vill ha tydligare mål är för att kunna hjälpa sina barn bättre och för att kunna motivera för barnen varför de skall lära sig detta.

Man kan hänvisa till hemsidor för skolverket, lunds kommun, och skolans egen hem-sida. Men ibland vill man ha information muntligt. Vi kräver att era barn skall; kun-na prata så här mycket… skriva så här bra osv. (Respondent B, 2008-04-08)

6.3.2 Skolans uppdrag

Vad gäller att skilja på skolan som en fostrare och kunskapsförmedlare ser re-spondent B det som omöjligt. Dock betonar han direkt efteråt, ansvaret alla vuxna i skolan har att berätta för eleverna vad som är rätt respektive fel. Respondent B anser skolans största uppdrag vara att förbereda eleverna för samhällslivet, yrkes-livet och för eventuellt vidare studier. Han tycker att skolan skall skapa värdering-ar och de värderingvärdering-arna skall genomsyra samhällslivet. Han är medveten om att alla kanske inte har exakt samma värderingar, men barnen ska känna att grund-värderingarna är samma i skolan som i hemmet. Han betonar vikten av arbetet med att få de sociala bitarna att fungera i skolan. Respondent B säger att hemma tar man hand om den individuella uppfostran, medan han tycker att skolan måste lära eleverna att fungera i grupp. Detta är ett måste då samhälls- och yrkeslivet bygger på detta faktum.

Respondent B anser att skolan behöver bli bättre på ordning och reda. Barn är i behov av struktur och att ha fasta regler att följa. Han menar att barn i första hand är beroende av att den grundläggande strukturen och ordningen finns. Först därefter kan man gå vidare med kunskapsinhämtningen. Respondent B fortsätter med att berätta att han är medveten om att det finns många bra skolor, men att

(27)

skolan överlag tenderar att vara för flummig. Han drar en parallell till att inte ens vuxna klarar av när struktur saknas.

Respondent B anser att de problem och svårigheter i skolan, vad gäller struktur och ordning och reda, grundar sig i ett samhällsperspektiv. Han anser att det är socio- ekonomiska aspekter som har stor inverkan på barns sämre attityder och värderingar nu, än förr i tiden. Han tycker inte att det är konstigt att denna förändring sker då det finns en större avsaknad av den klassiska kärnfamiljen.

6.3.3 Lärarens roll

Om respondenten får spekulera fritt om hur en lärare skall vara betonar han lära-rens ledarroll.

En lärare är ju som en ledare, han leder ju klassen i den riktning, vi skall gå hitåt, som en chef, jag är ledaren för den här skocken. Vi ska ta oss från punkt A till punkt B på tre år. Vilket stadium de än är på. Han ska vara engagerad, han eller hon skall vara glad, se barnen som en resurs och använda vad de kan. Göra en resurs inventer-ing i början, titta på vad barnen kan och utifrån det bygga vidare. (Respondent B, 2008-04-08)

Vad gäller lärarens förmåga att kunna se till individen tycker respondent B att det finns mer att önska. Han betonar vikten av elevers skilda sätt att ta in kunskap på. Han tycker att man måste kunna ställa krav på detta. Dock tror han att en väg till att kunna ställa dessa krav är att höja lärarens status igen.

6.3.4 Hem och skola

Angående samarbetet och kontakten mellan hem och skola är respondent B över lag nöjd. Han anser att det inte behövs någon utförlig kontakt om det inte är några problem med sitt barns skolgång. Detta med förutsättning att man kan lita på att pedagogen verkligen inte drar sig för att höra av sig, om barnet skulle ha svårighe-ter inom något ämne, eller vad gäller det sociala. Dock tycker han att det är bra att ha någon kontakt i form av exempelvis veckobrev, där skolan berättar om vad som sker. Detta så att föräldrarna får chansen att vara delaktiga i sitt barns skol-gång. Han belyser även att man som förälder har ett ansvar att ta kontakt med sko-lan om man tycker att det behövs.

