Malmö högskola
Lärarutbildningen Natur Miljö SamhälleExamensarbete
10 poängÖppna laborationer
Om en kemilaboration i grundskolans senare år
Open Lab Work – About a Lab Work in Chemistry
Hanna Claesson
Lärarexamen 180 poäng Handledare: Mats Areskoug
Naturvetenskap och lärande
Abstract
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en öppen laboration kan påverka elever i grundskolans senare år. Undersökningen syftar till att se om man kan förändra elevers
arbetssätt med en öppen laboration och vilken attityd elever har till öppna laborationer samt att undersöka om det finns någon särskild grupp med elever som främjas av öppna
laborationer. Till grund för detta examensarbete ligger en undersökning som består av observation, enkäter och intervjuer och undersökningen är genomförd i två klasser i skolår åtta respektive skolår nio. Undersökningen visar att det kan finnas många positiva effekter med öppna laborationer. Många av eleverna var positiva till laborationen och tyckte att den var rolig att genomföra.
Nyckel ord: grundskolans senare år, intresse till naturvetenskap, kemilaboration, laboration, öppna laborationer
Innehållsförteckning
1. INLEDNING 7
2 TEORETISK BAKGRUND 8
2.1 Naturvetenskap 8
2.2 Kursplaner och styrdokument 8
2.3 Elevers intresse för naturvetenskap 9
2.4 Flickor och pojkar 10
2.5 Laborationer 12
2.5.1 Vad är en laboration 12
2.5.2 Varför laborationer 13
2.5.3 Öppna och slutna laborationer 14
3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 16
3.1 Syfte 16 3.2 Frågeställning 16 4 METOD 17 4.1 Val av undersökningsgrupp 17 4.2 Val av Metod 18 4.2.1 Observation 18
4.2.2 Enkät och intervju 18
4.3 Tillförlitlighet 19
4.4 Genomförande 19
4.5 Bortfall och analys av bortfall 20 4.6 Kritik mot valda metoder 21
4.7 Laborationen 21
5 RESULTAT 22
5.1 Resultat från observationsschema 22
5.2 Enkät 23
6 DISKUSSION MED ANALYS 366
6.1 Elevers arbetssätt under öppna laborationer 366 6.2 Elevers attityd till öppna laborationer 37 6.3 Elever som främjas av öppna laborationer 37 6.4 Förslag på fortsatt forskning 38
REFERENSER 40
1. Inledning
Naturvetenskapen skiljer sig från andra ämnen i skolan genom att det är laboreras mycket. Att laborera tar mycket tid, därför tror jag att det är relevant att undersöka på vilket sätt laborationerna kan stärka elevernas kunskapsbild.
Jag tycker också att det känns viktigt och relevant att försöka öka intresset för naturvetenskap och teknik. Jag är intresserad av att undersöka huruvida intresset kan öka med laborationer av mer öppen karaktär.
Under min utbildning har vi ofta talat om öppna laborationer som ett alternativ till slutna laborationer. Under min kontakt med grundskolans senare år har jag inte träffat på särskilt många öppna laborationer utan flertalet har varit slutna.
Jag tror och hoppas att eleverna skulle uppskatta att få göra öppnare laborationer. Samtidigt tror jag att det finns många tillfällen som där slutna laborationer är ovärderliga. I kemi görs många laborationer där man måste ta hänsyn till säkerheten och om man gör någon laboration som kan klassas som lite farligare är det ju viktigt att allt görs kontrollerat. Det finns också många laborationer där man måste göra allt på ett visst sätt för att uppnå önskat resultat. I olika elevgrupper kan det också finnas olika anledningar att arbeta på olika sätt.
I olika studier, artiklar och avhandlingar möts man av budskapet att våra elever tappar intresset för naturvetenskap och teknik. Jag är intresserad av att undersöka om öppna laborationer kan öka intresset för naturvetenskap och teknik i grundskolans senare år.
Att välja ämne kändes ganska naturligt. Jag har alltid varit intresserad av laborationer. Laborationer kan se otroligt olika ut och att titta närmre på en öppen laboration verkade spännande. Jag har alltså valt att studera en öppen kemilaboration. Att det blev just en kemilaboration beror på att de elever som deltog i undersökningen läste kemi just då.
2 Teoretisk bakgrund
2.1 Naturvetenskap
Naturvetenskap är ett ämne som är obligatoriskt i svensk grundskola. Under grundskolans senare år läses detta uppdelat i tre ämnen, biologi, kemi och fysik. Samlingsnamnet för dessa ämne är Naturorienterade ämne vilket förkortas NO.
2.2 Kursplaner och styrdokument
I kursplanen för naturorienterande ämnen kan man finna följande text angående ämnets syfte och roll i utbildningen:
Naturvetenskapen har vuxit fram ur människans behov av att finna svar på de frågor, som rör den egna existensen, livet och livsformerna, platsen i naturen och universum. Naturvetenskap utgör därvid en central del av den västerländska kulturen. Naturvetenskapen kan både stimulera människors fascination för och nyfikenhet på naturen och göra denna begriplig. Naturvetenskapliga studier tillfredställer lusten att utforska naturen och ger utrymme för upptäckandets glädje. (Skolverket, 2006)
Att laborera och låta eleverna göra experiment skulle kunna vara en grundpelare för att eleverna ska känna just upptäckandets glädje, lust att utforska naturen och för att stimulera deras fascination. Att laborationer är en viktig del av det naturvetenskapliga ämnet i skolan bekräftas senare i kursplanen för naturorienterande ämnen genom följande text
En viktig del av den naturvetenskapliga verksamheten karaktäriseras av den experimentella metod som kännetecknas av att hypoteser prövas med hjälp av observationer och experiment. Detta sätt att arbeta genomsyrar även de naturorienterande ämnena. (Skolverket, 2006)
Ett kritiskt och konstruktivt förhållningssätt till såväl egen som andras argumentation, samt en lyhördhet och respekt för andras resonemang och ställningstaganden, är viktiga riktmärken för en demokrati och utgör centrala principer också för samtal och diskussioner inom naturvetenskapen.
(Skolverket, 2006)
Detta utdrag kan man koppla till laborationer av öppnare karaktär. Om eleven själv får utforma bitar av laborationen och själv finna svar på den borde således ett kritiskt och konstruktivt förhållningssätt växa fram i större grad än om eleven endast får slutna laborationer där det redan finns rätt och fel. Att eleverna kan diskutera och utbyta erfarenhet av öppna laborationer kan kanske eventuellt leda till att eleverna blir mer lyhörda för varandras resonemang då det inte finns något rätt eller fel i samma utsträckning som i laborationer av mer sluten karaktär.
Man kan efter en genomläsning av kursplanen konstatera att laborationen ska ingå i skolans naturorienterande undervisning. Då kan man fundera över hur laborationen bäst bör utformas.
2.3 Elevers intresse för naturvetenskap
Samhället präglas mer och mer av naturvetenskap och teknik och dagens ungdomar tar gärna till sig ny teknik. De nordiska länderna är bland de främsta att använda datorer och mobiltelefoner. Ändå väljer allt färre att utbilda sig inom naturvetenskap och teknik. Nordiska elever väljer alltså bort att fördjupa sig inom områden som naturvetenskap och teknik, men är väldigt snabba på att ta till sig den nya teknologin (Sjøberg, 2000). Detta visar på att ungdomarna har ett intresse för naturvetenskap och teknik i samhället, men att de inte intresserar sig på samma vis för NO och teknikundervisningen i skolan.