(28)

6.3.5 Betyg

När diskussionen kring betyg i årskurs sex kommer på tal, är respondent B enbart positiv. Han menar att betyg alltid har fungerat och är det bästa sättet att påvisa kunskap. Respondent B medger att det finns en risk att betyg sätter en press på barnen och att de kanske börjar jämföra sig med varandra. Här tycker han att sko-lans personal har ett stort ansvar i att betona för elever och föräldrar att det är en-skilda betyg och att dessa inte skall jämföras.

6.3.6 Respondentens egen skolgång

Respondent B har en positiv bild av sin egen skolgång. Han tror att detta är något som han överför till sina barn. Likaså tror han att om han hade haft negativa erfa-renheter från sin skolgång, hade han även överfört dessa med. Han berättar vidare att barn ständigt läser av sina föräldrars uppfattningar.

6.3.7 Sammanfattning

Under hela intervjun kan man utläsa att respondent B kommer tillbaka till vikten av att tydliggöra målen som skall uppnås, såväl för eleverna som för föräldrarna. Att skolan behöver återgå till en mer strukturerad miljö där ordning och reda är honnörsord, är också något han ständigt återkommer till.

6.4 Redovisning av intervju med respondent C

6.4.1 Generell syn på skolan

Respondent C har en mycket positiv bild av skolan. Hon berättar att de som för-äldrar och även deras son har trivts väldigt bra med de olika pedagoger, som so-nen haft i skolan.

6.4.2 Skolans uppdrag

Respondent C anser att skolans uppdrag är mångfacetterat. Hon säger att lära ut kunskap är en viktig del, men att man inte får glömma de sociala bitarna.

(29)

Exem-pelvis pratar hon om att skolan ska lära barnen att respektera och hur man uppför sig mot kompisar och vuxna i sin omgivning.

Respondent C beskriver att fostransansvaret är delat mellan föräldrar och skolan.

Ni här är ju lika mycket del i min sons uppfostran som vi. Han tillbringar ju mer tid här i skolan på vardagar än hemma. Och hemma ser jag knappt av honom längre tycker jag. (Respondent C, 2008-04-15)

När respondent C får fundera kring vad skolan kan bli bättre på, kommer hon fram till att det kan vara att ta bättre hand om de svagare eleverna.

Skolan kan bli bättre på att ta hand om de svaga, dem som står utanför kompisgäng-et, se dem, tydliggöra dem. Dels så ser jag det i jobbkompisgäng-et, dels så läser man om det i

tidningarna. (Respondent C, 2008-04-15)

Dock resonerar respondent C vidare om att hon har en förståelse för att det kan vara problematiskt att hinna se alla elever, när det är så stora klasser och för få resurser.

6.4.3 Lärarens roll

Om respondent C får ta ut det viktigaste hos en lärare, väljer hon att framhäva engagemanget och att läraren bjuder på sig själv som det viktigaste. Läraren måste ta sig tid för barnen och brinna för sin uppgift.

6.4.4 Hem och skola

Angående samarbetet och kontakten mellan hemmet och skolan, anser respondent C att detta fungerat väl. Hon berättar att tillgängligheten är mycket tillfredsstäl-lande. Vidare tycker respondent C att skolan är bra på att nyttja föräldrarnas kom-petenser. Hon berättar att hon själv varit på skolan och hållit föredrag. Samtidigt resonerar hon om att ju äldre ens barn blir desto mindre engagerad blir man. Detta tror hon delvis beror på att barnen, ju äldre de blir, inte vill ha samma engage-mang från föräldrarna. Hon berättar vidare att sonen inte skulle uppskatta om hennes närvaro på skolan blev allt för stor.

Angående tydligheten vad gäller vilka mål som eleverna ska uppnå känner respondent C att hon fått tillräckligt med information genom utvecklingssamtalen.

(30)

Dock är hon lite självkritisk och berättar att hon kunde ha varit mer insatt i vad och vilka mål som ska uppnås vid respektive årskurs.

Jag förutsätter att det flyter på och funkar bra, och att man gör det man ska. Jag ifrå-gasätter inte så mycket. Sen vet jag andra som kanske jobbar inom skolvärlden och har synpunkter och är kritiska. Men jag kan inte det, jag hänger inte riktigt med och vet inte riktigt vad som förväntas. (Respondent C, 2008-04-15)

Respondent C fortsätter och berättar om att allt fungerar bra med hennes son i skolan. Hade sonen däremot haft det jobbigt i skolan, oavsett om det handlar om kompisrelationer eller kunskapsmässigt, tror hon att bilden av skolan förmodligen skulle ha varit annorlunda.

Respondent C:s inställning till föräldramöte är att engagemanget har minskat ju äldre sonen blivit. Hon tycker sig även ha sett detta hos andra föräldrar. Hon beskriver det som att nu går man främst dit för att få information angående ko m-mande termin. Respondent C anser att man kunde ha gjort föräldramötena mer intressanta, genom att komplettera skolans information med att ta dit utomstående föreläsare. Ytterligare ett tips på hur man skulle kunna utveckla föräldramötena tycker hon är att dela upp föräldrarna mellan två tillfällen. På detta vis menar hon att fler föräldrar skulle få chansen att komma till tals. Vidare tycker respondent C att skolan kan skicka ut ett formulär med punkter om vad som ska tas upp på mö-tet. Detta tror hon skulle göra att fler föräldrar får tid till att fundera och reflektera över punkterna som ska tas upp vid mötet.

6.4.5 Media

Respondent C berättar att hon följer med i skoldebatten, där det framkommer att den svenska skolan tappar i ämneskunskaper. Dock har hon inte sett eller själv upplevt dessa tendenser under sin sons skolgång.

6.4.6 Betyg

Vad gäller betyg i tidigare åldrar är respondent C positivt inställd. Hon tycker att skolan går ut på att man värderas och jobbar för ett betyg/omdöme. Dock inser hon riskerna med att barnen kan börja jämföra betygen med varandra. Men hon resonerar vidare att barn har redan en bra koll på hur kompisarna ligger till

(31)

kun-skapsmässigt. Hon berättar att hon sett prov på detta såväl under barnens fritid som i skolan.

Angående att flytta upp sjätteklasarna till högstadiet är respondent C positiv. Hon tror att det är ett bra sätt att skola in barnen i den nya miljön. Hon tycker dessutom att i sexan börjar man bli för stor för mellanstadiet, och det då är dags att gå vidare.

6.4.7 Respondentens egen skolgång

Respondent C tänker tillbaka på sin egen skolgång under 1970-talet. Hon berättar att hon upplevt denna upplaga av skolan som ”flummigare” än dagens upplaga. Hon tar som exempel att i dagens skola är man betydligt bättre på att förbereda barnen för yrkeslivet. Detta genom att hela tiden få träna på olika redovisnings-tekniker. Vidare tycker hon att dagens skola är betydligt bättre på att se till indivi-den istället för att tolka klassen som en homogen grupp. Överlag har responindivi-dent C ändå positiva minnen av sin egen skolgång. Detta tror hon kan ha överförts på sitt barn. Därefter funderar hon lite över om det skulle ha varit likadant om hon haft negativa minnen från skolan. Hon kommer fram till att hon tror att även detta hade överförts till barnet ifråga. Hon berättar vidare att hon även tror att det kan vara på andra hållet. Kommer barnet hem till föräldrarna med en negativ inställ-ning till skolan är det lätt hänt att föräldrarna anammar detta.

6.4.8 Sammanfattning

Under intervjun kan man utläsa att respondent C har en mycket positiv bild och stor tilltro till skolan. Hon för på tal under många delar av intervjun att föräldrars engagemang minskar med barnens stigande ålder. Hon är under intervjun även självkritisk till sitt eget minskade engagemang och nämner bland annat att hon kunde ha varit mer insatt i skolans mål.

(32)

6.5 Redovisning av intervju med respondent D

6.5.1 Generell syn på skolan

Respondent D:s generella syn på skolan är både positiv och negativ. Respondent D berättar att hon tycker att resurserna inom skolan är mycket dåliga. Hon pratar om att barngrupperna eller klasserna inom hela barnomsorgen, från förskola och genom hela grundskolan är för stora. Respondent D anser att dessa stora barn-grupper drabbar de svagare eleverna/barnen i första hand. Hon resonerar kring svårigheten för pedagogerna att hinna se och bemöta alla elever/barn. Vidare be-rättar respondent D att hon tycker skolan är mycket dåligt insatt i elever med dia-gnoser eller med läs- och skrivsvårigheter. Hon tycker även att resurser till dessa elever saknas. Respondent D tycker att det dels tar för lång tid att få hjälp och dels att fysiska resurser som hjälpmedel samt extra pedagoger saknas.