1994 publicerades rapporten ”Mer formler än verklighet – ungdomars attityder till teknik och
naturvetenskap” (Forsberg & Nylander, 1994). Där konstateras att ungdomar har en positiv attityd till naturvetenskap och teknik när det gäller forskning inom området och till ämnena i stort. Attityderna och inställningen till naturvetenskap i skolan, NO, var inte lika positiva. NO uppfattas ofta som abstrakt, krångligt och långt från ungdomarnas vardag. För dem som tyckte att NO var intressant i början av högstadiet svalnade ofta intresset med åren. Samma uppfattning delar Lindahl (2003) som menar att när elever kommer till skolår sju och
introduceras i NO undervisningen upplever många av dem att det är svårt och obegripligt med NO. De tycker också att NO är nytt för dem, de gör inte längre samma saker som på OÄ-ämnet i skolår sex, frånsett biologi som de upplever som ganska likartat. De upplever kemi och fysik som väldigt auktoritära ämnen där saker är som de är och det ska de lära sig. Lindahl (2002) pekar också på att det ofta bara krävs små förändringar för att elevernas intresse ska växa. Eleverna tycker om att ha eget ansvar och att få inflytande över sitt arbete. Vilket skulle kunna visa på att vi som pedagoger kanske borde använda oss mer utav öppnare laborationer. Det som minskar intresset NO är t.ex. att många elever upplever miljön som tråkig i en sal, att lärarna är inte lika entusiastiska som SO-lärarna och även att NO-böckerna upplevs tråkiga. Slutligen anser Lindahl (2003) ändå att eleverna är intresserade av NO, men inte lika intresserade som av andra ämnen. Man ska ha i minnet att det skiljer nio år mellan Lindahls (2003) och Forsberg & Nylanders (1994) båda studier och resultatet är ändå mycket likartade.
I Lindahls (2003) avhandling framgår det att det är mycket viktigt att elever får positiva upplevelser av naturvetenskap och teknik tidigt i skolåren detta för att många elever har tidigt tankar om sitt framtida yrkesval som senare stämmer med deras gymnasieval. Det krävs också att NO och teknik ska kännas roligt under hela skoltiden för att de ska välja utbildningar inom området. Studien ”Mer formler än verklighet” (Forsberg & Nylander, 1994) visar att åren på högstadiet, skolår 7-9, är centrala med avseende på vilka attityder eleverna utvecklar till NO-ämnet. De menar att det under högstadiet sker en uppdelning av eleverna, de som hänger med i NO-undervisningen och förstår helheten och de som inte hänger med i undervisningen och därmed får en negativ attityd till NO-undervisningen (Forsberg & Nylander, 1994). Både Lindahl (2003) och Forsberg och Nylander (1994) menar alltså att NO-undervisningen i skolan har stor betydelse för elevers intresse till naturvetenskap. Lindahl (2003) poängterar att det behövs positiva upplevelser av NO-undervisningen redan under de tidiga skolåren för att forma ett intresse som består. Studien ”Mer formler än verklighet” (Forsberg och Nylander, 1994) anser att det är främst under högstadiet som det behövs positiva upplevelser av NO-undervisningen.
2.4 Flickor och pojkar
I ”Mer formler än verklighet” (1994) har Forsberg och Nylander studerat hur attityderna till de olika NO-ämnena kan skilja sig åt mellan flickor och pojkar. De fann att eleverna ofta
upplever att fysik är ett pojkämne och att biologi är ett flickämne medan kemi finns mittemellan. Att flickorna tycker om biologi har att göra med att deras intressen tas mer tillvara där. Forsberg och Nylander (1994) anser att denna uppdelning kan bero på att man i biologin läser om saker som anses mer kopplade till ”kvinnliga” intressen än i fysik där man mer läser om ämnen som kan anses vara mer manliga. De menar att kvinnliga intressen inom biologin är människan, växter, djur och natur medan de hårdare intressena inom fysiken är experiment med olika elektriska instrument. I Lindahls (2003) avhandling kan man se att av de elever som ingick i hennes undersökning var pojkar och flickor lika intresserade av biologiämnet i skolår 9. Både pojkar och flickor kände sig lika duktiga i ämnet. I kemi var intresset generellt lägre än i biologi, men både för pojkar och för flickor. Hur duktiga eleverna kände sig i kemi var också samma vad det gäller flickor och pojkar. I fysik var det däremot inte samma jämna fördelning utan nästan dubbelt så många pojkar som flickor som var intresserade av ämnet. Det visade sig också att fler pojkar än flickor kände sig duktiga i fysik. Forsberg och Nylanders (1994) resultat skiljer sig alltså något från Lindahls (2003) resultat när det gäller elevers intresse för biologi och kemi, men är ganska samstämmigt när det gäller elevers intresse till fysik. Det skiljer nio år mellan undersökningarna vilket skulle kunna peka på att det elevers intresse har förändrats de senaste åren. Det som också skiljer de båda undersökningarna åt är urvalet. Lindahl (2003) har ungefär 100 elever från en skola som av tradition har många elever som söker till naturvetenskapligt eller tekniskt program på gymnasiet. Forsberg och Nylanders (1994) undersökning är genomförd med elever från 20 olika skolor fördelade i fem kommuner. Totalt deltog 161 elever i deras undersökning. Detta borde peka på att Forsberg och Nylander (1994) har bättre spridning på sitt urval än vad Lindahl (2003) har, samtidigt som Lindahls (2003) undersökning är genomförd nio år senare och borde visa på att elever blivit mer intresserade sedan Forsberg och Nylanders (1994) undersökning.
För att motverka att så många flickor väljer bort naturvetenskap och teknik menar Anna-Stina Ahlrik (1999) i sin artikel ”Flickor och pojkar i teknikens värld” att det är viktigt att börja arbeta med naturvetenskap och teknik i tidig ålder. Anna-Stina Ahlrik skriver ”Att börja med
förskolebarnen är mycket viktigt, eftersom de inte har hunnit få några förutfattade meningar om vad naturvetenskap och teknik är, eller vem som är bäst lämpad för att arbeta med dessa ämnen.” (Ahlrik, 1999, s 108). Lindahl (2003) har funnit resultat som ligger i linje med
Ahlrik (1999) där Lindahl (2003) menar att det är viktigt att elever tidigt får en positiv upplevelse av naturvetenskap och teknik.
2.5 Laborationer
2.5.1 Vad är en laboration
Enligt nationalencyklopedin (2006) är laboration = (senlat. labora´tio eg. '(ansträngande) arbete', av lat. labo´ro 'arbeta'), praktiskt naturvetenskapligt arbete, experiment, vanligen i undervisningssyfte. Ibland används ordet experiment istället för ordet laboration i litteraturen. Experiment = (lat. experime´ntum, av expe´rior 'försöka', 'pröva', 'prova'), prövning av en hypotes, teori eller konstruktion för att om möjligt bekräfta eller vederlägga den.
Det som skiljer naturvetenskap från andra ämnen är främst experimentet, men laborationer och praktiskt arbete i naturvetenskap kan vara väldigt mycket (Sjøberg, 2000). Den enda gemensamma faktorn är att eleverna studerar objekten direkt istället för att bara använda sig av böcker och andra skriftliga källor. Praktiskt arbete kan också äga rum lite varstans, i ett laboratorium, ute i naturen etc. Det kan vara stora grupper, små grupper och enskilt.
För att kunna utvärdera om laborationer är bra eller dåligt måste de sättas i sitt sammanhang och man måste se till syftet med laborationerna (Sjøberg, 2000). Eftersom laborationer kan se så väldigt olika ut har de också väldigt olika syfte.
Om man tittar på laborationen ur ett historiskt perspektiv finner man att det var Henry Edward Armstrong som införde laborationer i skolväsendet i slutet av 1800-talet (Hult, 2000). Hans avsikt var då dels att eleverna skulle utföra experimenten själv och inte endast titta på och dels att laborationerna skulle vara öppna till sin karaktär. De skulle inte bekräfta något eleverna redan visste utan vara de skulle istället behandla sådant som eleverna inte visst som de skulle upptäcka på egen hand (Hult, 2000).