Respondent D har även synpunkter på skolans fysiska miljö. Hon härleder även detta till ett resursekonomiskt dilemma. Hon tycker att klassrummen och skolans utrymmen är för små och otillfredsställande.

Under intervjun berättar även respondent D att hon tycker att skolmaten är för dålig. Även detta härleder hon till ett resursekonomiskt problem. Hon resone-rar vidare kring att barn och även vuxna, är i stort behov av god och näringsrik kost. Detta för att kunna upprätthålla koncentrationen och motivationen under hela skoldagen.

6.5.2 Skolans uppdrag

När respondent D får resonera kring skolans uppdrag börjar hon med att skolan ska förmedla baskunskaper. Med baskunskaper menar hon kunskaper som gör det möjligt att klara sig på gymnasiet och sedan kunna läsa vidare om man så önskar. Därefter säger respondent D att kunskapsförmedlingen måste gå hand i hand med den sociala interaktionen. Att lära sig samarbeta ser respondent D som väldigt viktigt för såväl samhällslivet som det framtida yrkeslivet.

(33)

Respondent D resonerar kring om hon tycker att något ämne är viktigare än andra. Till en början kommer hon fram till att hon tycker att kunskaper inom svenska, engelska och matematik är viktigast. Dock resonerar hon vidare kring att alla ämne kan vara lika viktiga. Hon berättar att om exempelvis en elev är duktig i ett specifikt ämne och får det bekräftat, kan det lyfta eleven ifråga även i andra ämnen.

Det är ju olika vad man är intresserad av. Det är ju ändå intresset som avgör hur man lyckas i ett ämne. (Respondent D, 2008-04-22)

6.5.3 Lärarens roll

Respondent D tycker att lärarens viktigaste egenskaper är att kunna se barnen och uppmärksamma dem alla. Dessutom tycker hon att det är viktigt att läraren kan skapa ett intresse hos eleverna, samt göra undervisningen rolig och variationsrik för eleverna. Hon resonerar vidare kring vikten av att lyckas få alla elever med sig. Hon belyser dessutom vikten av att läraren visar ett stort engagemang. Hennes erfarenhet är att engagerade lärare skapar en välmående klass med en god anda.

Det viktigaste är att läraren kan ta barnen så att säga, vill lyssna på barnen, ser bar-nen. Kunskap kan man ju själv hämta in till viss mån, det är inte det allra viktigaste att kunna vad alla floder heter i det landet. (Respondent D, 2008-04-22)

6.5.4 Hem och skola

Respondent D tycker att samarbetet mellan hem och skola överlag fungerar väl. Hon berättar att hon är nöjd med föräldramöten och utvecklingssamtal. Dessutom tycker hon att veckovisa ”hembrev” med information om vad som händer i skolan är väldigt bra. Angående föräldramöte skulle respondent D vilja ha fler utomstå-ende föreläsare som kommer och besöker skolan. Detta tycker hon är skolans uppgift att bjuda in till i större utsträckning. Tillsist berättar hon angående samar-betet mellan hem och skola, att hon ibland upplever att man som förälder får hålla igen med kritik. Denna kritik gäller såväl lärare som skolledning. Att föräldrar får hålla igen med kritiken säger respondent D beror på att man vill värna om en god relation och därmed ett gott samarbete.

Angående läxors vara eller icke vara, tycker respondent D att hemläxor är förlegat. Hon beskriver att arbetsbördan för föräldrarna och barnen blir för stor

(34)

efter att ha varit en hel dag på jobbet eller i skolan, om man därefter ska ägna sig åt läxläsning. Respondent D efterlyser istället fler tillfällen av hjälp med läxläs-ning under skoldagen.

6.5.5 Betyg

Angående betyg i årskurs sex är respondent D positiv. Hon ser ingen anledning till varför man skulle ha betyg först i årskurs åtta. Hon är trots allt nöjd med informa-tionen man får genom utvecklingssamtal angående elevens kunskaper i förhållan-de till förhållan-de ålförhållan-dersrelevanta målen. Responförhållan-dent D berättar att hon tycker att förhållan-det bästa varit om man inte hade behövt använda sig av betyg som ett mätinstrument. Detta då risken är stor att betyg blir orättvisa.