1918 kritiserades Armstongs idéer kring laborationer i Thomsonrapporten (Hult, 2000). Laborationer blev nu istället mer strukturerade och mindre upptäckande. Laborationen skulle i större grad visa på kopplingen mellan teori och experiment än förut.
När Sjøberg (2000) menar att vi kanske måste finna nya undervisningsmetoder skulle det kanske kunna gå lika bra att gå tillbaka i tiden för att åter laborera på det sättet som Armstrong (Hult, 2000) tänkte.
2.5.2 Varför laborationer
I Skolverkets kursplaner (2000) framgår tydligt att man inom de naturorienterande ämnena måste genomföra laborationer. Under hela min lärarutbildning har laborationer varit en av de centrala delarna liksom laborationer varit återkommande inslag genom hela min skoltid. Jag har hittills inte heller stött på någon skola där eleverna inte får laborera. Wickman (2002) anser att det idag är en självklarhet att laborera inom NO. Allt längre ner i åldrarna börjar man att använda sig av laborationer. På tv ser vi underhållningsprogram där barn får laborera. Populariteten och tilltron växer snarare än sjunker (Wickman 2002). Frågorna man då kan ställa sig är då varför vi laborerar och om eleverna lär sig något av laborativt arbete och i så fall vad de lär sig. I Vetenskapsrådets (2005) rapport framgår att det inte är självklart att laborerande leder till att elever lär sig. Det är viktigt att eleverna inser syfte och sammanhang med laborationerna för att de ska kunna förstå. Det är också så att läraren spelar en stor roll beträffande vad elever lär sig under laborationer (Wickman, 2002). På frågan om lärandet främjas av laborationer finns det inget entydigt svar. Det beror mycket på vad laborationen har för syfte och mål. Om syftet och målet är att eleverna ska lära sig hur man arbetar med experimentella metoder, säkerhetsrutiner och praktiska färdigheter eller om syftet är att öka elevernas självförtroende så är laborationer en mycket bra metod. När målet istället är att eleverna ska lära sig begrepp och teorier är det inte säkert att laborationer tillhör en av de bättre metoderna (Sjøberg, 2000). Sjøberg (2000) menar att om målet med undervisningen är att testa de teoretiska kunskaperna framstår laborationerna som onödiga och som slöseri med tid. Dimenäs och Sträng Haraldsson (1996) är också kritiska till skolans laborationer då de menar att eleverna sällan förstår sammanhang och mening med laborationerna. De påpekar också att tiden som är avsatt till att laborera mest ägnas åt den praktiska aktiviteten och att tiden för tänkande och reflektion såsom hypotes, analys, argument och slutsats är allt för liten. För att laborationerna ska vara meningsfulla på det sätt att eleverna ska förstå mål och sammanhang med laborationen måste tiden för tänkande och reflektion ökas.
Lindahls (2003) skriver i sin avhandling att eleverna tycker att det är roligt att laborera. Hade eleverna inte fått laborera tror Lindahl (2003) att bilden av NO varit ännu mer dyster. Studien
”Mer formler än verklighet” (Forsberg & Nylander, 1994) visar istället på att eleverna upplever laborationerna föråldrade. Intresset till laborationer är dock stort i skolår sju och upplevs då som spännande. Men efterhand som ämnet bli svårare och tempot i de teoretiska delarna höjs tappar de intresset. Är det kanske så att öppna laborationer hade ökat intresset ytterligare? Om laborationerna upplevs som föråldrade måste vi som lärare kanske tänka om när det gäller vilka laborationer vi väljer att genomföra med våra elever.
Varför det görs så många laborationer har inte enbart att göra med att man tror att elevers intresse ökar utan en anledning enligt Wickman (2002) är att naturvetenskapen kommer från naturen själv. Det är då svårt att bedriva undervisning utan fenomenen själva. Detta är något som även laborationskritiska didaktiker håller med om. Ett annat skäl kan vara att många lärare anser att laborationer skapar intresse inom naturvetenskap hos eleverna. Den största anledningen är dock att lärare ser skollaborationerna som exempel på vad forskare gör i sina laboratorier.
Sammanfattningsvis kan man alltså säga att eleverna tycker att det kan vara intressant att laborera (Lindahl 2003) men ibland upplevs laborationerna som föråldrade (Forsberg & Nylander, 1994) samtidigt som det inte är säkert att eleverna lär sig något av laborationerna (Vetenskapsrådet 2005) och kanske finns det andra undervisningsformer som lämpar sig bättre för att uppnå undervisningens mål (Sjøberg 2000).
2.5.3 Öppna och slutna laborationer
En undersökning är gjord där kemistudenter på universitetet fick tolv okända vätskor i provrör och en lista på tolv vätskor (Wickman, 2002). Uppgiften var att para ihop rätt namn med rätt provrör med hjälp av bl.a. pH-papper. Laborationen var av öppen karaktär och studenterna skulle själva hitta undersökningsmetoder. Syftet från lärarna var att studenterna skulle använda teorierna för att göra analysen. Istället för att utgå ifrån namnlistan och alltså fundera över vilka egenskaper vätskorna har började studenterna från andra hållet. De börja urskilja de som var lättast, de kände igen ammoniak på doften, kobolt på färgen etc. Detta undervisningsexempel visar på hur stor betydelse instruktionerna har i en öppen laboration. För att lärarnas syfte skulle uppnås menar Wickman (2002) att man skulle kunna dela upp laborationen i två steg, först skulle de kunna försöka lösa uppgiften teoretiskt innan de genomför det praktiska (Wickman 2002). Detta visar hur otroligt mycket viktigare
introduktionen är när man arbetar med öppna laborationer. I laborationer av mer sluten karaktär är tydliga steg som ska göras i en särskild ordning.
Lindahl (2003) tar i sin avhandling upp att vi inte har något att förlora på att försöka ändra på NO-undervisningen då den sett likadan ut i många år och vi har misslyckats att få elever att välja en framtid inom naturvetenskap och teknik.
Andersson (2001) skriver att ett av skolans syfte är att hjälpa eleverna att orientera sig i den komplexa omvärlden. Därför anser han att det är viktigt att hela tiden föra en diskussion om vad som händer i vår värld och hur undervisningen i naturvetenskap kan anpassas till detta. Kanske kan det också behövas nya undervisningsmetoder (Andersson, 2001).
En öppen laboration kan ha olika grader av frihet. Alla laborationer kan kategoriseras mellan noll och tre frihetsgrader (Andersson 1989). Om laborationen inte har någon frihetsgrad är frågeställning, metod och resultat givet, laborationen är då sluten. Laborationer med frihetsgrad ett, när endast svaret är öppet kan ibland vara nödvändiga med tanke på säkerhetsaspekter (Andersson 1989). Att använda sig av laborationer med två eller tre frihetsgrader kan forma ett undersökande arbetssätt hos eleven samtidigt som det kan utveckla kreativiteten. Kanske kan öppna laborationer också hjälpa oss att utveckla ett intresse för naturvetenskap.
3. Syfte och frågeställning
3.1 Syfte
Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever sätt att arbeta under en laboration påverkas av när laborationen är av öppen karaktär. Arbetet syftar till att undersöka resultatet av en öppen laboration genom flera olika infallsvinklar, vilka attityder har eleverna till öppna laborationer, vilka roller de utvecklar och om det finns det någon elevgrupp som främjas mer än andra av öppna laborationer. Laborationen som kommer att ingå i undersökningen är en kemilaboration.