6.5.6 Respondentens egen skolgång

När respondent D jämför sin egen skolgång med dagens, anser hon att dagens skola är betydligt bättre. Vad gäller kunskapsinhämtningen beskriver hon det som att det var mer ”korvstoppning” på hennes tid. Idag tycker hon att skolan har ut-vecklats mycket på denna punkt. Respondent D tar bland annat exemplet att för-mågan och möjligheten till att träna på att redovisa har blivit mycket bättre i da-gens skola. Hon tycker dock att disciplinen samt arbetsklimatet (lugn och ro) var bättre under sin egen skolgång. Respondent D tror att såväl en positiv bild som en negativ bild av skolan, kan överföras från förälder till barn. Hon berättar att båda hennes barn alltid har tyckt om att gå till skolan.

6.5.7 Sammanfattning

Under intervjun kan man utläsa att respondent D har en överlag positiv bild av sina barns skolgång. Hon återkommer under hela intervjun till att skolan har ett stort problem vad gäller resurser. Med avsaknaden av resurser menar respondent D såväl ekonomiska medel som för lite personal och för stora klasser.

(35)

7 Analys

I denna del av uppsatsen är vårt syfte att koppla, samt att jämföra den empiriska studien med teori- och litteraturdelen. Intentionen är även att besvara våra ställningar. Dessa kommer att besvaras under rubriken konkretisering av fråge-ställningen. Vi har valt att behandla de fyra intervjuerna som en helhet . Därför kommer intervjuerna enbart att behandlas individuellt om någon av respondenter-na utmärker sig i sirespondenter-na svar.

7.1 Generell syn på skolan

Vår empiriska undersökning bekräftar skolverkets undersökningar att föräldrar har en övervägande positiv bild av skolan. Detta tror vi i grund och botten kan härle-das till att samtliga respondenter har en övervägande positiv bild av sin egen skol-gång. Respondenterna tror dessutom att detta är något som de överför till sina barn. Samtliga tror dessutom att om föräldrarnas bild av skolan är negativ över-förs detta till barnen. Vi anser att det är naturligt att föräldrar överför positiva bil-der oavsett vad det månne vara, till sina barn. Föräldrar är barnets viktigaste trygghets- och informationskälla. Med detta i åtanke, ser vi det som oerhört viktigt att föräldrar och skola har en god kontakt, där skolan är tydlig med vikten av att föräldrar inte baktalar skolan inför sina barn. Detta kan i så fall få negativa konse-kvenser. Exempelvis kan det leda till att eleverna underminerar skolan och lära-ren, då föräldern är den viktigaste i barnets liv.

Respondent A anser att skolan är för traditionsbunden och har svårt att för-ändra och förnya sitt upplägg. Hon upplever även att nyutexaminerade lärare är minst lika traditionsbundna som de mer erfarna lärarna. Däremot anser respondent B att skolan ibland behöver gå tillbaka till den ”gamla” skolan, där ordning och reda och en tydligare struktur var vanligare. Vi tror inte att lärarstudenter skolas in i en traditionsbundenhet. En anledning kan däremot vara att många

(36)

nyutexamine-rade lärare mer eller mindre tvingas att följa de existerande mönster och traditio-ner som finns på skolorna. Att nyblivna lärare väljer att i mångt och mycket följa dessa rådande mönster och traditioner, kan bero på att man som nyanställd är mån om att passa in i sin nya arbetsmiljö. Förhoppningen är alltså enligt respondent A, att nyutexaminerade lärare kan bidra med nytänkande och nyskapande, samtidigt som man smälter in i miljön där mycket kunskap och erfarenhet redan existerar. I bakgrunden där vi behandlar teorier kring det postmoderna samhället be-skrivs tydligt kravet på att skolan förändrar och förnyar sig efter rådande sam-hällsförhållande och dess förändringar. (Carlgren, 1999:103) Respondent A beto-nar problematiken med att skolan ibland verkar ha svårt för att hänga med i sam-hällets förändringar. Genom att ha intervjuat respondent B kan man däremot ur-skilja att oviljan att fullt ut följa samhällets förändring även kan existera hos för-äldrar och allmänheten. Respondent B betonar tydligt att han i vissa fall anser att skolan borde anamma ”den gamla skolans” regler och attityder, där ordning, reda och struktur stod högt på agendan. Utifrån respondent B:s resonemang är det möj-ligt att detta är något som existerar bland vissa delar av allmänheten. Därför kan skolans understundom ”oförmåga” att förändra sig, även bero på föräldrars och allmänhetens ovilja till förnyelse/förändring.