3.2 Frågeställning
Jag har tre frågor som jag önskar besvara med detta examensarbete.
• Hur påverkas elevernas sätt att arbeta av att laborationen är av öppen karaktär?
• Vilka attityder har elever till öppna laborationer och vilka roller utvecklas?
• Vilka slags elever främjas mest av öppna laborationer med avseende på kön och hur de upplever sig själva.
4 Metod
4.1 Val av undersökningsgrupp
Jag genomförde min undersökning på en grundskola som ligger i ett ytterområde till en storstad. Eleverna på skolan har olika kulturell och social bakgrund. Skolan är en F-9 skola och år 6-9 finns i egna lokaler.
Jag valde att genomföra undersökningen i två klasser, en i skolår åtta och en i skolår nio. Storleken på klasserna är 29 respektive 26 elever. Av dessa är det dock inte alla som läser NO med klassen, några går t.ex. i förberedelseklass osv. Kvar blev elevgrupper om 25 resp. 21 elever, totalt 46 elever. Av dessa ingår alla de som ville och kunde närvara vid genomförandet för min undersökning.
Under tiden för min undersökning var jag anställd som vikarie i NO på skolan vilket ger mig många fördelar och några nackdelar. Jag känner alla elever som deltog i undersökningen. Vi hade byggt upp en relation under några veckors tid. Jag kunde själv bestämma när jag vill genomföra undersökningen för att den inte ska komma ivägen för något annat. Både jag och eleverna hittar i lokalerna och känner oss väl förtrogna med skolan. Eftersom det är jag som undervisar eleverna i NO ingick laborationerna i den vanliga undervisningen. Min förhoppning var att eleverna då troligtvis uppför sig som vanligt eftersom de är vana att ha mig som NO-lärare. Den största nackdelen tror jag var att de kanske såg mig som en lärare under intervjuerna och enkäterna och försökte svara vad de trodde att jag vill att de ska svara. Jag var dock noga med att informera samtliga elever om att jag bara ville ha deras egna åsikter och att det var mycket viktigt för undersökningen att de svarade vad de egentligen tyckte. Jag berättade också att undersökningen inte har något alls att göra med deras betyg i NO, detta eftersom många elever var ganska stressade inför betyg under tiden som undersökningen genomfördes. Slutligen så anser jag att det övervägande var en fördel att jag kände eleverna vid undersökningstillfället.
Varje klass laborerade i halvklass och undersökningen får därför fyra grupper: 9:1, 9:2, 8:1, 8:2. I var och en utav dessa grupper delades eleverna in i små laborationsgrupper om två till tre personer i vardera. Jag valde ut smågrupperna med strävan att så många grupper som
möjligt skulle bestå av tre personer samt att smågrupperna skulle kunna fungera bra under en laboration med tanke på att grupperna främst skulle kunna samarbeta.
4.2 Val av Metod
De metoder jag har valt som jag tror ger bäst svar på min frågeställning är observation, enkätundersökning och intervju där tyngdpunkten kommer att ligga på intervju och enkätundersökning.
4.2.1 Observation
Eftersom observationer är användbara vid laborativa situationer och när beteende ska studeras (Patel & Davidson 2003) och eftersom jag är undervisande lärare då eleverna genomförde laborationen som ligger till grund för min undersökning så ansåg jag att jag skulle kunna genomföra en mindre observation. Då jag har laborerat med alla grupperna förut kunde jag se om vissa beteende förändrade sig under denna laboration. Eftersom jag inte kan ägna mig åt att endast observera under lektionstillfällena utan även måste finns till hands för eleverna också kan jag inte ha observation som mitt huvudinstrument utan endast för att komplettera den information som samlats in med intervju och enkät.
Jag använde mig av en strukturerad observation med kategorischema eftersom jag inte hade tid att genomföra en observation med löpande protokoll (Johansson & Svedner, 2001). Jag gjorde ett observationsschema (se bilaga 1) med de beteenden som jag i förväg bestämt att jag ville studera där jag sedan bara prickade för eller skev små korta kommentarer. Efter varje laborationstillfälle ägnade jag också några minuter åt att skriva ner mina intryck. Hela gruppen som bestod av flera smågrupper observerades på en gång.
4.2.2 Enkät och intervju
Jag valde att använda mig av enkät och intervju som huvudinstrument i min undersökning. Jag ville ha många breda svar som kunde visa hur elevernas inställning till laborationen var och då ansåg jag att enkät passar bra. Jag behövde också en del djupare kunskaper om hur eleverna tycker och tänker kring laborationen och behövde därför även använda mig av intervjuer. Dessa två instrument tillsammans med observationen anser jag kunna ge svar på min frågeställning på ett tillfredsställande sätt.
Då laborationen ingick i den ordinarie undervisningen hade eleverna ingen valfrihet vad det gällde att närvara vid den. Att däremot delta i intervju eller enkätundersökningen var frivilligt för eleverna. Jag bad däremot dem att besvara enkäten och berättade att det var mycket viktigt att jag fick så många enkätsvar som möjligt. Alla elever som deltog i laborationen fyllde också i en enkät.
Syftet med enkäten och intervjun hade jag redan informerat eleverna om. De var väl medvetna om att de skulle medverka i en undersökning till mitt examensarbete. De visste att de först skulle göra en laboration som ingick i undersökningen för att sedan svara på en enkät om de ville och till sist skulle jag intervjua några frivilliga ur varje grupp. Samtliga elever blev också informerade om att alla bidrag i enkätform och intervjuform kommer att behandlas anonymt. Jag informerar också om att det endast är jag som kommer att lyssna på inspelningarna under intervjuerna för att sedan radera dem.
Min enkät har hög grad av standardisering och hög grad av strukturering (Patel & Davidson 2003) vilket innebär att jag har en enkät med fasta svarsalternativ. Intervjuerna har en låg grad av standardisering (Patel & Davidson 2003) och tillåter intervjupersonen att svara fritt med egna ord. Jag valde att ställa frågorna i intervjuerna i den ordning som det fölls sig bäst och då en låg grad av strukturering. Intervjuerna var av kvalitativ art.
Enkäten finns som Bilaga 2a-c och mina intervjufrågor som Bilaga 3.
4.3 Tillförlitlighet
Alla intervjuerna spelades in på band för att bevara verkligheten. (Patel & Davidson 2003) Jag kunde då minska risken för tolkningsfel eller att jag inte skulle hinna med att skriva ned allt som sades. Detta ger ett mer tillförlitligt material att arbeta vidare med jämfört om jag bara antecknat elevernas svar.
4.4 Genomförande
Vid genomförandet deltog totalt 34 elever. Laborationen genomfördes på elevernas ordinarie lektionstid och omfattade 40 minuter. Enkäten genomfördes i direkt anslutning till laborationen, antingen om det fanns tid kvar på lektionen, eller på rasten och om det
behövdes tog även tid från lektionen efter. Intervjuerna skedde också under lektionstid. Detta för att jag ville att så många som möjligt skulle kunna ställa upp. Tid och plats avtalades i god tid innan intervjun. Alla intervjuer ägde rum i ett grupprum intill NO-salen. Totalt genomfördes åtta intervjuer.
Att besvara enkäterna tog ungefär fem minuter för de flesta av eleverna, men alla elever gavs den tid som de ansåg sig behöva. När de var klara fick de lämna enkäten upp och ned på anvisad plats. De ombads också att inte skriva sina namn på enkäterna.
Innan intervjuerna fick eleverna lämna ett papper till mig med målsmans underskrift (Bilaga 4). Pappret hade jag skickat ut ungefär en vecka innan intervjutillfället och där informerade jag om min undersökning och frågade om deras barn fick medverka i en intervju. Svarspappret ville jag ha tillbaka oavsett om det blev ett ”ja” eller ett ”nej”. Detta för att jag ville försäkra mig om att det verkligen gått fram till föräldrarna.
Varje intervju tog ungefär tio minuter. Alla intervjuerna skedde med en elev med ett undantag då två tjejer endast ville ställa upp om de fick bli intervjuade tillsammans. Intervjupersonerna valdes ut på ett sätt så att mångfalden bland svaren borde bli ganska stor då jag försökte intervjua så många olika ”elevtyper” som möjligt.
Observationen genomfördes undertiden som eleverna genomförde laborationen.
4.5 Bortfall och analys av bortfall
Min undersökningsgrupp bestod av 46 elever i skolår åtta och nio. Det var endast 34 elever som kunde medverka i undersökningen. Bortfallet var 12 elever vilket motsvarar 26% av den ursprungliga undersökningsgruppen. Att bortfallet blev så stort kan bero på att undersökningen genomfördes under en vecka då skolans kör och orkester hade ovanligt många möten. Det fanns också några elever som uteblev från många lektioner under den här perioden.
Av de elever som närvarade under laborationen svarade samtliga på enkäten. Endast ett enkätsvar var besvarat på felaktigt sätt och kunde därför inte användas. Alla andra svar var korrekt ifyllda. Under intervjuerna blev det inte heller något bortfall.
4.6 Kritik mot valda metoder
Eftersom jag hade en relation till min undersökningsgrupp så tror jag att risken för att de försökte att svara vad de trodde var rätt under intervjun var stor. Eleverna var vana vid att jag bedömde deras insatser. Samma risk finns då de fyllde i enkäterna.
4.7 Laborationen
Jag valde att genomföra en laboration som handlade om malmbrytning. Denna laboration valde jag eftersom det var en intressant öppen laboration som dessutom kunde sättas in i den ordinarie undervisningen. Att det skulle gå att koppla laborationen till avsnitt som grupperna höll på med kändes viktigt eftersom jag tror att eleverna arbetar mer som vanligt då. Laborationen hade två frihetsgrader dvs. problemet var givet och genomförande och resultat var öppet.
Laborationen gick ut på att eleverna skulle hitta en bra metod att skilja chocklad från en kaka med chokladbitar i. Detta skulle likna malmbrytning. Chokladen symboliserade malm medan kakan symboliserade berget.
Laborationen inleddes med att jag berättade att eleverna skulle få hjälpa till att hitta en bra metod att skilja malm från berg. Efter introduktionen visade jag deras bergbitar,
chokladkakorna, och rullade även in en vagn med all möjlig utrustning som de skulle kunna använda. Hade de andra önskemål fick de berätta för mig så kunde jag ordna det.
5 Resultat
Här redovisar jag resultatet av min undersökning. Först redovisas observationerna, därefter följer enkäterna och sist redovisas intervjuerna. Det var 34 elever som deltog i min undersökning. Samtliga gick i skolår åtta eller nio. Fördelningen mellan flickor och pojkar blev inte jämn. 12 av eleverna var pojkar och 22 av dem var flickor.
Resultaten från observationerna redovisas grupp för grupp för att sedan sammanställas. Enkäterna redovisas gemensamt för alla elever. Slutligen redovisas intervjuerna. I intervjuredovisningarna syns det vilken grupp eleven tillhör.
5.1 Resultat från observationsschema
Jag observerade fyra grupper som alla bestod av ett antal små laborationsgrupper. Jag redovisar här nedan de fyra grupperna.
I grupp 9:2 observerade jag att eleverna arbetade mer intensivt än under vanliga laborationer. Många hade svårt att komma igång med arbetet under laborationen. De satt mer vid sina platser än under än de brukar vilket kanske kan ha ett samband med att de arbetade mer intensivt? En pojke i gruppen visar sig mycket mer i arbetet under laborationen än han brukar göra. En av laborationsgrupperna prövar bara en metod. De tycker att ”hackning” fungerar bra och vill inte göra något mer. De flesta arbetar självständigt och frågar inte särskilt mycket när de väl kommit igång med arbetet. Många samarbetar bättre och jag upplever att många verkar mer intresserade än i vanliga fall.
I grupp 9:1 observerade jag att eleverna arbetade mer intensivt och att de diskuterade mer i grupp. De hade inte särskilt svårt att komma igång med arbetet. De höll sig mer till sina platser än de brukar. De ställdes få frågor. Några laborationsgrupper arbetade mer självständigt än vanligt medan andra jobbade mycket mindre självständigt än vanligt. Så länge de hade idéer om vilka metoder de vill testa arbetade de bra, så fort de saknade idéer ansåg de sig klara och ville inte jobba mer. De testade ungefär 2-3 metoder i varje grupp. De var stundtals väldigt uppslukade av arbetet och verkade då mer intresserade än under andra laborationer.
I 8:2 observerade jag att de hade svårt att komma igång med laborationen. De ställde ändå färre frågor än vanligt. Intresset verkade inte heller öka. Lektionstillfället för denna grupp låg en onsdagsmorgon när de normalt sett inte brukar laborera. Kanske var de trötta?
I 8:1 observerade jag att eleverna hade svårt att komma igång med laborationen, de ställde färre frågor än vanligt och deras intresse var lägre än vanligt. De blev blockerade, ”vi vill inte,
vi kan inte”. De var okoncentrerade och gick runt en del i klassrummet.
Jag tycker att eleverna jobbade på bra och de var mer engagerade i sitt arbete än under andra laborationer. Jag upplevde att många av grupperna hade svårt att komma igång vilket kan beror på att de inte har någon större erfarenhet av att genomföra öppnare laborationer. Grupp 9:1 och 9:2 som gick i år nio klarade laborationen bättre. De jobbade bättre och verkade även mer intresserade. Kan detta bero på att de är ett år äldre eller kanske att de har arbetat på liknande sätt i större utsträckning än klassen som var en skolår åtta.
5.2 Enkät
Fråga för fråga kommer att redovisas. När svaren varierar mycket kommer jag att titta på fördelningen vad det gäller kön och vad det gäller elevernas egna sätt att dela in sig i kategorier. Då svaren stämmer väl överens kommer jag inte att göra denna uppdelning eftersom eleverna då tycker lika oavsett kön och kategori. Först kommer en sammanställning av elevernas syn på sig själva. Därefter följer enkätsvaren fråga för fråga.
Vad är du för en person (tabell 1)? Vad är du för en person? Håller inte alls med Håller med ganska lite Håller med ganska mycket Håller helt med Jag är ordentlig 4 28 2 Jag är idérik 5 24 5
Jag tycker om att skriva
2 18 9 5
Jag tycker om att arbeta praktiskt
11 13 10
Jag tycker att det är roligt att testa saker själv
9 15 10
Jag gör alltid som läraren säger
1 6 19 8
Jag pratar mycket på lektionerna
3 9 20 2
Jag tycker att det är roligt att laborera
5 18 11
Jag tycker att NO är roligt
9 8 9 8
Jag tycker att NO är lätt 4 11 15 4 Jag brukar bestämma de grupper jag är med i 1 16 12 5
Tabell 1, Vad är du för person?
Av tabellen framgår det att det är eleverna har ganska liten spridning i sina svar. Störst spridning är det i påståendet ”Jag tycker att NO är roligt”. Det påståendet visar på att elevera som deltog i undersökningen tycker att NO är ganska roligt. Jag hade förväntat mig att fler elever skulle svara mer negativt här.
Var det lätt eller svårt att komma igång med laborationen (Figur 1)?