7.1.2 Skolans uppdrag

Respondenterna är överens om att skolan har ett lika stort ansvar för att vara kun-skapsförmedlare och för att det sociala samspelet fungerar tillfredsställande. Alla respondenter utom respondent D, betonar att föräldrarna och skolan har ett delat fostransansvar. Att respondent D inte betonar föräldrarnas ansvar vad gäller fost-ran kan tolkas som att hon anser att detta enbart åligger skolan. Dock kan det ock-så bero på att respondent D under intervjun, valt att enbart fokusera på vad skolan har för ansvar. Alla respondenter tycker att skolan även har ett ansvar i att förbe-reda eleverna för ett framtida samhällsliv, oavsett om det gäller framtida studier eller yrkesliv. Detta är också något som framkommer som viktigt i litteraturen kring det postmoderna samhället. (Maltèn, 2003:66,78,79) I teorier kring det postmoderna samhället, beskrivs det tydligt hur samhället är under ständig föränd-ring. I och med detta är det inte svårt att förstå vilka krav detta ställer på skolan. Till detta tillkommer dessutom att kunskapen inte i samma utsträckning som förr

(37)

är stabil. Det tillkommer och utvecklas ständigt nya informationskällor. (Maltèn, 2003:65) Att skolan ibland har svårt att hänga med i alla förändringar är därför inte uppseendeväckande. Skolan matas ständigt med nya direktiv från politiker och de gamla rönen hinner knappt sätta sig förrän nya tankar och idéer dyker upp. Trots dessa svårigheter har skolan ett stort ansvar för att medverka till att eleverna blir aktiva och goda samhällsmedborgare. Detta är följdriktigt en av grundtankar-na i Läroplanen. (Lpo94).

7.1.3 Lärarens roll

Lärarens viktigaste egenskaper enligt respondenterna är att vara positiv, engage-rad och att besitta förmågan att kunna se den enskilda individen. Dessutom ska läraren kunna skapa variationsrika inlärningsmiljöer. I det postmoderna samhället är informationsflödet som vi tidigare nämnt stort och komplext. Därmed blir kon-kurrensen som kunskapsförmedlare hård. Skolan, lärarna och eleverna måste där-med kunna vara flexibla och förberedda på att förändringar kan ske. (Maltèn, 2003:66) Som beskrivs i avsnittet angående läraren i det postmoderna samhället ställs läraren idag dessutom inför en klass där både elever med särskilda behov och högpresterande elever är representerade. Läraren har som uppdrag att tillgo-dose allas behov och ge samtliga elever så goda förutsättningar som möjligt till en god skolgång. (Hargreaves, 1998: 130)

7.1.4 Hem och skola

Samtliga respondenter har goda erfarenheter vad gäller kontakten mellan hem och skola. Respondenterna är nöjda med såväl utvecklingssamtal som föräldramöte. Dessa är föräldrarnas närmsta och mest synliga kontakten med skolan. Denna atti-tyd överensstämmer med Skolverkets undersökningar, där en stor del av föräld-rarna till barn i årskurs 1-6 är nöjda. (Skolverket, 2004:117) Att föräldföräld-rarna är nöjda med kontakten mellan hem och skola är väldigt positivt.

I jakten på hur föräldramöten kan utvecklas, ger alla respondenter förslag på hur de skulle vilja att föräldramötena utformades. Exempelvis efterlyser någon mer struktur och tydlighet, medan en annan föreslår utomstående föreläsare i samband med informationen från klassläraren. Respondenternas tankar kring detta bekräftar dagens komplexa och mångfacetterade uppgift man som lärare ställs