Alternativen som gavs var ”mycket svårt”, ”ganska svårt”, ”ganska lätt” och ”mycket lätt”. Majoriteten med 56 % (19 elever) svarade att det var ganska lätt, medan 38 % (13 elever) svarade att det var mycket lätt. Endast 6 % (2 elever) svarade att det var ganska svårt att komma igång med laborationen. Ingen tyckte att det var mycket svårt. Nästan alla elever tyckte alltså att inte att det var några större problem med att komma igång med laborationen. Elevernas sätt att komma igång med arbetet försvårades således inte nämnvärt av laborationens utformning.
Var det lätt eller svårt att komma igång med laborationen? 0 5 10 15 20 25 30 35
mycket svårt ganska svårt ganska lätt mycket lätt
antal elever
Var det lätt eller svårt att förstå vad du skulle göra under laborationen när ni kommit igång (Figur 2)?
Här syns samma mönster som i föregående fråga. Alla utom en elev förstod vad han eller hon skulle göra när de väl hade kommit igång med arbetet. Denna fråga svarar också på att laborationens utformning inte gjorde att eleverna hade svårt att förstå vad de skulle göra. Även om detta handlar om en elevgrupp som inte har någon erfarenhet av mer öppna laborationer så upplevde inte eleverna att det var svårt att utföra laborationen.
Var det lätt eller svårt att förstå vad du skulle göra när ni kommit igång? 0 5 10 15 20 25 30 35
mycket svårt ganska svårt ganska lätt mycket lätt antal elever
Samarbetade ni i gruppen bra eller dåligt (Figur 3)?
Här var det fyra elever som samarbetade ganska dåligt medan övriga samarbetade ganska bra (14 elever) eller mycket bra (16 elever). Samtliga av de fyra som tyckte att gruppen
samarbetade ganska dåligt var flickor. Tre av de fyra laborationsgrupperna A:1, A:2, B:1 och B:2 finns representerade bland de fyra flickorna.
Samarbetade ni i gruppen bra eller dåligt?
0 5 10 15 20 25 30 35
mycket dåligt ganska dåligt ganskabra mycket bra
antal elever
Figur 3: svar på frågan “Samarbetade ni i grupen bra eller dåligt?”
Hur aktiv var du under laborationen (Figur 4)?
Fem personer var lite aktiva under laborationen. Resterande del av eleverna var ganska aktiva eller mycket aktiva men en uppdelning där 12 elever var ganska aktiva och 19 elever var mycket aktiva. Av de fem personer som var lite aktiva var könsfördelningen två flickor respektive tre pojkar, samma siffror motsvarar i procent 25% av pojkarna och 9% av flickorna. En av flickorna har skrivit en kommentar om att hon inte uppskattade gruppen hon hamnade i och att hon inte fick vara med och bestämma arbetet inom gruppen. Kanske hade hon varit mer aktiv om hon kommit i en annan grupp?
Hur aktiv var du under laborationen?
0 5 10 15 20 25 30 35
inte aktiv lite aktiv ganska aktiv mycket aktiv antal elever
Figur 4: svar på frågan “Hur aktiv var du under laborationen?”
Om målet med min undervisning är att jag vill ha hög aktivitetsnivå så kan man se i min undersökning att det verkar som om flickors aktivitetsnivå är högre än pojkars vid öppna laborationer. Säkert finns det säkerligen andra arbetssätt där förhållandet är det omvända.
Förstod du varför ni gjorde den här laborationen (Figur 5)?
Sex elever upplevde att de inte förstod varför de gjorde laborationen. 15 elever upplevde att de förstod ungefär varför de gjorde laborationen och 13 elever upplevde att de förstod varför de gjorde laborationen. Med tanke på att så pass många av eleverna upplevde att de förstod helt eller ungefär varför de gjorde laboration borde det inte finnas någon anledning att utesluta laborationer av mer öppen karaktär. De sex eleverna som inte förstod varför det gjorde laborationen har gemensamt att de inte tycker att NO är roligt och att de inte brukar vara med och bestämma så mycket i de grupperna som de är med i. Vad det gäller resten av kategorierna som de kunde välja finns det endast spridda svar kvar. Det går inte att tolka resultatet.
Förstod du varför ni gjorde den här laborationen?
0 5 10 15 20 25 30 35
jag förstod inte alls
jag förstod inte så mycket
jag förstod ungefär
jag förstod antal elever
Hur intressant var laborationen (Figur 6)?
Majoriteten av eleverna tyckte att det var en ganska intressant laboration, svaren är dock mer utspridda än i föregående frågor. Om man tittar på hur eleverna valt att kategorisera sig själv kan man se att intresset för att laborera är generellt ganska högt bland eleverna. Man kan också se att ungefär hälften av eleverna tycker att NO är tråkigt medan ungefär hälften av eleverna tycker att NO är roligt. Detta kan vara faktorer som påverkat utfallet till denna fråga. Eftersom ungefär hälften av eleverna tycker att NO är tråkigt kan man kanske tänka sig att just denna laboration har ökat intresset till NO hos några eftersom fler än hälften tyckte att detta var en intressant eller ganska intressant laboration.
Hur intressant var laborationen?
0 5 10 15 20 25 30 35
inte intressant lite intressant ganska intressant
mycket intressant antal elever
Figur 6: svar på frågan “Hur intressant var laborationen?”
Tyckte du att du lärde dig mycket (Figur 7)?
De flesta av eleverna tyckte att de lärde sig ganska lite. De som tyckte att de inte lärde sig något och de som lärde sig lite är klart fler än de som tyckte att de lärde sig ganska mycket eller mycket. Av de elever som angav att de lärde sig ganska mycket eller mycket tycker majoriteten att NO är ganska roligt men ganska svårt. Det fanns både pojkar och flickor representerade i gruppen.
Tycker du att du lärde dig mycket?
0 5 10 15 20 25 30 35
nej, jag lärde mig inget
nej, jag lärde mig bara lite
jag lärde mig ganska mycket
jag lärde mig mycket antal elever
Hur mycket nytta har du av det du lärde dig (Figur 8)?
Den här frågan är tyvärr inte korrekt formulerad och svaret blir därför svårtolkat. De som svarade att de inte lärde sig något i föregående fråga har inget alternativ att kryssa för här.
Hur mycket nytta har du av det du lärde dig?
0 5 10 15 20 25 30 35
ingen nytta lite nytta ganska stor nytta
jag har nytta antal elever
Figur 8: svar på frågan “Hur mycket nytta har du av det du lärde dig?”
Övriga kommentarer
Eleverna hade också möjlighet att lämna övriga kommentarer på enkäten. De flesta avstod från att skriva kommentarer medan några skrev. Här följer några exempel på kommentarer:
”Det var kul att experimentera med mat” ”God kaka”
”Vi ville äta kakorna” ”Bra”
”Det var kul”
”Vet hur man får ut mineraler i vanliga fall ändå”
”Det var kul, men jag vet inte om jag kommer att ha så stor nytta av att kunna skilja malm från berg i framtiden. Men det kan ju alltid vara bra att veta.”
5.3 Intervjuer
Resultaten från intervjuerna redovisas tillsammans indelade under fem huvudområden.
Åtta elever har intervjuats, Anna, Bea, Carl och Emelie från klass nio och Felicia, Helen, David och Göran från klass åtta. Alla elever intervjuades var för sig utom Felicia och Helen som ville intervjuas samtidigt.
Att lära sig något under laborationen
Eleverna har ganska olika uppfattningar om vad de lärde sig under laborationen. Några tycker att det lärde sig en del, några tycker att de inte lärde sig något alls. Några har svarat att de lärde sig att det finns olika sätt att skilja chokladen från kakan. De flesta hade testat sätt som att hacka ut chokladen, eller försöka smälta hela kakan samt att försöka lösa upp kakan i vatten. Av detta hade alla elever dragit slutsatsen att det sämsta sättet var att försöka smälta chokladen. Att lösa upp kakan i vatten eller att hacka ut chokladen var de sätt som fungerade bäst enligt grupperna. Några elever tyckte att de redan visst vilka sätt som skulle fungera bra och menar då att de inte lärde sig något alls.
Emelie säger
”Jag lärde mig att det är bäst att hacka och bryta ut chokladbitarna. Det kanske är för att de bryter malm på det sättet.”
Göran säger:
”Vi skulle kanske lära oss att det finns mer än ett sätt att lösa problem på.”
Att uppfatta syftet med laborationen
De flesta av eleverna har ett svar på varför de gjorde laborationen. Dessa svar skiljer sig dock ganska mycket åt. Detta tyder på att syftet inte nådde fram till alla elever. Några eleverna har svarat att de gjorde laborationen för att de skulle lära sig olika sätt som man skulle kunna bryta malm på. Andra svar var att de gjorde laborationen för att jag skulle kunna se hur de arbetar när de inte får så mycket instruktioner. Att de skulle lära sig att skilja chockad från kakan var ett vanligt svar.
Helen säger:
Att samarbeta under laborationen
De flesta grupperna bestod av tre personer med något undantag så det var fyra personer i gruppen. Många är överens om att samarbetet ganska bra. I de flesta grupperna var det någon som var med passiv. I några grupper finns det en klar ledare. De flesta eleverna berättar att de inte diskuterade särskilt mycket. Antingen så var alla överens om vad som skulle göras eller också gjorde var och en vad den ansåg att det behövdes göras. Några berättar att de endast diskuterade lite i början där de bestämde vem som skulle hämta vad och liknande.
Göran säger:
”Jag gör alltid mest och tar på mig ledarrollen. Jag säger till de andra vad de ska göra och jag ger de tråkigaste sakerna till mig själv, för det blir mer rättvist då.”
Helen säger:
”Det är alltid en eller två i gruppen som inte hjälper till så mycket. Så är det alltid”
Bea säger:
”I början diskuterade vi om vilka metoder som fanns, sen gjorde vi tyckte verkade bäst. Vi hjälptes åt att komma på de olika metoderna. Alla hade nästan samma förslag”
Göran säger:
”Vi diskuterade inte särskilt mycket. Alla gjorde som de ville.”
Att arbeta med en öppen laboration
Samtliga elever som blev intervjuade tyckte att det var positivt att de fick arbeta utan så mycket instruktioner. De tyckte att det var roligt att få arbeta utan givna instruktioner. De flesta tyckte också att det var lätt att förstå vad de skulle göra. Många säger att de kom på några sätt som de ville testa under tiden som laborationen presenterades av mig.
Anna säger:
”Det var bra att själv få tänka ut vad man skulle göra, men jag förstod inte först när du sa att vi skulle ta up mineraler från berget, men sen när jag såg kakorna förstod jag.”
Carl säger:
”Det var roligt att hitta på saker själv.” Göran säger:
”Det var lite roligare att tänka själv. I boken får man bara följa recept. Det står exakt vad vi ska göra där.”
Om helhetsintrycket av laborationen
Eleverna är positivt inställda till laborationen. Även de som inte tyckte att de lärde sig något tyckte att det var en rolig laboration. Någon elev säger att mer instruktioner varit bättre. Att laborationen var med kakor tyckte många också var spännande.
Carl säger:
”Det var en rolig laboration fast jag lärde mig inget.”
Felicia säger:
6 Diskussion med analys
I diskussionen kommer jag att reflektera över min egen undersökning vilket innebär att jag kommer att utrycka mina egna tankar och idéer kring resultaten.
Diskussionen delas upp i tre områden efter mina frågeställningar för att slutligen ge förslag på fortsatt forskning.
6.1 Elevers arbetssätt under öppna laborationer
Mina farhågor gällande den här undersökningen var att eleverna skulle tycka at det var svårt att förstå vad de skulle göra och ha svårt för att komma igång med laborationen. Dessa farhågor besannades inte. Eleverna upplevde att de hade lätt att komma igång med arbetet och de hade inga större problem att förstå vad de skulle göra. De var positivt inställda till laborationen. Kanske för att de tycker att det är roligt att laborera över huvud taget, Lindahl (2003) anser att många elever tycker att laborationer är höjdpunkterna i NO-undervisningen. Eller så tycker de att laborationen var rolig för att den väckte deras intresse. Många av eleverna säger att de tyckte att det var roligt att själv få hitta på vad man skulle göra.
Dimenäs och Sträng Haraldsson (1996) anser att om tiden för reflektion och tänkande ökar så förstår eleverna mål och sammanhang med laborationen på ett bättre sätt. I min undersökning har jag inte haft möjlighet att kunna jämföra hur resultatet hade sett ut med en laboration av mer sluten karaktär. Dock så var det en stor majoritet av eleverna som upplevde att de förstod syfte och sammanhang med laborationen de genomförde. När man studerar resultatet från intervjuerna skiljer sig detta något. Många av eleverna kan svara på varför de tror att vi gjorde laborationen. Långt ifrån alla svarar att det handlar om laborationen hade med malmbrytning att göra. Här är alltså ett problem. Eleverna tror att de vet varför de gjorde laborationen men många har inte alls förstått syftet med den. Att min undersökning inte stämmer överens med Dimenäs och Sträng Haraldsson (1996) kan kanske bero på att detta var en av de första gångerna dessa elever fick arbeta med öppnare laborationer. Kanske hade resultatet varit bättre om eleverna hade fått öva upp tankesättet som krävs kring öppnare laborationer. Dessutom vet jag inte hur resultatet hade sett ut vid en laboration av mer sluten karaktär. Kanske hade det varit ännu sämre insikt i sammanhang, syfte och mål?
Även om det visade sig att eleverna tyckte om att arbeta med öppna laborationer i min undersökning tycker jag att det är viktigt att påpeka, precis som Sjøberg (2000), att laborationer kan ha väldigt olika syften och därför måste se olika ut. Det passar inte att göra öppna laborationer alltid.
6.2 Elevers attityd till öppna laborationer
Under observationerna tyckte jag mig märka att många av eleverna verkade mer intresserade än vanligt och många arbetade mer intensivt än de vanligen brukade göra. Detta skulle kunna tyda på att en öppen laboration kan öka intresset och förbättra attityden till NO. Resultaten i intervjun och enkäten pekar på samma håll. En klar majoritet av eleverna tycker att det var en intressant eller ganska intressant laboration. Under intervjuerna sa eleverna att de uppskattade att få arbeta med en öppen laboration. De tyckte att det var roligt att få hitta på saker själv istället för att bara göra som det står i boken. Detta ligger i linje med Lindahls (2003) forskning där hon menar att det bara behövs små medel för att förändra elevers attityd till NO till mer positiva och att elever tycker det är positivt när de får ha eget ansvar och inflytande över sitt arbete. Således borde vi som pedagoger kunna öka elevers intresse till NO och utveckla mer positiva attityder till ämnet genom en relativt liten förändring. Kanske kan en sådan förändiring vara att arbeta mer med öppna laborationer.
Forsberg & Nylander (1994) klargör att NO-undervisningen har stor betydelse för vilka attityder elever utvecklar till naturvetenskap. Även detta ligger i linje med att öppna laborationer borde användas oftare om det ger de resultaten som jag nämnde ovan.
Forsberg & Nylander nämner också att många av eleverna kan uppleva laborationerna som föråldrade. Att då använda mer öppna laborationer borde sannolikt kunna ge en bättre upplevelse av laborationerna särskilt när det visade sig att eleverna faktiskt tyckte att det här var en rolig och intressant laboration. Att laborationen var kul är det någon elev som har skrivit i övriga kommentarerna på enkäten vilket är mycket positivt.
6.3 Elever som främjas av öppna laborationer
I min enkät kunde man se att många av eleverna tyckte att laborationen var intressant. Även bland de elever som inte tyckte att NO var roligt upplevdes laborationen som intressant. Här
tror jag att man dels kan öka intresset generellt för NO och dels att man särskilt kan öka intresset hos de elever som inte tycker att NO är roligt.
Jag kunde inte se några skillnader mellan pojkar och flickor i den här undersökningen. De har svarat likartat på enkätfrågorna och under intervjun fanns det inte heller någon tydlig skillnad i deras svar. Forsberg och Nylander (1994) menar att kemi är ett ämne som har en ganska könsneutral stämpel. Kanske är det därför jag inte hittar några skillnader. Trots detta tycker jag att man bör tänka på Ahlrik (1999) som menar att man bör börja tidigt men att naturvetenskap och teknik, innan barnen fått så många förutfattade meningar om vem som är bäst på naturvetenskap och teknik.
Det var svårt att dra slutsatser från enkätens första sida. Jag hittade inga mönster som t.ex. att elever som tycker om att skriva främjas av öppna laborationer. Däremot har jag fått mycket svar som tyder på att de flesta eleverna måste ha främjats av en öppen laboration. Att dra någon sådan slutsats efter endast en laboration går förstås inte att göra men det är ju något som är värt att fundera över.
Det är intressant att i det här sammanhanget tänka på vad Hult (200) skriver om Armstrong, mannen som införde laborationer i skolan, och hans tankar om att laborationer skulle ha en öppen karaktär. Ibland måste vi kanske inte alltid tänka nytt för att hitta lösningar. Ibland kan det kanske finnas många bra saker som har förkastats.
6.4 Förslag på fortsatt forskning
Det har under arbetets gång varit svårt att hitta forskning på området om öppna laborationer. Samtidigt upptäckte jag många fler fördelar med öppna laborationer än vad jag först trott. Ett förslag till vidare forskning kan vara en grundlig jämförelse mellan slutna och öppna laborationer och när vilken typ av laboration kan fungera bäst samt om öppna laborationer kan öka intresset till naturvetenskap.
Referenser
Ahlrik, Anna-Stina, 1999 Flickor och pojkar I teknikens värld Ur: Olika på lika villkor – en anatologi om jämställdhet i förskolan, Uppsala, Skolverket
Andersson, Björn (1989) Grundskolans naturvetenskap Uppsala, Liber
Andersson, Björn (2001) Elevers tänkande och skolans naturvetenskap Stockhom,Liber Dimenäs Jörgen & Sträng Haraldsson Monika (1996) Undervisning i naturvetenskap, Lund,
Studentlitteratur
Forsberg Ulla & Nylander (1994) Mer former än verklighet Stockholm, Skolverket och Verket för högskoleservice i samverkan
Hult, Håkan (2000) Laborationen – myt eller verklighet. Linköping: Centrum för universitetspedagogik
Johansson Bo & Svedner Per-Olov (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen Uppsala, Kunskapsförlaget AB
Lindahl, Britt (2003): Lust att lära naturvetenskap och teknik? En longitudinell studie om
vägen till gymnasiet. Göteborg studies in Educational Sciences, 196. Göteborg, Acta
Universitatis Gothoburgensis
Patel Runa & Davidson Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder Lund, Studentlitteratur Sjøberg, Svein (2000) Naturvetenskap som allmänbildning- en kritisk ämnesdidaktik. Lund,
Studenlitteratur
Vetenskapsrådet, Helldén Gustav m.fl.(2005) Lärnade och undervisning i naturvetenskap –
en forskningsöversikt Vetenskapsrådet Stockholm
Wickman Per-Olof (2002) Strömdahl, Helge red Kommunicera naturvetenskap i skolan. Lund, Studetlitteratur
Internetreferenser
Nationalencyklopedien (2006) hämtat den 7 augusti på www.ne.se Skolveket (2006) Kursinfo, kursplaner för naturorienterande ämne. Hämtat den 15 juni 2006 på:
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=23&skolform=11 &id=3878&extraId=2087
Bilaga 1
Observationsschema
__________________________________________________
Arbetar mer intensivt
________________________________________________________
Diskuterar mer i grupp
________________________________________________________
Nya roller i gruppen,
tar kalle lika mycket plats som vanligt?
Bestämmer Anna mer än hon brukar?
________________________________________________________
Svårt att komma igång med laborationen
________________________________________________________
Springer runt mer i klassrummet
________________________________________________________
Ställer mer frågor än vanligt
Ställer mindre frågor än vanligt
________________________________________________________
Jobbar mer/mindre självständigt än vanligt
________________________________________________________
Ändrat intresse
________________________________________________________
Bilaga 2a
Enkätfrågor till laboration
Jag är: ( ) tjej ( ) kille
Vad är du för en
person?
Håller inte alls med Håller med ganska lite Håller med ganska mycket Håller helt medJag är ordentlig
Jag är idérik
Jag tycker om att
skriva
Jag tycker om att
arbeta praktiskt
Jag tycker att det är
roligt att testa saker
själv
Jag gör alltid som
läraren säger
Jag pratar mycket på
lektionerna
Jag tycker att det är
roligt att laborera
Jag tycker att NO är
roligt
Jag tycker att NO är
lätt
Jag brukar bestämma
de grupper jag är med i
Bilaga 2b
Var det lätt eller svårt att komma igång med laborationen?
( )
mycket svårt
( )
ganska svårt
( )
ganska lätt
( )
mycket lätt
Var det lätt eller svårt att förstå vad du skulle göra under
laborationen när ni kommit igång?
( )
mycket svårt
( )
ganska svårt
( )
ganska lätt
( )
mycket lätt
Samarbetade ni i gruppen bra eller dåligt?
( )
mycket dåligt
( )
ganska dåligt
( )
ganska bra
( )
mycket bra
Hur aktiv var du under laborationen?
( )
inte aktiv
( )
lite aktiv
( )
ganska aktiv
( )
mycket aktiv
Förstod du varför ni gjorde den här laborationen?
( )
jag förstod inte
alls
( )
jag förstod inte
så mycket
( )
jag förstod
ungefär
( )
jag förstod
Hur intressant var laborationen?
( )
inte intressant
( )
lite intressant
( )
ganska
intressant
( )
mycket
intressant
Bilaga 2c
Tycker du att du lärde dig mycket?
( )
nej, jag lärde
mig inget
( )
nej, jag lärde
mig bara lite
( )
jag lärde mig
ganska mycket
( )
jag lärde mig
mycket
Hur mycket nytta har du av det du lärde dig?
( )
jag har ingen
nytta av
laborationen
( )
lite nytta
( )
ganska mycket
nytta
( )
jag har nytta av
laborationen
Övriga kommentarer till laborationen
________________________________
________________________________
________________________________
________________________________
________________________________
________________________________
________________________________
________________________________
________________________________
________________________________
________________________________
Bilaga 3
Intervjufrågor
Kommer du ihåg vad du gjorde på laborationen? Berätta! Vad kommer du ihåg från laborationen?
Vad tyckte du om laborationen? Var den lätt? Svår? Rolig? Tråkig?
Var det lätt eller svårt att förstå vad du skulle göra? Varför Var det svårt eller lätt att komma igång? Varför
Hur fungerade gruppen du var med i? Var alla aktiva? Eller var någon passiv?
Vad tror du att du lärde dig på laborationen?
Var det bra att själv få tänka ut hur du skulle göra eller hade det varit bättre med mer instruktioner?
Tyckte du att det var en bra och rolig laboration?
Bilaga 4
